Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i avseende å post och telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

1917-06-12 · 47 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 47 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:339, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i avseende å post och telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

1

Nr 339.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av

utgifterna för kapitalökning i avseende å post och telegrafverken

samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

(Statsutskottets utlåtanden nr 13, 28, 43, 44, 47, 48, 67, 101,

114, 115, 116, 147, 161, 162 och 187.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna för kapitalökning, i vad angår

post- och. telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk,

får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Postverket.

l:o) I den till riksdagen den 13 januari 1917 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under

titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet», beträffande

postverket föreslagit riksdagen att för inköp av inventarier för postverkets

behov för år 1918 anvisa ett anslag av 350,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna 175,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har för inköp av inventarier för postverkets be
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 110 Käft. (Nr 339.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 339.

hov för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 350,000 kronor, med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna 175,000 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t kar vidare föreslagit riksdagen att dels av

det anslag å 960,000 kronor, som av 1914 års förra riksdag beviljats för

uppförande å den da ännu icke för centralpostkontoret i Stockkolm disponerade

delen av postverkets tomt inom kvarteret Riddaren i Stockholm,

efter rivning av därå uppförda byggnader, av en tillbyggnad samt för

vidtagande i sammanhang därmed av vissa förändringar å den dåvarande

postkusbyggnaden i samma kvarter, för år 1918 anvisa, att utgå

av lånemedel, återstående beloppet, 300,000 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att utanordna detta belopp förskottsvis redan under år 1917 av

tillgängliga medel, dels av det anslag å 240,000 kronor, som riksdagen

beviljat för uppförande å den postverket tillhöriga tomten nr 112 inom

S:t Lars kvarter i Linköping av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler

för telegrafverkets behov, för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, återstående

beloppet, 120,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet,

dels för fortsättande och avslutande av nyssnämnda byggnadsarbete för

år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ytterligare ett belopp av 90,000

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år

1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet, dels för fortsättande av uppförandet

å det för postverkets räkning inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter

av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolvte rote av ett centralposthus

för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett belopp av

700,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1917

förskottsvis av tillgängliga medel utanordna beloppet, dels och för uppförande

för en beräknad kostnad av 275,000 kronor å den för sådant

ändamål avsedda, kronan tillhöriga tomten i kvarteret nr 29 inom Gällivare

municipalsamhälle av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för

telegrafverkets behov, för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett

belopp av 100,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Med hänsyn till det trängande behovet att anskaffa lokaler för telegrafverket

i Linköping har riksdagen icke haft något att erinra mot att

den byggnad, som är avsedd att inrymma lokaler för såväl postverket

som telegrafverket i nämnda stad, påbörjats, oaktat det vid arbetets

igångsättande varit tydligt, att det för ändamalet av 1916 ars riksdag

beviljade anslaget icke skulle förslå för byggnadens fullbordande. 1 en
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 339.

lighet med denna uppfattning har riksdagen medgivit, att det begärda

tilläggsanslaget, 90,000 kronor, må uppföras å 1918 års stat.

Eders Kungl. Maj:ts i övrigt gjorda äskanden om fortsättningsanslag

för tidigare beslutade byggnadsföretag för postverkets räkning har

riksdagen jämväl funnit sig böra bifalla.

Framställning om uppförande av post- och telegrafhusbyggnad i

Gällivare framlades av generalpoststyrelsen redan år 1915. På grund

av de statsfinansiella förhållandena blev emellertid förslaget icke av Eders

Kungl. Maj:t framfört till 1916 års riksdag. På grund av angelägenheten

av dels att post- och telegrafverket beredas bättre tjänstelokaler, dels

ock att dessa verks personal i Gällivare förskaffas bostäder till rimliga

hyror, har riksdagen ansett ytterligare uppskov med beviljandet av medel

för byggnadens påbörjande icke böra äga rum. Den upprättade planen

för byggnaden, enligt vilken ett avsevärt utrymme å den ifrågavarande

tomten lämnas odisponerat för framtida byggnadsbehof7- för statens

räkning, har icke givit riksdagen anledning till anmärkning.

I enlighet med vad sålunda anförts har riksdagen,

dels av det anslag å 960,000 kronor, som av 1914 års förra riksdag

beviljats för uppförande å den då ännu icke för centralpostkontoret i

Stockholm disponerade delen av postverkets tomt inom kvarteret Kiddaren

i Stockholm, efter rivning av därå uppförda byggnader, av en

tillbyggnad samt för vidtagande i sammanhang därmed av vissa förändringar

å den dåvarande posthusbyggnaden i samma kvarter, för år

1918 anvisat såsom reservationsanslag återstående beloppet, 300,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utanordna detta belopp förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel,

dels av det anslag å 240,000 kronor, som riksdagen beviljat för uppförande

å den postverket tillhöriga tomten nr 112 inom S:t Lars kvarter

i Linköping av ett posthus, inrymmande jämväl lokaler för telegrafverkets

behov, för år 1918 anvisat såsom reservationsanslag återstående

beloppet, 120,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet,

dels för fortsättande och avslutande av nyssnämnda byggnadsarbete

för år 1918 anvisat såsom reservationsanslag ytterligare ett belopp av

90,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan

under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet;

dels för fortsättande av uppförandet å det för postverkets räkning

inköpta område om 5,583,1 kvadratmeter av tomten nr 67 A i Göteborgs

stads tolvte rote av ett centralposthus för år 1918 anvisat ett

reservationsanslag av 700,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 339.

att redan under år 1917 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna

beloppet;

dels ock för uppförande för en beräknad kostnad av 275,000 kronor

å den för sådant ändamål avsedda, kronan tillhöriga tomten i

kvarteret nr 29 inom Gällivare municipalsamhälle av ett posthus, .inrymmande

jämväl lokaler för telegrafverkets behov, för år 1918 anvisat

ett reservationsanslag av 100,000 kronor med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

beloppet.

Telegrafverket.

3:o) I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t i avseende å kapitalökning

vid telegrafverket föreslagit riksdagen dels medgiva, att stationsbyggnaden

å den telegrafverket tillhöriga fastigheten nr I och II i kvaiteret

Skvalperup i Malmö må utvidgas genom en tillbyggnad i enlighet med

av telegrafstyrelsen framlagd plan för en beräknad kostnad av 330,000

kronor; att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 4 i kvadraten

nr 19 i’Motala för en köpeskilling av högst 30,000 kronor; att för telegrafverkets

räkning må inköpas lägenheten nr 188 i fomelilla municipalsamhälle

för en köpeskilling av högst 25,000 kronor; att för telegrafverkets

räkning må inköpas det så kallade telegrafhuset i Nyland med

tomt för en köpeskilling av högst 24,000 kronor; att för telegrafverkets

räkning må inköpas tomterna litt. C ab 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27

och 28 i Hässleholm för en köpeskilling av högst 17,000 kronor; och

att å dessa tomter må uppföras eu förrådsbyggnad för en beräknad

kostnad av 65,000 kronor; samt att för telegrafverkets.rökning _må inköpas

de å lägenheten Hästhagen invid Krylbo belägna, å en av distriktslantmätaren

E. Ekenstedt år 1914 upprättad tomtdelningskarta med nr

6, 7, 8 och 9 i kvarteret XXII betecknade tomter för en köpeskilling

av högst 20,000 kronor; och att å dessa tomter må uppföras en förrådsbyggnad

för en beräknad kostnad av 65,000 kronor; dels ock för år

1918 till inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning

anvisa, att utgå av lånemedel, ett anslag av 620,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten proposition

av den 30 april 1917, nr 326, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag

föreslagit riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må

inköpas tomten nr 5 a i kvarteret Svalan i Filipstad för eu köpeskilling

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

5

av högst 29,097 kronor 90 öre; att nämnda köpeskilling må utgå av

de besparingar, tillhopa 53,757 kronor 43 öre, som uppstått å de till

uppförande av en telegrafstationsbyggnad i Karlshamn, inrymmande

jämväl lokaler för postkontor i staden, anvisade medel; att för telegrafverkets

räkning må inköpas tomten nr 9 i fjärde kvarteret av Göteborgs

stads elfte rote för en köpeskilling av högst 74,960 kronor och att å

denna tomt må uppföras en telefonstationsbyggnad för en beräknad

kostnad av 380,040 kronor; att telegrafverkets verkstad i Nynäshamn

må tillbyggas för en beräknad kostnad av 800,000 kronor; samt att för

beredande av bostäder åt arbetare vid nämnda verkstad må, efter Eders

Kungl. Maj:ts prövning och avgörande, disponeras ett belopp av högst

900.000 kronor; dels för år 1918 till inköp och bebyggande av fastigheter

för telegrafverkets räkning anvisa — utöver vad förut i sådant

hänseende av riksdagen äskats — ytterligare, att utgå av lånemedel, ett

reservationsanslag av 1,855,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att redan under innevarande år av sistnämnda belopp utanordna högst

1.005.000 kronor; dels ock vid bifall härtill besluta, att i 1918 års riksstat

de bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva ändamål

skola höjas med 1,855,000 kronor.

Vad först angår de i statsverkspropositionen gjorda framställningarna

har riksdagen funnit den föreslagna tillbyggnaden av stationsbyggnaden

i Malmö vara av behovet påkallad, vadan riksdagen anvisat det av Eders

Kungl. Maj:t för ändamålet äskade anslaget. Förslagen om inköpande

för telegrafverkets räkning av fastigheter i Motala, Tomelilla och Nyland

har riksdagen jämväl funnit välgrundade. Beträffande de två sistnämnda

platserna har riksdagen särskilt tagit hänsyn till fördelen av, att dyrbara

flyttningskostnader undvikas genom inköp av de fastigheter, vari telegrafverkets

lokaler redan äro inrymda.

Förslagen om inköp av tomter i Hässleholm och Krylbo samt uppförande

av förrådsbyggnader därstädes har riksdagen ävenledes bifallit.

Beträffande därefter de i propositionen nr 326 framställda förslagen

har riksdagen ej haft något att erinra mot det föreslagna inköpet av

fastighet i Filipstad och sättet för köpeskillingens bestridande. Den

starka utvecklingen av telefonnätet i Göteborg har riksdagen funnit väl

motivera inrättandet av en understation för abonnenterna i västra delen

av staden. Riksdagen har ej heller funnit anledning till anmärkning

mot de uppgjorda ritningarna till byggnaden ifråga.

Förslaget om tillbyggnad till telegrafverkets verkstad i Nynäshamn

har riksdagen funnit välbetänkt. Beträffande frågan om beredande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 339.

av bostäder åt de arbetare, som skulle komma att anställas vid verkstaden

efter det en utvidgning sålunda kommit till stånd, bar visserligen

ej något fullständigt förslag, till bostadsfrågans ordnande kunnat i den föreliggande

propositionen framläggas. Då det emellertid synts riksdagen av

vikt, att tillräckligt antal bostäder finnas att tillgå, så snart utvidgningen

av verkstaden färdigställts, bar riksdagen jämväl i detta avseende bifallit

Eders Kungl. Maj:ts framställning. Riksdagen vill dock härvid

uttala, att vid den blivande utredningen i ärendet ifråga uppmärksamhet

bör ägnas däråt, huruvida icke utan avsevärd ökning av kostnaderna

lägenheterna skulle, i anslutning till de grundsatser, som man numera

söker tillämpa vid statens järnvägar, kunna åtminstone i viss utsträckning

inredas för två rum och kök.

De för år 1918 sammanlagt äskade anslagsbeloppen för inköp och

bebyggande av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilka belopp riksdagen

ansett böra sammanföras under gemensamt anslag, äro avsedda

att användas på följande sätt:

till

fortsättande av stationsbyggnaden i Uppsala...

kronor

332,200: —

»

tillbyggnad av stationsbyggnaden i Malmö .. ..

))

41,800: —

»

inköp av byggnadstomt i Motala ........................

» » fastighet i Tomelilla ..............................

3)

30,000: —

3)

3)

25,000: —

»

» » fastighet i Nvland ................................

3>

24,000: —

3>

inköp av tomt och uppförande av förrådsbygg- nad i Hässleholm....................................................

3)

82,000: —

D

inköp av tomt och uppförande av förrådsbygg- nad i Krylbo ..........................................................

3>

85,000: —

3>

inköp av tomt och uppförande av stationsbygg- nad i Göteberg ........................................................

3>

155,000: —

3)

tillbyggnad av telegrafverkets verkstad i Nynäs- hamn ............................................................................

3)

800,000: —

»

uppförande av arbetarbostäder vid verkstaden

3>

900,000: —

Summa kronor 2,475,000

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del har riksdagen ej

funnit anledning till erinran.

I enlighet med vad sålunda anförts har riksdagen

dels medgivit

att stationsbyggnaden å den telegrafverket tillhöriga fastigheten nr

I och II i kvarteret Skvalperup i Malmö må utvidgas genom en tillbyggnad

i enlighet med av telegrafstyrelsen framlagd plan för en beräknad

kostnad av 330,000 kronor;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 339.

