Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillning ärna för år 1918.

1917-06-13 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:355, Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillning ärna för år 1918.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 355.

1

Nr 355.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillning

ärna för år 1918.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 66.)

Till Konungen.

Sedan Eders Kungl. Maj:t i den till innevarande års riksdag framlagda

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov avgivit förslag

i fråga om beräkning av bevillningarna för år 1918, hava genom olika

propositioner, i samband med förslag om ändrade grunder för vissa

bevillningar, ifrågasatts dessas beräknande till höjda belopp. Riksdagen

har numera fattat beslut i anledning av samtliga sist omförmälda propositioner.

Sedermera har Eders Kungl. Majrt i en den 1 juni 1917 dagtecknad

proposition, nr 373, med återkallande av tidigare gjorda förslag i

den mån de strede mot de i statsrådsprotokollet till sistnämnda proposition

framställda, föreslagit riksdagen, bland annat, att beräkna statsverkets

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 116 käft. (Nr 355.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 355.

inkomster för år 1918 enligt en i samma statsrådsprotokoll intagen

specifikation.

Enligt nämnda specifikation äro de under rubrikerna »A. Egentliga

statsinkomster. I. Skatter», hänförda bevillningarna jämte mantaispenningarna

och prästerskapets till statsverket indragna tionde upptagna

sålunda:

Kronor.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar ........................

............................. 850,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde............ 1,032,000

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning 70,000,000

b. Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, be-

vinning ...............................

............. 30,000,000

c. Bevillning av fast egendom samt av in-

komst, bevillning....................

............. 2,200,000

d. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner

och rättigheter, bevillning ....

............. 250,000

e. Stämpelmedel, bevillning (därav

beräknad

arvsskatt och skatt för gåva

7,500,000

kronor)..................................

............. 26,300,000

f. Lastpenningar, bevillning..........

............. 900,000

g. Krigskonjunkturskatt, bevillning.

............. 35,000,000

h. Tonnageavgift för år 1917, bevillning ...... 5,000,000 p69 650 000

4. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning................

............. 77,200,000

b. Sockerskatt, bevillning .............

............. 21,000,000

c. Tobaksskatt, bevillning.............

............. 15,500,000

d. Brännvinstillverkningsskatt,

bevillning ...........................

8,225,000

e. Brännvinsförsäljningsmedel, be-

vinning .............................

4,000,000

f. Maltskatt, bevillning ...............

3,000,000

g. Punschskatt, bevillning............

1,200,000 16.425.000

h. Spirituosaaccis, bevillning..........

............. 3,330,000 133,455,000

304,987,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 355.

Postverkets inkomster äro i samma specifikation under rubrikerna

»B. Inkomster av statens produktiva fonder. I. Statens affärsverksamhet»

upptagna sålunda:

inkomster, bevillning ................................. 34,900,000: —

driftkostnader...................................................... 28,900,000: —

överskott......................................................................................... 6,000,000: —

Med beaktande jämväl av propositionen nr 373 meddelar riksdagen

härmed sina beslut angående beräkning av de särskilda bevillningarnas

belopp för år 1918 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande

riksdag fastställda grunder. De särskilda bevillningarna upptagas

i den ordning, vari de förekomma i nämnda specifikation.

l:o.

Inkomst- och förmögenhetsskatten.

Med hänsyn till den påtagliga avmattning på olika områden av

näringslivet, som chefen för finansdepartementet i sitt anförande till det

vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokoll berört, har vid ärendets

behandling inom riksdagen övervägts, huruvida icke en nedsatt beräkning

av inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning borde anses påkallad.

I betraktande av att vissa grenar av näringslivet alltjämt synas arbeta

under gynnsamma konjunkturer och då hållpunkter saknats för en ny

eller jämkad beräkning, har emellertid riksdagen, i likhet med Eders Kung!.

Maj:t, funnit sig kunna upptaga det i statsverkspropositionen för denna

inkomsttitel föreslagna beloppet.

