Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena, ävensom en i ämnet väckt motion.

1917-06-12 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:337, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena, ävensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 337.

Nr 337.

Godkänd av första kammaren den 12 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna

för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena,

ävensom en i ämnet väckt motion.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 71 och 90.)

Till Konungen.

Med anledning av de framställningar, som gjorts rörande utgifterna

för kapitalökning, i vad angår jordbruksärendena, får riksdagen för Eders

Kungl. Maj:t anmäla följande beslut

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) I den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,

avdelning: utgifter för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet,

punkten 1, bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för inköp av

tomt till jägmästarbostad i Västra Stensele revir såsom kapitalökning för

statens domäners fond för år 1918 anvisa ett anslag av 1,100 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot det ifrågasätta inköpet,

bar för inköp av tomt till jägmästarbostad i Västra Stensele

revir såsom kapitalökning för statens domäners fond för år 1918 anvisat

ett reservationsanslag av 1,100 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 337.

Statens utlåningsfonder.

Odlingslånefonden.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 2 av förenämnda

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att från och med år 1918 tillsvidare ett belopp av 1,000,000

kronor må av Eders Kungl. Magt årligen disponeras såsom lån från

odlingslånefonden, dels ock till kapitalökning för odlingslånefonden för

år 1918 anvisa ett anslag av 400,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit något att erinra mot förevarande framställning,

har riksdagen

dels medgivit, att från och med år 1918 tillsvidaz^e ett belopp av

1,000,000 kronor må av Eders Kungl. Maj:t årligen disponeras såsom

lån från odlingslånefonden;

dels ock till kapitalökning för odlingslånefonden för år 1918 anvisat

ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Toryindustrilånefonden.

3:o) I punkt 3 av förevarande framställning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Magt vidare föreslagit riksdagen att till kapitalökning

för fonden för torvindustriens befrämjande för år 1918 anvisa

ett anslag av 650,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att låta

härav under år 1917 i män av behov av tillgängliga medel utanordna

erforderligt belopp.

Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att det torde vara

tillräckligt om såsom kapitalökning för ifrågavarande fond nu anvisas

så stort belopp, att utlåningsbeloppet för åren 1917 och 1918 må kunna

uppgå till 2,000,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksdagen till kapitalökning för

fonden för torvindustriens befrämjande för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 650,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 337.

låta härav under år 1917 i mån av behov av tillgängliga medel utanordna

erforderligt belopp.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Egnahemslånefonden.

4:o) I punkt 4 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen dels medgiva, att för år 1918

ett belopp av 7,500,000 kronor må av Eders Kungl. Maj:t disponeras såsom

lån från egnahemslånefonden, dels ock såsom kapitalökning för samma

fond för år 1918 anvisa ett anslag av 6,500,000 kronor.

Då riksdagen i likhet med departementschefen anser det vara

önskligt, att maximiutlåningen må kunna för år 1918 åter höjas till

7,500,000 kronor och då riksdagen vidare icke funnit anledning till

erinran mot den äskade kapitalökningen, har riksdagen

dels medgivit, att för år 1918 ett belopp av 7,500,000 kronor må

av Eders Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från egnahemslånefonden;

dels ock såsom kapitalökning för samma fond för år 1918 anvisat

ett reservationsanslag av 6,500,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Norrländska nyodlingsfonden.

5:o) I punkt 5 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning för

norrländska nyodlingsfonden för år 1918 anvisa ett anslag av 80,000

kronor.

Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot den äskade

kapitalökningen, har riksdagen såsom kapitalökning för norrländska nyodlingsfonden

för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 80,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Täckdikningslånefonden.

6;o) Under punkt 6 av förenämnda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att såsom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 337. 7

Jcäpitalökniug- för täckdikningslånefonden för år 1918 anvisa ett anslagav

140,000 kronor. ö

Då den begärda kapitalökningen torde vara erforderlig för att

den av riksdagen medgivna högsta utlåningen från ifrågavarande fond

skall kunna ske, har riksdagen såsom kapitalökning för täckdikningsianefonden

for år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 140,000 kronor.