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 4 i kvadraten

nr 19 i Motala för en köpeskilling av högst 30,000 kronor;

att för telegrafverkets räkning må inköpas lägenheten nr 188 i Tomelilla

municipalsamhälle för en köpeskilling av högst 25,000 kronor;

att för telegrafverkets räkning må inköpas det så kallade telegrafhuset

i Nyland med tomt för en köpeskilling av högst 24,000 kronor;

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna litt. C ab 20,

21, 22, 23, 24, 25, 26, 27 och 28 i Hässleholm för en köpeskilling av

högst 17,000 kronor och att å dessa tomter må uppföras en förrådsbyggnad

för eu beräknad kostnad av 65,000 kronor;

att för telegrafverkets räkning må inköpas de å lägenheten Hästhagen

invid Krylbo belägna, å en av distriktslantmätaren E. Ekenstedt

år 1914 upprättad tomtdelningskarta med nr 6, 7, 8, och 9 i kvarteret

XXII betecknade tomter för en köpeskilling av högst 20,000 kronor,

och att å dessa tomter må uppföras en förrådsbyggnad för en beräknad

kostnad av 65,000 kronor;

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 5 a i kvarteret

Svalan i Filipstad för en köpeskilling av högst 29,097 kronor 90 öre;

att nämnda köpeskilling må utgå av de besparingar, tillhopa 53,757

kronor 43 öre, som uppstått å de till uppförande av en telegrafstationsbyggnad

i Karlshamn, inrymmande jämväl lokaler för postkontor i staden,

anvisade medel;

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 9 i fjärde

kvarteret av Göteborgs stads elfte rote för en köpeskilling av högst

74,960 kronor och att å denna tomt må uppföras en telefonstationsbyggnad

för eu beräknad kostnad av 380,040 kronor;

att telegrafverkets verkstad i Nynäshamn må tillbyggas för en beräknad

kostnad av 800,000 kronor; samt

att för beredande av bostäder åt arbetare vid nämnda verkstad må,

efter Eders Kung!. Maj:ts prövning och avgörande, disponeras ett belopp

av högst 900,000 kronor;

dels ock för år 1918 till inköp och bebyggande av fastigheter för telegrafverkets

räkning anvisat ett reservationsanslag av 2,475,000 kronor,

med rätt för Eders Kung!. Maj:t att redan under innevarande år av

sistnämnda belopp utanordna högst 1,005,000 kronor;

4:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare beträffande telegrafverket föreslagit

riksdagen att för fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende

för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, ett anslag av 12,500,000

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år

1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 339.

Av förenämnda anslagssumma äro avsedda:

för interurbana telefonnätet......................................... kronor 4,500,000: —

> lokala » .......................................... -0 7,694,000.

i) telegrafnätet .................................. ^_306,000.

Summa kronor 12,500,000: —

Motsvarande anslagsbelopp för år 1917 voro respektive 2,993,400,

3,700,000 och 306,600 kronor, tillhopa 7,000,000 kronor. Den sålunda

till sammanlagt 5,500,000 kronor uppgående anslagsökningen är till ej

ringa del att hänföra till den väsentliga prisstegring å materialier, som

inträtt sedan 1916. Beträffande det för interurbanledningar avsedda

beloppet är att märka, att Eders Kungl. Maj:t vidtagit en minskning

med 2,500,000 kronor i telegrafstyrelsens i ämnet framlagda förslag.

Ytterligare nedsättning har riksdagen ansett icke lämpligen kunna ifrågakomma.

Att uppskjuta utförandet av någon del av arbetena å det lokala

telefonnätet har ej heller synts välbetänkt, då därigenom den på grund

av telefontaxereformen inträdda ökningen i abonnentantalet skulle hämmas.

Anslagsäskandet för utveckling av telegrafnätet har riksdagen jämväl

funnit sig böra bifalla.

Riksdagen har alltså för fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 12,500,000

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under

år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Statens järnvägar.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har i avseende å kapitalökning vid statens

järnvägar i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att till utförande

av nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar för

år 1918 anvisa ett belopp av 9,343,600 kronor, därav 4,900,000 kronor

att utgå av lånemedel, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna ett belopp av

2,200,000 kronor.

Det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget är avsett att fordelas

sålunda:

Nya anslag:

för husbyggnader, boställshus ....................................... kronor 625,000.

stationsstugor m. m..................... » 140,500:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

9

tillbyggnad av stationshus......... kronor 219,500: —

övriga husbyggnader .................. » 264,200: —

för spåranordningar......................................................... » 1,446,600:_

» vägports- och vägbroanläggningar ................... » 250,000:_

» förbättringar vid kol- och vattenstationer ...... » 120,000: —

:> telegraf- och telefonanläggningar m. m.......... » 638,000: —

» elektriska belysningsanläggningar .................... » 200,000: —

» övriga anläggningar ................................................ » 603,800: —

» större arbeten ........................................................... » 1,601,000: —

» växel- och signalsäkerhetsanläggningar............ » 1,000,000: —

» diverse arbeten ....................................................... » 1,000,000: —

Fortsättning sanslag för redan beslutade arbeten.

för anordnande av avloppsledningar vid Kiruna .. kronor 80,000: —

» utvidgning av rangerbangården vid Nässjö...... » 400,000: —

» uppförande av 6 lokomotivstallplatser m. in.

vid Bollnäs ............................................................ » 205,000: —

d ombyggnad av bangården vid Boden................. » 350,000: —

» uppförande av ny bro över öre älv .................. » 200,000:_

Summa kronor 9,343,600: —

Det är ett högst betydande anslag, som av Eders Kungl. Maj:t innevarande

år äskas för nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar. En jämförelse med det vid 1916 års riksdag beviljade

anslaget för samma ändamål utvisar en ökning av ej mindre än 3,560,000

kronor, och detta oaktat i årets statsverksproposition betydande belopp

för vissa större, fortsättningsanslag krävande byggnader och anläggningar

upptagits under särskilda anslagstitlar i stället för att, såsom förut

skett, uppföras såsom »större arbeten» under den nu förevarande anslagstiteln.

Uppenbart är att en mycket avsevärd del av anslagsökningen härleder

sig . från den inträffade stora prisstegringen å materialier m. m. Men

ökningen beror även på den större omfattningen av de arbeten, som nu

föreslås till utförande.

Departementschefen har i det uttalande, varmed han inlett det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet i ärendet framhållit, att vid

ett affärsföretag av statens järnvägars omfattning och utomordentligt stora

betydelse de nya kapitalutlägg, som erfordras för att tillgodose en väntad

trafikstegrings kraf, såvitt möjligt borde föregå denna, så att järnvägarna

alltid vore i tekniskt hänseende rustade att möta en inträdande trafikökning

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 110 käft. (Nr 339.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 _ Riksdagens skrivelse Nr 339.

av ansenlig storlek. I tider av mera forcerad utveckling uppträda dock,

yttrar departementschefen, i betraktande av ovissheten om utvecklingens

framtida förlopp, de största svårigheter att följdriktigt tillämpa en

sådan princip. Trafikstegringen kommer härvid att fortgå snabbare än

banornas tekniska anpassning efter den ändrade trafikintensiteten, och

efter hand hopas härvid de ej tillgodosedda kraven på kapitalutlägg för

att bringa järnvägarnas kapacitet i höjd med trafikens storlek och ny

trafik, som kan förväntas. När i augusti 1914 det stora europeiska

kriget utbröt, varvid efter hand nya utomordentligt stora anspråk ställdes

på de svenska statsjärnvägarnas trafikförmåga, hade, fortsätter departementschefen,

en stark trafikökning med få och korta avbrott fortgått

i omkring 20 år, utan att statsjärnvägarnas kapacitet blivit genom

nya kapitalnedlägg i motsvarande grad förstärkt. .

Av statsrådsprotokollet inhämtas även, att järnvägsstyrelsen utarbetat

en plan över de arbeten och anskaffningar för statens järnvägars

räkning, som med hänsyn till den stegrade trafikens krav kunna anses

nödvändiga under perioden 1918—1927. Totalkostnaden för. de nya

byggnader och anläggningar, rullande materiel m. m., som enligt denna

plan skulle behövas, slutar på eu summa av i runt tal 504.5 miljoner

kronor, varav 398.2 miljoner kronor tänkas täckta genom anslag och

106.3 miljoner kronor bestridda ur förnyelsefonden. Då, denna approximativa

beräkning ännu icke undergått slutlig granskning har departementschefen

icke närmare yttrat sig om. densamma, men likväl uttalat,

att den dock torde giva en ungefärlig bild av behovet.

Riksdagen är för sin del övertygad om, att vidlyftiga och kostsamma

arbeten av ifrågavarande beskaffenhet erfordras för att sätta statens järnvägar

i sådant skick, att de kunna möta de krav, som redan under , nuvarande

förhållanden ställas på dem, och under den närmaste framtiden

torde komma att gorå sig gällande. Ett uppskjutande i större omfattning

av dessa arbeten har riksdagen funnit så mycket mindre tillrådligt, som

behovet är synnerligen trängande och föga utsikt synes förefinnas

att genom ett framskjutande av anläggningarna få dessa utförda för

mindre kostnad. Vad angår möjligheten att anskaffa de för arbetenas

genomförande erforderliga medlen, synes det ock föga sannolikt, att något

skulle vara att vinna genom ett uppskov. Under sådana förhållanden

har riksdagen funnit sig böra i huvudsak bifalla Eders Kungl. Maj:ts

under såväl nu förevarande som följande punkter framställda föislag

beträffande kapitalökningsanslag för de trafikerade järnvägarna.

Under anslaget till nya byggnader och anläggningar, gruppen »större

arbeten», har upptagits ett belopp av 130,000 kronor för uppförande av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

11

en ångcentral vid Kiruna. För enahanda ändamål äskades av 1916 års

riksdag ett belopp av 95,000 kronor. Riksdagen ansåg emellertid, att

med hänsyn till såväl den då rådande ekonomiska situationen och de

stora krav, vilka för andra ändamål ställdes på statskassan, som ock de

rådande höga materialpriserna med ifrågavarande utgift borde tills vidare

anstå. Den ökning i anläggningskostnad, som det nu framlagda förslaget

innebär, beror till en del på ytterligare stegring i materialpriserna

men har delvis också sin grund däri, att ångcentralen nu tänkes utförd

enligt en med hänsyn till anläggningskostnaden dyrbarare, men ur driftsynpunkt

mera ekonomisk plan. Medan den anläggning, som under

fjoråret föreslogs, beräknades medföra en årlig bränslebesparing till ett

värde av 7,000 kronor, har den nu projekterade anläggningen beräknats

för statens järnvägar möjliggöra en besparing av ej mindre än 21,000

kronor årligen. Under sådana förhållanden har riksdagen ansett sig höra

bifalla det nu framlagda förslaget.

Under gruppen »större arbeten» har upptagits ett belopp av 150,000

kronor för vidtagande av åtgärder för undvikande av störningar i svagströmsledningar

vid bandelen Kiruna—Riksgränsen. Ifrågavarande åtgärder

avse en utflyttning av svagströmsledningama till ett avstånd från

banan av omkring 100 meter. Av järnvägsstyrelsens framställning i

ämnet framgår, att det icke är uteslutet, att ytterligare åtgärder för

ändamålet kunna komma att erfordras, ehuruväl styrelsen ansett, att

med vidtagandet av dessa åtgärder bör anstå, till dess erfarenhet vunnits

om verkningarna av ledningarnas utflyttande. Enligt vad riksdagens

vederbörande utskott från järnvägsstyrelsen inhämtat, lärer man

numera, då det gäller att framdraga nya stolplinjer för svagströmsledningar

längs statsbanelinjer, som inom en ej alltför avlägsen framtid

beräknas bliva elektrifierade, förlägga dessa på sådant avstånd från banan,

att framdeles förflyttning av svagströmsledningama ej skall erfordras.

Det nu framförda anslagskravet har riksdagen funnit sig böra bifalla.

Riksdagen har emellertid, då samtliga de anslag, som hänföra sig till

riksgränsbanans elektrifiering, synas fortfarande liksom hittills böra uppföras

under särskild anslagstitel i riksstaten, särskilt för sig upptagit

berörda anslagsdel.

I övrigt har riksdagen, som särskilt sökt förvissa sig om att de till

utförande föreslagna spåranordningar och andra bangårdsanläggningar

av olika slag i görligaste mån kunna komma till användning vid planerade

större stationsutvidgningar, ansett sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 339.

I detta sammanhang har riksdagen velat till behandling upptaga

frågan om sättet för uppförandet i riksstaten av anslagen till de trafikerade

stats] ärnvägarna.

Tidigare inbegrepos i det nu förevarande anslaget samtliga medel

för nya byggnader och anläggningar vid de förefintliga statsbanorna.

Efterhand hava emellertid utbrytningar skett av åtskilliga mera omfattande

arbeten, avseende samma huvudkategori, såsom dubbelspårsanläggningar,

större bangårdsombyggnader m. m. I de framställningar, som

järnvägsstyrelsen nästlidet år avgivit angående anslag för år 1918 till

de trafikerade järnvägarna, har ett ytterligare steg tagits i denna riktning,

i det att samtliga fortsättningsanslag krävande anläggningar

behandlats såsom fristående anslagspunkter. I statsverkspropositionen

har ock, såsom ovan antytts, denna grundsats iakttagits. Under gruppen

»större arbeten» återfinnes emellertid en post, till ny lokomotivstation i

Krylbo, för vilken fortsättningsanslag kommer att erfordras. Eders

Kungl. Maj:t har nämligen för år 1918 allenast äskat en del av det

belopp, som enligt järnvägsstyrelsens förslag skulle i sin helhet utgå

under 1918.

Mot den iakttagna förändringen, att fortsättningsanslag påfordrande

anläggningar i allmänhet upptagits under särskilda anslagstitlar, har riksdagen

så mycket mindre haft något att erinra, som det synts riksdagen

vara en given fördel, att det av beslutet om beviljande av medel till en viss

anläggning tydligt framgår, om man måste räkna med fortsättningsanslag.

Det har emellertid synts riksdagen kunna ifrågasättas, om ej eu förändring

av mera genomgripande natur bör vidtagas beträffande fördelningen

på olika anslagstitlar av de kapitalökningsutgifter, som avse de redan

trafikerade statsbanorna.

Den nu tillämpade uppställningen av anslagen ifråga medför, att

någon överblick över de olika slagen av utgifter och anläggningar icke

erhålles. Exempelvis finnas anslag till bangårdsanordningar dels under

gruppen »spåranordningar» av anslaget till nya byggnader och anläggningar,

dels under gruppen »större arbeten» av samma anslag, dels ock

under särskilda anslagstitlar i riksstaten med gemensam överrubrik »större

bangårdsombyggnader». Anslag till lokomotivstationsanläggningar finnas

uppförda såväl under grupperna »övriga anläggningar» och »större arbeten»

å anslaget till nya byggnader och anläggningar som under särskilda

anslagstitlar med gemensam beteckning »större verkstads- och

lokomotivstationsanläggningar». Även i övrigt finnes liknande splittring

mellan anslaget till nya byggnader och anläggningar å ena sidan samt

speciella anslagstitlar för olika ändamål å andra sidan.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 339.

