Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående extra krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 och tills vidare under år 1919 åt befattningshavare i statens tjänst m. m.

1918-11-29 · 17 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 17 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:2 (urtima riksdagen), Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående extra krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 och tills vidare under år 1919 åt befattningshavare i statens tjänst m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2.

1

I

Nr 2.

Godkänd av första kammaren den 29 november 1918.

Godkänd av andra kammaren den 29 november 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående extra krigstidstillägg för senare

halvåret av 1918 och tills vidare under år 1919 åt befattningshavare

i statens tjänst m. m.

(Första särskilda utskottets utlåtande Nr 1.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 25 oktober 1918 dagtecknad proposition

(nr 1) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslagit riksdagen

att • ,

dels för beredande av extra krigstidstillägg för tiden från och med

den 1 juli till och med den 31 december 1918 åt sadana befattningshavare,

som avses i Eders Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 mars 1918

(Svensk författningssamling nr 138) angående krigstidstillägg och krigstidshjälp

under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. Nr 2. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 2.

a) å extra tilläggsstat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag

under

andra huvudtiteln........

...... kronor

600,000

—

tredje

» ........

»

50,000

—

fjärde

» .......

...... »

5,325,000

—

»

femte

» ........

...... »

2,375,000

-''

sjätte

» ........

...... »

1,500,000

—

»

sjunde

» ........

»

1,550,000

—

»

åttonde

» .........

..... »

1,700,000

—

»

nionde

» ........

...... »

390,000

—

b) medgiva, att i fråga om befattningshavare vid verk och institutioner,

för vilka anslag här ovan icke beräknats, extra krigstidstillägg

må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas;

c) å extra tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag högst

11,000,000 kronor att av tillfälliga lånemedel mot återbetalningsskvldighet

utanordnas till statens järnvägar;

dels förklara, att det extra krigstidstillägget skall utgå med eu

tredjedel av de å 1918 års senare hälft belöpande avlöningsförmåner,

varå krigstidstillägget beräknas, eller, där beloppet enligt denna beräkningsgrund

skulle understiga 300 kronor för samma tid räknat, med

sistnämnda eller däremot svarande belopp, dock med iakttagande att

ingen må uppbära mera än 4 kronor 50 öre per dag, ej heller mera än

hälften av de avlöningsförmåner, varå krigstidstillägget beräknas;

dels besluta, att i fråga om det extra krigstidstillägget skall i

övrigt i tillämpliga delar gälla vad i nyss berörda kungörelse finnes

beträffande krigstid stillägg stadgat;

dels ock medgiva,

a) att såsom, förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som kan

varda befattningshavare i statens tjänst för år 1919 beviljat, må under

sistnämnda år, intill dess kungörelse om sådant krigstidstillägg utfärdats

och trätt i kraft, utbetalas, utöver vad av 1918 års lagtima riksdag i

sådant avseende medgivits, extra krigstidstillägg enligt ovan angivna

grunder; och

b) att härför erforderliga belopp må utgå

beträffande befattningshavare vid verk och institutioner, för vilka

särskilt anslag för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under

år 1918 icke av sagda års lagtima riksdag beräknats, av de medel, av

vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas; samt

beträffande övriga befattningshavare av de medel, som för beredande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2. 3

av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1911) blivit å 1919 års rikastat

särskilt avsatta.

I samband med förevarande proposition har riksdagen till behandling

förehaft åtskilliga inom riksdagen väckta motioner, i vilka påyrkats

ändringar i de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för åtnjutande

av ifrågavarande krigstidsunderstöd.

Det dyrtidsbidrag, som vid 1918 års lagtima riksdag beviljades

stats!jänarna, utgår i form av krigstidstillägg och krigstidshjälp.

1 krigstidstillägg äger vederbörande befattningshavare i regel uppbära

33 V3 procent av samtliga kontanta avlöningsförmåner, dock högst

4 kronor 50 öre för dag. Härtill kommer för flertalet befattningshavare

en s. k. grundplåt å 365 kronor.

Till åtnjutande av krigstidshjälp äro vissa gifta eller eljest underhållspliktiga

befattningshavare med viss lägre inkomst berättigade.

Krigstidshjälpen utgår alltefter storleken av det beräknade belopp, för

vilket befattningshavaren under år 1918 har att erlägga skatt enligt

förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt (äkta makars taxeringar

sammanräknade), med följande belopp, nämligen vid en inkomst av

högst 1,000 kronor: med 150 kronor för hustru eller husföreståndarinna

och med 75 kronor för vart barn;

från 1,000 till och med 2,000 kronor: med 120 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 60 kronor för vart barn; ■

från 2,000 till och med 3,000 kronor: med 90 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 45 kronor för vart barn; samt

från 3,000 till och med 4,000 kronor: med 60 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 30 kronor för vart barn.

