Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1917-06-14 · 112 sidor, varav 106 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 106 av 112 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:9, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1

Nr 9.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtanden och memorial nr 1, 14, 19, 45,

47, 48, 51, 53, 65, 66, 68, 69, 72, 86 91, 96, 100, 102, 103,

104, 107, 110, 111, 112, 113 och 115.

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde

huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen

för Eders Kungl. Magt anmäla följande beslut.

Sättet lör de extra anslagens upptagande

i riksstaten.

Beträffande det ändrade sätt för de extra anslagens upptagande i

riksstaten, som i innevarande års statsverksproposition kommit till användning,

får riksdagen i vad rör nu ifrågavarande huvudtitel allenast

hänvisa till sin skrivelse i ämnet den 23 februari 1917.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 13 januari innevarande år avlåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och beh v har Eders Kung!.

Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att i

avbidan på den proposition angående lönereglering för Edeis Kungl.

Maj:ts kansli, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till

riksdagen, i ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets avdelning

av nämnda kansli beräkna en förhöjning från 59,300 kronor m<d

63,700 kronor till 123,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 14 april 1917 avlåteu

proposition, nr 230, under åberopande av bdagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att i händelse av godkännande av vissa i statsrådsprotokollet,

framlagda statförslag bland annat höja det ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets

avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från 59,300

kronor med 56,200 kronor till 115,500 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 373 anmält, har riksdagen

höjt det ordinarie anslaget till jordbruksdepartementets avdelning

av Kung!. Maj:ts kansli från 59,300 kronor med 56,200 ko mor till

115,500 kronor.

Lantbruksstyrelsen.

2:o) Under punkt 2 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den särskilda proposition angående anslag till eu extra

byrå i lantbrnksstyrelsen, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att

avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1918 beiäkna

ett belopp av 17,()00 kronor.

Sedermera har meddelande lämnats därom, att fråuan om framställning

till innevarande års riksdag uti ifrågavarande ärende förfa lit,

i följd varav medel för berörda ändamål ej vidare behövde beräknas å

1918 års stat.

Om vad sålunda förekommit, har riksdageu härigenom velat erinra.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 9.

3:o) Under punkt 3 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att lör anställande av yiterligiire ingenjörsbiiriiden hos lantbruksstvrelsen

på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,000

kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj t må härav under år 1917 låta

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna intill 5,000 kronor.

1 den av riksdagen år 1914 godkända staten för lantbruksstyrelsen

är upptagen en anslagspost å 10,000 kronor till ingenjörsbiträden å den

agrikultnrtekniska avdelningen i styrelsen.

1916 års riksdag beviljade på därom av Kungl. Magt gjord framställning

för anställande av ytterligare ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen

på extra stat för år 1917 ett anslag av 10,000 kronor samt

medgav Kungl. Maj:t rätt att därav under år 1916 av tillgängliga medel

förskottsvis utanordna 5,000 kroma-.

Nu ifrågavarande framställning avser beviljande för åren 1917 och

1918 för ändamålet ifråga av ett till 15,000 kronor förhöjt extra anslag

utöver det i staten upptagna beloppet.

Anslagsökningen, i vad deri avser år 1917, är närmast föranledd

av stegrat behov inom nämnda styrelse av granskningsbiträde till följd

av den av 1916 års riksdag beslutade höjningen av norrländska avdikningsanslaget

till 1,900,000 kronor ävensom därav att för år 1917 tillgängliga

medel av allmänna avdikningsanslaget uppgå till ett belopp av

mer än 500,000 kronor. Utredningen i ärendet ger vid handen att

medel för ifrågavarande ändamål för år 1918 kommer att erfordras

till enahanda belopp, som visat sig behövligt för år 1917. Någon invändning

torde sålunda icke kunna göras mot storleken av det av Kungl.

Maj:t för ovannämnda båda år för ändamålet ifråga begärda anslaget,

så mycket mindre som av Kungl. Maj:t under år 1916 utfärdade

nya, i vissa avseenden lindrigare bestämmelser angående bidrag från

ovannämnda anslag enligt vad departementschefen framhållit torde kunna

antagas medföra, att det allmänna avdikningsanslaget, som hittills blott

till en mindre del använts, blir i ökad mån taget i anspråk.

Riksdagen får följaktligen anmäla, att riksdagen för anställande

av ytterligare ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen på extra stat för

år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor ävensom medgivit,

att Eders Kungl. Maj:t må härav under år 1917 låta av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna intill 5,000 kronor.

4:o) I en till riksdagen den 27 april 1917 avlåten proposition,

nr 333, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 9.

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att för anställande från och med den 1 juli 1917 av en

extra tjänsteman å lantbruksstyrelsens lantbruksbyrå å extra stat för år

1918 anvisa såsom förslagsanslag, högst, 4,500 kronor ävensom medgiva,

att Kungl. Maj:t må härav låta under innevarande år av tillgängliga

medel utanordna 1,500 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 351 anmält, har riksdagen

med bifall till förevarande framställning för anställande från och

med den 1 juli 1917 av en extra tjänsteman å lantbruksstyrelsens lantbruksbyrå

å extra stat för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag, högst,

4,500 kronor ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må härav låta

under innevarande år av tillgängliga medel utanordna 1,500 kronor.

5:o) Under punkt 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för extra biträden hos lantbruksstyrelsen m. m. å extra stat för år

1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 13,675 kronor ävensom medgiva,

att Kungl. Maj :t må under år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga

medel härav utanordna 1,575 kronor.

Behovet av de föreslagna anslagsökningarna finner riksdagen till

fullo ådagalagt genom den i ärendet förebragta utreduingen. Beträffande

det för år 1917 avsedda beloppet, så anser riksdagen i likhet med

departementschefen och på av honom anförda skäl, att detsamma bör

utgå allenast för de tre sista kvartalen eller med 1,575 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,

att riksdagen för extra biträden hos lantbruksstyrelsen m. m. å extra

stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 13,675 kronor ävensom

medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1917 låta förskottsvis

av tillgängliga medel härav utanordna 1,575 kronor.

liantlrasliålliimgen.

6:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja det under ordinarie anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av

jordbruk och lantmannanäringar» upptagna anslag till understödjande av

premiering av nötboskap, nu 120,000 kronor med 45,000 kronor till

165,000 kronor, därav 70,000 kronor skola användas för tilläggspris för

tjurar, tillhörande tjurförening, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 9.

under året sistnämnda belopp ej skulle behöva i sin helhet eller till

någon del tagas i anspråk för detta ändamål, anvisa det sålunda tillgängliga

beloppet för andra till nötboskapspremieringen hörande ändamål.

Ifrågavarande anslag bestämdes av 1914 års förra riksdag till

160.000 kronor. På grund av de stora krav, som under rådande förhållanden

ställdes på statsverket, nedsatte riksdagen år 1915 på framställning

av Kungl. Maj:t samma anslag till 80,000 kronor och medgav,

att vad som kunde kvarstå oanvänt å anslaget vid 1915 års slut finge

under år 1916 användas för avsett ändamål. Av 1916 års riksdag bestämdes

detsamma till 120,000 kronor för år 1917. Nu föreslås en

höjning av anslaget ifråga med 40,000 + 5,000 kronor till 165,000 kronor.

Den sålunda föreslagna anslagsökningen avser vad de 40,000 kronorna

beträffar i verkligheten allenast att bringa ifrågavarande anslag åter till

dess av 1914 års förra riksdag bestämda belopp 160,000 kronor. Vad

däremot angår de begärda ytterligare 5,000 kronorna, så föranledes

denna ökning av det under nästföljande punkt biträdda förslag om

anslag för år 1918 för uppläggande och tryckning av första delen av

en riksstambok över svartbrokig låglandsras. De för denna stamboks

fortsatta förande erforderliga medel ha nämligen liksom beträffande

stamböckerna över fjällras och ayrshireras av Kungl. Maj:t beräknats

att utgå av premieringsanslaget, vilket emellertid enligt vad framgår av

statsrådsprotokollet icke lämnar därtill tillgång utan en förhöjning å

5.000 kronor.

Riksdagen har ingen erinran att göra mot det av Eders Kungl.

Maj:t nu framställda förslaget, så mycket mindre som detta anslag,

enligt vad ovan framhållits, blivit på grund av vissa extra ordinära

förhållanden nedsatt. Riksdagen får följaktligen anmäla, att riksdagen

höjt det under ordinarie anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk

och lantmannanäringar» upptagna anslag till understödjande av

premiering av nötboskap, nu 120,000 kronor, med 45,000 kronor till

165.000 kronor, därav 70,000 kronor skola användas för tilläggspris för

tjurar, tillhörande tjurförening, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att,

därest under året sistnämnda belopp ej skulle behöva i sin helhet eller

till någon del tagas i anspråk för detta ändamål, anvisa det sålunda

tillgängliga beloppet för andra till nötboskapspremieringen hörande

ändamål.

På grund av detta beslut har om förmälda anslagstitel i sin helhet

höjts med motsvarande belopp av 45,000 kronor eller från 372,450

kronor till 417,450 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 9.

7:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för uppläggande och tryckning av första delen av en riksstambok över

svartbrokig låglandsras å extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av

10,000 kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1917

låta förskottsvis av tillgängliga medel utanordna detta belopp.

Med anledning av lantbruksstyrelsens framställning i ämnet har

departementschefen ansett sig böra förorda, att åtgärder ofördröjligen

vidtagas för uppläggande av riksstambok över svartbrokig låglandsras.

Då 1917 års premieringsanslag icke lämnade tillgång att bekosta uppläggande

och tryckning av stambokens första, grundläggande del samt

medel därtill icke syntes departementschefen böra av Kungl. Maj:t anvisas

utan riksdagens medverkan, har departementschefen tillstyrkt, att

ett anslag å extra stat för ändamålet nu begäres av riksdagen. De

för stambokens fortsatta förande erforderliga medlen borde däremot liksom

beträffande de bägge andra stamböckerna bestridas från premieringsanslaget,

vilket av sådan anledning såsom ovan nämnts höjts med 5,000

kronor.

Då riksdagen med hänsyn till den svartbrokiga låglandsrasens stora

betydelse håller före, att intet bör underlåtas, som är ägnat att främja

densamma, har riksdagen för uppläggande och tryckning av första delen

av en riksstambok över svartbrokig låglandsras å extra stat för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 10,000 kronor ävensom medgivit, att

Eders Kungl. Maj:t må under år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga

medel utanordna detta belopp.

8:o) Under punkt 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avbidan på den proposition angående anslag till lantbruksinstitutet vid

Ultuna samt till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, som Eders

Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för dessa institut

beräkna dels en förhöjning i de ordinarie anslagen till dessa institut från

161,200 kronor med 53,800 kronor till 215,000 kronor dels ock å

extra stat för år 1918 ett belopp av 12,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t uti en till riksdagen den 16

april 1917 avlåten proposition, nr 304, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag

föreslagit riksdagen att

dels godkänna de av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

i berörda statsrådsprotokoll intagna förslagen till stater för lantbruksinstitutet

vid Ultuna samt för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp,

att tillämpas från och med år 1918, ävensom de av honom föreslagna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 9.

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i dessa stater för ordinarie

befattningshavare upptagna avlöningar;

dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1918

tillträder ordinarie befattning å någon av dessa stater, skall vara pliktig

att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande fastställda

villkor och bestämmelser samt att den innehavare av ordinarie befattning

vid något av instituten, vilken icke före den 1 december 1917 anmäler,

att han vill övergå till den nya staten och underkasta sig de för

åtnjutande av avlöningsförmåner enligt densamma stadgade villkor och

bestämmelser, och vilken ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall

varda bibehållen vid de enligt dittills gällande ordinarie stat honom

tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den män ej annat föranledes

av bestämmelserna i lagen angående civila tjäDstinnehavares rätt till

pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit honom;

dels, vid bifall till vad sålunda föreslagits, höja ej mindre det under

anslagstiteln: undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

under nionde huvudtiteln upptagna anslag till lantbruksinstitutet vid

Ultima från 74,300 kronor med 18,050 kronor till 92,350 kronor än

även det under samma anslagstitel upptagna anslag till lantbruks- och

mejeri institutet vid Alnarp från 86,900 kronor med 25,400 kronor till

112,300 kronor,

dels ock å extra stat för år 1918 under nionde huvudtiteln såsom

förslagsanslag, högst, anvisa för bestridande av vissa kostnader för bränsle

m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultima 3,700 kronor samt för enahanda

ändamål vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid. Alnarp 7,550 kronor.

I fråga om de behövliga anslagsbeloppen är att märka, att avdrag

för fri bostad in. m. bör göras vad institutet vid Ultuna vidkommer

med 7o0 kronor för en var av 8 professorer och med 150 kronor för

vardera vaktmästaren eller tillhopa med 6,300 kronor. Vad institutet

vid Alnarp angår har departementschefen erinrat att 1915 års riksdag

på Kungl. Maj:ts förslag höjde anslaget till detta institut med 500

kronor, enär den bostadslägenhet, som förut begagnats av adjunkten i

anatomi och fysiologi, behövde tagas i anspråk för andra ändamål, och

adjunktens bostadsavdrag på grund därav skulle upphöra. För den ä den

nu föreslagna nya staten upptagne laboratorn, vilken motsvarar nyssnämnde

adjunkt, bör alltså icke bostadsavdrag nu beräknas. Avdrag bör

däremot ske med enahanda belopp som vid Ultuna för 9 professorer

och 2 vaktmästare eller inalles med 7,050 kronor. De behövliga anslagen

bliva då för Ultuua 92,350 kronor och för Alnarp 112,800 kronor,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 9.

utvisande ökningar å respektive 18,050 kronor och 25,900 kronor eller

tillhopa 43,950 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en i

anledning av förevarande proposition inom riksdagen väckt motion,

varuti hemställts, att riksdagen måtte vid bifall till Kungl. Maj:ts proposition

nr 304 medgiva, att lektorn vid lantbruksinstitutet vid Ultuna

P. E. Ullberg. om hau utnämnes att från och med den nya statens

ikraftträdande vara professor vid institutet, må för erhållande av ålderstillägg

till lönen tillgodoräknas sin tjänstetid både som lektor och

adjunkt.

Riksdagen delar den av departementschefen uttalade uppfattningen

om angelägenheten av att en lönereglering för lantbruksinstitutens

ordinarie personal nu äger rum. Beträffande sättet för löneregleringens

genomförande har riksdagen icke funnit anledning frångå löneregleringskommitténs

av departementschefen gillade ståndpunkt; och hava de i

staterna upptagna anslagsposterna av riksdagen befunnits erforderliga.

Jämväl de av departementschefen föreslagna villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i staterna för ordinarie befattningshavare upptagna

avlöningar synas riksdagen överhuvudtaget väl avvägda. Enligt samma

villkor och bestämmelser må professor, vilken utnämnts att innehava

sådan befattning från och med de nya avlöningsstatornas trädande i

ti lämpniug tillgodoräknas den tid, varunder ban omedelbart före nämnda

tidpunkt innehaft lektorstjänst vid någotdera av ifrågavarande institut i

vad denna tid överstiger 10 år. På sätt motionären föreslagit anser

riksdagen emellertid, att nuvarande lektorn vid Ultuna P. E. Ullberg bör

för åtnjutande av ålderstillägg såsom professor få tillgodoräknas jämväl

den tid, varunder han innehaft adjunktstjänst vid institutet så mycket

mer som ett sadant medgivande torde vara en konsekvens av riksdagens

i motionen omförmälda beslut.

Pa grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels godkänt de av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslagen till stater för lantbruksinstitutet vid Ultuna samt för lantbruksoch

mej eri institutet vid Alnarp, att tillämpas från och med år 1918,

ävensom de av departementschefen föreslagtia villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de i dessa stater för ordinarie befattningshavare upptagna

avlöningar, dels förklarat, att den, som med eller efter ingången

av år 1918 tillträder ordinarie befattning å någon av dessa stater,

skall vara pliktig att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande

fastställda villkor och bestämmelser samt att den innehavare

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 9.

av ordinarie befattning vid något av instituten, vilken icke före den 1

december 1917 anmäler, att han vill övergå till den nya staten och

underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmåner enligt densamma

stadgade villkor och bestämmelser, och vilken ej heller kan lagligen

därtill förbindas, skall varda bibehållen vid de enligt dittills gällande

ordinarie stat honom tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den

mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit honom, dels höjt ej mindre det under anslagstiteln: undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar under nionde huvudtiteln

upptagna anslag till lantbruksinstitutet vid Ultima från 74,300

kronor med 18,050 kronor till 92,350 kronor än även det under samma

anslagstitel upptagna anslag till lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

från 86,900 kronor med 25,900 kronor till 112,800 kronor, dels å extra

stat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst, anvisat för bestridande

av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna

3,700 kronor samt för enahanda ändamål vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp 7,550 kronor, dels ock medgivit, att lektorn vid

lantbruksinstitutet vid Ultuna P. E. Ullberg, om han utnämnes att från

och med den nya statens ikraftträdande vara professor vid institutet,

må för erhållande av ålderstillägg till lönen tillgodoräknas jämväl den

tid, varunder han omedelbart före nämnda tidpunkt innehaft ordinarie

lärarbefattning vid institutet, i vad denna tid överstiger 10 år.

9:o) Under punkt 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för beredande av statsbidrag med 12,000 kronor till lantbruksakademiens

trädgårdsskola å Experimentalfältet höja det under ordinarie anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna

anslag till trädgårdsundervisningen från 36,800 kronor med 12,000

kronor till 48,800 kronor.

I den del av den å ordinarie stat under denna huvudtitel upptagna

anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»,

som är av bestämt anslags natur, ingår ett anslag till trädgårdsundervisningen

å 36,800 kronor. Av detta anslag äro 4,800 kronor avsedda

till fyra resestipendier för trädgårdsskötselns studerande, under det att

återstoden utgår såsom statsbidrag till tre trädgårdsskolor, därav 12,000

kronor till vardera av skolan vid Alnarp och en skola i mellersta Sverige,

nu förlagd till Adelsnäs i Östergötlands län, samt 8,000 kronor till en

skola i norra Sverige, nu förlagd till Härnösand.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Denna organisation genomfördes på Kung!. Majrts förslag vid

1909 års riksdag och har därefter ej undergått annan ändring, än att

statsbidraget till skolan i mellersta Sverige blivit höjt från ursprungligen

10,000 kronor till sitt nuvarande belopp, 12,000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom

riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen för beredande av

ökning i det till statens trädgårdsskola i Häruö-and utfående statsanslaget

från 8,000 till 10,000 kronor måtte höja det under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och lautmannauäringar» under nionde

huvudtiteln uppförda anslag till trädgårdsundervisningen från 48,8<K)

kronor till 50,800 kronor.

Att lantbruksakademiens trädgårdsskola vid Experimentalfältet

genom sin verksamhet fyllt en betydelsefull uppgift i arbetet för tillgodoseende

av den lägre trädgårdsundervisningen synes riksdagen ostridigt.

Skolan har hittills för sin verksamhet icke åtnjutit något statsunderstöd.

Eldigt vad statsrådsprotokollet ger vid handen torde emellertid skolan,

därest sådant understöd icke nu beviljas, på grund av otillräckliga medel

sättas ur stånd att fortsätta sin verksamhet. Med hänsyn härtill och

då riksdagen i likhet med departementschefen håller före, att skolans

nedläggande skulle för trädgårdsskötselns upprätthållande och förlo vran

vara ofördelaktigt, anser riksdagen, att statsbidrag nu bör beviljas densamma

för att trygga dess fortbestånd. Det för ändamålet beräknade

anslaget ger icke anledning till någon riksdagens erinran.

I motionen framhålles, hurusom, sedan det till trädgårdsskolan i

Härnösand nu utgående anslaget år 1901* bestämdes, utgifterna för skolans

verksamhet i så hög grad stegrats, att nu tillgängliga medel visat sig

vara otillräckliga. Under hänvisning tillika till hurusom anslaget till

trädgårdsskolan vid Adelsnäs år 1914 fått sitt anslag ökat från 10,000

till 12,000 kronor eller till samma belopp, som nämnda år beviljats trädgårdsskolan

vid Alnarp, under det att anslaget till Härnösandssbdan

bibehållits oförändrat, har i motionen hemställts om en ökning av anslaget

till denna skola med ett till 2,000 kronor beräknat belopp. Såsom

ytterligare stöd för berörda framställning har 1 motionen framhållits,

hurusom skolans föreståndare hittills icke något år fått åtnjuta den till

föreståndaren avsedda fulla lönen 3,000 kronor utan årligen nödgats avstå

större eller mindre del därav för skolans uppehållande, och må-te,

därest ökat statsbidrag ej erhölles enligt vad i motionen uppgivits,

jämväl under återstoden av den kontrakterade tiden största delen av

hans lön tagas i anspråk för elevernas kosthåll.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ifrågavarande trädgårdsskola liar alltsedan år 1910 med ovannämnda

statsbidrag uppehållit sin verksamhet. Under denna tid och särskilt

alltsedan krigsutbrottet hava såsom i motionen anmärkts prisen å

snart sagt alla förnödenheter i hög grad stegrats och kostnaderna för

skolans verksamhet i samma mån ökats. För uppehållande av ifrågavarande

skolas verksamhet i dess ursprungliga omfattning, något som enligt

riksdagens förmenande är av stor vikt för den norrländska trädgårdsskötselns

utveckling och förkovran, torde sålunda vara av nöden, att skolan

nu beredes ett något ökat statsbidrag. Riksdagen, som anser riktigt, att

anslag för ändamålet ifråga anvisas till så stort belopp att icke såsom

hittills synes hava skett förlust för skolans innehavare behöver uppstå,

finner den ifrågasatta anslagsökningen skälig.

Under fiber pande av vad riksdagen sålunda anfört får riksdagen

anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och den i ämnet väckta motionen dels för beredande av

statsbidrag med 12,000 kronor till lantbruksakademiens trädgårdsskola å

Experimentalfältet, dels ock för beredande av ökning i det till trädgårdsskolan

i Härnösand utgående statsanslaget från 8,000 kronor till 10,000

kronor höjt det under ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och lantmannanäringar» upptagna anslag till trädgårdsundervisuingen

från 36,800 kronor med sammanlagt 14,000 kronor till 50,800

kronor.

10:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 9 föreslagit

har riksdagen medgivit, att vad vid utgången av år 1917 må

kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och lantmannanäringar» förut upptagna anslag till reseunderstöd

för lantbrukets studerande må under år 1918 användas för de

ändamål, för vilka anslaget är avsett.

ll:o) Under punkt 10 har Eders Kungl. Majrt föreslagit riksdagen

att godkänna sådant tillägg till gällande villkor för statsunderstöd till lanthushållsskolor,

att, därest vid sådan skola hållen kurs omfattar minst 24

veckor, såsom bidrag för kursen må efter Kungl. Maj:ts beprövande

utgå ett belopp av högst 2,700 kronor, därav 1,500 kronor såsom grundanslag,

under samma villkor i övrigt, som nu äro föreskrivna för åtnjutande

av dylikt statsunderstöd.

I avseende å statsbidrag till lanthushållsskola gäller enligt beslut

vid riksdagarna 1912 och 1915 samt kungörelserna den 29 juni 1912

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 9.

och den 18 juni 1915 följande. För varje vid lanthushållsskola hållen

kurs skall efter Kungl. Maj:ts beprövande utgå såsom statsbidrag ett

belopp av högst 1,800 kronor, därav 1,000 kronor såsom grundanslag,

under villkor, bland annat, att antalet elever vid kursen uppgår till

minst 12, dock med rätt för Kungl. Maj:t att i vissa fall medge dispens

från detta minimiantal; att inom orten tillskjutes ett belopp, som, med

inräknande av elevavgifterna, uppgår till minst det belopp, varmed statsunderstödet

till skolan överstiger grundanslaget; samt att för varje 500

kronor av statsunderstödet minst en frielev eller dubbla antalet elever

mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta undervisning vid kursen under

vissa närmare angivna förutsättningar.

Nu föreliggande förslag går ut därpå att, jämte det de nuvarande

kurserna och villkoren för statsunderstöd till dem bibehållas,

statsbidrag må medges jämväl till längre kurser av viss minsta varaktighet,

varhelst sådana inrättas.

Beträffande sättet för ifrågavarande längre kursers anordnande

bar departementschefen anfört, att vid sådana kurser ökad vikt borde

läggas på de praktiska övningarna och att för sådant ändamål skolan

borde vara förenad med ett mindre jordbruk med ladugård, svin- och

hönsgård ävensom trädgård. För en kurs, som påginge allenast under

vinterhalvåret, torde dock praktiska övningar i trädgården knappast

kunna fordras. Då de speciella bestämmelserna härom borde få sin

plats i reglementet, bar departementschefen icke ansett sig nu behöva

närmare ingå på dem.

Den minsta tidslängden för dessa längre kurser borde, såsom lantbruksstyrelsen

föreslagit, vara 24 veckor. Minsta elevantalet för att i

allmänhet grundlägga rätt till statsbidrag torde böra bibehållas vid 12.

Beträffande statsbidragets storlek och sättet för dess beräknande

bar departementschefen anslutit sig till lantbruksstyrelsens förslag, avseende

ett grundanslag å 1,500 kronor och därutöver ett högsta statsbidrag

av 1,200 kronor under förutsättning av lika stort ortsbidrag.

Dessa bidragsbelopp äro hälften större än de nu till 12-veckors kurser

utgående och torde, ehuru minsta undervisningstiden fördubblas, vara

för skolorna betryggande, eftersom vissa utgiftsposter erbölle jämförelsevis

ringa ökning genom en dylik förlängning.

I likhet med lantbruksstyrelsen bar departementschefen ansett

någon ändring i villkoren icke nu böra ske ifråga om antalet frielever

och sättet för ortsbidragets beräknande.

Borttagandet av bestämmelsen om, att inträdessökande skall hava

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 13

minst ett år allvarligt deltagit i de vid ett lantmannaliem förekommande

göromål har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka. I likhet

med de bägge byråcheferna, som reserverat sig mot lantbruksstyrelsens

uttalande i denna del, har det synts departementschefen betänkligt

att genom villkorets borttagande öppna tillträde till dessa skolor

för unga kvinnor, som alldeles saknade praktisk vana vid lantmannagöiomål.

Man torde nämligen, även med den avsedda utsträckningen av

de praktiska övningarna, icke kunna påräkna, att den vid skolan erhållna

praktiken bleve tillräcklig för att ensam utgöra underlag för ett nöjaktigt

tillgodogörande av den teoretiska undervisningen, desto mindre

som kursen fortginge blott under en del av året, och praktik i de arbeten,

som plägade eller till och med måste vara förlagda till den övriga

delen av året, svårligen eller omöjligen kunde beredas vid skolan.

Riksdagen delar den av departementschefen i hans yttrande till

statsrådsprotokollet uttalade mening i den föreliggande frågan. Under

åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen godkänt sådant

tillägg till gällande villkor för statsunderstöd till lanthushållsskolor, att,

därest vid sådan skola hållen kurs omfattar minst 24 veckor, såsom

bidrag för kursen må efter Kungl. Maj:ts beprövande utgå ett belopp

av högst 2,700 kronor, därav 1,500 kronor såsom grundanslag, under

samma villkor i övrigt, som nu äro föreskrivna för åtnjutande av dylikt

statsunderstöd.

Ändring i ordinarie förslagsanslaget till lanthushållsskolor å 60,000

kronor erfordras icke på grund härav.

12:o) Under punkt 11 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

ifråga om ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar» vidtaga den förändring, att det däri ingående

bestämda anslaget till lantbruksinstituten m. m. och den del av detta

anslag, som avser den lägre lantbruksundervisningen, minskas med det

belopp av 100,000 kronor, som är bestämt till understöd åt vissa elever

vid lantbruksskola, lantmannaskola, lanthushållsskola och fast undervisningskurs

för småbrukare, samt att under anslagstiteln uppföres med beteckning

»understöd åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter»

ett nytt förslagsanslag av 100,000 kronor, från vilket må, enligt av riksdagen

prövade grunder och av Kungl. Maj:t utfärdade närmare bestämmelser,

utgå understöd till elever vid nyssnämnda skolor och kurser

samt under förutsättning av bifall till vad i punkt 19 av förevarande

huvudtitel föreslagits till elever vid utbildningskurser för kvinnliga

ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 350 anmält har riksdagen

med bifall till förevarande framställning i fråga om ordinarie

anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

vidtagit den förändring att det däri ingående bestämda anslag.-t till

lantbruksinstituten m. m. och den del av detta anslag, som avser den

lägre lantbruksundervisningen, minskas med det belopp av 100,000

kronor, som är bestämt till understöd åt vissa elever vid lantbruksskola,

lantmannaskola, lanthushållsskola och fast undervisningskurs för småbrukare,

samt att under anslagstiteln uppföres med beteckning »understöd

åt elever vid lägre lanthruksundervisningsansralter» ett nytt förslagsanslag

å 100,000 kronor, från vilket må, enligt av riksdagen prövade

grunder och av Eders Kungl. Maj:t utfärdade närmare bestämmelser,

utgå understöd till elever vid nyssnämnda skolor och kurser samt till

elever vid utbildnmgskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland

och Dalarna.

På grund av riksdagens beslut under punkterna 8, 9 och 12 härovan

kommer ordinarie anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar» att höjas från 697,750 kronor med sammanlagt

57,950 kronor till 755,700 kronor samt erhålla följande uppställning:

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten m. m.............................................. kronor 395,700: —

Förslagsanslag:

Understöd åt lantmannaskolor... kronor 200,000: —

Understöd åt lanthushållsskolor »'' 60,000: —

Understöd åt elever vid lägre

lånt bruksundervisningsanstal
ter

..................................................»__lOOjOOQ: — » 360,000: —

tillhopa kronor 755,700: —

13:o) Under punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för täckande av uppkommen brist å 1916 års expensanslag för lantbruksinstitutet

vid Ultuna å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 3,000 kronor, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må under år

1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp.

Då ifrågavarande brist uteslutande har uppkommit på grund av

de stegrade bränslekostnaderna, har riksdagen för täckande av uppkommen

brist å 1916 års expensanslag för lantbruksinstitutet vid Ultuna å extra

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 9.

stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor, ävensom

medgivit, att Kungl. Maj:t må under år 1917 låta av tillgängliga medel

förskottsvis utanordna detta belopp.

14:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för täckande av uppkommen brist å 1915 och 1916 års expensanslag

för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,500 kronor, ävensom medgiva, att

Kungl. Maj:t må under år 1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna detta belopp.

