Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 m. m. jämte inom riksdagen i ämnet väckta motioner.
1918-12-19 · 62 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 55 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1918:40 (urtima riksdagen), Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 m. m. jämte inom riksdagen i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 40.
1
Nr 40.
Godkänd av första kammaren den 19 december 1918.
Godkänd av andra kammaren den 19 december 1918.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa
delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den
21 mars 1862 m. m. jämte inom riksdagen i ämnet väckta
motioner.
(Tredje särskilda utskottets utlåtande nr 1.)
Till KONUNGEN.
Genom en den 22 november 1918 dagteeknad proposition, nr 34, har
Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bifogat utdrag
av statsrådsprotokollet över civilärenden för nämnda dag föreslagit riksdagen
att antaga vid propositionen fogade förslag till
l:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862,
2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i stad den 21 mars 1862,
3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse
i Stockholm den 23 maj 1862,
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. (Nr 40.)
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 40.
4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,
5:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma
samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863,
6:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting
den 21 mars 1862 och
7:o) lag om ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa
val inom landsting och stadsfullmäktige den 13 juni 1913.
Ifrågavarande proposition jämte vissa inom kamrarna i anledning
av densamma väckta motioner hänvisades av riksdagen till ett särskilt
utskott, som över propositionen och motionerna avgav ett yttrande, vilket
— med uteslutande av de delar av detsamma, med avseende å vilka
kamrarna stannat i skiljaktiga beslut — var av följande lydelse:
> Inledning-.
De utomordentliga tilldragelser ute i världen, som fyllt den senaste
tiden och synas angiva det nu slutande året som eu vändpunkt i
Europas och i hela mänsklighetens historia, ha enligt sakens natur måst
djupt återverka även på det svenska samhället.
Utskottets vänsterflertal har ansett sig böra, innan utskottet övergår
till de föreliggande detaljfrågornas behandling, kort angiva sin syn på
detta samband, enär därförutan hela upptagandet av författningsfrågan
vid den urtima riksdagen liksom det förslag, vartill utskottet kommit,
icke kan framträda i sitt rätta sammanhang.
Världskriget har utmynnat i sammanstörtandet av Europas stora
militärmonarkier, med väsentligen autokratiskt styrelsesätt. Folkens
stora massor, som önskat fred, ha vänt sig mot hela det styrelseskick,
vilket de giva skulden för denna katastrof. Dessa folk, som
bragts till förtvivlan av sina lidanden under kriget och av det fullständiga
nederlaget i kampen, hava nu på revolutionär väg begynt en radikal
politisk och social omgestaltning. I vissa länder och från vissa samhällselement
göras t. o. m. försök att, i stället för den från början proklamerade
medborgerliga jämlikheten, återinföra ett klassvälde fastän
upp- och nedvänt; de nya privilegierade skulle utgöras av det gamla
samhällets bottenlager, ‘medan de som förut intogo förmånsställningen nu
öppet dömas till rättslöshet.
En sådan vrångbild av social revolution ändrar dock på intet sätt
det faktum att ett gemensamt drag överallt går igen i vad som sker i
denna oerhörda historiska kris, då ett gammalt tidsskede går i grave»
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 40.
a
och ett Hytt todes. Dessa folk som klint följt sina ledare genom krigets
elände ända fram mot den fullständiga undergången, de sätta nu som
sitt högsta fälttecken den djupa och sunda lösen, som givits ut av
Förenta Staternas president i hans ial vid Förenta Staternas inträde i
kriget: Världen måste göras trygg för demokratien. Folken fordra att få
taga sina öden i egna händer för att trygga freden och för att grundlägga
ett bättre samhälle för framtidens liv. De stora sociala kraven
knytas sålunda samman med de politiska.
Den återverkan, som dessa världshändelser framkallat i vårt land,
måste bliva desto starkare eftersom hos oss frågan om författningens
effektiva demokratisering ännu alltjämt stod som ett olöst problem.
Den demokratiska rörelse, som gick över världen efter det ryska
tsardömets fall, satte, som allbekant är, sina märken i vårt folks historia
våren 1917, då från skilda håll uttalades, att höstenfe allmänna val till
andra kammaren skulle i dessa frågor tillmätas avgörande betydelse.
Valen ledde till bildandet av en parlamentarisk regering ur de båda
största samverkande vänsterpartierna, med en demokratisk rösträttsreform
som första programpunkt. Men det första försöket att genomföra en
del av detta program vann icke framgång. Nu ha världshändelserna på
nytt talat sitt manande språk och med en kraft som aldrig förr understrukit,
att blott på klart demokratisk grund kan ett livsdugligt samhälle
byggas i den nya tid som begynner. Och på nytt ha de stora folkklasser
inom nationen, vilka känna sig tillbakasätta genom nuvarande tilldelningav
politisk och kommunal rösträtt, burit fram sina gamla krav. Det har
framstått som ett oavvisligt behov att omedelbart sörja för att det svenska
folket, som vill på laglig väg nå fram till full självbestämningsrätt för att
kunna förverkliga varje tids ideal av frihet och social rättvisa, nu omsider
måtte taga det stora, men så länge förberedda avgörande steget
till full demokrati.
Regeringen fann för sin del, i överensstämmelse med en hastigt
växande folkmening, att tidsläget krävde rask handling. Den 14 november
offentliggjordes en officiell kommuniké, upptagande grundlinjerna för regeringens
program för en verklig och djupgående demokratisering av vårt
lands politiska och kommunala samhällsskick, och den 23 november fick
riksdagen mottaga den kungl. proposition, som utarbetats på grundval
av detsamma och varöver utskottet nu går att yttra sig.
Utskottets vänstermajoritet har varit ense därom, att det demokratiseringsprogram,
som statsministern med instämmande av statsrå
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 40.
dets samtliga ledamöter uppdragit i sitt uttalande till statsrådsprotokollet
vid föredragning av förevarande kungl. proposition, var så lagt, att
det väl fyllde sin uppgift som samlande minimiprogram för en efter vårt
folks närmaste behov och därmed på samma gång efter dess rättmätiga
krav anpassad omdaning av grundvalarna för vårt offentliga liv.
Man har inom dessa meningsgrupper i utskottet jämväl varit ense
med regeringen därom, att ej blott tidens mäktiga lärdomar utan i lika
hög grad den på senaste åren inom vårt folk allt starkare omfattade och
djupare rotfästade uppfattningen om demokratiseringens nödvändighet
icke blott rättfärdigat, utan gjort till en bjudande plikt regeringens åtgärd
att söka föra fram detta reformverk utan vidare uppskov än iakttagande
av den i grundlagen föreskrivna ordningen påkallar.
Jämväl de medlemmar av utskottets båda högerpartier, som anslutit
sig till de av herrar Trygger m. fl. och Lindman m. fl. väckta motionerna,
hava funnit sig kunna godkänna den grundtanken i det kungl. förslaget,
att deltagandet i det kommunala livet skall grundas på principen
om lika rösträtt, samt att rösträtt för bolag och andra dylika samfälligheter
må bortfalla, varjämte enighet funnits vara förhanden därom,
att politisk rösträtt bör utsträckas att gälla även kvinnorna, ävensom
om en betydande inskränkning av det s. k. fattigvårdsstrecket. Men från
nyssnämnda sida har man inom utskottet — i väsentlig anslutning till de
nämnda motionerna — ansett sig böra framställa åtskilliga anmärkningar
mot de grunder i övrigt, varpå regeringspropositionen bygger.
Sålunda har, bland annat, invänts, att, enär den graderade röstskalan
indirekt tillerkände ett förstärkt inflytande åt den större mognaden
och erfarenheten, dess ersättande med lika rösträtt komme att åt de
yngre årsklasserna inrymma en förhållandevis allt för starkt ökad makt.
En jämkning härutinnan vore påkallad och borde ske genom höjande av
rösträttsåldern.
Men även vid godkännande av dylik jämkning kvarstode, med avseende
å de kommunala korporationernas valrätt till första kammaren,
en sådan förskjutning i inflytande till förmån för de yngre urväljarne,
att densamma ej kunde anses lämna rum för erforderlig trygghet för
tillgodoseende av den besinningsfullhet och mognade insikt, som borde
vinna inflytande vid val till första kammaren för att befrämja dess särskilda
uppgift inom författningen. För rättelse av detta missförhållande
syntes ej annan utväg öppen än överflyttande av valrätten till första
kammaren från landsting och stadsfullmäktige till samfällda val kollegier,
utsedda av kommunalt röstberättigade med väsentligt höjd åldersgräns,
trettiofyra år.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 40.
Vidare har anmärkts, att ett genomförande av den kommunala
rösträttsreformen och dess konsekvenser i den ordning som förutsattes i
regeringsförslagets övergångsbestämmelser kunde medföra ett alltför brådstörtat
genomgripande personombyte i kommunal styrelse och förvaltning,
som måste inverka menligt på ärendenas sakenliga bedrivande. Slutligen
har det gjorts gällande, att det i propositionen föreslagna borttagandet
av utskyldsstrecket innebure ett uppgivande av eu sund och av vida
folklager, särskilt inom jordbrukareklassen, med värme omfattad grundsats,
att medborgerliga rättigheter förutsatte fullgörande av medborgerliga
skyldigheter. En jämkning i gällande lagar i syfte, att underlåten skattebetalning
icke medför rösträttens förlust, borde allenast ske i händelse
underlåtenheten berott på oförvållade ekonomiska svårigheter.
Gentemot dessa med styrka framförda invändningar och önskemål
hävdades åter från utskottsmajoritetens sida bestämt, att tidsläget ovillkorligen
betingade ett omedelbart genomförande av en ingripande kommunal
rösträttsreform till verklig effektivitet, samt att inga verkliga
skäl vore anförda för att frångå den beprövade anordningen, att kommunalt
verksamma korporationer utse första kammarens ledamöter. Man
ställde sig dessutom avvisande mot den för svensk uppfattning främmande
tanken att införa ett så högt åldersstreck, som särskilt för val av
elektorer till första kammaren yrkats. Från vissa håll mötte för övrigt
varje höjning av åldersstrecken bestämt motstånd. I fråga om utskyldsstrecket
erinrades, att, även frånsett de principiella invändningarna,
som framför allt vore starka då det gällde inskränkningar i den allmänna
politiska rösträtten, verkställd utredning utvisade, att den ifrågasatta
åtskillnaden mellan förvållat och oförvållat resterande för skatt icke
läte sig på ett tillfredsställande sätt genomföras.
En förmedling mellan dessa motsatta åskådningar syntes under utskottets
överläggningar möta stora svårigheter. Å andra sidan framträdde
på skilda håll känslan av det önskvärda däri, att en reform, så betydelsefull
för vårt folks hela framtida offentliga liv, bleve så långt det
vore möjligt åvägabragt under samförstånd mellan eljest motsatta meningsgrupper
inom folket. Det kunde icke vara lyckligt om nya grunder för
hela vårt kommunala liv lades under en oförsonlig motsättning mellan
de olika meningsriktningarna, och det syntes mindre tilltalande att,
därest en stor och hittills i mycket hög grad bestämmande meningsgrupp
nu verkligen stode beredd att medgiva genomgripande omgestaltningar
på författningsområdet, icke taga någon hänsyn till krav, som denna
meningsgrupp ansåg sig böra i sammanhang därmed göra gällande.
Utskottet fann sig under sådana förhållanden böra beträda den väg att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 40.
tf
åt ett mindre antal medlemmar uppdraga att undersöka möjligheten att
sammanföra meningarna på regeringsförslagets allmänna grund.
De inom denna delegation förda förhandlingar ledde till att
utskottet till en början — under särskilda förbehåll om avvikande
uppfattning från enskilda utskottsmedlemmars sida — enades om
vissa allmänna grunder för utskottets betänkande i ämnet. Dessa hade
inom delegationen preliminärt utformats i ett utkast, som lades till grund
för föredragningen inom utskottet och som, utan att göra anspråk på fullständighet
eller skärpa i formuleringen, dock i stort sett angav överenskommelsens
huvudsakliga innehåll. Detta utkast är som bilaga fogat
till detta utlåtande.
Med hänsyn till den spänning, varmed resultatet av utskottets
arbete inom hela nationen avvaktades, fann utskottet sig böra omedelbart
delgiva allmänheten de stora dragen av den träffade överenskommelsen
i följande offentliga meddelande:
»Inom särskilda utskottet nr 3, som har att behandla regeringens
proposition angående kommunal rösträttsreform, hava följande grunder
för utskottets blivande hemställan fastställts:
Allmän och lika kommunal rösträtt införes och inträder efter fyllda
23 år. Rösträtt får utövas endast i den röstberättigades mantalsskrivningsort.