Pet viU 8yQas riksdagen, att det skulle lända till ökad reda och överskådlighet,

om åtminstone de anslagskrav, som hänföra sig till självständiga

överrubriker i riksstaten, utbrötes ur anslaget till nya byggnader

och anläggningar. Det torde ock kunna ifrågasättas att såsom särskilda

anslag behandla åtskilliga av de grupper, som nu ingå i sistnämnda

anslag. Med den vidgade omfattning, som detta anslag efterhand erhållit,

har det ur budgetssynpunkt blivit alltmera svårhandterligt. En

avlastning av anslaget på sätt nu antytts synes fördenskull vara eftersträvansvärd.

Riksdagen, som ansett den nu berörda frågan böra beaktas vid uppgörandet

av nästkommande års budgetförslag, har beträffande den nu

ifrågavarande statsregleringen icke ansett annan åtgärd böra vidtagas i

avseende å det nu förevarande anslaget — förutom den redan vidrörda

utbrytningen av anslagsbeloppet till förflyttning av svagströmsledningarna

å nksgränsbanan än att i konsekvens med vad i övrigt skett byggnadsanslaget

till lokomotivstationsanläggningen i Krylbo bör behandlas

såsom särskild anslagstitel för att i riksstaten ingå under rubriken »större

verkstads- och lokomotivstationsanläggningar».

Med iakttagande av berörda utbrytningar kommer anslaget till nya

byggnader och anläggningar att för år 1918 uppgå till 8,903,600 kronor,

varav 2,050,000 kronor böra förskottsvis utgå under 1917.

I enlighet med vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

till utförande av nya byggnader och anläggningar vid statens

trafikerade järnvägar för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av

,903,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan

under år 1917 av tillgängliga medel utanordna ett belopp av 2,050,000

kronor;

, dels för påbörjande av arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation

vid Krylbo, varför kostnaden av anslagsmedel i sin helhet beräknats

uppgå till 415,000 kronor, för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 290,000 kronor, _ med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna ett belopp

av 150,000 kronor;

dels ock för vidtagande av åtgärder för undvikande av störningar i

svag ströms ledning ar vid b andelen Kiruna—Riksgränsen för år 1918 anvisat

ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

. 6:°) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till täckande av

brist, som uppkommit å vissa, till utförande av nya byggnader och anläggningar

vid statens trafikerade järnvägar beviljade anslag för år 1918

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 339.

bevilja ett tilläggsanslag av 1,252,900 kronor därav 952,900 kronor att

utgå av lånemedel, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år

1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Då ifrågavarande brist förorsakats av den oförutsedda stegring av

arbets- och materialprisen, som på grund av världskriget uppkommit,

sedan kostnadsförslagen till de ifrågavarande arbetena blivit uppgjorda,

har riksdagen icke funnit skäl till anmärkning mot det förevarande an
slagsäskandet.

„

Riksdagen har alltså till täckande av brist, som uppkommit a vissa,

till utförande av nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar beviljade anslag, för år 1918 beviljat ett reservationsanslag av

1,252,900 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år

1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för beredande av

tvårumslägenheter åt den lägst avlönade tjänstemannagruppen av den

ordinarie statsbanepersonalen för år 1918 anvisa ett anslag av 70,000

Det förevarande anslagskravet utgör ett led i en plan att bereda

tvårumslägenheter åt samtliga de tjänstemän inom stationskarlsgruppen,

som åtnjuta förmånen av bostad in natura från statens järnvägar. Planen,

vilken är avsedd att genomföras på en tid av 20 år, har beräknats

medföra en kostnad av 10,574,850 kronor. Härav skulle 705,200 kronor,

avsedda för uppförande av nya lägenheter i de fall, där förändringarna

beräknas medföra inskränkning i förefintligt antal lägenheter, utgå av

anslagsmedel, medan återstoden skulle bestridas av förnyelselonden.

Då den föreslagna anordningen synts riksdagen välbetänkt, har riksdagen

bifallit det föreliggande förslaget.

Riksdagen får alltså anmäla att riksdagen för beredande av tvarumslägenheter

åt den lägst avlönade tjänstemannagruppen av den ordinarie

statsbanepersonalen för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av ,

kronor. bifall tjll Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen för påbörjande av arbetet med ordnande av brandväsendet

vid statens järnvägar för år 1918 beviljat ett reservationsanslag av 30,000

kronor. . , ..

9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att tor inköp av

mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för

blivande dubbelbananordningar, för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå

av lånemedel, av 800,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 339.

förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna 400,000

kronor.

lör ifrågavarande ändamål har av 1916 års riksdag beviljats ett

anslag av 500,000 kronor. Den nu begärda anslagssumman innebär

sålunda en ökning av 300,000 kronor gentemot fjorårets anslag.

Då järnvägsstyrelsen för sin del ansett 1,000,000 kronor behövliga

och då för riksdagens vederbörande utskott tillgängliga upplysningar

synts ådagalägga behovet av ökning av anslaget, har riksdagen icke

velat ifrågasätta någon ändring i Eders Kung!. Maj:ts förslag.

I enlighet härmed har riksdagen för inköp av mark, som erfordras

för utvidgning av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbel spårsanordningar,

för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 800,000 kronor,

med rätt för Eders Kung! Maj:t att förskottsvis redan under år 1917

av tillgängliga medel utanordna 400,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för fortsättande

av arbetena med ombyggnad av Malmö statsbangård för år 1918 anvisa

ett belopp, att utgå av lånemedel, av 500,000 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning har

riksdagen för fortsättande av arbetena med ombyggnad av Malmö statsbangård

för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

11:°) 1 statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen, att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas

angående anslag för utförande av vissa förändringar av spårsystemet

vid Centralstationen i Stockholm jämte därmed sammanhängande arbeten,

för år 1918 för ändamålet beräkna ett anslag, att utgå av lånemedel, av

1,500,000 kronor. ’

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 23 februari 1917 dagtecknad,

till riksdagen avlåten proposition, nr 85, under åberopande av

statsrådsprotokollet över civilärenden samma dag föreslagit riksdagen dels

att . för utförande av vissa förändringar av spårsystemet vid Centralstationen

i Stockholm jämte därmed sammanhängande arbeten för år 1918

anvisa ett anslag av 1,550,000 kronor, att utgå av lånemedel, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna ett belopp av 260,000 kronor, dels ock att, under

förutsättning av bifall till vad sålunda föreslagits, besluta, att de i 1918

års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel för produktiva ändamål

skola höjas med 50,000 kronor.

Av det äskade anslagsbeloppet äro 1,290,000 kronor avsedda för

täckande av brist i de tidigare beviljade anslagen till förändringsarbetena

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 339.

vid Centralstationen m. m., medan återstående 260,000 kronor hänföra

sig till en föreslagen spårgrupp för stationsrangering vid Tomteboda.

Vad angår det skedda anslagsöverskridandet synes riksdagen tillfyllestgörande

förklaringar rörande dess uppkomst vara lämnade. Förslaget

om anläggningen av den omnämnda spårgruppen har ej heller givit

riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen har alltså för utförande av vissa förändringar av sparsystemet

vid centralstationen i Stockholm jämte därmed sammanhängande

arheten för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 1,550,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917

av tillgängliga medel utanordna ett belopp av 260,000 kronor.

12:o) I särskild skrivelse har riksdagen för Eders Kungl. Maj:t

anmält sitt beslut att för påbörjande av anläggning av huvudrang erbangård

vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande arbeten, varför kostnaden i

första utbyggnadsstadiet beräknats till sammanlagt 3,o02,000 kronor,

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor, med ratt

för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna 500,000 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit

riksdagen att för påbörjande av utvidgning av Västanfors station, varför

kostnaden av anslagsmedel i sin helhet beräknats uppgå till 310,000

kronor, för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 100,000

kronor. . , .. ,

Behovet av den föreslagna utvidgningen har synts riksdagen genom

den förebragta utredningen ådagalagt, vadan riksdagen för påbörjande

av utvidgning av Västanfors station, varför kostnaden av anslagsmedel i

sin helhet beräknats uppgå till 310,000 kronor, för år 1918 anvisat ett

reservationsanslag av 100,000 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande

av arbetena med utvidgning av Ockelbo station m. in., varför kostnaden

i sin helhet beräknats uppgå till 227,000 kronor, för år 1918 anvisa ett

anslag, att utgå av lånemedel, av 150,000 kronor.

Av utredningen inhämtas, att järnvägsstyrelsen ursprungligen framlagt

ett förslag till en större utbyggnad av stationen, slutande på en kostnadssumma

av 914,000 kronor. Det av Eders Kungl. Maj:t gjorda anslagsäskandet

åsyftar dels en provisorisk ombyggnad av själva bangården,

dels ock anläggande av en mötesplats strax norr om stationen. Ehuru

enligt statsrådsprotokollet ombyggnaden av stationen icke tillnärmelsevis

motsvarar behovet av erforderliga utvidgningar för längre tid framåt,

skulle genom densamma och anläggningen av mötesplatsen de mest

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 339.

trängande behoven för den närmaste framtiden bliva tillgodosedda. Vid

sådant förhållande och då de kostnader, som enligt Eders Kungl. Majrts

förslag komme att nedläggas, i huvudsak skulle komma till godo vid en

framtida, slutlig stationsombyggnad samt vid en blivande dubbelspårsanläggning,

har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag. Vid den

granskning, som riksdagens vederbörande utskott ägnat ritningarna till

de båda förenämnda alternativen, har det emellertid framstått såsom ett

önskemål, att den i det större ombyggnadsförslaget ingående persontunneln

under bangården måtte till trafiksäkerhetens tryggande snarast

möjligt i samband med utförandet av den provisoriska ombyggnaden

komma till stånd.

Under uttalande härav får riksdagen sålunda anmäla, att riksdagen

för påbörjande av arbetena med utvidgning av Ockelbo station m. in.,

varför kostnaden i sin helhet beräknats uppgå till 227,000 kronor, för

år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utvidgning

av spårsystemet vid bangården i Mjölby för år 1918 anvisa ett belopp,

att. utgå av lånemedel, av 106,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

beloppet.

Då den föreslagna utvidgningen av spårsystemet synts riksdagen

ändamålsenlig och då arbetena lämpligen böra komma till utförande i

samband med dubbelspårsanläggningen Norrköping—Mjölby, har riksdagen

för utvidgning, av spårsystemet vid bangården i Mjölby för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 106,000 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna beloppet.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för utvidgning

av spårsystemet vid Värtan för år 1918 anvisa ett belopp, att

utgå av lånemedel, av 400,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

nämnda belopp.

Med hänsyn till att exporten och importen över Värtahamnen är i

ständigt stigande och då på grund av de utvidgningar av hamnanläggningarna,

som Stockholms stad planerar, ytterligare stegring i trafiken

över hamnen torde vara att emotse, har riksdagen bifallit Eders Kungl.

Maj:ts förslag.

Riksdagen har sålunda för utvidgning av spårsystemet vid Värtan

för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor, med rätt

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 110 höft. (Nr 339.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 339.

för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna nämnda belopp.

17 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att till fortsättande

av arbetena med ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder

i Malmö för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel,

av 600,000 kronor.

I Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet till 1913 års riksdag

beräknades verkstadsanläggningen i sin helhet komma att kosta 2,400,000

kronor. Härav beräknades 1,400,000 kronor skola bestridas av förnyelsefonden,

medan 1,000,000 kronor skulle utgå av anslagsmedel. Sistnämnda

belopp har ock av riksdagen anvisats åren 1915 och 1916. De senast

verkställda kostnadsberäkningarna utvisa emellertid för hela verkstadsanläggningen

en kostnad av sammanlagt 3,630,000 kronor, d. v. s.

en ökning i förhållande till vad ursprungligen beräknats av 1,230,000

kronor, varvid dock, på grund av de stegrade materialpriserna, för de

större ännu ej påbörjade byggnaderna — vagnverkstaden och lokomotivverkstaden

samt smedjan och hj niverkstaden —järnkonstruktioner blivit

i viss omfattning utbytta mot konstruktioner av trä och armerad

betong. Då någon inskränkning i den ursprungliga planen för verkstadsanläggningen

enligt riksdagens uppfattning icke lämpligen kan ske,

har riksdagen beviljat det äskade tilläggsanslaget.

Riksdagen har alltså till fortsättande av arbetena med ombyggnad

av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö för år 1918 anvisat

ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande

av arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation vid Örebro,

varför kostnaden av anslagsmedel i sin helhet beräknats uppgå till

500,000 kronor, för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel,

av 175,000 kronor.

Lokomotivstationen i Örebro är för närvarande förlagd till två olika

platser, vilket för tjänstens ekonomiska skötsel måste framstå såsom

synnerligen olämpligt. Da tillika antalet stallplatser är för litet och

stallbyggnaderna även i övrigt otidsenliga och för små, har riksdagen

funnit det framlagda förslaget, att genom anläggande av ny,^ med moderna

anordningar försedd lokomotivstation samla driften på en plats,

medföra avsevärda fördelar.

Riksdagen har fördenskull för påbörjande av arbetet med uppförandet

av en ny lokomotivstation vid Örebro, varför kostnaden av anslagsmedel

i sin helhet beräknats uppgå till 500,000 kronor, för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 175,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 339.

19:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen att för påbörjande

av arbetet med uppförande av plåtslagarverkstad med smedja vid Notviken,

varför kostnaden i sin helhet beräknats uppgå till 805,500 kronor,

för år 1918 bevilja ett anslag, att utgå av lånemedel, av 300,000

kronor.

På grund av den successiva ökningen av lokomotivparken har behov

av ökade reparationsmöjligheter vid V distriktet gjort sig starkt gällande.

Det framlagda förslaget till utvidgning av reparationsverkstaden vid

Notviken har vid sådant förhållande ej givit riksdagen anledning till erinran,

vadan riksdagen för påbörjande av arbetet med uppförande av

plåtslagarverkstad med smedja vid Notviken, varför kostnaden i sin helhet

beräknats uppgå till 805,500 kronor, för år 1918 beviljat ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

20:o) Eders Kung]. Maj:t har föreslagit riksdagen att medgiva, att, till

täckande av uppkommen brist, 500,000 kronor, i de till utförande av

dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås beviljade anslag, må till samma

anslag överföras från anslaget till statsbanan Ålvsby—Piteå 100,000

kronor, från anslaget till statsbanan Ulriksfors—Volgsjön 200,000 kronor

och från anslaget till statsbanan Järna—Norrköping likaledes 200,000

kronor.