Den uppkomna bristen, av vilken i runt tal 3,500 kronor belöper

sig på år 1915, har för"rsakats icke blott av ökade bränslekostnader

utan jämväl av ökade kostnader för elevernas kosthåll, för vilket institutet

har att svara, ävensom av ökade priser å renhållning, reparationer,

körslor, dagsverken och dylikt.

l)å någon invändning icke synes riksdagen kunna göras mot det

föreliggande förslaget, har riksdagen för täckande av uppkommen brist

å 1915 och 1916 ars expensanslag för lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 8,500

kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må under år 1917 låta av

tillgängliga medel förskottsvis1 utanordna detta belopp.

15:°) Under punkt 14 i huvudtiteln har Eders Kungl. Magt föreslagit

riksdagen att till undervisningsmateriel för lantbruks-och mejeriinstitutet

vid Alnarp å extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 3,000 kronor.

Till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp har riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1908_

1917 anvisat ett anslag av 3,000 kronor. Då samma behov av extra

ans ag till undervisningsmateriel vid nämnda institut torde komma att

under år 1918 föreligga som under de föregående åren, har riksdagen,

i likhet med vad under senare åren skett, till undervisningsmateriel för

lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 3,000 kronor.

16.o) Under punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att på extra stat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag å högst nedan

angivna belopp anvisa dels till hovbeslagsskolan vid Alnarp 4,500

kronor, dels ock till täckande av uppkommen brist i skolans räken
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 9.

skaper 2,500 kronor eller tillhopa 7,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att redan under år 1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna det för täckande av berörda brist avsedda anslaget.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet anvisade riksdagen

på extra stat för år 1914 till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett anslag

av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor skulle auvändas till täckande av

förskottsvis bestridda utgifter till samma skola under år 1913.

För vart och ett av åren 1915 och 1916 har riksdagen, likaledes

å extra stat, anvisat till skolan ett anslag av 3,500 kronor.

På förslag av Kungl. Maj:t höjde 1916 års riksdag anslaget för

år 1917 till 4,500 kronor.

Det till hovbeslagsskolan för innevarande år bestämda anslaget

synes av utredningen i ärendet att döma jämväl erforderligt för år

1918. Dessutom begäres nu ett anslag å 2,500 kronor till täckande

av genom dyrtiden och alldeles nödvändiga reparationer uppkommen

brist i skolans räkenskaper. Då någon erinran icke synes riksdagen

kunna göras mot framställningen ifråga, har riksdagen på extra stat för

år 1918 såsom särskilda förslagsanslag å högst nedan angivna belopp

anvisat, dels till hovbeslagsskolan vid Alnarp 4,500 kronor, dels ock till

täckande av uppkommen brist i skolans räkenskaper 2,500 kronor; eller

tillhopa 7,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år

1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna det för täckande

av berörda brist avsedda anslaget.

17:o) I en till riksdagen den 16 april 1917 avlåten proposition nr 252

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

för samma dag föreslagit riksdagen medgiva, att för beredande

under läsåret 1917—1918 av tillfällig löneförbättring åt lärare vid statsunderstödda

lantmannaskolor statsbidrag må från det under nionde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lantmanna-kolor,

efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall, utgå enligt följande

grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa grunder äro erforderliga:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår

a) med högst 250 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor

för en andra årskurs samt därutöver med högst 200 kronor i familjetillägg.

till den, som vid läsårets början är anställd i egenskap av ordinarie

lärare, under förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt

har eget äkta barn, som icke uppnått 18 års ålder;

b) med högst 250 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 9.

för en andra årskurs till varje ordinarie lärare, som icke äger erhålla

tillfällig löneförbättring enligt de i punkt a) angivna grunder; samt

c) med högst 200 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor

för en andra årskurs till varje icke ordinarie lärare, som har en tjänstgöringsskyldighet

av minst 15 timmar i veckan.

2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå

av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,

två tredjedelar av statsmedel, under villkor att den återstående tredjedelen

tillskjutes genom bidrag från orten, elevavgifter inräknade.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två inom

riksdagen väckta motioner, vari hemställts, att riksdagen i anledning av

Eders Kungl. Maj:ts nådiga proposition nr 252 måtte

dels bevilja den föreslagna tillfälliga löneförbättringen åt lärare vid

lantmannaskolor att utgå för såväl år 1917 som 1918, samt

dels besluta, att sagda löneförbättring skall till hela sitt belopp

bestridas av statsmedel.

Emot Eders Kungl. Maj:ts förslag om beviljande av tillfällig löneförbättring

för ifrågavarande lärarpersonal under år 1918 har riksdagen

intet att erinra. Vad beträffar grunden för denna löneförbättring, så har

riksdagen däremot icke kunnat helt biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har sålunda icke ansett sig böra medverka till, att principen

om särskilt lönetillägg för familjeförsörjare varder tillämpad i fråga om

den tillfälliga löneförbättringen för ordinarie lärare, utan har riksdagen

ansett riktigare, att alla ordinarie lärare erhålla tillfällig löneförbättring

med samma belopp. I fråga om storleken av detta belopp har riksdagen

ansett sig böra föreslå högst 350 kronor för vinterkurs och högst 100

kronor för sommarkurs. Beträffande icke ordinarie lärare ansluter sig

riksdagen till Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Den i motionerna gjorda hemställan, att ifrågavarande löneförbättring

skulle helt utgå av statsmedel, har riksdagen icke ansett sig kunna

biträda.

Vad angår spörsmålet om tillfällig löneförbättring jämväl för

innevarande år, har riksdagen av principiella skäl icke ansett sig kunna

biträda det i motionerna framställda förslaget härom. Med hänsyn därtill,

att innevarande års riksdag beviljat särskilda medel för beredande av

krigstidshjälp åt samtliga statstjänare för år 1917, har riksdagen dock

ansett, att något extra understöd också bör beredas förevarande personalgrupper

under detta år. Riksdagen håller därför före, att krigstidsh jälp

bör utgå till lärare vid lantmannaskolor för år 1917 med ett belopp av

250 kronor för ordinarie lärare och 150 kronor för icke ordinarie lärare.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Riksdagens skrivelse Nr 9.

Genomförande av detta förslag skulle enligt av riksdagens vederbörande

utskott verkställd beräkning kräva ett anslag av 57,000 kronor, vilket

bör ställas till Kungl. Maj:ts förfogande under år 1917.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

samt de i ämnet väckta motioner

I) medgivit, att för beredande under läsåret 1917—1918 av tillfällig

löneförbättring åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor statsbidrag

må från det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt lantmannaskolor, efter Kuns^l. Maj:ts beprövande i varje

särskilt fall, utgå enligt följande grunder, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa

grunder äro erforderliga:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår

a) med högst 350 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor

för en andra årskurs till varje ordinarie lärare samt

b) med högst 200 kronor för ordinarie kurs och högst 100 kronor

för en andra årskurs till varje icke ordinarie lärare, som har en tjänstgöringsskyldighet

av minst 15 timmar i veckan.

2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå

av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,

två tredjedelar av statsmedel, under villkor att den återstående tredjedelen

tillskjutes genom bidrag från orten, elevavgifter inräknade;

II) beslutat, att för år 1917 krigstidshjälp av statsmedel skall utgå

till lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor med 250 kronor till

ordinarie lärare vid ordinarie kurs eller ordinarie- och en andra årskurs

samt med 150 kronor till icke ordinarie lärare vid ordinarie kurs eller

ordinarie- och en andra årskurs, som har en tjänstgöringsskyldighet av

minst 15 timmar i veckan, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda

de närmare föreskrifter i ämnet, som må vara erforderliga;

III) för bestridande av kostnaderna för ifrågavarande krigstidshjälp

på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 57,000 kronor, med

rätt för Kungl. Maj:t att under år 1917 förskottsvis av tillgängliga

medel utanordna detta belopp.

18:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 16 gjorda

framställning har riksdagen medgivit, att av statskontoret förskottsvis

bestridda kostnader för en till bostad åt en underlärare vid Alnarps

trädgårdsskola avsedd byggnad må ersättas av uppkommande vinst å

rörelsen vid Alnarps trädgård.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 9.

19:o) Med bifall till vild Eders Kungl. Maj:t under punkt 17

föreslagit, bär riksdagen i likhet med vad skett för åren 1914—1917

till anordnande av utbildningskurser för kontroll assistenter å extra stat

för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 14,800 kronor.

20:o) Under punkt 18 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1918 till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän och svinskötare använda vad som vid

utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt å förut beviljade anslag för

anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän; dels ock för anordnande

av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare å

extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 16,300 kronor.

I enlighet med Kungl. Majrts förslag har riksdagen på extra stat

för vart och ett av åren 1913, i 914 och 1915 anvisat anslag av 18,800

kronor till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän.

På förslag av Kungl. Maj:t medgav vidare riksdagen, att under

år 1916 för enahanda ändamål finge användas vad som vid utgången

av år 1915 kvarstode oanvänt å anslaget för ändamålet. A anslagen för

de tre åren 1913, 1914 och 1915 å tillhopa 56,400 kronor hade intill

den 1 oktober 1915 utbetalts allenast 11,000 kronor. Då det kunde

antagas, att återstoden, 45,400 kronor, vore tillräcklig att bestrida, förutom

utgifterna under återstoden av år 1915, jämväl utgifterna under

åren 1916 och 1917, även om dessa skulle uppgå till ett av lantbruksstyrelsen

numera till 18,700 kronor beräknat belopp för år, föreslog

Kungl. Maj:t år 1916 riksdagen att medgiva, att under år 1917 till

.anordnande av ifrågakomna kurser finge användas vad som vid utgången

av år 1916 kunde kvarstå oanvänt å anslaget för samma ändamål.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

Utredningen i ärendet ger vid handen, att å ifrågavarande anslag

vid ingången av år 1918 beräknats finnas en besparing å 3,700 kronor

och att det för samma år såsom erforderligt ansedda beloppet till anordnande

av utbildningskurser för ladugårdsförmän utgör 18,700 kronor,

vadan nytt anslag för år 1918 för detta ändamål skulle erfordras till

ett belopp av 15,000 kronor. Ifrågavarande framställning avser emellertid

jämväl beviljande av ett belopp av 1,300 kronor för anordnande av

utbildningskurser för svinskötare i närmaste överensstämmelse med vad

nu sker ifråga om ladugårdsförmän.

För utbildning av svinskötare har staten hittills icke vidtagit några

åtgärder. Den starka utvecklingen, som under senare åren ägt rum på

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 9.

svinskötselns område, torde emellertid giva vid handen, att kravet på

rationellt praktiskt och teoretiskt utbildade svinskötare icke låter sig

avvisas och då svårigheter visat sig att erhålla nödigt antal sådana svinskötare,

synes det nu föreliggande förslaget vara värt beaktande.

De föreslagna kursernas anordnande i överensstämmelse med de grunder,

som nu gälla beträffande ladugårdsförmän, finner riksdagen välbetänkt

och torde det ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

bestämmelser, som härför kunna finnas erforderliga. Det för anordnande

av utbildningskurser för ladugårdsförmän beräknade beloppet föranleder

icke någon erinran från riksdagens sida liksom ej heller beloppet av det

för de nya kurserna begärda anslaget. — Mot den av departementschefen

ifrågasatta höjnmgen av ersättningen till vederbörande läroanstalter

för den i utbildningskurserna för ladugårdsförmän ingående

teoretiska undervisning har riksdagen intet att erinra.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under år 1918 till anordnande

av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svinskötare använda

vad som vid utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt å förut

beviljade anslag för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän,

dels ock för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän

och svinskötare å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 16,300 kronor.

21:o) Under punkt 19 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i

Norrland och Dalarna i huvudsaklig överensstämmelse med den av chefen

för jordbruksdepartementet i statsrådsprotokollet tillstyrkta plan å extra

stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 7,000 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 350, anmält, har riksdagen

i anledning av förevarande framställning till anordnande av

utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och Dalarna

i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet tillstyrkt plan

å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.

22:o) Under punkt 20 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den särskilda proposition angående anslag till statsbidrag

för anställande av jordbrukskonsulenter, som Eders Kungl. Maj:t

kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för

år 1918 beräkna ett belopp av 110,000 kronor.

Sedermera har Eders Kung!. Maj:t i en till riksdagen den 27

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 9.

april 1917 avlåten proposition, nr 333, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag

föreslagit riksdagen att såsom reservationsanslag å extra stat för år

1918 anvisa, att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, såsom

bidrag till anställande av

dels tretton jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland under

villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av

landsting, hushållningssällskap eller eljest, 32,500 kronor,

dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av Kalmar läns norra

och Gottlands läns hushållningssällskaps områden under enahanda villkor

och under förutsättning därjämte, att vederbörande hushållningssällskap bidrager

till konsulentens avlöning med minst 1,250 kronor, 2,500 kronor,

dels ock aderton jordbrukskonsulenter i övriga delar av södra och

mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning

bekostas av landsting, hushållningssällskap eller eljest

samt att vederbörande hushållningssällskap under samma år på egen

bekostnad och utan anlitande till någon del av statsbidraget anställer

en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter, 45,000 kronor, eller tillsammans

80,000 kronor,

ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må för bidrag från detta

anslag stadga de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 351, anmält, har riksdagen

med bifall till förevarande framställning såsom reservationsanslag

å extra stat för år 1918 anvisat, att av Kungl. Maj:t i mån av behov

användas, såsom bidrag till anställande av dels tretton jordbrukskonsulenter

i Dalarna och Norrland under villkor, att konsulenternas reseoch

traktamentsersättning bekostas av landsting, hushållningssällskap

eller eljest, 32,500 kronor, dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av

Kalmar läns norra och Gottlands läns hushållningssällskaps områden

under enahanda villkor och under förutsättning därjämte, att vederbörande

hushållningssällskap bidrager till konsulentens avlöning med

minst 1,250 kronor, 2,500 kronor, dels ock aderton jordbrukskonsulenter

i övriga delar av södra och mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas

rese- och traktamentsersättning bekostas av landsting, hushållningssällskap

eller eljest samt att vederbörande hushållningssällskap

under samma år på egen bekostnad och utan anlitande till någon del

av statsbidraget anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,

45,000 kronor, eller tillsammans 80,000 kronor, ävensom medgivit, att

Kungl. Maj:t må för bidrag från detta anslag stadga de villkor i övrigt,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 9.

23:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 21 gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för år 1917, å

extra stat för år 1918 anvisat, att av Kungl. Maj:t i mån av behov

användas, såsom bidrag till anställande av dels vandringsrättare i Dalarna

och Norrland 24,000 kronor, dels ock vandringsrättare i södra och

mellersta Sverige 18,000 kronor eller tillsammans ett reservationsanslag

av 42,000 kronor, under villkor att övriga kostnader för vandringsrättarna

bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt

på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten

22 gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för åren

1911—1917 till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning

m. m. å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 1,500 kronor.

25:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 23 gjorda

framställning har riksdagen i likhet med vad skett för åren 1914—1917

såsom statsbidrag åt Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola

vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor å extra stat för år 1918 beviljat

ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.

26:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

24 därom gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för

åren 1914—1917 såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks fackskola

för huslig ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning

å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag,

högst, 5,500 kronor.

27:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels höja den i staten för stuteriöverstyrelsen upptagna anslagspost till

vaktmästares avlöning och expenser från 1,400 kronor med 600 kronor

till 2,000 kronor, i följd varav statens slutsumma kommer att uppgå

till 15,400 kronor, dels ock medgiva, att till mötande av motsedd brist

för år 1917 å samma anslagspost må av ordinarie reservationsanslaget

till hästavelns förbättrande användas ett belopp av högst 600 kronor.

Enligt utredningen i ärendet är det ökade medelsbehovet föranlett

dels av större förbrukning av skrivmaterialier och betydligt höjda pris

å dessa, dels väsentligt ökade kostnader för uppvärmning av styrelsens

nya ämbetslokal dels ock höjning av vaktmästarens avlöning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Då någon invändning icke synes riksdagen kunna göras mot det

framställda förslaget, får riksdagen anmäla, att riksdagen dels höjt den

i staten för stuteriöverstyrelsen upptagna anslagspost till vaktmästares

avlöning och expenser från 1,400 kronor med 600 kronor till 2,000

kronor, i följd varav statens slutsumma kommer att uppgå till 15,400

kronor, dels ock medgivit, att till mötande av motsedd brist för år 1917

å samma anslagspost må av ordinarie resei-vationsanslaget till hästavelns

förbättrande användas ett belopp av högst 600 kronor.

28:o) Under punkt 26 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja den del av det under anslagstiteln »hästavelns förbättrande»

upptagna ordinarie reservationsanslaget, som är avsedd till understödjande

av prisbelöningar av hästar, från 100,000 kronor med 60,000 kronor till

160.000 kronor.

Det ordinarie anslaget till hästavelns förbättrande bestämdes av

riksdagen år 1914 till 370,470 kronor, bestående av ett förslagsanslag,

friheter, å 1,070 kronor samt ett reservationsanslag å 369,400 kronor,

därav 160,000 ki-onor till prisbelöningar av hästar.

På grund av de stora krav, som under rådande förhållanden ställdes

på statskassan, minskade riksdagen på därom av Kungl. Maj:t gjord

framställning för år 1916 berörda anslag till 40,000 kronor. Därefter

ökades likaledes på framställning av Kungl. Maj:t ifrågavarande anslag

för år 1917 med 60,000 till 100,000 kronor. Det nu föreliggande

förslaget avser att bringa anslaget ifråga tillbaka till det belopp, vartill

det såsom ovan nämnts bestämts av riksdagen år 1914.

Då detta synes riksdagen välbetänkt, föranleder förslaget i fråga

ingen erinran från riksdagens sida.

Beträffande det av departementschefen i hans yttrande till statsrådsprotokollet

framställda förslag att bestämma ersättningen till ordförandena

och de av Eders Kungl. Maj:t förordnade ledamöterna i hästpremieringsnämnderna

i överensstämmelse med vad som redan gäller

beti-äffande ledamot eller suppleant i remonteringsstyrelsen vid remontuppköp,

så har riksdagen intet att däremot erinra.

Med åberopande av det nu anförda och under erinran tillika

att detta anslag liksom det under punkt 6 här ovan omförmälda på

grund av extraordinära förhållanden blivit nedsatt får riksdagen anmäla,

att riksdagen höjt den del av det under anslagstiteln »hästavelns förbättrande»

upptagna ordinarie reservationsanslaget, som är avsett till

understödjande av prisbelöningar av hästar, från 100,000 kronor med

60.000 kronor till 160,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 9.

På grund av detta beslut har anslaget till hästavelns förbättrande

upptagits med 370,470 kronor, därav ett förslagsanslag, friheter, å 1,070

kronor.

29:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 27 därom

gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för åren 1911—

1917 till extra personal vid Flyinge hingstdepå å extra stat för år 1918

beviljat ett förslagsanslag, högst, 4,630 kronor.

30:o) Vidare och i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

28 gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för år

1917 å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 20,000

kronor, att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande

och utveckling av sådana i Sverige förekommande s. k.

lanthästar, som kunna innefattas under benämningen »inhemska häststammar».

31:o) Under punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må till understödjande av stamboksföring

rörande hästar under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, under år

1918 använda vad som vid utgången av år 1917 kan kvarstå oanvänt

å anslaget för detta ändamål, dels ock å extra stat för år 1918 för

samma ändamål anvisa ett anslag av 8,000 kronor.

Riksdagen har på Kungl. Maj:ts förslag anvisat å extra stat för

vartdera av åren 1914 och 1915 ett anslag av 10,000 kronor att under

de villkor, Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, utgå för understödjande

av stamboksföring rörande hästar.

Vid utgången av år 1914 fanns en oanvänd behållning å förenämnda

anslag av 5,500 kronor. Då det syntes antagligt, att ej heller

1915 års anslag skulle komma att fullständigt tagas i anspråk, samt

den behållning å dessa två års anslag, som alltså borde kunna påräknas

vid 1915 års utgång, ansågs böra vara tillräcklig för tillgodoseendet

av bidragsbehovet under år 1916, och fördenskull nytt anslag icke vore

erforderligt, föreslog Kungl. Maj:t år 1915 riksdagen allenast att medgiva,

att Kungl. Maj:t finge för ifrågavarande ändamål under år 1916

använda vad som vid utgången av år 1915 kunde kvarstå oanvänt å

anslaget för detta ändamål. Denna framställning blev av riksdagen

bifallen.

Vid utgången av år 1915 fanns å anslaget en behållning av 12,000

kronor. Med anledning härav begärdes för år 1917 nytt anslag endast till

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 9.

belopp av 6,000 kronor jämte rätt att använda behållning vid 1916 års

slut. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

På sätt framgår av statsrådsprotokollet torde en behållning av 2,000

kronor kunna antagas förefinnas å anslaget i fråga vid 1917 års utgång.

Då utredningen i ärendet ger vid handen att nytt anslag för år

1918 är behövligt till sådant belopp, att den ursprungliga anslagssumman

av 10,000 kronor blir tillgänglig, har riksdagen dels medgivit,

att Kungl. Maj:t må till understödjande av stamboksföring rörande hästar

under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, under år 1918 använda

vad som vid utgången av år 1917 kan kvarstå oanvänt å anslaget för

detta ändamål, dels ock å extra stat för år 1918 för samma ändamål

anvisat ett reservationsanslag av 8,000 kronor.

32:o) Under punkt 30 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till karahtänsanstalten i Haparanda för husdjur å extra stat för år

1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har

riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1915, 1916 och 1917

anvisat ett anslag av 750 kronor för avlönande av_en karantänsvakt vid

karantänsanstalten i Haparanda för husdjur samt för bestridande av

anstaltens kostnader för bränsle, lyse, telefon och desinfektionsmedel m. m.

Av den nu ifrågasatta anslagsökningen å 250 kronor är enligt

utredningen i ärendet 200 kronor avsedda såsom förhöjning av arvodet

till karantänsvakten, vars arbete så ökats att han svårligen kan jämsides

ostört sysselsätta sig med annat arbete och 50 kronor till höjning

av posten för oförutsedda utgifter (inklusive desinfektionsmedel).

Riksdagen finner ingen anledning till erinran mot det framställda

förslaget och har därför till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur

å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

33:o) Under punkt 31 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till avelscentra för nötboskap å extra stat för år 1918 anvisa ett

anslag av 12,000 kronor.

År 1902 begärde Kung]. Maj:t första gången hos riksdagen anslag

till bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, och anvisade

riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för detta

ändamål. Efter tävlan utsågos dylika avelscentra år 1906.

År 1908 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om anordnande

efter ny plan av förnyad tävlan för utseende av avelscentra.

Riksdagen anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 11 saml. 9 käft. (Nr 9.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dem utsedda avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren

1909—1915. Den 21 april 1911 utsågos avelscentra vid denna tävling.

År 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om anordnande

av ytterligare eu tävling för utseende av avelscentra enligt plan,

som innefattade åtskilliga förändringar i förut gällande bestämmelser.

Kostnaderna för denna tävling beräknades till 122,000 kronor, varav

27.000 kronor skulle tagas från avkastningen av fonden för svenska

hornboskaps- och fåravelns förädling samt återstående 95,000 kronor

beräknades skola av riksdagen anvisas med 16,000 kronor för år 1914,

14.000 kronor för år 1915, 17,000 kronor för år 1916 samt 12,000

kronor för vart och ett av åren 1917—1920. Riksdagen har för varje

av åren 1914—1917 anvisat de sålunda beräknade beloppen.

Avelscentra vid denna tävling hava utsetts den 12 maj 1916 i

fråga om besättningar av ayrshireras och den 22 september 1916 i fråga

om besättningar av fjällras.

Då förevarande anslagsäskande står i överensstämmelse med av

riksdagen förut gillad plan för anordnande av tävlingar för utseende

av avelscentra, har riksdagen till avelscentra för nötboskap å extra stat

för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

34:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 32

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av

åren 1907—1917 ägt rum, till främjande av nötboskapsaveln inom

Norrbottens län anvisat å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst, 5,000 kronor.

35:o) Under punkt 33 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att vad vid utgången av år 1917 möjligen kvarstår oanvänt

å anslaget till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos

nötkreaturen må under år 1918 användas för enahanda ändamål, dels

ock å extra stat för år 1918 för samma ändamål anvisa ett anslag av

90.000 kronor.

Riksdagen har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag

å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behovet för

året och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1917 års

stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett anslag av

75.000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att vad vid utgången av

år 1916 möjligen icke blivit använt av tidigare för ändamålet beviljade

anslag finge under år 1917 användas för enahanda ändamål.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Det för ifrågavarande ändamål för år 1918 föreslagna beloppet, eller

90,000 kronor, finner riksdagen motiverat genom den i ärendet förebragta

utredningen. Det för år 1918 disponibla beloppet skulle därigenom

komma att uppgå till samma belopp, som beräknats finnas tillgängligt

för år 1917. Riksdagen har dels medgivit, att vad vid utgången av år

1917 möjligen kvarstår oanvänt å anslaget till förekommande och hämmande

av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen må under år 1918 användas

för enahanda ändamål, dels ock å extra stat för år 1918 för

samma ändamål anvisat ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

36:o) Under punkt 34 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till åtgärder för höjande av landets svinavel å extra stat för år

1918 anvisa ett anslag av 65,000 kronor.

Till åtgärder för höjande av landets svinavel har riksdagen anvisat

å extra stat för vart och ett av åren 1912—1914 ett anslag av 30,000

kronor, för vartdera av åren 1915 och 1916 ett anslag av 40,000 kronor

samt för år 1917 ett anslag av 50,000 kronor.

Departementschefen har fullständigt instämt med lantbruksstyrelsen

beträffande önskvärdheten av att ifrågavarande anslag, vilket visat sig

vara av stor betydelse för upphjälpande och befordrande av denna viktiga

och speciellt för de mindre jordbrukarna lämpade gren av husdjursskötseln,

erhölle den av styrelsen föreslagna höjningen eller med 15,000

kronor. I likhet med lantbruksstyrelsen hölle departementschefen nämligen

för sannolikt, att anspråken på anslaget komme att stegras, och

det syntes angeläget, att dessa anspråk kunde vinna tillmötesgående.

Huru viktigt det för beredande av tillräcklig näringstillgång åt vårt

folk är, att vi inom landet äga en leveranskraftig svinavel, hade den

senaste tidens erfarenhet tillfullo ådagalagt.

Då riksdagen till fullo delar den av departementschefen uttalade

uppfattningen om vikten av att ifrågavarande för lantbruket och folknäringen

ytterst betydelsefulla gren av husdjursskötseln kraftigt understödjes

och det med hänsyn härtill föreslagna förhöjda anslagsbeloppet

icke ger anledning till någon riksdagens erinran, har riksdagen till åtgärder

för höjande av landets svinavel å extra stat för år 1918 anvisat

ett reservationsanslag av 65,000 kronor.

37:o) Under punkt 35 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående statsanslag till åtgärder för

befrämjande av fårskötseln, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 9.

avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1918 beräkna

ett belopp av 35,000 kronor.

Sedermera bar Eders Kungl. Maj:t i en den 10 april till riksdagen

avlåten proposition, nr 205, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att till fåravelns befrämjande å extra stat för år 1918 under nionde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

Uti skrivelse den 10 maj 1915 nr 101 anhöll riksdagen, att Kungl.

Maj:t täcktes låta verkställa undersökning rörande möjligheterna att

verksamt befrämja fårskötseln inom landet, särskilt med hänsyn till

ökad och förbättrad produktion av ull och dennas användning i svensk

industri, samt vidtaga de åtgärder, som i anledning av en sådan undersökning

kunde prövas lämpliga.

Efter det riksdagens skrivelse remitterats till kommerskollegiet

och lantbruksstyrelsen för avgivande av gemensamt utlåtande och

det befunnits, att frågan tarvade en närmare utredning rörande de

åtgärder, som borde vidtagas för främjande av fårskötseln, begärde och

erhöll lantbruksstyrelsen Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga

för ändamålet. Lantbruksstyrelsen kallade härtill förre lantbruksskolföreståndaren

J. Södergren, godsägaren friherre R. Hermelin, sekreteraren hos

Kronobergs läns hushållningssällskap Karl Meijer, undervisaren i fårskötsel

Th. Holfman-Bang och förre lantbruksskolföreståndaren John Nathorst,

vilka den 10 oktober 1916 avgivit betänkande, som blivit befordrat till

trycket i en mindre upplaga. I detta betänkande hava de sakkunniga

yttrat sig angående orsakerna till ullproduktionens och fårstockens minskning

i landet samt om fårskötselns ställning till det nutida jordbruket.

De hava funnit, att fårskötseln i allmänhet mycket väl kan bedrivas även

i förening med ett intensivt jordbruk, samt framlagt skäl för att densamma

bör kunna lämna ett ekonomiskt fördelaktigt resultat. Härför

kräves emellertid understöd från statens sida samt organisation. I sådant

avseende hava de främst föreslagit anordnande av fårpremiering, inrättande

av fåravelsföreningar och stamboksföring av avelsdjur, nämligen

dels en riksstambok för cheviot-, shropshire- och oxfordshiredownras

och dels länsstamböcker för lantras, vidare upprättande av avelsstationer

och anordnande av ull utställningar. De hava vidare förordat,

att den nuvarande befattningen såsom »undervisare i fårskötsel»

måtte ändras till statskonsulentbefattning, att en lämplig broschyr i

fårskötseln måtte utgivas på statens bekostnad samt att det måtte tillses,

huruvida icke svensk ull kunde så mycket som möjligt användas vid

tillverkning av yllevaror för statens behov och, om det läte sig göra,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse .iVr 9.

vid leveranser företräde lämnas tillverkare, som använde svensk ull.

Vid betänkandet hava fogats förslag till reglemente för den med statsmedel

understödda fårpremieringen inom riket samt till kungörelse angående

statsanslag till åtgiirder för höjande av landets fåravel. Dessa

författningsförslag äro i huvudsak byggda på motsvarande författningar

angående åtgärder för svinavelns höjande. Statsbidrag skulle enligt förslaget

utgå till fårpremiering med högst så stort belopp, som hushållningssällskap

eller landsting, vart för sig eller i förening, tillskjutit

därtill under året; till fåravelsstationer med högst hälften av det belopp,

som hushållningssällskapet under året utbetalt till bildande och upprätthållande

av dylika stationer, dock högst 500 kronor; till bildande av

fåravelsföreningar med högst så stort belopp, som hushållningssällskapet

för ändamålet anvisat, dock ej utöver 50 kronor för varje förening; till

stam boks föring av lantras med högst så stort belopp, som hushållningssällskapet

eller landstinget, vart för sig eller i förening, för sådan stamboksföring

under året tillskjutit; samt till ullutställningar med högst hälften

av det belopp, som hushållningssällskapet under året av tillskjutna

medel utbetalt för omkostnader för utställningar, pris och premier däruti

inbegripna. För statsbidrags erhållande hava vissa villkor i särskilda

fall föreslagits. Statens kostnader för dessa åtgärder hava de sakkunniga

förslagsvis beräknat sålunda:

Fårpremiering ................................................ kronor 15,000

Fåravelsstationer............................................. » 6,000

Fåravelsföreningar.......................................... » 6,000

Stamboksföring ............................................. » 3,000

Ullutställningar.............................................. » 5,000 kronor 35,000.