Riksdagen har sålunda beräknat inkomst- och förmögenhetsskatten

för år 1918 till 70,000,000 kronor.

2:o.

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Genom en den 23 februari 1917 dagtecknad proposition, nr 130,

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning om

extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1918,

dels besluta, att avkastningen av nämnda skatt skall användas till

täckande av anslag för särskilda åtgärder för lånt- och sjöförsvarets

stärkande,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 355.

dels ock bland statsverkets inkomster för år 1918 efter rubriken

för inkomst- och förmögenhetsskatten upptaga följande rubrik:

Extra inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1918, bevillning

30,000,000 kronor.

Nämnda av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förordning avser upptagande

av en provisorisk tilläggsskatt till inkomst- och förmögenhetsskatten,

med skattesatser så avvägda att utbytet av tilläggsskatten beräknats

för år 1918 till 30,000,000 kronor.

Enligt det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet har

chefen för finansdepartementet, i anslutning till vad departementschefen

beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten anfört, ansett sig böra

upptaga den föreslagna extra inkomst- och förmögenhetsskatten för år

1918 till det belopp, varmed denna skatt kunde beräknas utgå, då den

vanliga inkomst- och förmögenhetsskatten lämnade den i statsverkspropositionen

angivna avkastningen eller 70,000,000 kronor. Departementschefen

har alltså upptagit extra inkomst- och förmögenhetsskatten till

det i propositionen nr 130 angivna beloppet eller 30,000,000 kronor,

med vilket belopp denna inkomsttitel följaktligen uppförts i den vid

propositionen nr 373 fogade specifikationen.

Riksdagen har numera antagit det med propositionen nr 130 framlagda

förslaget till förordning om extra inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1918 med vissa förändringar i skattetarifferna, vilka förändringar

i riksdagens skrivelse i ämnet beräknats medföra en inkomstökning av

omkring 2,000,000 kronor.

Med hänvisning härtill får riksdagen meddela, att riksdagen bland

statsverkets inkomster för år 1918 upptagit extra inkomst- och förmögenhetsskatt

med 32,000,000 kronor.

3:o.

Bevillning av fast egendom samt av inkomst.

Riksdagen har beräknat bevillningen av fast egendom samt av

inkomst för år 1918 till 2,200,000 kronor.

4:o.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen beräknat

bevillningsavgifterna för särskilda förmåner och rättigheter för år 1918

till 250,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 355.

5:o.

5

Stämpelmedel.

Genom proposition nr 128 av den 20 mars 1917 har Eders Kung],

Maj:t framlagt förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 1 mom.

i förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper. Förslaget innebar en fördubbling

av den vid köp och byte av aktier, lotter, andelsbevis och delaktighetsbevis

utgående fondstämpeln, och förordningen skulle gälla till dag, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämdes, dock icke längre än till den 1 april

1918. Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet har dåvarande

chefen för finansdepartementet beträffande beräkningen av de

inkomster, en sålunda förhöjd skatt kunde antagas komma att tillföra

statsverket, efter att hava åberopat vad de i nämnda proposition omnämnda

sakkunniga för utarbetande av förslag till börslagstiftning m. m. vid

avgivande av förslag i ämnet yttrat, för egen del anfört:

»Såsom de sakkunniga anfört, möter en sådan beräkning stora

svårigheter. Jag erinrar härvid om, att statskontoret i sin beräkning

över statsverkets inkomster för år 1916 upptagit fondstämpelskatten till

en och en halv miljon kronor, för innevararande år till samma belopp

och för 1918 till tre miljoner. Faktiskt har för förstnämnda år skatten

tillfört statsverket 4,260,820 kronor 70 öre.