Det föreliggande förslaget överensstämmer med den plan för täckandet

av den uppkomna bristen i anslaget för ifrågavarande dubbelspårsanläggning,

som vid nästlidet års riksdag framlades i samband

med då föreliggande fråga om tilläggsanslag för dubbelspårsanläggningen.

Riksdagen har medgivit, att till täckande av uppkommen brist, 500,000

kronor, i de till utförande av dubbelspår mellan Göteborg och Alingsås

beviljade anslag, må till samma anslag överföras från anslaget till statsbanan

Ålvsby—Piteå 100,000 kronor, från anslaget till statsbanan Ulriksfors—Volgsjön

200,000 kronor och från anslaget till statsbanan Järna—- Norrköping likaledes 200,000 kronor.

21:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen för fortsättande av arbetet med anläggande av ytterligare

ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby för år 1918 anvisat

ett reservationsanslag av 1,800,000 kronor.

22:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen för fortsättande av arbetet med anläggande av ytterligare

ett järnvägsspår mellan Aneby och Sandsjö för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 2,700,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 339.

förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna 700,000

kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande av

arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro

över Hallsberg till Laxå, varför kostnaden i sin helhet beräknats uppgå

till 6,150,000 kronor, för år 1918 anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel,

av 500,000 kronor.

Det framlagda förslaget till dubbelspårsanläggning å sträckan från

Örebro över Hallsberg till Laxå betingas i första hand av nödvändigheten

att giva den stora fj ärrtrafiken, som ledes över dessa stationer,

erforderlig stadga och trygghet. Den betydande lokaltrafiken å sträckan

Örebro—Hallsberg — vilken linje är den av statens järnvägars enkelspåriga

sträckor, som för närvarande är tyngst belastad med tåg — gör även

ett dubbelspår väl behövligt.

Riksdagen har därför ansett sig böra besluta dubbelspårets anläggande

och har intet att erinra emot det för år 1918 begärda anslaget.

Riksdagen har alltså för påbörjande av arbetena med anläggande av

ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg till Laxå, varför

kostnaden i sin helhet beräknats uppgå till 6,150,000 kronor, för år

1918 anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

24:o) I en den 16 februari 1917 dagtecknad, till riksdagen avlåten

proposition, nr 132, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden samma

dag föreslagit riksdagen att dels för uppförande av tre boställshus för

järnvägspersonal vid Näsets station å statens järnvägar bevilja ett anslag

för år 1918 av 75,000 kronor, att utgå av lånemedel, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna beloppet; dels ock, under förutsättning av bifall till vad

sålunda föreslagits, besluta, att de i statsverkspropositionen bland inkomsterna

i 1918 års riksstat upptagna lånemedel för produktiva ändamål

skola höjas med 75,000 kronor.

På grund av angelägenheten av att de å Näsets station tjänstgörande

befattningshavarna, särskilt av lägre grad, beredas bostad i stationens

omedelbara närhet, har riksdagen funnit sig böra bifalla det förevarande

anslagsäskandet. Då emellertid anslagsbeloppet i fråga rätteligen

är att betrakta såsom ett tilläggsanslag till de tidigare beviljade

anslagen för utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge

och Järna m. m., har riksdagen avfattat sitt beslut med hänsyn härtill.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom tilläggsanslag för

utläggning av ytterligare ett järnvägsspår mellan Rönninge och Järna m. m.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

21

för ar 1918 beviljat ett belopp av 75,000 kronor, reservationsanslag,

med. rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917

av tillgängliga medel utanordna beloppet.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande

av arbetet med omläggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg, varför

kostnaden i sin helhet beräknats uppgå till 800,000 kronor, för år 1918

anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 200,000 kronor.

Den ifrågasatta omläggningen är betingad av hänsyn till trafiksäkerheten.

Järnvägsstyrelsen har föreslagit, att av kostnaderna ett belopp

av 400,000 kronor måtte anvisas för år 1918. Departementschefen har

däremot ansett sig kunna nedsätta anslaget för samma år till 200,000

kronor.

Vid sådant förhållande har riksdagen beslutat att för påbörjandet

av arbetet med omläggning av statsbanelinjen Lindome—Anneberg. varför

kostnaden i sin helhet beräknas uppgå till 800,000 kronor, för år 1918

anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

26.o) I eu till riksdagen aen 14 april 1917 avlåten proposition,

nr 229, har Eders Kung]. Maj:t under åberopande av bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att

dels, med godkännande av de i statsrådsprotokollet angivna

huvudgrunder för förvärvande för svenska statens räkning av Falun—

Rättvik—Mora järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen Mora Noret—

Orsa, bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att efter ingången av

år 1918 på rekvisition utanordna köpeskillingen för ifrågavarande iärnväg,

1,290,000 kronor;

dels besluta, att, i samband med förvärv av järnvägen Mora Noret—

Orsa för statsverkets räkning, en ny broförbindelse i den sträckning,

Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma, skall anordnas från Mora

station till lämplig punkt å nyssnämnda järnväg norr om Mora Norets

station, vilken förbindelse beräknats kosta 750,000 kronor;

dels för år 1918 anvisa, att utgå av lånemedel, till’gäldande av

köpeskillingen för nyssberörda järnväg ett reservationsanslag av 1,290,000

kronor samt för påbörjande av förenämnda broförbindelselinje ett reservationsanslag

av 500,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

förskottsvis under år 1917 av sistnämnda belopp utanordna 200,000

kronor;

dels ock, under förutsättning av bifall till vad sålunda föreslagits,

besluta, att i 1918 års riksstat de bland inkomsterna upptagna lånemedel

för produktiva ändamål skola höjas med 1,790,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens skrivelse Nr 339.

Då år 1916 beslut fattades om statsinlösen av Mora—Vänerns

järnväg, utgick riksdagen från att de i enskild ägo befintliga bandelar,

som förbinda nämnda järnväg och inlandsbanans sydliga del, framdeles

skulle förvärvas för statens räkning.

För att förvärvandet av järnvägen Mora Noret—Orsa omedelbart

må äga rum, talar bland annat det förhållandet, att avtal numera

träffats om arrendering för statens räkning av Dala—Hälsinglands

järnväg för en tid av 10 år. Därest nu järnvägen Mora Noret—Orsa

inköpes av staten, skulle sålunda en del av trafiken på norra stambanan

söder om Bollnäs kunna överflyttas på andra mindre belastade,

av staten ägda eller trafikerade bandelar.

Den begärda köpeskillingen — 1,290,000 kronor, förutom 22,300

kronor för vissa inventarier, vilket senare belopp föreslagits skola utgå

av statens järnvägars trafikmedel — har fastställts av därtill i vederbörlig

ordning utsedde gode män. Någon anmärkning mot beloppet

synes ej kunna göras. Ej heller har riksdagen haft något att erinra

mot de i övrigt angivna grunderna för förvärvet ifråga. . Under sådana

förhållanden har riksdagen ansett sig böra godkänna villkoren för

inköpet.

Jämväl beträffande den ifrågasatta broförbindelsen mellan Mora

Strand och linjen Mora Noret—Orsa har riksdagen funnit sig böra bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Vidkommande det bemyndigande, som beträffande köpeskillingens

likviderande bör lämnas riksgäldskontoret, kommer riksdagen att lämna

närmare föreskrifter i reglementet för riksgäldskontoret.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen, dels med godkännande

av de i statsrådsprotokollet över civilärenden för den 14 april 1917

angivna huvudgrunder för förvärvande för svenska statens räkning av

Falun — Rättvik—Mora järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen. Mora

Noret—Orsa, för år 1918 till gäldande av köpeskillingen för ifrågavarande

järnväg anvisat ett reservationsanslag av 1,290,000 kronor;

dels ock för anordnande, i samband med förvärv av järnvägen Mora

Noret—Orsa för statsverkets räkning, av en ny broförbindelse i den

sträckning, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma, från Mora

station till lämplig punkt å nyssnämnda järnväg norr om Mora Norets

station, vilken förbindelse beräknats kosta 750,000 kronor, för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 500,000 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att förskottsvis under år 1917 av sistnämnda belopp

utanordna 200,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339. 23

27:°) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för påbörjande

av om yggnad av Bohusbanans viadukt över Säveån, varför kostnaden av

anslagsmedel i sm helhet beräknats uppgå till 1,272,000 kronor, för år

..,7 8 f£inV1^aJ ett inslag, att utgå av lånemedel, av 800,000 kronor, med

ratt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av

tillgängliga medel utanordna 500,000 kronor.

• , ?? Vid ^ årGtS, riksdag frågan om ombyggnad av Bohusbanans

viadukt over Savean förelåg till behandling, fann riksdagen behovet

av den föreslagna ombyggnaden icke vara av den tvingande natur, att

densamma ej skulle kunna uppskjutas till ett följande år. Den nu förebragta

fullständigare utredningen i ärendet har synts riksdagen ådagalägga?

att något ytterligare uppskov med ombyggnaden ej bör ske.

.Riksdagen får därför anmäla att riksdagen för påbörjande av ombyggnad

av Bohusbanans viadukt över Säveån, varför kostnaden av anslagsmedel

i sm helhet beräknats uppgå till 1,272,000 kronor, för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 800,000 kronor, med rätt för Eders

Kung! Maj: tätt förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel

28:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit

riksdagen att i avbidan å den proposition, som kunde komma att avlåtas

elektrifiering av järnvägslinjen Kiruna—Svartön, för ändamålet för år

■•iV6Sna t? an,lag’ att utgå av lånemedel, av 3,500,000 kronor, med

ratt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna 1,500,000 kronor.

Sedo™era kar Eders Kungl. Maj:t i en den 26 januari 1917 dagtecknad,

till riksdagen avlåten proposition, nr 51, under åberopande av

statsradsprotoko let over civilärenden samma dag, föreslagit riksdagen

att - förutom beviljande av anslag för fullbordande av första och påbörjande

av andra utbyggnaden av kraftstationen vid Porjus, till vilken

fråga riKedagen har nedan återkommer — för år 1918 anvisa för påbörjande

av arbetena med elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—Svarton

ett anslag av 3,500,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

krono°ttSV1S redan Under ar 1917 av tillgängliga medel utanordna 1,500,000

, yidare två inom. riksdagen väckta, likalydande motioner

hemställts, att riksdagen ville i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

for ar 1918 anvisa för elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—

Gallivare ett anslag av 2,350,000 kronor, med rätt för Eders Kungl

oX fÄL"''” ''mdOT “ 1917 -

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 339.

Efter därom i vederbörlig ordning framställd begäran har yttrande

över de berörda motionerna avgivits av järnvägsstyrelsen, vilket yttrande

såsom bilaga finnes vidlagt vederbörande utskottsutlåtande i ämnet.

Riksdagen vill till en början erinra därom, att Eders Kungi. Maj:t

nästlidet år föreslog riksdagen att för elektrifiering av järnvägslinjen

Kiruna—Svartön bevilja ett anslag av 15,530,000 kronor samt därav for

år 1917 anvisa ett belopp av 3,500,000 kronor. Riksdagen ansåg emellertid,

att med beslut om elektrifieringens genomförande borde tills vidare

Enligt den nu framlagda propositionen beräknas kostnaderna för

elektrifieringen av samma bansträcka uppgå till ej mindre än i runt

tal 28,500,000 kronor. Bortsett från ett i 1916 års kostnadsberäkning

icke ingående belopp för utflyttning av svagströmsledningar.m. m. å

1 035,000 kronor, är kostnadsökningen att hänföra till de. intränade

stegringarna å materialier, vilka gjort sig särskilt kännbara i. avseende

å järn och koppar, som i stor omfattning erfordras för elektrifieringen.

Det år 1916 framlagda förslaget åsyftade fullständigt genomförande

av elektrifieringen å hela sträckan Kiruna—Svartön. I den nu förevarande

propositionen har däremot föreslagits en. uppdelning av anläggningen,

så att endast bandelen Kiruna—Gällivare omedelbart skulle

elektrifieras, medan för bandelen Gällivare—Svartön vissa förarbeten

för en framtida elektrifiering skulle vidtagas. Enligt de väckta motionerna

skulle elektrifieringen för närvarande begränsas till bandelen

Kiruna—Gällivare samt en vidare utsträckning av den elektriska driften

göras beroende på utredning angående förutsättningarna för ekonomisk

bärighet av elektrifieringens genomförande. .

För bandelen Kiruna—Gällivare finnas redan ö.verfönngsledningar

utförda, och transformatorstationer erhållas genom tillbyggnad av förefintliga

omkopplingsstationer. Någon utbyggnad av Porjus kraftverk

behöver ej utföras för elektrifieringen av denna handel. Ej heller

skulle någon nyanskaffning av elektriska lokomotiv behöva ske. På

grund härav kan elektrifieringen av bandelen Kiruna—Gällivare.genomföras

för en jämförelsevis mindre kostnad, med nuvarande materialpriser

beräknad till 2,350,000 kronor.

Med hänsyn till nu berörda omständigheter synes^icke någon, tvekan

böra råda därom, att elektrifieringen av bandelen Kiruna—Gällivare

omedelbart bör komma till stånd. .