Nämnda ämbetsverk hava den 14 mars 1917 avgivit utlåtande i

ämnet.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Den i riksdagens skrivelse avsedda frågan är, såsom den erhållna

utredningen tydligt visar, ur många synpunkter synnerligen behjärtansvärd.

Utredningen utvisar enligt min mening även behovet av statens

stödjande medverkan. Jag anser det vara alldeles riktigt, att åtgärderna

huvudsakligen inriktas på upphjälpande av själva fårskötseln. De förslag,

vilka framställts i sådant syfte och som nära ansluta sig till de åtgärder,

vilka i avseende å svinskötseln visat sig framgångsrika, synas mig välbetänkta.

Jag vill därför härutinnan ansluta mig till de sakkunnigas

av ämbetsverken förordade förslag, men vill framhålla, att ändringar

och jämkningar i förslaget kunna finnas behövliga såväl nu som isynnerhet

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 9.

framdeles, allteftersom fårskötsel utvecklas och erfarenhet om åtgärdernas

verkan erhålles. I den mån sådana ändringar icke röra huvudgrunderna

för statsbidragens beräknande, böra de kunna vidtagas av Kungl. Maj:t

utan riksdagens hörande.

Då kommerskollegiet förmält sig hava för avsikt att vid granskning

av uppgjort förslag till ny leveransförordning beakta den mycket viktiga

synpunkten, att s veu ska varor må, där icke påtagliga statsintressen åsidosättas,

i möjligaste mån givas en gynnsammare ställning vid statsleveranser

än utländska varor, torde för närvarande någon särskild åtgärd i detta

hänseende icke böra ifrågasättas.

Förslaget om statsunderstöd till ullutställningar bör, om det realiseras,

bliva till stort gagn. Det är nämligen tydligt, att okunnighet om

industriens fordringar på ullen samt bristande organisation bland försäljarna

i hög grad minskat möjligheterna för fårskötseln att lämna ett

ekonomiskt tillfredsställande resultat. Vad ämbetsverken anfört angående

utställningarnas anordnande m. m. torde böra vinna beaktande vid

anslagsvillkorens bestämmande.

Mot den beräknade storleken av det behövliga statsbidraget har

jag icke något att erinra. För korthetens skull och i analogi med

övriga anslag till befordrande av aveln av särskilda slag av husdjur,

där endast husdjurets namn men icke de produkter det lämnar omförmäles

i anslagets titel, anser jag anslaget lämpligen böra gälla ))fåravelns

befrämjande)).

Till en början vill riksdagen framhålla, hurusom den åvägabragta

utredningen synes riksdagen hava styrkt den i riksdagens förenämnda

skrivelse uttalade uppfattning, att åtgärder för ullproduktionens befrämjande

i första hand böra inriktas på höjande av fårskötseln inom

landet med åtföljande ökning av fårstammen. I sådant avseende finner

riksdagen de förslag, som framställts av de ovan omförmälda sakkunniga,

värda allt beaktande. Den böjning av fårskötseln, som enligt riksdagens

förmenande är att förvänta av nämnda förslags genomförande, torde

nämligen vara ägnad att kraftigt bidraga till frambringande av vad

man bär närmast åsyftar, nämligen en vara av god och ensartad beskaffenhet.

Vad angår av de sakkunniga ifrågasatta åtgärder för vinnande av

ökad avsättning av inom landet producerad ull anser riksdagen synnerligen

önskvärt, att vid inköp för statens räkning företrädesrätt må

lämnas beträffande den svenska ullen. Självfallet torde likväl detta

icke kunna ifrågakomma, för den händelse staten därigenom skulle

erhålla en i kvalitativt avseende underlägsen vara.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Under åberopande av det anförda och då det av Eders Kungl.

Maj:t för ifrågavarande ändamål beräknade beloppet icke ger anledning

till någon riksdagens erinran har riksdagen till fåravelns befrämjande å

extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

38:o) Vidare och i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts

framställning i ämnet har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett

av åren 1909—1917 skett, till fj åder fäa velns befrämjande anvisat å extra

stat för år 1918 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

39:o) Under punkt 37 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till biskötselns befrämjande anvisa å extra stat för år 1918 ett

anslag av 6,000 kronor.

Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet anfört

följande.

5Att biskötseln kan och bör utvecklas till en vida mer betydande

näring än den för närvarande är, torde vara obestridligt. Den har

länge, ehuru i jämförelsevis mindre skala, drivits såsom binäring till

jordbruk och trädgårdsskötsel, men framför allt torde den vara lämplig

för småbrukare och smärre lägenhetsinnehavare. Den kräver jämförelsevis

ringa kostnad och genom densamma tillgodogöras naturtillgångar,

som eljest skulle förbliva oanvända. Om biskötseln bedrives rationellt

och vinner önskvärd utveckling, kan den väsentligt bidraga till sina

idkares utkomst, den kan minska importen av honung från utlandet

eller göra sådan import överflödig och den kan förse den inhemska

marknaden med ökad mängd av detta värdefulla näringsmedel. För

jordbruket och trädgårdsbruket såsom sådant är biskötseln även av en

viss direkt betydelse genom binas medverkan vid vissa blommors, exempelvis

klöverns befruktning.

Att biskötseln redan nu inom landet omfattas med ett icke

obetydligt intresse, framgår såväl av vad som anförts i de många

framställningar och utlåtanden i ämnet, för vilka jag nu redogjort,

som av den omständigheten att vissa hushållningssällskap redan i

mån av sina tillgångar understödja densamma med ett ganska avsevärt

belopp. Det torde dock, såsom även i ovannämnda skrifter och

utlåtanden samstämmigt framhålles, vara oförnekligt, att biskötseln

ännu inom mycket stora delar av vårt land i regel befinner sig på en

ganska låg och efterbliven ståndpunkt. Detta är ej så mycket att undra

över, då så ringa tillfällen till undervisning och övning i rationell biskötsel

nu erbjudas. Vid de statsunderstödda trädgårdsskolorna vid

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Riksdagens skrivelse Nr 9.

Alnarp och Adelsnäs samt vid lantbruksakademiens trädgårdsskola å

Experimentalfält^ lämnas allenast några få timmars undervisning i

detta ämne. Övrig organiserad undervisning torde alldeles saknas.

Det torde dock beträffande biskötseln liksom ifråga om andra näringar

vara tydligt, att undervisning samt tillgång till praktisk hjälp och sakkunniga

råd är vad som främst kräves. För att kunna tillhandahålla

detta behövas emellertid ytterligare medel.

En särskild anledning att nu räcka biskötseln en hjälpande hand

ligger däri, att landets bistam anses hava under år 1916 på grund av

ogynnsamma väderleksförhållanden blivit i hög grad försvagad. Det har

för mig uppgivits, att kanske ända till 60 å 70 procent av bisamhällena

dukat under. Härigenom har brist på honung uppstått, vilket är desto

mer beklagligt, som landets förråd av socker samtidigt är särdeles

knappt. De härigenom uppkomna förhållandena hava tydligt visat, att

även honung är ett av de livsmedel, som verkligen behövas. Det synes

därför även från denna synpunkt vara hög tid, att staten genom anslag

stödjer och uppmuntrar denna för våra hushåll välbehövliga och

nyttiga näring.

Jag anser mig därför böra förorda, att staten lämnar anslag till

biskötselns befrämjande. Den vunna utredningen synes mig ådagalägga,

att detta bör ske på det sätt lantbruksstyrelsen föreslagit i sitt

utlåtande den 20 oktober 1913, d. v. s. genom hushållningssällskapen

och högst med lika stort belopp, som dessa själva använda för ändamålet.

Mot de av lantbruksstyrelsen föreslagna villkoren har jag i

huvudsak ej något att erinra, men torde med den närmare formuleringen

av villkoren kunna anstå, till dess anslagsfrågan avgjorts. Anslagsbeloppet

synes, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit, böra bestämmas till 6,000

kronor, att utgå på extra stat.»

De av departementschefen i hans förestående yttrande anförda

skäl för att statsmakterna nu böra träda emellan för att bispringa

ifrågavarande näring synas så övertygande, att riksdagen icke anser behövligt

att söka framdraga några ytterligare. Riksdagen tvekar sålunda

icke att bevilja ett särskilt anslag för biskötselns befrämjande. Beträffande

anslagets storlek håller riksdagen före, att det ej torde kunna

sättas till lägre belopp än det av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna.

Vad departementschefen anfört ifråga om sättet för statsbidragets

utlämnande föranleder icke någon erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

till biskötselns befrämjande anvisat å extra stat för år 1918 ett

reservationsanslag av 6,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 33

40:o) Under punkt 38 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1918 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Aluarp

23,000 kronor, dels ock såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren

för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest han

fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor,

■eller tillhopa 23,500 kronor.

Under en följd av år hava provningsanstalter för maskiner och

redskap för lantbrukets behov varit i verksamhet vid lantbruksinstitutet

vid Ultima samt lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp. Kostnaderna

härför bestredos under de första åren genom ett av aktiebolaget Separator

den 7 augusti 1896 donerat kapital av 100,000 kronor ävensom

genom provningsavgifter och inkomster av försålda meddelanden rörande

provningarna. Sedan Kungl. Maj:t vid 1907 års riksdag anmält, att

förberörda gåvomedel vid nämnda års slut komme att vara nästan fullständigt

förbrukade, har riksdagen för vart och ett av åren 1908—1917

anslagit medel för ifrågavarande ändamål, nämligen för vartdera av

åren 1908 och 1909 10,000 kronor, för vartdera av åren 1910 och

1911 12,500 kronor, för år 1912 17,500 kronor och för vart och ett

av åren 1913—1917 21,000 kronor.

Departementschefen har anfört.

»Erfarenheten synes enligt vad såväl anstalternas styrelse som lantbruksstyrelsen

i ärendet anfört otvivelaktigt givit vid handen, att redskapsprovningsanstalternas

nuvarande organisation åsamkat föreståndaren, vilken

det enligt samma organisation åligger att ensam leda provningarna av

alla slag vid bägge anstalterna, ett så omfattande arbete, att detta icke

kunnat utföras i överensstämmelse med de allt större krav, som från

lantbrukets sida år från år ställas på detsamma. Att åtgärder måste

vidtagas till undanröjande av dessa olägenheter, torde vara uppenbart.

De förändringar, som i detta avseende nu föreslagits av anstalternas

styrelse, synas mig lämpliga. I likhet med lantbruksstyrelsen håller

jag före, att främst måste uppmärksammas, att de fordringar, som

böra ställas på en provningsledare, äro i flera avseenden väsentligt olika,

då det gäller provningar av å ena sidan lantbruksmaskiner och lantbruksredskap

och å andra sidan maskiner och redskap, avsedda för mejerihanteringen.

Genom en uppdelning såsom föreslagits av föreståndarens arbete

mellan denne och den nu i anstalternas stat upptagne assistenten i samband

med denne senares upphöjande till ställning av överassistent torde på sätt

lantbruksstyrelsen också framhållit nämnda olikhet ifråga om sakkunskap

på ett tillfredsställande sätt vinna beaktande, på samma gång den av

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 11 saml. 9 höft. (Nr 9.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 9.

riksdagen framhållna nödvändigheten av en fast organisation och största

möjliga enhetlighet i provningsarbetet icke därigenom förbises.

Beträffande storleken av överassistentens arvode delar jag lantbruksstyrelsens

uppfattning, att detsamma bör sättas lika med det, som före

1913 års lönereglering för tjänstemännen vid centralanstalten för försöksväsendet

på jordbruksområdet tillkom överassistent vid nämnda anstalt,

eller 4,500 kronor för år. Dä arvodet till den i staten nu uppförde

assistenten är upptaget till 2,500 kronor, skulle den ifrågasatta förändringen

nödvändiggöra en höjning av nuvarande anslaget till redskapsprovningsanstalterna

med 2.000 kronor.

Vad angår de föreståndaren tillkommande avlöningsförmåner torde

billigheten kräva, att denne befattningshavare, snm vid redskapsprovningsanstalternas

omorganisation år 1912 ansågs böra i avlöningshänseende

jämnställas med föreståndarna vid nämnda central anstalt, i fråga om arvodesförhöjning

efter viss tids tjänst kommer i åtnjutande av förmåner motsvarande

dem, som före ovannämnda lönereglering tillkommo sådan föreståndare,

nämligen två ålderstillägg å 500 kronor efter respektive fem

och tio år. Då anstalternas nuvarande föreståndare vitsordats hava på

ett nitiskt och förtjänstfullt sätt skött sin befattning samt, därest han

kvarstår i densamma till ingången av år 1918, då kommer att hava

innehaft tjänsten i fem år, bör alltså enligt min mening en arvodesförhöjning

av 500 kronor vid nämnda tid beredas honom. Denna höjning

bör, då provniugsanstalterna stå på extra stat, naturligtvis endast

vara personlig för den nuvarande föreståndaren Adelsköld.»

Den föreslagna uppdelningen av föreståndarens arbete mellan denne

och den vid anstalterna nu anställde assistenten i samband med dennes

förändrade ställning till överassistent synes med hänsyn till vad

departementschefen i ärendet anfört välbetänkt. Den därav föranledda

ökningen av ifrågavarande anslag ger sålunda icke anledning till någon

riksdagens erinran.

Då riksdagen icke heller har något att invända däremot att såsom

föreslagits redskapsprovningsanstalternas nuvarande föreståndare beredes

ett personligt ålderstillägg, har riksdagen å extra stat för år 1918 anvisat

såsom särskilda förslagsanslag, högst, dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterua

vid Ultima och Alnarp 23,000 kronor, dels ock såsom

personligt ålderstillägg till föreståndaren för ifrågavarande anstalter Karl

Fredrik Theodor Adelsköld, därest han fortfarande med gott vitsord

tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor; eller tillhopa 23,500 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 9.

4l:o) I anledning av en inom riksdagen väckt motion har riksdagen

å extra stat för år 1918 till Kunjfl. Maj:ts förfogande anvisat ett

reservationsanslag av 50,000 kronor för att Eders Kungl. Maj:t må

därutav efter noggrann prövning tilldela uppfinnare av lantbruksmaskiner

pris i enlighet med det värde uppfinningen kan anses äga.

42:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 39 framställda

förslag har riksdagen i likhet med vad för år 1917 senast ägt rum

såsom bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer för jordbrukets och

näringarnas behov — inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, förbundit sig att upprätta laboratorium

och bekosta ej mindre lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel

för kemist och assistent än även avlöningen till dessa och laboratorietjänaren

ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets underhåll samt

till inköp av böcker och inventarier för stationens behov — å extra

stat för år 1918 anvisat högst 6,000 kronor för varje station eller tillhopa

ett förslagsanslag, högst, 48,000 kronor.

43:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 40 därom

gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för år 1917

såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska anstalten inom

Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagt

minst 9,000 kronor — å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 15,000 kronor.

44:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 41 därom

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för åren

1914—1917, till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra

stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 50,000 kronor.

45:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 42

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och

ett av åren 1887—1917 ägt rum, å extra stat för år 1918 till Kungl.

Majrts förfogande anvisat ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor för

att — med högst 1,000 kronor för varje anstalt — användas till understöd

åt sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma

belopp som statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 9.

villkor och föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden,

som fastställas av Kungl. Maj:t.

46:o) Under punkt 43 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att vad vid utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt å

de såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen

av frö av vallväxter och foderrotfrukter anvisade anslag må av Kungl.

Maj:t under år 1918 användas för dylika åtgärder beträffande vallväxter,

foderrotfrukter och köksväxter, dels ock för samma ändamål å extra

stat för år 1918 anvisa ett anslag av 15,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har

riksdagen såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska

klöver- och gräsfröodlingen på extra stat för vart och ett av åren 1908

—1912 anvisat ett belopp av 15,000 kronor.

För år 1913 beviljade riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t enahanda

belopp såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska

odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter. Anslagets

användning utsträcktes alltså till frö av foderrotfrukter.

För vartdera av åren 1914 och 1915 har riksdagen på förslag av

Kungl. Maj:t såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska

odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter anvisat ett till

20,000 kronor höjt anslag.

På framställning av Kungl. Maj:t medgav 1915 års riksdag, att

vad vid utgången av år 1915 kvarstode oanvänt å det såsom bidrag till

åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen av frö utav klöver,

gräs och foderrotfrukter anvisade anslag finge av Kungl. Maj:t under år

1916 användas för dylika åtgärder beträffande odling av frö utav vallväxter

och foderrotfrukter, och anvisade tillika för samma ändamål å

extra stat för år 1916 ett belopp av 20,000 kronor. Anslagets användning

utsträcktes alltså till frö även av andra vallväxter än klöver och gräs.

För år 1917 har motsvarande medgivande lämnats samt ett anslag

av 20,000 kronor anvisats.

Mot att såsom nu föreslagits jämväl köksväxtodling inbegripes i

de statsunderstödda åtgärderna för fröodlingens främjande har riksdagen

intet att erinra.

Riksdagen har alltså dels medgivit, att vad vid utgången av år

1917 må kvarstå oanvänt å de såsom bidrag till åtgärder för befordrande

av den inhemska odlingen av frö av vallväxter och foderrotfrukter anvisade

anslag må av Kungl. Maj:t under år 1918 användas för dylika;

åtgärder beträffande vallväxter, foderrotfrukter och köksväxter, dels och

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Rf 9.

för samma ändamål å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

47:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 44 därom

gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad för år 1917 ägt

rum för år 1918 å extra stat anvisat såsom särskilda förslagsanslag,

högst, dels för anställande av en statskonsulent i fröodling 6,500 kronor,

dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten i fröodling

Anders Elofson, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i

denna egenskap, 500 kronor; eller tillhopa 7,000 kronor.

48:o) Under punkt 45 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet 66,000 kronor, dels till uppehållaude av verksamheten

vid föreningens filial i Västernorrlands län 8,000 kronor; dels ock för

inrättande av en föreningens filial i Jämtlands län 1,500 kronor och för

uppehållande av verksamheten vid denna filial 8,000 kronor eller tillhopa

9,500 kronor eller sålunda inalles 83,500 kronor.

Såsom bidrag till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt

vetenskapliga verksamhet har riksdagen på extra stat beviljat för

vart och ett av åren 1905—1912 ett anslag av 25,000 kronor, för år

1913 ett anslag av 35,000 kronor samt för vart och ett av åren 1914—

1917 ett anslag av 66,000 kronor. Därutöver har Kungl. Maj:t årligen

till föreningen anvisat 15,000 kronor, som utgått från ordinarie anslaget

till befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen därjämte å

extra stat för år 1917 till understöd åt nämnda förening för en filial i

mellersta Norrland anvisat för filialens upprättande 1,500 kronor samt

för uppehållande av verksamheten vid densamma 8,000 kronor eller tillhopa

9,500 kronor.

Därjämte anhöll riksdagen år 1916, i anledning av väckta motioner,

om utredning och förslag rörande upprättande snarast möjligt å lämplig

plats inom Jämtlands län av en filial till Sveriges utsädesförening.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två

inom riksdagen väckta likalydande motioner, vari hemställts, att riksdagen

ville för inrättande av en filial av Sveriges utsädesförening i

Värmlands län för år 1918 anvisa ett belopp av 1,500 kronor och för

uppehållande av verksamheten vid denna filial 8,000 kronor eller tillhopa

9,500 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 9.

I likhet med departementschefen håller riksdagen före, att till uppehållande

av verksamheten vid själva utsädesföreningen samt dess nya

filial i Västernorrlands län böra utgå samma anslag, som för detta

ändamål beviljats för innevarande år.

Beträffande det föreliggande förslaget om inrättande av en utsädesf

öreningens filial i Jämtlands län hade önskvärt varit, att plats för

filialen utsetts, innan förslaget om densammas upprättande förelagts

riksdagen. Då emellertid riksdagen, som förväntar att berörda fråga

kommer att tillfredsställande ordnas, icke i övrigt har något att erinra

mot förslaget i fråga, vill riksdagen icke av förenämnda anledning motsätta

sig detsamma. Mot det för ändamålet i fråga beräknade anslaget,

vilket upptagits till enahanda belopp som för Västernorrlandsfilialen,

synes ingen anmärkning kunna göras, och anser riksdagen, att för detta

anslags utgående bör bindas villkor om tillhandahållande på sätt departementschefen

föreslagit av loge och lada för filialen.

Vad beträffar det i berörda motioner framställda förslaget om inrättande

från och med år 1918 jämväl inom Värmlands län av en filial

av Sveriges utsädesförening så bär såsom i motionerna framhållits även

denna fråga på föranstaltande av Eders Kungl. Maj:t varit föremål för

sakkunnig utredning, vilken återfinnes i berörda statsrådsprotokoll.

För ernående av det med ifrågavarande verksamhet åsyftade målet,

som är frambringande av för landets olika delar lämpliga utsädesstammar

och sorter, erfordras enligt riksdagens förmenande, att inom sådana landsdelar,

varest förhållandena i fråga om klimat och jordmån uppenbarligen

äro varandra väsentligt olika, en efter orten lämpad förädlings- och

försöksverksamhet igångsättes.

Den utredning, som, på sätt ovan nämnts, förebragts rörande lämpligheten

att för Värmland inrätta en särskild utsädesförenings filial, torde

giva vid handen, att detta landskap just i berörda avseenden intager en

särställning i förhållande till de angränsande landskapen. I betraktande

härav och med hänsyn jämväl därtill att Värmland beträffande den

absoluta arealen av den odlade jorden intager femte rummet bland rikets

län synes det i motionerna framställda förslaget nog så väl motiverat.

Departementschefen har såsom också i motionerna påpekats funnit

beaktansvärda skäl vara anförda för upprättande i nämnda syfte av en

utsädesförenings filial särskilt för Värmland. Emellertid har departementschefen

under framhållande av nödvändigheten att av budgetshänsyn icke

medtaga sådana utgifter, som kunna utan alltför stor olägenhet uppskjutas

någon tid, ansett, att med inrättande av denna filial bör tillsvidare

anstå.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse AV 9.

Riksdagen håller dock före, att rådande extraordinära förhållanden

med åtföljande knapphet i tillgången på spannmål tydligt lagt i

dagen vikten därav att åtgärder, som äro ägnade att för framtiden i

möjligaste män göra landet oberoende av den tillförsel från utlandet,

till vilken Sverige nu är hänvisat för fyllande av det egna behovet,

snarast böra vidtagas. Med andra ord allt bör göras lör åstadkommande av

ökning i den inhemska spannmålsproduktionen. Ett grundvillkor härför

är att för respektive orter lämpliga och givande spannmålssorter bliva

kända och använda. Ur denna synpunkt finner riksdagen det i motionerna

framställda förslaget om upprättande redan från år 1918 av en utsädesföreningens

filial i Värmland värt beaktande. Visserligen kan även här

mot själva förslaget den anmärkningen göras, att frågan om plats för

filialen bort hava ordnats, innan förslaget om dess upprättande förelagts

riksdagen. Då emellertid riksdagen beträffande Jämtlandsfilialen oaktat

det anmärkta förhållandet biträtt förslaget härom, anser sig riksdagen,

som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot förslaget om inrättande

av en utsädesföreningens filial för Värmlands län, icke heller kunna motsätta

sig detta förslag. För utgående av det för ändamålet begärda

anslaget, mot vars belopp riksdagen icke har något att erinra, bör jämväl

på sätt ovan nämnts beträffande Jämtlandsfilialen bindas villkor om

tillhandahållande av loge och lada.

Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen anmäla, att

riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

och de i ämnet väckta motionerna å extra stat för år 1918 såsom

särskilda förslagsanslag, högst, anvisat dels till uppehållande av Sveriges

utsädesförenings praktiskt vetenskapliga verksamhet 96,000 kronor, dels

till uppehållande av verksamheten vid föreningens filial i Västernorrlands

län 8,000 kronor, dels för inrättande av en föreningens filial i Jämtlands

län 1,500 kronor och för uppehållande av verksamheten vid denna

filial 8,000 kronor eller tillhopa 9,500 kronor, dels ock för inrättande

av en föreningens filial i Värmlands län 1,500 kronor och för uppehållande

av verksamheten vid denna filial 8,000 kronor eller tillhopa

9,500 kronor eller sålunda inalles 93,000 kronor.

49:o) Under punkt 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att vad vid utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt å

anslag till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket må av Kungl.

Maj:t under år 1918 disponeras för enahanda ändamål, dels ock för

samma ändamål å extra stat för år 1918 anvisa ett anslag- av 210,000

kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Om det nu begärda anslaget beviljas, skulle med inräknande av

eventuellt påräknelig besparing vid 1917 års utgång för år 1918 finnas

tillgängligt ett belopp, uppgående till det förut vanliga 270,000 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen dels

medgivit, att vad vid utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt å anslag

till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket må av Kungl. Maj:t

under år 1918 disponeras för enahanda ändamål, dels ock för samma

ändamål å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av

210,000 kronor.

50:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den särskilda proposition angående anslag för odlingshjälp

till egnahemslåntagare, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att

avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1918 beräkna

ett belopp av 50,000 kronor.

Sedermera bär meddelande lämnats därom att frågan om framställning

till innevarande års riksdag uti ifrågavarande ärende förfallit, i följd

varav medel för berörda ändamål ej vidare behövde beräknas å 1918

års stat.

Om vad sålunda förekommit har riksdagen härigenom velat erinra.

51:o) Under punkt 48 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1918 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels för anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket 6,500

kronor, dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten för

det mindre jordbruket August Östergren, därest han fortfarande med

gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor, eller tillhopa 7,000

kronor.

Till anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket

har riksdagen för vart och ett av åren 1910—1917 beviljat å extra stat

ett anslag av 6,500 kronor, varjämte riksdagen för sistnämnda år såsom

personligt ålderstillägg till statskonsulenten för det mindre jordbruket,

August Östergren, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgjorde

i denna egenskap, anvisat ett anslag av 500 kronor. Av anslaget å

6.500 kronor användas 4,000 kronor till arvode åt konsulenten och

2.500 kronor till bestridande av hans resekostnader. Reglemente för

denne statskonsulent är av Kungl. Maj:t utfärdat den 15 oktober 1909.

Riksdagen har i likhet med vad skett för år 1917 å extra stat

för år 1918 anvisat såsom särskilda förslagsanslag, högst, dels för anställande

av en statskonsulent för det mindre jordbruket 6,500 kronor,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels ock såsom personligt ålders tillägg till statskonsulenten för det mindre

jordbruket August östergren, därest han fortfarande med gott vitsord

tjänstgör i denna egenskap, 500 kronor eller tillhopa 7,000 kronor.

52:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen i likhet med vad skett för innevarande år såsom

bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk

å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor

ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må härav använda högst 5,000

kronor till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående

jordbruk.

53:o) I följd av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 50 gjorda

framställning har riksdagen i likhet med vad under senare åren skett å

extra stat för år 1918 anvisat dels till statsbidrag till fortgående smörprovningar

ett reservationsanslag av 10,000 kronor, dels ock till bestridande

av kostnaderna för kontrollen över vattenhalten i svenskt exportsmör

ett reservationsanslag av 6,000 kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.

54:o) I en till riksdagen den 16 april 1917 avlåten proposition,

nr 243, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bifogat utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att

dels medgiva, att utfästelse meddelas att för statens räkning från

vederbörande tillverkare inköpa de partier torkade potatisprodukter,

potatisstärkelse och glykos, som till staten hembjudas före den 1 juni

1918, till pris, som fastställes av en nämnd, utsedd på sätt Kungl. Maj:t

må äga föreskriva, och vilket pris avpassas så, att odlare av potatis

kan påräkna ett pris av 7 kronor för hektoliter potatis av fullgod beskaffenhet

och med 18 procents stärkelsehalt, levererad vid den järnvägsstation

eller hamn, som är närmast potatisens odlingsort;

dels medgiva ,att utfästelse meddelas, att vid inköp före den 1 juni

1918 av potatis för statens räkning priset för hektoliter potatis av ''fullgod

beskaffenhet, levererad vid den järnvägsstation eller hamn, som är

närmast potatisens odlingsort, icke må understiga 7 kronor per hektoliter;

dels till understöd för anläggande av potatistorkerier å extra stat

för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag, högst, 750,000 kronor, att

under de närmare villkor Kungl. Maj:t bestämmer för ändamålet användas

med iakttagande, att understöd ej må utgå med belopp överstigande

halva anläggningskostnaden, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Riksdagens skrivelse Nr 9.

må under innevarande år låta förskottsvis av tillgängliga medel utanordna

detta belopp;

dels ock medgiva, att, beträffande de vid sådant med understöd

av statsmedel anlagt torkeri framställda produkter, utfästelse om inköp,

som i första punkten härovan förmäles, må meddelas att gälla under

två år från den dag, då understödet av Kungl. Maj:t beviljats, skolande

i detta fall inköpspriset årligen fastställas.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 105 anmält, har riksdagen

i anledning av förevarande framställning

dels medgivit, att utfästelse meddelas att för statens räkning från

vederbörande tillverkare inköpa de partier torkade potatisprodukter, potatisstärkelse

och glykos av fullgod beskaffenhet, som till staten hembjudas

före den 1 juni 1918, till pris, som fastställes av en nämnd, utsedd på

sätt Kungl.'' Maj:t må äga föreskriva, och vilket pris avpassas så, att

odlare av potatis kan påräkna ett pris av 6 kronor för hektoliter potatis

av fullgod beskaffenhet och med 18 procents stärkelsehalt, levererad vid

den järnvägsstation eller hamn, som är närmast potatisens odlingsort;

dels medgivit, att utfästelse meddelas, att vid inköp före den 1 juni

1918 av potatis för statens räkning priset för hektoliter potatis av fullgod

beskaffenhet, levererad vid den järnvägsstation eller hamn, som är

närmast potatisens odlingsort, icke må understiga 6 kronor per hektoliter;

dels till understöd för anläggande av potatistorkerier å extra stat

för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag, högst, 750,000 kronor, att

under de närmare villkor Kungl. Maj it bestämmer för ändamalet användas

med iakttagande, att understöd ej må utgå med belopp, överstigande

halva anläggningskostnaden, ävensom medgivit, att Kungl.

