Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Klingl. Majds proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter.

1917-03-24 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:49, Skrivelse till Konungen i anledning av Klingl. Majds proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 41).

Nr 49.

Godkänd av första kammaren den 24 mars 1917.

Godkänd av andra kammaren den 24 mars 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Klingl. Majds

proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall

mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan

utrikes orter.

(Lagutskottets utlåtande nr 20.)

Till Konungen.

Genom en den 9 mars 1917 dagtecknad proposition, nr 100, har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och

lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogat förslag till lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods

med svenskt fartyg mellan utrikes orter.

Riksdagen har icke funnit annat att erinra mot förslaget än att

riksdagen ansett lämpligt att i andra stycket av slutbestämmelserna uttryckligen

säges vad som uppenbarligen avses, nämligen att vad i nämnda

stycke stadgas äger tillämpning endast under förutsättning att förordnande

enligt lagen meddelats.

Riksdagen får alltså tillkännagiva, att riksdagen, som icke kunnat i

oförändrat skick bifalla propositionen, för sin del antagit följande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 49. it

Lag

om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan

utrikes orter.

Härigenom förordnas som följer:

''1 §• ''

1 mom. Vid krig eller krigsfara, vari riket hefinner sig, eller eljest

under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, äger Konungen, i

den mån så prövas nödigt, för viss tid eller tills vidare förordna, att med

svenskt maskindrivet fartyg, som äger en bruttodräktighet av tvåhundra

registerton eller därutöver, gods icke må fraktas mellan utrikes orter.

Vad sålunda är stadgat om fraktande skall gälla fortskaffande av gods

jämväl i annat fall än vid befordran mot vederlag.

Under tid, då sålunda meddelat förordnande är gällande, skola i

sjölagen givna stadganden, som avse befogenhet för befälhavare att sälja

av redarens gods eller av lasten eller röra utlossning av gods annorstädes

än i bestämmelseorten, äga tillämpning, ändock att därigenom gods, som

inlastats å utrikes ort, skiljes från fartyget å sålunda belägen ort; dock

må i fall, som avses i 128 och 129 §§ sjölagen, lossning av gods, som

inlastats å utrikes ort, äga rum endast å inom riket belägen ort.

2 mom. Från förbud, som i 1 mom. sägs, undantagas med inskränkningar

och enligt bestämmelser i övrigt, som "Konungen må meddela:

a) fartyg, som göra regelbundna resor mellan Sverige och utrikes

orter efter en på förhand kungjord plan, som tillämpades den 19 juli

1916; samt

b) gods, som utgöres av skeppsproviant och skepp sförnödenheter för

fartyget, ävensom förnödenheter tillhöriga passagerare och å fartyget anställda

personer, samt gods, som bärgats ombord å fartyget.

Ytterligare undantag från ovannämnda förbud må för särskilda fall

eller i därom utfärdade kungörelse!1 medgivas av Konungen eller den

Konungen därtill bemyndigar.

2 §•

Fortskaffa gods med svenskt fartyg i strid mot föreskrift, som

enligt 1 § meddelats, straffes befälhavaren med böter från och med fem

till och med tjugutusen kronor eller fängelse från och med en månad

till och med ett år.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt 19 käft. (Nr 47—52). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 49.

Har redare eller annan, som i redares ställe haft befattning med

fartyget, bjudit, legt, trugat eller eljest uppsåtligen förlett befälhavaren

till förseelsen eller med råd eller dac! främjat densamma eller, med vetskap

om förseelsen, underlåtit att, såvitt det stått i hans makt, hindra

dess utförande, varde dömd till straff, som i första stycket sägs.

Där frakt för godsets fortskaffande skolat enligt därom träffat avtal

tillkomma den brottslige, vare han skyldig utgiva fraktens belopp. Är

den, vilken frakten skolat tillkomma, ej förfallen till straff efter ty ovan

sägs, skall han förpliktas att av frakten utgiva det belopp, vartill för

honom uppkommen vinst å det olovliga fraktandet högst kan skattas.

3 §•

Under tid, da förordnande enligt 1 § är gällande, må svenskt fartyg

av beskaffenhet, som med förordnandet avses, icke åt utlänning upplåtas

till nyttjande eller genom tidsbefraktning, ej heller må å utlänning överlåtas

nyttjanderätt till sådant fartyg eller rätt på grund av tidsbefraktning därav.

Undantag från detta förbud må för särskilda fall eller i därom utfärdade

kungörelser medgivas av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigar.

Utan hinder av förbudet äger utlänning överlåta sådan nyttjanderätt eller

rätt på grund av tidsbefraktning, som tillkommer utlänning vid den tid,

från vilken förordnandet äger tillämpning.

Sker upplåtelse eller överlåtelse i strid mot vad i första stycket är

stadgat, vare det utan verkan och varde upplåtaren eller överlåtaren straffad

på sätt i 2 § första stycket sägs samt förpliktad utgiva avtalat vederlag;

dock att, där upplåtelsen eller överlåtelsen slutits i strid mot förordnande,

som meddelats enligt gällande lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse

av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv

av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, endast påföljd,

som där stadgas, må tillämpas.

4 §•

Av böter, som enligt denna lag ådömas, så ock av vad den brottslige

eller annan jämlikt denna lag förpliktas utgiva, tillfälle en tredjedel, dock

högst femtusen kronor, åklagaren och återstoden kronan.

Saknas tillo-ång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas en
Ö

O CD 1

ligt allmänna strafflagen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

11

Denna lag träder i kraft den 1 april 1917 och gäller till och med

den 30 april 1918. Av Konungen jämlikt denna lag givet förordnande

må ej äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag. I fråga

om sådan, under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som i lagen

sägs, skall vad där är stadgat fortfarande gälla.

Varder förordnande, varom i denna lag stadgas, vid lagens utfärdande

meddelat, då skall, där avtal, som ej är tillåtet jämlikt 3 § i lagen

den 8 juli 1916 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med

svenskt fartyg mellan utrikes orter, slutits efter den 14 april 1916 men

före den 19 juli samma år, samt fartyg blivit efter den 31 mars 1917

på grund av dylikt avtal, som ej av Konungen godkänts, ställt till utlännings

förfogande, vad ovan i 3 § av denna lag stadgas om ansvar och

skyldighet att utgiva vederlag äga motsvarande tillläinpning; och galle i

tillämpliga delar vad i 4 § av lagen är stadgat.

Stockholm den 24 mars 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.