I de i ämnet väckta motionerna har ifrågasatts ehuruväl förslag

därom ej framställts — att förarbetena för införandet av elektrisk

drift å bandelen Gällivare—Svartön, vilka av järnvägsstyrelsen berak
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 339.

nats föranleda eu kostnad av 2,800,000 kronor, skulle utbytas mot en

fullständig elektrifiering av sträckan närmast söder om Gällivare,

exempelvis till Ripats eller Nuortikon. Med anledning härav har järnvägsstyrelsen

i sitt yttrande anfört, att därest elektrifieringen skall utföras

sektionsvis, densamma bör fortsättas till Nattavara, som är den

första station söder om Gällivare, där lokomotivstallar, vändskiva och

överliggningshus redan finnas. Denna station är enligt järnvägsstyrelsen

även i andra avseenden lämplig till övergångsstation tillsvidare mellan

elektrisk drift och ångdrift. Anläggningskostnaden för det fullständiga

genomförandet av elektrifieringen av linjen Gällivare—Nattavara med

bilinjer till malmfälten vid Gällivare har av järnvägsstyrelsen beräknats

till 4,650,000 kronor. I detta belopp ingå kostnaderna för insättande

av erforderlig ny generator i Porjus, för utbyggnad av omkopplingsstationen

vid ^Kuosakåbbo samt iordningställande av transformatorstationer

vid Gällivare och Nuortikon, för iordningställande av överföringsledningar

från Kuosakåbbo till Gällivare och till Nuortikon samt för kontaktledningar

över spåren från Gällivare till malmfälten och Nattavara

men däremot ej någon kostnad för anskaffning av lokomotiv. Enligt vad

riksdagens vederbörande utskott inhämtat, lär ej någon ökning av den

elektriska lokomotivparken erfordras, så länge den sammanlagda årliga

malmbrytningen i Kirunavara och Gällivare icke överstiger 6,000,000 ton.

För denna fraktkvantitet skulle ej heller vara behövligt att insätta någon

ytterligare enfasgenerator i Porjus kraftverk. På grund härav skulle —

då kostnaden för generatorn beräknas uppgå till 600,000 kronor —

fullständig elektrifiering av bandelen Kiruna—Nattavara kunna genomföras

för ett sammanlagt belopp av 6,400,000 kronor. Medan bandelen

Kiruna Nattavara^ utgör omkring hälften av hela sträckan Kiruna—

Svartön, skulle sålunda kostnaden för elektrifieringen av förstnämnda

handel enligt de gjorda beräkningarna vida understiga en fjärdedel av

kostnaden för elektrifieringen av den större bansträckan.

Att i sinom tid elektrisk drift bör införas å hela bansträckan

Kiruna Svartön torde redan nu kunna fastslås. På grund av de för

närvarande oerhört uppdrivna materialpriserna kan det emellertid ej

ifrågakomma att nu besluta om fullständig elektrifiering av bansträckan

i sin helhet. Det gäller då att avgöra, huru den under

rådande förhållanden nödiga begränsningen bör ske. Vid en jämförelse

mellan å ena sidan förslaget att från början fullständigt elektrifiera

allenast bandelen Kiruna—Gällivare och att å linjen söder

om sistnämnda ort vidtaga vissa förberedande arbeten för en framtida

elektrifiering samt å andra sidan förslaget om omedelbart införande av

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 110 höft. (Nr 339.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 339.

elektrisk drift å bandelen Kiruna—Nattavara, bär riksdagen funnit de

starkaste skälen tala för det sistnämnda förslaget, ehuruväl detsamma

möjligen skulle komma att medföra något större utlägg under de närmaste

åren.

En av det förordade förslagets förnämsta fördelar är att finna däri,

att de kostnader, som nu komme att nedläggas, utan uppskov skulle

kunna tillgodogöras. Vidare är att märka, att vid en lösning av frågan

i enlighet med samma förslag de redan utförda kraftverksanläggningarna

samt den förefintliga elektriska lokomotivparken skulle komma

att i möjligaste mån utnyttjas. Att inbesparing av kol samt frigörande

av ånglokomotiv omedelbart skulle kunna ske i större utsträckning vid

genomförande av berörda förslag än enligt det av Eders Kungl. Maj:t förordade,

är utan vidare uppenbart. Ett framförande av elektrifieringen

till Nattavara skulle slutligen medföra avsevärda fördelar ur driftsekonomisk

synpunkt, beroende därpå, att för de mellan Svartön och Kiruna

gående tågen ombyte av dragkraft och personal äger rum vid nämnda

station, vadan alltså vid övergång till elektrisk drift ytterligare personaloch

dragkraftsombyte i Gällivare skulle kunna undvikas.

Under förutsättning att påbörjandet av elektrifieringen av statsbanelinjen

Kiruna—Svartön sker på av riksdagen nu angivet sätt, har riksdagen

beviljat det för ändamålet äskade anslaget.

Beträffande fortsättningen av elektrifieringen ned till Svartön har

i de merberörda motionerna hemställts om utredning, på vad sätt en för

den ekonomiska bärigheten av elektrifieringen nödvändig ökning av

fraktkvantiteterna må kunna vinnas, under särskilt beaktande av intressena

att erhålla råvaror såväl för den svenska järnhanteringen som för fosfattillverkning

m. m. Vidkommande först spörsmålet om järnhanteringens

förseende med nödiga råvaror från de norrbottniska gruvfälten

är donna fråga redan föremål för prövning av den utav Eders Kungl. Maj:t

tillsatta s. k. malmkommissionen. Beträffande därefter behovet av råvaror

för fosfattillverkning lärer frågan härom komma att utgöra ett

led i den utredning, som på grund av riksdagens i annat sammanhang

fattade beslut är att förvänta rörande möjligheten av att på grundvalen

av inhemska råämnen och naturtillgångar utveckla och uppehålla en

för landets behov tillräcklig konstgödselindustri. Då så är fallet och

då Eders Kungl. Maj:t ej lärer underlåta att vid bedömandet av spörsmålet

om en utsträckning av den elektriska järnvägsdriften söder om Nattavara

taga vederbörlig hänsyn till berörda utredningar samt de resultat,

vilka av dessa kunna framgå, har riksdagen icke ansett tillräcklig an
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 330.

ledning föreligga att riksdagen till Eders Kung]. Maj:t avlåta någon

framställning i det av motionärerna angivna syftet.

I enlighet med vad sålunda anförts, har riksdagen i anledning av

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition samt ovanberörda motioner

för påbörjande av arbetena med elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna

Svartön för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 3,500,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år

1917 av tillgängliga medel utanordna 1,500,000 kronor.

29:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare i statsverkspropositionen föreslagit

riksdagen att till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo för

år 1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 2,500,000 kronor.

Med det för år 1918 äskade anslaget är avsett att i huvudsak fullborda

terrasseringsarbetena å hela banan samt framföra rälsläggningen

norrifrån till Sveg ävensom att i huvudsak färdigställa bangårdar och påbörja

återstående husbyggnader. Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas

emellertid, att Eders Kungl. Maj:t ännu icke fattat beslut rörande sträckningen

av banan i dess helhet. Eders Kungl. Maj:t har väl bestämt,

a,tt banan — i stället för efter den ursprungligen avsedda s. k. Enskälalinjen

o— skall framdragas från Sveg till trakten av Överhogdal samt

från Asarne till Kvarnsjö. Däremot har Eders Kungl. Maj:t förklarat

sig vilja framdeles meddela beslut beträffande frågan om linjesträckningen

mellan Överhogdal och Kvarnsjö. Chefen för civildepartementet

har nämligen ansett, att innan beslut fattades angående linjesträckningen

mellan sistnämnda båda orter, riksdagen borde sättas i tillfälle att yttra

sig i frågan, detta emedan den av departementschefen förordade s. k.

Tvärhoalinjen — även om de ursprungliga å-prisen användas såsom

beräkningsgrund — skulle komma att medföra ett överskridande av den

vid banans beslutande beräknade anläggningskostnaden med 123,000

kronor.

Genom anläggandet av inlandsbanan har man avsett att vinna två

huvudsyften: dels att ernå en utfartsväg från det inre Norrland till de

sydliga delarna av riket, dels ock befrämja odling och kultur inom de

av banan berörda områdena. Det är givet, att de båda intressena: att

skapa en möjligast gen förbindelseled samt att tillgodose de lokala

kommunikationsbehoven understundom måste råka i konflikt med varandra.

Så har ock i det nu förevarande fallet skett. Genom det beslut

Eders Kungl. Maj:t fattat beträffande inlandsbanans sträckning mellan Sveg

och Asarne har för denna handel den senare synpunkten tillerkänts avgörande

betydelse. Då så varit fallet, synes det ock riksdagen mest

följdriktigt, att även beträffande bandelen mellan överhogdal och Kvarn
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 339.

sjö den linje väljes, som berör den största folkmängden och de med

hänsyn till såväl jordbruks- som skogsskötsel mest utvecklingsbara trakterna,

d. v. s. Tvärhoalinjen. Den vägförlängning, som denna linje innebär

i jämförelse med den s. k. Rätanslinjen, synes riksdagen sakna betydelse,

vare sig i fråga om körtid eller — och i än mindre grad

— beträffande fraktsatser. Den högre driftkostnaden för den förra

linjen torde ock kunna åtminstone delvis motvägas av ökade trafikinkomster.

Vad slutligen angår den större anläggningskostnaden för

Tvärhoalinjen synes densamma — om ock i och för sig ganska avsevärd

— med hänsyn tagen jämväl till inlandsbaneanläggningens omfattning

och betydelse icke vara större än som kan anses motiverad av

den vinst särskilt ur odlingssynpunkt, vilken med den ökade utgiften

skulle ernås.

T enlighet med vad sålunda anförts har riksdagen icke något att

erinra mot, att statsbanan Sveg—Brunflo mellan Överhogdal och Asarne

framdrages i den av departementschefen förordade sträckningen.

Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till fortsättning

av statsbanan Sveg—Brunflo för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 2,500,000 kronor.

30:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen till fortsättande av statsbanan Sveg—Hede för år 1918 anvisat

ett reservationsanslag av 750,000 kronor.

3 Do) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen dels att till fullföljande

av järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska järnvägsnäten,

såvitt på Sverige ankommer, för år 1918 bevilja ett anslag, att utgå av

lånemedel, av 1,230,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna 500,000

kronor, dels ock medgiva, att för enahanda ändamål må användas de

besparingar, dock högst 1,000,000 kronor, som uppkommit å de för

statsbanorna mellan Lappträsk och Veittijärvi samt mellan Karungi och

Haparanda av riksdagen beviljade anslag.

Då frågan om åvägabringandet av järnvägsförbindelse mellan de

svenska och finska järnvägsnäten förelädes 1915 års riksdag, hade järnvägsstyrelsen

ännu ej varit i tillfälle att utarbeta några detaljerade beräkningar

angående kostnaderna för denna förbindelse. De förberedande

undersökningar och utredningar, som gjorts av styrelsen, hade emellertid

givit vid handen, att kostnaderna skulle komma att uppgå till omkring

1,580,000 kronor. För ändamålet har av 1915 års riksdag anvisats

ett anslag av 1,000,000 kronor. Sedan närmare planer för järnvägsförbindelsens

utförande blivit utarbetade, har det visat sig, att

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Bilcsdagens skrivelse Nr 339.

kostnaderna kunna beräknas att sammanlagt uppgå till 3,230,000 kronor.

Denna högst betydande ökning i kostnaderna är beroende dels på

de under innevarande kristid skedda prisstegringarna på järn och andra

byggnadsmaterialier och dels på den större omfattning, i vilken arbetet

— utöver vad ursprungligen beräknats — efter avtal med ryska regeringen

är avsett att utföras. De höjda material- och arbetspriserna

hava sålunda åstadkommit en ökning i kostnaden för de ursprungligen

beräknade arbetena med 725,000 kronor eller med omkring 45 procent.

Vidkommande kostnadsökningen på grund av den vidgade omfattningen

av anläggningarna hänför sig densamma dels till brobyggnaden, som

erhållit i vissa avseenden större dimensioner, dels ock till stationsanordningarna,

vilka nu planerats för att kunna avveckla samma trafik, för

vilken stationsanordningarna å ryska sidan beräknats.

Riksdagen, som under föreliggande förhållanden icke haft något att

erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, har alltså

dels till fullföljande av järnvägsförbindelse mellan de svenska och

finska järnvägsnäten, såvitt på Sverige ankommer, för år 1918 beviljat

ett . reservationsanslag av 1,230,000 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgfingdie-a medel utanordna

500,000 kronor;

dels ock medgivit, att för enahanda ändamål må användas de besparingar,

dock högst 1,000,000 kronor, som uppkommit å de för statsbanorna

mellan. Lapp träsk och Veittijärvi samt mellan Karungi och

Haparanda av riksdagen beviljade anslag.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att till

fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för år 1918

anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 4,000,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas, att beträffande den av

riksdagen begärda utredningen i fråga om bestridande av kostnaderna

för statsbanebyggnadema i Norrland med andra medel än lånemedel

undersökningar för närvarande pågå. Då emellertid dessa måste bliva

synnerligen ingående, lärer det, enligt vad departementschefen uttalat,

knappast vara antagligt, att desamma kunna bliva färdiga i sådan tid,

att resultatet kan föreläggas 1917 års riksdag.

Mot storleken av det för år 1918 begärda anslaget för inlandsbanebyggets

fortsättande har riksdagen ej funnit anledning till erinran.

Riksdagen får alltså för Eders''Kungl. Maj:t anmäla att riksdagen

till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för år

1918 anvisat ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens skrivelse Nr 339.

33:o) I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan å den proposition, som kunde komma att avlåtas angående

byggande av tvärbanor mellan norra stambanan och inlandsbanan

m. m., för ändamålet för år 1918 beräkna ett anslag, att utgå av låne

medel, av 1,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 4 april 1917 avlåten,

till statsutskottet hänvisad proposition, nr 221, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen

l:o) att besluta, att inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare

skall å bandelen mellan Sorsele och Jokkmokk framdragas förbi Avaviken

och Gangsjajaure i huvudsaklig enlighet med vad i statsrådsprotokollet

angivits,

2:o) att, under förbehåll att de i statsrådsprotokollet beträffande

varje särskild bana omförmälda villkor om kostnadsfri upplåtelse av

mark med mera iakttagas samt med rätt för Eders Kungl. Maj.t att

närmare förordna om banornas sträckning, besluta

dels anläggande av en tvärbana i Ångermanälvens och Fjällsjöälvens

dalgångar från Forsmo å linjen Långsele—Selsjön av norra

stambanan till Hotings station å inlandsbanan, för vilken tvärbana, i

dess sträckning längs den så kallade Åkvisslanlinjen, anläggningskostnaderna

med tillämpning av de före kristidens början år 1914 rådande

arbets- och materialpriser beräknats till 8,700,000 kronor,

dels anläggande av en bibana från Hällnäs station a norra stambanan

till Lycksele för en med tillämpning av nyssberörda grunder beräknad

anläggningskostnad av 4,600,000 kronor,

dels anläggande av en tvärbana från Jörns station a norra stambanan

till Avaviken vid inlandsbanan för en med tillämpning av samma

grunder beräknad anläggningskostnad av 4,900,000 kronor,

dels ock anläggande av en bibana från Umeå till Holmsund jämte

förbindelsespår till en blivande hamn utanför Holmsund för eu med

tillämpning av samma grunder beräknad anläggningskostnad av 1,200,000

kronor, samt

3:o) att för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor, att utgå av lånemedel, för påbörjande av arbetena å tvärbanan

Forsmo—Hoting.