Maj:t må under innevarande år låta förskottsvis av tillgängliga medel

utanordna detta belopp;

dels ock medgivit, att, beträffande de vid sådant med understöd

av statsmedel anlagt torkeri framställda produkter, utfästelse om inköp,

som i första punkten härovan förmäles, må meddelas att gälla under

två år från den dag, då understödet av Kungl. Maj:t beviljats, skolande

i detta fäll inköpspriset årligen fastställas.

55:o) Under punkt 51 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att vad som vid 1917 års utgång må återstå oanvänt av

det under benämning »norrländska avdikningsanslaget» anvisade anslag

må av Kungl. Magt under år 1918 användas för enahanda ändamål,

dels ock till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr D.

och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av

till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för

närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för

år 1918 anvisa under ovan angivna benämning ett anslag av 1,900,000

kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kung!. Maj:ts ifrågavarande

framställning.

Riksdagen har alltså dels medgivit, att vad som vid 1917 års utgång

må återstå oanvänt av det under benämning »norrländska avdikningsanslaget»

anvisade anslag må av Kungl. Maj:t under år 1918

användas för enahanda ändamål, dels ock till understödjande medelst

statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget

är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning

av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av redan

odlad jord, å extra stat för år 1918 anvisat under ovan angivna benämning

ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor.

56:o) Under punkt 52 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

dels medgiva, att det belopp, som vid utgången av år 1917 må kvarstå

oanvänt å det under benämning »allmänna avdikningsanslaget» anvisade

anslag, må av Kungl. Magt under år 1918 användas för enahanda ändamål,

dels ock till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar

av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföret^get

är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning

av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad

jord, å extra stat för år 1918 anvisa under ovan angivna benämning

ett anslag av 400,000 kronor, med iakttagande att av samtliga sålunda

för år 1918 tillgängliga medel högst 150,000 kronor må utgå till avdikning

av sådan mark, vars torrläggning avser endast minskning av

frostländighet för närliggande bygd.

Riksdagen har för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 ställt

till Kungl. Maj:ts förfogande under benämning »allmänna avdikningsanslaget»,

till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar

av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget

vore uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning

av frostländighet för närliggande bygd, ett belopp av 450,000 kronor,

därav högst 150,000 kronor finge utgå till avdikning av sådan mark, vars

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 i Riksdagens skrivelse AV 9.

torrläggning avsåge endast minskning av frostländighet för närliggande

bygd. Åven för år 1912 hade riksdagen beviljat ett liknande anslag

till belopp av 300,000 kronor, ehuru med annat användningsområde och

under något olika villkor.

Då befintliga behållningar ansågos räcka till anvisande av statsbidrag

för år 1916, begärde Kungl. Maj:t år 1915 av riksdagen allenast

bemyndigande att använda dessa behållningar, vilket riksdagen medgav.

Åven till år 1917 ansågos behållningar kunna påräknas, men för tillökning

av det tillgängliga beloppet begärdes och anvisades ett anslag

av 250,000 kronor.

Med anledning av riksdagens skrivelse den 13 maj 1916 har

Kungl. Magt den 28 juli 1916 utfärdat ny kungörelse angående villkoren

för bidrag från detta anslag. Åndringarna äro i allt väsentligt

desamma som beträffande norrländska avdikningsanslaget. Statsbidrag

utgår med högst en tredjedel av den beräknade kostnaden ävensom av

undersöknings- och förrättningskostnad samt kostnad för kartor och

handlingar vid företag, som avse utdikning av till åker eller äng lämplig

jord eller redan odlad jord, och med högst hälften av nämnda kostnader

vid rena frostminskningsföretag.

Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»Av allmänna avdikningsanslaget för år 1916 blev före årets utgång

taget i anspråk ett belopp av 254,390 kronor. Då de för året tillgängliga

medlen, såsom lantbruksstyrelsen framhållit, utgjorde 529,979 kronor

56 öre, uppstod därför en behållning av 275,589 kronor 56 öre. Tillsammans

med det för år 1917 anvisade anslaget å 250,000 kronor finnes

alltså för innevarande år tillgängligt ett belopp av 525,589 kronor 56 öre.

Åven med hänsyn tagen till, att de nya villkoren för åtnjutande

av bidrag från anslaget torde komma att medföra ökade anspråk på

anslaget, synes det mig icke kunna antagas, att redan under år 1917

hela det tillgängliga beloppet kommer att bliva förbrukat. Medgivande

torde därför böra av riksdagen begäras till användande under år 1918 aveventuell

återstod.

Ifall för år 1918 nytt anslag beviljas till belopp av 400,000 kronor

eller sålunda 150,000 kronor mer än anslaget för år 1917, komma för de

bägge åren 1917 och 1918 att vara tillgängliga tillhopa 925,589 kronor

56 öre, vilket i medeltal per år utgör nära 463,000 kronor. Då anslagets

normala belopp förut ansetts kunna bestämmas till 450,000 kronor, å

vilket belopp betydliga besparingar plägat uppstå, synes mig sagda

anslagsökning nu få anses tillfyllest, helst som de påräknade ökade

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr D.

anspråken på anslaget väl icke komma att under de forsta åren göra

sig gällande i sådan grad, som senare torde bliva fallet.

Att såsom lantbruksstyrelseu eventuellt ifrågasatt, nu föreslå statsbidragets

minskning till en fjärdedel av kostnadsbeloppet beträffande

sådana företag, vilka nu kunna erhålla bidrag intill en tredjedel av

samma kostnad, kan jag icke tillstyrka. Måhända kommer en sådan

åtgärd att framdeles bliva nödvändig, ifall anspråken på anslaget stiga

i högre grad, än statsmakterna finua böra tillgodoses medelst statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet. Det är nämligen att märka, att

vid andra företag än dem, som avse enbart frostminskning, lån från

odlingslånefonden kan erhållas till den återstående kostnaden, naturligtvis

intill medgiven maximigräns, och att utsträckningen av möjligheten att

erhålla statsbidrag till att gälla även avdikning av redan odlad jord kan

komma att medföra, att statsbidrag utgår till företag eller till sådan del

av kostnaden för företag, som rätteligen bort tillgodoses genom lån från

sagda fond. Då emellertid riksdagen i sin skrivelse den 13 maj 1916

uppmärksammade de olägenheter, som i detta hänseende kunde uppstå

genom sagda utsträckning av anslagets användning, och till deras avvärjande

förordade vissa särskilda bestämmelser, vilka blivit iakttagna i

kungörelsen den 28 juli 1916, anser jag, att åtminstone för närvarande,

innan erfarenhet vunnits om de nya villkorens verkningar, någon ändring

i av lantbruksstyrelsen angivet syfte icke bör ske. Huruvida över huvud

det sätt för ändring, som lantbruksstyrelsen nu antytt, är det lämpligaste,

kan jag därför nu icke behöva uttala mig om, men vill framhålla, att

den ifrågasatta bidragsminskningen skulle drabba även företag, som avse

avdikning av jord, som är ägnad att odlas till åker eller äng, och att

beträffande sådana företag ändringarna i villkoren icke synas vara av

beskaffenhet att ge tillräckliga motiv för en dylik skärpning.»

Riksdagen anser det belopp, vartill Eders Kungl. Maj:t föreslagit

allmänna avdikningsanslaget för år 1918, lämpligt avvägt. Riksdagen

delar jämväl den av departementschefen i hans ovanstående yttrande till

statsrådsprotokollet uttalade uppfattning rörande ifrågasatt förändring av

statsbidragets storlek i förhållande till kostnadsbeloppet.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att det belopp, som vid utgången av år 1917 må

kvarstå oanvänt å det under benämning »allmänna avdikningsanslaget»

anvisade anslag, må av Kungl. Maj:t under år 1918 användas för enahanda

ändamål, dels ock till understödjande medelst statsbidrag utan

återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar inom

andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 9.

arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller

minskning av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av

redan odlad jord, å extra stat för år 1918 anvisat, under ovan angivna

benämning ett reservationsanslag av 400,000 kronor med iakttagande

att av samtliga sålunda för år 1918 tillgängliga medel högst 150,000

kronor må utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser

endast minskning av frostländighet för närliggande bygd.

57:o) Under punkt 53 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1918 i mån av behov

disponera till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande vad vid

utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt såväl å anslag till åtgärder

för lösning av frågan om tillgodogörandet av den i landets torvmossar

befintliga bränsletillgång m. m. som å anslag till åtgärder för åstadkommande

av en omedelbar utökning av tillverkningen av bränntorv,

dels ock till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande å extra stat

för år 1918, att i mån av behov användas, anvisa ett anslag av 50,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1917 låta av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna detta belopp.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 85, anmält, bär riksdagen

i anledning av förevarande framställning dels medgivit, att Kungl.

Maj:t må under år 1918 i mån av behov disponera, till åtgärder för

torvtillgångarnas tillgodogörande vad vid utgången av år 1917 må kvarstå

oanvänt såväl å anslag till åtgärder för lösning av frågan om tillgodogörandet

av den i landets torvmossar befintliga bränsletillgång m. m.

som å anslag till åtgärder för åstadkommande av en omedelbar utökning

av tillverkningen av bränntorv, dels ock till åtgärder för torvtillgångarnas

tillgodogörande å extra stat för år 1918, att i mån av behov användas,

anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att under år 1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

detta belopp.

58:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att

riksdagen ville anvisa och ställa till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande dels 100,000 kronor till belöning för bästa inkomna förslag

beträffande maskinell upptagning av torv, dels 500,000 kronor till en

snarast görlig företagen utdikning av bränntorvmossar och anläggning

av vägar etc. på statens mark; samt slutligen att torvlånefonden måtte

utökas med ett belopp av 1,000,000 kronor att, på därför skäligen an
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdayens skrivelse Nr 9.

sedda villkor, ställas till disposition för enskilda torvmossägare för anläggningsarbeten

i samma syfte å privata mossar.

Såsom framgår av motionen, avser densamma åtgärder av olika

slag från statens sida i syfte att främja landets torvprodnktion.

I likhet med motionären inser riksdagen angelägenheten av att

produktionen av nämnda viktiga bränslemedel i möjligaste mån ökas.

I sådant avseende torde förbättrade upptagningsmetoder givetvis vara

av stor betydelse, och synas förty uppfinningar, som äro ägnade att

föra spörsmålet i denna del närmare sin lösning, förtjänta av statsmakternas

understöd.

Motionärens förslag att riksdagen skulle anvisa anslag speciellt

för uppfinningar beträffande maskinell upptagning av torv kan riksdagen

emellertid icke biträda. Möjlighet torde nämligen icke saknas, att därest

en uppfinning å ifrågavarande område skulle befinnas därav vara förtjänt,

till densamma erhålla statsunderstöd från de till Kungl. Maj:ts

förfogande ställda medel till torvtillgångarnas tillgodogörande, från vilket

anslag gång efter annan bidrag lämnats för ^experimenterande av olika

metoder för framställande av torv.

Vad beträffar i motionen berörda förarbeten för tillgodogörande

av staten tillhöriga bränntorvmossar, vill riksdagen, som inser vikten av

vidtagande för närvarande av särskilt sådana åtgärder, vilka kunna beräknas

med kortast möjliga tidsutdräkt föra till praktiska resultat i fråga

om torvtillverkningen, understryka betydelsen av att nödig utdikning

snarast verkställes av dylika mossar. — För sådant ändamål anser jämväl

riksdagen, att särskilda medel böra anvisas. Beträffande det erforderliga

beloppets storlek vill riksdagen erinra att, enligt av vederbörande

departementschef under puxfkt 53 i nionde huvudtiteln till

innevarande års riksdag lämnad uppgift funnes vid ingången av år

1917 å tidigare av riksdagen för torvtillgångarnas tillgodogörande anvisade

medel ett odisponerat belopp av i runt tal 64,000 kronor, ävensom att

riksdagen innevarande år för samma ändamål beviljat 50,000 kronor för år

1918 med rätt för Kungl. Magt att under år 1917 förskottera beloppet.

Med hänsyn härtill torde enligt riksdagens uppfattning det nu ifrågasatta

anslaget för närvarande kunna begränsas till 100,000 kronor.

Vad angår den i motionens sista punkt gjorda framställningen i

fråga om ökning av torvindustrilånefonden, vill riksdagen hänvisa till

sitt i skrivelse nr 337 anmälda beslut i fråga om bland annat kapitalökning

för ifrågavarande fond.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av ifrågavarande motion för utdikning av staten till
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 9.

hänga, lämpligt belägna bränntorvmossar å extra stat för år 1918 anvisat

ett reservationsanslag av 100,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t

att under innevarande år låta utanordna erforderligt belopp.

59:o) Under punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för år 1918 å extra stat anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra torv ingenjörer och

en torvassistent 39,550 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år

1917 låta förskottsvis av tillgängliga medel härav utanordna 3,850 kronor

för anställande av en fjärde torvingenjör redan från och med den 1 juli

1917 samt för bestridande av ökad kostnad för de nuvarande torvtjänstemännens

resor under innevarande år, dels ock till personligt ålderstillägg

å 500 kronor åt eu var av förste torvingenjören Ernst Jacob Wallgren

och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman, därest han fortfarande

med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 1,000 kronor, eller

tillhopa 40,550 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 267 anmält har riksdagen

för år 1918 å extra stat anvisat såsom särskilda förslagsanslag,

högst, dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra torvingenjörer

och en torvassistent 39,550 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under

år 1917 låta förskottsvis av tillgängliga medel härav utanordna 3,850

kronor för anställande av en fjärde torvingenjör redan från och med den

1 juli 1917 samt för bestridande av ökad kostnad för de nuvarande torvtjänstemännens

resor under innevarande år, dels ock till personligt ålderstillägg

å 500 kronor åt en var av förste torvingenjören Ernst Jacob

Wallgren och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman, därest

han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 1,000

kronor, eller tillhopa 40,550 kronor.

60:o) Under punkt 55 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels till upprätthållande av eu torvskola under åren 1918—1922 bevilja

ett anslag av 40,000 kronor samt därav å extra stat för år 1918 anvisa

såsom förslagsanslag, högst, 8,000 kronor, dels ock till anskaffande av

undervisningsmateriel vid nämnda skola å extra stat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 1,500 kronor, eller tillhopa för år 1918 9,500 kronor.

1912 års riksdag har, på Kungl. Maj:ts förslag, beviljat till upprätthållande

av en torvskola under åren 1913—1917 ett anslag av

35,000 kronor. Härav har riksdagen på extra stat för vart och ett av

åren 1913—1917 anvisat 7,000 kronor.

Genom beslut den 8 november 1912 har Kungl. Maj:t bemyndigat

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 49

lantbruksstyrelsen att, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av lantbruksstyrelsen

med skrivelse den 26 oktober 1912 överlämnat förslag,

med styrelsen för svenska torvindustriföreningen avsluta kontrakt om

upprätthållande av en torvskola vid Markaryd i Kronobergs län under

en tid av fem år från och med år 1913.

I likhet med lantbruksstyrelsen har departementschefen ansett det

vara av vikt, att ifrågavarande torvskola fortfarande upprätthölles. Den

därstädes meddelade undervisningen vore ovedersägligen av stor betydelse

såsom ett led i åtgärderna att tillgodogöra landets torvtillgångar.

På de i lantbruksstyrelsens skrivelse i ärendet anförda skäl har

departementschefen funnit sig böra tillstyrka, att årsanslaget nu ökas

till 8,000 kronor och har han jämväl velat understödja förslaget, att

för en gång ett anslag av 1,500 kronor anvisas för anskaffande av

ytterligare undervisningsmateriel vid skolan.

Riksdagen, som delar departementschefens uppfattning, har följaktligen

dels till upprätthållande av eu torvskola under åren 1918—1922

beviljat ett anslag av 40,000 kronor samt därav å extra stat för år

1918 anvisat såsom förslagsanslag, högst, 8,000 kronor, dels ock till

anskaffande av undervisningsmateriel vid nämnda skola å extra stat för

år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor, eller tillhopa

för år 1918 9,500 kronor.

61:o) Under punkt 56 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för undersökning av staten tillhöriga mossar i huvudsaklig överensstämmelse

med den för 1916 års riksdag framlagda plan å extra stat

för år 1918 anvisa ett anslag av 9,500 kronor.

I en till riksdagen den 11 april 1916 avlåten proposition, nr 173,

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för undersökning av staten tillhöriga

mossar i huvudsaklig överensstämmelse med av lantbruksstyrelsen

tillstyrkt plan å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke fann anledning till erinran mot nyssberörda

plan, anvisade det begärda beloppet, vilket därefter den 1 december

1916 ställdes till lantbruksstyrelsens förfogande att användas i huvudsaklig

överensstämmelse med nämnda plan.

Under erinran att enligt den fördelning av kostnaderna å de särskilda

åren, som innehölles i planen, borde för år 1918 anvisas 9,500 kronor,

har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 1 november 1916 hemställt om

åtgärder i detta syfte.

Riksdagen har för undersökning av staten tillhöriga mossar i

huvudsaklig överensstämmelse med den för 1916 års riksdag framBihang

till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 9 Käft. (Nr 9.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Riksdagens skrivelse Nr 9.

lagda plan å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av

9,500 kronor.

62:o) Under punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för påbörjande av dels en förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering

av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,

dels, i samband därmed och inom samma område, en rekognoscering

av mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat för

år 1918 anvisa ett anslag av 60,000 kronor ävensom medgiva, att Kung].

Maj:t må låta av tillgängliga medel härav under år 1917 förskottsvis

utanordna 30,000 kronor.

På sätt under näst föregående punkt omförmäles beviljade på framställning

av Kungl. Maj:t 1916 års riksdag på extra stat för år 1917

ett anslag av 10,000 kronor för undersökning av staten tillhöriga mossar

och uttalade riksdagen därvid i anledning av vad departementschefen

i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet anfört att då frågan

om undersökning av landets samtliga torvtillgåugar då ännu icke hunnit

erhålla en så uttömmande utredning, som måste anses önskvärd, det

syntes lämpligt att i avvaktan på en sådan utredning en undersökning

av allenast staten tillhöriga mossar igångsattes.

Riksdagen anser det vara av vikt, att torvfrågan på allt sätt föres

framåt mot en allsidig lösning, detta icke minst med hänsyn till de

svårigheter, som inträtt på bränslemarknaden och som antagligen under

en längre följd av år där torde bliva rådande. De nu ifrågasatta torvundersökningarna,

mot vilkas anordnande på sätt föreslagits riksdagen

icke har något att erinra, ingå enligt riksdagens uppfattning såsom ett

viktigt led i åtgärderna härför. — Riksdagen håller jämväl före, att det

för ändamålet i fråga för åren 1917 och 1918 beräknade beloppet torde

vara skäligt.

Med hänsyn till det anförda har riksdagen för påbörjande av dels en

förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering av torvtillgångarna

i Götaland och Svealand utom Dalarna, dels, i samband därmed och

inom samma område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast trafiklederna,

allt i huvudsaklig överensstämmelse med det av torvkommittén

framlagda förslag, på extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 60,000 kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må låta

av tillgängliga medel härav under år 1917 förskottsvis utanordna 30,000

kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrivelse Nr 9.

63:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 58 gjorda

framställning har riksdagen i likhet med vad under en följd av år ägt

rum för år 1918 å extra stat anvisat såsom särskilda förslagsanslag,

högst, dels till anställande av en andre instruktör i husslöjd 2,000

kronor, dels ock för beredande av personligt ålderstillägg med 1,500

kronor för år till andre instruktören Jonas Wallander, därest han fortfarande

i denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, 1,500 kronor, eller

tillhopa 3,500 kronor.

64:o) Under punkt 59 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för lindring av fraktkostnader

vid transport å järnväg av kalk m. m., som Eders Kungl.

Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra

stat för år 1918 beräkna ett belopp av 500,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 13 mars

1917 avlåten proposition, nr 108, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg

av kaik, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat

under nionde huvudtiteln för år 1918 anvisa, såsom förslagsanslag,

600,000 kronor.

På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen å extra stat för

varje av åren 1908—1917 anvisat förslagsanslag för lindring av fraktkostnaderna

vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel

för jordbrukets behov. Anslags beloppet, som i början var 200,000 kronor,

har gång efter annan stegrats och utgör 450,000 kronor för de två sista

åren. Oaktat villkoren för fraktlindringens åtnjutande småningom skärpts,

har icke blott sagda anslagshöjning visat sig nödvändig utan även anslaget

fortfarande årligen överskridits.

Rörande statsbidrag till fraktavgifter för kalk m. m. för jordbrukets

behov gälla enligt Kungl. Maj:ts brev den 11 oktober 1912

med ändring den 9 juni 1916 huvudsakligen följande bestämmelser:

Statsbidrag må utgå endast i det fall, att frakten för 100 kilogram i tariff U

enligt statens järnvägars taxa, eventuellt med tillägg av nedan angivna banavgifter

och frakttillägg, överstiger 25 öre, och icke till större belopp, än att, vid beräkning

på sätt nu nämnts, fraktkostnaden efter avdrag av statsbidraget utgör minst

25 öre för 100 kilogram.

Statsbidraget skall utgå efter den transporterade verkliga vikten, avrundad

uppåt till närmaste 100-tal kilogram, och skall beräknas efter det belopp per 100

kilogram, som motsvarar 40 procent av fraktsatsen i omförmälda tariff U för det

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Riksdagens skrivelse Nr 9.

vid fraktberäkning i allmänhet tillämpade avståndet mellan avsändnings- och mottagningsstationerna.

Även vid transporter över enskild järnväg skall statsbidraget utgå enligt ovan

angivna grunder, dock med iakttagande att större bidrag icke må utgå, än att fraktkostnaden

efter avdrag av statsbidraget utgör minst 25 öre för 100 kilogram.

I de fall, då vid försändning över flera järnvägar frakten utgår med en för

hela våglängden beräknad transportavgift med tillägg av så kallade banavgifter, ordinarie

och extra, samt eventuellt så kallat frakttillägg, må de för varje utöver avsändningsbanan

i transporten deltagande bana inräknade banavgifter, var och en

beräknad till 4 öre, ävensom frakttilläggen ersättas genom statsbidraget, dock att

i de fall, då järnvägsstyrelsen vid medgivandet av extra banavgifter gjort förbehåll,

att sådana icke skola debiteras för sändningar av kalk m. m., för vilka statsbidrag

utbetalas, vad sålunda förbehållits skall fortfarande gälla.

Därest åter frakten utgår med summan av för de särskilda järnvägarna enligt

deras egna taxor beräknade avgifter, må statsbidraget likaledes utgå med 40 procent

av frakten i tariff U enligt statens järnvägars taxa efter det sammanlagda avståndet

mellan avsändnings- och mottagningsstationen jämte banavgifter, beräknade

till 4 öre för varje utöver avsändningsbanan i transporten deltagande bana.

Vidare är att märka, att, sedan Kung!. Maj:t den 27 augusti 1915

utfärdat kungörelse angående provisoriska tilläggsavgifter å statens järnvägar

att utgå från och med den 10 september 1915, Kungl. Maj: t

den 7 september 1915 förklarat, att så länge berörda kungörelse bleve

gällande, den fraktsats, som enligt förberörda brev den 11 oktober 1912

skall ligga till grund för beräkning av sådant statsbidrag, skulle utgöra

avgiften för 100 kilogram i tariff U enligt statens järnvägars taxa, ökad

med den å statens järnvägar enligt förberörda kungörelse utgående tillläggsavgiften.

Sedan Kungl. Maj:t den 26 januari 1917 utfärdat kungörelse angående

förhöjda provisoriska tilläggsavgifter å statens järnvägar att utgå

från och med den 1 februari 1917, har Kungl. Maj:tden 30 januari 1917

meddelat förklarande av enahanda innehåll beträffande de förhöjda provisoriska

tilläggsavgifterna.

I detta ärende har departementschefen till berörda statsrådsprotokoll

anfört följande:

»Åven om de av mosskulturföreningen framhållna synpunkterna

kräva allt beaktande, finner jag i likhet med såväl lantbruksstyrelsen

som järnvägsstyrelsen det vara nödvändigt, att vissa skärpningar företagas

i de nu gällande villkoren för statsbidrag. Utan sådana skärpningar

skulle nämligen de statsmedel, som skulle erfordras till dylika

statsbidrag, med all säkerhet stiga till alltför stora belopp.

En sådan stegring beror, såsom av utredningen framgår, på flera

skilda orsaker. Redan hittills hava kalktransporterna så att säga normalt

ökats under årens lopp, både i kvantitet och i våglängd. Härtill kommer nu,

opaginerad Kontrollera mot PDF

r.3

Riksdagens skrivelse År .V.

att fraktkostnaderna väsentligt ökats genom de av Kungl. Maj:t medgivna

provisoriska tilläggsavgifterna. Om likafullt statsbidrag skulle erhållas

redan vid en lägsta fraktkostnad av 25 öre per 100 kilogram samt utgå

med 40 procent å fraktsatserna i tariff U med tillägg av dessa tilläggsavgifter,

är det tydligt, att statsbidragens summa skulle i hög grad

ökas. Vid bifall till järnvägsstyrelsens förslag i anledning av ovanberörda

framställningar av vissa enskilda järnvägar skulle ytterligare tillkomma

högst betydliga belopp såsom gottgörelse för extra banavgifter.

Vad sistnämnda fråga angår får jag efter samråd med chefen för

civildepartementet såsom min åsikt uttala, att vägande skäl synas vara

anförda för medgivande åt de enskilda järnvägarna att även i fråga om

kalksändningar, för vilka statsbidrag utgår, uppbära dem på grund av

samtrafikstariffer tillkommande extra banavgifter. Jag anser mig därför

nu böra räkna härmed.

För att minska den av dessa orsaker påräkneliga utgiftsstegringen

har nu järnvägsstyrelsen föreslagit skärpning i villkoren i två hänseenden.

Sålunda har föreslagits att höja det minimifraktbelopp, som skall

ligga till grund för statsbidrag, från 25 till 30 öre per 100 kilogram.

Denna åtgärd betyder, dels att statsbidrag skall utgå först vid transporter

på något längre avstånd än om de nuvarande reglerna bibehållas. Lägsta

statsbidragsberättigande avståndet blir nämligen utsträckt från 94 till

120 kilometer. Dels ock betyder den, att fraktreduktionen vid vissa

längre transporter ej skall göras så stark som förut. Den skall nämligen

ske blott till 30 öre och icke ända ned till 25 öre. Under det

att enligt nuvarande regler och med iakttagande av de nya provisoriska

tilläggsavgifterna 100 kilogram kalk kunna med användning av statsbidrag

fraktas för 25 öre ända till ett avstånd av 200 kilometer, skulle

genom sagda skärpning frakten redan vid 94 kilometer överstiga 25 öre.

Mot den genom denna åtgärd åstadkomna skärpningen har lantbruksstyrelsen

icke haft något att erinra, och då den drabbar de transporter, vid

vilka i allt fall fraktkostnaden för 100 kilogram är lägst och där alltså statsbidrag

bör lättast kunna undvaras, vill även jag biträda förslaget därom.

Den andra föreslagna skärpningen avser att minska den procentsats

å frakten enligt tariff U, med vilken statsbidraget skall utgå

— naturligtvis endast så att frakten i allt fall uppgår till minst 30 öre

enligt det nyss förordade förslaget. För närvarande är denna procentsats

40. Järnvägsstyrelsen har föreslagit 20 och lantbruksstvrelsen 30.

Tillika har järnvägsstyrelsen i ovanberörda utlåtande meddelat, att kostnaderna

för statsbidrag under vissa förutsättningar kunde beräknas till

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 9.

sammanlagt 500,000 kronor, ifall procentsatsen 20 godkändes. På min

begäran har numera från samma styrelse meddelats, att procentsatsens

bestämmande till SO syntes skola under i övrigt samma förutsättningar

medföra en merutgift för statsverket av 75,000—100,000 kronor.

För att erhålla en tydlig bild av huru de bägge förslagen skulle

verka har jag från järnvägsstyrelsen införskaffat tablåer över statsbidrag

och nettofrakter i öre per 100 kilogram vid kalktransporter å statens

järnvägar å olika avstånd dels efter nuvarande grunder (mer än 25 öres

frakt och 40 procent) dels efter frakt överstigande 30 öre samt respektive

30 och 20 procent å tariff U, i varje fall med iakttagande av den från

och med den 1 februari 1917 gällande provisoriska tilläggsavgiften.

Dessa tablåer hava sammanställts sålunda:

lvm.

Statsbidrag

Nettofrakt

Ökad

nettofrakt

Km.

Statsbidrag

Nettofrakt

Ökad

nettofrakt

nu

30%

20%

nu

70%

80%

70%

80%

nu

3 %

20%

nu

70%

80%

1 g

80%

94

i

—

—

25

26

26

1

1

165

12

7

7

25

30

30

5

5

96

i

—

—

25

26

26

1

1

170

13

8

8

25

30

30

5

5

98

i

—

—

25

26

26

1

1

ISO

15

10

8

25

30

32

5

7

100

i

—

—

25

26

26

1

1

190

16

11

8

25

30

33

5

8

105

3

—

—

25

28

28

3

3

200

17

12

8

25

30

34

5

9

no

4

—

—

25

29

29

4

4

210

17

13

9

26

30

34

4

8

115

5

—

—

25

30

30

5

5

220

18

14

9

28

32

37

4

9

120

6

1

1

25

30

30

5

5

230

18

14

9

28

32

37

4

9

125

6

1

1

25

30

30

5

5

240

19

14

10

29

34

38

5

9

130

6

1

1

25

30

30

5

5

250

20

15

10

29

34

39

5

10

135

7

2

2

25

30

30

5

5

300

22

17

11

33

38

44

5

11

140

9

4

4

25

30

30

5

5

350

24

18

12

37

43

49

6

12

145

10

5

5

25

30

30

5

5

400

27

20

13

40

47

54

7

14

150

11

6

6

25

30

30

5

5

500

32

24

16

47

55

63

8

16

155

11

6

6

25

30

30

5

5

1,000

57

43

28

85

99

114

14

29

160

11

6

6

25

30

30

5

5

Av denna tablå framgår, att vid en lägsta fraktsats av 30 öre för

grundläggande av rätt till statsbidrag valet av procentsatsen 30 eller

20 icke utövar inflytande förrän vid ett transportavstånd av 180 kilometer.

Vid kortare avstånd kan nämligen redan procentsatsen 20 bringa

ned fraktkostnaden till 30 öre. Från och med 180 kilometer inträder

som sagt skillnad, vilken ökas så, att redan från och med 210 kilometer

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 55

procentsatsen 20 medför dubbelt större ökning gent emot nuvarande

förhållanden än procentsatsen 30.

