Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 230 angående reglering av löneförhållanden m. m. vid statsdepartementen jämte en i ämnet väckt motion.

1917-06-15 · 31 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 30 av 31 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:373, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition nr 230 angående reglering av löneförhållanden m. m. vid statsdepartementen jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

1

Nr 373.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition nr 230 angående reglering av löneförhållanden

m. m. vid statsdepartementen jämte en i ämnet väckt motion.

(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

I en den 14 april 1917 till riksdagen avgiven proposition (nr 230)

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels godkänna de i statsrådsprotokollet intagna, av chefen för

justitiedepartementet framlagda förslagen till nya ordinarie avlöningsstater

för de särskilda statsdepartementen samt till övergångsstater i

avseende å vissa befattningshavare i utrikes- och ecklesiastikdepartementen,

att tillämpas från och år 1918, ävensom de av chefen för

justitiedepartementet föreslagna villkoren och bestämmelserna för åtnjutande

av de i de ordinarie staterna upptagna avlöningsförmånerna;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1918 tillträder

ordinarie befattning i statsdepartement, skall vara pliktig att underkasta

sig ovannämnda villkor och bestämmelser;

att de förutvarande ordinarie befattningshavare i statsdepartementen,

vilka icke före den 1 november 1917 anmäla, att de vilja underkasta

sig de nya avlöningsstaterna och därvid fästade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibeBihang

till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 124 käft. (Nr 373.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 373.

hållna vid dem enligt gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner

;

att registrator, som på grund härav kan komma att bibehållas vid

honom enligt gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner,

skall dels i stället för sportler, som i sammanhang med löneregleringen

indragas, erhålla gottgörelse, beräknad efter medeltalet av den inkomst,

tjänstinnehavaren må anses hava åtnjutit av sålunda indragna sportler

under den senast förflutna tid, såvitt möjligt ej understigande fem år,

därför denna inkomst kan utrönas, dels ock varda bibehållen jämväl vid

honom vid 1917 års utgång tillkommande provisoriskt avlöningstillägg,

dock med det avdrag för sportelinkomst, som må vara stadgat;

att, därest kanslisekreterare å hittills gällande stat icke skulle befordras

till förste kanslisekreterare från tiden för de nja staternas ikraftträdande,

han må bibehållas vid ej mindre honom enligt gällande ordinarie

stat tillkommande avlöningsförmåner än även honom vid 1917 års

utgång tillkommande provisoriskt avlöningstillägg;

att beträffande sättet för bestridande av de registrator eller kanslisekreterare

sålunda tillkommande avlöningsförmåner skall lända till efterrättelse

de av chefen för justitiedepartementet härutinnan framställda, i

statsrådsprotokollet angivna förslagen; samt

att, därest till ledamot å justitiedepartementets lagavdelning eller

till byråchef för lagärenden i civildepartementet förordnas innehavare

av ordinarie tjänst, med vilken är förenad avlöning till högre belopp

än arvodet vid den ifrågakommande befattningen, Eders Kungl. Maj:t

må, utöver detta arvode, tillägga honom ett belopp, svarande mot skillnaden

mellan arvodet och sagda avlöning;

dels, i händelse av godkännande av de framlagda statförslagen, höja

följande i riksstaten uppförda ordinarie anslag, nämligen:

under andra huvudtiteln, justitiedepartementet, anslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande

belopp ............................................................................ kronor 41,400

med 46,700 kronor till ................................................... » 88,100;

under tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet, anslaget

till departementet från dess nuvarande belopp » 87,950

med 76,750 kronor till................................................... » 164,700;

under fjärde huvudtiteln, lantförsvarsdepartementet,

anslaget till departementet från dess nuvarande

belopp.................................................................................... » 72,950

med 57,250 kronor till .................................................. » 130,200;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373. 3

under femte huvudtiteln, sjöförsvarsdepartementet,

anslaget till departementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli och kommando-expeditionen från dess

nuvarande belopp............................................................... kronor 40,400

med 29,500 kronor till ................................................ » 69,900;

under sjätte huvudtiteln, civildepartementet, anslaget

till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli från dess nuvarande belopp.............................. 3> 93,300

med 112,100 kronor till .............................................. » 205,400;

under sjunde huvudtiteln, finansdepartementet, anslaget

till departementets avdeluing av Kungl.

Mapts kansli från dess nuvarande belopp.............. )) 58,000

med 71,300 kronor till .................................................. » 129,300;

under åttonde huvudtiteln, ecklesiastikdepartementet,

anslaget till departementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp ...... » 88,900

med 101,300 kronor till ............................................. 3> 190,200;

under nionde huvudtiteln, jordbruksdepartementet,

anslaget till departementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp ............... J> 59,300

med 56,200 kronor till .................................................. )> 115,500;

dels ock på extra stat för år 1918 anvisa:

under tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet,

till provisorisk förstärkning av departementets arbetskrafter

m. in. ett förslagsanslag, högst ............ » 50,550;

under sjätte huvudtiteln, civildepartementet,

till avlönande av en extra föredragande inom departementet

för mål hos regeringsrätten ett förslagsanslag,

högst .................................................... 7,000,

varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,

till arvode åt en extra föredragande inom departementet

för statsplane- med flera ärenden ett förslagsanslag,

högst......................................................... » 3,000,

till en handsekreterare åt statsministern ett förslagsanslag,

högst.................................................................. » 3,000;

s. 4 Kontrollera mot PDF

Frågans

förhistoria.

4 Riksdagens skrivelse Nr 373.

under sjunde huvudtiteln, finansdepartementet,

till avlönande av en extra byråchef för lagärenden

i departementet ett förslagsanslag, högst ............ kronor 8,100,

varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,

såsom tillägg till det i staten för departementets

avdelning av Kungl. Majrts kansli upptagna anslaget

till amanuenser, extra biträden och vikariatsersättningar

ett förslagsanslag, högst............... » 3,000;

under åttonde huvutiteln, ecklesiastikdepartementet,

till arvoden åt extra föredragande inom departementet

m. m. ett förslagsanslag, högst .............. » 15,600,

till avlönande av en ledare av undervisningssta
tistikens

omorganisation ett förslagsanslag, högst » 7,800,

varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft, bland

andra, en inom riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen

vid bifall i huvudsak till Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 230 behagade,

vad ecklesiastikdepartementet beträffar, besluta att, i stället för

den å övergångsstat upptagna kanslisekreteraren, måtte uppföras ytterligare

en ordinarie förste kanslisekreterarebefattning, dock endast för

den tid, som den från övergångsstat till ordinarie stat överflyttade kanslisekreteraren

behåller sin befattning.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avser ett realiserande av

den sedan ett flertal år tillbaka på dagordningen stående frågan om lönereglering

för statsdepartementen. Att med denna reglering fått anstå,

torde hava berott, bland annat, därpå, att med densamma förbundits

vissa frågor om inrättande av flera departement ävensom spörsmål om

ändringar i departementens inre organisation. Ärendet har emellertid

nu förelagts riksdagen alldeles oberoende av frågan om de vittgående

organisationsförändringar, som innefattades i det på sin tid av de så

kallade departementalkommitterade framlagda betänkandet.

Det föreliggande förslaget grundar sig på ett av löneregleringskommittén

i ämnet avgivet betänkande.

I fråga om detta betänkandes tillkomst må i korthet erinras om

följande.

Den 28 maj 1916 beslöt Eders Kungl. Maj :t att uppdraga åt dåvarande

landssekreteraren, numera landshövdingen Axel Schotte att biträda i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373. 5

justitiedepartementet med verkställande av ytterligare utredning- — under

förutsättning att nuvarande statsdepartement till antal och huvudsakliga

verksamhetsområden tillsvidare bibehölles och att de centrala verkens

ställning'' förbleve densamma som nu — dels huru, genom decentralisation

av ärenden samt förenklingar i arbetssättet, de nuvarande statsdepartementens

arbetsbörda skulle kunna lindras och begränsas, dels rörande

de åtgärder, som kunde ifrågasättas för att tillförsäkra departementen

de bästa möjliga arbetskrafter, dels huruvida överflyttningar av ärendesgrupper

mellan departementen borde äga rum, dels ock beträffande

lämpligaste sättet för handläggning och expediering inom de centrala

verken av regeringsärenden samt huru nödigt samarbete mellan olika

verk vid handläggning av ärenden, som vore gemensamma för flera

verk, borde vinnas; och erhöll landshövdingen Schotte tillika i uppdrag

att utarbeta de författningsförslag, som påkallades av utredningen och

därmed sammanhängande spörsmål.