sina beräkningar har statskontoret utgått från att någon anledning

icke funnes att antaga en tillbakagång efter kriget i den livlighet,

som senare tid ratt a fondpappersomsättningens område, varför också

med utgångspunkt från dot belopp, skatten lämnat under de tre första

kvartalen av år 1916, beloppet för år 1918 ansetts icke böra sättas

lägre än tre miljoner kronor. Denna siffra, med vilken fondstämpelmedlen

ingå i de för nämnda år beräknade stämpelmedlen, kommer måhända,

därest statskontorets angivna antagande håller streck, att visa

sig vara alltför försiktigt beräknad. Den föreslagna höjningen skulle alltså,

därest densamma enligt mitt förslag till en början blott skulle avse de

tre första manaderna av ar 1918, kunna antagas under dessa månader

inbringa ytterligare minst en fjärdedel av sistnämnda belopp, då aktiehandeln

härvid lärer vara den huvudsakligen utslagsgivande. Emellertid

torde det vara säkrast att åtminstone ännu ej fastslå en sålunda beräknad

höjning; jag har därför ej heller ansett mig nu böra framställa

förslag att taga den i betraktande vid inkomstberäkningen för år 1918.»

Nämnda proposition har numera av riksdagen bifallits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Biksdagens skrivelse Nr 355-

Genom en den 9 mars 1917 dagtecknad proposition nr 95 A har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av protokollet över fin au särenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning om vissa

ändringar i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

Nämnda förslag avsåg att genomföra en höjning av lagfartsstämpeln,

aktiestämpeln och obligationsstämpeln samt att införa såsom

nya stämpelskatter en avgift på vissa kommunala skuldförbindelser och

en avgift på lottsedlar, ävensom att omlägga till räntestämpel stämpelskatten

å bevis om insättning å depositions- och kapitalräkning samt införa

räntestämpel jämväl å avkastningen av andra på bankräkning insatta medel.

Den inkomstökning, som härav kunde väntas följa, har departementschefen

beräknat uppgå till minst 4,500,000 kronor.

Riksdagen, som i huvudsak bifallit Eders Kungl. Maj:ts med sistnämnda

proposition, nr 95 A, avgivna förslag, har emellertid, i enlighet

med bevillningsutskottets hemställan (betänkande nr 58), dels i fråga om

lagfartsstämpeln och räntestämpeln vidtagit vissa ändringar, som leda

till minskning i den eljest påräkneliga inkomstökningen, dels ock från

stämpelplikt fritagit vissa av kommuner utgivna skuldförbindelser, vilkas

stämpelbeskattning beräknats komma att inbringa 15,000 kronor.

Enligt det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet har

departementschefen ansett, att det icke nu läte sig göra att angiva det

ungefärliga beloppet av den sålunda uppkommande inkomstminskningen.

I varje fall borde densamma, enligt departementschefens mening, icke

vara av den betydelse, att nedsättningen behövde beräknas överstiga

200,000 kronor.

Eders Kungl. Magt har vidare genom en den 16 april 1917 avlåten

proposition, nr 331, föreslagit vissa ändringar i gällande stämpelförordning,

bland annat höjning av stämpeln vid köp och byte av fartyg.

Enligt vad chefen för finansdepartementet i sitt anförande till det vid

propositionen 95 A fogade statsrådsprotokollet yttrade rörande höjande

av sistnämnda stämpel, ansåg han icke denna höjning böra föranleda

någon särskild ökning i den inkomstberäkning, för vilken ovan redogjorts.

Propositionen nr 331 har av riksdagen bifallits.

Ytterligare har Eders Kungl. Maj:t genom proposition, nr 167, av

den 27 mars 1917 framlagt förslag till en höjning av arvsskatten, på

grund varav departementschefen ansett sig kunna beräkna en ökning

av arvsskattens i statsverkspropositionen till 6,000,000 kronor upptagna

belopp med 1,500,000 kronor.

Sistnämnda proposition har numera blivit av riksdagen bifallen.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 355.