I vissa inom riksdagen väckta motioner har hemställts, bland annat,

att riksdagen ville besluta, dels att inlandsbanan skall å bandelen

mellan Sorsele och Jokkmokk framdragas förbi Kasker i huvudsaklig

överensstämmelse med därom av järnvägsstyrelsen uppgjort förslag; dels

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 339.

anläggande av en tvärbana mellan Jörns station å norra stambanan

och Gubblijaure å den föreslagna inlandsbanesträckningen inom Arjeplougs

socken, för vilken tvärbana beräknats en anläggningskostnad av 8,180,000

kronor, dels ock anläggande av en tvärbana från Hällnäs station å nona

stambanan till Stensele å inlandsbanan, för vilken handel beräknats en

anläggningskostnad av 11,150,000 kronor.

Beträffande först sträckningen av inlandsbanan mellan Sorsele och

Jokkmokk hava visserligen ej mindre än fem olika alternativa förslag

utarbetats, men lärer valet ej kunna stå mellan flera än två av dessa,

nämligen den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna linjen över Avaviken och

Gangsjajaure samt den motionsledes förordade linjen över Kasker.

Väljes den förstnämnda linjen bör en tvärbana från Jörn ansluta till

inlandsbanan vid Avaviken. Enligt den senare huvudbanesträckningen

skulle tvärbanan ansluta antingen vid Gubblijaure eller vid V. Vuojjaure.

Den vägförkortning, som inlandsbanans framdragande över Kasker

i stället för över Avaviken skulle innebära, är enligt riksdagens uppfattning

av stor betydelse. Särskilt skulle detta bliva fallet, om den kraftiga

utveckling av industrien i översta Norrland, på vilken man allmänt

hoppas, kommer till stånd. Det torde nämligen då snart nog kunna

uppstå. fråga att på inlandsbanan överflytta avsevärda delar av den trafik,

som eljest skulle belasta bandelen Kiruna—Svartön och norra stambanan.

Det måste ock anses vara av stor vikt, att inlandsbanan framdrages

så långt västerut, att de inre delarna av Lappmarksområdet kunna få

full nytta av järnvägen. Detta önskemål tillgodoser linjen över Kasker

— som ju är den ursprungligen tänkta sträckningen — avsevärt bättre

än Avavikslinjen. Detta beror framför allt därpå, att järnvägen över

Kasker kommer att omedelbart beröra, icke blott Uddjaurs och Storavans

utan även Hornavans vattensystem. Särskilt detta sistnämnda berör ju

mycket stora områden, vilkas utvecklingsmöjligheter böra vederbörligen

tillvaratagas.

Vid bedömandet av den förevarande frågans får man enligt riksdagens

förmenande ej taga hänsyn allenast till de nu rådande förhållandena.

Om man endast tager dessa senare i beräkning, kan måhända

linjen över Avaviken befinnas äga vissa företräden. Men lägger man

den synpunkten på frågan, att man i största möjliga mån bör tillgodose

jämväl de krav, som i framtiden torde komma att göra sig gällande, då

synes linjen över Kasker vara så överlägsen Avavikslinjen, att den högre

engångskostnaden för den förra linjen jämte bibana blir av underordnad

betydelse. Vad driftkostnaderna angår lärer det för närvarande,

då man saknar möjlighet att med visshet beräkna trafikens storlek å

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 339.

inlandsbanan och tvärbanan från denna till Jörn, icke kunna göras

några bestämda påståenden angående de olika linjernas årskostnader. .

I enlighet med vad sålunda anförts har riksdagen ansett, att inlandsbanan

från Sorsele till Jokkmokk bör framdragas över Kasker.

Att en tvärbana från Jörn till inlandsbanan bör anläggas, torde få

anses allmänt erkänt. Vad beträffar sträckningen av denna tvärbana,

skulle väl vissa hänsyn till befolkningen i trakterna närmast söder och

väster om Storavan kunna anses tala för den av järnvägsstyrelsen alternativt

förordade sträckningen till V. Vuojjaure. För sträckningen över

Gubblijaure tala emellertid som det vill synas ännu starkare skal. Dels

skulle genom en sådan linje en god utfarts väg erhållas från inlandsbanans

nordligaste delar till havet över Skellefteå. Dels skulle denna

sträckning nå de ur skogssynpunkt bästa områdena vid Avavikslinjen.

Vad särskilt angår invånarne i trakten kring Sorsele komma dessa, då

bibanan över Lycksele framdrages till Stensele, att över sistnämnda bana

få en utfartsväg till havet, som visserligen är något längre än den över

Avaviken till Skellefteå men som i stället träffar en längre söderut och

fördenskull gynnsammare belägen hamnstad, som dessutom är residensstad

för det län, till vilket Sorsele hör.

Beträffande tidpunkten för tvärbanans utförande anser riksdagen,

att banan bör byggas i omedelbart samband med inlandsbanan. Arbetena

å sistnämnda bana torde emellertid icke under 1918 nå så långt, att

anslag för tvärbanans påbörjande behöver uppföras å 1918 års riksstat.

Vidkommande härefter frågan om byggande av en tvärbana mellan

norra stambanan och inlandsbanan över Lycksele har riksdagen funnit

en sådan bana vara väl motiverad. Riksdagen har emellertid ansett,

att beslut om banans framförande till Stensele omedelbart bör fattas.

Arbetena å bandelen Lycksele—Stensele böra likväl enligt riksdagens

mening icke bedrivas hastigare än som beräknats i järnvägsstyrelsens

byggnadsplan av den 7 mars 1917.

Beträffande platsen för banans anknytning till norra stambanan har

riksdagen anslutit sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Mot förslaget om anläggande av eu bibana från Umeå till Holmsund

har riksdagen ej haft något att erinra.

I fråga om tvärbanebyggandet å området mellan banan Hällnäs—

Stensele samt statsbanelinjen Bräcke—Östersund hava mycket delade

meningar gjort sig gällande. Att nu fastställa eu slutgiltig plan för

tvärbanenätet å ifrågavarande område lärer icke heller vara möjligt. Samt
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 339.

liga de ifrågasatta tvärbanorna erbjuda var för sig vissa fördelar, och i

den mån utvecklingen och tillgodogörandet av Norrlands rika naturtillgångar

fortgå uppstå självfallet nya behov av kommunikationsleder.

En järnväg Långsele—Ulriksfors genom Faxeälvens dalgång med anslutning

till Strömsvattnets vidsträckta sjösystem och berörande Strömsunds

framåtgående samhälle synes riksdagen äga goda naturliga betingelser.

Likaledes finner riksdagen det genom järnvägsstyrelsens utredning

klart ådagalagt, att en järnväg genom de rikt utvecklingsmöjliga älvdalar,

som beröras av linjen Forsmo—Hoting, har starka skäl för sig.

Och för en järnväg, som förbinder Vilhelmina och Åsele socknar med

havet, hava enligt riksdagens uppfattning ävenledes vägande skäl anförts.

Valet mellan dessa olika sträckningar skulle vara ganska svårt

att träffa, därest ett sådant val för all framtid skulle utesluta förverkligandet

av övriga tvär- och bibaneförslag. Då emellertid sannolikheten

talar för, att i en framtid flera tvärbanor komma att visa sig

erforderliga, synes det riksdagen, att frågan nu snarare gäller den ordning,

i vilken tvärbanor i mellersta Norrland böra komma till utförande,

än det slutgiltiga ordnandet av hela tvärbanesystemet inom samma

område. Under nu berörda förhållanden ha de statsfinansiella synpunkterna

för riksdagen varit de avgörande. Det har därför synts riksdagen

nödvändigt att under nuvarande brydsamma läge begränsa tvärbanebyggandet

söder om linjen Hällnäs—Stensele till en bana. Den sträckning,

som under dessa omständigheter bör väljas, är otvivelaktigt den av

Eders Kungl. Maj:t förordade linjen Forsmo—Hoting, som framlöper mera

centralt inom området än någon av de andra alternativa linjerna och

som träffar en avsevärt större befolkning, samtidigt som den med hänsyn

till vattenkraftens utnyttjande skulle få den största betydelsen för industrins

utveckling.

Då alltså i och för sig starka skäl tala för byggande av tvärbanan

Forsmo—Hoting samt denna banas anläggande ej behöver utgöra hinder

för en fortsatt, ändamålsenlig utveckling av tvärbanesystemet, har riksdagen

funnit sig böra bifalla förslaget om denna banas anläggande

samt om anvisande för år 1918 av 1,000,000 kronor till banbyggets påbörjande.

I enlighet med vad ovan anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

l:o) beslutat att inlandsbanan skall å bandelen mellan Sorsele och

Jokkmokk framdragas förbi Kasker i huvudsaklig överensstämmelse med

därom av järnvägsstyrelsen uppgjort förslag;

2:o) under förbehåll att de i statsrådsprotokollet över civilärenden

den 4 april 1917 och beträffande varje särskild bana omförmälda villkor

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 110 höft. (Nr 339.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 339.

om kostnadsfri upplåtelse av mark med mera iakttagas samt med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att närmare förordna om banornas sträckning,

beslutat

dels anläggande av en tvärbana mellan Jörns station å norra stambanan

och Gubblijaure å inlandsbanan, för vilken tvärbana med tillämpning

av de före kristidens början år 1914 rådande arbets- ock materialpriser

beräknats en anläggningskostnad av 8,180,000 kronor,

dels anläggande av en tvärbana från Hällnäs station å norra stambanan

till Stensele vid inlandsbanan för en med tillämpning av nyssberördä

grunder beräknad anläggningskostnad av 11,150,000 kronor,

dels anläggande av en bibana från Umeå till Holmsund jämte förbindelsespår

till en blivande hamn utanför Holmsund för en med tillämpning

av samma grunder beräknad anläggningskostnad av 1,200,000

kronor,

dels och anläggande av en tvärbana i Angermanälvens och Fjällsjöälvens

dalgångar från Forsmo å linjen Långsele—Selsjön av norra

stambanan till Hotings station å inlandsbanan, för vilken tvärbana, i

dess sträckning längs den så kallade Åkvisslanlinjen, anläggningskostnaderna

med tillämpning av ovan nämnda grunder beräknats till 8,700,000

kronor, samt

3:o) för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor

för påbörjande av arbetena å tvärbanan Forsmo—Hoting.

34:o) I särskild skrivelse har riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmält

sitt beslut att för 1918 till anskaffande av rullande materiel vid statens

järnvägar bevilja ett reservationsanslag av 13,000,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna 3,000,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit

riksdagen att för år 1918 anvisa dels för nya inventarier vid statens järnvägar

ett anslag av 1,200,000 kronor, dels ock för ökat förlag vid samma

järnvägar ett anslag, att utgå av lånemedel, av 2,000,000 kronor.

För anskaffande av nya inventarier har för år 1917 anvisats ett anslag

av 1,500,000 kronor. Enahanda belopp har för samma år anvisats

till ökning av statens järnvägars förlag.

Förslaget om anslag för år 1918 till nya inventarier har ej givit

anledning till erinran från riksdagens sida.

Av den i statsrådsprotokollet meddelade utredningen i ärendet liksom

av upplysningar, som riksdagens vederbörande utskott i övrigt

inhämtat, har riksdagen funnit det vara uppenbart, att högst väsentlig

förstärkning av statens järnvägars förlagskapital erfordras, för att icke

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 330.

driftöverskottsmedel och för andra ändamål än ökning av förlaget beviljade

anslagsmedel skola behöva tagas i anspråk såsom rörelsekapital.

Under sådana förhållanden har riksdagen ansett sig böra bifalla

jämväl det beträffande ökningen av förlaget gjorda anslagsäskandet.

Då emellertid anslaget till ökat förlag synes böra — i den mån det av

statens järnvägar behöver tagas i anspråk — uttagas imder budgetåret

och anlitande av överskottsmedel såsom rörelsekapital i möjligaste mån

inskränkas, har riksdagen ansett, att detta anslag bör erhålla beteckningen

»förslagsanslag, högst».

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för år 1918 anvisat dels

för nya inventarier vid statens järnvägar ett reservationsanslag av

1,200,000 kronor, dels ock för ökat förlag vid samma järnväg ar ett förslagsanslag,

högst 2,000,000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att för täckande av

kostnader för Stallbackakanalens utvidgning till 5 meters seglationsdjup

samt. ombyggnad av Hisingsbron över Göta älv med fria genomfartsöppningar

av 17,5 meters bredd för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå

av lånemedel,, av 115,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

beloppet.

Med anledning av särskilda framställningar av Eders Kungl. Maj:t

har riksdagen åren 1913 och 1915 medgivit, att av de belopp, som

redan anvisats på det av 1909 års riksdag beviljade anslaget, 22,800,000

kronor, för anläggning av en ny farled mellan Vänersborg och Göteborg,

finge användas dels för Stallbackakanalens utvidgning till 5 meters

seglationsdjup ett belopp av intill 95,000 kronor, dels ock såsom bidrag

till ombyggnad av Hisingsbron över Göta älv med fria genomfartsöppningar

av 17,5 meters bredd ett belopp av 20,000 kronor. Dessa arbeten

voro icke inbegripna i den ursprungliga planen för kanalanläggningen.