Det kommunala utskyldsstrecket begränsas därhän, att rösträtten ej
påverkas av utebliven skattebetalning i vidare mån än att den går förlustig
sin rösträtt, som ej för åtminstone ett av de tre sistförflutna kalenderåren
erlagt sina kommunalutskylder. Hustrus rösträtt röner ej inverkan
av att mannen förlorat sin rösträtt.
Rösträtt vid landtingsmannaval tillkommer kommunalt röstberättigad
efter fyllda 27 år. Valbarhetsåldern i fråga om landsting sättes lika
med valrättsåldern.
Fullmäktige införas obligatoriskt i städer och landskommuner med
mer än 1,500 invånare. De i propositionen föreslagna bestämmelserna
angående nya val till landsting, stadsfullmäktige och andra fullmäktige
genomföras, varemot drätselkammare, nämnder och övriga kommunala
delegationer skola i vanlig ordning förnyas.
I fråga om de spörsmål vidkommande den politiska rösträtten, som
nära beröras av den kommunala författningsreformen, förutsättes en
grundlagsändring därhän, att valrättsåldern till andra kammaren inträder
efter fyllda 23 år samt att utskyldsstrecket helt avskaffas.
Beträffande första kammaren bibehållas landstingen såsom valkorporationer,
men i fråga om de städer, som ej deltaga i landsting, förut
-
Riksdagens skrivelse Nr 40.
7
sätten införande av grundlagsstadgande därom, att särskilda elektorer för
val av ledamöter i första kammaren utses efter samma grunder, som
gälla för val av landstingsman. Intill dess bestämmelser i nu berörda
avseende beslutats, komma alltså stadsfullmäktige att bibehållas vid sin
valrätt.
I fråga om mandatstiden förutsattes sådan grundlagsändring, att
densamma utsträckes till åtta år i syfte att motsvara det vilande grundlagsförslagets
bestämmelser om införande av fyraårig mandatstid för
andra kammaren.»
Utskottet har sålunda lagt sin nya samlingslinje i huvudsak sammanfallande
med regeringsförslagets, men dock med några viktiga avvikelser.
Främst faller i ögonen, att utskottet bestämt sig för att gå
den allmänna kommunala rösträttens väg, sålunda vidgande ej oväsentligt
själva ramen för regeringsförslaget. Detta lämnade ännu vissa icke
till skattskyldighet upptagna grupper av kommunens medlemmar utanför
rösträtten, bland dem ej så få strävsamma och värdefulla brukare av
andras jord, eu lucka som också av flera motionärer påpekats. Utskottets
formel medtager däremot alla utom de av olika skäl diskvalificerade.
Då härigenom ett så väsentligt närmande skulle ske mellan grunderna
för kommunal och politisk rösträtt, har enhetligheten funnits böra
utsträckas att gälla jämväl rösträttsåldern, vilken för närvarande är 21
år för kommunal rösträtt, men 24 år för val till andra kammaren. Dessa
åldersbestämmelser hava därvid jämkats till 23 år för båda fallen. Utskottet
har alltså vid sitt förslag förutsatt erforderlig ändring i riksdagsordningen.
Då det likvisst gjorts gällande, att denna ålder vore alltför låg
för att vid tillämpning av principen om allmän rösträtt böra stadgas i
fråga om val av de korporationer, som skola utse ledamöter i första
kammaren, har utskottet ansett sig böra i viss mån tillmötesgå denna
uppfattning genom att föreslå, att valrätt och valbarhet till dessa korporationer
skall inträda först vid 27 år. Härav har dock blivit en följd,
att i de större städer, vilka icke deltaga i landsting, utövandet av valrätt
till första kammaren måst frångå stadsfullmäktige för att i stället
överlämnas till särskilt utsedda elektorer.
Utskottet har alltså enats i den förutsättning att i riksdagsordningen
införas bestämmelser av innehåll, att för Stockholm och Göteborg
val till första kammaren sker medelst elektorer, vilka väljas med den
valrätts- och valbarhetsålder, som föreslås för val till landsting, samt att
övriga ifrågavarande städer beträffande val till första kammaren anslutas
8
Riksdagens skrivelse Nr 40.
till landstingsområde sålunda, att de med tillämpning av berörda grunder
välja elektorer, som tillsammans med landstingen förrätta val.
I samband härmed har tillika förutsatts, att en jämkning av valkretsindelningen
för val till föi*sta kammaren kommer till stånd med syfte
att såvitt möjligt öka de särskilda valkretsarnas mandatantal till minst
fem. Jämväl har enighet vunnits om den förutsättningen, att mandattiden
för första kammaren bör genom grundlagsändring bestämmas till
åtta år.
Den ovan omförmälda uppfattningen, att fullgjord skattskyldighet
borde bibehållas såsom villkor för rösträtt, har i fråga om den kommunala
rösträtten så till vida vunnit beaktande, som det föreslagits, att,
därest en person under de tre senaste åren varit skattskyldig till kommunen,
han åtminstone för ett av dessa år icke må häfta för obetalda
utskylder; och har härvid förutsatts, att genom grundlagsändring utskyldsstrecket
i fråga om val till andra kammaren helt bortfaller.
Slutligen har förutsatts, att politisk rösträtt skall genom grundlagsändring
tillkomma jämväl kvinnorna.
Utskottet har icke förbisett, att de förslag och principuttalanden,
vari dess arbete sålunda utmynnat, kunna bliva föremål för anmärkningar
från skilda håll. Men utskottet tror sig hava genom den väg, det
valt, förebyggt, att dessa stora tvistefrågor, som alltför länge haft en
söndrande verkan på vårt politiska liv, skulle lösas mitt i en stormig tid
under ytterligare upphetsade lidelser mellan partierna. Utskottet vågar
med tillförsikt säga, att dess förslag till lösning helt ut innebär den demokratisering,
som varit reformens bärande innehåll. Och att denna lösning
genom tillmötesgående i vissa fall av framställda betänkligheter och önskemål
kunnat i stort sett ena utskottets medlemmar giver dock en hälsosam
påminnelse om att det i det politiska livet gives ett mål, som står
högre än partisegrar: det för alla partier gemensamma fosterlandets välfärd.
Utskottet uttrycker enhälligt den förhoppning, att den genomgripande
förändring i vårt samhällsskick till fullt utvecklad demokratisk ordning, som
i utskottets utlåtande dels föreslås till omedelbart antagande, dels förutsättes
skola antagas av den inom en månad härefter sammanträdande
1919 års lagtima riksdag, måtte visa sig ha skett i en lycklig stund.
Särskilt vill utskottet icke underlåta att uttala den enstämmiga önskan,
att genomförandet av dess i det kommunala livet djupt ingripande förslag
måtte medföra den verkan, att de svenska kommunerna, vilkas förvaltning
med bibehållande av den hos oss urgamla självstyrelsen hädanefter
skall byggas på bred demokratisk grund, måtte se även under den
Riksdagens skrivelse Nr 40.
9
allmänna och lika rösträttens tidevarv sin sanda utveckling allt mera
förkovras, till gagn för hela vårt folk och land.
Från den av utskottet till principspörsmålen sålunda fattade ståndpunkt
har utskottet till granskning förehaft de i den kungl. propositionen
ingående lagförslagen; och får utskottet därom avgiva följande
yttrande.
Kommunalförordningarna.
Den lika kommunala rösträtten utgör huvudpunkten i regeringens
förslag och den grundval, på vilken flertalet av de i ämnet väckta motionerna
vilar; undantag utgöra endast de motioner, som väckts av herrar Ekman
(nr 16), Clason samt Nilsson m. fl. (nr 58). Inom utskottet har också
enighet förefunnits om, att den lika rösträtten borde utgöra utgångspunkten
för arbetet inom detsamma. Vid principens utformning har utskottet
emellertid företagit vissa förändringar i Kungl. Maj:ts förslag, vilka
dock, betraktade i sin helhet, stå i fullaste överensstämmelse med de
grundtankar, som uppbära detsamma, och till och med i vissa avseenden
måste anses ytterligare fullfölja den demokratisering av det kommunala
och politiska livet, som förslaget åsyftar.
Utskottet har först och främst icke kunnat undgå att taga under
allvarligt övervägande tanken att omedelbart gå fram till icke blott den
lika rösträtten för de kommunalt skattskyldiga, utan även genomförandet
av allmän kommunal rösträtt. Denna tanke har även direkt förelagts utskottet
i herrar Vennerströms m. fl. och Tengdahls motioner liksom ock,
under vissa förutsättningar, i motioner av herrar Ekman (nr 16) och Clason.
Då personlighetsprincipen skall läggas till grund för rätten att deltaga
i kommunala avgöranden, kan det icke vara i längden hållbart att
från kommunalt inflytande utesluta alla dem, som icke ålagts skattskyldighet
till kommunen. Såsom särskilt i herrar Olssons och Sjölanders
motioner påvisats, förefinnas också bland dem, som nu falla för skattskyldighetsstrecket,
talrika element (jordtorpare, hemmasöner och andra),
vilka särskilt kunna anses äga grundade anspråk på att icke utestängas
från kommunalt inflytande. Olämpligheten av deras fortsatta utestängande
blir så mycket mera framträdande, då med dem i socialt avseende
nära jämställda samhällsgrupper genom den lika rösträttens införande
komma att uppnå ett väsentligt ökat inflytande i kommunen,
jämfört med det, de enligt nu gällande ordning kunnat utöva.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. (Nr 40.)
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 40.
Utskottet har med hänsyn till nu anförda omständigheter ansett
sig böra tillstyrka riksdagen att, då nu den lika kommunala rösträtten
skall genomföras, på samma gång taga steget fullt ut och bygga den kommunala
rösträtten helt på personlighetens grund. Den allmänna rösträttens
princip är, även för kommunernas vidkommande, genomförd i ett flertal
främmande länder, liksom den sedan snart ett årtionde för männens del tilllämpas
vid valen till andra kammaren. De av Kungl. Maj:t föreslagna
särskilda bestämmelserna om, att rösträtt skulle tillkomma hustrun till eu
röstberättigad man även i det fall, att han själv ej är skattskyldig, bortfalla
i och med denna omläggning såsom överflödiga.
Om sålunda rösträtten löses från sitt hittillsvarande samband med
skattskyldigheten till kommunen, bör också den rösträtt bortfalla, som
enligt nu gällande ordning oberoende av mantalsskrivningsorten tillkommer
en röstägande i varje kommun, till vilken han är skattskyldig.
Utskottet hemställer alltså — såsom också påyrkats i herr
Vennerströms in. fl. motion —, att rösträtt hädanefter skall tillkomma
en röstägande endast i den kommun, där häri är mantalsskriven.
I samband med skattskyldighetsstreckets avskaffande uppstår tillika
frågan, huruvida och i vad mån åtnjuten fattigvård bör föranleda förlust av
kommunal rösträtt. Utskottet finner det förslag om begränsning av det politiska
fattigvårdsstrecket till att omfatta allenast de av allmänna fattigvården
för varaktig försörjning omhändertagna, som framlagts av de för utredning
angående de s. k. politiska strecken tillkallade sakkunnige, vara av
beskaffenhet att lämpligen kunna tagas till utgångspunkt för det stadgande
i detta ämne, som för den kommunala rösträttens vidkommande
nu påkallas av skattskyldighetsstreckets upphävande. Det bör erinras,
att de personer, vilka skulle komma att drabbas av en i öyerensstämmelse
med nämnda förslag formulerad bestämmelse, utan undantag tillhöra de
grupper, vilka såsom icke skattskyldiga även nu äro uteslutna från kommunal
rösträtt. Utskottet föreslår således ett stadgande av det innehåll,
att den, som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig
försörjning, förlorar sin rösträtt. I detta sammanhang vill emellertid utskottet
uttala, att det saknat tillfälle att åt sakkunniges nyss nämnda
förslag ägna den grundliga omprövning, som för ett definitivt ståndpunktstagande
till detsamma erfordras. Utskottet förutsätter alltså möjligheten
av att den begränsning av det politiska fattigvårdsstrecket, om
vars behövlighet full enighet rått inom utskottet, kan komma att ske med
tillämpande av andra grunder, än av sakkunnige föreslagits, och att en
därav föranledd jämkning även i det kommunala fattigvårdsstrecket kan
bliva nödvändig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse AV 40.
n
Dessutom har emellertid utskottet funnit skäl tala för att förbinda
införandet av den allmänna och lika kommunala rösträtten med någon
höjning av den hittills gällande åldersgränsen. En dylik åtgärd, som på
intet sätt står i strid med den demokratiska grundsatsen om alla samhällsklassers
likställighet, har även ansetts påkallad med hänsyn till den
påtagliga önskvärdheten av att samma åldersgräns gäller för den politiska
och den kommunala rösträtten. Då utskottet nu vill föreslå, att kommunal
rösträtt skall inträda under året efter det kalenderår då man fyllt 23 år,
förutsätter utskottet således, att vid nästkommande års lagtima riksdag
motsvarande sänkning i det politiska åldersstreeket företages.
