Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förfogande över viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, dels Kungl. Maj:ts proposition angående tillämpning under viss tid av lagstiftningen om förfogande över viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, dels ock tre med föranledande av förstnämnda proposition väckta motioner.

1917-04-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:96, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om förfogande över viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, dels Kungl. Maj:ts proposition angående tillämpning under viss tid av lagstiftningen om förfogande över viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, dels ock tre med föranledande av förstnämnda proposition väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 96.

1

Nr 96.

Godkänd av första kammaren den 23 april 1917.

Godkänd av andra kammaren den 23 april 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om förfogande

över viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden, dels Kungl. Maj:ts proposition angående

tillämpning under viss tid av lagstiftningen om förfogande

över viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden, dels ock tre med föranledande av

förstnämnda proposition väckta motioner.

(Lagutskottets utlåtande Nr 27.)

Till Konungen.

Genom en den 23 sistlidne februari dagtecknad proposition, nr 88,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i

statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till lag om förfogande över viss egendom

under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

Därjämte har Eders Kungl. Maj:t genom en den 14 innevarande

månad dagtecknad proposition, nr 236, under åberopande av bilagda i

statsrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att, under förutsättning att

förstberörda lagförslag bleve av riksdagen antaget, lämna samtycke till att

förordnande meddelades därom, att 2—15 §§ av nämnda lag skulle äga

tillämpning från och med den 1 maj 1917 till och med den 30 april 1918.

I sammanhang med förstnämnda proposition har riksdagen till behandling

förehaft tre i anledning av densamma väckta motioner.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 29 Käft. (Nr 96—97.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 96.

Det i propositionen innefattade lagförslaget har icke kunnat i oförändrat

skick av riksdagen godkännas, tnen har riksdagen i anledning av

samma proposition och de i ämnet väckta motionerna för sin del antagit

följande

Lag

om förfogande över viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden.

%

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Vid krig eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller andra utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden, äge Konungen, på sätt i denna

lag stadgas, påfordra, att egendom avstås eller eljest tages i anspråk för

ändamål, varom nedan sägs.

2 §.

Finnes erforderligt,

antingen för tillgodoseende inom riket eller någon del därav eller å

särskild ort av befolkningens behov av livsmedel, foder för kreatur, vara,

som är avsedd att genom sin förbränning alstra värme, ljus eller kraft-,

beklädnadsvara eller annan för befolkningen viktig förnödenhet,

eller för beredande av tillgång till vara, som är behövlig för krigsbruk

eller annat statens ändamål, för kommun eller allmän inrättning eller

eljest för något särskilt ändamål av betydelse för det allmänna,

att vara, som nu är nämnd eller som kan användas för åstadkommande,

beredande, iståndsättande, tillhandahållande eller transport av dylik

vara, ställes till kronans förfogande,

vare innehavaren av sådan vara pliktig att, om Konungen så förordnar,

till kronan mot ersättning avstå varan, i den mån denna uppenbarligen

ej är oundgängligt behövlig för innehavaren eller den som av

honom njuter kost eller stat.

År vara, som på grund av meddelat förordnande skall avstås till kronan,

ej i så berett skick som erfordras för varans användande till det där
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 96.

3

med avsedda ändamålet, vare innehavaren, enligt vad Konungen förordnar,

pliktig att innan varan avstås eller därefter låta den undergå nödi<r beredning,

i den mån denna enligt gängse förfarande med varan och ortens

sed skulle hava verkställts av innehavaren, om varan ej tagits i anspråk

för kronans räkning.

Varan skall avstås till kronan inom, tid, som i förordnandet av Konungen

bestämmes. Närmare föreskrifter om tid. för avståendet samt om

tid och ort inom länet för varans avlämnande meddelas av Konungen eller

den Konungen därtill bemyndigat; och vare innehavare av varan pliktig att,

där sä finnes nödigt, mot ersättning av kronan ombesörja varans forsling

till orten för avlämnandet.