Bett äflande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut derutinnan.

Lånefonden för inköp av ädla avelsston.

1 1 Punkt .t av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning till

ianefonden för inköp av ädla avelsston för år 1918 anvisa ett anslag

av 30,000 kronor. s

Då den begärda kapitalökningen torde vara erforderlig för att den

av riksdagen medgivna högsta utlåningen från ifrågavarande fond skall

kunna ske, har riksdagen såsom kapitalökning till lånefonden för inköp

av adla avelsston for år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 30,000

kronor. ö ’

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut därutinnan. 0

Allmänna nyodlingsfonden.

8:0,1 Luder punkt 8 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att under år 1918 ett belopp av 100,000 kronor må av Eders

tvungl. Maj:t disponeras såsom lån från allmänna nyodlingsfonden dels

OC\n nnn 1kaPitalökning till samma fond för år 1918 anvisa ett anslag

av 30,000 kronor. ö

,I)å rlksdagen icke funnit något att anmärka mot förevarande framställning,

har riksdagen

dels medgivit att under år 1918 ett belopp av 100,000 kronor må

av leders Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från allmänna nvodlino-sfonden;

J 6

dels ock såsom kapitalökning till samma fond för år 1918 anvisat

6tt reservationsanslag av 30,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 337.

Norrländska andelsmejerifonden.

9:o) Eders Kungl. Majtt har vidare under punkt 9 av förenämnda

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition angående inrättande av en norrländsk andelsmejenfald,

som Eders Kungl. Majtt må komma att avlåta till riksdagen såsom

kapitalökning för denna fond för år 1918 beräkna ett anslag av 300,000

kronor^edermera bar Eders Kungl. Majtt uti en till riksdagen den 23

april 1917 avlåten proposition, nr 339, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, löre
Skglt

dä^bSutar att en särskild fond, benämnd norrländska _ andelsmeierifonden,

skall inrättas för understödjande av andelsmejeriers anläggande

i Dalarna och Norrland, från vilken fond, som skall förvaltas

av statskontoret, statslån må, i mån av tillgång och intill ett belopp

av höo-st 150,000 kronor årligen, tilldelas hushållningssällskap, som

förklarat sig villiga att utlämna mejerilån för anläggande av sådant

mG''ie dels såsom kapitalökning anvisa för år 1918 ett anslag till denna

fond av 150,000 kronor;

dels ock godkänna de av chefen för jordbruksdepartementet föreslagna

allmänna villkor och bestämmelser för lån ur ifrågavarande fond.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling forehaft en

inom riksdagen väckt motion, varuti hemställts, att riksdagen ville

besluta, att bland villkor och bestämmelser för lån från norrländska andelsmejerifonden

även må bland de bestämmelser, som upptoges i lanekontraktet

mellan hushållningssällskapet och låntagaren, beträffande byggnadens

inredning och utrustning intagas bestämmelse, att byggnaden

skall vara försedd med tillfredsställande kylanordmngar. .

Riksdagen delar den av departementschefen uttalade uppfattningen

om önskvärdheten av att andelsmejerirörelsen i landets nordligare delar

erhåller det stöd, som en statens lånefond kan skänka vid verksamhetens

igångsättande; och har riksdagen intet att erinra emot den av departementschefen

föreslagna storleken av fonden. Däremot kan riksdagen icke

frångå riksdagens nästlidet år intagna ståndpunkt att den ranta mot

vilken lånen skulle utlämnas, icke bör sättas lägre an den, som staten

själv får erlägga för sina upplånade medel. I detta hänseende anser

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 337. 9

riksdagen, att räntefoten bör bestämmas till 5 procent, vilket även av

lantbruksstyrelsen föreslagits. Skulle, såsom departementschefen antyder,

statens låneränta under lånens återbetalningstid nedgå och lånen förty

för låntagarna komma att te sig väl dyra, är det ju enligt de av departementschefen

föreslagna bestämmelser låntagaren obetaget att även före

lånetidens utgång på eu gång inbetala ogulden del av mejerilånet.