I samband härmed uppdrog Eders Kungl. Maj:t vidare åt löneregleringskommittén

att, utan avvaktan på lösningen av spörsmålet om

mera genomgripande förändringar i statsdepartementens organisation, till

Eders Kungl. Magt inkomma med förslag om en definitiv löne- och

pensionsreglering för befattningshavarna i statsdepartementen.

Löneregleringskommittén har i sitt betänkande upptagit och anslutit

sig till vissa förslag, som i avseende å departementens inre organisation

framlagts av landshövdingen Schotte i hans betänkande.

Enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat föreligger

för genomförande av kommitténs förslag om lönereglering för

departementens befattningshavare icke därutinnan något hinder, att Eders

Kungl. Magt ännu icke tagit ståndpunkt till de av landshövdingen Schotte

förordade åtgärderna i organisatoriskt avseende.

Enligt löneregleringskommitténs förslag, vilket i detta avseende

överensstämmer med landshövdingen Schottes, skulle i flertalet departement

ske en uppdelning av de nuvarande expeditionschefsåliggandena

på två särskilda ämbetsmän, benämnda deri ene statssekreterare och den

andre expeditionschef. Åt den förre skulle i huvudsak anförtros de

politiska uppgifterna, framför allt utarbetande av propositionerna till riksdagen

och samarbetet i övrigt med riksdagen; den senare — expeditionschefen

— skulle i huvudsak utöva den granskande och övervakande

verksamheten med avseende å andra departementets arbeten. En sådan

uppdelning skulle komma till stånd i samtliga departement utom justitie-,

sjöförsvars- och utrikesdepartementen. I de två förstnämnda skulle stats
-

Eders Kung!.

Maj:ts förslag

De nuvarande

expeditionschef

stjänsternas

uppdelning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 373.

sekreterar- och expeditionschefsfunktionerna bestridas av en och samma

person. Beträffande utrikesdepartementet skulle bibehållas den för närvarande

tillämpade anordningen med en kabinettssekreterare och en

biträdande kabinettssekreterare.

Angående de uppgifter och den ställning, de nya statssekreterarna

och expeditionscheferna skulle erhålla enligt landshövdingen Schottes

förslag, torde i korthet böra erinras om följande.

Statssekreteraren skulle vara statsrådets högra hand och förtroendeman

för vissa uppgifter, de politiska. lian skulle sålunda främst handlägga

riksdags frågorna. Då emellertid författningsarbetet till stor del

sammanhängde med riksdagsarbetet, borde, såsom regel, övervakandet

och ledandet av författningsarbetet kunna förenas med de politiska

uppgifterna. För statssekreterarna torde böra gälla enahanda kompetensvillkor

som för andra tjänstemän i departementen, i regel administrativ

eller juridisk utbildning. I de nya befattningarnas natur läge, att innehavarna

icke borde erhålla fäst anställning i departementen, utan att

de borde tillsättas — liksom för övrigt de nuvarande expeditionscheferna

— allenast på förordnande och mot arvode.

Statssekreteraren borde vidare icke utöva något formligt chefsskap

över departementets personal. Detta chefsskap borde i stället utövas av

expeditionschefen, såsom den, vilken kunde påräknas innehava sin befattning

den längsta tiden och som genom sin övervakande och ledande

verksamhet mest komme i beröring med departementets personal och

därigenom också vunne den säkraste kännedomen om dess kvalifikationer

och lämplighet.

Några olägenheter kunde icke förväntas uppkomma därav, att

statssekreteraren icke inrangerades i skalan av över- och underordnade

inom departementet utan ställdes mera fristående. Hans uppgifter och

intima samarbete med departementschefen samt de löneförmåner, han

torde böra erhålla, — för att nu icke tala om hans titel — gjorde, att

hans ställning alltid måste anses betryggad, oavsett om han erhölle

något chefsskap över departementets personal eller icke. Han och

expeditionschefen borde hava samma tjänsteställning — de vore departementets

högsta tjänstemän, var för sin del av dettas uppgifter.

De expeditionschefer, som i allmänhet erfordrades i departementen

vid sidan av statssekreterarna, borde för framtiden tillsättas med fullmakt;

och då dessa beställningar icke bleve av den ansträngande natur

som de hittillsvarande expeditionschefstjänsterna, borde de icke betraktas

som ’karriärplatser’ och således ej i sig innebära några särskilda anspråk

på befordran. Fn fördel med hela den föreslagna anordningen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 373.

vore, att expeditionscheferna finge tvärstanna i sina befattningar under

längre tid än nu vore fallet; därmed bleve tjänstinnehavarens erfarenhet

större och hans ledande verksamhet mer enhetlig och traditionsvårdande.

Enligt det föreliggande proposition bilagda statsrådsprotokollet har

departementschefen i så måtto anslutit sig till det av landshövdingen

Schotte och löneregleringskommittén framlagda förslaget i förevarande

avseende, att han ansett någon som helst tvekan ej böra råda om

angelägenheten, för att ej säga nödvändigheten, av en uppdelning av

de nuvarande expeditionschefsbefattningarna i de departement, där sådant

föreslagits.

I fråga om de föreslagna statssekreterarnas och expeditionschefernas

uppgifter och deras ställning — såväl i allmänhet som i förhållande till

varandra — hyser dock departementschefen eu från landshövdingen Schotte

något avvikande uppfattning. Enligt departementschefens mening vore

det visserligen önskvärt, att statssekreteraren innehade sådana kvalifikationer

i politiskt avseende, som landshövdingen Schotte berört, men

det vore nödvändigt, att han ägde god juridisk utbildning och hade

administrativ erfarenhet. Dessutom skulle statssekreteraren kunna åläggas

att i avsevärd omfattning deltaga även i departementets administrativa

arbete.

Skulle man ej — heter det — kunna påräkna, att statssekreterarna

skulle göra en mera effektiv insats i det administrativa arbetet,

vore det med sannolikhet att motse, att de åligganden, som komme

att tillhöra de nya expeditionscheferna, bleve alltför betungande. Att

statssekreteraren icke hölles utanför den huvuddel av departementets

verksamhet, som avsåge administrativa ärendens behandling, syntes även

vara till fördel för honom själv, då han genom deltagande i sådant

arbete erhölle en nyttig inblick även i denna del av departementets

verksamhetsområde.

Vidare framhålles, att de expeditionschefer i de större departementen,

vilka för närvarande plägade största delen av året vara tjänstlediga

för beredning av riksdagsärenden och andra arbeten, det oaktat

hade bibehållit en viss uppsikt över och ledarställning i förhållande till

sina departement, t. ex. i frågor om fördelning av arbetet, personalfrågor,

såsom antagande av amanuenser och andra biträden, samt vissa

anordningar av ekonomisk natur. Detta hade enligt departementschefens

mening helt visst varit en fördel, och att införa en ändring härutinnan

skulle ej vara lyckligt.

Departementschefen anser sålunda, att mellan statssekreteraren

s. 8 Kontrollera mot PDF

Lönereglering

för övriga

befattningshavare

i departementen.

8 Riksdagens skrivelse Nr 373.

och departementet i övrigt icke borde dragas den skarpt markerade

gräns, som landshövdingen Schottes förslag innebure. Åt statssekreteraren

borde med andra ord icke givas den mera fristående ställning,

som enligt detta förslag skulle tilldelas honom. Visserligen borde

expeditionschefen vara den, vilken chefskapet för departementets personal

närmast tillkomme, men det syntes ändamålsenligt, att ett visst överinseende

över departementets personal samt departementsarbetet i dess

helhet utövades av statssekreteraren, vilken alltså borde intaga en överordnad

ställning även i förhållande till expeditionschefen.

I anslutning till den uppfattning, åt vilken departementschefen

givit uttryck i fråga om förevarande tjänstemäns ämbetsbefattning har

i propositionen föreslagits i stället för titeln statssekreterare för de nya

befattningshavarna benämningen generalsekreterare.