3 l

I den omfattning och för den tid Konungen bestämmer, må jämväl

förordnas, att vara, som, efter det förordnandet meddelats, tillverkas eller

eljest framvinnes, skall avstås till kronan; och äge å sådant förordnande

vad i 2 § stadgas motsvarande tillämpning.

4 §.

Uppkommer fråga om att angående viss vara meddela förordnande,

som i 2 § första stycket eller 3 § sägs, må Konungen i avbidan på frågans

slutliga prövning förordna om beslag å varan. Har sådant förordnande

meddelats, må innehavare av sådan vara eller, om beslaget avser

vara, som någon därefter tillverkar eller framvinner, denne icke utan medgivande

av Konungen eller den Konungen därtill bemyndigat förfoga över

varan annorledes än till eget bruk eller till bruk för den sota av honom

njuter kost eller stat.

Har ej inom trettio dagar från det sådant beslag blev gällande innehavaren

förpliktats avstå varan till kronan, och ingiver han till Konungens

befallningshavande en till Konungen ställd ansökning om beslagets hävande,

skall beslaget upphöra att gälla, där ej sådant förpliktande sker inom lika

tid från utgången av nyssnämnda trettio dagar eller från det ansökningen

därefter ingavs.

5 §•

Där det för tillgodoseende av sådant behov av vara, som i 2 § avses,

prövas nödigt att kronan förfogar över fastighet, byggnad eller annan anläggning

eller järnväg, fartyg eller annat transportmedel utan att samma

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 96.

egendom avstås till kronan, vare ägare eller innehavare av egendomen

pliktig att, i den män Konungen så förordnar, till kronan mot ersättning

ej mindre upplåta egendomen med tillhörande inredning eller utrustning

än även tåla eller vidtaga erforderlig ändring eller förflyttning av inredning

eller utrustning, som nu är nämnd. Vad sålunda är stadgat gälle ock ombyggnad,

som erfordras till bostad åt driftspersonal, samt om mark eller

byggnad för upplag.

Erfordras för ändamål, som nu är sagt,

att frän fastighet tillhanda!}ålles vara, som där frambringas eller finnes

tillgänglig,

eller att vid fabrik eller annan anläggning tillverkas, beredes eller

iståndsättes viss vara,

eller att med järnväg, fartyg eller annat transportmedel verkställes forsling

av viss vara eller av arbetare eller driftspersonal, som för varas

framställning eller tillhandahållande erfordras,

utan att kronan i övrigt förfogar över egendomen,

vare ägare eller innehavare av sådan egendom pliktig att, efter ty

Konungen därom förordnar, mot ersättning vidtaga de åtgärder, som för

varans frambringande, beredande, tillverkning, iståndsättande eller tillhandahållande

erfordras, eller verkställa forsling, som nyss är sagd. Av vara,

som å fastighet frambringas, äge dock innehavaren av fastigheten att tillgodogöra

sig vad som uppenbarligen är oundgängligen behövligt för honom

eller den som av honom njuter kost eller stat.

Tages genom förfogande, som i denna § avses, i anspråk växande

skog, bör ej utan tvingande skäl avverkning av kronan bedrivas eller innehavaren

åläggas i större omfattning än som med god skogshushållning är förenligt.

6 §•

Förordnande eller beslag, varom i 2, 3,4 eller 5 § förmärs, iuå avse

alla eller blott vissa innehavare av egendom av angivet slag. Sådant förordnande

eller beslag vare mot innehavaren gällande när han därav tätt

del; dock att beslag, som avser vara, vilken någon efter beslagets delgivande

tillverkar eller framvinner, skall gälla från det varan tillverkats eller framvunnits.

''

7 §•

Konungen eller den därtill av Konungen förordnats äge på särskild

framställning pröva, huru mycket innehavare av vara, i fall som i 2, 3,

4 eller 5 § sägs, må enligt där givna eller av Konungen meddelade bestämmelser

behålla eller använda av varan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 96.

5

Ej må sådan prövning avse lagligheten av åtgärd, som varuinnehavaren

dessförinnan vidtagit.