Den . av departementschefen gjorda jämförelsen med redan förefintliga,

till jordbruksdepartementet hörande statslånefonder har riksdagen icke

funnit avgörande, då enligt riksdagens förmenande mejerirörelsen mera

direkt giver sina utövare ekonomiskt utbyte.

Beträffande denna lånerörelse vill riksdagen såsom sin mening uttala,

att medel från fonden i första hand böra komma de mest behövande

trakterna av Norrland och Dalarna till del.

Vad slutligen angår det i motionen uttalade önskemålet angående

införande bland villkoren för lån från fonden av en bestämmelse om

byggnadens förseende med tillfredsställande kylanordningar, synes det

riksdagen, att en dylik bestämmelse i vissa fall kan vara ändamålsenlig.

Riksdagen hyser emellertid den förvissningen att vid upprättande av

det mellan vederbörande hushållningssällskap och låntagare föreskrivna

kontrakt för varje särskilt fall tages i övervägande behovet av en sådan

bestämmelse.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att

riksdagen

dels beslutat, att en särskild fond, benämnd norrländska andelsmejeiifonden,

skall inrättas för understödjande av andelsmejeriers anläggande

i Norrland och Dalarna, från vilken fond, som skall förvaltas

av statskontoret, statslån må, i mån av tillgång och intill ett belopp

av högst 150,000 kronor årligen, tilldelas hushållningssällskap, som förklarat

sig villiga att utlämna mejerilan för anläggande av sådant mejeri;

dels såsom kapitalökning anvisat för år 1918 ett reservationsanslag

till denna fond av 150,000 kronor;

dels ock godkänt följande allmänna villkor och bestämmelser för

lån ur ifrågavarande fond:

1) Hushållningssällskap, som önskar från ifrågavarande fond erhålla

statslån för att därav utlämna mejerilan till anläggande av nya andelsmejerier

med inredning och utrustning, må därom inom tid, som Ivungl.

Maj.t ^ bestämmer, till lantbruksstyrelsen ingiva skriftlig framställning,

innehållande uppgift å de mejerianläggningar, för vilka mejerilån blivit

h°s hushållningssällskapet sökta, förslag till belopp och'' lånetid för

varje särskilt dylikt lån ävensom övriga för ärendets bedömande erforderBihang

till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 109 käft. (Nr 336—338.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 337.

liga uppgifter; ägande lantbruksstyrelsen fastställa formulär för sådan

framställning. .

2) Lantbruksstyrelsen må efter prövning av sålunda gjorda framställningar

bevilja hushållningssällskap statslån från fonden och skall

därvid fastställa den tid, inom vilken vid varje särskilt företag mejerianläggningen

skall påbörjas och fullbordas, åliggande det lantbrnksstyrelsen

att om beviljat statslån meddela uppgift till statskontoret.

3) Finnes lånebelopp vara av hushållningssällskap disponerat pa

annat sätt än förevarande bestämmelser tillåta eller den med lånet avsedda

anläggningen icke vara påbörjad eller fullbordad inom den av

lantbruksstyrelsen fastställda tiden, skall sådant lånebelopp, på yrkande

av lantbruksstyrelsen, omedelbart återbetalas av hushållningssällskapet.

4) Å lyftat, oguldet statslånebelopp skall hushållningssällskap erlägga

fem procent årlig ränta från lyltningsdagen.

Sedan statslån innehafts under två år från lyftningsdagen, skall

vid utgången av vart och ett av de därpå följande femton åren ateibetalas^en

femtondel av det ursprungliga beloppet.

Med fullgörande av de sålunda stadgade rånte- och kapitalinbetalningarna

må dock hushållningssällskap åtnjuta anstånd varje gång under

tre månader från förfallodagen. . ^ . .

Därest hushållningssällskap icke inom sålunda föreskriven tid inbetalat

förfallet kapitalbelopp, skall därå erläggas sex procent årlig ränta

från förfallodagen, tills betalning sker. o

5) Mejerilån, som av hushållningssällskap utlämnas, må icke till

något mejeriföretag beviljas till högre belopp än 15,000 kronor och må

icke uppgå till mera än den uppskattade kostnaden för anläggande av

mejeriet med inredning och utrustning. _ .