Beträffande övriga befattningshavare i statsdepartementen innebär

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag ett jämställande i det hela i avlöningshänseende

av dessa med motsvarande tjänsteman inom de centrala

ämbetsverken. För kansliråden har föreslagits avlöningar, motsvarande

vad som åtnjutes av tredje gradens tjänstemän i de centrala verken. I

fråga om kanslisekreterarna har föreslagits, dels att med ombildning av

de nuvarande kanslisekreterarbefattningarna — vilka för närvarande i

avlöningshänseende intaga en mellanställning mellan första och andra

gradens1 tjänster — skulle inrättas ett lämpligt antal dylika tjänster av

andra normalgraden (förste kanslisekreterare), dels ock för extraordinariesystemets

begränsning att på departementens stater skulle uppföras ett

antal befattningar av första normalgraden (andre kanslisekreterare) och

därigenom i lämplig omfattning beredas ordinarie anställning åt sådana

amanuenser med fast arvode, vilka under alla förhållanden erfordrades

i departementet och för vilka hel sysselsättning kunde givas enbart

därstädes.

Beträffande registrator erna har ifrågasatts, dels med hänsyn till föreslagen

indragning av vissa sportelinkomster dels ock i betraktande av

deras i många fall ansvarsfulla verksamhet, en något högre avlöning än

vad i regel eljest tillkommer motsvarande befattningshavare i de centrala

verken.

Vidare innebär förslaget uppförande å de olika departementens

stater av erforderligt antal kvinnliga biträden och vaktmästare, vad de

förstnämnda angår, med för dessa befattningshavare vedertagna avlöningsförmåner.

För departementens vaktmästare har föreslagits enahanda avlönings
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373. 9

förmåner, aom löneregleringskommittén i ett den 14 november 1910 avgivet

betänkande föreslagit för motsvarande befattningshavare i de centrala

verken. Detta förslag innebär i huvudsak en höjning av förste

vaktmästares och vaktmästares nuvarande begynnelseavlöning med 100

kronor ävensom en ökning av ålderstilläggens antal från nuvarande ett

till två för förste vaktmästare och från nuvarande två till tre för vaktmästare,

samtliga ålderstillägg fortfarande å 100 kronor.

1 fråga om de anslag å såväl ordinarie som extra stat, vilka äro

föreslagna för de olika statsdepartementen, innebär Eders Kungl. Maj:ts

förslag i det stora hela ett godtagande av vad löneregleringskommittén

i detta avseende föreslagit. Bland några smärre avvikelser, vilka Eders

Kungl. Maj:t gjort från kommittéförslaget, må dock framhållas en, som

avser justitiedepartementet.

Arvodet åt chefen för lagavdelningen inom detta departement bär

av kommittén föreslagits till 10,000 kronor. Eders Kungl. Maj:t har nu

föreslagit, att detsamma sättes lika högt som det arvode, vilket skulle

tillkomma de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna generalsekreterarna, eller

alltså 11,000 kronor, varjämte ifrågavarande be fa tt n i ri gs h av are skulle

benämnas generalsekreterare och chef för lagavdelningen.

I Eders Kungl. Maj:ts förslag angående avlöningsvillkor och övergångsförhållanden

har i ett fall, nämligen i fråga om rätt för andre kanslisekreterare

att för ålderstilläggs åtnjutande tillgodoräkna sig viss föregående

tjänstgöring, avvikelse gjorts från löneregleringskommitténs förslag,

i det Eders Kungl. Maj:t anslutit sig till ett inom kommittén

reservationsvis framlagt yrkande.

* *

*

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag avser, på sätt ovan nämnts,

en uppdelning av de nuvarande expeditionschefsåliggandena i de större

departementen på två särskilda tjänstemän, benämnda den ene generalsekreterare

och den andre expeditionschef. En dylik uppdelning är

betingad av de år från år alltmer hopade göromålen, som kommit att

vila på de nuvarande expeditionschefsbefattningarna, och som föranlett,

att dessas innehavare åtminstone i de större departementen under största

delen av året måst lämnas tjänstledighet för beredande av i samband

med riksdagsarbetet stående frågor, medan övriga expeditionschefsgöromål

måst under tiden överlämnas åt vikarier. Förslaget innebär sålunda ett

fastslående av redan nu rådande förhållanden.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. käft. (Nr 373.)

De särskilda

departementen.

Avlöningsvillkor

och

Övergångsförhållanden.

Riksdagens

yttrande.

De nuvarande

expeditionschefstj

dusternas

uppdelning.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 373.

Riksdagen kan också principiellt ansluta sig till en uppdelning av

nuvarande expeditionschefsbefattningar på sådant sätt, att åt den ene,

den nye tjänstinnehavaren, anförtros huvudsakligen arbetet med propositionerna

till riksdagen — vad man kallat »politiska uppgifter» — jämte

i regel övervakandet av författningsärendena inom departementet och

åt den andre, expeditionschefen, huvudsakligen de administrativa ärendena.

Den för den nye befattningshavaren föreslagna titeln generalsekreterare

anser riksdagen mindre lämplig. Med hänsyn till den ställning,

ifrågavarande tjänstinnehavare bör intaga, synes benämningen

statssekreterare, vilken titel av landshövdingen Schotte och löneregleringskommittén

föreslagits, vara ett lämpligare uttryck för tjänstinnehavarens

egenskap av statsrådets närmaste man. Att av historiska hänsyn, som

i detta sammanhang ej torde vara alltför vägande, avstå från en eljest

lämplig benämning, synes ej böra ifrågasättas. Riksdagen förordar

således benämningen statssekreterare och kommer att härnedan använda

denna beteckning för de av Eders Kungl. Maj:t upptagna generalsekreterarna.

Med avseende å statssekreterarens allmänna ställning och kvalifikationer

delar riksdagen den mening, som kommit till uttryck i den föreliggande

utredningen, eller att statssekreteraren för att rätt kunna fylla

sin uppgift bör äga god juridisk utbildning och hava administrativ

erfarenhet. Då riksdagen således härutinnan ansluter sig till departementschefens

uttalande i förevarande avseende, vill riksdagen emellertid erinra,

att Eders Kungl. Maj:ts allmänna dispensrätt givetvis kan med avseende å

denna som beträffande andra tjänstebefattningar begagnas i särskilda fall.

Framför allt kan det beträffande nyinrättade departement ifrågasättas, att

andra än juridiska eller administrativa kvalifikationer (t. ex. tekniska;

kunna i särskilda fall vara att föredraga för en tjänstinnehavare av

förevarande slag.

Med att statssekreteraren blir departementschefens högra hand beträffande

riksdagsarbetets inom departementet planläggande och framförande,

följer uppenbarligen icke, att han får någon politisk ställning

eller har några politiska uppgifter av självständig art att fylla. Det är

departementschefen och han ensam, som jämväl bär är den ledande

och ansvarige.

Eders Kungl. Maj:t har föreslagit, att statssekreterarna skola tillsättas

medelst förordnande och följaktligen deras avlöningsförmåner utgå i form

av arvode. I avseende härå har riksdagen så mycket mindre att erinra,

som riksdagen finner en sådan anordning betingad av den ställning, som

statssekreteraren bör intaga. Befattningens natur nödvändiggör nämligen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 373.

ett intimt samarbete med vederbörande departementschef, och en förutsättning

härför är ock, att ett ombyte av statssekreterare skall kunna

ske, när förutsättningarna för detta samarbete belinnas icke föreligga.

Det återstår nu att beröra förhållandet i tjänsteavseende mellan

statssekreteraren och expeditionschefen i de departement, där båda dessa

tjänstebefattningar skola finnas.