Sammanlagda beloppet av- en befattningshavares krigstidstillägg

och krigstidshjälp under året får icke överstiga (365 x 4.5 0 -f 365 =) 2,007

kronor 50 öre.

Det belopp, som av lagtima riksdagen beräknades för sålunda

beviljade krigstidstillägg och krigstidshjälp, uppgår till en summa av

94,000,000 kronor, fördelad på följande sätt:

Postverket......................

Telegrafverket..............

Statens järnvägar........

Statens vatten fallsverk

Statens domäner...........

........... kronor 7,300,000

.......... » 4,200,000

............ » 32,000,000

........... » 600,000

» 1,900,000

Säger kronor 46,000,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 2.

Andra huvudtiteln

Tredje »

Fjärde »

Femte »

Sjätte »

Sj unde »

Åttonde »

Nionde »

......... kronor 2,300,000

........ » 200,000

......... » 17,500,000

.......... » 8,500,000

.......... » 5,300,000

» 5,700,000

» 6,500,000

........... » 1,500,000

Säger kronor 47,500,000

Postsparbanken, försäkringsinspektonen, försäkringsrådet,

statens biografbyrå, patent- och registreringsverket,

mynt- och justeringsverket, bankinspektionen,

flottans pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning

................................................................. kronor

500,000

Säger kronor 500,000

Summa kronor 94,000,000

Av dessa belopp hava de vid de olika huvudtitlarna upptagna

poster, tillhopa 47,500,000 kronor, anvisats å tilläggsstat för år 1918,

medan den till sammanlagt 46,500,000 kronor upptagna kostnaden för

krigstidstillägg m. m. åt befattningshavare vid statens affärsdrivande

verk och övriga ovan uppräknade institutioner synts böra utgå av samma

medel, av vilka dessa verks och institutioners övriga omkostnader bestridas.

1 fråga om dyrtidsbidrag för år 1919 har lagtima riksdagen medgivit,

att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som kan

varda för år 1919 beviljat, må, intill dess kungörelse om sådant krigstidstillägg

utfärdats och trätt i kraft, utbetalas vad som enligt kungörelsen

den 22 mars 1918 (Svensk författningssamling nr 138) skolat

till respektive befattningshavare såsom krigstidstillägg vid utgången av

varje avlöningsperiod utbetalas, därest samma kungörelse varit gällande

även för år 1919, dock att dylikt förskott icke må utgå å den s. k.

grundplåten.

I fråga om principerna för nu föreslagna nya tillskott till statens

befattningshavares löneförmåner, har departementschefen ansett det av

förhållandena påkallat att så nära som möjligt ansluta sig till 1918 års

lagtima riksdags beslut.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2. 5

Enligt Eders Kung]. Maj:ts förslag skulle extra krigstidstillägg

utgå med en tredjedel av de å 1918 års senare hälft belöpande avlöningsförmåner,

varå krigstidstillägget beräknas, eller, där beloppet enligt

denna beräkningsgrund skulle understiga 300 kronor lör samma tid

räknat, med sistnämnda eller däremot svarande belopp, dock med iakttagande

att ingen må uppbära mera än 4 kronor 50 öre per dag, ej

heller mera än hälften av de avlöningsförmåner, varå krigstidstillägget

beräknas.

Kostnaderna för av Eders Kungl. Maj:t föreslagna extra tillägg

hava beräknats på följande sätt:

för postverket ......................

» telegrafverket ...............

)> statens järnvägar .......

d statens vattenfallsverk .

» statens domäner ..........

Andra huvudtiteln

Tredje

Fjärde

Femte

Sjätte

Sjunde

Åttonde

Nionde

»

y>

»

y>

»

y>

»

kronor 2,300,000

» 2,250,000

» 11,000,000

» 350,000

» 475,000 16,375,000

........ kronor

600,000

»

50,000

....... »

5,325,000

........ »

2,375,000

......... »

1,500,000

»

1,550,000

1,700,000

......... »

390,000 13,490,000

Postsparbanken, försäkringsinspektionen,

försäkringsrådet, statens biografbyrå,

patent- och registreringsverket, myntoch

justeringsverket, bankinspektionen,

flottans pensionskassa och folkskollärarnas

pensionsinrättning .............................. kronor 135,000 135,000

Summa kronor 30,000,000.

Av nämnda summa skulle, enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag,

under de särskilda huvudtitlarna såsom förslagsanslag anvisas å extra

tilläggsstat för år 1918 tillhopa 13,490,000 kronor.

Beträffande de affärsdrivande verken ävensom postsparbanken och

övriga ovan uppräknade verk och institutioner har kostnaden för det

extra krigstidstillägget ansetts böra utgå av samma medel, av vilka dessa

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 2.

verks och institutioners övriga omkostnader bestridas, varvid för statens

järnvägars del tillfälligt lån skulle bliva för ändamålet erforderligt.