I propositionen nr 373 har Eders Kungl. Maj:t beräknat stämpelmedlen

till 26,300,000 kronor (därav beräknad arvsskatt och skatt för

gåva. 7,500,000 kronor) enligt följande i statsrådsprotokollet intagna

specifikation:

enligt statsverkspropositionen .................................... kronor

(därav beräknad arvsskatt och skatt för gåva,

6,000,000 kronor),

vartill kommer

1) enligt propositionen nr 95 A (med iakttagande

av den nedsättning i beräknad avkastning, som

bevillningsutskottets förslag (betänk, nr 58)

innebar, eller 200,000 kronor) ............................ »

2) höjd arvsskatt........................................................... »

20,500,000: —

4,300,000: —

1,500,000: —.

Enligt meddelande från generalpoststyrelsen har stämpeluppbörden,

punschskatten undantagen, under år 1916 utgjort 24,605,707 kronor 79

öre samt under månaderna januari—april 1917 uppgått till 15,323 916

kronor 46 öre.

Eders Kungl. Maj:t har icke heller i propositionen nr 373 räknat

med någon ökning av fondstämpelns avkastning på grund av den beslutade

höjuingen av sistnämnda stämpel.

_ Riksdagen har för sin del ansett, att sistberörda höjning, även om

den icke kommer att gälla längre än till den 1 april 1918, bör kunna

antagas till fullo uppväga den minskning, som måste bliva följden av

de av riksdagen gjorda, ändringarna i det med propositionen nr 95 A

framlagda förslaget. Vid sådant förhållande och då riksdagen funnit de

beträffande inkomsterna av stämpeluppbörden under år 1916 och de första

månaderna av 1917 ovan anförda siffrorna giva gott stöd åt de av

Edeis Kungl. Maj:t i övrigt gjorda beräkningarna — även om man icke

vågar räkna med ett sådant allmänt uppsving under år 1918, varom

statskontoret enligt det vid statsverkspropositionen fogade statsrådsprotokollet

uttalat en förhoppning — har riksdagen ansett sig kunna beräkna

stämpelmedlen, därav beräknad arvsskatt och skatt för gåva 7,500 000

kronor, för år 1918 till 26,500,000 kronor.

6:o.

Lastpenningarna.

Riksdagen har beräknat lastpenningarna för år 1918 till 900,000

kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 355.

7.0.

Krigskonjunkturskatt.

Krigskonj Tinktur skatt skall enligt bestämmelserna i förordningen om

krigskonjunkturskatt den 30 juni 1916 på grund av taxering under år

1916 och följande år erläggas till staten för vinst, uppkommen genom

det av nuvarande krigstillstånd framkallade läget, i den mån vinsten

icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen om krigskonjunkturskatt

den 11 juni 1915 beskattad.

Med 30,000,000 kronor har denna inkomsttitel upptagits i Eders

Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag till riksstat.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion har riksdagen vidtagit

en skärpning av skattetarilfen i gällande förordning om krigskonjunkturskatt,

i det att riksdagen beslutat, att 8 § i nämnda förordning

skall erhålla följande ändrade lydelse:

8 §.

Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna

Tariff.

Beskattnings- Skatte- år mer- Procent- belopp

inkomst tal

Kronor Kronor

Ökning för varje

fullt hundratal

kronor, som faller

mellan de i kol. 1

angivna inkomst- beloppen

Kronor

2,000

12

240

13

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

17

60,000

15

9,000

19

80,000

16

12,800

21

100,000

17

17,000

21-5

150,000

18-5

27,750

, 24.5

200,000

20

40,000

27.5

250,000

21-5

53,750

305

300,000

23

6.9,000

33.5

350.000

400.000

24.5

85,750

36.5

26

104,000

36

500,000

28

140,000

40

600,000

30

180,000

44

700,000

—

—

— .

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 355.

För merinkomst, som uppgår till 700,000 kronor eller därutöver,

utgör skatten 32 kronor för värjo fulla 100 kronor.