Då kostnaderna för arbetena ifråga, enligt vad numera verkställda beräkningar

givit vid handen, icke kunna rymmas inom anslagssumman

för kanalanläggningen, är från riksdagens sida intet att erinra mot det

framställda anslagsäskandet. Enär emellertid de berörda arbetena redan

äro utförda, torde anslaget för ändamålet böra betecknas såsom förslagsanslag,

högst.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 339.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för täckande av kostnader

för Stallbackakanalens utvidgning till 5 meters seglationsdjup samt

ombyggnad av Hisingsbron över Göta älv med fria genomfartsöppningar

av 17,5 meters bredd för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, av

115.000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan

under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

37:o) Sedan Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen föreslagit

riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas

angående fortsatt anslag för ombyggnad av Södertälje kanal, för

ändamålet beräkna ett anslag för år 1918, att utgå av lånemedel, av

600.000 kronor, bar Eders Kungl. Maj:t i en den 23 mars 1917 till

riksdagen avlåten proposition, nr 140, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen dels medgiva, att i samband med av riksdagen beslutad, ombyggnad

av Södertälje kanal därstädes må anläggas en ny sluss i huvudsaklig

överensstämmelse med av vattenfallsstyrelsen förordat förslag

för en beräknad kostnad av 2,933,000 kronor; dels ock för fortsättande

av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad för år 1918 anvisa ett

reservationsanslag av 600,000 kronor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag till 1916 års riksdag om Södertälje

kanals ombyggnad var farledsdjupet beräknat för 5,5 meters djupgående

fartyg, medan slussen beräknades för framförande av fartyg med ett

djupgående av 6,75 meter. De föreslagna slussdimensionerna voro: 135

meters nyttig längd, 20 meters fri bredd i portöppningen och 7,5 meters

vattendjup på tröskeln, räknat under Saltsjöns lågvattenyta.

Den nu föreliggande propositionen upptager samma dimensioner

för slussen, som föreslogos 1916. Kostnadsskillnaden mellan detta alternativ

och det som närmast därefter torde komma i betraktande längd

135 meter, bredd 16 meter och vattendjup 6 meter — har beräknats

till 718,000 kronor.

Då riksdagen från beslutet om Södertälje kanals ombyggnad utbröt

frågan om slussanläggningen, hänförde sig riksdagens tvekan beträffande

slussens dimensioner särskilt till det förordade djupet av slussen; och

uttalade riksdagen i detta avseende, att på frågans dåvarande stadium

tillräckligt material icke förelåge för bedömandet av spörsmålet, huruvida

ifrågakommande hamnar och farleder i Mälaren skulle kunna utan

allt för stora kostnader uppränsas till ett djup motsvarande det, som

avsetts för slussen.

Vad till en början angår de hamnar, om vilkas uppränsande för ett

djupgående av 6,5 meter i första hand är fråga, nämligen Västerås och

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 339.

Köping, synes den nu föreliggande utredningen giva vid handen, att

beträffande dessa några avsevärda svårigheter icke föreligga att anlägga

kajer för fartyg av nämnda djupgående. Utredningen visar jämväl, att

de viktigare farlederna i Mälaren utan allt för stora kostnader kunna

göras framkomliga för sådana fartyg. Förutom beträffande de farleder,

vilka redan för anordnande av 5,5 meters led måste uppränsas till erforderligt

djup, skulle nämligen de framtida kostnaderna för större uppränsningsarbeten

för en utvidgning från 5,5 till 6,5 meters led uppgå

till 522,000 kronor.

Rörande den tidpunkt, då sjöfarten å Mälaren kan nå sådan utveckling,

att jämväl oceangående fartyg böra beredas möjlighet att inkomma

i Mälaren, torde väl för närvarande icke några bestämda antaganden

kunna göras. Såsom i viss mån belysande för betydelsen av det större

farledsdjupet vill riksdagen emellertid erinra om den i propositionen lämnade

uppgiften, att av de malmbåtar, som år 1912 anlöpte Oxelösunds

hamn, omkring en tredjedel hade ett djupgående av mellan 5,5 och 6,5

meter. Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, skulle en

framtida ombyggnad av slussen — även om densamma från början erhölle

en nyttig längd av 135 meter — liksom en anläggning av ny

slussled medföra synnerligen höga kostnader. Under sådana förhållanden

har det synts riksdagen vara med klok förtänksamhet mest förenligt, att

slussen omedelbart utbygges med de större dimensionerna. Riksdagen

har alltså funnit skäl bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i förevarande

avseende.

Jämväl i fråga om det för år 1918 äskade anslaget för kanalombyggnaden

har riksdagen bifallit propositionen.

Riksdsgen får sålunda anmäla, att riksdagen dels medgivit, att i

samband med av riksdagen beslutad ombyggnad av Södertälje kanal därstädes

må anläggas en ny sluss i huvudsaklig överensstämmelse med av

vattenfallsstyrelsen förordat förslag för en beräknad kostnad av 2,933,000

kronor; dels ock för fortsättande av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad

för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 600,000 kronor.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för fullbordande

av en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1918

anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av 3,620,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att därav förskottsvis under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna 1,000,000 kronor.

De hittills beviljade anslagen för tredje utbyggnaden av Trollhätte

kraftverk hava avsett utbyggnadens verkställande med tre maskinenheter.

Då riksdagen sistlidet år beviljade anslag för ändamålet för år 1917,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 339.

förutsatte riksdagen emellertid, att utbyggnaden slutligt skulle omfatta

fem aggregat. Vid sådant förhållande och då med hänsyn till det för

närvarande rådande stora kraftbehovet uppskov med utbyggnadeus slutförande

icke synes böra ifrågakomma, har riksdagen för fullbordande av

tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 3,620,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

därav förskottsvis under år 1917 av tillgängliga medel utanordna 1,000,000

kronor.

39:o) I en den 23 februari 1917 dagtecknad, till riksdagen avlåten

proposition, nr 83, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet

över civilärenden samma dag föreslagit riksdagen medgiva,

att av det utav riksdagen för fortsättande av arbetena för en

tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1917 anvisade anslaget

av 3,700,000 kronor må användas ett belopp 130,000 kronor för sådan

utvidgning av den nya tilloppskanalen till kraftstationen, att i densamma

må kunna tillgodogöras en vattenmängd av intill 460 sekundkubikmeter.

Enligt den ursprungliga planen för tredje utbyggnaden av Trollhätte

kraftstation har stationen antagits kunna efter nämnda utbyggnads

fullbordande tillgodogöra en vattenmängd av omkring 410 sekundkubikmeter,

och har den nya tilloppskanalen beräknats skola utföras med

häremot svarande dimensioner. Den nu föreslagna utvidgningen av

tilloppskanalen avser att möjliggöra ett starkare utnyttjande av maskineriet

i kraftstationen under tider av riklig vattentillgång. Genom

åtgärden i fråga beräknar man kunna utvinna omkring 12,000 hästkrafter

under 8—9 månader av året.

Då förslaget i fråga tvivelsutan är ekonomiskt fördelaktigt, har

riksdagen medgivit att av det utav riksdagen för fortsättande av arbetena

för en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1917 anvisade

anslaget av 3,700,000 kronor må användas ett belopp av 130,000 kronor

för sådan utvidgning av den nya tilloppskanalen till kraftstationen, att

i densamma må kunna tillgodogöras en vattenmängd av intill 460 sekundkubikmeter.

40:o) I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan å den proposition i ämnet, som kan komma

att avlåtas, för år 1918 beräkna dels av det för fullbordande av första

utbyggnaden av kraftstationen vid Porjus av riksdagen beviljade anslaget

å 775,000 kronor, att utgå av lånemedel, återstående belopp

150,000 kronor, dels ock för påbörjande av vissa arbeten för en andra

s. 39 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 339. 39

åbyggnad av nämnda kraftstation ett anslag, att utgå av lånemedel,

av 925,000 kronor.

Sedermera bär Eders Kungl. Maj:t i en den 26 januari 1917 dagtecknad,

till riksdagen avlåten proposition, nr 51, förutom anvisande

av anslag för elektrifiering av statsbanelinjen Kiruna—Svartön, beträffande

vilken fråga riksdagen ovan yttrat sig, föreslagit riksdagen

att för år 1918 anvisa dels av det för fullbordande av första utbyggnaden

av kraftstationen vid Porjus av riksdagen beviljade anslaget å

775.000 kronor återstående beloppet, 150,000 kronor, dels ock för påbörjande

av en andra utbyggnad av nämnda kraftstation ett anslag av

925.000 kronor.

Vidkommande först fortsättningsanslaget för fullbordande av första

utbyggnaden av kraftverket, 150,000 kronor, bar riksdagen icke funnit

anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Det för påbörjande av andra utbyggnaden av kraftstationen för år

1918 äskade anslaget, 925,000 kronor, är avsett för insättande i stationen

av turbin till ett nytt, sjätte aggregat, som med generator beräknats

betinga en kostnad av 1,525,000 kronor. Departementschefen

bar emellertid icke tagit definitiv ställning till spörsmålet, huruvida

aggregatet ifråga bör förses med trefas- eller enfasgenerator, på grund

varav han ansett, att det borde tillkomma Eders Kungl. Maj:t att besluta

om de arbeten, som närmast skulle komma till utförande.

På grund av det utav riksdagen fattade, ovan anmälda beslutet

beträffande elektrifieringen av bandelarna söder om Kiruna lärer det

icke kunna uppstå fråga att under den närmaste tiden för järnvägsdrift

utbygga Porjus kraftverk. På grund härav skulle alltså för

närvarande icke möta något hinder mot att använda det sjätte aggregatet

för industriell drift. Väljes detta alternativ för den nu förestående

utbyggnaden, skulle vid en fortsättning av järn vägselektrifieringen

ganska omfattande arbeten vid kraftverket bliva nödvändiga.

för en ytterligare utbyggnad av kraftstationen måste nämligen nya

till- och avloppstunnlar anläggas samt viss reglering av Lule älvs lågvattenyta

vidtagas. Med avseende fästat såväl vid den på sistone

starkt stegrade efterfrågan på elektrisk kraft från Porjus för industriella

ändamål som även vid de fördelar, som skulle vinnas, därest vissa

kraftbehov, som eljest skulle behöva fyllas av kraftverken i de sydligare,

på vattenkraft fattigare delarna av landet, kunde tillgodoses från

de norrländska vattenfallen, har riksdagen emellertid ansett, att det

sjätte aggregatet nu bör komma till utförande och förses med en för

industriell drift avsedd trefasgenerator.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 339.

Mot det för år 1918 begärda anslagsbeloppet för andra utbyggnadens

påbörjande bar riksdagen icke haft något att erinra.

I enlighet med vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

för år 1918 anvisat dels av det för fullbordande av första utbyggnaden

av kraftstationen vid Porjus av riksdagen beviljade anslaget å

775.000 kronor såsom reservationsanslag återstående beloppet, 150,000

kronor; dels ock för påbörjande av en andra utbyggnad av nämnda kraftstation

ett reservationsanslag av 925,000 kronor.

41:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen medgivit att vid Älvkarleby kraftverk må, utöver det antal

bostadshus, som i den ursprungliga anläggningsplanen för kraftverket

beräknats, uppföras ytterligare ett bostadshus för en beräknad kostnad,

inbegripet förvärv av erforderlig tomtplats, av 37,000 kronor.

42:o) I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen dels att av det för utvidgning av ångkraftstationen för Älvkarleby

kraftverk beviljade anslaget å 1,500,000 kronor för år 1918

anvisa, att utgå av lånemedel, återstående beloppet, 500,000 kronor, dels

ock att till förlagskapital för anskaffande av bränsle för nämnda ångkraftstation

för år 1918 anvisa ett anslag, att utgå av lånemedel, av

250.000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1917

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna beloppet.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 23 februari 1917 dagtecknad,

till riksdagen avlåten proposition, nr 82, under åberopande av

statsrådsprotokollet över civilärenden samma dag, föreslagit riksdagen

att till förlagskapital för tillverkning och transport av torvbränsle för

statens kraftverks räkning för år 1918 anvisa ett anslag av 450,000

kronor, att utgå av lånemedel, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 370,000

kronor, samt att, under förutsättning av bifall till vad sålunda föreslagits,

besluta, att de i 1918 års riksstat bland inkomsterna upptagna lånemedel

för produktiva ändamål skola höjas med 450,000 kronor.

Beträffande först det i statsverkspropositionen framlagda förslaget

har riksdagen ej haft något att erinra mot detsamma.

Vidkommande den senare propositionen har riksdagen av utredningen

i ärendet inhämtat, att det efter verkställda prov befunnits

möjligt att vid ångkraftstationen i Västerås med fördel använda lufttorkad

torv såsom bränsle. Enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning

är det, för att torveldning i större utsträckning skall kunna ske, nödvändigt,

att styrelsen själv ombestyr torvens upptagning och beredning.

Styrelsen har ock förskaffat sig avverkningsrätt under 40 år å en torv
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 339.

mosse i närheten av Ramnäs järnvägsstation. Enligt styrelsens beräkningar

skulle engångskostnaderna för anskaffande av bränsle från mossen

bliva följande:

Kostnader för maskiner och övriga anläggningar å

mossen............................................... kronor 260,000: —

Avgift för avverkningsrätten............................................. » 30,000:_

Transportanordningar från mossen till trafikled ...... » 00,000:_

Anskaffning av pråmar för torvens framforsling till

Västerås..................................... » 105,000: —

Summa kronor 455,000: —

Ej heller mot nu ifrågavarande förslag har riksdagen i sak icke

haft något att erinra.

I fråga om sättet för anslagsbeloppets upptagande i riksstaten har

riksdagen, i anslutning till vad vattenfallsstyrelsen för sin del ifrågasatt,

ansett, att beloppet bör sammanslås med det, som, enligt vad

ovan nämnts, i statsverkspropositionen äskats till förlagskapital för anskaffande

av bränsle för ångkraftsfationen för Älvkarleby kraftverk.