Eders Kungl. Maj:ts i propositionen nr 1 framlagda förslag innefattar

därjämte, att förskott skall för år 1919, utöver vad lagtima riksdagen

redan i sådant avseende beslutat, utbetalas å vederbörandes avlöning i

enlighet med av Eders Kungl. Maj:t angivna grunder.

Det av årets lagtima riksdag beslutade, i form av krigs tid stilläggoch

krigstidshjälp utgående dyrtidsbidraget till statens befattningshavare

var till storleken avvägt med hänsyn till den stegring i levnadsomkostnaderna,

som inträffat under senare delen av år 1917 och de första

månaderna av innevarande år. Emellertid har departementschefen, på

sätt han närmare utvecklat, ansett den ytterligare stegring i levnadsomkostnaderna,

som på senaste tiden uppstått, nödvändiggöra vtterligare

åtgärder till beredande av ökat dyrtidsbidrag åt statens befattningshavare.

Riksdagen delar den uppfattning, vilken sålunda kommit till uttryck i

departementschefens till statsrådsprotokollet gjorda uttalanden, men har i

fråga om arten och omtattningen av det sålunda ifrågasatta extra dyrtidsbidraget

funnit omständigheterna påkalla mera vittgående åtgärder, än

som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits. Riksdagen bortser härvid icke från

de betydande merkostnader, som genom ett sådant utsträckande av dyrtidsbidraget

komma att drabba statskassan, men då denna utsträckning"

enligt riksdagens mening är oundgängligen erforderlig, hava de finansiella

betänkligheterna fått träda i bakgrunden. Riksdagen, som har att

framdeles avgiva yttrande rörande sättet för täckningen av dessa ökade

kostnader, vill emellertid redan nu meddela, att, enligt vad riksdagens

vederbörande utskott hos chefen för finansdepartementet inhämtat,

kassafondens ställning enligt numera inkomna uppgifter är på grund av

väsentlig ökning på vissa inkomsttitlar sådan, att de genom riksdagens

nu fattade beslut uppkommande merkostnaderna torde kunna utan större

olägenhet bestridas av nämnda fond, i den mån ifrågavarande merkostnader

icke skola enligt riksdagens nu anmälda beslut bestridas av vederbörande

verks egna inkomster eller, vad angår statens järnvägar, av

tilliälliga lånemedel.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, vilket avser att allenast i form av krigstidstillägg

fördela detta extra tillskott, har riksdagen ansett böra, såsom

av vissa motionärer ifrågasatts, kompletteras med en särskild extra krigstidshjälp,

vilken bör komma lägre inkomsttagare med försörjningsskyldighet

till godo. Till frågan om storleken av och grunderna för åtnjutande

av sistnämnda förmån återkommer riksdagen här nedan.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr ''J.

I huvudsak ansluter sig riksdagen beträffande grunderna för såväl

det extra krigstidstillägget som den extra krigstidshjälpen till innevarande

års lagtima riksdags beslut i motsvarande ärende.

Det av Eders Kungl. Magt i förevarande proposition framlagda

lörslaget innebär i avseende å extra krigstidstillägg för senare halvåret

1918, att nämnda extra tillägg skall, i likhet med redan förut utgående

dylik förmån, beräknas efter 33 V3 procent å avlöningen.

Riksdagen har visserligen i likhet med ett flertal motionärer funnit

de med utgångspunkt från nämnda procentsats föreslagna tillskotten väl

knappt avmätta, men riksdagen har dock icke ansett sig kunna föreslå en

allmän höjning av den tillämpade procentsatsen. I stället har riksdagen

i anslutning till ett motionsvis framställt yrkande funnit sig böra

besluta, att till varje befattningshavare skall, utöver vad av Eders

Kungl. Maj:t föreslagits, utgå ett belopp av en krona om dagen eller

för halvåret i dess helhet 184 kronor, d. v. s. samma belopp, som

kan anses belöpa på halvåret av den av lagtima riksdagen flertalet befattningshavare

tilldelade s. k. grundplåten. Detta ytterligare bidragav

eu krona om dagen bör emellertid enligt riksdagens mening icke

tilldelas allenast den personal, som enligt gällande bestämmelser är berättigad

till denna grundplåt, utan såsom extra krigstidstillägg uppbäras av

samtliga befattningshavare i statens tjänst för den tid, de uppbära procentuellt

extra krigstidstillägg, med det undantag beträffande vissa

lärare, som nedan omförmäles. I samband härmed har riksdagen ansett

sig böra vidtaga den jämkningen i Eders Kungl. Maj:ts förslag, att

minimibeloppet, som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits till 300 kronor för

tiden 1 juli—31 december, bestämmes till 1 krona 75 öre om dagen

eller med inberäknande av nyssnämnda 1 krona om dagen till 2 kronor

75 öre om dagen, d. v. s. 506 kronor för senare halvåret. Det av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna maximibeloppet, 4 kronor 50 öre om dagen,

anser riksdagen höra bibehållas beträffande det procentuella extra krigstidstillägget.

