Skrivelse till Konungen angående åstadkommande av ändrade bestämmelser rörande vissa kyrkorådets åligganden i pastorat, bestående av mer än en församling.
1917-03-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1917:42, Skrivelse till Konungen angående åstadkommande av ändrade bestämmelser rörande vissa kyrkorådets åligganden i pastorat, bestående av mer än en församling.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 42.
1
Nr 42.
Godkänd av första kammaren den 23 mars 1917.
Godkänd av andra kammaren den 23 mars 1917.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående åstadkommande av
ändrade bestämmelser rörande vissa kyrkorådets åligganden
i pastorat, bestående av mer än en församling.
(Första kammarens första tillfälliga ntskotts utlåtande nr 6).
(Andra kammarens första tillfälliga ntskotts utlåtande nr 3).
Till Konungen.
Uti en inom riksdagen väckt motion har gjorts framställning i syfte
att genom Eders Kungl. Maj:ts försorg bestämmelser måtte utfärdas därom,
huru i pastorat, bestående av mer än en församling, skall förfaras
med de funktioner, som£dels i lagen om reglering av prästerskapets
löner den 9 december 1910 §§ 11, 22 och 26, dels i kungl. kungörelsen
den 24 juli 1914 ålagts kyrkorådet.
Till stöd för motionen har anförts huvudsakligen följande:
Eedan tillämpningen av § 19 i lagen den 9 december 1910 angående
reglering av prästerskapets avlöning vållar i pastorat, som bestå
av flera församlingar med särskilda kyrkoråd, vissa svårigheter, enär uträkningen
av lönetillgångarna måste ske gemensamt för alla församlingarna,
men ingen har varken skyldighet eller befogenhet att handla å
pastoratets vägnar.
Vidare möter det hart när oöverkomliga hinder att i pastorat med
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 18 käft. (Nr 42—46.)
2
Riksdagens skrivelse Nr 42.
flera församlingar tillämpa § 11 mom. 1 samt §§ 20 och 22 i berörda
lag ävensom kungl. kungörelsen den 24 juli 1914. Visserligen är det
genom kyrkostämmoförordningens § 21 tillåtet för flera församlingar i
samma pastorat att välja gemensamt kyrkoråd.
Men regeln är, att varje församling har sitt särskilda kyrkoråd.
Finnas i här avsett pastorat sådana särskilda kyrkoråd, så kommer det i
20 § av nämnda lag meddelade stadgandet att med uppbörden skall förfaras
så som med uppbörden av avgifter till kyrka och skola, att innebära,
att varje församlings kyrkoråd skall till sin kommuns kommunalnämnd
meddela det belopp, som skall uttaxeras, varefter de uppburna
medlen skola av kommunalnämnden redovisas till kyrkorådet. Vederbörande
kyrkoråd skall enligt § 22 förvalta och göra räntebärande de
influtna medlen samt enligt § 11 av dem utbetala lönen. I ett pastorat,
bestående av fem församlingar med tre präster, skall sålunda varje präst
kvartalsvis lyfta sin lön hos fem olika kyrkoråd. Detta betyder, att 60
utbetalningar av lön årligen skola äga rum.
Varje sådant kyrkoråd får nämligen anses som »vederbörande kyrkoråd»,
det ena lika mycket som det andra. Men intetdera av dessa kyrkoråd
äger laglig skyldighet eller befogenhet att lägga sig i andra församlingars
angelägenheter än sin egen. Likaledes vållar tillämpningen
av kungl. kungörelsen den 24 juli 1914 praktiska svårigheter inom här
ifrågavarande pastorat med särskilda kyrkoråd, enär däri föreskrivna
uppgifter skola lämnas av kyrkorådet, men dock avse hela pastoratet.
För övervinnande av dessa svårigheter hava somliga pastorat tagit
sig för att jämte de för varje församling valda kyrkoråden å gemensam
kyrkostämma välja ett s. k. pastoratskyrkoråd med uteslutande uppdrag
att handhava frågorna angående prästlönerna. En sådan ordning står
emellertid uppenbarligen utanför gällande författningar.
Redan den omständigheten, att församlingarna funnit det nödvändigt
att själva finna en utväg att lösa de svårigheter, som författningarnas
ordalydelse åstadkommit, är ett tillfyllestgörande beA’is för att ett
lagligt ordnande av denna sak är av behovet påkallat.
En utväg, som kan synas enkel nog, vore att bestämma, att vad
som i nämnda författningar ålägges kyrkorådet, skall i pastorat, bestående
av flera församlingar, utföras av moderförsamlingens kyrkoråd.
Man kan också tänka sig en anordning i huvudsak liknande den,
som finnes i städer med gemensam kyrkoekonomi, eller med den, som,
enligt vad ovan sagts, av vissa församlingar på egen hand införts.
3
Riksdagens skrivelse Nr 42.
Då riksdagen anser det uppenbart, att olägenheter uti av motionären
angiven beskaffenhet uppkommit genom saknad av bestämmelser uti
ifrågavarande avseende samt att dessa olägenheter snarast möjligt böra
avhjälpas, får riksdagen anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t vidtaga
åtgärder för åstadkommande av bestämmelser därom, huru i pastorat,
bestående av mer än en församling, skall förfaras med de funktioner,
som dels i lagen om reglering av prästerskapets löner den 9 december
1910 §§ 11, 22 och 26, dels i kungl. kungörelsen den 24 juli 1914
ålagts kyrkorådet.
Stockholm den 23 mars 1917.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.