Riksdagen har från statskontoret inhämtat, att den debiterade inkomsten

av ifrågavarande skatt för år 1916, inberäknad krigskonjunkturskatt

för år 1915, uppgått till 85,796,467 kronor 71 öre, samt att efter

avdrag av avkortningar och restitutioner samt skillnaden mellan vid

1916 års början och slut utestående skattebelopp, den behållna inkomsten

av skatten belöpt sig till 85,869,614 kronor 59 öre.

Med avseende å den beräkneliga vinsten i skatteintäkt genom

tariffens skärpning på ovan angivet sätt har riksdagen i sin skrivelse i

ämnet erinrat, att, såsom Eders Kung]. Maj:t i annat sammanhang (propositionen

nr 130) meddelat, enligt en inom finansdepartementet verkställd

undersökning 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt, med tillämpning

av gällande tariff, synts komma att lämna ett skatteresultat av 140

miljoner kronor, samt att, enligt vad riksdagen erfarit, för 1918 motsvarande

belopp approximativt uppskattats till ungefär en tredjedel av det

förra. Med användning vid årets taxering av den av riksdagen antagna

tariffen skulle, har riksdagen vidare framhållit, enligt vad sakkunnig

person beräknat med ledning av 1916 års skattelängder och under förutsättning

att 1916 års krigskonjunkturvinster efter sin ''storlek fördelade

sig proportionellt mot 1915 års vinster, uppkomma en ökning i skatt av

nära 15,000,000 kronor. Då det kunde antagas, att berörda vinsters

ökning under 1916 i främsta rummet skulle falla på de mycket stora

beloppen, syntes den beräknade skattesumman med säkerhet komma att

något överskridas, så att totalavkastningen enligt den skärpta skalan

kunde approximativt uppskattas till 155 å 160 miljoner kronor. Enligt

en under motsvarande förutsättningar gjord kalkyl för 1918 komme

ökningen sistnämnda år att uppgå till åtminstone 5,000,000 kronor.

Med beaktande härav har ock Eders Kungl. Maj:t i propositionen nr

373, under erinran att krigskonjunkturskatten i statsverkspropositionen

beräknats för år 1918 lämna en avkastning av 30,000,000 kronor, höjt

denna beräkning till 35,000,000 kronor.

Ku torde icke vara osannolikt, att 1917 års krigskonjunkturskatt

även med gällande ''tariff komme att stiga avsevärt högre än enligt ovanstående

beräkningar. På initierat håll har densamma sålunda uppskattats

till ej mindre än 200 miljoner kronor. Stannar man emellertid vid

finansdepartementets ovannämnda siffra för 1917, 140,000,000 kronor,

och därtill lägger antagen ökning på grund av den skärpta tariffen,

15,000,000 kronor, erhälles, såsom redan antytts, ett skattebelopp för

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 116 höft. (Nr 355.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 355.

1917 av 155,000,000 kronor. För 1918 skulle man då kunna räkna

med en tredjedel därav eller i runt tal 52,000,000 kronor.

De siffror, med vilka riksdagen här ovan rört sig, äro bruttosiffror

i så måtto, att hänsyn icke tagits till minskning vid bifall till anförda

taxeringsbesvär. Med avseende å 1916 års taxering har riksdagen inhämtat,

att på i kammarrätten anförda besvär är beroende ett sammanlagt

skattebelopp av 15,355,798 kronor, vilket belopp motsvarar i runt

tal 20 procent av den debiterade skatten, 79,282,251 kronor. Om en

motsvarande besvärsprocent antages för 1918 års taxering och besvären

i allo bifölles, finge det ovan angivna beloppet 52,000,000 kronor reduceras

till 41,600,000 kronor. Åven om tydligt är, att minskningen i

verkligheten icke kommer att bliva så stor, inverka likväl här så många

endast ofullständigt kända faktorer, att man måste räkna med stor försiktighet.

Dock anser riksdagen även den av Eders Kungl. Maj:t senast

gjorda beräkningen till 35,000,000 kronor vara onödigt låg. Det lär

icke kunna anses vara att gå för långt, om 1918 års krigskonjunkturskatt

beräknas giva 40,000,000 kronor.