I Kungl. Maj:ts förslag ingår även ett slopande av det s. k. utskyldsstrecket,
i vad angår den kommunala rösträtten. Såsom av statsministerns
anförande till statsrådsprotokollet framgår, hava de för utredning
angående de s. k. politiska strecken tillsatta sakkunnige kommit till
det resultat, att det icke är praktiskt genomförbart att åstadkomma en
sådan begränsning av grundlagens bestämmelser, genom vilken uteslutningen
från rösträtt icke skulle drabba den, vars underlåtenhet att betala
sin skatt berott på oförvållad oförmåga, föranledd av sjukdom, arbetslöshet
eller annan olycka, och strecket sålunda inskränkas till att verka
endast mot de oordentliga eller försumliga, i enlighet med det syfte som
alltid angivits såsom dess bärande grund. De sakkunnigas flertal hava
också för sin del funnit det ifrågavarande strecket böra helt och hållet
avskaffas, så mycket hellre som hela detta problem synts bliva i hög
grad förenklat, därest den av Kungl. Maj:t förberedda — och numera
för riksdagen framlagda — nya lagstiftningen om »införsel» för utskyld»’
bleve genomförd; »om på detta sätt», yttra de sakkunnige, »den starkaste
möjliga säkerhet lämnas för att skattskyldigheten blir fullgjord av alla,
som därtill äga förmåga, då blir utskyldsstrecket såsom garanti för att
ej den försumlige erhåller rösträtt obehövligt och kan fullständigt upphävas».
Till denna uppfattning har även regeringen anslutit sig, och statsministern
har, såsom redan i det föregående korteligen omnämnts, tillkännagivit,
att förslag i nu angiven riktning kommer att ingå i den
proposition till nästa års lagtima riksdag angående den politiska rösträtten,
som av regeringen förberedes. Det politiska utskyldsstreckets avskaffande
har emellertid av regeringen ansetts böra föranleda, att diskvalifikationen
på grund av utebliven skattebetalning upphäves även i
fråga om rösträtten i kommunerna.
Lika litet som nyss nämnda sakkunnige har utskottet funnit sig
kunna föreslå en sådan omläggning av utskyldsstrecket, att det allenast
12
Riksdagens skrivelse Nr 40.
erhölle karaktär av »ordentlighetsstreck» och att dess verkningar sålunda
i intet fall komrne att sträcka sig längre än med denna dess karaktär
vore överensstämmande. Såsom i det föregående omnämnts, har utskottet
därför förutsatt, att det politiska utskyldsstrecket skall helt och hållet
bortfalla.
Med hänsyn till de starka betänkligheter som — med utgångspunkt i
den även av statsministern såsom i och för sig riktig betecknade åskådningen,
att den, som vill utöva sina medborgerliga rättigheter, också bör
fullgöra sina skyldigheter — på flera håll inom utskottet gjort sig gällande
mot att helt avskaffa det kommunala utskyldsstrecket, har utskottet emellertid
med avseende på detta ansett sig höra föreslå en sådan anordning,
att själva den princip, på vilken det nu gällande utskyldsstrecket vilar,
fasthålles, men dess verkningar i högst väsentlig mån inskränkas. Utskottet
vill nämligen beträffande villkoren för kommunal rösträtt hemställa,
att endast den, som häftar för kommunalutskylder för samtliga
de tre sistförflutna kalenderåren, skall förlora denna rösträtt, eller, med
andra ord, att för erhållande av sådan endast skall erfordras att hava
gäldat ifrågavarande utskylder för ett av de tre åren.
Det är otvivelaktigt, att utskyldsstrecket genom en sådan modifikation
endast skulle få en inskränkt tillämpning, och det föreligger dessutom
sannolikhet för att åtminstone flertalet av de fall, som alltjämt
skulle komma att drabbas av detsamma, utgöras av sådana, där underlåtenheten
att gälda utskylderna icke berott på bristande förmåga.
Det förtydligande, som Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om diskvalifikation
på grund av konkurs, synes utskottet ändamålsenligt och har fördenskull
tillstyrkts. Det sålunda tillstyrkta stadgandet är så formulerat,
att därav otvetydigt framgår, att rösträtt suspenderas endast för den tid,
konkursen pågår. Utskottet har således ej kunnat ansluta sig till det av
herr Vennerström m. fl. framställda yrkandet att helt utesluta konkurs
från diskvalifikationsgrunderna.
I flere av de till utskottet hänvisade motionerna har ifrågasatts
att på ett eller annat sätt underlätta makars utövande av varandras rösträtt.
Sålunda hava, bland annat, herr Trygger m. fl. och herr Lindman
in. fl. föreslagit, att vad som i övrigt stadgats beträffande fullmaktsröstning
ej skall utgöra hinder för gift man eller kvinna att på grund
av fullmakt föra talan och utöva rösträtt jämväl för den andra maken.
Den fråga, som sålunda uppkommit rörande lättnad i rösträtts utövande,
lärer emellertid — enligt vad inom utskottet blivit upplyst — i annat
sammanhang komma att genom proposition från Kungl. Maj:t föreläggas
nästa lagtima riksdag, varvid emellertid frågans lösning torde komma att
Riksdagens skrivelse Nr 40.
13
sökas på annan väg än den av motionärerna ifrågasatta. Under dessa
omständigheter har utskottet stannat vid att endast på sådant sätt tillstyrka
bifall till vad herr Trygger m. fl. och herr Lindman in. fl. i denna
punkt föreslagit, att av dem påyrkade stadganden intagas bland vederbörande
författningars övergångsbestämmelser och erhålla giltighet allenast
under nästkommande år. Den provisoriska anordning för underlättande
i en del fall av rösträttens effektiva utövning, som sålunda föreslås,
utgör givetvis intet hinder för att genom beslut vid nästkommande
års riksdag för framtiden tillgodose det allmänna ändamål, varom här
är fråga, genom andra anstalter än fullmaktsröstning.
I samband med den lika rösträttens införande har Kungl. Maj:t
— i likhet med vad som skedde i den till innevarande års lagtima riksdag
avlåtna propositionen nr 290 —■ föreslagit upphävande av kommunal
rösträtt för omyndiga samt bolag och andra juridiska personer. Dessutom
föreslås nu upphävande av rösträtten för dödsbo. Sedan utskottet genom
sitt förordande av allmän kommunal rösträtt helt ställt sig på personlighetsprincipens
grundval, har bifall till nu nämnda förslag betraktats som
en konsekvens av vad utskottet i övrigt föreslagit.
Vad utskottet sålunda föreslår beträffande den kommunala rösträtten
nödvändiggör åtskilliga ändringar i reglerna angående röstlängds
upprättande. Sedan sambandet mellan rösträtt och skattskyldighet upphävts,
kan icke längre taxeringslängden läggas till grund för röstlängden,
som i stället måste byggas på mantalslängden. Den kommunala
röstlängdens upprättande skulle alltså ske enligt samma princip,
som enligt lagen om val till riksdagen § 26 gäller för upprättandet av
röstlängden vid val till andra kammaren. Vid sådant förhållande och
då dessutom grunderna för den politiska och den kommunala rösträtten
enligt utskottets förslag och de ändringar i riksdagsordningen, som utskottet
förutsätter bliva av 1919 års lagtima riksdag antagna, skulle
komma att nära överensstämma med varandra, har det synts utskottet
ändamålsenligast att föreskriva, att de myndigheter, vilka enligt § 25
vallagen hava att upprätta den politiska röstlängden (i stad i regel magistraten,
på landet häradsskrivaren), i samband med upprättande av
denna längd även skola upprätta en kommunal röstlängd, och att justeringen
av sistnämnda längd — liksom av den politiska — anförtros åt
resp. magistrat och valnämnd samt företages i samma ordning, som är
stadgad beträffande den politiska röstlängden. Sedan längden sålunda
fastställts, bör den, utan möjlighet till rättelse, gälla under ett år.
Den justering å kommunalstämma, som nu är föreskriven eller medgiven
14
Riksdagens skrivelse Nr 40.
i förordningen om kommunalstyrelse på landet §§ 14, 65 och 66, skulle
således bortfalla, liksom även motsvarande anordningar för städernas
vidkommande. — Närmare föreskrifter i avseende å den politiska röstlängdens
upprättande fastställas i administrativ väg av Konungen. 1
överensstämmelse härmed synas även de närmare bestämmelser om den
kommunala röstlängdens upprättande, som hittills upptagits i kommunalförordningarna,
jämte det till förordningen om kommunalstyrelse på landet
hörande röstlängdsformuläret kunna ersättas med ett stadgande, som
åt Kungl. Maj:t överlåter att härom förordna. I förordningen om kommunalstyrelse
på landet har föreskrift intagits därom, att vid behandling
av sådana ärenden, som angå i mantal satt jord, skall finnas tillgänglig
en längd över de i sådana ärenden röstberättigade, som icke äro i kommunens
allmänna röstlängd upptagna.
Då besväret med den kommunala röstlängdens upprättande på
landet överflyttas från kommunalnämnden till häradsskrivaren, lärer
Kungl. Maj:t föreskriva lämpligt belopp, varmed längden bör av kommunen
lösas.
I samband med den kommunala rösträttsreformen har Kungl. Maj:t,
i huvudsaklig överensstämmelse med den till årets lagtima riksdag i ämnet
avlåtna propositionen, föreslagit vissa ändringar i kommunalförfattningarna,
ägnade att i något högre grad än enligt nu gällande bestämmelser
är fallet, trygga en sorgfällig omprövning av förekommande ärenden
samt förebygga förhastade beslut och, inom särskilt skattetyngda kommuner,
motverka ytterligare stegring i skattetrycket. Sålunda föreslås,
att vid ett invånarantal, som överstiger 3,000, kommun skall vara skyldig
att införa fullmäktige samt att i annat fall kommunalstämman ägor
med allenast enkel majoritet besluta om fullmäktiges införande, därest
förslag i sådant syfte vederbörligen väckes. I detta hänseende hava sålunda
landskommuner och städer blivit likställda. I fråga om beredningen
av de ärenden, som skola företagas till avgörande å kommunalstämma,
ingå i propositionen förslag därom att beredning av samtliga ärenden skall
äga rum, med undantag dock för val samt de ärenden, som fordra skyndsam
handläggning och icke avse utgift eller avhändande av någon kommunens
egendom eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.
Vidare föreslås, att kommunalnämnd, kyrko- och skolråd, gemensamt
kyrko- och skolråd, drätselkammare, som utses å allmän rådstuga, ävensom
två eller flera å primärstämma för särskild beredning utsedda personer
skola, där så påfordras, tillsättas genom proportionellt val. Kungl.
Maj:t har vidare föreslagit utsträckning i vissa avseenden av kravet på
Riksdagens skrivelse Nr 40.
15
‘ kvalificerad majoritet för utgifter i sådana kommuner, där skattetrycket
nått en viss höjd. Slutligen ingå i den kungliga propositionen även bestämmelser
om möjlighet för eu minoritet, minst eu tredjedel av de närvarande,
att få behandlingen av ett å stämman förekommande ärende uppskjutet
till annan dag, om stämmas kungörande på mera effektivt sätt än
enligt nuvarande ordning samt om fakultativ sluten omröstning.
Utskottet har i huvudsak funnit dessa av Kungl. Maj:t framlagda
ändringsförslag väl grundade och ägnade att i sin mån skapa betingelser
för eu sund och besinningsfull verksamhet på det kommunala området.
Endast i fråga om kommunalfullmäktigeinstitutionens utveckling har utskottet
ansett anledning föreligga att nu gå något längre, än Kungl. Maj:t
föreslagit.