6) Lån må icke beviljas för betalande av skuld för mejerianläggning,

som tagits i bruk före låneansökningens ingivande till hushållningssällskapet.

7) Rörande mejerilån, som av hushållningssällskap utlämnas, skalf,

innan någon del därav må av lantagaren uppbäras, mellan hushållningssällskapet5

och låntagaren upprättas fullständigt lånekontrakt, varuti

bestämmelser i följande avseenden skola finnas intagna, nämligen.

beträffande beskaffenhet och värde av byggnad jämte inredning

och utrustning, för betalande varav mejerilånet är avsett, samt tid för

anläggningens påbörjande och fullbordande;

rörande lånets belopp, säkerheten och villkoren i fråga om ränta

och återbetalning;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 337.

huruvida lånet må lyftas på en gång eller i särskilda terminer

samt angående sättet och villkoren för lånets utbekommande;

angående viss tid, inom vilken lånet skall vara till fullo uttaget,

vid äventyr att rätten till utbekommande av ej lyft belopp skall vara

förverkad;

angående den kontroll från husbållningssällkapets sida, som låntagaren

skall vara skyldig underkasta sig; samt

därom, att möjligen uppkommande tvister mellan hushållningssällskap

och låntagare beträffande tillämpningen av lånekontraktets bestämmelser

skola avgöras av skiljemän i enlighet med gällande lag om

skiljemän samt att klander mot skiljemännens beslut icke må äga rum.

8) Vid uppgörande av omförmälda lånekontrakt må andra villkor

icke betingas i fråga om ränta och återbetalning, än som stadgats angående

statslånet, dock med undantag i följande avseenden, nämligen:

att hushållningssällskap icke är förpliktat att medgiva anstånd

med fullgörandet av förfallen rånte- och kapitalinbetalning;

att låntagare skall äga att, därest han så önskar, även före lånetidens

utgång på en gång inbetala ogulden del av mejerilånet; samt

att hushållningssällskap må kunna förbehålla sig rätt att under

nedan angivna förutsättningar uppsäga lämnat mejerilån till inbetalning

å tid, som hushållningssällskapet bestämmer, nämligen

a) om låntagaren ej fullgör vad i kontraktet föreskrivits i fråga

om uppförandet av byggnad eller angående anskaffandet av inredning

och utrustning;

b) om låntagaren visar sig försumlig i att erlägga föreskriven

rånte- och kapitalavbetalning;

c) om låntagaren genom bedräglig uppgift föranlett lånets beviljande;

samt

d) om sådana förhållanden inträffat, att låntagaren, med hänsyn till

det med lånet avsedda ändamål, uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta

detsamma.

9) Lånekontrakt skall upprättas i två exemplar, av vilka vardera

kontrahenten skall taga ett.

10) Hushållningssällskap vare obetaget att under lånetiden medgiva

låntagare de lindringar i avseende å lånets återbetalning eller

låntagarens skyldighet i övrigt, vilka icke strida mot meddelade föreskrifter

eller eljest äro oförenliga med lånets ändamål.

11) Det åligger hushållningssällskap, som innehar statslån, att

årligen inom tid, som lautbruksstyrelsen bestämmer, till styrelsen avgiva

redogörelse över lånerörelsen enligt av styrelsen fastställt formulär.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 337.

12) Statskontoret äger att till vederbörande hushållningssällskap

utbetala beviljat statslån mot hushållningssällskapets förskrivning därå.

13) Statskontoret har att, därest stadgad kapital- eller räntebetalning

å statslån icke i rätt tid fullgöres, därom göra anmälan hos Kungl.

Maj:t, som då vill bestämma, huruvida oguldet statslånebelopp jämte ränta

skäll återbetalas före den fastställda amorteringstidens slut.

14) Kungl. Maj:t äger meddela de närmare bestämmelser, som

kunna erfordras för vinnande av det med ifrågavarande lån avsedda

ändamål.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut härutinnan.

Stockholm den 12 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.