Enligt det propositionen bifogade statsrådsprotokollet giver departementschefen

uttryck åt den meningen, att expeditionschefen borde vara

den, vilken chefsskapet för departementets personal närmast tillkomme,

men framhåller tillika, att det syntes ändamålsenligt, att ett visst överinseende

över personalen samt departementsarbetet i dess helhet utövades

av statssekreteraren, vilken alltså borde intaga eu överordnad ställning

även i förhållande till expeditionschefen. Lika med departementschefen

anser riksdagen, att statssekreteraren bör beredas en sådan ställning, att

han kan formellt utöva chefsskap och överinseende över departementets

personal och dess arbeten. Enligt riksdagens mening bör dock utövandet

av denna befogenhet för statssekreteraren snarare hava karaktären av

en rättighet, som det står honom fritt att begagna sig av, än av en

skyldighet, som han — kanske understundom med åsidosättande av sina

egentliga uppgifter — måste fullgöra. De förhållanden, som röra det

interna arbetet inom departementet t. ex. flertalet personalfrågor, ärenden

rörande arbetsfördelningen, vissa anordningar av ekonomisk natur m. m.

synas i allmänhet vara angelägenheter av en sådan art, att de kunna

och böra helt handhavas av expeditionschefen, vilken följaktligen bör

hava att utöva det närmaste och det faktiska chefskapet över departementspersonalen

och dess arbeten. För en sådan anordning, vilken väl låter

förena sig med statssekreterarens överordnade ställning i övrigt, talar

framför allt den omständigheten, att det synes otvivelaktigt vara av

betydelse att icke alltför mycket betunga honom med ärenden, som äga

ringa eller intet samband med hans egentliga verksamhet och som kunna

i de flesta fall inverka hinderligt på fullgörandet av de uppgifter, som

huvudsakligen åligga honom.

Samma synpunkt som den sistnämnda anser riksdagen även böra

komma till uttryck beträffande en annan del av statssekreterarens ifrågasatta

verksamhet. Departementschefen har såsom sin mening framhållit,

att statssekreteraren skulle kunna åläggas att i avsevärd omfattning

deltaga även i departementets löpande administrativa arbete. Riksdagen vill

ingalunda förneka, att det i vissa fall kan vara ändamålsenligt, om statssekreteraren

kan beredas möjlighet att deltaga i behandlingen av vissa

administrativa ärenden. Sådana finnas nämligen — antingen spörsmål

s. 12 Kontrollera mot PDF

Övriga

befattningshav

are inom

departementen.

12 Riksdagens skrivelse Nr 373.

av en större principiell räckvidd eller andra frågor, som dels äro beroende

av dels kunna eventuellt komma att föranleda samarbete med riksdagen —

vilka beröra statssekreterarens egentliga verksamhetsområde och vid

vilkas handläggning statssekreterarens erfarenhet understundom kan vara

av värde. Det synes emellertid icke vara lämpligt eller med den föreslagna

befattningens karaktär förenligt att av statssekreteraren kräva

deltagande i avsevärdare omfattning i departementets administrativa arbete.

De fall, där så måste ske, böra betecknas såsom undantagsfall, och den

farhågan ligger otvivelaktigt nära, att, därest statssekreteraren kommer att

i någon avsevärd mån betungas även med handläggning av administrativa

ärenden, han till följd därav icke skall kunna på ett tillfredsställande

sätt fylla sin huvudsakliga uppgift, riksdagsärendena. Statssekreterarens

sysselsättande med administrativa ärenden skulle icke heller innebära

någon mera betydande förbättring av de nuvarande förhållandena, enär,

om jämväl administrativa uppgifter åläggas honom, hans arbetsbörda

bleve allt för stor. Riksdagen hyser för övrigt den xippfattningen, att den

ställning och det arbete, som skulle i törsta hand tillkomma statssekreteraren,

kommer att så taga hans tid och hans krafter i anspråk, att det

i regel näppeligen torde bliva honom möjligt att ägna någon avsevärdare

uppmärksamhet åt departementets administrativa arbeten. Statssekreterarens

huvudsakliga åligganden, nämligen utarbetandet av statsverksoch

andra propositioner samt därmed sammanhängande författningsoch

annat dylikt arbete, bliva givetvis av synnerligen krävande art.

Betydelsen av detta arbete ökas, såsom ock departementschefen framhåller,

genom den numera så starkt framhållna nödvändigheten av att

statsverkspropositionen redan vid riksdagens början föreligger i möjligast

fullständiga skick samt att överhuvud riksdagsarbetet påskyndas.

Ur synpunkten av riksdagsarbetets jämna gång skulle det också säkerligen

vara föga lyckligt, därest statssekreterarens arbete skulle på sätt

ovan antytts för mycket splittras på olika områden av departementets

verksamhet.

Vad angår de övriga befattningshavare, vilka för de olika departementens

vidkommande av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, har riksdagen

ej kunnat undgå finna antalet inom vissa tjänstegrupper väl så högt

beräknat. Eders Kungl. Maj:t har emellertid i sitt förslag angående

avlöningsvillkor inrymt en bestämmelse om viss skyldighet för departementens

tjänstemän att låta sig förflyttas till annan befattning inom den

centrala förvaltningen, vilken bestämmelse synes böra uppmärksammas,

i synnerhet då frågan uppkommer om rekrytering av eventuellt nya

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 373.

statsdepartement. Vid detta förhållande har riksdagen ej velat motsätta

sig vad Eders Kungl. Maj:t i förevarande avseende nu föreslagit.

Avlöningsförmånerna för skrivbiträden av första lönegraden synas bi^vn

riksdagen vara så knappt tillmätta, att någon förhöjning av dem vore 1 en

påkallad. Men då frågan härom lärer böra behandlas i ett sammanhang

för statsförvaltningen i dess helhet, har riksdagen ansett sig icke nu böra

vidtaga ändring av Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

1 fråga om vaktmästarnes avlöningsförmåner grundar sig, som ovan Vaktmästare,

nämnts, Eders Kungl. Maj:ts förslag på ett av löneregleringskommittén

avgivet betänkande angående reglering av avlöningsförhållandena för vaktmästare

i allmänhet. I detta avseende har departementschefen enligt

statsrådsprotokollet anfört följande:

»Kungl. Maj:t har ännu icke fattat ställning i fråga om en allmän

lönereglering för vaktmästare, och det torde vara ovisst, huruvida den

i ämnet erforderliga utredningen hinner bliva färdig i så god tid, att

framställning kan avlåtas till innevarande års riksdag. Därest så icke

skulle bliva fallet, synes mig emellertid denna omständighet icke böra

utgöra hinder för att nu för departementens vaktmästare förorda de

av kommittén föreslagna avlöningsförmånerna, i all synnerhet som

de avlöningar, vilka kunna komma att ifrågasättas för vaktmästare i

allmänhet, icke torde komma att understiga vad i förevarande avseende

nu föreslås. Skulle högre avlöningar än de sålunda föreslagna komma

att tillerkännas vaktmästare i allmänhet, böra givetvis dessa högre avlöningar

komma jämväl departementens vaktmästare till godo.»

I en till innevarande års riksdag avlåten proposition (nr 342) har

emellertid Eders Kungl. Maj:t framlagt förslag angående reglering av löneförhållandena

m. m. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

vilket förslag avser att bereda, bland andra, vaktmästare i de

centrala verken enahanda avlöningsförmåner, som Eders Kungl. Maj:ts nu

förevarande framställning innebär för departementens vidkommande.

I anledning av såväl Eders Kungl. Maj:ts omförmälda proposition nr 342

som i samband därmed motionsvis framställda yrkanden har riksdagen

avlåtit särskild skrivelse. Så vitt härav framgår, har riksdagen ej haft

något att erinra mot en förhöjning av nuvarande avlöningsförmåner för

de kategorier av vaktmästare, till vilka statsdepartementens vaktmästarpersonal

är att hänföra, men, med hänsyn till vad som föreslagits för

andra grupper vaktmästare, ansett vidare utredning erforderlig och avslagit

ovanberörda proposition och de i ärendet väckta motionerna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

De särskilda

departementen.

Avlönings
villkor.

14 Riksdagens skrivelse Nr 373.

Frågan om lönereglering för vaktmästare i allmänhet har sålunda icke

blivit av innevarande års riksdag slutligt behandlad, och nu gällande

avlöningsförmåner för dem komma följaktligen ännu något år att utgå.

Detta förhållande har emellertid icke utgjort något hinder för att beträffande

departementens vaktmästare biträda Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag, i all synnerhet som de avlöningar, vilka slutligen kunna

komma att bliva för vaktmästare i allmänhet fastställda, icke torde komma

att understiga vad nu föreslagits. Riksdagen har jämväl i föregående

fall för vissa vaktmästare medgivit avlöningsförmåner, som följande år

kommit samtliga vaktmästare av motsvarande kategori till godo.

I fråga om justitiedepartementet innebär Eders Kungl. Maj:ts förslaguppförande

å dess stat av en »generalsekreterare och chef för lagavdelningen».