Nu är det visserligen sant, att medeltransportlängden för kalksändningar

ligger betydligt under 180 kilometer. Härvid är dock att

märka, att de flesta av dessa transporter ske över så pass kort våglängd,

att de icke framdeles skulle åtnjuta statsbidrag på grund av 30 öres

gränsen, och att övriga transporter under 180 kilometer ju i bägge fallen

skulle få samma statsbidrag. Frågan gäller endast huruvida det starkare

främjandet av kalktransporter å sträckor av minst 180 kilometer tillräckligt

motiverar den av järnvägsstyrelsen beräknade merutgiften för

staten av 75,000 å 100,000 kronor. Jag vill för min del svara ja på

denna fråga och tar då framför allt hänsyn till att avstånden mellan

kalkförekomsterna och de mest kalkfattiga delarna av landet, isynnerhet

de trakter där stora mossodlingar och ännu ouppodlade men odlingsbara

mossar förekomma, i allmänhet är ganska stort. Jag kan exempelvis

framhålla, att på sträckan från Falköping över Nässjö och vidare

söderut 180 kilometers avstånd från Falköping uppnås redan före

Moheda station. I Norrland med dess väldiga arealer av kalkbehövande

mossmarker bliva transportavstånden naturligtvis vida längre. Då såsom

lantbruksstyrelsen och mosskulturföreningen framhållit just under nuvarande

knapphet å konstgödselmedel kalkningen kan hava ännu större

betydelse än eljest till befordrande av växtligheten, vill jag tillstyrka att

icke för närvarande starkare reduktion av den nu gällande procentsatsen

vidtages än till 30 procent. En större skärpning i villkoren skulle för

övrigt ej stå rätt väl tillsammans med de åtgärder av skilda slag, som

staten funnit sig böra nu vidtaga för att uppmuntra jordbrukets produktion

och säkerställa landets tillgång på livsförnödenheter.

Då i årets statsverksproposition blivit i enlighet med järnvägsstyrelsens

förslag den 29 december 1916 till statsbidrag för fraktavgifter

för kalk beräknat ett belopp av allenast 500,000 kronor, skulle

ett godkännande av procentsatsen 30 medföra, att anslaget måste höjas,

och torde höjningen icke böra sättas till mindre belopp än 100,000

kronor. Chefen för finansdepartementet har meddelat mig, att tillgång

härtill torde kunna beredas å budgeten för år 1918.»

Riksdagen, som delar departementschefens uppfattning rörande behovet

av nu ifrågsatta skärpningar i gällande regler rörande statsbidrag

till ifrågavarande fraktavgifter, har icke funnit anledning till

erinran mot det av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet i fråga för år 1918

beräknade beloppet. I anslutning härtill har riksdagen för lindring av

fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 9.

märgel för jordbrukets behov å extra stat för år 1918 anvisat, såsom

förslagsanslag, 600,000 kronor.

65:o) I en till riksdagen den 6 februari 1917 avlåten proposition,

nr 46, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att för lindring, i mån av behov och i enlighet med i statsrådsprotokollet

angivna grunder, under innevarande år av fraktkostnaderna

för försändelser av majs dels å järnväg till Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län ävensom Södra, Norra och Västra

Hälsinglands fögderier av Gävleborgs län dels ock till Gottland å extra

stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 190,000 kronor, ävensom

medgiva, att Kungl. Maj:t må under innevarande år av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna nämnda belopp.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 53, anmält har riksdagen

för lindring, i mån av behov och i enlighet med i statsrådsprotokollet

angivna grunder, under innevarande år av fraktkostnaderna

för försändelser av majs dels å järnväg till Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län ävensom Södra, Norra och Västra

Hälsinglands fögderier av Gävleborgs län dels ock till Gottland å extra

stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 190,000 kronor, ävensom

medgivit, att Kungl. Maj:t må under innevarande år av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna nämnda belopp.

66:o) I en till riksdagen den 20 januari 1917 avlåten proposition,

nr 28, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att för vidtagande i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna

grunder av åtgärder för nedbringande under tiden till den 1 juli

1917 av priset å chilesalpeter med 5 kronor per 100 kilogram samt av

priset å superfosfat, för 100 kilogram räknat, med 15 öre per procent

vatten- och citratlöslig fosforsyra å extra stat för år 1918 anvisa ett

förslagsanslag av 4 miljoner kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t

må under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

för ändamålet erforderligt belopp.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 13, anmält har riksdagen

i anledning av förevarande framställning för vidtagande i enlighet

med i statsrådsprotokollet angivna grunder av åtgärder för nedbringande

under tiden till den 1 juli 1917 av priset å cbilisalpeter med 5 kronor

per 100 kilogram samt av priset å superfosfat, för 100 kilogram räknat,

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagens skrivelse Nr 9.

med 15 öre per procent vatten- och citratlöslig fosforsyra å extra stat

för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 4 miljoner kronor ävensom

medgivit, att Kungl. Maj:t må under innevarande år av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna för ändamålet erforderligt belopp.

67:o) Under punkt 60 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till åtgärder för främjande

av landsbygdens förseende med elektrisk kraft, som Eders Kungl.

Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, å extra stat för år 1918

beräkna ett belopp av 30,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 27 april

1917 avlåten proposition, nr 332, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att för anordnande av upplysningsverksamhet för främjande

av landsbygdens förseende med elektrisk kraft i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet angiven plan genom anställande

bos kommerskollegiet av en konsulent och en biträdande ingenjör samt

hos lantbruksstyrelsen av en konsulent, till arvoden åt dessa tjänstemän

ävensom, till rit- och skrivbiträden åt dem samt expenser å extra stat

under nionde huvudtiteln för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag ett

belopp av högst 30,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav

låta under år 1917 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna 5,000

kronor.

Förestående proposition avser anordnande av upplysningsverksamhet

för främjande av landsbygdens förseende med elektrisk kraft.

På sätt departementschefen i sitt anförande till statsrådsprotokollet

erinrar, hemställde riksdagen i skrivelse den 29 maj 1915, att

Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning i fråga om anordnande

av upplysningsverksamhet för främjande av landsbygdens förseende

med elektrisk kraft samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kunde föranleda. I nämnda skrivelse framhöll riksdagen,

att det för sådan upplysningsverksamhets bedrivande syntes riksdagen

önskvärt, att av staten anställdes sakkunniga konsulenter, som kunde

lämna allmänheten råd och upplysningar, vare sig det gällde att

sluta sig^ tillsammans för anläggning av en mindre lokal kraftstation

eller att åstadkomma ett distributionsnät till ett större kraftnäts motorstation.

I fråga om en dylik konsulentverksamhet uttalade riksdagen

vidare den förvissningen, att densamma skulle komma att stå i nära

kontakt såväl med den främsta sakkunskapen på den elektriska kraftens

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Riksdagens skrivelse Nr 9.

område som ock med det praktiska behov å landsbygden, vilket avsikten

vore att främja. Beträffande den myndighet, under vilken berörda

konsulentverksamhet skulle sortera, borde enligt riksdagens uppfattning

den myndighet väljas, som hade den mest ingående kännedomen

om landsbygdens behov uti förevarande avseende, och syntes

riksdagen förty lantbruksstyrelsen vara att förorda.

I förevarande proposition har föreslagits en uppdelning av den

ifrågasatta konsulentverksamheten på två olika ämbetsverk, nämligen

kommerskollegium och lantbruksstyrelsen, i syfte att tillgodose det i

nämnda riksdagsskrivelse framställda önskemålet om upplysningsverksamhetens

anslutning såväl till sakkunskapen på ifrågavarande område

som ock till det praktiska behovet.

Betydelsen av landsbygdens förseende med elektrisk kraft i största

möjliga utsträckning torde ligga i öppen dag. För vinnande av nämnda

syfte finner riksdagen en rationellt bedriven upplysningsverksamhet på

området vara av vikt. De synpunkter, som härutinnan uttalats av 1915

års riksdag, synas riksdagen fortfarande äga full giltighet.

Riksdagen kan dock icke finna den förebragta utredningen, på vilken

Eders Kungl. Maj:t grundat sitt förslag i allo tillfredsställande.

Emellertid har innevarande års riksdag hemställt om en skyndsam

utredning angående åtgärder från statens sida för landsbygdens förseende

med elektrisk kraft, i anledning varav detta spörsmål i hela dess

vidd torde bliva föremål för saklig prövning.

Riksdagen anser dock, att behovet av praktisk konsulentverksamhet

på detta område gör sig så starkt gällande, att redan nu en sådan

konsulentverksamhet bör åvägabringas och håller före, att denna verksamhet

bör såsom 1915 års riksdag i ovanberörda skrivelse jämväl antytt

förläggas till lantbruksstyrelsen. För närvarande torde i avvaktan på

den beslutade utredningen endast en konsulent böra anställas.

På grund av det anförda får riksdagen anmäla, att Eders Kungl.

Maj:ts förevarande proposition på så sätt bifallits, att riksdagen, i avvaktan

på den av riksdagen beslutade utredningen i ämnet, för anordnande

av upplysningsverksamhet för främjande av landsbygdens förseende

med elektrisk kraft genom anställande hos lantbruksstyrelsen av

en konsulent, till arvode åt denne tjänsteman ävensom till rit- och skrivbiträden

åt densamme samt expenser å extra stat för år 1918 anvisat

såsom förslagsanslag ett belopp av högst 15,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj :t att härav låta under år 1917 förskottsvis av tillgängliga

medel utanordna 5,000 kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 9.

68:o) I en till riksdagen den 23 mars 1917 avlåten proposition, nr

147, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att till understöd för fortsättande och avslutande av aktiebolaget

Difosfats försöksverksamhet för framställning på elektrokemisk väg av

till gödselmedel avsett dikalciumfosfat, under villkor i huvudsaklig överensstämmelse

med lantbruksstyrelsens förslag, å extra stat under nionde

huvudtiteln för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor,

ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1917 låta av tillgängliga

medel härav förskottsvis utanordna erforderligt belopp.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 277, anmält har riksdagen

i anledning av förevarande framställning samt i ämnet väckta

motioner till understöd för fortsättande och avslutande av aktiebolaget

Difosfats försöksverksamhet för framställning på elektrokemisk väg av

till gödselmedel avsett dikalciumfosfat under de villkor, Eders Kungl.

Maj:t efter närmare utredning äger bestämma, å extra stat för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor ävensom medgivit, att

Eders Kungl. Maj:t må under år 1917 låta av tillgängliga medel härav

förskottsvis utanordna erforderligt belopp.

Fiskemäsendet.

69:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 61 gjorda

framställning har riksdagen höjt ordinarie anslaget till fiskerinäringens

understöd från 111,000 kronor med 10,000 kronor till 121,000 kronor.

70:o) Under punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser och hållande av

föredrag i navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under förutsättning

att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting

eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150 kronor, å extra stat för

år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,550 kronor med rätt för Kungl.

Maj:t att utav detta belopp förskottsvis under innevarande år av tillgängliga

medel utanordna 775 kronor.

För ett vart av åren 1903—1912 har riksdagen, med anledning

av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar, på extra stat anvisat

ett anslag av 2,250 kronor såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser

i navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning att

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting för ändamålet

bidroge med tillsammans 2,000 kronor.

Sedermera har riksdagen, likaledes med anledning av Kungl. Maj:ts

i ämnet gjorda framställningar, såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser

och hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska

fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns

hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskötes

minst 1,150 kronor, på extra stat för vart och ett av åren 1913—1917

anvisat ett anslag av 1,400 kronor, med rätt för Kungl. Magt att låta

utav detta belopp förskottsvis under ett vart av nästföregående år av

tillgängliga medel utanordna 700 kronor. Det har förutsatts, att av

statsanslaget för varje år skulle bestridas hela arvodet till en inspektör,

250 kronor, och högst hälften av övriga kostnader med 1,150 kronor.

Anslagsökningen är föranledd därav att arvodet till inspektören

för ifrågavarande kurser höjts från 250 till 400 kronor.

Då framställningen i fråga icke föranleder någon riksdagens erinran,

har riksdagen såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser och

hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under

förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150 kronor,

å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,550 kronor,

med rätt för Kungl. Magt att utav detta belopp förskottsvis under innevarande

år av tillgängliga medel utanordna 775 kronor.

71:o) Under punkt 63 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för år 1918

såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa dels till upprätthållande av

föreningens fiskeriskola 8,500 kronor, dels ock såsom bidrag till föreningens

försöksbiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksamhet

13.500 kronor, eller tillhopa 22,000 kronor.

Såsom understöd åt södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande

verksamhet har riksdagen för varje år från och med år 1908 på

extra stat anvisat anslag, som under åren 1908—1917 utgått dels med

8.500 kronor till upprätthållande av föreningens fiskeriskola och dels

under de två första åren med 5,000, därefter med 7,000, under år 1913

med 9,000 samt under åren 1914—1917 med 10,000 kronor såsom

bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet.

De ökade medlen, uppgående till ett belopp av 3,500 kronor, äro

avsedda dels för fast anställande av en föreståndare för föreningens

försöksverksamhet dels ock till utvidgning av föreningens biologiska

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 61

undersökningsverksamhet och bestridande av därmed sammanhängande

utgifter för laboratorium och bibliotek.

Södra Sveriges fiskeriförening synes riksdagen väl förtjänt av det

ökade understöd för dess verksamhet, som nu föreslagits.

Med hänsyn härtill och i betraktande jämväl av departementschefens

uttalande att bidrag till föreningens biologiska undersökningsverksamhet

nu torde kunna medgivas oavsett att frågan om inrättande

av eu statens fiskeriundersökningsanstalt är under utredning, har riksdagen

till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening å extra stat för år

1918 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisat dels till upprätthållande

av föreningens fiskeriskola 8,500 kronor, dels ock såsom bidrag

till föreningens försöksbiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksamhet

13,500 kronor, eller tillhopa 22,000 kronor.

72:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige

omgivande haven å extra stat för år 1918 anvisa dels till omkostnader

för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna

29,000 kronor, dels ock till täckande av Sveriges andel i

kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium 5,100 kronor eller tillsammans 34,100 kronor, att

enligt ^Kungl. Maj:ts bestämmande användas för de avsedda ändamålen.

^ lör utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de

Sverige omgivande haven har riksdagen på Kung]. Maj:ts förslag anvisat

medel å extra stat för vart och ett av åren 1901—1917. Under

år 1916 utgick anslaget med 30,100 kronor, därav 5,100 kronor till

täckande av Sveriges andel i kostnaden för en internationell hydrografiskbiologisk

centralanstalt med laboratorium och 25,000 kronor till omkostnader

för de undersökningsarbeten, som det enligt uppgjord arbetsfördelning

åligger Sverige att utföra. Under innevarande år utgår

anslaget allenast med 25,000 kronor till omkostnader för nyssnämnda

undersökningsarbeten och skola därmed bestridas dylika undersökningskostnader

för tiden från och med den 1 mai 1917 till och med den

30 april 1918.

Att något anslag icke anvisats för år 1917 till själva centralanstalten

med laboratorium berodde på att enligt uppgift från hydrografisk-biologiska

kommissionen centralbyråns verksamhet kunde upprätthållas

under arbetsåret 1915—1916, utan att de vanliga internationella

bidragen från de olika länderna behövde utkrävas. Det å 1915 års

riksstat uppförda anslaget till detta ändamål besparades därför. Då

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Riksdagens skrivelse Nr 9.

vidare å 1916 års riksstat anslag till ifrågakomna ändamål redan anvisats

av 1915 års riksdag för tiden 22 juli 1916—21 juli 1917 och.

alltså vid 1916 års utgång en besparing av minst samma belopp som vid

samma års ingång skulle komma att förefinnas, begärdes blott riksdagens

bemyndigande att använda denna besparing till motsvarande utgifter

för tiden 22 juli 1917—21 juli 1918, vilket bifölls.

Det för kommissionens egna arbeten nu begärda beloppet överstiger

med 4,000 kronor det anslag, som för samma ändamål utgått

under de senaste åren. Av de sålunda föreslagna ytterligare 4,000

kronorna äro 1,800 kronor avsedda för höjning av arvodena till de bos

kommissionen nu anställda två assistenterna med 900 kronor för vardera

d. v. s. från 250 till 325 kronor i månaden, 900 kronor avsedda för

laxundersökningar i Ångermanälven i samband med internationella undersökningar

i vissa av det internationella rådet anvisade älvar i övriga

östersjöländer samt 1,300 kronor dels till ökning av tjänstemännens

reseersättningar från 6 till 8 kronor om dagen och dels till ersättning

av ökade kostnader för inventariets vidmakthållande.

Behovet av den ifrågasatta anslagsökningen synes ådagalagd genom

den i ärendet förebragta utredningen. Med hänsyn härtill och då förevarande

framställning i övrigt icke ger anledning till någon invändning

från riksdagens sida, har riksdagen till utförande av hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven å extra stat för år

1918 anvisat dels till omkostnader för de av svenska hydrografiskbiologiska

kommissionen bedrivna undersökningarna 29,000 kronor,

dels ock till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium 5,100 kronor,

eller tillsammans ett reservationsanslag av 34,100 kronor, att enligt

Kungl. Maj:ts bestämmande användas för de avsedda ändamålen.

73:o) Under punkt 65 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven, å

extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 56,000 kronor, ävensom

medgiva, att Kungl. Maj:t må härav under år 1917 lata av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna intill 10,000 kronor.

För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken

har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen

har för varje år å extra stat beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad

för nämnda fartyg, vilket anslag för vart och ett av åren 1909

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 9.

—1913 uppgått till 34,000 kronor, för år 1914 till 41,800 kronor, därav

5,800 kronor till reparation av fartyget, samt för vart och ett av åren

1915, 1916 och 1917 till 36,000 kronor. Tillika har riksdagen medgivit,

att vad som vid 1916 års utgång kunde återstå oanvänt å anslaget

finge användas för ändamålet under år 1917.

Utredningen i ärendet ger vid handen, att för att ifrågavarande

fartyg skall under år 1918 kunna hållas i gång under den egentliga

sillfiskesäsongen, det vill säga från oktober till april eller 6 månader,

erfordras för nämnda år ett anslag av 46,000 kronor och för att något

avbrott icke skall ske i sillundersökningarna under år 1917, för vilket

år som ovan nämnts beviljats ett anslag av allenast 36,000 kronor, behöves

för detta år ytterligare 10,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksdagen till underhålls- och driftkostnad

för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska undersökningar

av de Sverige omgivande haven, å extra stat för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 56,000 kronor ävensom medgivit, att

Kungl. Maj:t må härav under år 1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna intill 10,000 kronor.

74:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1906—1917

ägt rum, till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak

å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst 5,200 kronor.

7o:o) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt samt insättande

av ny maskin i fartyget å extra stat för år 1918 bevilja ett anslag av

16,750 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1917 låta av

tillgängliga medel förskottsvis härav utanordna högst 6,750 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen för år

1908 ett belopp av 29,000 kronor för anskaffande av ett fartyg för

fiskeriadministrationens behov. Till bestridande av underhålls- och driftkostnad

för samma fartyg, som först under år 1909 blev taget i bruk

för avsett ändamål och därvid erhöll namnet Eystrasalt, har riksdagen

beviljat på extra stat för år 1909 ett anslag av 5,000 kronor, för vartdera

av åren 1910 och 1911 ett anslag av 7,500 kronor, för varje av

åren 1912—1915 ett anslag av 8,500 kronor samt för år 1916 ett anslag

av 6,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att behållning å anslaget

vid 1915 års slut finge användas under år 1916. För år 1917 har

riksdagen beviljat ett anslag av 8,500 kronor, varjämte riksdagen i likhet

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 9.

med näst föregående år medgivit, att vad vid utgången av år 1916

kunde kvarstå oanvänt å anslaget finge under år 1917 användas för

avsett ändamål.

Anslagsökningen är betingad dels av nu rådande betydligt högre

priser på fotogen och andra förnödenheter ävensom av omöjligheten att

få besättning till samma ersättning som hittills dels ock av behovet

av insättande av ny maskin i fartyget.

Då sålunda någon invändning icke torde kunna göras mot framställningen

i fråga, har riksdagen till underhålls- och driftkostnad för

fartyget Eystrasalt samt insättande av ny maskin i fartyget å extra stat

för år 1918 beviljat ett reservationsanslag av 16,750 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att under år 1917 låta av tillgängliga medel förskottsvis

härav utanordna högst 6,750 kronor.

76:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 68 gjorda

framställning har riksdagen medgivit, att Kungl. Maj:t må för stationerande

under vintern 1917—1918 av ett armerat ångfartyg vid rikets

kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande

använda erforderligt belopp av den behållning, som uppstått eller kan

komma att uppstå å redan anvisade anslag för motsvarande ändamål.

77:o) Under punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av fiskehamnskommissionen

föreslagna hamnar å extra stat för år 1918 anvisa ett

anslag av 810,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter, Kungl.

Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande ändamål under

villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna

än även av det område i land, som med hänsyn till^den rörelse,

som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma

behovet; dels ock, vid bifall härtill, medgiva, att Kungl. Maj:t

må härav låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

200,000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en

inom riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen ville i

skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte snarast

möjligt förelägga riksdagen förslag till förbättrande av fiskehamnar inom

Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, att

genomföras oberoende av redan beslutade fiskehamnsarbeten, samt att

riksdagen ville, i avvaktan på detta förslag, för år 1918 anvisa ett belopp

av 100,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 6.r>

Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har riksdagen

intet att erinra.

Vad därefter angår motionen, så framhålles däri angelägenheten

av att utan dröjsmål drägliga hamnförhållanden åvägabringas vid

vissa på den norrländska kusten belägna fiskelägen. Under erinran

att enligt den av fiskehamnskommissionen på sin tid uppgjorda

ordning rörande fiskehamnars utförande och förbättrande vissa av

de norrländska fiskehamnarna icke skulle på ännu åtskilliga år erhålla

någon förbättring, föreslå motionärerna i främsta rummet, att en utredning

snarast möjligt måtte komma till stånd i syfte närmast att.

utröna, huruvida icke en del smärre med relativt små kostnader förenade,

av så gott som uteslutande muddringar bestående hamnförbättringar i

de norrländska hamnarna skulle kunna igångsättas och bedrivas oberoende

av pågående arbeten vid andra fiskehamns!:)y ggnader, och begäres

i motionen tillika ett anslag å 100,000 kronor att under år 1918 användas

till påbörjande av sådana arbeten, som enligt en blivande utredning kunde

ur i motionen angivna synpunkter befinnas mest i behov av förbättring.

Inseende vikten därav att under rådande förhållanden avkastningen

på de olika näringarnas områden kraftigt ökas hava statsmakterna gång

efter annan i nämnda syfte vidtagit särskilda åtgärder. — Betydelsen av

fiskets utnyttjande i största möjliga omfattning torde i betraktande av

nämnda förhållanden med åtföljande knapphet i tillgången på vissa livsförnödenheter

nu kanske mer än tillförene göra sig gällande. Ur synpunkten

av den viktiga roll, som goda fiskehamnar spela, just när det

gäller utvinnande av bästa möjliga resultat av fisket, synes det i

motionen framställda förslaget, avseende att under vissa angivna

förutsättningar påskynda utförandet av vissa smärre hamnbyggnadsarbeten

i de norrländska kustlänen, värt beaktande. Enligt riksdagens

uppfattning torde emellertid hänsyn i berörda avseende böra tagas

till fiskehamnsarbeten av liknande art jämväl i andra delar av landet.

Riksdagen anser sålunda, att undersökningar och upprättande av

kostnadsförslag rörande sådana smärre jämförelsevis mindre kostsamma,

av så gott som uteslutande muddringar bestående fiskehamnsarbeten, vilka

med hänsyn till arbetets beskaffenhet lämpligen kunna utan försenande

av andra i gång varande fiskehamnsbyggnader bedrivas jämnsides med

dessa, böra omedelbart igångsättas. Dock håller riksdagen före, att denna

utredning bör omfatta allenast hamnar tillhörande den grupp, som i

fiskehamnskommissionens förslag förordats att utföras i andra hand och

ej såsom motionärerna synas hava åsyftat jämväl redan av statsmakterna

beslutade fiskehamnar. Riksdagen anser nämligen, att någon rubbning i

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 9.

den av riksdagen eu gång godkända plan för de redan beslutade hamnarnas

utförande icke bör ifrågakomma, så mycket mindre som riksdagen

tidigare bestämt uttalat sig häremot.

Riksdagen vill i detta sammanhang betona vikten därav att den

föreslagna anordningen att igångsätta och bedriva en del smärre av i

huvudsak muddringar bestående hamnförbättringar jämsides med pågående

arbeten vid andra fiskehamnsbyggnader icke kommer att förorsaka staten

några betydligare extra kostnader för materialanskaffning och dylikt.

Det i motionen framställda spörsmålet, huruvida icke vid de norrländska

fiskeplatserna staten bör fullständigt bekosta nödiga hamnförbättringar

och underhåll därav, torde jämväl i samband med den föreslagna

utredningen påkalla uppmärksamhet.

Rörande det i motionen framställda förslaget om anvisande av

särskilt anslag att under år 1918 utgå till fiskehamnsbyggnader i Norrland

så torde enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat av

chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning omedelbart

anvisande av medel för berörda ändamål icke komma att i någon nämnvärd

mån påskynda utförande av dessa såsom ovan antytts av i huvudsak

muddringar bestående arbeten, enär anskaffandet av för arbetenas

bedrivande erforderliga mudderverk under rådande förhållanden erbjuder

utomordentliga svårigheter.

Under sådana förhållanden torde med anvisande av medel för

nämnda ändamål böra tills vidare anstå.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen ej mindre

anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning dels till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa

av fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar å extra stat för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 810,000 kronor, att enligt de närmare

föreskrifter, Kungl. Maj: t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande

ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre

av själva området för hamnarna än även av det område i land, som

med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna,

bör avsöndras för det gemensamma behovet, dels ock medgivit, att

Kungl. Maj:t må härav låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna 200,000 kronor, än även i anledning av den i ämnet

väckta motionen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville genom väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens hamnavdelning omedelbart låta verkställa undersökningar

och uppgöra kostnadsberäkningar rörande sådana mindre kostsamma,

i huvudsak av muddringar bestående fiskehamnsförbättringar,

vilka i det av fiskehamnskommissionen på sin tid uppgjorda förslag för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(»7

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ordats att komma till utförande i andra hand och vilka med hänsyn till

arbetets beskaffenhet lämpligen kunna bedrivas jämnsides med andra i

gång varande fiekehamnsbyggnader ävensom för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

78:o) Under punkt 70 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att av det år 1914 beviljade anslaget å 180,000 kronor för byggande av

en fiskehamn vid Ostra Torp i Malmöhus län å extra stat för år 1918

anvisa återstående beloppet 80,000 kronor, att av Kungl. Maj:t för ändamålet

användas under enahanda villkor, som uppställts för den av riksdagen

förut anvisade delen av anslaget.

För byggande av en fiskehamn vid Ostra Torp i Malmöhus län

beviljade 1914 års förra riksdag ett anslag av 180,000 kronor och anvisade

därav å extra stat för år 1915 100,000 kronor att av Kungl. Maj:t

för ändamålet användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre

av själva området för hamnen än även av det område i land, som med

hänsyn till den rörelse, som vore avsedd att bedrivas i hamnen, borde

för det gemensamma behovet avsöndras. Kungl. Maj:t fastställde därefter

den 20 mars 1914 arbetsplan för hamnbyggnaden och anbefallde

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att gå i författning om hamnbyggnadens

utförande. Styrelsen vidtog därför erforderliga förberedande åtgärder

för arbetets påbörjande år 1915, men på grund av de därefter inträdda

förhållandena befanns det emellertid önskvärt, att denna hamnanläggning

icke redan då påbörjades.

Den 31 december 1915 anbefallde Kungl. Maj:t därpå nämnda

styrelse att, så fort ske kunde, genom styrelsens hamnavdelning igångsätta

arbete med uttagning, bearbetning och framforsling av den för

fiskehamnsanläggningens utförande i enlighet med den fastställda arbetsplanen

erforderliga sten.

Den 12 maj 1916 har vidare Kungl. Magt anbefallt och bemyndigat

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att genom hamnavdelningen

utföra hamnbyggnadsarbetet vid Ostra Torp, så fort ske kan och i den

mån anvisade byggnadsmedel därtill giva tillgång.

Då arbetet med stenuttagning till ifrågavarande hamn nu fortskridit

därhän, att det egentliga byggnadsarbetet kunde börja under våren

detta år, har departementschefen funnit det önskligt, att hamnens färdigbyggande

måtte få fortgå i ett sammanhang. För detta ändamål borde

återstoden av det år 1914 beviljade beloppet utgå under år 1918.

Riksdagen, som delar departementschefens förenämnda uppfattning,

får alltså anmäla, att riksdagen av det år 1914 beviljade anslaget å

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 9.

180,000 kronor för byggande av en fiskehamn vid Östra Torp i Malmöhus

län å extra stat för år 1918 såsom reservationsanslag anvisat återstående

beloppet 80,000 kronor att av Kungl. Maj:t för ändamålet användas

under enahanda villkor, som uppställts för den av riksdagen förut

anvisade delen av anslaget.

Skogsväsendet.

79:o) Under punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att från och med år 1918 höja ej mindre den i staten för skogshögskolan

upptagna anslagspost till arvoden åt extra lärare från 12,700 kronor

med 700 kronor till 13,400 kronor än även det i samma stat upptagna

anslag till praktiska övningar vid lägre kursen från 4,500 kronor

med 400 kronor till 4,900 kronor, till följd varav statens slutsumma

kommer att höjas från 124,500 kronor med 1,100 kronor till 125,600

kronor, samt att vid bifall härtill böja anslaget till skogshögskolan från

123,250 kronor med 1,100 kronor till 124,350 kronor.

Den av 1914 års senare riksdag godkända staten för skogshögskolan

slutar på 124,500 kronor. På grund av bostadsavdrag för vissa

befattningshavare med tillhopa 1,250 kronor har anslaget upptagits

endast till 123,250 kronor. Staten upptager bland annat en post å

12,700 kronor till extra lärare och en post å 4,500 kronor såsom anslag

till praktiska övningar vid lägre kursen.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har

riksdagen från och med år 1918 höjt ej mindre den i staten för skogshögskolan

upptagna anslagspost till arvoden åt extra lärare från 12,700

kronor med 700 kronor till 13,400 kronor än även det i samma stat

upptagna anslag till praktiska övningar vid lägre kursen från 4,500

kronor med 400 kronor till 4,900 kronor, till följd varav statens slutsumma

höjts från 124,500 kronor med 1,100 kronor till 125,600

kronor, och anslaget till skogshögskolan från 123,250 kronor med 1,100

kronor till 124,350 kronor.

Anslagstiteln »skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt» har

på grund härav höjts till 193,700 kronor.