Riksdagen har sålunda beräknat krigskonjunkturskatt för år 1918

till 40,000,000 kronor.

8:o.

Tonnageavgift.

I anledning av en inom riksdagen väckt motion har riksdagen

antagit förordning om tonnageavgift.

Med anledning av riksdagens nämnda beslut har chefen för finansdepartementet,

enligt det vid propositionen nr 373 fogade statsrådsprotokollet,

framhållit, att till statens inkomster numera borde läggas det belopp,

tonnageavgiften kunde väntas inbringa; och har departementschefen

i likhet med vad som framhållits i den reservation till bevillningsutskottets

betänkande i ämnet (nr 47), vilken av riksdagen bifallits, ansett

denna avgift böra upptagas på inkomstsidan i 1918 års riksstat, om den

också inflyter under år 1917 och avser att täcka k^istidsutgifter under

samma år. Jämväl dessa kristidsutgifter komme nämligen att upptagas

i nämnda riksstat. I propositionen nr 373 har tonnageavgiften uppförts

bland de egentliga statsinkomsterna under rubriken »I. Skatter» med titel

»Tonnageavgift för år 1917» och beräknats till 5,000,000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 355.

Riksdagen har, med instämmande i den av departementschefen

uttalade uppfattningen, bland statsverkets inkomster för år 1918 upptagit

tonnageavgift med 5,000,000 kronor.

9:o.

Tullmedlen.

Med 76,000,000 kronor hava tullmedlen uppförts i Eders Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen intagna förslag till riksstat.

Genom en den 9 mars 1917 dagtecknad proposition nr 107 har

Eders Kungl. Maj:t sedermera föreslagit riksdagen att dels besluta, att

rubrikerna nr 65, 144, 164, 187, 188, 190, 609, 610, 624, 625, 626,

627, 628 och 629 i gällande tulltaxa skulle erhålla den ändrade lydelse,

vid propositionen fogat förslag utvisade, dels ock, med ändring av vad

i statsverkspropositionen föreslagits i fråga om inkomsten av tullmedel,

beräkna desamma till 77,200,000 kronor.

Nämnda proposition avsåg en höjning av tullsatserna för de under

berörda tulltaxerubriker upptagna varor (ostron, kaviar och saltad fiskrom,

gåsleverpastej, konfityrer, vin, konstgjorda blommor, prydnadsfjädrar

m. m.) med hänsyn till deras egenskap av lyxvaror.

Enligt beräkningar, intagna i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet,

har den merinkomst, statskassan vid konstant storlek av

importen av ifrågavarande artiklar skulle tillföras genom de föreslagna

höjda tullsatserna, upptagits till 1,705,786 kronor. Försiktigheten ansågs

dock kräva, att man räknade med en ganska stor nedgång i importen,

varför chefen för finansdepartementet uppskattade meravkastnmgen

till endast 1,200,000 kronor.

Riksdagen, som numera fattat beslut rörande de föreslagna tullförhöjningarna,

har därvid nedsatt de av Eders Kungl. Magt föreslagna,

under rubrikerna 624 och 626 upptagna tullsatserna för oarbetade

prydnadsfjädrar från 30 och 25 kronor till respektive 20 och 15 kronor

för kilogram. På sätt bevillningsutskottet i sitt betänkande i ämnet

(nr 19) framhållit, skulle den av de ifrågavarande nedsättningarna föranledda

minskningen i tullinkomst utgöra, beräknad efter medeltalet för

införseln under åren 1912—1916, 1,691 kronor 84 öre och, beräknad

efter 1916 års importsiffror, 509 kronor.