Med inräknande av det särskilda extra krigstidstillägget

av en krona om dagen, kommer alltså maximum i verkligheten att

utgöra 5 kronor 50 öre om dagen eller 1,012 kronor för halvåret i dess

helhet. För sådan personal, som åtnjuter avlöning i form av dag- eller

timlön, lärer man vid beräknandet av det extra krigstidstillägget böra

utgå ifrån den sammanlagda avlöningen för den tid, månad, vecka o. s. v.,

för vilken avlöningen utbetalas.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna begränsningen, att ingen skulle

i extra krigstidstillägg äga uppbära mer än hälften av avlöningsförmånerna,

har riksdagen vidare, för att särskilt tillgodose de svagast

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 2.

avlönade personalgrupperna, ansett böra ändras till tre fjärdedelar

av samma avlöningsförmåner.

Riksdagen har ej förbisett, att i vissa fall de sålunda föreslagna

beloppen kunna bliva val höga. Särskilt gäller detta den ogifta personal,

som äger åtnjuta fri kost i full utsträckning. Riksdagen har därför

ansett, att i dylika fall det extra krigstidstillägget skall utgå med lägre

belopp än det av riksdagen för befattningshavare i allmänhet beslutade,

dock i intet fall av denna anledning med mindre än 50 procent av den

kontanta avlöningen, därvid emellertid riksdagen funnit det böra inrymmas

åt Eders Kungl. Maj:t befogenhet att, därest särskilda förhållanden visa sig

föreligga, höja krigstidstillägget härutöver och till det belopp, som

utgår enligt de för övriga befattningshavare gällande grunder. Då

enligt riksdagens mening något dröjsmål med utbetalningen av det

extra krigstidstillägget icke får förorsakas av den för fastställande av

ovan berörda begränsning erforderliga utredningen, torde lämpligen

i en blivande författning i ämnet kunna föreskrivas, att för personal,

som här ovan avses, det extra krigstidstillägget tills vidare utbetalas med

den begränsning, att detsamma icke far överstiga 50 procent av avlöningen,

varefter det efter verkställd utredning lärer få ankomma på särskild

prövning, huruvida ytterligare medel böra såsom extra krigstidstillägg

utbetalas.

Beträffande grunderna i övrigt för det extra krigstidstilläggets

utgående ansluter sig riksdagen i huvudsak till Eders Kungl. Maj:ts förslag,

att härför skola i tillämpliga delar gälla de i överensstämmelse med lagtima

riksdagens beslut i kungörelsen den 22 mars 1918 angående krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens

tjänst intagna bestämmelserna rörande krigstidstilläggs uppbärande.. Härvid

bör emellertid enligt riksdagens mening ytterligare iakttagas följande.

För befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, böra ovan stadgade minimi- och

maximibelopp för det extra krigstidstillägget avse den sammanlagda avlöning,

som han uppbär. Likaledes bör iakttagas, att det oberoende av

avlöningens storlek utgående extra krigstidstillägget av 1 krona för dag

skall utgå för endast en av befattningarna, nämligen den, som medför

högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna äro lika, för den av

dessa befattningar, till vilken befattningshavaren först blivit befordrad.

Den i förordningens § 3 stadgade begränsning för den, som uppburit

s. k. grundplåt av 365 kronor, bör sålunda enligt riksdagens mening

icke tillämpas i fråga om det extra krigstidstillägget utan ersättas av

nu angivna bestämmelser.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 2.

Sådau lärare vid statens läroanstalt, som icke äger åtnjuta avlöning

under ferier, må, jämväl för den tid efter den 1 juli 1918, under vilken

han på grund härav icke uppbär avlöning, åtnjuta det extra krigstidstillägget

å 1 krona för dag, för så vitt antingen han erhållit förordnande

å sin befattning före början av höstterminen år 1918 och förordnandet

avser hela terminen eller han eljest tjänstgjort under densamma

i dess helhet.

Såsom riksdagen ovan anfört har riksdagen ansett sig böra tillstyrka,

att även en extra krigstidshjälp nu utbetalas till vissa försörjningspliktiga

befattningshavare. Riksdagen har därvid funnit, att denna extra krigstidshjälp

lämpligen bör bestämmas till hälften av de särskilda belopp, som av

lagtima riksdagen i fråga om den då medgivna krigstidshjälpen beslutats.

Jämväl beträffande grunderna för åtnjutande av nu ifrågavarande

förmån bör i huvudsak gälla vad av lagtima riksdagen i sådant avseende

fastslagits. Dock synes rätten att uppbära extra krigstidshjälp böra

utsträckas att gälla personer, vilka under år 1918 hava att erlägga skatt

enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt för ett beräknat

belopp av högst 6,000 kronor (för närvarande högst 4,000 kronor).