Det lärer icke kunna bestridas, att de olägenheter, med vilka kommunalstämman
såsom organ för kommunens beslutanderätt är behäftad,
måste komma att framträda i skarpare belysning, ju längre rätten att
deltaga i kommunala avgöranden utsträckes. Kungl. Maj:t har, såsom
ovan nämnts, med hänsyn härtill föreslagit, att kommunalfullmäktigeinstitutionen
skulle bliva obligatorisk i kommuner med mer än 3,000 invånare.
Utskottet hyser inga betänkligheter mot att härutinnan gå ett steg
längre och föreslår därför i överensstämmelse med de yrkanden, som
framställts dels i herr Tryggers in. fl. och herr Lindmans m. fl. motioner,
dels i herrar Mobergers och Bengtssons, att det representativa systemet
skall tillämpas i alla kommuner med över 1,500 invånare. Härav föranledes
ändring jämväl i förordningen om kommunalstyrelse i stad, enligt
vars nuvarande lydelse stadsfullmäktigeinstitutionen är obligatorisk blott
för kommuner med över 3,000 invånare. — Att, på sätt herr Vennerström
och hans medmotionärer föreslagit, öppna en möjlighet att undantagsvis
bibehålla kommunalstämman såsom beslutande organ även i kommuner
av den storlek, att för dem fullmäktigeinstitutionen är regel, har
utskottet icke funnit vara av behovet påkallat.
Utskottet förbiser ingalunda, att genom fullmäktigeinstitutionens
utveckling på sätt, som av utskottet föreslagits, väsentligt ökat arbete
kommer att åvila Konungens befallningshavande, som har att verkställa
sammanräkning av ifrågavarande val, och förutsätter, att, i syfte att
särskilda arbetskrafter må kunna anlitas, medel ställas till länsstyrelsernas
förfogande i sådana fall, då sammanräkningarna, som enligt förordningen
om kommunalstyrelse på landet § 29 skola påbörjas senast inom
fjorton dagar från valets förrättande, eljest icke skulle kunna äga rum
utan att övriga ärendens handläggning inom länsstyrelsen åsidosattes.
I ovan omförmälda motioner av herrar Trygger in. fl., Lindman m. fl.,
16
Riksdagens skrivelse Nr 40.
Moberger och Bengtsson har vidare föreslagits vidgad befogenhet för kom- ''
munalfullmäktige, i det vissa av de frågor, som omförmälas i förordningen
om kommunalstyrelse på landet § 35, icke längre skulle vara förbehållna
kommunalstämman, utan kunna handläggas av fullmäktige. Utskottet
finner det synnerligen önskvärt, att kommunalfullmäktigeinstitutionens
utveckling i möjligaste mån befordras, och att sålunda på denna institution,
där den finnes, lägges det odelade ansvaret för den kommunala
förvaltningen. Utskottet får därför, i överensstämmelse med vad som
i herrar Tryggers m. fl. och Lindmans in. fl. motioner föreslagits, hemställa
om sådan ändrad lydelse av förordningen om kommunalstyrelse på landet,
att till kommunalfullmäktiges handläggning i kommuner, där fullmäktige
införts, överföras följande ärenden: fråga om försäljning, pantförskrivning
eller utbyte av någon sådan kommunen tillhörig fastighet, som för
något dess gemensamma nytta avseende ändamål genom gåva eller testamente
kommunen tillfallit, ävensom överenskommelse, som medför förändring
i de rättigheter, kommunen till sådan fastighet äger; påläggande
av avgifter, som erfordra uttaxering för längre tid än fem år; upptagande
av lån, då beslut därom är av beskaffenhet att skola jämlikt § 73 underställas
Kungl. Maj:ts prövning och fastställelse, ävensom val av ordförande,
vice ordförande och ledamöter i kommunalnämnden. På kommunalstämman
skulle enligt denna ändring i de kommuner, där fullmäktige
finnas, i huvudsak inga andra ärenden rörande kommunens förvaltning
än val av fullmäktige förekomma.
I de till utskottet hänvisade motionerna hava ytterligare en del
inom den kommunala förvaltningen fallande spörsmål vidrörts.
Sålunda hava herrar Ljunggren och Petrén föreslagit sådan ändring
i förordningen om kommunalstyrelse på landet, att utlåtanden över
ansökning om försäljning av rusdrycker och till sådana drycker ej hånförliga
alkoholhaltiga maltdrycker alltid skola avgivas av kommunalstämma
och ej av kommunalfullmäktige. Då den av motionärerna ifrågasatta
förändringen berör även andra författningar än kommunalförordningarna,
finner utskottet — utan att uttala sig om förändringens lämplighet i och
för sig — att i alla händelser med vidtagande av sådan åtgärd utan
större olägenhet kan anstå till nästkommande års inom kort sammanträdande
riksdag.
I motioner av herrar Ekman (nr 27) och Nilsson i Landeryd
(nr 59) har vidare föreslagits sådan utsträckt tillämpning av den proportionella
valmetoden, att denna komme att användas vid alla inom kom
-
17
Riksdagens skrivelse Nr 40.
munala representationer förekommande val (herr Nilssons motion) eller
alla borgerligt- och kyrkligt-kommunala val över huvud taget (herr
Ekmans motion). Att i vidare mån än av Kungl. Maj:t föreslagits (nämligen
vid val av kommunalnämnd och särskilda beredningar) införa den proportionella
valmetoden vid sådana val, som förekomma å kommunalstämma,
kan utskottet med hänsyn till de stora praktiska svårigheter,
som därvid tvivelsutan skulle yppa sig, ej tillstyrka. Däremot vill utskottet
på de skål, som av konstitutionsutskottet i dess utlåtande nr 19
vid innevarande års lagtima riksdag anfördes, hemställa om utredning,
i vilken utsträckning det må kunna föreskrivas, att på landsting, stads- och
kommunalfullmäktige ankommande val, utöver vad därom redan är stadgat,
skola ske proportionellt, där sådant av visst antal väljande äskas.
Herrar Clason och Östberg påyrka sådan ändring i förordningen om
kommunalstyrelse i stad, att stadsfullmäktige till viss del komme att bestå
av ledamöter, som för längre tid än den eljest gällande mandattiden utsetts
av de omedelbart valda fullmäktige; herr Clason föreslår dessutom en liknande
anordning för landstingens vidkommande. Utskottet finner icke
dessa frågor stå i nödvändigt sammanhang med de förslag, som framlagts
i Kungl. Maj:ts proposition, och anser alltså för närvarande ingen
åtgärd i motionernas syfte erforderlig. Givetvis lära i varje fall statsmakterna
i framtiden icke underlåta att uppmärksamma de viktiga problem,
som i motionerna vidrörts.
Slutligen hava av herr Ekman i motionerna nr 18 och 19 framlagts
vissa till den kyrkliga kommunens förvaltning hörande förslag: om införande
av kyrkofullmäktige, om sådan inskränkning i rösträtten i rent kyrkliga
ärenden m. in. ävensom valbarheten till kyrkoråd och kyrkofullmäktige,
att denna endast skulle tillkomma personer, som vore döpta inom svenska
kyrkan och fortfarande stode i försandingsgemenskap med denna kyrka,
om stadganden därom, att endast sådana personer skulle deltaga i utgörandet
av avgifter, som anginge rent kyrkliga angelägenheter eller åtgärder
rörande kristendomsundervisningen i skolorna, samt om sådana
bestämmelser, att därav klart framginge, huru vårdnaden av kyrkans
egendom och ansvaret därför skall fördelas emellan kyrkorådet och vederbörande
kyrkovärdar. Utskottet finner åtskilliga skäl tala för att — i
likhet med vad som är fallet inom den borgerliga kommunen — genom
införande av ett representativt system även för den kyrkliga kommunens
vidkommande trygga en god handläggning av de inom denna förekommande
ärendena. Å andra sidan hava även de svårigheter, med vilka
en sådan reform är förenad, varit under övervägande i utskottet, varjämte
det erinrats, att detta spörsmåls upptagande nödvändigtvis måste för
Bihang
till urtima riksdagens protokoll 1018. 14 sand. (Nr 40.) 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 40.
anleda en närmare granskning av tidsenligheten i att vissa grupper
ärenden, särskilt de med skolväsendet sammanhängande, falla under den
kyrkliga kommunens beslutanderätt. Det hemställes med hänsyn härtill,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning,
huruvida och i vad mån representativt system må kunna införas jämväl
inom den kyrkliga kommunen. Övriga av motionären i motionen nr 18
ävensom i motionen nr 19 punkt l:o framlagda spörsmål har utskottet,
då ännu denna för den kyrkliga kommunalförvaltningen grundläggande
fråga är olöst, ansett böra för närvarande lämnas å sido. De svårigheter med
avseende å kyrkorådets och kyrkovärdarnas inbördes ställning, som motionären
påpekat, synas utskottet enklast vinna sin lösning, om det stadgas,
att kyrkovärdarna skola väljas av och inom kyrkorådet. Utskottet hemställer
alltså om ändring av Kungl. Maj:ts förslag i denna riktning.
Landstingsförordningen.
Kungl. Maj:ts proposition avser (frånsett de bestämmelser, som
allenast utgöra konsekvenser av förslaget om lika kommunal rösträtt) i tre
hänseenden ändringar i fråga om valen till landsting. För det första
har rätten att deltaga i landstingsmannaval begränsats till den kommun,
inom vilken röstägare är mantalsskriven. För det andra har valbarheten,
som förut tillkom endast inom valkretsen röstberättigade män, utsträckts
till inom landstingsområdet röstberättigade män och kvinnor. För det tredje
har likställighet mellan landsbygd och städer i avseende å grunderna för
bestämmandet av antalet representanter i landsting ävensom en höjning
av maximiantalet representanter per landsbygdsvalkrets från sex till åtta i
överensstämmelse med andra kammarens beslut vid 1918 års lagtima
riksdag genomförts.
Om den av Kungl. Maj:t föreslagna inskränkningen i landstingsvalrätten
behöver utskottet icke särskilt yttra sig efter att förut beträffande
den kommunala rösträtten i allmänhet hava tillstyrkt genomförande
av principen om rösträtt endast å mantalsskrivningsorten. Mot vad
Kungl. Maj:t i övrigt har föreslagit beträffande val till landstingen har
utskottet endast i två avseenden funnit anledning till erinran. För det
första vill utskottet framhålla, att, om folkmängdssiffran 4,000 lägges till
grund för beräknandet av antalet landstingsmän för varje valkrets, sammanlagda
antalet landstingsmän kommer att i ej oväsentlig grad ökas.
Enligt de på 1914 och 1916 års val grundade beräkningar, som gjorts i
Kungl. Maj:ts proposition till 1918 års lagtima riksdag nr 277, skulle
nämligen en sådan anordning medföra, att detta antal inom hela landet
Riksdagens skrivelse Nr 40.
19
ökades från 1,247 till 1,372. Då en dylik ökning varken med hänsyn
till landstingens arbete eller ur andra synpunkter kan anses påkallad,
vill utskottet föreslå den ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att till grund
för ifrågavarande beräkning lägges den nu för landsbygden gällande
siffran, eller 5,000, en ändring, som enligt nyss nämnda beräkningar
skulle medföra, att antalet landstingsmän i hela riket blir 1,135. I samband
härmed har utskottet funnit skäl föreligga att i ännu högre grad,
än enligt Kungl. Maj:ts förslag är fallet, beakta önskemålet om åstadkommande
av större proportionell rättvisa. Utskottet föreslår fördenskull,
att på landet minimiantalet landstingmän per valkrets höjes från tre till
fem. En motsvarande anordning för städernas vidkommande har utskottet
däremot med hänsyn till de med en dylik anordning förenade
praktiska svårigheterna och den knappa tid, som stått till utskottets förfogande,
för närvarande ej kunnat föreslå. Frågan synes emellertid utskottet
vara värd all uppmärksamhet, därvid särskilt bör tagas under
övervägande, huruvida icke för vinnande av det angivna syftemålet mindre
städer lämpligen kunna förenas med kringliggande landsbygd i gemensamma
valkretsar.
I följd av vad utskottet sålunda föreslagit böra i Kungl. Maj:ts
förslag till ändrad lydelse av § 2 mom. 2 och 3 samt § 40 mom. 1 landstingsförordningen
siffrorna 32,000, 8,000 och 16,000 ändras till resp.
40,000, 20,000 (eller, där fråga är om stadsvalkretsar, 10,000) och 20,000.