80:o) Under punkt 72 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till ett docentstipendium vid skogshögskolan samt till studieunderstöd

åt sådana studerande, som vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig

forskning, å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 3,700 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrivelse Nr 9.

På Kung!. Maj:ts förslag har riksdagen för år 1917 å extra stat

till ett docentstipendium vid skogshögskolan samt till studieunderstöd

åt sådana studerande, som vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig

forskning, anvisat ett anslag av 4,900 kronor ävensom

medgivit, att Kungl. Maj:t finge härav under år 1916 låta av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna 1,200 kronor till studieunderstöd. Docentstipendiet

var avsett att utgöra 2,500 kronor och studieunderstöden

skulle utgå med 1,200 kronor för år.

Då förevarande framställning icke ger anledning till erinran från

riksdagens sida, har riksdagen till ett docentstipendium vid skogshögskolan

samt till studieunderstöd åt sådana studerande, som vid nämnda

högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig- forskning, å extra stat för år

1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,700 kronor.

81:o) Under punkt 73 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för vissa i statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för den 13 januari

1917 angivna behov för skogshögskolan å extra stat för år 1918 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 16,200 kronor, ävensom medgiva, att Kungl.

Maj:t må härav låta under år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna intill 6,875 kronor.

Enligt berörda statsrådsprotokoll äro de behov, som genom det

föreslagna anslaget skulle komma att tillgodoses, följande:

Å 1918 Därav att utgå

års stat under år 1917

kronor kronor

Biträde åt professorn i botanik ............................ 800 400

Okade resekostnader för elever vid forstmästar
kursens

praktiska övningar............................ 400 400

Okade hantlangningskostnader vid forstmästar
kursens

praktiska övningar.............................. 1,400 700

Ökade hantlangningskostnader vid jägmästar
kursens

praktiska övningar............................ 1,600 800

Resekostnader för fem nya elever vid jägmästar
kursen.

.................................................................... 1,125 —

Okat assistentbiträde vid jägmästarkursens praktiska

övningar...................................................... 3,000 —

Inköp av instrument................................................. 1,875 1,875

Elektrisk ström vid Garpenberg ......................... 1,500 —

Bränslekostnad vid Garpenberg.............................. 4,500 2,700

Summa kronor 16,200

6,875

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Behovet av biträde åt professorn i botanik är föranlett av Eders

Kungl. Maj:ts beslut att det antal elever, som under åren 1916—1919 Unge

antagas i högskolans jägmästarkurs, skulle på grund av befarad brist

på skogsstatstiänstemän ökas från 25 till 30. Någon erinran mot föreliggande

förslag i denna del torde med hänsyn härtill icke kunna göras.

Medel till bestridande av ökade resekostnader för elever vid forstmästarkursens

praktiska övningar torde av utredningen i ärendet att

döma vara behövligt.

Behov av ytterligare medel till hantlangningskostnader finner riksdagen

motiverat dels av de väsentligt stegrade arbetsprisen dels ock

vad angår jägmästarkursen jämväl av det ökade elevantalet i denna kurs.

Mot det för de ytterligare fem eleverna i jägmästarkursen beräknade

beloppet till resekostnader har riksdagen intet att erinra.

Behovet av ökat assistentbiträde vid jägmästar kursens praktiska

övningar på grund av elevantalets ökning finner riksdagen styrkt genom

den i ärendet förebragta utredningen och har riksdagen ingen invändning

att göra mot det härför beräknade beloppet.

Vad förslaget om medel till inköp av instrument angår så avser

detsamma inköp av fem mikroskop och fem avvägningsinstrument samt

ett mikroskop och två luppmikroskop för den entomologiska avdelningen.

Då dessa anskaffningar samtliga ansetts nödvändiga till följd av elevantalets

ökning föranleder förslaget härom ingen riksdagens erinran.

1916 års riksdag anvisade i enlighet med Kungl. Mapts förslag

å extra stat för år 1917 till gäldande av kostnad för elektrisk ström till

den förberedande kursens lokaler vid Garpenberg ett belopp av 3,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att härav låta under år 1916 av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna intill 1,500 kronor.

Mot det för 1918 begärda beloppet för samma ändamål har riksriksdagen

intet att erinra.

För bränslekostnad vid Garpenberg beviljade 1916 års riksdag på

förslag av Kungl. Maj:t å extra stat för år 1917 ett anslag av 1,500

kronor att användas under år 1916.

Då det enligt vad departementschefen anfört synes vara av behovet

påkallat att tilläggsanslag för ändamålet beredes såväl för innevarande

år som för år 1918, biträder riksdagen Eders Kungl. Maj:ts förslag

jämväl i denna del.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

för de här ovan angivna behov för skogshögskolan å extra stat

för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 16,200 kronor, ävensom

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens skrivelse Nr 9.

medgivit, att Kungl. Maj:t må b ära v låta under år 1917 av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna intill 6,875 kronor.

82:o) I eu till riksdagen den 28 mars 1917 avlåten proposition,

nr 150, bär Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag avstatsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att för bestridande av vissa kostnader, som föranledas därav,

att antalet elever, som vårterminen år 1917 antagits till fortsatt utbildning

vid förberedande kursen till skogshögskolans jägmästarkurs, ökats

irån 30 till 37, å extra stat under nionde huvudtiteln för år 1918 anvisa

ett. förslagsanslag, högst 4,000 kronor, ävensom medgiva, att Kungl.

Maj:t må av tillgängliga medel låta härav under år 1917 förskottsvis

utanordna 1,700 kronor.

På sätt departementschefen jämväl erinrat har innevarande års

riksdag på framställning av Kungl. Maj:t beviljat anslag för mötande

av de kostnader, som komma att föranledas av ökning under åren

1916—1919 av elevantalet i skogshögskolans jägmästarkurs till 30.

De nu begärda medlen äro avsedda till täckande av de utgifter,

som bliva en följd därav att jämlikt Kungl. Maj:ts beslut antalet av de

elever, som vid vårterminen 1917 antagits i nämnda kurs ökats till 37.

Den av Kungl. Maj:t sålunda vidtagna åtgärden är såsom framgår av

berörda statsrådsprotokoll förestavad av behovet av ytterligare skogsstatstjänstemän.

Med hänsyn härtill och då det för ändamålet ifråga

beräknade beloppet icke ger anledning till erinran från riksdagens sida,

har riksdagen för bestridande av vissa kostnader, som föranledas därav,

att antalet elever, som vårterminen är 1917 antagits till fortsatt utbildning

vid förberedande kursen till skogshögskolans jägmästarkurs, ökats

från 30 till 37, å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 4,000 kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må av tillgängliga

medel låta härav under år 1917 förskottsvis utanordna 1,700

kronor.

83:o) Under punkt 74 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för avlönande av extra räknebiträde vid statens skogsförsöksanstalt

å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,200 kronor.

För år 1917 har riksdagen å extra stat anvisat 1,200 kronor föiavlönande

av extra räknebiträde vid statens skogsförsöksanstalt. Detta

biträde är erforderligt för att avarbeta uppkommen balans beträffande

kontrollräkning av insamlat provytematerial vid anstaltens skogsavdelning.

Då anslag för detta ändamål enligt vad departementschefen anfört

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 9.

torde vara behövligt jämväl för år 1918, har riksdagen i likhet med

vad skett för innevarande år för avlönande av extra räknebiträde vid

statens skogsförsöksanstalt å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 1,200 kronor.

84:o) Under punkt 75 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för vissa i statsrådsprotokollet för den 13 januari 1917 angivna behov

för statens skogsförsöksanstalt å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 6,200 kronor, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må låta

av tillgängliga medel under år 1917 härav förskottsvis utanordna intill

1,982 kronor för täckande av brist från år 1916 samt för gäldande av

ökade bränslekostnader för anstalten under år 1917.

Ifrågavarande framställning avser först beviljande dels av ett belopp

av 782 kronor till täckande av brist i de för år 1916 tillgängliga

medel för bestridande av bränslekostnader vid anstalten, dels ock huvudsakligen

till följd av de ökade bränsleprisen av ett belopp av 2,018

kronor såsom tillskottsanslag till de i ordinarie staten för anstalten upptagna

för egentliga expenser avsedda medlen. Utredningen i ärendet

synes riksdagen giva vid handen, att de ifrågasatta ökade medlen äro

behövliga.

Vidare avser framställningen ifråga ett extra anslag av 800 kronor

till expenser för skogsförsöksanstaltens entomologiska arbeten. Enligt

vad departementschefen anfört föreligga för beviljande av detta anslag

samma skäl i form av ökade hantlangnings- och andra kostnader, som

förelågo beträffande extra anslag till skogshögskolans praktiska övningar.

Med hänsyn härtill biträder riksdagen, som förut beviljat sistnämnda

anslag, förslaget i denna del.

Anskaffande av två räknemaskiner och ett s. k. binokulärt mikroskop

med rättvänd bild till ett sammanlagt belopp av 1,400 kronor

ingår jämväl i det föreliggande förslaget. Då behovet härav synes vara

ådagalagt och de i anstaltens ordinarie expensanslag för instrumentanskaffning

beräknade medlen enligt vad departementschefen anfört icke

torde därtill lämna tillgång, biträder riksdagen Eders Kungl. Maj:ts

förslag i nu ifrågavarande avseende.

Slutligen avser förevarande framställning beviljande av ett anslag

av 1,200 kronor för anskaffande av ytterligare biträde vid vissa kemiska

analyser vid anstaltens naturvetenskapliga avdelning. Då åtskilliga där

pågående betydelsefulla undersökningar enligt vad framgår av utredningen

i ärendet torde kräva det nu begärda tillskottet av arbetskraft,

biträder riksdagen förslaget ifråga jämväl i denna del.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Då riksdagen icke heller i övrigt har något att erinra mot Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, har riksdagen för de här ovan

angivna behov för statens skogsförsöksanstalt å extra stat för år 1918

anvisat ett förslagsanslag, högst, 6,200 kronor, ävensom medgivit, att

Kungl. Maj:t må låta av tillgängliga medel under år 1917 härav förskottsvis

utanordna intill 1,982 kronor för täckande av brist från år

1916 samt för gäldande av ökade bränslekostnader för anstalten under

år 1917.

85:o) Under punkt 76 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring

i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen framlagda

plan å extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 19,000 kronor.

Riksdagen har för specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse med en i statsrådsprotokollet

den 14 januari 1916 angiven plan å extra stat för år 1917

anvisat ett anslag av 38,900 kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t

finge härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

19,900 kronor.

Enligt den beräkning över årsutgifterna, som fanns bifogad förenämnda

plan, skulle dessa under den första femårsperioden årligen utgöra

19.000 kronor. Då undersökningarna nyligen påbörjats, kunde enligt

vad departementschefen anfört någon ytterligare utredning angående

kostnaderna, än den, som i fjol framlades, icke nu lämnas. Sagda kostnadsberäkning

torde därför böra godkännas även för år 1918.

T överensstämmelse härmed har riksdagen för specialundersökningar

rörande de norrländska skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse

med den år 1916 för riksdagen framlagda plan å extra stat

för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 19,000 kronor.

86:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till den lägre skogsundervisningen

och skogshushållning i allmänhet, som Kungl. Maj:t kunde

komma att avlåta till riksdagen, beräkna eu förhöjning i ordinarie anslaget

till skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet från

102.000 kronor med 12,000 kronor till 114,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23

april 1917 avlåten proposition, nr 273, under åberopande av bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dagföreslagit

riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels godkänna det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslaget till stat för statens skogsskolor att tillämpas från och med år

1918, dock beträffande föreståndarbefattningen vid skogsskolan vid

Haddebo först från och med den 1 juli 1918 och beträffande sistnämnda

skola i övrigt först från och med den 1 september samma år;

dels förklara, att nu gällande avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare

vid statens skogsskolor skola tillämpas för åtnjutande av

de i samma stat för ordinarie befattningar upptagna avlöningar;

dels ock i riksstaten för år 1918 uppföra ordinarie anslaget till

skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet under förändrad

benämning: »den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i allmänhet))

samt höja anslagsbeloppet från 102,000 kronor med 8,000

kronor till 110,000 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 348 anmält har riksdagen

i anledning av förevarande framställning dels godkänt det av

chefen för jordbruksdepartementet framlagda förslaget till stat för statens

skogsskolor att tillämpas från och med år 1918, dock beträffande föreståndarbefattningen

vid skogsskolan vid Haddebo först från och med

den 1 juli 1918 och beträffande sistnämnda skola i övrigt först från

och med den 1 september samma år, dels förklarat, att nu gällande

avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare vid statens skogsskolor

skola tillämpas för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningar

upptagna avlöningar, dels ock i riksstaten för år 1918 uppfört

ordinarie anslaget till skogsundervisning och skogshushållning i allmänhet

under förändrad benämning: »den lägre skogsundervisningen och

skogshushållning i allmänhet)) samt höjt anslagsbeloppet från 102,000

kronor med 8,000 kronor till 110,000 kronor.

87:o) Under punkt 78 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till diverse utgifter

vid statens skogsskolor m. m., som Eders Kungl. Maj:t kunde komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål beräkna å extra stat för år

1918 ett belopp av 32,250 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23 april

1917 avlåten proposition, nr 273, under åberopande av bilagt utdragav

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att till diverse utgifter för statens skogsskolor m. m. å extra

stat för år 1918 såsom förslagsanslag, högst, anvisa 35,200 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att härav låta under år 1917 förskottsvis av

tillgängliga medel utanordna intill 5,250 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Riksdagens skrivelse Sr 9.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 348 anmält bär riksdagen

i anledning av förevarande framställning till diverse utgifter för

statens skogsskolor in. in. å extra stat för är 1918 såsom förslagsanslag,

högst, anvisat 35,200 kronor, med rätt för lvungl. Magt att härav låta

under år 1917 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna intill 5,250

kronor.

88:o) Under punkt 79 bär Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till en fortsättningsskola

för lärjungar från statens skogsskolor, som Eders Kungl. Maj:t

kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat

för år 1918 beräkna ett belopp av 13,700 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Magt i en till riksdagen den 23 april

1917 avlåten proposition, nr 273, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att till en fortsättningsskola för lärjungar från statens skogsskolor

å extra stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag, högst,

13,700 kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må låta härav under

år 1917 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna högst 100 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 348 anmält har riksdagen

i anledning av förevarande framställning till en fortsättningsskola

för lärjungar från statens skogsskolor å extra stat för år 1918 anvisat

såsom förslagsanslag, högst, 13,700 kronor ävensom medgivit, att Kungl.

Maj:t må låta härav under år 1917 förskottsvis av tillgängliga medel

utanordna högst 100 kronor.

89:o) Under punkt 80 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag, som Eders

Kungl. Magt kunde komma att avlåta till riksdagen, i detta anslag

beräkna en förhöjning från 170,000 kronor med 30,000 kronor till

200,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23

april 1917 avlåten proposition, nr 272, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar

i lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag från 170,000 kronor

med 30,000 kronor till 200,000 kronor.

För skogsstatens befattning med privatskogar under utsyningslagen

och dimensionslagen skall gottgörelse tillföras domänfonden genom

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 9.

anslag å riksstaten. 1 statsverkspropositionen är härtill beräknat dels

för utsyningslagens handhavande 200,000 kronor å ordinarie stat och

dels för dimensionslagens handhavande 130,000 kronor å ordinarie samt

140,000 kronor å extra stat. Det å extra stat beräknade beloppet är

avsett såväl för år- 1917 som för år 1918. De nuvarande ordinarie

anslagen för dessa ändamål äro respektive 170,000 och 102,400 kronor.

Riksdagen har i sin skrivelse nr 347 angående driftkostnader under

år 1918 för statens domäner erkänt behovet av ifrågavarande ökade

anslagsmedel.

I anslutning härtill liar riksdagen höjt ordinarie anslaget för tillsyn

å enskildas skogar i lappmarkerna och Sårna socken med ldre

kapellag från 170,000 kronor med 30,000 kronor till 200,000 kronor.

90:o) Under punkt 81 har Eders Kung!. Magt föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, som Eders Kungl.

Magt kunde komma att avlåta till riksdagen, i detta anslag beräkna en

förhöjning från 102,400 kronor med 27,600 kronor till 130,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23 april

1917 avlåten proposition, nr 272, under åberopande av bilagt utdragav

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att höja ordinarie anslaget för tillsyn å enskildas skogar i

Västerbottens och Norrbottens läns kustland från 102,400 kronor med

27,600 kronor till 130,000 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen under näst föregående punkt

anfört har riksdagen höjt ordinarie anslaget lör tillsyn a enskildas skogar

i Västerbottens och Norrbottens läns kustland från 102,400 kronor med

27,600 kronor till 130,000 kronor.

9Do) Under punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för ökade utgifter för tillsyn

å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland,

som Eders Kungl. Maj;t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål å extra stat för år 1918 beräkna ett belopp av 140,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23 april

1917 avlåten proposition, nr 272, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit

riksdagen att för bestridande av ökade utgifter för tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland å extra stat för ar

1918 anvisa under nionde huvudtiteln ett förslagsanslag av 140,000 kronor

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må härav låta av tillgängliga medel

under år 1917 förskottsvis utanordna erforderligt belopp.

Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 89 anfört har

riksdagen för bestridande av ökade utgifter för tillsyn å enskildas skogar

i Västerbottens och Norrbottens läns kustland å extra stat för år 1918

anvisat ett förslagsanslag av 140,000 kronor ävensom medgivit, att

Kungl. Maj:t må härav låta av tillgängliga medel under år 1917 förskottsvis

utanordna erforderligt belopp.

92:o) Under punkt 83 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för främjande av skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens

län samt Sårna socken med idre kapellag å extra stat för år

1918 anvisa ett anslag av 98,000 kronor, att av Kungl. Maj:t i mån

av tillgång tilldelas vederbörande hushållningssällskap under förutsättning,

att landsting och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera av

dem till ändamålet bidragit med belopp, motsvarande minst eu tredjedel

av statsbidraget, samt under villkor dels att anslag från sålunda av statsmedel

och från orten anvisade medel icke må utgå till bolag, dels ock

att vederbörande hushållningssällskap skall vara skyldigt att efter årets

utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande avgiva redogörelse

över användningen av samtliga för ändamålet erhållna bidrag.

De av departementschefen anförda skäl för lämpligheten att för

ifrågavarande ändamål erforderliga medel beredas genom anvisande av

särskilda statsanslag finner riksdagen övertygande och biträder riksdagen

förty förslaget härom. Beträffande frågan huru och i vilken mån bidrag

från orten skall fordras såsom förutsättning för statsmedels anvisande

delar riksdagen departementschefens uppfattning, att även om icke så

stort ortsbidrag bör krävas, som gäller för åtnjutande av bidrag från

det nu utgående skogsodlingsanslaget, det är att gå för långt, därest

fordran på bidrag från orten alldeles eftergives. För de ifrågasatta efter

särskilda grunder utgående skogsvårdsbidragen till de båda nordligaste

länen torde enligt departementschefens mening lämpligen uppföras ett

nytt anslag skilt från det nuvarande skogsodlingsanslaget, därvid Västerbottens

och Norrbottens län borde uteslutas från delaktighet i sistnämnda

anslag. Detta synes riksdagen välbetänkt, och skulle härigenom detta

anslag, som för närvarande utgår med 100,000 kronor, såsom departementschefen

jämväl framhållit, kunna nedsättas med 10,000 kronor.

Vad angår statsbidragets belopp, så håller riksdagen i likhet med

departementschefen före, att goda skäl förebragts för att beloppet av

inalles behövliga medel nu beräknas lika för båda ifrågavarande län.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Statsbidragets faktiska belopp skulle däremot såsom departementschefen

erinrat bliva beroende av ortsbidragens storlek. Mot det belopp, som

enligt departementschefens beräkningar borde stå till vartdera länets

skogsvårdsnämnds förfogande under förutsättning av skogsodlingsanslagets

upphörande eller 04,000 kronor, synes riksdagen icke någon erinran kunna

göras. Av nämnda belopp borde enligt departementschefens åsikt eu

fjärdedel eller 10,000 kronor krävas såsom ortsbidrag och detta alltså

utgöra minst en tredjedel av statsbidraget, som skulle uppgå till högst

48,000 kronor för vartdera länet och alltså för bägge länen tillhopa till

högst 90,000 kronor. Riksdagen biträder denna departementschefens uppfattning.

För att Sårna socken med Idre kapellag i Kopparbergs län i förevarande

avseende bör jämnställas med Västerbottens och Norrbottens län

synes riksdagen departementschefen hava anfört talande skäl. Den omständigheten

att inom denna länsdel icke inrättats någon skogsvårdsnämnd

torde icke behöva utgöra hinder härför. Det torde nämligen

enligt vad departementschefen anfört kunna antagas, att, ifall medel under

enahanda villkor som beträffande de bägge nordligaste länen ställas till

Kopparbergs läns hushållningssällskaps förfogande, detta sällskap vidtager

nödiga anordningar för medlens ändamålsenliga användande. Det

av departementschefen för denna länsdels vidkommande beräknade statsbidraget

eller 2,000 kronor finner riksdagen lämpligt avvägt. Riksdagen

instämmer jämväl med departementschefen i hans uttalande, att någon

minskning i det nuvarande skogsodlingsanslaget icke synes behöva

härav föranledas, utan allenast föreskrivas, att bidrag från sagda anslag

icke får utgå till åtgärder inom Sårna och Idre. Det erforderliga

statsanslaget uppgår sålunda till 98,000 kronor. Det är emellertid här

att märka, att, såsom riksdagen här ovan nämnt, i stället anslaget till skogsodlingens

befrämjande torde böra minskas med 10,000 kronor, vadan

statsverkets ökade utgift blir 88,000 kronor.

Departementschefens förslag att en föreskrift, som utesluter bolag

från bidrag av nu ifrågavarande medel, bör lämnas, synes riksdagen

med hänsyn till att dessa medel framför allt böra komma de mindre

skogsägarna till godo vara välbetänkt och lämpligt.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,

att riksdagen för främjande av skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens län samt Sårna socken med Idre kapellag å extra

stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 98,000 kronor, att av

Kungl. Maj:t i mån av tillgång tilldelas vederbörande hushållningssällskap

under förutsättning, att landsting och hushållningssällskap tillsammans

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Riksdagens skrivelse Nr 9.

eller ettdera av dem till ändamålet bidragit med belopp, motsvarande

minst eu tredjedel av statsbidraget, samt under villkor dels att anslag

från sålunda av statsmedel och från orten anvisade medel icke må utgå

till bolag, dels ock att vederbörande hushållningssällskap skall vara

skyldigt att efter årets utgång till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande

avgiva redogörelse över användningen av samtliga för

ändamålet erhållna bidrag.

93:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 84 gjorda

framställning och under hänvisning till vad riksdagen under näst föregående

punkt anfört, har riksdagen för skogsodlingens befrämjande inom

andra delar av riket än Västerbottens och Norrbottens län samt Sårna

socken med Idre kapellag å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 90,000 kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att

i män av tillgång tilldelas skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting eller

hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag, under iakttagande att

statsbidrag icke må till någon skogsvårdsstyrelse utgå med högre belopp

än det, varmed landstinget och hushållningssällskapet tillsammans eller

ettdera av dem till ändamålet bidragit.

94:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 85 gjorda

framställning har riksdagen vidare, i likhet med vad för vart och ett av

åren 1910—1917 ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet å extra stat för

år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 67,500 kronor.

95:o) Under punkt 86 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels för bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket å

extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 300,000 kronor, dels ock

medgiva, att under år 1918 inflytande flottningsavgifter må användas

till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket.

Till bestridande av kostnaden för reglering av flottleder i de norrländska

länen ävensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län

anvisade riksdagen under en följd av år till och med år 1907 å extra

stat för påföljande år anslag å 100,000 kronor och medgav tillika, att

de avgifter, som lades å flottningen, finge disponeras för enahanda ändamål.

Enligt 1906 års bokslut förefanns å ifrågavarande anslag en avsevärd

behållning. Av sådan anledning äskades icke något särskilt anslagför

ändamålet för år 1909, varemot riksdagen, på framställning av

Kung!. Maj:t, medgav, att under år 1909 inflytande flottningsavgifter

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 9.

linge användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder

inom riket, ävensom att de medel, som av ifrågavarande anslag för föregående

år funnes disponibla vid 1908 års slut, finge under år 1909

användas till enahanda ändamål utan begränsning till vissa län.

Liknande medgivanden lämnades av riksdagen jämväl för åren

1910—1914.

De besparade medlen blevo emellertid redan under år 1913 uttömda.

På Kungl. Maj:ts förslag har därefter riksdagen anvisat anslag

till flottledsregleringar, uppgående för år 1915 till 285,000 kronor,

för år 1916 till 200,000 kronor och för år 1917 till 300,000 kronor,

varvid riksdagen varje gång medgivit, att härav finge under det nästföregående

året förskotteras visst belopp, som av det å innevarande års

stat anvisade anslaget uppgått till 120,000 kronor. Därjämte har riksdagen

varje år givit Kungl. Maj:t samma bemyndigande som förut att

för ändamålet använda inflytande flottningsavgifter.

Riksdagen har dels för bestridande av kostnader för reglering av

flottleder inom riket å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 300,000 kronor, dels ock medgivit, att under år 1918 inflytande

flottningsavgifter må användas till bestridande av kostnader för

reglering av flottleder inom riket.

lian lin sit e r I v ii s en d t.

96:o) Under punkt 87 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till lantmäteristyrelsens

reproduktionsanstalt, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål beräkna å extra stat för år 1918 ett belopp

av 6,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 16 april

1917 avlåten proposition, nr 247, under åberopande av bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktiousanstalt,

att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas, å extra

stat under nionde huvudtiteln för ''år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 6,000 kronor.

Då, på så sätt framgår av statsrådsprotokollet, ovisshet torde råda,

huruvida ifrågavarande anstalt kan under år 1918 med egna inkomster

uppehålla sin verksamhet, har riksdagen intet att erinra däremot att i

likhet med vad skett för innevarande år ett extra anslag å 6,000 kronor

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Riksdagens skrivelse Nr 9.

anvisas för ändamålet. Riksdagen liar följaktligen för bestridande av

utgifter vid lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt, att av Kungl. Maj:t

i män av behov användas, å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 6,000 kronor.

97:o) Under punkt 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till ökat arbetsbiträde

hos lantmäteristyrelsen, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta

till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1918 beräkna ett

belopp av 19,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 16 april

1917 avlåten proposition, nr 240, under åberopande av bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att å extra stat under nionde huvudtiteln för år 1918 såsom

förslagsanslag, högst, anvisa dels för anställande under samma år hos

lantmäteristyrelsen av en tjänsteman, benämnd byrådirektör, 6,600 kronor,

varav 2,000 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar, dels

ock till extra tjänstemän och biträden samt vikariatsersättning hos nämnda

styrelse, utöver härtill i styrelsens stat upptaget anslag, 11,700 kronor

eller tillhopa 18,300 kronor.

För egen del har departementschefen i detta ärende anfört följande:

»Av förestående redogörelse framgår, att, med rättelse av lantmäteristyrelsens

första beräkning av kostnaderna för sju amanuenser, styrelsens

förslag till ändring i den ordinarie staten skulle medföra en kostnad

av (30,000—1,200—) 28,800 + 32,800 = 61,600 kronor — 20,500 = 41,100

kronor; att med likadan rättelse styrelsens förslag den 20 november 1916

till behovens tillgodoseende medelst anslag å extra stat skulle kräva en

kostnad av 21,800 + 34,900 = 56,700 kronor — 20,500 = 36,200 kronor,

och att styrelsens förslag den 19 mars 1917 avser en kostnad av

21,750 + 32,800 = 54,550 kronor— 20,500 = 34,050 kronor.

Frågan om ändring i styrelsens ordinarie stat kan nu lämnas å

sido. Det har emellertid varit nödvändigt att i korthet lämna redogörelse

för styrelsens förslag härutinnan, enär detta utgör grundval för

framställningarna om anslag å extra stat. I de bägge förslagen, som

avse anslag å extra stat, har icke någon framställning gjorts ifråga om

särskilda medel till kvinnliga biträden eller en ny vaktmästare. I stället

har den i anslaget till extra tjänstemän m. m. av styrelsen beräknade

post till extra biträden samt biträde vid vaktmästargöromålen höjts från

5,600 kronor till 7,000 kronor eller med 1,400 kronor.

Mellan de bägge förslagen angående anslag på extra stat finnes

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 9.

allenast den skillnad, att i det senare förslaget dels 50 kronor, motsvarande

pensionsavgift, avdragits från den föreslagne ingenjörens arvode

och dels varje av de sju amanuensernas arvoden minskats med 300

kronor. Besparingen är sålunda 2,150 kronor.

1 likhet med statskontoret finner jag visserligen utredningen giva

vid handen, att lantmäteristyrelsen är i behov av ökade arbetskrafter,

men jag kan däremot icke finna det på ett tillräckligt övertygande

sätt framgå, att denna ökning i allo bör vinnas på det av styrelsen nu

föreslagna sättet, även med beaktande att ökningen endast skulle ske

medelst anslag å extra stat. Ett annat förslag, som synes förtjänt att

tagas under övervägande, är det av styrelsen för föreningen Sveriges

förste lantmätare framlagda, åsyftande dels inrättande hos styrelsen av

en tredje byrå i stället för de bägge ifrågasatta byrådirektörsbefattningarna,

dels ock utvidgad befogenhet för förste lantmätarna att kontrollera

lantmäteriförrättningar samt ersättning till dem för resor i dylikt

ändamål, varigenom den föreslagne inspektören torde bliva obehövlig.

Om möjligen tillika, i överensstämmelse med den av sistnämnda styrelse

uttalade meningen, lantmäteristyrelsens förslag om utsträckning av renovationsskyldigheten

befunnes icke böra genomföras, skulle en väsentlig

anledning till det uppgivna behovet av en för arkivet avsedd byråingenjörsbefattning

bortfalla. Jag anser dessa och därmed sammanhängande

frågor böra bliva föremål för särskild ytterligare utredning.

Då emellertid, som sagt, jag ej kau undgå att finna ett starkt

behov av ökade arbetskrafter göra sig gällande inom lantmäteristyrelsen

och med hänsyn jämväl till vad styrelsen anfört rörande den sannolika

ökningen i styrelsens arbetsmängd under nästkommande år, anser jag

mig böra tillstyrka, att sådan ökning beredes i viss mindre omfattning

samt anordnad på sådant sätt, att den icke bör kunna utgöra hinder

för en ytterligare utveckling i den ena eller andra riktningen.