Extra krigstidshjälp bör följaktligen nu utgå i nedanstående inkomstgrupper

med följande belopp, nämligen vid én inkomst av:

högst 1,000 kronor: med 75 kronor för hustru eller husföreståndarinna

och med 37 kronor 50 öre för vart barn;

från 1,000 till och med 2,000 kronor: med 60 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 30 kronor för vart barn;

från 2,000 till och med 3,000 kronor: med 45 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 22 kronor 50 öre för vart barn;

från 3,000 till och med 6,000 kronor: med 30 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 15 kronor för vart barn.

Särskild extra krigstidshjälp enligt kungörelsens § 11 mom. 2

bör däremot icke tillkomma försörjningspliktiga furirer och korpraler,

då dessa enligt riksdagens förevarande beslut skola, i likhet med övriga

befattningshavare, komma i åtnjutande av det särskilda extra krigstidstillägget

av eu krona om dagen.

Då det extra krigstidstillägget hänför sig endast till senare halvåret

1918, bör även den extra krigstidshjälpen avse denna tid och

följaktligen utgångspunkten för rätten att komma i åtnjutande av denna

förmån bliva den 1 juli 1918.

Sammanlagda beloppen av såväl vid lagtima riksdagen beviljade

krigstidstillägg (jämte grundplåt) och krigstidshjälp som nu dels av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna extra krigstidstillägg dels av riksdagen

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. Nr 2. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 2.

beslutade extra krigstidstillägg och extra krigstidshjälp, allt fördelat på

tiden juli—december 1918, framgå av nedanstående tablå.

Kungl. Maj:ts förslag:

Riksdagens beslut:

Belopp. %.

Belopp.

%•

Fast årlig lön 1,000 kr.: ogift ..................

599

— 120

724: —

145

gift ....................

674

— 135

874: —

175

» med 3 barn

786

— 157

1,099: —

220

Fast årlig lön 1,500 kr.: ogift ..................

733

— 98

939: —

125

gift....................

793

— 106

1,059: —

140

» med 3 barn

883

— 118

1,239: —

165

Fast årlig lön 2,000 kr.: ogift ..................

849

— 85

1,033: —

103

gift..................

909

— 91

1,153: —

115

» med 3 barn

999

— 100

1,333: —

133

Fast årlig lön 3,000 kr.: ogift ................

1,183

— 79

1,367: —

91

gift.....................

1,228

— 82

1,457: —

97

» med 3 barn

1,296

— 86

1,592: —

106

Fast årlig lön 4,000 kr.: ogift .................

1,516

— 76

1,700: —

85

gift ..................

1,546

— 77

1,760: —

88

» med 3 barn

1,591

— 80

1,850: —

93

Fast årlig lön 5,000 kr.: ogift.................

1,832

— 73

2,016: —

81

gift.....................

2,046: —

82

» med 3 barn

2,091: —

84

Fast årlig lön 6,000 kr.: ogift ..................

1,832

— 61

2,016: —

67

gift.....................

2,046: —

68

» med 3 barn

2,091: —

70

Fast årlig lön 8,000 kr.: ..........................

1,832:

— 46

2,016: —

50

Fast årlig lön 10,000 kr.: ........................

1,832:

— 37

2,016: —

40

Av ovanstående tablå vill det synas, som om de utav riksdagen

beslutade tilläggen ifråga om familjeförsörjare med 1,000 kronors årlig lön

bleve högre än vad som betingas av levnadskostnadernas stegring.

Emellertid torde tilläggen, procentuellt sett, i regel icke vara så stora,

som tablån giver vid handen. Det måste nämligen ihågkommas, att

dessa befattningshavare, banvakter och därmed jämställda, ofta hava fri

bostad samt att deras lön alltså rätteligen uppgår till mera än det kontanta

belopp, varå krigstidstillägg eller krigstidshjälp-utgår. Visserligen

hava kostnaderna för bostad stigit under kristiden, vadan alltså förmå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2. 11

tion hv fri bostad i och för sig kali sägas innebära ett dyitidstillägg.

Stegringen av bostadskostnaderna är dock jämförelsevis låg. Om däiför

den under kristiden inträdda ökningen i värdet utav fri bostad sammanlägges

med redan utgående och nu beslutade kontanta dyitidstillägg,

uppgår denna summa, jämförd med avlöningsförmånernas

sammanlagda belopp, till ett procentuellt räknat avsevärt lägre belopp

än tablån synes giva vid handen.