Däremot bortfaller den i § 2 mom. 2 medgivna möjligheten att bilda
två valkretsar av domsaga, vilkens invånarantal är lägre än det, som
motsvarar den för beräkningen av representantantalet gällande folkmängdssiffran
multiplicerad med åtta. Bestämmelserna om landstingsvalkretsarnas
storlek komma genom vad utskottet hemställer att i väsentliga delar
överensstämma med vad som i detta hänseende föreslagits i herr Vennerströms
m. fl. motion; även det önskemål om minskning av antalet
landstingsmän, som framförts av herr Gezelius jämte medmotionärer, blir
till viss grad tillgodosett.
Utskottet har ej kunnat finna, att praktiska svårigheter kunna befaras
möta vid tillämpning av den av utskottet sålunda föreslagna ordningen.
Utskottet har emellertid förutsatt, att därest vid ytterligare undersökning
annat förhållande skulle yppas, Kungl. Maj:t kommer att till
nästkommande riksdag föreslå den jämkning, som må vara påkallad.
Utskottet vill emellertid, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, hemställa
om ytterligare en ändring i landstingsförordningen. Såsom i annat
sammanhang angivits, har nämligen den dryftning av förstakammarproblemet,
som inom utskottet ägt rum, givit till resultat, att rösträtten
20
Riksdagens skrivelse Nr 40.
till landsting bör ordnas efter delvis andra grunder än de för den kommunala
rösträtten i övrigt gällande. Utskottet, som i detta hänseende
icke kunnat gå den väg som av herr Räf förordats (åldersstreckets höjning
till 35 år jämte en tilläggsröst för dem, som minst två år varit
boende inom kommunen), föreslår i stället, att rätten att deltaga i landstingsmannaval
skall inträda under året näst efter det då den röstägande
uppnått 21 års ålder. Denna höjning hör föranleda, att även valbarhetsåldern
höjes till 27 år.
Med de förändringar i landstingsförordningen, som i sammanhang
med den av utskottet inledningsvis antydda ordningen för val till första
kammaren möjligen kunna erfordras, torde böra anstå, till dess frågan
om denna ordning kommer under riksdagens omprövning.
Om det förslag angående rätt för landstingen att i viss utsträckning
komplettera sig själva, som framförts av herr Clason, gäller vad utskottet
i det föregående yttrat i anledning av samme motionärs förslag om stadsfullmäktiges
självkomplettering.---Slutligen bör i detta sammanhang
erinras, att den utredning om vidsträcktare användning av proportionell
valmetod, som av utskottet i annat sammanhang förordats, även avser
val inom landsting.
Övergångsbestämmelserna.
I Kungl. Maj:ts proposition har föreslagits, att ändringarna i kommunalförfattningarna
i huvudsak skola träda i kraft den 1 mars 1919,
att mandattiden för samtliga ledamöter av de nu fungerande kommunala
representationerna — landsting, stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige och
municipalfulhnäktige — skall utgå på våren 1919 (för landsting, kommunalfullmäktige
och municipalfullmäktige: 30 april, för stadsfullmäktige:
31 mars), och att nya val enligt de nya rösträttsbestämmelserna för
nämnda representationer dessförinnan skola äga rum. Vad Kungl. Maj:t
sålunda föreslagit, har utskottet tillstyrkt. Utskottet har därvid, ehuru
i annan form, tagit hänsyn även till de synpunkter, som i herr Tryggers
m. fl. och herr Lindmans m. fl. motioner föranledde yrkande*öm uppskov
med den nya lagstiftningens ikraftträdande i avvaktan på det slutliga
avgörandet i frågan om ändrade bestämmelser i riksdagsordningen i avseende
å grunderna för val till första kammaren. Ifrågavarande uppskov
påyrkades nämligen i dessa motioner framför allt av det skäl, att det
förslag, som i motionerna framlagts beträffande första kammarens sammansättning,
kunde komma att prövas av en första kammare vald efter
Riksdagens skrivelse Nr 40.
21
grunder (lika rösträtt från 21 år), som de för sin del icke kunde godkänna.
Sedan numera enighet inom utskottet vunnits om eu ordning
för valen till första kammaren, så beskaffad att den till väsentliga delar
bliver tillämplig redan genom de ändringar i kommunalförfattningarna,
som av utskottet tillstyrkts, synes denna betänklighet icke längre föreligga.
Då enligt utskottets förslag om nya regler för röstlängds upprättande
mantalslängden skall läggas till grund för röstlängden, lärer det
bliva nödvändigt att bygga de röstlängder, som vid de på våren 1919
förekommande valen skola tillämpas, på 1918 års mantalslängder. Stadgande
härom har intagits i vederbörande övergångsbestämmelser.
I fråga om kommunala nämnder och delegationer har Kungl. Maj:t
föreslagit, att de i sin helhet skulle förnyas under år 1919 å de för
sagda val stadgade tider. Utskottet har icke kunnat undgå att taga i
betraktande, att en sådan anordning ur synpunkten av den kommunala
förvaltningens jämna fortgång måhända i en del fall kunde bliva förenad
med svårigheter, och föreslår för den skull, att ifrågavarande nämnder
och delegationer skola i sedvanlig ordning förnyas.
Det övergångsstadgande i förordningarna om kbmmunalstyrelse på
landet och i stad, som utskottet föreslagit beträffande makars rätt att
enligt fullmakt utöva varandras rösträtt, har i annat sammanhang
motiverats.»
Utskottets utlåtande var åtföljt av följande bilaga:
»Utkast
till den inom utskottet träffade, i dess motivering åberopade överenskommelse.
P. M.
angående förslag till grunder för betänkande i anledning av K. prop. nr 31.
Do. Allmän och lika politisk och kommunal rösträtt, inträdande
från och med året näst efter det, varunder 23 år fyllts.
2:o. I avseende å den kommunala rösträtten skall gälla viss påföljd
på uraktlåten skattebetalning, sålunda att den, som i avseende å
de kommunalutskylder, vilka förfallit till betalning under de tre sistförfluten
kalenderåren, ej erlagt åtminstone ett års utskylder, går förlustig
22
Riksdagens skrivelse Nr 40.
rösträtt. Det anmärkes, att alltså vid den politiska rösträtten skattebetalningsstrecket
förutsättes skola helt avskaffas.
3:o. För landstingsval gäller den kommunala rösträtten med den
förändring, att rösträtten inträder under året näst efter det, då 27 år
fyllts. Valbarhet till landsting = valrätt.
4:o. Grunderna för beräkning av landstingsmandaten jämkas sålunda,
att underlaget bestämmes till 5,000 inv. i stället för 4,000 inv.,
varjämte i landstingsförordningen § 2 mom. 2 talen 32,000 resp. 8,000
ändras till 40,000 resp. 10,000 samt i mom. 3 talen 8,000 resp. 16,000
ändras till 10,000 resp. 20,000.
5:o. Kommunalfullmäktige resp. stadsfullmäktige bli obligatoriska
i kommuner med mera än 1,500 invånare.
6:o. Slutbestämmelserna i de särskilda lagarna jämkas sålunda,
att nyval skola ske endast beträffande stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige,
municipalfullmäktige och landsting, varemot drätselkammare, nämnder
och styrelser skola i sedvanlig ordning förnyas.
7:o. I fråga om obligatoriskt införande av kyrkofullmäktige hegäres
utredning.
8:o. Angående första kammaren: a) valkretsindelningen jämkas
sålunda att, för så vitt möjligt, varje valkrets utser minst fem riksdagsmän.
För de fall, då sammanförande av särskilda landstingsområden erfordras
för åstadkommande av lämplig valkretsindelning, hör val ske vid
samfälld förrättning, eventuellt medelst särskilda val och samfälld sammanräkning.
Städer som ej deltaga i landsting skola — med undantag för Stockholm
och Göteborg — välja samfällt med landsting, därvid städerna, enligt
de för landstingsval stadgade grunder, utse elektorer.
För Stockholm och Göteborg, som vardera för sig utgör valkrets,
väljas riksdagsmän av elektorer. Val av dessa elektorer förrättas samtidigt
med val av stadsfullmäktige, men för rösträtt gälla härvid samma
villkor som vid val av landstingsmän.
Intill dess bestämmelser i nu berörda avseende beslutats komma
alltså för samtliga ifrågavarande städer val till första kammaren att förrättas
av stadsfullmäktige.
b) mandatperiod åtta år.
Successiv förnyelse.»
Under åberopande av ovan återgivna motivering får riksdagen i
huvudsaklig överensstämmelse med den av utskottet gjorda hemställan,
Riksdagens skrivelse Nr 40.
23
dels tillkännagiva, att riksdagen, som icke kunnat i oförändrad
form antaga Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, i anledning
av denna proposition jämte i ärendet väckta motioner för sin del antagit
följande:
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse pä
landet den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 8—12, 14, 16—19, 21, 27, 29, 30,
32, 35, 36, 38, 40, 42, 48, 65 och 66 i förordningen om kommunalstyrelse
på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse
§ B.
Rättighet att deltaga i kommunalstämmans överläggningar och beslut
tillkommer envar inom kommunen mantalsskriven man eller kvinna,
som är svensk undersåte samt senast under nästföregående kalenderår
uppnått tjugutre års ålder.
Sådan rättighet må dock ej utövas av den, som
a) är omyndig förklarad,
b) är i konkurstillstånd,
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning,
d) i avseende å påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit
till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, häftar för utskylder
för flera än två av dessa år, eller
e) är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av ådömd
straffpåföljd.
§ 9.
Den omständigheten, att endera av äkta makar är sin rösträtt förlustig,
inverkar ej på den rösträtt, som må den andra maken lagligen
tillkomma.
§ 10.
Mom. 1. I överläggningar och beslut--— i kommunen röst
berättigade.
24
Riksdagens skrivelse Nr 40.
Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord, må ej andra
taga del däri än de, som innehava sådan jord.
I ärende, varom i detta moment är fråga, tillkommer talan och
rösträtt jordinnehavare, som här avses, ändå att han ej är i kommunen
mantalsskriven; och må dylik rätt utövas jämväl för omyndig, oskiftat
dödsbo, bolag eller annan samfällighet. För omyndig röstar---
person föra talan.
§ 11.
Mom. 1. Varje röstberättigad äger en röst.
Mom. 2. Där för deltagande---bestämda grunden.
§ 12.
Röstägande är berättigad att sin talan och rösträtt i kommunalstämman
på annan röstägande överlåta.
Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt
för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall vara---underskrift bestyrkt.
§ 14.
Mom. 1. Före den 25 juni varje år skall av den tjänsteman, som
verkställer debitering av utskylderna till kronan, upprättas röstlängd för
kommunen. Äro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige
eller landstingsmän, skall längden uppläggas i särskilda delar, en för
varje valdistrikt. Röstlängden skall efter mantalslängden för samma år
upptaga alla i kommunen mantalsskrivna personer, vilka uppnått eller
under kalenderåret uppnå en ålder av tjugutre år. Envar sådan person,
om vilken upplysning ej vinnes, att han den 10 juni brister i något av
vad i § 8 stadgas såsom villkor för rösträtt, antecknas i längden såsom
röstberättig; dock att i fråga om den, som först under kalenderåret uppnått
eller uppnår en ålder av tjugutre år, anmärkes, att rösträtt ej tillkommer
honom förr än efter utgången av löpande kalenderår.
Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande så ock
om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter
till införande i längden meddelas av Konungen.
Mom. 2. Röstlängden skall senast den 25 juni vara avsänd eller
avlämnad till ordföranden i den i lag om val till riksdagen den 26 maj
1909 omförmälda valnämnd. Yad i nämnda lag stadgas om röstlängds
Riksdagen» skrivelse Nr 40.
25
framläggande till granskning och om kungörelse därom, om underrättelse
till personer, som i längden upptagits såsom icke röstberättigade, om
framställande av anmärkningar mot längden och om underrättelse till
den, mot vars rösträtt anmärkning framställts, om prövning av sådana
anmärkningar samt om längdens justering ävensom om klagan över valnämndens
beslut skall äga motsvarande tillämpning.
Mom. 3. Har mot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd,
anmärkning ej förekommit, eller har i anledning av framställd
anmärkning beslut givits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden
gjorts, lände, där ej, på sätt i mom. 4 här nedan stadgas, rättelse skall
verkställas, den röstlängd till ovillkorlig efterrättelse vid kommunalstämma,
intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd.
Mom. 4. Har på klagan, som i samband med besvär över kommunalstämmas
beslut blivit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig,
skall, evad felaktigheten länt till beslutets upphävande eller ej,
Konungens befallningshavande förordna om införande i längden av de
utav beslutet föranledda rättelser.