Av redogörelsen för tillväxten av hos styrelsen handlagda ärenden

framgår, att dessa utvisa en stark ökning, vilken i förening med vad

lantmäteristyrelsen i övrigt anfört synes mig ådagalägga, att styrelsens

byråchefer äro i behov av lättnad i sitt arbete. För detta ändamål

anser jag en byrådirektörsbefattning med föredragningsskyldighet böra

nu upptagas å extra stat. Därest en blivande utredning utvisar, att det

är förmånligast att inrätta en ny byrå i styrelsen, kan denna befattning

utbytas mot en byråchefsbefattning. Med hänsyn till behovet av att till

tjänsten erhålla en verkligt kvalificerad och dugande person samt till

den av lantmäteristyrelsen anförda jämförelsen med byrådirektörer i

patent- och registreringsverket anser jag avlöningen böra, såsom sty
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens skrivelse Nr 9.

relsen föreslagit ocli varemot, statskontoret icke gjort någon erinran, bestämmas

till 6,G00 kronor. Denna avlöning bör utgå i form av arvode,

och böra, såsom statskontoret tillstyrkt, härav 2,000 kronor anses motsvara

tjänstgöringspenningar. Vad statskontoret anfört i fråga om byrådirektörens

rätt till semester samt tillämpning å honom av gällande avlöningsbestämmelser

torde böra iakttagas.

Beträffande de uppgifter i fråga om föredragning och arbete i

övrigt, som böra anförtros denne extra byrådirektör, lärer Kung! Maj:t

efter lantmäteristyrelsens hörande böra meddela närmare föreskrifter.

Vad därefter de ifrågasatta befattningarna såsom inspektör och

byråingenjör angår synas mig de omständigheter, som anförts såsom skäl

för dessa tjänsters inrättande, vara i behov av närmare utredning.

Jag kan därför ej nu tillstyrka, att något anslag begäres till dessa

befattningar.

Styrelsens förslag, att medel måtte beredas till anställande av sju

amanuenser med fast arvode i stället för nuvarande fyra, anser jag

förtjänt av bifall, desto mer som den ifrågasatta ökningen i antalet

tjänstemän av högre grad nu inskränkts. Under erinran att maximiarvodena

åt examinerade biträden å lantanäterikontoren i länen samt

åt lantmäteriauskultanter, som äro anställda vid jordregisterarbetena,

utgå med 300 kronor för månad ävensom att Kungl. Maj:t i år föreslagit

riksdagen att höja anslaget till lantmäteriundervisningen, bland

annat för att de vid denna anställda assistenterna måtte kunna erhålla

nyssnämnda månadsavlöning, får jag tillstyrka lantmäteristyrelsens förslag,

att medlen till avlönande av dessa amanuenser beräknas till sådant

belopp, att medelavlöningen för år kan utgå med 3,300 kronor åt fyra

och 3,000 kronor åt tre amanuenser. Härtill åtgå tillhopa 22,200 kronor.

Den föreslagna höjningen med 1,400 kronor till 7,000 kronor av de

till extra biträden och extra vaktmästare avsedda medel ger mig icke

anledning till erinran.

Då antalet av de tjänstemän, för vilka vikariatsförordnande kan

ifrågakomma, av mig minskats i jämförelse med lantmäteristyrelsens

förslag, synes den ifrågasatta ökningen med 1,000 kronor å de för

sådant ändamål avsedda medlen kunna begränsas till 400 kronor samt

dessa medel alltså upptagas till 3,000 kronor.

De tre sistberörda anslagsposterna, vilka motsvara det nu å ordinarie

staten upptagna anslaget till extra tjänstemän och biträden samt vikariatsersättning,

skulle alltså tillhopa utgöra 32,200 kronor. Då sagda post

å den ordinarie staten uppgår till 20,500 kronor, skulle ökningen å

extra stat bliva 11,700 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Jag vill framhålla, att dessa beräkningar över de särskilda behoven

icke avse att vara bindande för anslagets användning, utan bör anslaget

i sin helhet få disponeras för de därmed åsyftade ändamålen, med iakttagande

av de särskilda föreskrifter Kungl. Maj:t må meddela.

Något anslag till förstärkning av lantmäteristyrelsens arbetskrafter

redan under år 1917 anser jag mig ej kunna tillstyrka. Därest det i

år skulle visa sig oundgängligt att i någon mindre utsträckning bereda

styrelsen ökade tillgångar för anställande av extra tjänstemän, lärer Kungl.

Maj:t kunna, liksom skedde år 1916, härtill anvisa särskilda medel.»

Jämväl riksdagen finner den åvägabragta utredningen hava ådagalagt,

att en ökning av lantmäteristyrelsens arbetskrafter är av behovet

påkallad. I likhet med departementschefen och i anslutning till vad

denne härutinnan uttalat, anser riksdagen nämnda ökning kunna begränsas

till de av departementschefen föreslagna befattningshavare. De av departementschefen

för nämnda befattningshavare ifrågasatta arvoden synas

riksdagen väl avvägda. Mot den föreslagna höjningen av de till extra

biträden och extra vaktmästare ävensom av de till vikariatsersättning

avsedda medel har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen har alltså å extra stat för år 1918 såsom förslagsanslag,

högst, anvisat dels för anställande under samma år hos lantmäteristyrelsen

av en tjänsteman, benämnd byrådirektör, 6,600 kronor, varav 2,000 kronor

skola anses motsvara tjänstgöringspenningar, dels ock till extra tjänstemän

och biträden samt vikariatsersättning hos nämnda styrelse, utöver

härtill i styrelsens stat upptaget anslag, 11,700 kronor eller tillhopa

18,300 kronor.

98:o) Under punkt 89 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till provisorisk avlöningsförbättring

åt vissa befattningshavare vid lantmäteristaten, som Eders

Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål

å extra stat för år 1918 beräkna ett belopp av 100,000 kronor.

Hedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten

proposition, nr 275, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att under år 1917 må såsom tillskott till krigstidstillägg

utgå av statsmedel till distriktslantmätare 300 kronor, till extra

lantmätare 360 kronor och till lantmäteriauskultant med arvode från medel

å staten för lantmäteristaten i orterna 360 kronor;

dels förklara, att för åtnjutande av sådant tillskott de angående

krigstidstillägg meddelade bestämmelser skola i tillämpliga delar lända

till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 85

föreskrifter, som för tillämpning av dessa bestämmelser kunna vara

erforderliga;

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må äga att, i överensstämmelse

med av departementschefen tillstyrkta grunder, för år 1917 medgiva

tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice kommissionslantmätare,

som fortfarande utöva praktisk verksamhet;

dels medgiva, att för såväl tiden från den 1 juli 1917 till årets

slut som år 1918 arvoden å 600 kronor må av statsmedel utbetalas till

40 lantmäteriauskultanter, vilka icke åtnjuta arvoden från medel å staten

för lantmäteristaten i orterna;

dels ock för nu angivna ändamål under titel »tillfällig avlöningsförbättring

för vissa lantmätare» å extra stat för år 1918 under

nionde huvudtiteln anvisa såsom förslagsanslag, högst, 100,000 kronor,

ävensom medgiva, att Kungl. Magt må härav låta under år 1917 av

tillgängliga medel utanordna intill 76,000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en i

anledning av ifrågavarande proposition inom riksdagen väckt motion

vari hemställts, att riksdagen ville å extra stat anvisa ett anslag av

50,400 kronor till 56 stycken lantmäteriauskultanter, vilka icke åtnjuta

arvoden från medel å staten för lantmäteristaten i orterna, och vilka

avlagt lantmäteriexamen åren 1912, 1913 och 1914, att utgå med 300

kronor i arvoden för tiden den 1 juli 1917 till årets slut samt 600

kronor i arvoden för år 1918.

Förevarande proposition avser beredande av tillfällig avlöningsförbättring

åt vissa lantmätare.

Uti den föreliggande motionen yrkas, att utöver de 40 oavlönade

lantmäteriauskultanter, vilka i propositionen föreslagits till erhållande

av särskilda arvoden ytterligare 56 sådana auskultanter därav måtte

komma i åtnjutande.

På sätt departementschefen i sitt yttrande till berörda statsrådsprotokoll

påpekat, härflyta ifrågavarande lantmäteritjänstemäns inkomster

huvudsakligen eller helt och hållet från arbete enligt för dem fastställd

taxa. Som sådana inkomster icke grundlägga rätt till krigstids tillägg

enligt av innevarande års riksdag beslutade grunder, skulle nämnda

lantmätare uppenbarligen komma i en väsentligen sämre ställning än

övriga statstjänare. I likhet med departementschefen anser riksdagen

förty det vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att nu

ifrågavarande lantmäteripersonal beredes en särskild avlöningsförbättring.

De av departementschefen i sådant avseende föreslagna grunder

synas riksdagen väl avvägda. Vad emellertid de oavlönade lantmäteri
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 9.

auskultanterna angår, har departementschefen ansett, att för dem ifrågasatta

förmåner borde begränsas till att avse allenast 40 dylika befattr

ningshavare. Riksdagen anser emellertid att billighetsskäl tala för,

att de auskultanter, som uti den föreliggande motionen ifrågasatts till

erhållande av enahanda tillfälliga löneförbättring därav böra komma i

åtnjutande. Riksdagen har så mycket mindre att erinra mot en sådan

tillfällig reglering av de oavlönade lantmäteriauskuhanternas avlöningsförhållanden,

som enligt vad departementschefen meddelat, densamma

icke torde bliva till hinder för framtida avlöningsregleringar.

Det för arvoden till berörda 56 lantmäteriauskultanter erforderliga

beloppet utgör 54,400 kronor. Härav torde ett belopp av 16,800 kronor

böra få utgå under år 1917.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition

samt ifrågavarande motion dels medgivit, att under år 1917 må såsom

tillskott till krigstidstillägg utgå av statsmedel till distriktslantmätare

300 kronor, till extra lantmätare 360 kronor och till lantmäteriauskultant

med arvode från medel å staten för lantmäteristaten i orterna

360 kronor, dels förklarat, att för åtnjutande av sådant tillskott de angående

krigstidstillägg meddelade bestämmelser skola i tillämpliga delar

lända till efterrättelse, med rätt för Kungl. Maj:t att meddela de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa bestämmelser kunna vara

erforderliga, dels medgivit, att Kungl. Maj:t må äga att, i överensstämmelse

med av departementschefen tillstyrkta grunder, för år 1917 medgiva

tillskott av statsmedel jämväl åt kommissionslantmätare och vice

kommissionslantmätare, som fortfarande utöva praktisk verksamhet, dels

medgivit, att för såväl tiden från den 1 juli 1917 till årets slut som år

1918 arvoden å 600 kronor må av statsmedel utbetalas till 96 lantmäteriauskultanter,

vilka icke åtnjuta arvoden från medel å staten för lantmäteristaten

i orterna, dels ock för nu angivna ändamål under titel »tillfällig

avlöningsförbättring för vissa lantmätare» å extra stat för år 1918

anvisat såsom förslagsanslag, högst, 150,400 kronor, ävensom medgivit,

att Kungl. Maj:t må härav låta under år 1917 av tillgängliga medel

utanordna intill 92,800 kronor.

99:o) Under punkt 90 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1918 ställa- till Kungl. Maj:ts förfogande ett

förslagsanslag, högst, 39,300 kronor, att användas till lantmäteriundervisningens

ordnande och bedrivande under läsåret 1917—1918, med rätt

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Riksdagens skrivelse Nr 9.

för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp under år 1917 av tillgängliga

medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt belopp.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar

bar riksdagen för vart och ett av åren 1911—1917 ställt medel till

Kungl. Maj:ts förfogande att användas till lantmäteriundervisningens

ordnande och bedrivande i huvudsaklig överensstämmelse med ett av

lantmäteri tyrelsen den C november 1909 framställt, i statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för den 8 april 1910 närmare angivet förslag.

Uti detta förslag hade kostnaderna för fullständigt genomförande av den

däri angivna undervisningsplanen beräknats till 36,290 kronor, men

samtidigt hade påvisats, att vissa inskränkningar i undervisningen kunde

äga rum under de två första läsåren. De i enlighet med dessa kostnadsberäkningar

av Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål begärda anslag

å extra stat, nämligen 33,300 kronor för år 1911, 34,300 kronor för år

1912 samt 36,300 kronor för vartdera av åren 1913—1917, hava av

riksdagen beviljats, med rätt för Kungl. Maj:t att varje gång förskottsvis

för ändamålet utanordna erforderligt belopp. Detta medgivande har

föranletts därav, att läsåret tagit sin början året före det, för vilket anslaget

anvisats.

Av den till 3,000 kronor avjämnade anslagsökningen äro enligt

utredningen i ärendet 1,110 kronor avsedda för ökning av lärarnas

arvoden, till följd av att undervisningstimmarnas antal ökats med 111

timmar, vilket efter ett arvode av 10 kronor per timme gör nämnda

belopp. 1,850 kronor äro beräknade för höjning av assistenternas

arvoden, nu 200 kronor till 300 kronor per månad eller till samma belopp,

som enligt departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet

för närvarande utgår till andra yngre lantmäteribiträden i motsvarande

ställning.

Då de föreslagna arvodesförhöjningarna synas riksdagen skäliga,

har riksdagen å extra stat för år 1918 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande

ett förslagsanslag, högst, 39,300 kronor, att användas till lantmäteriundervisningens

ordnande och bedrivande under läsåret 1917 —

1918, med rätt för Kungl. Maj:t att utav sagda belopp under år 1917

av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt

belopp.

100:o) Under punkt 91 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnader för vissa av lantmätare företagna

tjänsteresor å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 20,000

kronor.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 9.

På extra stat för vart och ett av åren 1910 —1917 har riksdagen

på framställning av Kungl. Maj:t beviljat förslagsanslag å 30,000 kronor

till bestridande av kostnader för vissa av lantmätare företagna tjänsteresor.

Beträffande ifrågavarande anslags belopp för år 1918 så anser

riksdagen i likhet med departementschefen, att anslaget med hänsyn till

att detsamma blott till en mindre del tagits i anspråk lämpligen torde

kunna sättas till det av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna eller till

20,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har riksdagen med bifall

till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning till bestridande av

kostnader för vissa av lantmätare företagna tjänsteresor å extra stat för

år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

101:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 92 gjorda

framställning har riksdagen i likhet med vad skett för innevarande år

till reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren i länen å

extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

102:o) Under punkt 93 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren

i länen å extra stat för år 1918 anvisa ett anslag av 15,000 kronor.

I anledning av särskilda av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar

har riksdagen på extra stat årligen allt sedan år 1913 anvisat

medel till uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren

i länen med 24,000 kronor för år 1913, 18,000 kronor

för år 1914, 10,000 kronor för år 1915, 15,000 kronor för år 1916

samt 20,000 kronor för år 1917 eller tillhopa 87,000 kronor.

Riksdagen har till nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren

i länen å extra stat för år 1918 anvisat -ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

103:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 94 därom

gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för år 1917

till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen å extra stat

för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

104:o) Under punkt 95 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

dels medgiva, att den behållning, som kan komma att uppstå å

anslag, som anvisats för anskaffande för lantmäterikontoret i Umeå av

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens skrivelse Nr 9.

kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar, må användas för

anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad av kopior av vissa kartor

med tillhörande handlingar, dels ock för sistnämnda ändamål å extra

stat för år 1918 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet anfört:

»Av den av förste lantmätaren i länet förebragta utredningen synes

mig framgå, att anskaffande snarast möjligt till ifrågavarande lantmäterikontor

av kopior av sådana för kontorets arbeten oundgängligen erforderliga

kartor och lantmäterihandlingar, vilka förstörts vid ovan omförmälda

staden Karlstad övergångna brand, är av behovet påkallat. Avsaknaden

därav i lantmäterikontoret måste givetvis för såväl staten som den

enskilde mången gång medföra både tidsförlust och andra kännbara olägenheter.

Jag anser rimligt, att kostnaden för anskaffandet av berörda kartor

och handlingar i detta fäll liksom i ifråga om lantmäterikontoret i Umeå

helt och hållet gäldas av staten. Det för ändamålet ifråga av lantmäteristyrelsen

beräknade beloppet är visserligen icke obetydligt högre än det, som

enligt vad jag ovan nämnt beräknats år 1912. Då detta på sätt nämnda

styrelse framhåller torde bero huvudsakligen på ökade arbetskostnader

till följd av stegrade priser, finner jag någon invändning icke med fogkunna

göras mot det kostnadsbelopp, vartill lantmäteristyrelsen nu kommit.

Arbetets utförande såsom föreslagits under eu femårsperiod torde

vara välbetänkt, då det årliga anslaget därigenom skulle för de närmaste

åren kunna stanna vid ett belopp av omkring 10,000 kronor. I

likhet med lantmäteristyrelsen anser jag kostnaderna för skriv- och ritmaterialier

böra få på sätt skett ifråga om anskaffandet av vissa kopior

till lantmäterikontoret i Umeå utgå från nionde huvudtitelns anslag till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m. Att begära riksdagens medgivande

att för nu ifrågavarande ändamål använda eventuell behållning

å anslag, som anvisats för anskaffandet av vissa kopior till sistnämnda

lantmäterikontor, synes mig jämväl lämpligt.»

Samma skäl, som förelågo för beviljande på sätt under de senaste

åren skett av anslag till anskaffande av vissa kopior av kartor till lantmäterikontoret

i Umeå, synas riksdagen jämväl förefinnas rörande lantmäterikontoret

i Karlstad. Med hänsyn härtill och då det för ändamålet

ifråga av Eders Kungl. Maj:t beräknade beloppet icke ger anledning

till någon riksdagens erinran, har riksdagen dels medgivit, att den behållning,

som kan komma att uppstå å anslag, som anvisats för anskaffande

för lantmäterikontoret i Umeå av kopior av vissa kartor med tillhörande

handlingar, må användas för anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad

av kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar, dels ock för

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 9.

sistnämnda ändamål å extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

105:o) Under punkt 96 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen å extra stat för

år 1918 anvisa ett anslag av 30,000 kronor.

För skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen har riksdagen på

Kungl. Maj:ts förslag anvisat anslag å extra stat med 12,000 kronor

för år 1915, 18,000 kronor för år 1916 och 25,000 kronor för år 1917.

Lantmäteristyrelsen, vilken, såsom departementschefen i statsrådsprotokollet

omnämnt, framlagt förslag till ändringar i staten för lantmäteristaten

i orterna och i sitt statförslag upptagit anslagsposter för skrivbiträdens

anställande, har på grund därav ansett extra anslag för ändamålet

obehövligt. Då nyssnämnda förslag icke nu kunde föranleda framställning

till riksdagen, vore emellertid enligt departementschefens uppfattning

extra anslag fortfarande av nöden och syntes detsamma enligt

vad erfarenheten visat icke böra sättas lägre än till 30,000 kronor, varvid

Kungl. Maj:t fortfarande borde äga rätt att för tillfälliga behov

anvisa ytterligare medel från expensanslaget.

Då riksdagen icke har något att erinra mot det föreliggande förslaget,

har riksdagen för skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen å extra

stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

106:o) 1 anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen i likhet med vad skett för innevarande år för

anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior av kartor

m. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

107:o) Under punkt 98 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja förslagsanslaget till skiften och avvittringar från 63,000

kronor med 37,000 kronor till 100,000 kronor.

Det ordinarie förslagsanslaget till skiften och avvittringar å 63,000

kronor tarvar på grund av ökade utgifter för avvittringsväsendet förhöjning

för år 1918. Utgifterna från anslaget hava utgjort år 1914

67,250 kronor och år 1915 73,786 kronor. De av Kungl. Maj:t fastställda

staterna för avvittringsverket hava slutat för år 1916 å 75,050

kronor och för år 1917 å 92,450 kronor. Lantmäteristyrelsen har beräknat,

att behovet för avvittringsverkets del kan för år 1918 beräknas

till 100,000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Dä riksdagen icke har något att erinra mot den föreslagna anslagshöjningen,

får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt förslagsanslaget till

skiften och avvittringar från 63,000 kronor med 37,000 kronor till

100,000 kronor.

108:o) Under punkt 99 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark

å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

I proposition nr 166 till 1916 års riksdag framlade Kungl. Maj:t

vissa förslag ifråga om avvittringen inom Sorsele, Dorotea, Vilhelmina,

Stensele och Tärna socknar av Västerbottens län samt inhämtade riksdagens

yttrande över ett vid propositionen fogat förslag till kungörelse

angående tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns lappmark.

För genomförande av dylik tilläggsavvittring skulle, såsom av departementschefens

yttrande till statsrådsprotokollet inhämtades, krävas kostnader

av statsmedel, men något belopp kunde ej då beräknas. Det syntes

ej heller vara nödvändigt att för tilläggsavvittringens utförande äska

anslag av 1916 års riksdag i vidare mån än att medgivande begärdes

att för ändamålet använda ett av riksdagen å extra stat för år 1913

anvisat anslag å 52,000 kronor för förvärvande för renskötselns behov

av vissa inom Sorsele och Dorotea socknar belägna områden.

Kungl. Maj:ts förslag i ämnet biföllos av riksdagen, som mot

kungörelseförslaget framställde allenast vissa detaljerinringar, och har

Kungl. Maj:t den 30 december 1916 utfärdat kungörelse angående tillläggsavvittringen.

Då det enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet anfört

icke kunde med säkerhet påräknas, att nyssberörda av 1916 års riksdag

till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel skola förslå även för 1918

års utgifter, har departementschefen ansett ett förslagsanslag härtill böra

uppföras i 1918 års riksstat. Beloppet hade departementschefen, efter

inhämtande av uppgifter angående sannolika behovet, funnit kunna lämpligen

sättas till 30,000 kronor.

Riksdagen inser behovet av det sålunda begärda anslaget och har

följaktligen för tilläggsavvittring i vissa delar av Västerbottens läns

lappmark å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 30,000

kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Rikets allmänna kartverk.

109:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen i likhet med vad under en följd av år ägt rum

till bestridande av kostnader för namngranskning för rikets allmänna

kartverks behov å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 3,000 kronor.

Geologiska och hydrografiska undersökningar.

110:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning

har riksdagen i likhet med vad skett för år 1917 till Sveriges

geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å extra stat för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 40,500 kronor.

lll:o) Under punkt 102 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra

stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 18,800 kronor ävensom

medgiva, att Kungl. Maj:t må härav under år 1917 för bestridande av

dylika utgifter under samma år låta av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna högst 5,000 kronor.

För beredande av medel till mötande av de ökade expensutgifter,

som förorsakas av Sveriges geologiska undersöknings inflyttning i de

nya lokalerna vid Frescati, har riksdagen å extra stat för varje av åren

1914—1917 anvisat anslag, som för vart och ett av de tre senare

åren uppgått till 8,800 kronor.

Det nu föreslagna beloppet överstiger det för år 1917 beviljade

med 10,000 kronor. Härav äro 5,000 kronor avsedda för täckande av

brist i 1916 års expensanslag och återstående 5,000 kronor beräknade

till mötande av ökade utgifter för ändamålet i fråga för år 1917.

Då behovet av de begärda medlen ådagalagts genom den i ärendet

förebragta utredningen, har riksdagen till expenser för Sveriges geologiska

undersökning å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 18,800 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må härav

under år 1917 för bestridande av dylika utgifter under samma år låta

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna högst 5,000 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Riksdagens skrivelse Nr 9.

112:o) Under punkt. 103 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den särskilda proposition angående anslag till

hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten m. m., som Kungl.

Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, beräkna dels för hydrografiska

byrån med observationsstationer å ordinarie stat ett belopp av

62,400 kronor, dels för fältarbeten in. in. vid hydrografiska byrån å

extra stat för år 1918 ett belopp av 24,700 kronor, dels ock för hydrogeologiska

specialundersökningar å extra stat för år 1918 ett belopp

av 3,000 kronor.

Sedermera bär Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 27

mars 1917 avlåten proposition, nr 153, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att å extra stat under nionde huvudtiteln för år

1918 anvisa såsom förslagsanslag, högst,

dels för hydrografiska byrån med observationsstationer 62,900

kronor;

dels ock för hydrogeologiska specialundersökningar 3,000 kronor;

eller tillhopa 65,900 kronor.

Då riksdagen icke har något att erinra mot förevarande framställning,

har riksdagen i likhet med vad skett för år 1917 å extra stat

för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag, högst, dels för hydrografiska

byrån med observationsstationer 62,900 kronor, dels ock för hydrogeologiska

specialundersökningar 3,000 kronor eller tillhopa 65,900 kronor.

V e tertiär väsendet.

113:o) Under punkt 104 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna följande ändringar i staten för veterinärhögskolan, att

tillämpas från och med år 1918, nämligen att anslagsposten till drängar

och extra betjäning höjes från 6,800 kronor med 6,000 kronor till

12,800 kronor, samt att det allmänna anslaget för bränsle, belysning,

renhållning in. m. höjes från 58,000 kronor med 2,000 kronor till

60,000 kronor; kommande vid bifall härtill statens slutsumma att höjas

från 196,050 kronor med 8,000 kronor till 204,050 kronor; dels ock

medgiva, att från och med år 1918 det belopp, varmed högskolans inkomster

utöver statsanslag överskjuta 20,000 kronor, må efter Kungl.

Maj:ts beprövande användas för högskolans behov, dock icke för beredande

av förhöjd ersättning åt sådan befattuingshavare, för vilken avlöning

finnes med visst belopp uppförd å högskolans stat.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Under anslagstiteln »veterinärundervisningen» linnes på grund av

beslut vid 1914 års förra riksdag upptaget ett ordinarie anslag till

veterinärhögskolan till belopp av 174,600 kronor. Den vid nämnda

riksdag godkända staten för högskolan slutar visserligen på 196,050

kronor, men på grund av dels att en assistenttjänst, för vilken i staten

upptogs eu avlöning ■ av 2,500 kronor, tillsvidare icke skulle tillsättas,

dels att för fria bostäder avdrogos tillhopa 6,950 kronor, dels ock att

av högskolans stallar och smedja in. m. ansågs kunna beräknas en årlig

nettoinkomst av 12,000 kronor, sattes anslaget 21,450 kronor lägre

än staten.

I den del av nämnda stat, som benämnes avlöningsstat, linnes upptagen

en post å 6,800 kronor till »drängar och extra betjäning».

I staten finnes även under rubriken »omkostnadsstat» upptaget ett

»allmänt anslag för bränsle, belysning, renhållning m. m.» till belopp

av 58,000 kronor.

Tillika har riksdagen medgivit, att det belopp, varmed högskolans

inkomster utöver statsanslag överskjuta den summa av 12,000 kronor,

som vid statsanslagets bestämmande avsetts för bestridande av högskolans

utgifter enligt fastställd stat, må efter Kungl. Maj:ts beprövande användas

för högskolans behov, dock icke för beredande av ökad ersättning åt

befattningshavare, för vilken avlöning finnes uppförd å högskolans stat.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet avser ifrågavarande framställning

icke något ökat anslag till veterinärhögskolan utan allenast en

omflyttning av vissa utgifter från driftkostnader till anslag i staten, varigenom

dessa driftkostnader beräknas minskade med motsvarande belopp,

vilket i sin tur bör medföra lika stor ökning i det nettoöverskott av

högskolans rörelse, som kan tagas i beräkning för utgifternas bestridande.

Av den föreslagna höjningen i den i veterinärhögskolans stat upptagna

anslagspost till drängar och extra betjäning å 6,000 kronor äro

5,000 kronor beräknade till bestridande av avlöning åt den del av högskolans

extra betjäning, vars anställning antingen är av den art, att

kostnaden för densammas avlönande icke lämpligen bör påföras verksamheten

vid någon högskolans avdelning såsom driftkostnad, eller är

av mera stadigvarande beskaffenhet samt 1,000 kronor avsedda för

anställande av ett biträde i ladugården.

Det belopp av 2,000 kronor, varmed det allmänna anslaget till

bränsle, belysning, renhållning m. m. föreslagits att höjas, är avsett för

täckande av förlust å ladugården.

Behovet av de sålunda föreslagna förhöjningarna synes riksdagen

ådagalagt genom den i ärendet förebragta utredningen, och biträder

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riks agens skrivelse Nr 9.

riksdagen förty desamma. Emellertid vill riksdagen framhålla, att riksdagen

vad försöksladugården beträffar i likhet med departementschefen

funnit den årliga förlusten vid ladugården anmärkningsvärt stor även

i betraktande av dess syfte att tjäna undervisningsändamål och därav

följande kostnader och hinder av olika slag, och förväntar riksdagen,

att sådana åtgärder vidtagas, att med nämnda tillskott av ladugårdens

drift må uppnås ett mera tillfredsställande resultat.

I enlighet med vad nu anförts kommer den för bestridande av

utgifter enligt staten beräknade del av högskolans inkomster att upptagas

till ett med 8,000 kronor höjt belopp eller till 20,000 kronor.

1 anledning av vad i statsrådsprotokollet anförts ifråga om bemyndigande

för veterinärhögskolans styrelse att, i den mån sådant erfordras

för uppehållande av verksamheten vid någon av högskolans stationära

kliniker eller smedjan, utöver den extra betjäning, som är avsedd att

avlönas från anslagsposten till drängar och extra betjäning, anställa

tillfällig arbetshjälp och låta såsom driftkostnad bestrida utgifterna härför

av inkomsterna av högskolans stallar eller smedja, anser riksdagen

att sådan rätt bör tillkomma styrelsen.

Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen anmäla, att

riksdagen dels godkänt följande ändringar i staten för veterinärhögskolan,

att tillämpas från och med år 1918, nämligen att anslagsposten

till drängar och extra betjäning liöjes från 6,800 kronor med 6,000

kronor till 12,800 kronor samt att det allmänna anslaget för bränsle,

belysning, renhållning m. in. höjes från 58,000 kronor med 2,000 kronor

till 60,000 kronor, varigenom statens slutsumma höjts från 196,050

kronor med 8,000 kronor till 204,050 kronor, dels och medgivit, att från

och med år 1918 det belopp, varmed högskolans inkomster utöver statsanslag

överskjuta 20,000 kronor, må efter Kung!. Majrts beprövande

användas för högskolans behov, dock icke för beredande av förhöjd

ersättning åt sådan befattningshavare, för vilken avlöning finnes med

visst belopp uppförd å högskolans stat.

114:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen i likhet med vad skett för innevarande år för

beredande åt vardera av de nuvarande vaktmästarna vid den patologiskanatomiska

institutionen och vid den kemiska institutionen vid veterinärhögskolan

av en personlig lönefyllnad av 300 kronor om året, intill

dess ny lönereglering för vaktmästarna och deras vederlikar vid veterinärhögskolan

beslutats samt trätt i tillämpning, å extra stat för år 1918

anvisat ett förslagsanslag, högst, 600 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Vägunderhållet och skjutsväsendet.