Har beslut härom meddelats av annan än Konungen, må innehavaren

sist å tjugonde dagen från det han erhållit del av beslutet däröver

anföra besvär hos Konungen; dock lände beslutet utan hinder av anförda

besvär till efterrättelse, om ej Konungen annorlunda förordnar.

8 §•

Innehavare av vara, som skall avstås till kronan eller är ställd under

beslag, vare pliktig upplägga, förvara och vårda den; och varde nödig

kostnad härför honom av kronan gottgjord.

9 §•

Skall vara jämlikt 2 eller 3 § avstås till kronan, och möter ej genom

innehavarens förvållande hinder att varan tages i besittning för kronans

räkning, stånde kronan faran för att varan av våda förstöres, försämras

eller minskas.

Häves beslag, som enligt 4 § meddelats, eller upphör det eljest

att gälla utan att varan avstås till kronan, och har varan lidit skada till

följd av beslaget, gälde kronan ersättning för skadan.

10 §.

Är tid inne, då vara jämlikt 2 eller 3 § skall avstås till kronan,

vare, ändå att ersättningen för varan ej erlagts eller bestämts, kronan

ägare av varan.

Vad sålunda är stadgat galle även, då vara, som åstadkommits genom

arbete vartill någon enligt 5 § förpliktats, för kronans räkning tagits i

besittning enligt vad Konungen bestämmer.

11 §•

Anspråk på ersättning av kronan, som av denna lag föranledas, skola

med iakttagande av vad i andra och tredje styckena av denna § sägs prövas

enligt de grunder, om vilka förmäles i gällande lag angående skyldighet

för kommuner och enskilda att fullgöra rekvisitioner för krigsmaktens

behov; och skall angående sätt och tid för ersättningens bestämmande

och erläggande gälla vad i samma lag stadgas om likvid för fullgjord

rekvisition.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 96.

Förordnar Konungen om avstående av vara, varde den innehavaren

enligt 2 § tillkommande ersättning för varan bestämd till det värde, som

gällde vid tiden för förordnandets meddelande, eller, om varans avstående

föregåtts av beslag, till det värde, som gällde, då förordnande om beslaget

gavs; för vara, som i 3 § avses, bestämmes ersättningen efter det värde,

som gällde vid tiden för tillverkningen eller framvinnandet.

Har vara jämlikt förordnande, som i 2 § andra stycket sägs, undergått

beredning, skall ersättningen utgå med hänsyn till det värde, som gällde,

när beredningen fullbordats.

12 §.

Har vara, som borgenär hade såsom pant eller eljest under panträtt

i handom, avståtts till kronan, eller har borgenär, som, då vara avstods,

hade panträtt i varan utan att hava den under panträtt i handom eller

ägde rätt att till säkerhet för sin fordran hålla varan kvar, hos den, som

det tillkommer att gälda ersättningen för varan, innan sådant skett framställt

yrkande att undfå betalning ur ersättningen, varde denna överlämnad

till överexekutor i den ort, där varan avstods; och äge beträffande

överexekutors förfarande med ersättningen bestämmelserna om fördelning

hos utmätningsman av köpeskilling för utmätningsvis såld lös

egendom motsvarande tillämpning.

13 §.

Meddelas förordnande, varom i 2 § första stycket, 3 § eller 5 §

stadgas, äge Konungen, i den mån så prövas nödigt, föreskriva, att egendom

skall avstås eller upplåtas eller arbete utföras icke åt kronan utan

åt annan, som i förordnandet bestämmes; och skall, då sådan föreskrift

meddelats, vad ovan i denna lag stadgas om kronan i tillämpliga delar

gälla beträffande den, som sålunda sättes i kronans ställe. Fullgöres ej

inom stadgad tid honom åliggande skyldighet att gälda ersättning, som

enligt denna lag skall utgå, vare kronan pliktig att, på ansökning av den

till ersättningen berättigade, densamma gälda.

14 §.

Det åligger en var att, vid förfrågan av Konungens befallningshavande

eller enligt dess uppdrag av kronobetjänt, lämna upplysning,

huruvida och i vilken myckenhet han innehar i 2 § nämnd vara.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr D6.

