Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående vidtagande av vissa åtgärder till folkundervisningens befrämjande.

1917-06-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:369, Skrivelse till Konungen angående vidtagande av vissa åtgärder till folkundervisningens befrämjande.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 369.

1

Nr 369.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående vidtagande av vissa

åtgärder till folkundervisningens befrämjande.

(Första kammarens l:a tillfälliga utskotts utlåtande nr 25.)

(Andra kammarens l:a tillfälliga utskotts utlåtande nr 15.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har gjorts framställning, att utredning

måtte komma till stånd beträffande i vad män och på vad sätt ändringar

och tillägg i gällande skolförfattningar eller åtgärder annorledes borde vidtagas

för dels fullt införande av heltidsläsning, dels förhindrande av att ingen

eller dålig skolgång förekomme samt av för tidig avgång från skolan

och dels anställande av vederbörligt meriterade lärarekrafter å folkskolestadiet.

Av den utredning, som vid ifrågavarande ärendes behandling varit

för riksdagen tillgänglig, framgår, att åtskilliga missförhållanden förefinnas

i fråga om skolförhållandena i vårt land uti av motionärerna antydda avseenden.

Vad först beträffar införandet av heltidsläsning, så har riksdagen icke

tänkt sig möjligheten, att en sådan skulle på en gång kunna fullt genomföras,

men anser dock, att densamma skulle kunna införas i vida flera fall

än nu är förhållandet.

Det sakförhållandet kan visserligen icke förnekas, att de halvtidsläsande

skolornas o antal alltjämt minskas. Men denna minskning går särdeles

långsamt. År 1910 utgjorde antalet barn, som undervisades i sådana

skolor, 43 procent, år 1914 hade procenten nedgått till 39,5, alltså en

minskning av i medeltal endast 0,72 procent om året. Det synes därför

vara1 påkallat, att åtgärder vidtagas för åstadkommande av en snabbare utveckling

härutinnan. I sådant hänseende synes det riksdagen böra fastslås,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 123 käft. (Nr 369—372.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 369.

att halvtidsläsning icke får vara regel, utan att det skall i varje särskilt fall

framläggas giltiga skäl, som av folkskoleöverstyrelsen godkännas, om denna

skolform skall få bibehållas.

Riksdagen har härvid icke förbisett, att hinder för införandet av heltidsläsning

på många orter vållas av de långa skolvägarna, och att införandet

av heltidsläsning måste medföra byggandet av nya skolhus, vilket på

mångda ställen skulle allt för kännbart drabba de redan förut hårt skattetyngda

kommunerna. Ett genomförande av heltidsläsning i nyssberörda

kommuner skulle ej kunna ske, såyida ej genom skatteutjämningsåtgärder

avsevärda lättnader kunde beredas dessa kommuner.

Emellertid har riksdagen inhämtat, att kommunernas uppoffringar för

sitt skolväsende icke alltid stå i proportion till deras ekonomiska bärkraft.

Vidkommande det andra av de utav motionärerna berörda spörsmålen,

nämligen frågan om barnens behöriga skolgång, så lärer det icke kunna

förnekas, att såväl förfallolöst uteblivande från skolorna som för tidig avgång

utan tillräckliga skäl mångenstädes förekommer i en alldeles för stor

utsträckning.

Det bör icke utan särskilt giltiga skäl få tillåtas föräldrar eller arbetsgivare

att hålla barnen borta från den undervisning, som stat och kommun

med stora kostnader anordnat. Likasom barnen enligt nuvarande lagstiftning

icke kunna med försummande av sin skolgång användas i industriellt

arbete, lika litet böra de, såsom nu dock ofta är fallet, få försumma skolan

för att biträda med jordbruksarbete. Undantag bör dock medgivas föräldrar

i fråga om att begagna sig av barnens arbete en eller annan dag

exempelvis vid skördetid.

Folkskolestadgans föreskrifter om åtgärder mot tredskande föräldrar

eller målsmän, ehuru något omständliga, äro säkerligen effektiva, och det

torde nog låta sig göra att åstadkomma ordentlig skolgång, om de lokala

skolmyndigheterna göra sin plikt. Men däri är mångenstädes mycket övrigt

att önska. Och det borde icke stå dem fritt att utan kontroll lämna

tillåtelse åt barn att före genomgången skolkurs sluta skolan i det omfång,

som detta mångenstädes äger rum. Om anledningen till skolförsummelse är

föräldrarnas fattigdom, bör kommunen lämna dem erforderligt understöd,

men folkskolestadgans föreskrift i detta avseende bör så affattas, att detta

understöd icke kan givas karaktär av fattigvård.

Vad slutligen angår frågan om erhållande av vederbörligen meriterade

lärarkrafter å folkskolestadiet, så ligger otvivelaktigt i den redan under nuvarande

förhållanden befintliga brist på tillgängliga examinerade lärarkrafter

en av de största svårigheterna för folkskoleväsendets rationella utveckling.

Det är uppenbart, att, så länge sådan brist förefinnes, icke mycket skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 369. 3

vara vunnet med att ålägga kommunerna att anställa endast fullt kvalificerade

lärare. I detta avseende måste förät tillses, att sådana lärare finnas

att tillgå, vilket kunde befrämjas genom att flera seminarier inrättades eller

att de redan befintliga utvidgades. Men icke ens denna åtgärd kan vara

tillfyllest, om icke tillräckligt många elever söka inträde vid seminarierna.

Det har på senare tid visat sig, att vid en del seminarier råder brist på inträdessökande,

som fylla fordringarna för inträde. Orsaken därtill är tydligen

i främsta rummet den omständigheten, att de ekonomiska villkor, den

blivande folkskolläraren bar att vänta, icke synas tillräckligt lockande. Skall

landets folkskoleväsende kunna kraftigt föras framåt, så torde det bliva

nödvändigt, att frågan om förbättrande av folkskollärarnes ekonomiska villkor

snart vinner sin lösning. Bliver blott ett tillräckligt antal examinerade

folkskollärare att tillgå, torde inga större svårigheter möta att förmå kommunerna

att anställa endast fullt kvalificerade lärare på folkskolestadiet, så

mycket mindre som detta med nuvarande grund för statsbidraget i de flesta

fall blir billigare för kommunen än att anställa småskollärare.

På grund av vad sålunda anförts anser riksdagen en grundlig utredav

förevarande fråga påkallad.

Hur det omfattande utredningsarbetet lämpligast skall organiseras —

åtskilliga alternativ äro därvid tänkbara — det torde Eders Kung! Maj:t

äga tillgång till den bästa sakkunskapen för att efter omprövning av frågan

bedöma.

Med hänsyn härtill får riksdagen anhålla, det täcktes Eders Kungi.

Maj:t låta utreda, i vad mån och på vad sätt ändringar och tillägg i gällande

skolförfattningar eller åtgärder annorledes böra vidtagas för

1) planmässig inskränkning i användandet av mindervärda skolformer,

under strävan mot fullt införande av heltidsläsning,

2) förhindrande av att ingen eller dålig skolgång förekommer samt av

för tidig avgång från skolan,

3) utbildande av ett tillräckligt antal folkskollärare, på det att vederbörligt

meriterade lärare må kunna anställas över allt å folkskolestadiet,

samt för riksdagen framlägga de förslag, för vilkas genomförande

riksdagens medverkan är erforderlig.

Stockholm den 15 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.