115:o) På grund av Eders Kung!. Maj:ts under punkt 106 därom

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för innevarande

år, å extra stat för år 1918 anvisat för bestridande av statsverkets

andel i kostnaden för vägdelningar såsom förslagsanslag 25,000

kronor.

116:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad skett för åren 1907 —1917, till

understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt å extra stat för

år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

117:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 108 gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för år 1917, till

understöd åt svenska vägtoreningen å extra stat för år 1918 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

fattigvård.

118:o) Under punkt 109 har Eders Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen

att höja förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet, nu 350,000

kronor, med 50,000 kronor till 400,000 kronor.

Det i riksstaten under nionde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget

till fattigvården i allmänhet har under senare år redan

två gånger måst höjas, enär utgifterna visat sig avsevärt överstiga

anslagsbeloppet. I riksstaten för år 1912 höjdes anslaget sålunda från

175,000 kronor till 260,000 kronor och från och med år 1915 har det

ytterligare höjts till 350,000 kronor. Nu syntes höjning ånyo böra ske.

Utgifterna från anslaget hava nämligen utgjort:

år 1912 ..............................

» 1913.............................

» 1914 ..............................

» 1915 .............................

» 1916 till 1 november

kronor 419,286: 3 5

» 456,388:7 8

» 248,600: 5 8

» 434,249: io

» 300,087: 5 8.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Att utgifterna under år 1914 varit så betydligt lägre än de övriga

åren torde enligt vad departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

meddelat huvudsakligen bero på den tid, då framställningarna

från do olika länen hinna föredragas inför Kungl. Maj:t samt besluten expedieras

och medlen rekvireras samt utanordnas. Dessa tider växlade

ibland rätt avsevärt. Att i stort sett anspråken på anslaget ökats, framginge

därav, att genomsnittsutgiften under de fyra åren 1912—1915

uppginge till 389,631 kronor 20 öre. Utgifterna under den ovan angivna

tiden av år 1916 syntes icke heller tyda på någon minskning,

allra helst som ofta stora utbetalningar ägde rum under årets sista

månader.

Departementschefen har därför ansett en höjning betingad av nödig

omsorg om att förslagsanslagen icke bibehölles vid belopp, som uppenbarligen

vore i väsentlig grad för låga. I betraktande av den stegringstendens,

som utmärkt detta anslag, samt de allmänt ökade kostnaderna,

vilka väl måste göra sig gällande även i fråga om underhållet

av fattiga, syntes departementschefen anslaget för år 1918 icke böra

sättas lägre än till 400,000 kronor.

I anslutning härtill har riksdagen höjt förslagsanslaget till fattigvården

i allmänhet, nu 350,000 kronor med 50,000 kronor till 400,000 kronor.

119:o) Under punkt 110 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att dels till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet å extra stat för år

1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 17,000 kronor, därav 3,000 kronor

såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård, dels

ock för anordnande genom svenska fattigvårdsförbundet av konsulentverksamhet

i fråga om mathållningen vid fattigvårds anstalter under kristiden

å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,000

kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att låta av tillgängliga medel under

år 1917 förskottsvis utanordna detta belopp.

Till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet har riksdagen på

extra stat anvisat för vart och ett av åren 1909, 1910 och 1911 ett

anslag av 8,000 kronor, för vartdera av åren 1912 och 1913 ett belopp

av 14,000 kronor samt för vart och ett av åren 1914—1917 ett anslag

av 17,000 kronor. Av anslagen för de sex sistnämnda åren har ett

belopp av 3,000 kronor varit avsett såsom bidrag till ordnande av

konsulentverksamhet för barnavård.

I Kungl. Maj:ts förevarande framställning föreslås anvisande dels

av det sedvanliga årsanslaget av 17,000 kronor dels ock såsom nytt

anslag ett belopp av 2,000 kronor för anordnande genom fattigvårdsBihang

till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98 Riksdagens skrivelse Nr 9.

förbundet av konsulentverksamhet ifråga om mathållningen vid fattigvårdsanstalter

under kristiden.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom

riksdagen väckt motion, vari hemställts, att statsanslaget för 1918 tiU

svenska fattigvårdsförbundet måtte höjas från det i årets statsverksproposition

upptagna sammanlagda belopp 19,000 kronor till 21,400

kronor.

Då riksdagen i likhet med departementschefen finner fattigvårdsförbundets

anhållan om anslag för anordnande av konsulentverksamhet

ifråga om mathållningen vid fattigvårdsanstalter under kristiden synnerligen

behjärtansvärd, biträder riksdagen, som icke har något att erinra

mot det härför beräknade beloppet, Eders Kungl. Maj:ts framställning

i denna del.

Beträffande det sedvanliga anslaget till understöd åt fattigvårdsförbundet

i fråga, vilket som ovan nämnts under senare år utgått med

17,000 kronor, har departementschefen tillstyrkt, att detta anslag måtte

med oförändrat belopp utgå jämväl för år 1918.

I den i ämnet väckta motionen uppgives emellertid, att sedan

fattigvårdsförbundets ansökning om statsbidrag för sistnämnda år ingivits

till Kungl. Maj:t, konstaterats, att något bidrag från landstingen av i

motionen angivna skäl ej längre med säkerhet kunde förväntas och att

det visat sig omöjligt att på sätt förlidet år skett med framgång söka

skaffa de behövliga medlen genom privat insamling. Med åberopande

härav och under framhållande, att det under sådana förhållanden icke

vore möjligt att med nuvarande anslag uppehålla fattigvårdsförbundets

konsulentverksamhet i den hittillsvarande omfattningen, hava motionärerna

anhållit om beviljande till svenska fattigvårdsförbundet för år 1918 utöver

vad Kungl. Maj:t föreslagit av ett i motionen till 2,400 kronor beräknat

belopp.

Att fattigvårdsförbuudet icke självt begärt sistnämnda högre anslag,

har enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat berott därpå

att förbundet utgått från att förslag till ny fattigvårdslagstiftning skulle

komma att föreläggas innevarande års riksdag och att detta förslag, om

det antoges, skulle komma att i stor omfattning inverka på förbundets

verksamhet.

Enligt vad riksdagen har sig bekant, kommer emellertid sådant

förslag icke att föreläggas innevarande års riksdag.

Med hänsyn härtill och då riksdagen i likhet med motionärerna till

fullo erkänner önskvärdheten av att förbundets konsulentverksamhet,

vilken i vida kretsar av landet visat sina goda verkningar, måtte kunna

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Riksdagens skrivelse Nr 9.

fortsättas i sin hittillsvarande omfattning, men förbundets tillgångar på

sätt framgår av motionen uppenbarligen icke kunna beräknas härtill

lämna tillgång, finner riksdagen sig böra biträda motionärernas förslag

om något ökat statsbidrag utöver det sedvanliga. Den i motionen

beräknade anslagsökningen synes riksdagen skälig.

Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen anmäla, att

riksdagen med bifall såväl till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

som till den i ämnet väckta motionen, dels till understöd åt

svenska fattigvårdsförbundet å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 19,400 kronor, därav 3,000 kronor såsom bidrag till

ordnande av konsulentverksamhet för barnavård, dels ock för anordnande

genom svenska fattigvårdsförbundet av konsulentverksamhet i fråga om

mathållningen vid fattigvårdsanstalter under kristiden å extra stat för

år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,000 kronor, med rätt för

Kungl. Maj:t att låta av tillgängliga medel under år 1917 förskottsvis

utanordna detta belopp.

Diverse.

120:o) Under punkt 111 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till

ålderstillägg från 100,000 kronor med 40,000 kronor till 140,000 kronor.

Det under nionde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg bestämdes av 1909 års riksdag till 100,000 kronor.

Under de senare åren har anslaget visat sig otillräckligt, i det att utgifterna

alltmera överskridit det i staten upptagna beloppet. De hava enligt

vad departementschefen meddelat utgjort:

år 1912 .............................

» 1913 .............................

» 1914 ............................

» 1915 ..............................

)) 1916 till 1 november

kronor 101,758: 31

» 109,526:19

» 110,339: 3 5

» 138,847: 28

» 121,333: 16.

Denna stadigt fortgående stegring torde förnämligast hava sin

grund i inrättandet av nya statsinstitutioner och i vidtagna löneregleringar,

varigenom rätt till ålderstillägg tillerkänts ökat antal befattningshavare.

Någon anledning, på grund av vilken utgifterna skulle minskas,

annat än tillfälligtvis med något mindre belopp, lärer enligt departementschefens

förmenande icke förefinnas. Med hänsyn härtill syntes

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Riksdagens skrivelse Nr 9.

anslaget höra ökas och syntes departementschefen ökningen böra ske till

140,000 kronor.

I anslutning härtill har riksdagen höjt det under nionde huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg från 100,000 kronor

med 40,000 kronor till 140,000 kronor.

121:o) Under punkt 112 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till jordförmedlingsbyråer

för egnahemsrörelsen, som Eders Kungl. Maj:t kunde

komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år

1918 beräkna ett belopp av 20,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 27 april

1917 avlåten proposition, nr 333, under åberopande av bilagt utdrag

ur statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1918 till jord*

förmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen använda vad som vid utgången

av år 1917 kan kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål, dels ock

för berörda ändamål å extra stat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av 12,000 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 351 anmält har riksdagen

i anledning av förevarande framställning dels medgivit, att Kungl.

Maj:t må under år 1918 till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen

använda vad som vid utgången av år 1917 kan kvarstå oanvänt å anslaget

för detta ändamål, dels ock för sistberörda ändamål å extra stat

för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

122:o) Vidare har riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts

därom under punkt 113 gjorda framställning, i likhet med vad skett

för år 1917, dels medgivit, att vad vid utgången av år 1917 kan kvarstå

oanvänt å anslaget till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter

genom lokalundersökningar må under år 1918 användas för enahanda

ändamål, dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1918 anvisat

ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

123:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 114

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för innevarande

år, å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 29,000

kronor, att av Kungl. Maj:t användas till befrämjande av avsättningen

i främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess binäringar

samt fiskerinäringen.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Riksdagens skrivelse Nr 9.

124:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad skett för år 1917, dels medgivit,

att vad vid utgången av år 1917 må kvarstå oanvänt å anslaget till

bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella

lantbruksinstitutet i Rom må under år 1918 användas för enahanda

ändamål, dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1918 anvisat

ett reservationsanslag av 2,000 kronor.

125:o) Under punkt 116 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat för år

1918 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

Då Kungl. Maj:t den 16 april 1915 till riksdagen avlät proposition

angående åtgärder från det allmännas sida för beredande av driftkredit

åt idkare av mindre jordbruk, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen bland

annat att å extra stat för år 1916 under nionde huvudtiteln bevilja ett

förslagsanslag å 10,000 kronor till statsbidrag åt föreningar för beredande

av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk. Detta anslag blev även

av riksdagen beviljat, och för år 1917 är för samma ändamål anvisat ett

anslag av 20,000 kronor.

Enligt de i förenämnda proposition föreslagna, av riksdagen jämväl

godkända reglerna för dylikt statsbidrag utgår sådant dels för en gång

till centralkassas organisationskostnader och dels under de första tio

åren näst efter det, då godkännande givits, till såväl centralkassas som

jordbrukskassas årliga förvaltningskostnader. Uti det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet fanns intagen en tabell, vari de under några år

framåt behövliga statsbidragen approximativt beräknats. Departementschefen

har emellertid framhållit, att anledning funnes att antaga, att

statsverkets kostnader i verkligheten skulle komma att snarare ej så

obetydligt understiga än överstiga de beräknade.

För år 1918 upptager nämnda tabell ett statsbidragsbelopp av

38.000 kronor.

Med hänsyn till ovan anförda uttalande och då anslaget fortfarande

bör hava förslagsanslags natur, har departementschefen ansett det fullt

tillräckligt, om detsamma för år 1918 bestämdes till 30,000 kronor.

Riksdagen har i enlighet härmed till understöd åt föreningar för

jordbrukskredit å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av

30.000 kronor.

126:o) I en till riksdagen den 23 april 1917 avlåten proposition,

nr 282, har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 9.

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att för vidtagande i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

angivna grunder av åtgärder för nedbringande av prisen

å spannmål, kraftfoder, konstgödsel, salt fisk, ved, bränntorv och potatis

samt för bestridande av vissa kostnader för brödsädsregleringen och till

oförutsedda utgifter i prisreglerande syfte å extra stat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag av 22,400,000 kronor ävensom medgiva, att

Kung!. Maj:t må därav under innevarande år låta av tillgängliga medel

utanordna erforderligt belopp.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 263 anmält har riksdagen

i anledning av förevarande framställning för vidtagande i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet angivna grunder av

åtgärder för nedbringande av prisen å spannmål, kraftfoder, konstgödsel,

salt fisk, ved, bränntorv och potatis samt för bestridande av vissa kostnader

för bi''ödsädsregleringen och till oförutsedda utgifter i prisreglerande

syfte å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av

22,400,000 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må därav under

innevarande år låta av tillgängliga medel utanordna erforderligt belopp.

127:o) I en till riksdagen den 23 april 1917 avlåten proposition,

nr 283, har Eders Kungl. Magt under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksäreuden för samma dag föreslagit riksdagen

att för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor

i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen för jordbruksdepartementet

i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder å extra stat för

år 1918 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag, högst, å tolv

miljoner kronor ävensom medgiva, att Kung]. Maj:t må därav låta under

år 1917 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna erforderligt belopp.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 268, anmält har riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning och

en i ämnet väckt motion för beredande av lindring i de mindre bemedlades

levnadsvillkor i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen för

jordbruksdepartementet i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder å extra

stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag å tolv miljoner kronor ävensom

medgivit, att Kungl. Maj:t må därav låta under år 1917 av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna erforderligt belopp.

128:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 117 föreslagit riksdagen,

att, till täckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis be
-

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 103

stridda utgifter, anvisa å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst,

200,543 kronor.

Riksdagen har till täckande av vissa av statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter anvisat å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst, 200,543 kronor.

129:o) Under punkt 118 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved

m. m. från 100,000 kronor med 50,000 kronor till 150,000.

Åven det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m. har befunnits vara för lågt beräknat, ehuru det så

nyligen som vid 1915 års riksdag höjdes till sitt nuvarande belopp av

100,000 kronor. Utgifterna hava nämligen utgjort

år 1913 ................................................ kronor 137,223: 60

» 1914................................................ » 150,549: 8 2

» 1915............................................... » 159,342:66

» 1916 till den 1 november......... » 135,019: 22.

Visserligen torde enligt vad departementschefen anfört de senaste

årens starka ökning delvis kunna tillskrivas de starkt uppdrivna prisen

å såväl skrivmaterialier, särskilt papper, som bränsle, men då det vore

ganska ovisst, i vad mån en stadig nedgång i dessa pris vore att påräkna,

och då utgiftsökningen påtagligen hade även andra, mera normala

anledningar, såsom ökning i ämbetsverkens och andra statsinstitutioners

verksamhet samt utvidgning av lokaler m. m., har departementschefen

ansett försiktigheten bjuda, att anslaget nu höjes till 150,000 kronor.

I anslutning härtill har riksdagen höjt förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. från 100,000 kronor med 50,000

kronor till 150,000 kronor.

130:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad skett för år 1917, till beredande

i enlighet med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för den 13

januari 1917 angivna grunder av extra lönetillägg för innevarande år

åt en del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet

lydande verk och stater å extra stat för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag

ett belopp av 2,000 kronor.

131:o) Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 179 anmält

har riksdagen för beredande under år 1917 av krigstidstillägg och

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 9.

krigstidshjälp åt befatta™gshavare i statens tjänst i enlighet med i

skrivelsen angivna grunder bland annat å extra stat för år 1918 under

nionde huvudtiteln anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 410,000

kronor.

132:o) Under punkt 120 bar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående löneförbättring åt

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, som

Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål

å ordinarie stat beräkna ett belopp av 2,950 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu den 16 mars 1917 avlaten

proposition nr 129 gjort framställning i ämnet.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 238 anmält har denna

framställning icke av riksdagen bifallits.

133:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit annan förändring, än att för jämnande av huvudtitelns

slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 32,220 kronor med

39 kronor till 32,259 kronor.

Riksdagen får härigenom för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva,

att samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som här ovan

icke blivit särskilt omförmälda, för år 1918 fastställts till samma belopp

som uti innevarande års riksstat, dock att i förslagsanslaget till tryckningskostnader

gjorts den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma

är erforderlig.

Stockholm den 14 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

105

Tabell över anslagen under riksstatens nionde huvudtitel.

Jordbruksdepartementet.

4 a

4b

4 d

A. Departementet.

Departementschefen .....................................

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

Ordinarie

anslag

Kronor.

Säger för departementet

B. Lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen..........................................

Ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen, förslagisanslag,

högst ...........................................

Extra tjänsteman hos lantbruksstyrelsen, förslagsanslag,

högst .............................................

Extra biträden hos lantbruksstyrelsen m. m., förslagsanslag,

högst ...................................

C. Lanthushållningen.

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar.

............................................

Riksstambok över svartbrokig låglandsras, reservationsanslag

...............................................

Lantbruksingenjörer och deras biträden ............

Undervisningsanstalter:

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

:

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten m. m............. 395,700

Förslagsanslag .-

Understöd åt lantmannaskolor

..................... 200,000

Understöd åt lanthushållsskolor

........................ 60,000

Understöd åt elever vid

lägre lantbruksundervisningsanstalter

............ 100,000 360,000

Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna,

förslagsanslag, högst ................................

Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp, förslagsanslag, högst..............

Extra

Kronor.

755,700

Ordinarie

anslag

Kronor.

17,000

115,500

132,500

79,900

Säger för lantbruksstyrelsen............................ 79,900

3,700

7,550

417,450

101,900

Extra

anslag

Kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.)

15,000

4,500

13,675

33,175

10,000

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

7

Täckande av brist å lantbruksinstitutets vid Ul-

tuna expensanslag, förslagsanslag, högst ...

3,000

8 .

Täckande av brist å lantbruks- och mejeriinsti-

tutets vid Alnarp expensanslag, förslagsan•

slag, högst .............................................

8,500

9

Undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeri-

institutet vid Alnarp, reservationsanslag ...

3,000

10

Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag,

högst ......................................................

7,000

11

Tillfällig löneförbättring åt lärare vid lånt-

mannaskolor, förslagsanslag .....................

57,000

12

Utbildningskurser för kontrollassistenter, reserva-

tionsanslag .........................................

14,800

13

Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl.,

reservationsanslag..................................

16,300

14

Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare

i Norrland och Dalarna, förslagsanslag, högst

7,000

15

Bidrag till anställande av jordbrukskonsulenter,

reservationsanslag...............................

80,000

16

Bidrag till anställande av vandringsrättare, re-

servationsanslag ...................................

42,000

17

Utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel

och mejerihushållning, m. m., förslagsanslag

högst .................................................

1,500

18

Statsbidrag åt Fredrika Bremerförbundets lånt-

hushållningsskola vid Kimforsa för utbildande

av lärarinnor, förslagsanslag, högst...........

8,000

19

Statsbidrag åt fackskolan för huslig ekonomi i

Uppsala för utbildning av lärarinnor i lånt-

hushållning å skolans lantgård Brogård, för-

slagsanslag, högst ...................................

5,500

755,700

264,850

Hästaveln:

Hästavelns förbättrande:

20 a

Reservationsanslag ..................... 369,400

Förslagsanslag:

20 b

Friheter .................................... 1,070

370,470

21

Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslags-

anslag, högst ........................................

4,630

22

Åtgärder för inhemska häststammar, reserva-

tionsanslag .............................................

20,000

23

Stamboksföring rörande hästar, reservationsan-

slag.........................................................

8,000

370,470

32,630

Boskapsskötsel m. m.:

24

Förekommande och hämmande av smittsamma

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

50,000

25

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur, för-

slagsanslag, högst....................................

1,000

26

Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag

12,000

27

Främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens

län, förslagsanslag, högst .....................

5,000

28

Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk-

domar hos nötkreaturen, reservationsanslag

90,000

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

107

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

29

Höjande av landets svinavel, reservationsanslag

65,000

SO

Befrämjande av fårskötseln, reservationsanslag

35,000

81

Fjäderfäavelns befrämjande, reservationsanslag

20,000

82

Biskötselns befrämjande, reservationsanslag...

6,000

50,000

234,000

88

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ul-

tuna och Alnarp m. m., förslagsanslag, höest

23,500

84

Pris till uppfinnare av lantbruksmaskiner, reser-

vationsanslag.............................................

50,000

Kemiska stationer in. m.:

85

Bidrag till underhåll av åtta kemiska stationer

för jordbrukets och näringarnas behov, för-

slagsanslag, högst...................................

48,000

86

Bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska

anstalten inom Norrbottens län, förslags-

anslag, högst .......................................

15,000

63,000

37

Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag,

högst ........................ ............................

60,000

Befrämjande av fröodlingen:

88

Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsan-

slag, högst ......................................

10,000

89

Bidrag till befordrande av inhemsk fröodling,

reservationsanslag ..............................

15,000

40

Statskonsulent i fröodling m. m., förslagsanslag,

högst ....................................................

7,000

41

Sveriges ulsädesförening, förslagsanslag, högst

93,000

125,000

Mindre jordbruket:

42

Höjande av det mindre jordbruket, reserva-

tionsanslag .............................................

210,000

48

Statskonsulent för det mindre jordbruket in. m.,

förslagsanslag, högst ..............................

7,000

44

Främjande av ordnad bokföring vid mindre

jordbruk, förslagsanslag ...........................

15,000

232,000

45

Statsbidrag till fortgående smörprovningar m. m.,

reservationsamlag.......................................

16,000

46

Potatistorkerier, förslagsanslag, högst...............

750,000

47

Valtenavtappningar m. m.:

Norrländska avdikningsanslaget, reservations-

anslag ...................................................

1,900,000

48

Allmänna avdikningsanslaget, reservations-

anslag ...................................................

400,000

2,300,000

Torvtillgångarnas tillgodogörande:

49

Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande,

reservationsanslag .................................

50,000

50

Utdikning av staten tillhöriga bränntorvmossar,

reservationsanslag....................................

100,000

51

Torvingenjörer och torvassistent m. m., för-

slagsanslag, högst.................................

40,550

52

Upprätthållande av en torvskola, m. m., förslags-

anslag, högst .........................................

9,500

63

Undersökning av staten tillhöriga mossar,

reservationsamlag....................................

9,500

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

54

Undersökning av torvmarker i södra Sverige,

reservationsanslag....................................

60,000

269,550

Husslöjden:

25,000

55

56

En andre instruktör i husslöjd m. m., förslags-

3,500

Lindring av fraktkostnader vid transport å järn-

57

väg av kalk m. m. för jordbrukets behov, för-

58

slagsanslag ................................................

Lindring av fraktkostnader vid transport av majs

600,000

till vissa delar av Norrland samt till Uottland,

förslagsanslag............................................

190,000

59

Prisreglering av vissa gödselmedel, förslagsanslag

4,000,000

60

Främjande av landsbygdens förseende med elek-

15,000

61

frisk kraft, förslagsanslag, högst..................

Understöd åt aktiebolaget Difosfats försöksverk-

samhet, reservationsanslag...........................

100,000

Säger för lanthushållningen

1,720,520

9,329,030

D. Fiskeriväsendet.

1

Fiskerinäringens understöd ..............................

121,000

t 2

Bidrag till undervisningskurser i navigation m. m.

1,550

för bohuslänska fiskare, förslagsanslag, högst

3

Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag,

22,000

högst ....................................... .............

Hydrografisk-biologiska havsundersökningar:

4

Hydrografisk-biologiska undersökningar av de

Sverige omgivande haven, reservationsan- slag.......................................................

34,100

5

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skage-

56,000

rak, reservationsanslag .......................

6

Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsan-

5,200

slag, högst ...........................................

95,300

7

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra-

salt, reservationsanslag ..............................

16,750

8

Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsan-

slag ............ .........................................

810,000

9

Fiskehamn vid Östra Torp, reservationsanslag

80,000

Säger för fiskeriväsendel

121,000! 1,025,600

E. Skogsväsendet.

Skogsundervisning m. m.:

1

Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt

193,700

2

Docentstipendium vid skogshögskolan m. m.,

3,700

förslagsanslag, högst ..............................

3

Diverse behov vid skogshögskolan, förslags-

16,200

anslag, högst .......................................

4

Tillfällig ökning av elevantalet i skogshög

4,000

skolans jägmästarkurs, förslagsanslag, högst

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

109

7

8

9

10

11

13

13

11

15

16

17

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Extra räknebiträde vid statens skogsförsöksanstalt,

förslagsanslag, högst

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt,

förslagsanslag, högst ..............................

Specialundersökningar rörande de norrländska

* skogarnas föryngring, reservationsanslag ...

Den lägre skogsundervisningen och skogshusnåll

ning i allmänhet.......................................

Diverse utgifter för statens skogsskolor m. m.

förslagsanslag, högst

Fortsättningsskola för lärjungar från statens

skogsskolor, förslagsanslag, högst ............

Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och

Särna socken

Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och

Norrbottens läns kustland ........................

Ökade utgifter för tillsyn å enskildas skogar i

Västerbottens och Norrbottens läns kustland,

förslagsanslag

Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens län samt Särna socken,

reservationsanslag .........

Skogsodlingens befrämjande, reservationsanslag

......................................

Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet,

tionsanslag ............................

Reglering av flottleder, reservationsanslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor.

110,000

200,000

130,000

Kronor. Kronor,

1,200

6,200

19,000

35,200

13,700

140,000

98.000

90.000

67,500

633,700

Säger för skogsväsendet]

F. Lantmäteriväsendet.

Lantmäteristaten:

Lantmäteristaten..........................................1 536,400

Lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt, re-j

_ servationsanslag ....................................

Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen, för-1

slagsanslag, högst...................................j

Tillfällig avlöningsförbättring för vissa lånt-!

mätare, förslagsanslag, högst..................

Lantmäteriundervisningen, förslagsanslag, högst

Kostnader för vissa av lantmätare företagna

tjänsteresor, förslagsanslag..................

Reparation och renovation av kartor i låntmäterikontoren

i länen, reservationsanslag

Nya registratur och arkivens ordnande i låntmäterikontoren

i länen, reservationsanslag

Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren

i länen, reservationsanslag .....................

Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad

av kopior utav vissa kartor m. m., reservationsanslag

..........................................

633,700

Extra

anslag

Kronor.

494,700

300,000

794,700

6,000

18.300

150,400

39.300

20,000

15,000

15.000

3,500

10.000

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

11

Skrivhjälp å lantmäterikontören i länen, reserva-

30,000

7,000

12

Kopior av kartor m. m. angående statens järn- vägars jordområden, reservationsanslag......

536,400

314,500

100,000

14

Tillflggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,

30,000

15

Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag ...

50,000

Säger för lantmäteriväsendet

686,400

344,500

6. Rikets allmänna kartverk.

Rikets allmänna kartverk:

Bestämt anslag:

167,920

28,580

lb

Förslagsanslag:

1 C

Reservationsanslag:

Kartarbeten m. m.....................................

144,300

340,800

2

Namngranskning för rikets allmänna kartverks

behov, förslagsanslag, högst .......................

3,000

Säger för rikets allmänna kartverk

H. Geologiska och hydrografiska under- sökningar.

Sveriges geologiska undersökning:

340,800

3,000

1

101,530

2

Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten

40,500

18,800

3

Expenser för Sveriges geologiska undersökning,

förslagsanslag, högst .............................

101,530

59,300

4

Hydrografiska undersökningar:

Hydrografiska byrån m. m., förslagsanslag,

"högst ......................................................

65,900

Säger för geolog, o. hydrografiska undersökningar

I. Veterinär väsendet.

Veterinärundervisningsanstalter:

101,530

125,200

1

179,000

2

3

Personlig lönefyllnaa till två vaktmästare vid

veterinärhögskolan, förslagsanslag, högst ...

42,700

600

4 a

4b

Veterinärstaten:

Bestämt anslag:

Länsveterinärer och veterinärstipendiater.....

Förslagsanslag:

Distriktsveterinärers avlönande .................

86,500

146,000

■

232,500

.

Säger för veterinärväsendetj.............

| 454,200| 600

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

in

1

2

3

4

5 a

Öb

6

4

5

6

7

8

9

10

11

J. Vägunderhållet och skjutsväsendet.

Vägunderhållet:

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslagsanslag

................................................

Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag........................................

Understöd åt synnerligt betungade väghållnings

distrikt, reservationsanslag ...................

Svenska vägföreningen, förslagsanslag, högst

Färjor och färjkarlar:

bestämt anslag.....................................

Förslagsanslag:

Friheter...............................................

Ordinarie

anslag

Kronor.

1,350,000

Extra

anslag

Kronor.

25,000

150,000

5,000

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag..

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet

K. Fattigvård.

Fattigvården i Stockholm och landsorten .........

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag .........

Svenska fattigvårdslörbundet, förslagsanslag,

högst........................................................

Säger för fattigvård

L. Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag ........................

Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag

Odlingshjälp till innehavare av skogstorp och

k odlingslägenheter å kronomark i de sex nordligaste

länen, förslagsanslag........................

Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag

Ersättning till hushållningssällskapen för till statsverket

indragna brännvinsförsäljningsmedel ...

Jordlörmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, reservationsanslag

.......................................

Insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom

lokalundersökningar, reservationsanslag ..

Befrämjande av avsättningen i främmande länder

av alster av svenska lantbruket m. m., förslagsanslag,

högst.......................................

Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reservationsanslag

...............................................

Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, förslagsanslag

................................................

Åtgärder i prisreglerande syfte, förslagsanslag...

354

25

Ordinarie

anslag

Kronor.

1,350,000

379

300,000

Extra

anslag

Kronor.

9,564

400,000

409,564

140,000

4,500

20,000

38,000

2,100,000

180,000

1,650,379| 180,000

21,400

21,400

12,000

25.000

29.000

2,000

30.000

22,400,000

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Riksdagms skrivelse Nr 9.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

1

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

12

Beredande av lindring i de mindre bemedlades

levnadsvillkor, förslagsanslag .....................

12,000,000

13

Täckande av vissa förskott, förslagsanslag, högst

200,543

14

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

Io0,000

15

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., för■

slagsanslag ............................................

lo0,000

16

Extra utgifter, reservationsanslag ...............

10,000

17

Extra lönetillägg för är lyiv, förslagsanslag......

2,UUU

18

Krigstidstillägg och krigstidshjälp för är 1917,

förslagsanslag.............................................

410,000

19

Trvckningskostnader, förslagsanslag ...............

32,259

Säger för diverse

2,644,759

35,110,543

Summa

8,975,262|46,967,748

STOCKHOLM, ISAAC M ARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.