Mom. 5. Vid behandling av sådant ärende, som i § 10 mom. 2
sägs, skall genom kommunalnämndens föranstaltande finnas tillgänglig
längd över de i sådant ärende röstberättigade, vilka icke finnas i kommunens
allmänna röstlängd upptagna.
§ 16.
Kungörelse om kommunalstämma---dagen ånyo uppläsas.
För ärende, som---erläggande av bidrag därtill.
Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å
plats eller platser inom kommunen, som kommunalstämman för ändamålet
bestämmer.
Tillkännagivande om tid — — — deltagandes röster annorlunda
beslutar — —- — kännedom. Har vid fattandet av---deltagandes
röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning.
Tillkännagivandet skall---å kommunalstämman förekomma.
På kommunalstämma---nästföljande kalenderår.
Ordföranden skall — — — före stämman.
Den omständigheten---för stämmans hållande.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 Sami. (Nr 40.)
4
26
Riksdagens skrivelse Nr 40.
§ 17.
Mom. 1. Tre ordinarie kommunalstämmor — — — för granskning
av debiterings- och uppbördslängden samt — — — för dessa
stämmor ovan stadgade tid.
Ordinarie kommunalstämma i december — — — — — —--
sön- eller helgdag.
Angående kommunalstämma--— särskilt stadgat.
Den, vilken---sagda förvaltning.
Mom. 2. Kommunalstämma hålles även när Konungens befallningshavande
eller kommunalnämnden det äskar, eller då ordföranden
finner sådant nödigt. Enskild man, som är berättigad till talan i kommunalstämma,
ävensom vederbörande kronobetjänt, äger ock kommunalstämmas
sammankallande för uppgivet ärende begära. Varder denna
begäran av ordföranden avslagen, meddelar han, om så äskas, sitt beslut
skriftligen med skälen därtill; och äger sökanden att däröver föra klagan
inom den tid och på den ort, som för besväras anförande i § 75 stadgas.
§ 18.
De ärenden, som å kommunalstämma till avgörande företagas, skola
förut vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan av
kommunen tillsatt nämnd eller styrelse, dit ärendet efter sin beskaffenhet
hör, eller av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer.
Val må dock kunna av kommunalstämma förrättas utan föregående
beredning. Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller avhändande av kommunen tillhörig egendom
eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.
Innan ärende, som beretts annorledes än genom kommunalnämnd,
företages till avgörande å kommunalstämma, skall kommunalnämnden
lämnas tillfälle att däröver avgiva yttrande.
Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom
ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat,
därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det
tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,
valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland
de närvarande röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt antal
personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Riksdagens skrivelse Nr 40.
27
§ 19.
Mom. 1. Kan ärende, som av kommunalstämma handlägges, å
den utsatta dagen icke till slut bringas, skall stämman fortsättas å annan
dag och, därest stämman så besluter, kungörelse härom i vederbörlig
ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan
sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva
dagen för stämmans fortsättande.
Mom. 2. Då jämlikt § 18 eller § 40 mom. 2 val sker proportionellt,
äger ordföranden, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller
av annan anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats
och innan sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens
fortsättande och avslutande. I sådant fall skola vid stämman
utses minst två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta
valförrättningen, och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna
förvaras, omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill
samt därefter sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens
fortsättande borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa
sig om att sigillen äro obrutna.
Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras
ej.
Mom. 3. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov
med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande
därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden
har att med iakttagande av de i § 16 givna föreskrifter kungöra.
Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något
ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.
§ 21.
Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats — — — eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning
beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke
sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening
beslut, som ordföranden biträder.
28
Riksdagens skrivelse Nr 40.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom---stadsplan eller tomt
indelning;
b)
beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt
men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i kommun, där
högsta kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital och arbete
överstiger 9 kronor;
d) höjande av visst, under det löpande året utgående anslag, då
höjningen skulle utgöra:
l:o) mer än 25 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger
9 kronor men icke 12 kronor för 100 kronors inkomst av kapital
och arbete;
2:o) mer än 15 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger
12 kronor men icke 15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital
och arbete;
3:o) mer än 10 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger
15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för
erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;
g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.
Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder
till kommunen vare sig de beslutats å kommunalstämma eller å
kyrkostämma.
Mom. 4. Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må ske
allenast, där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter
befunnits föreligga.
Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav ske.
§ 27.
Mom. 1. I kommun med över 1,500 invånare---uppdragas
åt kommunalfullmäktige.
Mom. 2. Vill kommun med 1,500 invånare — — — må sådant
vara tillåtet.
Riksdagens skrivelse Nr 40.
29
Förslag om upphävande---efter beslutets fattande.
Beslut i omförmälda — — — ofördröjligen anmälas.
§ 29.
Mom. 1. För val — — — inom valkrets.
Mom. 2. Är kommun delad---valdistrikt för kommunalfull
mäktigval.
Mom. 3. Äro i kommun---— är mantalsskriven.
Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel må---själva fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken användes annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel---vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige —--valdistriktet,
röstlängd.
b) Ej må — — — inom stämmolokalen.
Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika
till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen---val
urnan
är tom.
Valmännen äga---kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, om han---till
sett,
att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,
nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan---därtill utser.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken, varde ej mottaget.
Då uppehåll i---skall försändelsen assureras.
c) Konungens befallningshavande---valet gäller.
§ 30.
För rösternas sammanräknande — — — avse själva fullmäktigvalet.
30
Riksdagens skrivelse Nr 40.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel
röst. Det namn---första i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel
röst, där icke---rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom
halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en
tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en
fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen —--
högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn,
bliver detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava
samma första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens
rösttal---samma första och samma andra namn samt utgöra mer
än tre fjärdedelar av gruppens rösttal —--efter samma grunder.
2:o) I den mån ---— motsvarande tillämpning.
§ 32.
Mom. 1. Mellan lika rösttal---skiljas genom lottning.
Mom. 2. Hava vid valet--— de återstående platserna.
Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig--— tilldelats honom.
Vid den nya — — — själva fullmäktigvalet. Varje valsedel
gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de
förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit--— inläggas under försegling.
Mom. 4. Finnes i fall —--blivit vald.
§ 35.
Följande ärenden må ej av kommunalfullmäktige upptagas, utan
skola alltid å kommunalstämma eller i det fall, som i § 29 omförmäles, å
distriktsstämma handläggas:
a) justering av den i § 65 omförmälda längd;
b) val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämma så
ock till kommunalfullmäktige;
c) beslut varom i § 16 sägs, så ock beslut enligt § 17 angående dag
för kommunalstämma.
Riksdagens skrivelse Nr 40.
31
§ 36.
Mom. 1. Kungörelse om fullmäktiges sammanträde första gången
efter -fattande av beslut, varom i § 27 förmäles, skall utfärdas av stämmans
ordförande, därefter av fullmäktiges ordförande eller, i händelse av
hans förhinder, av vice ordföranden. Kungörelsen skall innehålla bestämd
uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet
och uppläsas minst åtta dagar — — — ånyo uppläsas.
För ärende--— bidrag därtill.
Besluta fullmäktige---föranstalta därom.
Skriftlig kallelse--— honom översändas.
Mom. 2. Kommunalfullmäktige må ej — — — av dem äro tillstädes.
Är till följd av stadgandena i § 17 mom. 1 samt i mom. 4
här nedan tillstädesvarande fullmäktig hindrad---för ärendets
företagande.
Ordförande eller ledamot---inställas eller upplösas.
Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges---i besluten, deltaga.
Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola — — —
hållas.
Vid omröstning---sker öppet.
Till beslut i frågor, som angivas i § 21 mom. 2, erfordras---
--— fullmäktiges beslut.
I övrigt gäller---stadgat är.
§ 38.
Kommunalnämnden tillhör att:
ombesörja verkställigheten--— kommunens övriga inkomster;
verkställa beredning, varom i § 18 förmäles, av ärenden, som skola
förekomma till behandling å kommunalstämma;
avgiva infordrade betänkanden — — — socknenämnds handläggning
överlämnat.
§ 40.
Mom. 1. Kommunalstämman utser, med hänsikt till kommunens
vidd och folkmängd, det antal ledamöter, varav kommunalnämnden skall
vara sammansatt; dock må detta antal icke vara under fem eller över elva.
Vid samma tillfälle utses jämväl ett lika antal suppleanter.
Mom. 2. Val av ledamöter och suppleanter i kommunalnämnd
sker proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas
32
Riksdagens skrivelse Nr 40.
av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter valet
avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland de närvarande
röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt antal personer
att vid valförrättningen biträda ordföranden.
§ 42.
I avseende — — — stadgat är.
Beträffande såväl de ordinarie ledamöternas som suppleanternas
tjänstgöringstid gäller vad i § 28 mom. 2 är stadgat- i avseende å kommunalfullm
äktige.
Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,
och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval; och
bör dylikt val, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum
å ordinarie kommunalstätnma i december. Den sålunda valde tjänstgör
under den tid, som för den avgångne återstått. Avgår ordinarie ledamot,
som utsetts vid proportionellt val, inkallas till ordinarie ledamot den
suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i
stället inträda.
§ 48.
Kommunalnämnden må ej handlägga ärende, där icke mer än
hälften av ledamöternas hela antal är tillstädes.
§ 65.
Debiterings- och uppbördslängden skall tillställas---giver
tillkänna, att längden på lämplig ort---och å densamma längden
till justering---funnit fog.
Nämnda stämma —--månad sammanträda.
§ 66.
Kommunalstämman åligger att. över de anmärkningar, som då mot
längden framställas, genast besluta och i längden låta införa därvid
godkända ändringar, varefter längden, sålunda granskad och avslutad,
skall, försedd med intyg därom---januari månad.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919; dock skall vad i § 18
första stycket och § 36 mom. 4 enligt deras nya lydelse är stadgat
gälla först från och med den 1 maj 1919.
Riksdagens skrivelse Nr 40.
33
I kommun eller municipalsamhälle, där kommunal- eller municipalfullmäktige
finnas eller skola tillsättas, skall å stämma före utgången av
mars månad 1919 val av hela antalet fullmäktige äga rum. Därvid
skall halva antalet fullmäktige eller, om detta icke är jämnt, det antal,
som är närmast under hälften, utses för tiden från och med den 1 maj 1919
till och med den 31 december 1920 och återstående antalet fullmäktige
för tiden från och med den 1 maj 1919 till och med den 31 december
1922; och böra de fullmäktige, som skola kvarstå till utgången
av år 1920, och de, som skola kvarstå till utgången av år 1922, utses
genom särskilda val. Tjänstgöringstiden för de fullmäktige, som dessförinnan
utsetts för tid efter den 31 december 1918, skall utgå den 30
april 1919.
Särskild röstlängd skall på grundval av mantalslängden för år 1918
och med tillämpning av de nya bestämmelserna angående rösträtt och
röstgrund uppläggas så tidigt att den kan företagas---under nämnda
månad. Närmare föreskrifter i avseende å längdens uppläggande och om
skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter
till införande i längden meddelas av Konungen. Denna längd skall
med tillämpning av hittills gällande bestämmelser om röstlängds tillhandahållande,
granskning och justering komma till använding, intill dess
röstlängd blivit i den ordning, § 14 stadgar, första gången upprättad
och fastställd.
Där i fall, som i § 29 mom. 5 a) tredje stycket sägs, ordförande
vid distriktsstämma jämte suppleant för honom ej finnes utsedd, skall
sådan ordförande jämte suppleant utses i god tid före fullmäktigvalet.
Under tiden från denna lags ikraftträdande intill utgången av år
1919 utgör vad i § 12 andra stycket stadgas ej hinder för äkta make
att på grund av fullmakt föra talan och utöva rösträtt jämväl för andra
maken.
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i stad
den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 7, 9—13, 15—18, 24, 25, 28, 41 och 56
i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola
erhålla följande ändrade lydelse:
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 sand. (Nr 40.)
5
34
Riksdagens skrivelse ATr 40.
§ 7.
Mom. 1. Uti stad med Över 1,500 invånare — — — stadsfullmäktige.
Mom. 2. I stad med 1,500 invånare — — beslutanderätt överlåten.
Förslag---fattande.
Beslut — — — anmälas.
§ 9.
Rättighet att vid allmän rådstuga deltaga i överläggningar och beslut
i alla de staden rörande angelägenheter, vilka icke enligt rikets grundlagar
eller särskilda författningar äro vissa klasser av stadens medlemmar
förbehållna, tillkommer envar inom kommunen mantalsskriven man
eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under nästföregående
kalenderår uppnått tjugutre års ålder.
