Skrivelse till Konungen i anledning av Klingl. Majds proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter.
1917-03-24 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1917:49, Skrivelse till Konungen i anledning av Klingl. Majds proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan utrikes orter.
Dokumentets text
8
Riksdagens skrivelse Nr 41).
Nr 49.
Godkänd av första kammaren den 24 mars 1917.
Godkänd av andra kammaren den 24 mars 1917.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Klingl. Majds
proposition med förslag till lag om förbud i vissa fall
mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
utrikes orter.
(Lagutskottets utlåtande nr 20.)
Till Konungen.
Genom en den 9 mars 1917 dagtecknad proposition, nr 100, har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet och
lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogat förslag till lag om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods
med svenskt fartyg mellan utrikes orter.
Riksdagen har icke funnit annat att erinra mot förslaget än att
riksdagen ansett lämpligt att i andra stycket av slutbestämmelserna uttryckligen
säges vad som uppenbarligen avses, nämligen att vad i nämnda
stycke stadgas äger tillämpning endast under förutsättning att förordnande
enligt lagen meddelats.
Riksdagen får alltså tillkännagiva, att riksdagen, som icke kunnat i
oförändrat skick bifalla propositionen, för sin del antagit följande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 49. it
Lag
om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med svenskt fartyg mellan
utrikes orter.
Härigenom förordnas som följer:
''1 §• ''
1 mom. Vid krig eller krigsfara, vari riket hefinner sig, eller eljest
under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, äger Konungen, i
den mån så prövas nödigt, för viss tid eller tills vidare förordna, att med
svenskt maskindrivet fartyg, som äger en bruttodräktighet av tvåhundra
registerton eller därutöver, gods icke må fraktas mellan utrikes orter.
Vad sålunda är stadgat om fraktande skall gälla fortskaffande av gods
jämväl i annat fall än vid befordran mot vederlag.
Under tid, då sålunda meddelat förordnande är gällande, skola i
sjölagen givna stadganden, som avse befogenhet för befälhavare att sälja
av redarens gods eller av lasten eller röra utlossning av gods annorstädes
än i bestämmelseorten, äga tillämpning, ändock att därigenom gods, som
inlastats å utrikes ort, skiljes från fartyget å sålunda belägen ort; dock
må i fall, som avses i 128 och 129 §§ sjölagen, lossning av gods, som
inlastats å utrikes ort, äga rum endast å inom riket belägen ort.
2 mom. Från förbud, som i 1 mom. sägs, undantagas med inskränkningar
och enligt bestämmelser i övrigt, som "Konungen må meddela:
a) fartyg, som göra regelbundna resor mellan Sverige och utrikes
orter efter en på förhand kungjord plan, som tillämpades den 19 juli
1916; samt
b) gods, som utgöres av skeppsproviant och skepp sförnödenheter för
fartyget, ävensom förnödenheter tillhöriga passagerare och å fartyget anställda
personer, samt gods, som bärgats ombord å fartyget.
Ytterligare undantag från ovannämnda förbud må för särskilda fall
eller i därom utfärdade kungörelse!1 medgivas av Konungen eller den
Konungen därtill bemyndigar.
2 §•
Fortskaffa gods med svenskt fartyg i strid mot föreskrift, som
enligt 1 § meddelats, straffes befälhavaren med böter från och med fem
till och med tjugutusen kronor eller fängelse från och med en månad
till och med ett år.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt 19 käft. (Nr 47—52). 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 49.
Har redare eller annan, som i redares ställe haft befattning med
fartyget, bjudit, legt, trugat eller eljest uppsåtligen förlett befälhavaren
till förseelsen eller med råd eller dac! främjat densamma eller, med vetskap
om förseelsen, underlåtit att, såvitt det stått i hans makt, hindra
dess utförande, varde dömd till straff, som i första stycket sägs.
Där frakt för godsets fortskaffande skolat enligt därom träffat avtal
tillkomma den brottslige, vare han skyldig utgiva fraktens belopp. Är
den, vilken frakten skolat tillkomma, ej förfallen till straff efter ty ovan
sägs, skall han förpliktas att av frakten utgiva det belopp, vartill för
honom uppkommen vinst å det olovliga fraktandet högst kan skattas.
3 §•
Under tid, da förordnande enligt 1 § är gällande, må svenskt fartyg
av beskaffenhet, som med förordnandet avses, icke åt utlänning upplåtas
till nyttjande eller genom tidsbefraktning, ej heller må å utlänning överlåtas
nyttjanderätt till sådant fartyg eller rätt på grund av tidsbefraktning därav.
Undantag från detta förbud må för särskilda fall eller i därom utfärdade
kungörelser medgivas av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigar.
Utan hinder av förbudet äger utlänning överlåta sådan nyttjanderätt eller
rätt på grund av tidsbefraktning, som tillkommer utlänning vid den tid,
från vilken förordnandet äger tillämpning.
Sker upplåtelse eller överlåtelse i strid mot vad i första stycket är
stadgat, vare det utan verkan och varde upplåtaren eller överlåtaren straffad
på sätt i 2 § första stycket sägs samt förpliktad utgiva avtalat vederlag;
dock att, där upplåtelsen eller överlåtelsen slutits i strid mot förordnande,
som meddelats enligt gällande lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse
av fartyg eller andel däri eller upplåtelse av fartyg, så ock mot förvärv
av aktie i aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, endast påföljd,
som där stadgas, må tillämpas.
4 §•
Av böter, som enligt denna lag ådömas, så ock av vad den brottslige
eller annan jämlikt denna lag förpliktas utgiva, tillfälle en tredjedel, dock
högst femtusen kronor, åklagaren och återstoden kronan.
Saknas tillo-ång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas en
Ö
O CD 1
ligt allmänna strafflagen.
Riksdagens skrivelse Nr 40.
11
Denna lag träder i kraft den 1 april 1917 och gäller till och med
den 30 april 1918. Av Konungen jämlikt denna lag givet förordnande
må ej äga tillämpning längre än till och med sistnämnda dag. I fråga
om sådan, under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som i lagen
sägs, skall vad där är stadgat fortfarande gälla.
Varder förordnande, varom i denna lag stadgas, vid lagens utfärdande
meddelat, då skall, där avtal, som ej är tillåtet jämlikt 3 § i lagen
den 8 juli 1916 om förbud i vissa fall mot fortskaffande av gods med
svenskt fartyg mellan utrikes orter, slutits efter den 14 april 1916 men
före den 19 juli samma år, samt fartyg blivit efter den 31 mars 1917
på grund av dylikt avtal, som ej av Konungen godkänts, ställt till utlännings
förfogande, vad ovan i 3 § av denna lag stadgas om ansvar och
skyldighet att utgiva vederlag äga motsvarande tillläinpning; och galle i
tillämpliga delar vad i 4 § av lagen är stadgat.
Stockholm den 24 mars 1917.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.