I enlighet med den uppfattning, som av löneregleringskommittén

gjorts gällande, anser riksdagen att ifrågavarande befattningshavare

bör benämnas endast »chef för lagavdelningen».

Vad beträffar ecklesiastikdepartementet har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

uppförande på övergångsstat av kanslisekreterarbefattningen å departementets

statistiska avdelning, varjämte för befattningens nuvarande

innehavare föreslagits ett personligt avlöningstillägg å 1,800 kronor; hans

sammanlagda avlöningsförmåner skulle på så sätt komma att uppgå till

vad som föreslagits för förste kanslisekreterare. Den ovanberörda motionen

har avsett att bereda ifrågavarande kanslisekreterare enahanda pensionsrätt

som skulle tillfalla förste kanslisekreterare. Riksdagen har ansett

sig böra bifalla motionen på det sätt, att vid övergångsstaten fogats en

anmärkning av innehåll, att pensionsunderlaget för förevarande befattningshavare,

kanslisekreteraren C. H. Gustafsson utgör 4,600 kronor.

Med hänsyn härtill har riksdagen även ansett lämpligt vidtaga en fördelning

av det personliga avlöningstilläggets belopp så, att 1,100 kronor

anses motsvara lön, 300 kronor tjänstgöringspenningar och 400 kronor

ortstillägg. Härjämte har riksdagen funnit skäligt förklara, att de av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsvillkoren skola i tillämpliga

delar gälla beträffande ifrågavarande kanslisekreterare.

De av Eders Kung!. Maj:t föreslagna avlöningsvillkoren hava icke

givit riksdagen anledning till annan erinran än att i bestämmelsen om rätt

för vaktmästare, som utnämnes från tiden för de nya staternas ikraftträdande,

att för ålderstilläggsberäkning tillgodonjuta viss föregående

tjänstgöring en mindre jämkning vidtagits i syfte att bereda enahanda

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagen* skrivelse Nr 373. 15

rätt jämväl för den, som antages från och med dag under år 1917 till

ordinarie vaktmästare.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förevarande framställning och ovanberörda motion

dels godkänt följande nya ordinarie avlöningsstater för de särskilda

statsdepartementen samt övergångsstater i avseende å vissa befattningshavare

i utrikes- och ecklesiastikdepartementen, att tillämpas från och

med år 1918:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens skrivelse Nr 373.

A) Justitiedepartementet.

Tjänst-

Orts-

Lön

görings-

till-

Summa

pennin-

gar

lägg

Kamliavdelningen:

1 statssekreterare och expeditions-

(Av detta arvode anses 3,000

chef, arvode ..............................

—

—

—

11,000

j kr. motsvara t jänstgörings- | penningar.

1 kansliråd............... ....................

5,000

2,500

600

8,100

^Efter 5 år kan lönen höjas

j med 600 kr.

1 dito ..........................................

5,000

2,500

600

8,100

j Efter 5 år kan lönen Ilöjas

1 förste kanslisekreterare ...............

3,600

1,800

400

5,800

J med 500 kr. och efter 10

l år med ytterligare 500 kr. j

! 1 registrator .................................

2,600

1,600

300

4,500

Efter 5 år kan lönen höjas

1 1 andre kanslisekreterare ...............

2,200

1,500

300

4,000

med 500 kr., efter 10 årj

med ytterligare 500 kr.

1 dito, med tjänstgöring även å lag-

och efter 15 år med än

avdelningen ..............................

2,200

1,500

300

4,000

ytterligare 500 kr.

Lag avdelningen:

,Av detta arvode anses 3,000

\ 1 chef för lagavdelningen, arvode......

—

—

—

11,000

J kr. motsvara t jänstgörings-

1 penningar.

.Av detta arvode anses 2,500

1 ledamot å lagavdelningen, arvode

—

—

—

8,100

1 kr. motsvara tjänstgörings-

l penningar.

1 förste kanslisekreterare, med tjänst-

.Efter 5 år kan lönen höjasj

J med 500 kr. och efter 101

l år med ytterligare 500 kr.

göring även å kansliavdelningen...

3,600

1,800

400

5,800

—

1 kvinnligt biträde av andra graden

900

550

150

1,600

Efter 5 år kan lönen höjas

1 kvinnligt biträde av första graden

700

350

150

1,200

/■ med 200 kr. och efter 10

1 dito ..........................................

700

350

150

1,200

| år med ytterligare 200 kr.

/Efter 5 år kan lönen höjas

1 förste vaktmästare .....................

900

550

150

1,600

i med 100 kr. och efter 10

i år med ytterligare 100 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

1 vaktmästare ..............................

700

450

150

1,300

med 100 kr., efter 10 år

med ytterligare 100 kr.

1 dito ..........................................

700

450

150

1,300

och efter 15 år med än

ytterligare 100 kr.

Till amanuenser, extra biträden och

vikariatsersättningar .................

—

—

—

9,500

Summa kronor

—

—

—

88,100

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller

vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjntes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur

och lampor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

B) Utrikesdepartementet.

17

Tjänst-

Lön

görings-

till-

Summa

pennin-

gar

lagg

1 kabinettssekreterare, arvode .........

—

—

—

11,000

1 kansliråd och avdelningschef ......

5,000

2,500

600

8,100

4 dito ..........................................

20,000

10,000

2,400

32,400

1 förste sekreterare ........................

3,600

1,800

400

5,800

3 dito ..........................................

10,800

5,400

1,200

17,400

1 förste arkivarie...........................

3,600

1,800

400

5,800

1 andre sekreterare ........................

2,200

1,500

300

4,000

6 dito ..........................................

13,200

9,000

1,800

24,000

1 andre arkivarie..........................

2,200

1,500

300

4,000

1 kvinnligt biträde av tredje graden

1,100

750

150

2,000

4 dito .........................................

4,400

3,000

600

8,000

1 kvinnligt biträde av andra graden

900

550

150

1,600

6 dito ..........................................

5,400

3,300

900

9,600

1 förste vaktmästare .....................

900

550

150

1,600

1 vaktmästare ..............................

•700

450

150

1,300

5 dito ...........................

3,500

2,250

750

O 500

1 portvakt....................................

700

450

ISO

1,300

Till vikariatsersättningar, extra bi-

träden m. m...............................

—

—

19,000

Summa kronor

—

163,400

|Av detta arvode anses 3,000

< kr. motsvara tjänstgörings.

I penningar.

(Efter 5 är kan lönen böjas

j med 600 kr.

(Efter 5 år kan lönen böjas;

> med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen böjas

med 500 kr., efter 10 år

■ med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen böjas

med 200 kr. och efter 10

år med ytterligare 200 kr.

i

(Efter 5 år kan lönen höjas

. med 100 kr. och efter 10

I år med ytterligare 100 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kr., efter 10 år

• med ytterligare 100 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 100 kr.

Anm, Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare, vaktmästare

eller portvakt, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad

med bränsle och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv

bekosta armatur och lampor.

Övergångsstat.

Kronor

Personligt avlöningstillägg till Rosa Grönlund, under förutsättning att hon antages

till kvinnligt biträde av tredje graden å den ordinarie staten..............................

900

Personligt avlöningstillägg till Augusta Eklund, under förutsättning att hon antages

till kvinnligt biträde av tredje graden å den ordinarie staten..............................

400

Summa kronor

1,300

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 124 käft. (Nr 373.)

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens skrivelse Nr 373.

C) Lantförsvarsdepartementet.

--------- -.....~

Tjänst-

Orts-

Lön

görings-

till-

Summa

pennin-

gar

lägg

(Av detta arvode anses 3,000

1 statssekreterare, arvode...............

—

—

—

11,000

; kr. motsvara tjänstgörings- i penningar.

10,000

(Av detta arvode anses 2,800

1 expeditionschef, arvode ...............

j kr. motsvara t jänstgörings- * penningar.

1 kansliråd...................................

5,000

2,500

600

8,100

(Efter 5 år kan lönen höjas

3 dito ..........................................

15,000

7,500

1,800

24,300

J med 600 kr.

1 förste kanslisekreterare ...............

3,600

1,800

400

5,800

v Efter 5 år kan lönen höjas

l med 500 kr. och efter 10

3 dito ..........................................

10,800

5,400

1,200

17,400

1 år med ytterligare 500 kr.

1 registrator .................................

2,600

1,600

300

4,500

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter 10 år

1 andre kanslisekreterare ...............