Sådan rättighet må dock ej utövas av den, som
a) är omyndig förklarad,
b) är i konkurstillstånd,
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörj ning,
d) i avseende å påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för
flera än två av dessa år, eller
e) är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av ådömd
straffpåföljd.
§ 10.
Den omständigheten, att endera av äkta makar är sin rösträtt förlustig,
inverkar ej på den rösträtt, som må den andra maken lagligen
tillkomma.
§ 11.
Varje röstberättigad äger en röst.
§ 12.
Röstägande är berättigad att sin talan och rösträtt å allmän rådstuga
på annan röstägande överlåta.
Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt
för mer än en röstberättigad.
Fullmakten skall — — — underskrift bestyrkt.
Riksdagens skrivelse Nr 40.
35
§ 13.
Mom. 1. Före den 25 juni varje år skall i stad, där magistrat ej
linnes, av den tjänsteman, som verkställer debiteringen av utskylderna
till kronan, samt i annan stad av magistraten eller, där särskilda tjänstemän
äro för nämnda debitering förordnade, av dessa under magistratens
inseende upprättas röstlängd för kommunen. Röstlängden skall efter mantalslängden
för samma år upptaga alla i kommunen mantalsskrivna personer,
vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av tjugutre
år. Envar sådan person, om vilken upplysning ej vinnes, att han den
10 juni brister i något av vad i § 9 stadgas såsom villkor för rösträtt,
antecknas i längden såsom röstberättigad; dock att i fråga om den, som
först under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugutre år,
anmärkes, att rösträtt ej tillkommer honom förr än efter utgången av
löpande kalenderår.
Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande så ock
om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter
till införande i längden meddelas av Konungen.
Mom. 2. Röstlängden skall senast den 25 juni vara avsänd eller
avlämnad till magistraten, där denna ej själv verkställt upprättandet.
Vad i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909 stadgas om röstlängds
framläggande till granskning och om kungörelse därom, om underrättelse
till personer, som i längden upptagits såsom icke röstberättigade,
om framställande av anmärkningar mot längden och om underrättelse
till den, mot vars rösträtt anmärkning framställts, om prövning
av sådana anmärkningar samt om längdens justering ävensom om klagan
över magistratens beslut skall äga motsvarande tillämpning.
Mom. 3. Har mot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd,
anmärkning ej förekommit, eller har i anledning av framställd anmärkning
beslut givits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden
gjorts, lände, där ej, på sätt i mom. 4 här nedan stadgas, rättelse skall
verkställas, den röstlängd till ovillkorlig efterrättelse vid allmän rådstuga,
intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd.
Mom. 4. Har på klagan, som i samband med besvär över allmän
rådstugas beslut blivit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig,
skall, evad felaktigheten länt till beslutets upphävande eller ej, Konungens
befallningshavande förordna om införande i längden av de utav
beslutet föranledda rättelser.
36
Riksdagens skrivelse Nr 40.
§ 15.
Kallelse — — — kännedom.
I december — — — av de i omröstningen deltagandes röster,
skall kallelsen---tidning.
Kallelsen---överläggning förekomma.
För ärende — — — blivit bestämt. Beslut om utgift---
rådstuga fattas.
Ej må ärende å allmän rådstuga till behandling företagas förr, än
det blivit vederbörligen berett av magistraten eller stadens drätselkammare
eller annan av allmän rådstuga tillsatt styrelse, dit detsamma efter
ärendets beskaffenhet hör, eller av särskilt för sådan beredning utsedda
personer.
Skola två eller flera personer utses för beredning, varom ovan förmäles,
sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat, därest
sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket
erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer, valet
avser, ökat med 1.
Mom. 1. Kan ärende, som vid allmän rådstuga handlägges, å den
utsatta dagen icke till slut bringas, skall rådstugan fortsättas å annan
dag och, därest rådstugan så besluter, kungörelse härom i vederbörlig
ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har magistraten att, innan
sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva
dagen för rådstugans fortsättande.
Mom. 2. Om vid ärendes behandling å rådstuga begäres uppskov
med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande
därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som
magistraten har att med iakttagande av de i § 15 givna föreskrifter
kungöra.
Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något
ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.
Mom. 1. För varje fråga--— eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattningbeslutet
utfallit, oeh befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
§ 16.
17.
§ 18.
Riksdagens skrivelse Nr 40.
37
klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke
sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, är den mening beslut,
som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom — — — stadsplan eller tomtindelning;
b)
beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt
men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i stad, där högsta
kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital och arbete överstiger
10 kronor;
d) höjande av visst under det löpande året utgående anslag, då
höjningen skulle utgöra:
l:o) mer än 25 f i stad, där högsta kommunalskatten överstiger
10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och
arbete,
2:o) mer än 15 °A i stad, där högsta kommunalskatten överstiger
13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och
arbete, •
3:o) mer än 10 % i stad, där högsta kommunalskatten överstiger
16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för
erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;
g) efterskänkande av oguldna stadsutskylder.
Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder
till staden vare sig de beslutats å allmän rådstuga, av stadsfullmäktige
eller å kyrkostämma.
Mom. 4. Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må ske allenast,
där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter
befunnits föreligga.
Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav ske.
38
Riksdagens skrivelse Nr 40.
§ 24.
Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel må — — — själva fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel--— vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
Mom. 2. Valet får ej — — — inom vallokalen.
Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till
storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan
är tom.
Valmännen äga — — — kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, —--att kuvertet
är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden
kuvertet i valurnan — — — därtill utser.
Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar'' behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken, varde ej mottaget.
Då uppehåll —--röstningen avslutad.
§ 25.
För rösternas sammanräknande — — — avse själva fullmäktigvalet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel
röst. Det namn — — — första i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel
röst, där icke — — — rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom
halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en
tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en
fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen---—
högsta rösttalet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 40.
80
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver
detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal---
samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre fjärdedelar
av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.
2:o) I den mån — — — motsvarande tillämpning.
§ 28.
Mom. 1. Hava vid valet — — — de återstående platserna.
Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig — — — tilldelats honom.
Vid den nya — — — själva fullmäktigvalet. Varje valsedel gäller
såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut
ej valda, vilkens namn står främst på sedeln.
Den, som erhållit — — — inläggas under försegling.
Mom. 3. Finnes i fall — — — blivit vald.
§ 41.
För varje fråga — — — eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver--— en röst.
Till beslut i de uti § 18 mom. 2 angivna fall erfordras två tredjedelar
av de i omröstningen deltagandes röster.
I övriga frågor bestämmes, där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, utgången genom enkel röstpluralitet. Utfalla ----lika antal
röster.
Vad i § 17 mom. 2 samt § 18 mom. 3, 4 och 5 är för allmänna
rådstugan stadgat — — — å stadsfullmäktige.
§ 56.
Ledamöterna i drätselkammaren — — — av allmänna rådstugan.
Sådant val sker, där två eller flera personer skola utses, proportionellt
på sätt — — — ökat med 1.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919; dock skall vad i § 16
första stycket och § 41 tredje stycket enligt deras nya lydelse är stadgat
gälla först från och med den 1 april 1919.
40
Riksdagens skrivelse Nr 40.
I stad, där stadsfullmäktige finnas, skall under mars månad 1919
val av hela antalet stadsfullmäktige äga rum. Därvid skall halva antalet
fullmäktige eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under
hälften, utses för tiden från och med den 1 april 1919 till och med
den 31 december 1920 och återstående antalet fullmäktige för tiden från
och med den 1 april 1919 till och med den 31 december 1922; och böra
de fullmäktige, som skola kvarstå till utgången av år 1920, och de, som
skola kvarstå till utgången av år 1922, utses genom särskilda val. Tjänstgöringstiden
för de fullmäktige, som dessförinnan utsetts för tid efter den
31 december 1918, skall utgå den 31 mars 1919.
Särskild röstlängd skall på grundval av mantalslängden för år 1918
och med tillämpning av de nya bestämmelserna angående rösträtt och
röstgrund uppläggas så tidigt, att den kommer — — — mars månad
1919. Närmare föreskrifter i avseende å längdens uppläggande och om
skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter
till införande i längden meddelas av Konungen. Denna längd skall med
tillämpning av hittills gällande bestämmelser om röstlängds tillhandahållande,
granskning och justering komma till användning intill dess röstlängd
blivit i den ordning, § 13 stadgar, första gången upprättad och
fastställd.
Under tiden från denna lags ikraftträdande intill utgången av år 1919
utgör vad i § 12 andra stycket stadgas ej hinder för äkta make att på
grund av fullmakt föra talan och utöva rösträtt jämväl för andra maken.
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i
Stockholm den 23 maj 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 5—11, 14, 23 och 49 i förordningen
om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande
ändrade lydelse:
§ s.
Mom. 1. För val —--i valkretsar.
Vid valkretsindelningen--— särskilda valkretsarna.
Indelningen i---uppgjort förslag.
Mom. 2. Före den 25 juni varje år låter magistraten upprätta
röstlängd för valet. Röstlängden skall efter mantalslängden för samma
år upptaga alla i kommunen mantalsskrivna personer, vilka uppnått eller
Riksdagens skrivelse Nr 40.
41
under kalenderåret uppnå eu ålder av tjugutre år. Envar sådan person,
om vilken upplysning ej vinnes, att lian den 10 juni brister i något av
vad i § 7 stadgas såsom villkor för rösträtt, antecknas i längden såsom
röstberättigad; dock att i fråga om den, som först under kalenderåret
uppnått eller uppnår en ålder av tjugutre år, anmärkes, att rösträtt ej
tillkommer honom förr än efter utgången av löpande kalenderår.
Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande så ock
om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter
till införande i längden meddelas av Konungen.
Mom. 3. Röstlängden skall senast den 25 juni vara avlämnad till
magistraten. Vad i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909 stadgas
om röstlängds framläggande till granskning och om kungörelse därom,
om underrättelse till personer, som i längden upptagits såsom icke röstberättigade,
om framställande av anmärkningar mot längden och om underrättelse
till dem, mot vars rösträtt anmärkning framställts, om prövning
av sådana anmärkningar samt om längdens justering, ävensom om
klagan över magistratens beslut skall äga motsvarande tillämpning.
Mom. 4. Har mot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd,
anmärkning ej förekommit, eller har i anledning av framställd anmärkning
beslut givits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden
gjorts, lände, där ej, på sätt i mom. 5 här nedan stadgas, rättelse skall
verkställas, den röstlängd till ovillkorlig efterrättelse vid val av stadsfullmäktige,
intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd.
Mom. 5. Har på klagan, som i samband med besvär över stadsfullmäktigval
blivit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall,
evad felaktigheten länt till beslutets upphävande eller ej, överståthållarämbetet
i längden införa de av beslutet föranledda rättelser.
§ 6.
Mom. 1. Kallelse till valförrättningen —--vanligen intagas.
I kallelsen — — — noggrant angivas.
Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige — — — äger bestämma.
En var valberättigad — — — rösträtt utöva.
Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.
Ordningen för —--börja valet.
§ 7.
Rättighet att deltaga i val av stadsfullmäktige tillkommer envar i
kommunen mantalsskriven man eller kvinna, som är svensk undersåte
samt senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. (Nr 40.) 6
42
Riksdagens skrivelse AV 40.
Sådan rättighet må dock ej utövas av den, som
a) är omyndig förklarad,
b) är i konkurstillstånd,
c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörj ning,
d) i avseende å påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till
betalning under de tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för
flera än två av dessa år, eller
e) är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av ådömd
straffpåföljd.
§ 8.
Mom. 1. Den omständigheten, att endera av äkta makar är sin
rösträtt förlustig, inverkar ej på den rösträtt, som må den andi’a maken
lagligen tillkomma.
Mom. 2. Röstägande är berättigad att sin rösträtt på annan
röstägande överlåta.
Ej må någon på grund av fullmakt utöva rösträtt för mer än eu
röstberättigad.
Fullmakten skall---underskrift bestyrkt.
§ 9.
Yarje röstberättigad äger en röst.
§ 10.
Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas
valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
A valsedel må —--namnen avse själva fullmäktigvalet.
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel — — — vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla
ogilla.
Mom., 2. Valförrättning får ej — — — inom vallokalen.
Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till
Riksdagens skrivelse Nr 40.
43
storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan
är tom.
Valmännen äga--— kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att om han---7 till
sett,
att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,
nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan — — — därtill utser.
Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva rösträtt.
Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med
annat kännetecken, varde ej mottaget. ^
Då uppehåll---röstningen avslutad.
§ 11.