För att så tillförlitligt som möjligt kunna beräkna kostnaderna för

genomförandet av förslaget om extra krigstidstillägg och kiigstidshjälp

under senare halvåret 1918, har införskaffats särskilda uppgifter

från vederbörande kassamyndigheter såväl i fråga om^ beloppen

av under första halvåret verkställda utbetalningar av ifrågavarande

medel som beträffande antalet befattningshavare, som under samma tid

uppburit nämnda förmåner, ävensom deras fördelning i vissa särskilda

löneklasser. Eu sammanställning av de sålunda inkomna uppgifterna

återfinnes här nedan.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 2.

Sammanställning

rörande ungefärliga beloppen av utbetalt krigstidstillägg (-hjälp) januari—juni 1918

samt antalet befattningshavare, som uppburit dessa förmåner.

Ämbetsverk i

allmänhet

Affärsverken

Läns-

styrelserna

Summa

Löneklasser:

antal befatt- ningshavare

antal befatt.

ningshavare

antal befatt- ningshavare

summa befatt- ningshavare

— 875 kronor

13,023

2,104

816

15,943

876—1,000 »

1,528

2,515

174

4,217

1,001—1,200 »

2,465

1,525

259

4,249

1,201—1,500 »

3,691

10,051

469

14,211

1,501—1,800 »

4,556

9,651

488

14,695

1,801—2,100 »

2,481

12,580

335

15,396

2,101—2,400 »

1,793

3,030

284

5,107

2,401—2,700 »

1,656

1,106

351

3,113

2,701—3,000 •

1,376

1,124

299

2,799

3,001—5,000 »

3,474

4,946

2,077

10,497

5,001—

2,337

547

1,296

4,180

Summa befattningshavare

38,380

49,179

6,848

94,407

Utbetalda belopp:

kronor

kronor

kronor

summa kr.

8,886,765

17,324,045

2,111,405

28,322,215

Procentuellt krigstidstillägg jan.—

10,325,237

14,363,803

3,515,515

28,204,555

2,815,210

5,756,423

239,321

8,810,954

Summa kronor

22,027,212

37,444,271

5,866 241

65,337,724

1 Större delen av arméns (marinens) militära personal (12,000) liar ej uppburit grundplåt.

Sammanlagda kostnadsökningen beträffande det extra krigstidstilllägget

i nu av riksdagen beslutad omfattning, bortsett från de av riksdagen

vidtagna inskränkningarna för personal, som åtnjuter fri kost,

uppgår i förhållande till Eders Kungl. Maj:ts förslag till omkring

16,000,000 kronor. Med hänsyn till dessa inskränkande bestämmelser

har riksdagen emellertid funnit, att kostnadsökningen för genomförandet

av riksdagens beslut bör kunna begränsas till omkring 15,400,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 2.

I fråga åter om den extra krigstidsbjälpen skulle riksdagens beslut

draga en merkostnad av omkring 4,600,000 kronor. Såväl det extra

krigstidstillägget som den extra krigstidsbjälpen skulle alltså komma

att medföra eu ökad kostnad av 20,000,000 kronor. Då Eders Kungl.

Maj:t i avrundat tal beräknat kostnaden för det i propositionen nr 1

framlagda förslaget till 30,000,000 kronor, kan för genomförandet av

riksdagens beslut beräknas ett belopp av omkring 50,000,000 kronor.

T enlighet med verkställda beräkningar skulle sistnämnda summa

fördela sig på följande sätt:

Affarsdrivande verken .....

Huvudtitlarna..................

Postsparbanken m. fl. verk

Extra krigs- tidstillägg

Kr.

Extra krigs- tidshjälp

Kr.

Summa

Kr.

24.420.000

20.735.000

245,000

2.980.000

1.615.000

5,000

27.400.000

22.350.000 ,

250,000

Summa

45,400,000

4,600,000

50,000,000

Sammanlagda för de affärsdrivande verken beräknade beloppet,

27,400,000 kronor, skulle för de särskilda verkens vidkommande fördela

sig på följande sätt:

Extra krigs- tidstillägg

Extra krigs- tidshjälp

Summa

Kr.

Kr.

Kr.

Postverket ................................

2,900,000

300,000

3,200,000

Telegrafverket.............................

3,835,000

240,000

4,075,000

Statens järnvägar .......................

16,700,000

2,300,000

19,000,000

Statens vattenfalisverk..................

385,000

65,000

450,000

Statens domäner ........................

600,000

75,000

675,000

Summa

24,420,000

2,980,000

27,400.000

Vad därefter beträffar de för övriga verk beräknade beloppen, böra

dessa i vad de belöpa å postsparbanken in. fl. verk i enlighet med

Eders Kungl. Maj:ts förslag utgå av de medel, av vilka verkets omkostnader

i övrigt bestridas.

Fördelningen av de utgifter slutligen av ifrågavarande art. vilka

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 2.

böra bestridas genom anslag'' å vederbörliga huvudtitlar, uppgående till

sammanlagt 22,350,000 kronor, framgår av följande specifikation:

Extra krigs- tidstillägg

Kr.