2,200

1,500

300

4,000

med ytterligare 500 kr.

4 dito .........................................

8,800

6,000

1,200

16,000

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

1 registrator å kommandoexpeditio- nen, arvode ............................

—

—

—

1,800

1 kvinnligt biräde av tredje graden .

j 1 kvinnligt biträde av andra graden

1,100

900

750

550

150

150

2,000

1,600

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kr. och efter 10

j 1 kvinnligt biträde av första graden

700

350

150

1,200

år med ytterligare 200 kr.

! 1 dito .........................................

700

350

150

1,200

i Efter 5 år kan lönen höjas

j 1 förste vaktmästare .....................

900

550

150

1,600

•J med 100 kr. och efter 10

1 år med ytterligare 100 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

j 1 vaktmästare ..............................

700

450

150

1,300

med 100 kr., efter 10 år

med ytterligare 100 kr.

i 1 dito ..........................................

700

450

•

150

1,300

och efter 15 år med än

ytterligare 100 kr.

! 1 förste vaktmästare å kommando-

150

1,600

i Efter 5 år kan lönen höjas

expeditionen ..............................

900

550

i med 100 kr. och efter 10

l år med ytterligare 100 kr.

! 1 stentryckare vid generalstabens lito- j grafiska anstalt, arvode...............

Till amanuenser, extra biträden och

—

—

500

15,000

vikariatsersättningar ..................

—

—

—

Summa kronor

— | —

—

180,200

Anm. Bärest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas ät förste vaktmästare eller

vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjntes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur

och lampor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

11)

D) Sjöförsvarsdepartementet.

Tjänst- |

Lön

görmgs-1

till-

Summa ;

pennin- j

gar

lägg

1 statssekreterare och expeditions-!

i

1

[Av detta arvode anses 3,000

chef, arvode ..........................

11,000

kr. motsvara tjänstgörings- [ penningar.

1 kansliråd...................................

5,000

2,500

600

8,100

1 Efter 5 år kan lönen höjas

1 dito ..........................................

5,000

2,500

600

8,100

/ med 600 kr.

1 förste kanslisekreterare ...............

3,600

1,800

400

5,800

[Efter 5 år kan lönen höjas

\ med 500 kr. och efter 10

1 dito ..........................................

3,600

1,800

400

5,800

| år med ytterligare 500 kr.

| 1 registrator .................................

2,600

1,600

300

4,500

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter 10 år

1 andre kanslisekreterare ...............

2,200

1,500

300

4,000

med ytterligare 500 kr.

j 1 dito ..........................................

2,200

1,500

300

4,000

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

i l kvinnligt biträde av andra graden

900

550

150

1,600

[Efter 5 år kan lönen höjas

> med 200 kr. och efter 10

i 1 kvinnligt biträde av första graden

700

350

150

1,200

[ år med ytterligare 200 kr.

[Efter 5 år kan lönen höjas

• 1 förste vaktmästare .....................

900

550

150

1,600

'' med 100 kr. och efter 10

| år med ytterligare 100 kr.l

[Efter 5 år kan lönen höjasj

med 100 kr., efter 10 år!

i 1 vaktmästare .............................

700

450

150

1,300

med ytterligare 100 kr.

och efter 15 år med änj

| ytterligare 100 kr.

i 1 förste vaktmästare å kommando-

,

expeditionen, med skyldighet att be- strida uppassning i departementet

;

i

1 Efter 5 år kan lönen höjasj

jämväl utom kommandoexpeditionen

Till amanuenser, extra biträden och

vikariatsersättningar ..................

900

1 550

150

1,600

'' med 100 kr. och efter 10

1 år med ytterligare 100 kr.

-

11,300

Summa kronoi

! -

! -

69,900

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas ät förste vaktmästare eller

vaktmästare, skall han av sin lön avst! för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur

och lampor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 373.

E) Civildepartementet.

Tjänst-

Lön

görings-

till-

Summa

pennin-

gar

lägg

1 statssekreterare, arvode ...............

—

—

11,000

1 expeditionschef, arvode ...............

—

—

10,000

1 kansliråd...................................

5,000

2,500

600

8,100

25,000

12,500

3,000

40,500

8,100

1 byråchef för lagärenden, arvode ...

3,600

1,800

400

5,800

5 dito ..........................................

18,000

9,000

2,000

29,000

1 registrator .................................

2,600

2,200

1,600

1,500

300

300

4,500

4,000

7 dito .........................................

1

15,400

10,500

2,100

28,000

1 kvinnligt biträde av tredje graden

1,100

750

150

2,000

! 1 kvinnligt biträde av andra graden

900

550

150

1,600

j 4 dito .........................................

3,600

2,200

600

6,400

1 kvinnligt biträde av första graden

700

350

150

1,200

2 dito .........................................

1,400

700

300

2,400

900

550

150

1,600

1 vaktmästare ..............................

700

450

150

1,300

4 dito ..........................................

2,800

1,800

600

5,200

För tjänstgöring såsom statsrådsvakt-

''

mästare:

900

550

150

1,600

1,600

1 dito ........................................

Till amanuenser, extra biträden och

vikariatsersättningar ..................

900

550

150

—

—

31,500

Summa kronor

| - .

—

205,400

Av detta arvode anses 3,000

kr. motsvara tjänstgöringspenningar.

j Av detta arvode anses 2,800|

\ kr. motsvara tjänstgörings-1

'' penningar.

(Efter 5 år kan lönen höjasI

( med 600 kr.

jAv detta arvode anses 2,500|

j kr. motsvara tjänstgörings^

penningar.

lEfter 5 år kan lönen höjas

j'' med 500 kr. och efter 10

'' år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kr. och efter 10

år med ytterligare 200 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kr. och efter 10

år med ytterligare 100 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kr., efter 10 år

med ytterligare 100 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 100 kr.

I Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kr. och efter 10

I år med ytterligare 100 kr.

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller

vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Atnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur

och lampor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

21

F) Finansdepartementet.

1

Tjänst-

Lön

görings-

till-

Summa

pennin-

gar

lägg

jAv detta arvode anses 3,000

j 1 statssekreterare, arvode ...............

11,000

\ kr. motsvara tjäll stgörings-

1 penningar.

(Av detta arvode anses 2,800

1 expeditionschef, arvode ...............

—

—

—

10,000

. kr. motsvara tjänstgörings- 1 penningar.

1 kansliråd...................................

3 dito .........................................

5,000

2,500

600

8,100

(Efter 5 år kan lönen böjas

j med 600 kr.

15,000

7,500

1,800

24,300

1 förste kanslisekreterare ...............

3,600

1,800

400

5,800

i Efter 5 år kan lönen höjas

3 dito .........................................

10,800

5,400

1,200

17,400

med 500 kr. och efter 10

1 år med ytterligare 500 kr.

1 registrator .................................

2,600

1,600

300

4,500

Efter 5 år kan lönen höjas

1 andre kanslisekretersre ...............

2,200

1,500

300

4,000

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

: 3 dito ..........................................

6,600

4,500

900

12,000

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

j 1 kvinnligt biträde av andra graden

900

550

150

1,600

j 2 dito ..........................................

1,800

1,100

300

3,200

Efter 5 år kan lönen höjas

i 1 kvinnligt biträde av första graden

700

350

150

1,200

'' med 200 kr. och efter 10

år med ytterligare 200 kr.

3 dito ..........................................

2,100

1,050

450

3,600

1 förste vaktmästare .....................

900

550

150

1,600

J Efter 5 år kan lönen höjas

| med 100 kr. och efter 10

* år med ytterligare 100 kr.

1 vaktmästare ..............................

700

450

150

1,300

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kr., efter 10 år

2 dito ..........................................

Till amanuenser, extra biträden och

1,400

900

300

2,600

med ytterligare 100 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 100 kr.

vikariatsersättningar ..................

—

--

—

17,100

Summa kronor

—

—

—

129,300

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller

vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur

och lampor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 373.

G) Ecklesiastikdepartementet.

Tjänst-

Orts-

Lön

görings-

till-

Summa

pennin-

gar

lägg

Av detta arvode anses 3,000

] 1 statssekreterare, arvode ...............

—

—

—

11,000 ''

kr. motsvara tjänstgörings- penningar.