Det synes nämligen riksdagen icke vara fullt riktigt, att, medan det

i statsverkspropositionen upptagna beloppet skulle föras under Älvkarleby

kraftverk, det senast äskade beloppet skulle, såsom i propositionen

förutsättes, behandlas såsom för vattenfallsverken gemensamt

anslag, då någon annan angkraftstation än den i Västerås för närvarande

icke förefinnes.

I enlighet med vad sålunda anförts har riksdagen dels av det för

utvidgning av ångkraftstationen för Älvkarleby kraftverk beviljade anslaget

å 1,500,000 kronor för år 1918 såsom reservationsanslag anvisat återstående

beloppet, 500,000 kronor; dels till förlagskapital för anskaffande

av bränsle för nämnda ångkraftstation för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 700,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 620,000

kronor.

43:o) I en den 4 april 1917 dagtecknad, till riksdagen avlåten proposition,

nr 176, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden samma dag, föreslagit

riksdagen att dels för bestridande av de å Älvkarleby kraftverk

belöpande kostnaderna för provisoriska regleringsåtgärder inom Dalälvens

flodområde för år 1918 bevilja ett reservationsanslag av 20,000 kronor,

att utgå av lånemedel, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 110 höft. (Nr 339.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 339.

år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet; dels ock, vid bifall

härtill, besluta, att de i 1918 års riksstat bland inkomsterna upptagna

lånemedel för produktiva ändamål skola höjas med ett belopp av 20,000

kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen för bestridande

av de å Älvkarleby kraftverk belöpande kostnaderna för provisoriska

regleringsåtgärder inom Dalälvens flodområde för år 1918 beviljat

ett reservationsanslag av 20,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

44:o) I särskild skrivelse har riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmält,

att riksdagen dels medgivit, att avtal mellan Kungl. Maj:t och

kronan samt Motala ströms kraftaktiebolag angående förvärvande för

Eders Kungl. Maj:ts och kronans räkning av vissa fastigheter vid Motala

ström m. m. må avslutas i huvudsaklig överensstämmelse med det vid

statsrådsprotokollet över civilärenden den 4 april 1917 fogade förslag

till sådant avtal, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att i avtalet vidtaga

de smärre ändringar, som kunna finnas påkallade; dels ock för inlösen

av mark och byggnader samt vidtagande av andra förberedande åtgärder,

som för en blivande kraftverksanläggning kunna erfordras, för år 1918

beviljat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

45: o) I en till riksdagen den 4 april 1917 avlåten proposition, nr

179, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

att bemyndiga vattenfallsstyrelsen att avsluta kontrakt om leverans

av s. k. sekunda elektrisk kraft på sådana villkor, att kraftpriset i möjligaste

mån anpassas efter det värde, kraften varje år med hänsyn till

tillgänglighetstiden äger, med rätt för vattenfallsstyrelsen att tillförsäkra

abonnent å sekunda kraft skadestånd av lämplig storlek under år, då

abonnenten icke kommer i åtnjutande av kraften under garanterad tillgänglighetstid;
att

bemyndiga vattenfallsstyrelsen att mot skälig avgift och i begränsad

omfattning samt i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Maj it kan komma att meddela, bevilja option å elektrisk kraft,

även om därvid måste förutsättas utbyggnad av vattenkraft, vartill riksdagen

ännu icke beviljat anslag;

att medgiva, att de optionsavgifter, vilka sålunda inflyta, må användas

i enlighet med de bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t

meddelas;

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 339.

att medgiva, att inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande

av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för

ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse och icke utan avsevärd

olägenhet kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

må av Eders Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagt belopp av högst

8.000. 000 kronor, avsddda att fördelas med 2,000,000 kronor på år 1910

och 1,500,000 kronor på vart och ett av åren 1919—1922;

att för ändamålet anvisa ett reservationsanslag för år 1918 av

2.000. 000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 500,000

kronor; samt

att vid bifall härtill, besluta, att de i 1918 års riksstat bland inkomsterna

upptagna lånemedel för produktiva ändamål skola höias med

2,000,000 kronor.

I en den föreliggande propositionen bifogad framställning till Eders

Kungl. Maj:t har vattenfallsstyrelsen framlagt en plan för statens kraftverks

utveckling under den närmast liggande framtiden. Därvid har vattenfallstyrelsen

till en början lämnat en allmän översikt över statens

kraftverks utveckling intill en nuvarande tidpunkt, samt därefter angivit

de riktlinjer, vilka enligt dess förmenande böra följas för den närmaste

framtiden. Slutligen har vattenfallsstyrelsen gjort hemställan om ökad

befogenhet i vissa avseenden, åsyftande att möjliggöra, att kraftverksrörelsen

må kunna skötas affärsmässigt och utan allt för tyngande

former. Vattenfallsstyrelsens förslag i förevarande hänseende avse, dels

att styrelsen skulle bemyndigas ej mindre att lämna vissa ersättningar

åt avnämare av sekunda kraft, därest denna icke tillhandahölles under viss

minimitid, än även att mot särskild avgift bevilja vissa avnämare option

på ökning av tillhandahållet kraftbelopp, dels ock att till styrelsens

förfogande skulle ställas anslag, medels vilket vattenfallsstyrelsen kunde

sättas i stånd att utan avvaktande av riksdagsbeslut inköpa fastigheter

och verkställa vissa andra åtgärder.

Nämnda förslag hava nu i den kungl. propositionen underställts

riksdagens provning.

Beträffande det först berörda bemyndigandet har detsamma synts

riksdagen vara en nödvändig betingelse, för att avsättningen av sekunda

kraft skall i önskvärd grad kunna utvecklas. Vattenfallsstyrelsen har

ansett, att den enklaste utvägen att skapa reservmedel för ''tillämpning

av den s. k. försäkningsmetod, som härvidlag skulle komma till användning,

vore, att avsättningarna till vederbörande förnyelsefonder

gjordes variabla, så att under vattenrika år, då den sekunda kraften

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 339.

gåve större inkomster, större avsättningar gjordes till förnyelsefonderna,

under det att under vattenfattigare år de normala avsättningarna

minskades med vad som behövde till abonnenterna utbetalas i ersättning

eller skadestånd. Departementschefen har mot detta förslag icke

framställt någon erinran. Det synes emellertid riksdagen vara riktigast,

att någon sammanblandning mellan ifrågavarande medel och verkens

förnyelsefonder icke äger rum. Förnyelsefondernas uppgift är att säkerställa,

att vederbörande kraftverksanläggningar vid varje tidpunkt motsvara

det bokförda värdet, eu uppgift som saknar samband med den

som enligt vattenfallsstyrelsens förslag nu skulle tilläggas fonderna.

Riksdagen får fördenskull ansluta sig till den av vattenfallsstyrelsen

altertivt angivna utvägen, att särskild regleringsfond för nu ifrågavarande

ändamål bör uppläggas för varje kraftverk.

Förslaget om rätt för vattenfallsstyrelsen att bevilja option för elektrisk

kraft har riksdagen, med hänsyn till angelägenheten av en fortgående

utveckling av statens kraftrörelse, funnit sig böra bifalla. Riksdagen

vill emellertid, i anslutning till vad departementschefen för sin

del uttalat, framhålla vikten av att medgivandet av optioner endast sker

i måttlig utsträckning samt där så befinnes nödvändigt eller verkligen

ändamålsenligt.

Vidkommande särskilt frågan om medgivande för Eders Kungl.

Maj:t att utfärda bestämmelser rörande optionsavgifternas användning, har

riksdagen, då departementschefens i ämnet gjorda uttalande giver vid

handen, att vid bestämmelsernas fastställande vederbörlig hänsyn kommer

att tagas till principerna för riksstatens uppställning, icke haft något

att erinra mot det begärda medgivandet.

Vad slutligen beträffar frågan om beviljande av ett anslag å 8,000,000

kronor för att under åren 1918—1922 användas till inköp av vattenfall

och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i den mån motsvarande

åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse

och icke utan avsevärd olägenhet kunna uppskjutas i avbidan

på särskilt riksdagsbeslut, har riksdagen, på grund av vad i propositionen

finnes anfört och med stöd jämväl av inhämtade upplysningar,

icke ansett sig böra ställa sig avvisande mot detta förslag. Riksdagen

har emellertid funnit de nu rådande allmänna statsfinansiella förhållandena

böra mana till att icke i alltför stor utsträckning binda den framtida

handlingsfriheten, vadan riksdagen för närvarande bestämt anslaget

i fråga till 5,000,000 kronor, att utgå för åren 1918—1920 med 2,000,000

kronor under förstnämnda året samt med 1,500,000 kronor under vartdera av

åren 1919 och 1920. Då riksdagen beslutat anvisandet av detta anslags
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 339.

belopp, har riksdagen emellertid velat uttala, att medlen i fråga icke böra

användas till nyanläggningar av större omfattning än de i statsrådsprotokollet

omförmälda.

I enlighet med vad sålunda anförts har riksdagen alltså

dels bemyndigat vattenfallsstyrelsen att avsluta kontrakt om leverans

av s. k. sekunda elektrisk kraft på sådana villkor, att kraftpriset i möjligaste

mån anpassas efter det värde, kraften varje år med hänsyn till

tillgänglighetstiden äger, med rätt för vattenfallsstyrelsen att tillförsäkra

abonnent å sekunda kraft skadestånd av lämplig storlek under år, då

abonnenten icke kommer i åtnjutande av kraften under garanterad tillgänglighetstid;
dels

bemyndigat vattenfallsstyrelsen att mot skälig avgift och i begränsad

omfattning samt i enlighet med de närmare bestämmelser Eders

Kungl. Maj:t kan komma att meddela, bevilja option å elektrisk kraft,

även om därvid måste förutsättas utbyggnad av vattenkraft, vartill riksdagen

ännu icke beviljat anslag;

dels medgivit, att de optionsavgifter, vilka sålunda inflyta, må användas

i enlighet med de bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t

meddelas;

dels medgivit, att inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande

av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig

utveckling av statens kraftverksrörelse och icke utan avsevärd

olägenhet kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av

Eders Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagt belopp av högst 5,000,000

kronor, avsedda att fördelas med 2,000,000 kronor på år 1918 och

1,500,000 kronor på vart och ett av åren 1919 och 1920;

dels ock för ändamålet anvisat ett reservationsanslag för år 1918 av

2.000. 000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav redan

under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 500,000

kronor,

46:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen föreslagit

riksdagen att för år 1918 anvisa ett belopp, att utgå av lånemedel, av

4.000. 000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t

meddelar, användas för utförande av distributionsanläggningar och därmed

sammanhängande arbeten för statens kraftverk, med rätt för Eders

Kungl. Majrt att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna 2,000,000 kronor.

Av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen i ärendet har

rikdagen inhämtat, att vattenfallsstyrelsen för sin del beräknat, att för

år 1918 för ändamålet erfordras ett belopp av 5,500,000 kronor, ehuru
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 339.

väl styrelsen med hänsyn till nödvändigheten att begränsa anslagskraven

ansett beloppet kunna nedsättas till 5,000,000 kronor.

Det synes riksdagen vara av stor vikt, att den outnyttjade kraft,

som finnes tillgänglig i statens kraftstationer, i största möjliga utsträckning

kommer till användning; och har riksdagen fördenskull icke ansett

sig böra ifrågasätta någon minskning i det av Eders Kungl. Maj:t nu

äskade anslaget.

Riksdagen har sålunda för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl.

Maj:t meddelar, användas för utförande av distributionsanläggningar och

därmed sammanhängande arheten för statens kraftverk, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna 2,000,000 kronor.

47:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att dels

till inventarier för statens vattenfallsverk bevilja ett anslag av 700,000

kronor samt därav för år 1918 anvisa ett belopp av 400,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917

av tillgängliga medel utanordna beloppet, dels ock medgiva, att det av

1913 års riksdag anvisade anslaget av 150,000 kronor till inköp av inventarier

för Trollhätte kraftverk må användas såsom gemensamt anslag

till anskaffande av inventarier för statens vattenfallsverk.

Av det föreslagna anslaget i sin helhet, 700,000 kronor, äro 400,000

kronor avsedda till inlösen från vattenfallsstyrelsens olika byggnadsföretag

av inventarier, vilka skulle ingå i ett statens vattenfallsverks centralförråd.

Återstående beloppet skulle användas till nyanskaffning av inventarier

vid vattenfallsverkets särskilda avdelningar.

Från det ifrågasatta förrådet skulle nödiga arbetsmaskiner och dylika

inventarier uthyras, i vissa fall försäljas till de olika byggnadsföretagen.

Någon särskild administrationskostnad för ett sådant förråd

skulle icke uppkomma, utan de olika inventarierna skulle kvarbliva vid

de företag, vid vilka de använts, tills de behövde tagas i bruk vid något

Hytt av vattenfallsstyrelsen lett byggnadsföretag eller kunde överlåtas

till annan statens förvaltningsmyndighet eller på annat sätt till fördelaktigt

pris försäljas.

Enligt vad riksdagen inhämtat, tillämpas redan nu samarbete mellan

statens vattenfallsverk och statens järnvägar i avseende å anskaffning

och utnyttjande av vissa större arbetsmaskiner. Sådan samverkan bör

givetvis fortfarande komma till stånd, i den omfattning som kan anses

lämplig. Att emellertid för statens vattenfallsverk liksom för statens

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 339.

järnvägar ett särskilt byggnadscentralförråd är av behovet påkallat, har

riksdagen funnit uppenbart.

Mot förslaget att sammanslå det av 1913 års riksdag anvisade anslaget

å 150,000 kronor till inköp av inventarier för Trollhätte kraftverk

med det gemensamma anslaget till inventarier för vattenfallsverken,

har riksdagen ej heller haft något att erinra.

Riksdagen har alltså beslutat dels till inventarier för statens vattenfallsverk

bevilja ett anslag av 700,000 kronor samt därav för år 1918

anvisa såsom reservationsanslag ett belopp av 400,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga

medel utanordna beloppet, dels ock medgiva, att det av 1913 års

riksdag anvisade anslaget av 150,000 kronor till inköp av inventarier

för Trollhätte kraftverk må användas såsom gemensamt anslag till anskaffande

av inventarier för statens vattenfallsverk.

Stockholm den 12 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.