Extra krigs- tidshjälp

Kr.

Summa

Kr.

Andra huvudtiteln........................

860,000

65,000

925,000

Tredje » ........................

134,000

1,000

135,000

Fjärde » ........................

7,000,000

500,000

7,500,000

Femte » ........................

4,450,000

525,000

4,975,000

Sjätte » ........................

2,350,000

150,000

2,500,000

Sjunde » ........................

2,630,000

200,000

2,830,000

Åttonde » ........................

2,720,000

130,000

2,850,000

Nionde » ........................

591,000

44,000

635,000

Summa

20,735,000

1,615,000

22,350,000

Ovannämnda för de särskilda huvudtitlarna angivna slutsummor

böra enligt riksdagens mening såsom förslagsanslag uppföras å extra

til läggsstat för år 1918.

I fråga om täckningen av övriga kostnader av ifrågavarande art,

vilka ännu icke här berörts, torde även med den nu beslutade ökningen

av Eders Kungl. Maj:ts förslag utgifterna härför kunna i avseende

å postverket, telegrafverket och statens vattenfallsverk bestridas av

samma medel som övriga omkostnader för verken i fråga. Däremot

lärer så icke, som närmare framgår av propositionen, vara förhållandet

vad statens järnvägar beträffar. I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag

torde därför det belopp, som beräknats erforderligt för beredande av

extra krigstidstil] ägg och extra krigstid shjälp åt befattningshavare i sistnämnda

verk, böra under titel utgifter för kapitalökning anvisas verket

såsom tillfälligt lån mot återbetalningsskyldighet framdeles. Vad slutligen

angår statens domäner torde det erforderliga beloppet kunna till åtminstone

större delen täckas genom den behållning, som väntas uppstå

därigenom att de verkliga utgifterna för 1918 års krigstidstillägg och

krigstidshjälp väsentligt understiga de beräknade. I varje fall bör utgiften

drabba nämnda verks omkostnadsstat.

Eders Kungl. Maj:t har slutligen i förenämnda proposition framlagt

förslag rörande det extra krigstidstilläggets utgående jämväl för år 1919.

Detta överensstämmer med vad av lagtima riksdagen beslutats beträffande

det då medgivna krigstidstillägget. Då riksdagen emellertid nu

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 2.

vidtagit vissa förhöjningar i Eders Kung]. Maj:ts förslag, bör enligt

riksdagens mening även i fråga om detta förskott vissa ändringar vidtagas.

Riksdagen utgår härvid från att såsom förskott i avräkning å det

krigstidstillägg, som kan bliva befattningshavare i statens tjänst för år

1919 beviljat, skall under sistnämnda år, tills bestämmelser i ämnet

utfärdats och trätt i kraft, utbetalas, xitöver vad av 1918 års lagtima

riksdag medgivits, extra krigstidstillägg med en tredjedel av de avlöningsförmåner,

varå krigstidstillägget beräknas. Det särskilda extra krigstidstillägget

av en krona om dagen skulle alltså icke utgå i förskott. Av

riksdagen nu beslutade minimi- och maximibegränsningar av det procentuella

extra krigstidstillägget böra jämväl gälla i fråga om nu

behandlade förskott, vad minimibeloppet angår dock med den ändring, att,

därest sammanlagda beloppet av de förskott eu befattningshavare har

att enligt såväl lagtima som urtima riksdagens beslut uppbära, skulle

understiga 8 kronor 50 öre om dagen, nu ifrågavarande förskott höjes

med det belopp, som erfordras för sammanlagda förskottens uppbringande

till nyssnämnda siffra; dock att förskotten i intet fall må

överstiga det avlöningsbelopp, varå krigsstidstillägg beräknas.

Riksdagen vill slutligen uttala, att vad riksdagen sålunda beslutat

enligt riksdagens mening icke får anses prejudicerande i fråga om arten

och omfattningen av ett blivande beslut om dyrtidsbidrag för år 1919 åt

statens befattningshavare.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen,

dels för beredande av extra krigstidstillägg och extra krigstidshjälp

för tiden från och med den 1 juli till och med den 31 december 1918

åt sådana befattningshavare, som avses i Eders Kungl. JVIaj:ts kungörelse

den 22 mars 1918 (Svensk författningssamling nr 138) angående krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens

tjänst

a) å extra tilläggsstat för år 1918 anvisat såsom förslagsanslag

under

andra

huvudtiteln........

...... kronor

925,000

—

»

tredje

...... »

135,000

—

T)

fjärde

» ........

...... »

7,500,000

—

»

femte

» ........

...... »

4,975,000

—

sjätte

» .........

...... »

2,500,000

—

»

sjunde

» ........

...... . »

2,830,000

—

y>

åttonde

» ........

...... »

2,850,000

635,000

—

»

nionde

■» ........