Statskontoret har i den utredning, som ligger till grund för den

i statsverkspropositionen gjorda beräkningen av tullmedlen, kommit till

ett belopp av 82,000,000 kronor, men ansett försiktigheten bjuda att

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 355.

icke upptaga denna inkomsttitel högre än till 76,000,000 kronor. I

förstnämnda belopp ingår uppbörd av spannmålstullarna med ett av

statskontoret till 12,200,000 kronor uppskattat belopp. Riksdagen har

emellertid ansett, att, även om fred inträder före 1.918 års ingång, föga

sannolikhet finnes för antagandet, att spannmålspriserna på världsmarknaden

komma att berättiga till att sätta ifrågavarande tullar i kraft,

åtminstone under någon större del av nämnda år. Då riksdagen sålunda

icke velat räkna med någon inkomst av spannmålstullarna för år 1918,

har riksdagen funnit förenämnda belopp, 82,000,000 kronor, böra nedsättas

icke, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit, endast med 6,000,000

kronor, utan med ett belopp som i det närmaste motsvarar den beräknade

inkomsten av spannmålstullarna eller till 70,000,000 kronor.

Den i samband med propositionen nr 107 om höjning av lyxtullarna

beräknade ökningen i tullinkomsterna med 1,200,000 kronor har

föranlett, att tullmedlen i propositionen nr 373 upptagits till 77,200,000

kronor. I och för sig giver beräkningen av ifrågavarande inkomstökning

icke anledning till någon erinran från riksdagens sida och den av riksdagen

i de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna tullsatserna beslutade

jämkningen torde icke heller påkalla någon ändring. Då riksdagen

emellertid ansett, att Eders Kungl. Maj:ts uppskattning av tullmedlen,

även oavsett frågan om spannmålstullarnas avkastning, kan vara i behov

av något ytterligare stöd, har riksdagen icke kunnat ansluta sig till

Eders Kungl. Maj:ts förslag att på de höjda lyxtullarna grunda en beräkning

av tullmedlen till högre belopp.

Slutligen vill riksdagen erinra, att riksdagen i anledning av särskilda

motioner och i enlighet med bevillningsutskottets förslag beslutat

upphäva tullen å bananer ävensom tullen å tidningspapper. Den minskning

i tullinkomster, som härav kan bliva följden, torde icke vara av

den betydelse, att densamma bör inverka på förevarande beräkning.

Riksdagen har på grund av vad sålunda anförts beräknat tullmedlen

för år 1918 till 70,000,000 kronor.

10:o.

Sockerskatten.

Riksdagen har, om än med tvekan anslutit sig till Eders Kungl.

Maj:ts beräkning under denna inkomsttitel och sålunda beräknat sockerskatten

för år 1918 till 21,000,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 355. 13

ll:o.

Tobaksskatten.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl.

Maj:ts beräkning av denna bevillning, har beräknat tobaksskatten för år

1918 till 15,500,000 kronor.

12:o.

Brännvinstillverkningsskatten.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot det av

Eders Kungl. Maj:t numera föreslagna beloppet, har beräknat brännvinstillverkningsskatten

för år 1918 till 8,225,000 kronor.

13:o.

Bränn vinsförsäljningsmedel.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders

Kungl. Maj:ts numera gjorda beräkning av denna bevillning, har beräknat

brännvinsförsäljningsmedlen för år 1918 till 4,000,000 kronor.

14:o.

Maltskatten.

Genom proposition, nr 96, av den 9 mars 1917 har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit en höjning av maltskattesatserna samt att riksdagen

måtte, med ändring av vad i den till innevarande års riksdag avlåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov under år 1918

föreslagits, beräkna inkomsten av maltskatten till 9,250,000 kronor.

Denna proposition har emellertid av riksdagen avslagits.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot den i propositionen

nr 373 upptagna beräkningen av denna bevillning, har beräknat maltskatten

för år 1918 till 3,000,000 kronor.

15:o.

Punschskatten.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts numera gjorda beräkning av denna bevillning, har beräknat

stämpelavgiften för försäljning av punsch, arrak och rom för år 1918

till 1,200,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 355.

16:o.

Spirituosaaccis.