Av detta arvode anses 2,800

j 1 expeditionschef, arvode ...............

—

—

—

10,000

kr. motsvara tjänstgörings-

—

penningar.

Kansliav delningen:

1

1 1 kansliråd...................................

5,000

2,500

600

8,100

.Efter 5 år kan lönen höjas!

20,000

3,600

10,000

1,800

2,400

400

32,400

5,800

med 600 kr.

.Efter 5 år kan lönen höjas

l med 500 kr. och efter 10

14,400

7,200

1,600

23,200

1 år med ytterligare 500 kr. ’

1 Efter 5 år kan lönen höjas!

j 1 registrator .................................

2,600

1,600

300

4,500

med 500 kr., efter 10 år!

2,200

1,500

300

4,000

1 med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än|

11,000

7,500

1,500

20,000

j ytterligare 500 kr.

1

! 1 kvinnligt biträde av tredje graden

1,100

750

150

2,000

I 1 dito ........................................

1,100

750

150

2,000

{ 1 kvinnligt biträde av andra graden

900

550

150

1,600

Efter 5 år kan lönen höjas;

med 200 kr. och efter 10i

j 1 dito ..........................................

900

550

150

1,600

år med ytterligare 200 kr.|.

1 kvinnligt biträde av första graden

700

350

150

1,200

1

'' 4 dito ..........................................

2,800

1,400

600

4,800

Statistiska avdelningen:

Efter 5 år kan lönen höjas.

| 1 aktuarie ...................................

2,200

2,200

1,500

1,500

300

300

4,000

4,000

med 500 kr., efter 10 år!

med ytterligare 500 kr.;

och efter 15 år med än|

I

i

ytterligare 500 kr.

i 1 kvinnligt biträde av andra graden

900

550

150

1,600

1,800

1,100

300

3,200

Efter 5 år kan lönen höjas

150

med 200 kr. och efter 10

1 kvinnligt biträde av första graden

700

350

1,200

år med ytterligare 200 kr.

3 dito .........................................

2,100

1,050

450

3,600

(Efter 5 år kan lönen höjas

900

550

150

1,600

< med 100 kr. och efter 10

l år med ytterligare 100 kr.

Transpor

t —

1 -

| -

| 151,400

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 373.

23

Tjänst-

Lön

görings-

till-

Summa

pennin-

gar

lägg

Transport

—

—

—

151,400

1 vaktmästare ..............................

700

450

150

1,300

3 dito ..........................................

Till amanuenser, extra biträden och

vikariatsersättningar ..................

2,100

1,350

450

3,900

—

—

—

31,800

Summa kronor

—

—

_

188,400

Efter 5 år kan lönen höja»

med 100 kr., efter 10 år

med ytterligare 100 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 100 kr.

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller

vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Atnjntes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur

och lampor.

Övergångsstat.

Tjänst-

Orts-

Lön

görings-

till-

Summa

pennin-

gar

lägg

1 kanslisekreterare å statistiska av-

fHärtill komma två ålders-

2,500

1,500

_

4,000

'' tillägg till lönen, vartdera

( å 500 kronor.

Personligt avlöningstillägg åt kansli-

sekreteraren C. H. Gustafsson......

1,100

300

400

1,800

Summa kronor

—

_

—

5,800

Anm. Pensionsunderlaget för kanslisekreteraren C. H. Gustafsson utgör 4,600 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 373.

H) Jordbruksdepartementet.

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Orts-

tiU-

lägg

Summa

1 statssekreterare, arvode ...............

—

—

—

11,000

1 expeditionschef, arvode ...............

—

—

—

10,000

1 kansliråd ................................

5,000

2,500

600

8,100

2 dito ..........................................

10,000

5,000

1,200

16,200

1 förste kanslisekreterare ...............

3,600

1,800

400

5,800

2 dito ..........................................

7,200

3,600

800

11,600

1 registrator .................................

2,600

1,600

300

4,500

1 andre kanslisekreterare ...............

2,200

1,500

300

4,000

5 dito..........................................

11,000

7,500

1,500

20,000

1 kvinnligt biträde av andra graden

900

550

150

1,600

1 kvinnligt biträde av första graden

700

350

150

1,200

2 dito ..........................................

1,400

700

300

2,400

1 förste vaktmästare .....................

900

550

150

1,600

1 vaktmästare .............................

700

450

150

1,300

1 dito ..........................................

700

450

150

1,300

Till amanuenser, extra biträden och

vikariatsersättningar ..................

—

—

1 -

14,900

Summa kronor

—

| -

115,500

(Åt detta arvode anses 3,000

kr.motsvara tjänstgöringspenningar.

IAv detta arvode anses 2,800

kr. motsvara tjänstgöringspenningar.

(Efter 5 år kan lönen liöjas

med 600 kr.

lEfter 5 år kan lönen höjas

i* med 500 kr. och efter 10

'' år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter 10 år

‘ med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

IEfter 5 år kan lönen höjas

med 200 kr. och efter 10

år med ytterligare 200 kr.

.Efter 5 år kan lönen höjas

| med 100 kr. och efter 10

l år med ytterligare 100 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kr., efter 10 år

, med ytterligare 100 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 100 kr.

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare eller

vaktmästare, skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle

och lyse 275 kronor, allt för år räknat. Åtnjntes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur

och lampor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 373.

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de i de nya ordinarie staterna upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning

till annan tjänst, förening av tjänster m. in.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande föräudrad

organisation av statsdepartementen eller eljest kan varda stadgad, ävensom

därest vissa till statsdepartement hörande göromål överflyttas till annat

ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och

den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta

de med befattningen förenade göromål eller, efter Eders Kungl. Maj:ts

förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda

befattning uti innehavande grad, efter Eders Kungl. Maj:ts förordnande

jämväl inom annat statsdepartement, där han, till befordrande av arbetets

oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av

den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när

helst så av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas från

statsdepartement till annan befattning inom den centrala förvaltningen;

att med ordinarie befattning i statsdepartement icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat; samt

att med ordinarie befattning inom statsdepartement ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller

blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det

vara må, så framt ej, vad angår tjänsteman, som av Eders Kungl.

Maj:t utnämnes, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av

annan befattning, vederbörande departementschef, uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen inom

departementet, flnner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas

och tills vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänsteman, som förordnas till statssekreterare, kabinettssekreterare,

expeditionschef, chef för justitiedepartementets lagavdelning, ledamot

å samma avdelning eller byråchef för lagärenden i civildepartementet,

skall under tiden för förordnandet frånträda honom enligt

stat tillkommande avlöning å den förut innehavda tjänsten, vilken

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 124 höft. (Nr 373.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 373.

avlöning efter omständigheterna kommer att uppbäras av den, som

bestrider samma tjänst, eller besparas statsverket;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för

den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som förordnats att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget eller i fall, där avlöningen utgöres

av arvode, den del därav, vilken icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för svag hälsas vårdande,

enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad

att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöver sina

tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller ortstillägget eller

av arvodet, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordningerhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;^

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring

eller i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra

användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av

semester, befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att, om han

förordnas till högre befattning i departementet, bestrida densamma, dock

ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta

vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

men eljest däremot svarande belopp;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget eller, där avlöningen

utgöres av arvode, den del därav, vilken icke anses såsom

tjänstgöringspenningar, utgå till månadens slut;

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 373.

i fråga om ålderstillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innohavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av

värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare

fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit

uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas den tid, som före

de nya staternas trädande i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande

befattning eller motsvarande tjänst å den gamla avlöningsstaten,

varvid denna rätt bör tillkomma förste kanslisekreterare i avseende å

den tid, han innehaft ordinarie tjänst såsom kanslisekreterare eller registrator,

ävensom registrator i avseende å den tid, han innehaft ordinarie

tjänst såsom kanslisekreterare;

att befattningshavare tillika bör tillgodoräknas den tid han inom

samma lönegrad innehaft ordinarie tjänst i samma eller annat departement

eller i annat statens ämbetsverk eller, vad angår befattningshavare

i utrikesdepartementet, varit anställd i motsvarande befattning vid någon

av Eders Kungl. Maj:ts beskickningar eller konsulat;

att befattningshavare, som utnämnts att från de nya staternas

ikraftträdande eller från och med dag under år 1917 vara innehavare

av ordinarie tjänst i statsdepartement, må för erhållande av löneförhöjning

tillgodoräknas den tid, varunder han omedelbart före tillträdet

till befattningen på grund av stadigvarande förordnande i departementet

bestritt tjänst av motsvarande lönegrad med av riksdagen å extra stat

anvisad avlöning, kansliråd alltså extra byråchefstjänst och kanslisekreterare,

förste eller andre, extra kanslisekreterartjänst samt aktuarie

extra ordinarie aktuariebefattning;

att befattningshavare, vilken utnämnts att från de nya staternas

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 373.