Vägrar någon vid sådan förfrågan att lämna den begärda upplysningen

eller söker han vilseleda om sitt innehav av varan, äge Konungens

befallningshavande låta verkställa undersökning av salubod, magasin,

kontor eller annan lägenhet, varöver han förfogar, samt taga del av hans

handelsböcker och andra dylika handlingar.

Vad vid sådan undersökning inhämtas må ej yppas i vidare mån

än sena erfordras för vinnande av det med undersökningen avsedda

ändamål.

15 §.

Den, som med vetskap därom, att förordnande enligt 2, 3 eller 5 §

eller beslag enligt 4 § meddelats, olovligt förfogar över, undansticker,

skadar eller förstör vara eller annan egendom, som förordnandet eller beslaget

avser eller eljest åsidosätter vad på honom ankommer till fullgörande

av förordnande enligt 2, 3 eller 5 § eller av eljest enligt denna lag behörigen

meddelade föreskrifter eller ock att fullgöra honom enligt 8 §

åliggande skyldighet att taga hand om sådan vara, varde dömd till böter

från och med etthundra till och med tiotusen kronor eller till fängelse.

Aro omständigheterna synnerligen försvårande, må dömas till straffarbete

i högst två år. Lag samma vare, om någon vid förfrågan av Konungens

befallningshavande eller enligt dess uppdrag av kronobetjänt vägrar att

lämna upplysning, varom i 14 § förmäles, eller vid sådan förfrågan

eller vid undersökning, som i samma § avses, söker vilseleda om sitt

innehav av någon i 2 § nämnd vara.

Adömda böter skola tillfalla kronan. Saknas tillgång till böternas

fulla gäldande, skall förvandling ske enligt allmänna strafflagen.

13 §.

Genom denna lag göres ej inskränkning i den rätt till rekvisition,

som enligt gällande författningar tillkommer militär myndighet.

17 §.

Konungen äge meddela bestämmelser om delgivning, genom kungörelse

eller annorledes, och om verkställighet av förordnande eller

beslag, varom i 2, 3, 4 eller 5 § är stadgat, samt om användande för

det avsedda behovet av vad enligt denna lag tagits i anspråk, så ock i

övrigt giva de närmare föreskrifter, som må erfordras för tillämpningav

denna lag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 96.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1917 och gäller till och med den

30 april 1918. Konungen äge före den 1 maj 1917 utfärda förordnande

eller beslag med avseende å vara eller annan egendom, beträdande

vilken motsvarande beslut enligt äldre lag länder till efterrättelse till och

med den 30 april 1917, att oberoende av delgivning äga giltighet från

och med den 1 maj 1917. I fråga om sålunda meddelat beslag skall

den i 4 § andra stycket först stadgade tid av trettio dagar räknas från

tiden för det första beslaget eller, där beslaget avser vara, som efter

beslagets meddelande av någon tillverkas eller framvinnes, från tillverkningen

eller framvinnandet; och skola i det avseende, varom förmäles i

11 §, där givna föreskrifter äga motsvarande tillämpning. Har den 30

april 1918 förordnande om varas avstående till kronan ännu ej blivit mot

innehavaren gällande, vare förordnandet utan verkan. Beslag enligt 4 §

eller förordnande enligt 5 § gälle ej längre än till sist angivna tid. 1

fråga om ersättning, vartill någon enligt de i lagen meddelade bestämmelser

vid sistnämnda tid är berättigad, så ock beträffande ansvar för dessförinnan

begången förseelse, som i 15 § avses, skall vad i denna lag stadgas

fortfarande äga tillämpning.

Då riksdagen icke antagit det i propositionen nr 88 innefattade

lagförslaget för längre tid än ett år, har den förutsättning, varunder propositionen

nr 236 avgivits, bortfallit, och har riksdagen därför icke bifallit

Eders Kungl. Maj:ts sist nämnda proposition.

Stockholm den 23 april 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.