...... »

—

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 2.

b) medgivit, att i fråga om befattningshavare vid verk och institutioner,

för vilka anslag här ovan icke beräknats, extra krigstidstillägg

må utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader

i övrigt bestridas;

c) å extra tilläggsstat för år 1918 anvisat under titel utgifter för

kapitalökning ett förslagsanslag, högst, 19,000,000 kronor att av tillfälliga

lånemedel mot återbetalningsskyldighet utanordnas till statens järnvägar.

dels beslutat att,

a) det extra krigstidstillägget skall till varje befattningshavare

utgå dels med en tredjedel av de å 1918 års senare hälft belöpande

avlöningsförmåner, varå krigstidstillägg beräknas, eller, där beloppet

enligt denna beräkningsgrund skulle understiga 1 krona 75 öre om

dagen, med sistnämnda belopp, dock med iakttagande av att ingen må

uppbära mera än 4 kronor 50 öre per dag, dels ock därutöver med 1

krona om dagen,

dock att det sammanlagda extra krigstidstillägget ej må överstiga

i fråga om ogift personal, som äger åtnjuta fri kost i full utsträckning,

hälften av de avlöningsförmåner, vara krigstidstillägget beräknas, därest

ej Eders Kungl. Maj:t i särskilt fall annorlunda förordnar, i vilken händelse

krigstidstillägget dock ej må överstiga tre fjärdedelar av samma

avlöningsförmåner, samt beträffande övrig personal tre fjärdedelar av de

avlöningsförmåner, varå krigstidstillägget beräknas.

b) den extra krigstidshjälpen skall till befattningshavare eller,

om han avlidit efter juni månads utgång, till hans stärbhusdelägare

utgå, då det beräknade belopp, för vilket befattningshavaren under år

1918 har att erlägga skatt enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

(äkta makars taxeringar sammanräknade), utgör

högst 1,000 kronor: med 75 kronor för hustru eller husföreståndarinna

och med 37 kronor 50 öre för vart barn;

från 1,000 till och med 2,000 kronor: med 60 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 30 kronor för vart barn;

från 2,000 till och med 3,000 kronor: med 45 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 22 kronor 50 öre för vart barn; samt

från 3,000 till och med 6,000 kronor: med 30 kronor för hustru

eller husföreståndarinna och med 15 kronor för vart barn.

dels beslutat, att i fråga om det extra krigstidstillägget och den

extra krigstidshjälpen skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad i ovan

berörda kungörelse finnes stadgat, med iakttagande

att den i § 9 stadgade tidpunkten ändras till den 1 juli 1918,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagen# skrivelse Nr 2.

17

att för befattningshavare, som av statens medel åtnjuter lön

eller arvode för två eller flera befattningar, skola ovan stadgade minimioch

maximibelopp för det extra krigstidstillägget avse deri sammanlagda

avlöning, som lian uppbär, samt att det oberoende av avlöningens

storlek utgående extra krigstidstillägget av eu krona för dag skall utgå

för endast eu av befattningarna, nämligen den som medför högsta avlöningen

eller, därest avlöningarna äro lika, för den av dessa befattningar,

till vilken befattningshavaren först blivit befordrad, samt

att sådan lärare vid statens läroanstalt, som icke äger åtnjuta

avlöning under ferier, må, jämväl för den tid efter den 1 juli Ibis,

under vilken lian på grund härav icke uppbär avlöning, åtnjuta det

extra krigstidstillägget av en krona för dag, för så vitt antingen han

erhållit förordnande å sin befattning före början av höstterminen år 191K

och förordnandet avser hela terminen eller han eljest tjänstgjort under

densamma i dess helhet.

dels ock medgivit

a) att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som kan

varda befattningshavare i statens tjänst för år 1919 beviljat, må under

sistnämnda år, intill dess kungörelse om sådant krigstidstillägg utfärdats

och trätt i kraft, utbetalas extra krigstidstillägg enligt ovan för procentuellt

tillägg angivna grunder, med iakttagande att befattningshavare

skall uppbära minst så stort belopp, att till honom å 1919 års krigstidstillägg

utbetalade förskott enligt såväl 1918 års lagtima riksdags beslut

som nu angivna grunder uppgå till sammanlagt 3 kronor 50 öre om

dagen; dock att ingen må i förskott å 1919 års krigstidstillägg uppbära

tillhopa mera än avlöningens belopp; och

b) att härför erforderliga belopp må utgå

beträffande befattningshavare vid verk och institutioner, för vilka

särskilt anslag för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under

år 1918 icke av sagda års lagtima riksdag beräknats, av de medel, av

vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas; samt

beträffande övriga befattningshavare av de medel, som för beredande

av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 blivit å 1919 års riksstat

särskilt avsatta.

Stockholm den 29 november 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. Nr 2.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.