ikraftträdande vara innehavare av andre kanslisekreterarbefattning- och

under de åtta närmast före tillträdet till befattningen förflutna åren varit

såsom amanuens anställd i departementet samt under de sista fem åren

av nyssnämnda tid fullgjort tjänstgöring i lika eller nära lika omfattning,

som under samma tid fordrats av ordinarie tjänsteman i första lönegraden,

må för erhållande av löneförhöjning, efter Eders Kungl. Maj:ts

bestämmande, tillgodoräknas viss del av den tid av fem år, som nyss

angivits, dock att i särskilda undantagsfall hela denna tid må tillgodoräknas

;

att, därest kvinnligt biträde, som befordras till ordinarie biträde i

statsdepartement från tiden för de nya staternas ikraftträdande, omedelbart

före nämnda ikraftträdande mot fast arvode utfört arbete av motsvarande

eller jämförlig beskaffenhet i departement, biträdet må för

åtnjutande av löneförhöjning räknas till godo nämnda tjänstgöring;

att den, som från tiden för de nya staternas ikraftträdande eller

från och med dag under år 1917 antages till annan ordinarie vaktmästartjänst

i statsdepartement än befattning som förste vaktmästare, må

för erhållande av löneförhöjning tillgodoräknas den tid, han omedelbart

före tillträdet till befattningen i departement innehaft stadigvarande anställning

såsom extra vaktmästare med full tjänstgöringsskyldighet och

med avlöning nära jämförlig med ordinarie vaktmästares;

att den å ordinarie stat för utrikesdepartementet upptagne portvakten

må, för erhållande av löneförhöjning från och med de nya staternas

ikraftträdande, tillgodoräknas den tid, som förflutit från det att

han blivit ordinarie innehavare av befattningen; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten

och pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av statssekreterare, kabinettssekreteraren

i utrikesdepartementet, expeditionschef, chefen för justitiedepartementets

lagavdelning och ledamoten å samma avdelning, kansliråd, byråchef för

lagärenden, förste kanslisekreterare samt förste sekreterare och förste

arkivarie i utrikesdepartementet under en och en halv månad; av registrator,

aktuarie, andre kanslisekreterare, andre sekreterare och andre

arkivarie i utrikesdepartementet samt kvinnligt biträde under en månad;

samt av förste vaktmästare och annan vaktmästare under femton dagar;

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 373-

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll

i uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av vederbörande departementschef

bestämmes, begagna sig av semester; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för de nya avlöningsstaternas ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:
att

beträffande de i staterna upptagna kvinnliga befattningshavare

skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla

för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda

biträdesbefattningar;

dels förklarat,

att nämnda villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar

gälla ifråga om den å övergångsstat för ecklesiastikdepartementet upptagne

kanslisekreteraren;

att en var, som med eller efter ingången av år 1918 tillträder

ordinarie befattning i statsdepartement, skall vara pliktig att underkasta

sig förenämnda villkor och bestämmelser;

att de förutvarande ordinarie befattningshavare i statsdepartementen,

vilka icke före den 1 november 1917 anmäla, att de vilja underkasta

sig de nya avlöningsstaterna och därvid fastade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem enligt gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner;
att

registrator, som på grund härav kan komma att bibehållas vid

honom enligt gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner,

skall dels i stället för sportler, som i sammanhang med löneregleringen

indragas, erhålla gottgörelse, beräknad efter medeltalet av den inkomst,

tjänstinnehavaren må anses hava åtnjutit av sålunda indragna sportler

under den senast förflutna tid, så vitt möjligt ej understigande fem år,

därför denna inkomst kan utrönas, dels ock varda bibehållen jämväl vid

honom vid 1917 års utgång tillkommande provisoriskt avlöningstillägg,

dock med det avdrag för sportelinkomst, som må vara stadgat;

att, därest kanslisekreterare å hittills gällande stat icke skulle

befordras till förste kanslisekreterare från tiden för de nya staternas

ikraftträdande, han må bibehållas vid ej mindre honom enligt gällande

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 373.

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner än även honom vid 1917

års utgång tillkommande provisoriskt avlöningstillägg;

att beträffande sättet för bestridande av de registrator eller kanslisekreterare

sålunda tillkommande avlöningsförmåner skall lända till

efterrättelse de av chefen för justitiedepartementet härutinnan framställda,

i statsrådsprotokollet angivna förslagen; samt

att, därest till ledamot å justitiedepartementets lagavdelning eller

till byråchef för lagärenden i civildepartementet förordnas innehavare av

ordinarie tjänst, med vilken är förenad avlöning till högre belopp än

arvodet vid den ifrågakommande befattningen, Eders Kungl. Maj:tmå, utöver

detta arvode, tillägga honom ett belopp, svarande mot skillnaden mellan

arvodet och sagda avlöning;

dels höjt följande i riksstaten uppförda ordinarie anslag, nämligen:

under andra huvudtiteln, justitiedepartementet, anslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess

nuvarande belopp.............................................................. kronor 41,400

med 46,700 kronor till................................................... » 88,100;

under tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet, anslaget till

departementet från dess nuvarande belopp ........... kronor 87,950

med 76,750 kronor till .................................................. » 164,700;

under fjärde huvudtiteln, lantförsvarsdepartementet, anslaget till

departementet, från dess nuvarande belopp ............ kronor 72,950

med 57,250 kronor till .................................................. » 130,200;

under femte huvudtiteln, sjöförsvarsdepartementet, anslaget till

departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli och kommandoexpeditionen

från dess nuvarande belopp .................. kronor 40,400

med 29,500 kronor till .................................................. » 69,900;

under sjätte huvudtiteln, civildepartementet, anslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande

belopp ................................................................................. kronor 93,300

med 112,100 kronor till ................................................ » 205,400;

under sjunde huvudtiteln, finansdepartementet, anslaget till departementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande

belopp .................................................... kronor 58,000

med 71,300 kronor till ................................................... » 129,300;

under åttonde huvudtiteln, ecklesiastikdepartementet, anslaget till

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 373.

departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande

belopp ............................................................... kronor 88,900

med 101,300 kronor till ................................................ » 190,200;

under nionde huvudtiteln, jordbruksdepartementet, anslaget till

departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande

belopp .............................................................................. kronor 59,300

med 56,200 kronor till ................................................... » 115,500;

dels ock på extra stat för år 1918 anvisat:

under tredje huvudtiteln, utrikesdepartementet, till provisorisk

förstärkning av departementets arbetskrafter m. m. ett förslagsanslag,

högst ..................................................................... kronor 50,550;

under sjätte huvudtiteln, civildepartementet,

till avlönande av en extra föredragande inom departementet för mål

hos regeringsrätten ett förslagsanslag, högst ........ kronor 7,000,

varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,

till arvode åt en extra föredragande inom departementet för stadsplane-

med flera ärenden ett förslagsanslag, högst kronor 3,000,

till en handsekreterare åt statsministern ett förslagsanslag,

högst ............................................................ kronor 3,000;

under sjunde huvudtiteln, finansdepartementet,

till avlönande av en extra byråchef för lagärenden i departementet

ett förslagsanslag, högst .......................................... kronor 8,100,

varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,

såsom tillägg till det i staten för departementets avdelning av

Kungl. Maj:ts kansli upptagna anslaget till amanuenser, extra biträden

och vikariatsersättningar ett förslagsanslag,

högst............................................................................ kronor 3,000;

under åttonde huvudtiteln, ecklesiastikdepartementet,

till arvoden åt extra föredragande inom departementet m. m. ett

förslagsanslag, högst................................................... kronor 15,600,

till avlönande av en ledare av undervisningsstatistikens omorganisation

ett förslagsanslag, högst ........................... kronor 7,800,

varav 2,500 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar.

Stockholm den 15 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.