Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående förhud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom m. m.

1917-06-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:349, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående förhud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 349.

Nr 349.

Godkänd av första kammaren den 12 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1

och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående förhud i

vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom

m. m.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 5

Till Konungen.

Uti en till riksdagen den 16 mars 1917 avlåten proposition, nr 164,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906

angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast

egendom;

2) lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 25 juni 1909 om inskränkning

i rätten att erhålla ägostyckning; samt

3) lag om ändrad lydelse av 20 § 1 mom. och 22 § i lagen den

27 juni 1896 om bemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring.

Redan uti skrivelse den 30 april 1917, nr 111, har riksdagen avgivit

yttrande över det i propositionen först omförmälda lagförslaget,

vilket av riksdagen bifallits med den ändring, att lagens tillämpnings
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 349.

område utsträckts att omfatta hela Värmlands län, i stället för föreslagna

vissa socknar därav.

Riksdagen har vid granskning av de båda i propositionen sist

upptagna lagförslagen, vilka äro avsedda att omfatta nämnda län i dess

helhet, icke funnit anledning att däremot framställa någon anmärkning.

Riksdagen har alltså för sin del antagit följande:

a) Lag

om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 25 juni 1909 om inskränkning i rätten

att erhålla ägostyckning.

Härigenom förordnas, att 1 § i lagen den 25 juni 1909 om inskränkning

i rätten att erhålla ägostyckning skall erhålla följande ändrade

lydelse:

I Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län må ej ägostyckning ske eller förordnande för lantmätare

att verkställa ägostyckning meddelas, med mindre tillstånd till

ägostyckningen lämnats på sätt nedan sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1917; dock skall den ej äga

tillämpning med avseende å ägostyckning, som dessförinnan blivit sökt

eller som sökes på grund av avhandling, upprättad före nämnda dag.

b) Lag

om ändrad lydelse av 20 § 1 mom. och 22 § i lagen den 27 juni 1896 om

hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring.

Härigenom förordnas, att 20 § 1 mom. och 22 § i lagen den 27

juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring skola

erhålla följande ändrade lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 349.

20 §.

1 mom. Ägare av hemman, vilket får klyvas, liave rätt att av

hemmanets ägovälde för alltid avsöndra till och med en femtedel av

ägovidden i en eller flera delar; dock att inom Värmlands, Kopparbergs,

Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län ej må avsöndras inägojord till den omfattning, att hemmanets jordbruk

därigenom märkligen försvagas.

22 §.

Åstundar innehavare av hemman, varifrån avsöndring får ske, att

därifrån för alltid avsöndra mark, som, ensam eller tillsammans med vad

redan kan vara från hemmanet för alltid avsöndrat, utgör mera än vad

i 20 § 1 mom. sägs, ankomme på Konungens befallningshavande att,

där omständigheterna därtill föranleda, sådant tillåta. Särskilt må vad

i nämnda lagrum stadgas beträffande Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län

icke utgöra hinder för sådant tillstånd, där avsöndringen erfordras för

egnahemsanläggningar eller industriella anläggningar eller annat dylikt

ändamål.

Tillstånd, som i denna § sägs, må ej vägras i fråga om avsöndring

av sådant område, som omförmäles i 3 § första stycket i lagen angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1917.

Stockholm den 12 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.