Vid föredragning av statsverkspropositionen till innevarande års

riksdag gav dåvarande chefen för finansdepartementet tillkänna, att han

hade för avsikt att föreslå, att spirituosaaccisen måtte få fortfara att

utgå under år 1918, och föreslog han, att spirituosaaccisen i enlighet

med av kontrollstyrelsen gjorda beräkningar skulle få uppföras i riksstatsförslaget

med ett belopp av 5,000,000 kronor. Med denna summa

har skatten ock ingått i Eders Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

intagna förslag till 1918 års riksstat.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t genom en den 14 april 1917

avlåten proposition, nr 209, framlagt förslag till förordning om fortsatt

tillämpning under år 1918 av förordningen om spirituosaaccis.

Denna proposition har numera blivit av riksdagen antagen.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot den i propositionen

nr 373 upptagna beräkningen av denna bevillning, har alltså beräknat

spirituosaaccis för år 1918 till 3,330,000 kronor.

Med beräknande på ovan angivet sätt av ovan behandlade bevillningar

och sedan inkomsttitlarna mantalspenningar och prästerskapets till

statsverket indragna tionde i riksstaten uppförts med de av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna beloppen, resp. 850,000 och 1,032,000 kronor, uppgår

totalsumman under rubriken »A. Egentliga statsinkomster. I. Skatter.»

i den av riksdagen beslutade riksstaten till 304,987,000 kronor.

17:o.

Postmedlen.

1 den till årets riksdag avgivna statsverkspropositionen hava postverkets

bruttoinkomster upptagits till 34,150,000 kronor. Genom proposition,

nr 127, av den 9 mars 1917 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen besluta vissa höjningar i postavgifterna samt att, med ändring

av vad i statsverkspropositionen föreslagits i fråga om beräkning av

postverkets inkomster, beräkna desamma till 38,150,000 kronor.

Enligt propositionen avsågs dels en tillfällig höjning av postavgifterna

för inrikes brev, brevkort och korsband ävensom för inrikes postanvisning

och postförskott, dels ock att, utan ändring av vad för närvarande

gäller i fråga om ökning av viktportot för skrymmande paket,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 355. 15

det inrikes portot för paket skulle utgå enligt följande grunder, nämligen

för paket, som väger

högst 1 kilogram, med............................................................................. 40 öre

mer än 1 men ej över 3 kilogram, med ............................................ 65 »

» » 3 » » » 5 » , » ............................................. 90 »

» » 5 kilogram, med 90 öre för de första 5 kilogrammen och där
efter

40 öre för vart överskjutande kilogram eller del därav.

Riksdagen har numera med avslag å ifrågavarande proposition, i

vad den avsåg tillfällig höjning av först oinförmälda avgifter, bifallit de

föreslagna ändrade grunderna för paketportot. Vid beräkning av den

ökning, av inkomster, som genom antagandet av ifrågavarande portoförhöjningar,

skulle beredas statsverket, har chefen för civildepartementet,

enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet, stött sig på en

inom generalpoststyrelsen verkställd beräkning, i vilken den på höjningen

av paketportot belöpande inkomstökningen upptagits till 748,527 kronor.

Då departementschefen vid omräkning av postverkets inkomster

och driftkostnader haft att taga hänsyn till att Eders Kungl. Maj:ts proposition

angående höjning av postavgifterna av riksdagen bifallits i fråga

om paketportot, ansåg sig departementschefen kunna höja det i statsverkspropositionen

upptagna beloppet för postverkets inkomster med

750.000 kronor. Överskottet har alltså i propositionen nr 373 uppförts

till 6,000,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att häremot erinra, har beräknat

postverkets bruttoinkomster för år 1918 till 34,900,000 kronor. Då

riksdagen numera fastställt postverkets driftkostnader för år 1918 till

28.900.000 kronor, kommer följaktligen det för statsverket disponibla

överskottet från postverket för år 1918 att uppgå till 6,000,000 kronor.

Stockholm den 13 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.