För rösternas sammanräknande — — — själva fullmäktigvalet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel
röst. Det namn---första i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel
röst, där icke---i ordningen. Annan valsedel gäller såsom halv
röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom eu tredjedels
röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en fjärdedels
röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen---högsta
rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn,
bliver detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava
samma första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens
rösttal--— samma första och samma andra namn samt utgöra mer
än tre fjärdedelar av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.
2:o) I den mån---motsvarande tillämpning.
§ 14.
Mom. 1. Hava vid valet---de återstående platserna.
Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig —--tilldelats honom.
44
Riksdagens skrivelse AV 40.
Vid den nya---själva fullmäktigvalet. Varje valsedel gäl
ler
såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut
ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.
Den, som erhållit —--inlägges under försegling.
. Mom. 3. Finnes i fall — — — blivit vald.
§ 23.
Mom. 1. För varje fråga---eller nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter —--stadsfullmäktig en
röst.
Där ej--— lika antal röster.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom---stadsplan eller tomt
indelning;
b)
beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
d)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen;
e) efterskänkande av oguldna stadsutskylder.
Mom. 3. Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må ske allenast,
där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter
befunnits föreligga.
Mom. 4. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav ske.
§ 49.
Den, som med stadsfullmäktiges eller av dem tillsatta nämnders
— — — till överståthållarämbetet ingivas.
Klaganden skall — — — med § 24 offentliggjordes.
Söker klaganden — — — helhet förordna.
Besvär, varmed —--prövning upptagas.
Riksdagens skrivelse Nr 40.
45
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919; dock skall vad i §
23 mom. 2 och 3 enligt deras nya lydelse är stadgat gälla först från och
med den 1 april 1919.
År 1919 skall å stadgad tid val av hela antalet stadsfullmäktige
äga rum. Därvid skall inom varje valkrets hälften av det för kretsen
bestämda antalet eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast
under hälften, utses för två år från och med den 1 april 1919 och återstoden
av det för kretsen bestämda antalet för fyra år från och med
sistnämnda dag; och böra de fullmäktige, som skola kvarstå två år, och
de, som skola kvarstå fyra år, utses genom särskilda val. Tjänstgöringstiden
för de stadsfullmäktige, som dessförinnan utsetts, skall utgå den
31 mars 1919.
Eöstlängd för varje valkrets skall i hittills gällande ordning men
med tillämpning av de nya bestämmelserna angående rösträtt och röstgrund
uppläggas så tidigt, att den kan, med iakttagande av hittills gällande
föreskrifter angående längdens tillhandahållande och prövning av
framställda anmärkningar, komma till användning vid valet.
Under tiden från denna lags ikraftträdande intill utgången av år
1919 utgör vad i § 8 mom. 2 andra stycket stadgas ej hinder för äkta
make att på grund av fullmakt utöva rösträtt jämväl för andra maken.
Lag.
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 2, 6, 7, 12, 13, 15, 23 och 35 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars
1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 2.
Till kyrkostämmas handläggning höra frågor om:
1) åtgärder till vidmakthållande av ordning under gudstjänsten;
2) folkskol- och fortsättningsskolundervisningen — — — försummade
barn;
46
Riksdagens skrivelse Nr 40.
3) val av ledamöter i kyrkoråd samt ledamöter i skolråd — — —
annorlunda stadgat är;
4) kyrlcomedels användande — — — styrelses räkenskaper;
5) hushållning med och vård om kyrkans egendom;
6) byggnad och underhåll---andra kyrkobetjänte;
7) bestämmande av avgifter — — — försummade barn;
8) fördelning av bänkrum i kyrkan;
9) ordnande och fördelning — — — kyrkans egendom; ävensom
10) överenskommelser rörande prästerskaps, skollärares och kyrko
hetjänings
lönefönnåner.
§ 6.
Yad för kommunalstämma på landet och för allmän rådstuga i stad
är stadgat i avseende på rösträtts utövning och överlåtande på annan
person skall jämväl tillämpas i fråga om kyrkostämma.
Vid omröstning skall den för vederbörande kommun å landet eller
för stad senast fastställda röstlängd ligga till grund. På Konungen ankommer
att i fråga om sådan längd meddela de särskilda föreskrifter,
som erfordras för iakttagande av vad i § 4 stadgats om vissa personers
undantagande från rösträtt.
§ 7.
Där stads- och landsförsamlingar---varefter de för varje me
ning
avgivna rösterna sammanräknas.
Yad sålunda är stadgat--— — med varandra förenade.
§ 12.
Kallelse till kyrkostämma---överläggningsämne för samman
trädet.
Har domkapitlet —--kallelsen utfärda.
Kungörelsen uppläses--— ånyo uppläsas.
För ärende —--dag den pålyses. Beslut om utgift eller er
läggande
av bidrag därtill må ej vid sådan stämma fattas.
Kungörelsen skall--— ändamålet bestämmer.
Tillkännagivande om tid — — — två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster annorlunda beslutar, — — — en tredjedel av
de i omröstningen deltagandes röster, skall tillkännagivandet införas jämväl
i denna tidning.
Riksdagens skrivelse AV 40.
47
Tillkännagivandet skall — — — å kyrkostämman förekomma.
På kyrkostämma ankommande — — — nästföljande kalenderår.
Ordföranden skall — -— — före stämman.
Den omständigheten — — — för stämmans hållande.
§ 13.
Mom. 1. De ärenden, som å kyrkostämma till avgörande företagas,
skola förut vara vederbörligen beredda---lämpligt eller nödigt.
Val må dock kunna av kyrkostämma förrättas utan föregående beredning.
Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning
och icke avser utgift eller avhändande av församlingen tillhörig egendom
eller efterskänkande av någon församlingens rättighet.
Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom
ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom särskilt är stadgat,
därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det
tal, som erliålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,
valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland
de närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt
antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Mom. 2. Kan ärende, som av kyrkostämma handlägges, å den
utsatta dagen icke bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan
dag och, därest stämman så beslutar, kungörelse härom i vederbörlig
ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan
sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva
dagen för stämmans fortsättande.
Mom. 3. Då jämlikt mom. 1 eller § 23 val sker proportionellt, äger
ordföranden, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan
anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats, och innan
sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande
och avslutande. I sådant fall skola vid stämman utses minst
två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta valförrättningen,
och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras,
omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt
därefter sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens
fortsättande borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa
sig om att sigillen äro obrutna.
Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras
ej.
Mom. 4. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov
48
Riksdagens skrivelse Nr 40.
med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande
därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden
har att med iakttagande av de i § 12 givna föreskrifter kungöra.
Uppskov, som nu är sagt, må ej ske i fråga om val eller mer än
en gång i något ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i
vanlig ordning.
§ 15.
Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats — — — nej besvaras.
Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning
heslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med
klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop, och, därest icke
sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda
stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna
rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening beslut,
som ordföranden biträder.
Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen
deltagandes röster, då beslutet avser:
a) avhändande av fast egendom — — — av sådan egendom;
b) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt
men för vilket under det löpande året anslaget ej utgår, i församling på
landet, där högsta kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital
och arbete överstiger 9 kronor, i stadsförsamling, där högsta kommunalskatten
för 100 kronors inkomst av kapital och arbete överstiger 10 kronor,
samt i förenade stads- och landsförsamlingar, därest högsta kommunalskatten
för 100 kronors inkomst av kapital och arbete i någon av församlingarna
överstiger 10 kronor;
d) böjande av visst under det löpande året utgående anslag
i församling på landet,
så vitt höjningen skulle utgöra:
1) mer än 25 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 9 kronor
men icke 12 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete,
2:o) mer än 15 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 12
kronor men icke 15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete,
3:o) mer än 10 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 15
kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;
i stads församling,
så vitt höjningen skulle utgöra:
Riksdagens skrivelse Nr 40.
. 49
1) mer än 25 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger
10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors inkomst av kapital
och arbete,
2) mer än 15 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger
13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital
och arbete,
3:o) mer än 10 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger
16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;
samt i förenade stads- och landsförsamlingar,
så vitt höjningen skulle utgöra:
1) mer än 25 %, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna
överstiger 10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors
inkomst av kapital och arbete,
2:o) mer än 15 %, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna
överstiger 13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors
inkomst av kapital och arbete,
3:o) mer än 10 %, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna
överstiger 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och
arbete;
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)
upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden
för erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;
g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.
Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder till
kommunen, vare sig de beslutats å kommunalstämma eller å kyrkostämma.
Mom. 4. Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må ske
allenast, där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter
befunnits föreligga.
Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,
huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp
uttaxeras eller upplåning därav ske.
§ 23.
Kyrkoherden eller den — — — i kyrkorådet ordförande.
I skolrådet — — — vara ordförande.
I den —--stämman tillstädes.''
Till ledamöter i kyrkorådet äger församlingen att å kyrkostämma
utse, till det antal den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit kända
män eller kvinnor.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. (Nr 40.)
7
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 40
50 *
Till ledamöter--— män eller kvinnor.
Ledamöter i särskild---styrelsen företrädda.
Väljes kvinna — — — avsäga sig uppdraget.
Skolrådet väljer---en vice ordförande.
Särskild fortsättningsskolestyrelse---vice ordförande.
I såväl kyrkorådet — — — icke understiga fem.
Ledamöterna — — — vunnit tillämpning.
Kyrkovärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för en tid
av två år.
Då val av ledamöter i kyrkoråd eller skolråd äger rum, må, där
församlingen så beslutar, jämväl utses suppleanter till lika antal. I avseende
å valbarhet och tjänstgöringstid gälle för suppleant vad om ledamot
är stadgat.
Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd skall
ske proportionellt på sätt som därom särskilt är stadgat, därest sådant
äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket er hålles,
om samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter,
valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland de
närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal
personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid
och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval;
och bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den avgångne
återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid proportionellt
val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som enligt den mellan
suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.
§ 35.
De avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de fall,
för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå på sätt
om bidrag till kommuns gemensamma utgifter är stadgat i förordningarna
om kommunalstyrelse på landet och i stad, med iakttagande därav
— — — av kyrkostämma beslutas.
I fråga — — — icke ändring.
Angående den lindring--— är särskilt stadgat.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.
51
Riksdagens skrivelse Nr 40.
De röstlängder, som, enligt vad särskilt är stadgat, skola upprättas
under början av år 1919, skola i den ordning Konungen föreskriver för
ses
med anteckning, om vilka i längden upptagna personer äro på grund
av stadgandet i § 4 undantagna från rösträtt; och skola därefter dessa
längder, med tillämpning av hittills gällande bestämmelser om röstlängds
granskning och justering, komma till användning vid kyrkostämma, intill
dess röstlängd för kommun å landet eller för stad blivit första gången
upprättad och fastställd i den ordning de därom givna nya bestämmelserna
föreskriva.
Yad angående överlåtelse av rösträtt är för tiden från och med
den 1 mars 1919 intill samma års utgång särskilt stadgat i fråga om
kommunalstämma på landet och allmän rådstuga i stad, skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om kyrkostämma.
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.
Härigenom förordnas, att §§ 2, 4—6, 8, 11,, 13, 16 och 25 i förordningen
om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20
november 1863 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§ 2.
Till kyrkostämmas handläggning höra frågor om:
1) åtgärder till vidmakthållande av ordning under gudstjänsten;
2) upprättande och underhåll av församlingsbibliotek;
3) uppfostran åt---är barnavårdsnämnd.
4) val av ledamöter i kyrkoråd, ledamöter i skolråd---äger
utse;
5) orgelnisters, kyrkosångares och klockares tillsättande och avskedande;
6)
användande av---sådana medel;
7) hushållning med---tillhörig egendom;
8) byggnad, underhåll---eller kyrkobetjänte;
9) bestämmande av —--och boställe;
52
Riksdagens skrivelse Nr 40.
10) fördelning av bänkrum i kyrkan;
11) bestämmande av —--kyrkans tillhörighet;
12) överenskommelser rörande prästerskapets och kyrkobetjänings
löneförmåner.
Om vård och förvaltning av vissa kyrkogårdar genom kyrkogårdsnämnd
är särskilt stadgat.
§ 4.
Rättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut
tillkommer man eller kvinna, som
a) är medlem av svenska kyrkan,
b) vid val av stadsfullmäktige har rösträtt,
c) är inom församlingen mantalsskriven samt
d) i avseende å påförda utskylder till församlingen, vilka förfallit
till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, icke häftar för utskylder
för flera än två av dessa år.
Den, som till — — — kyrkostämma undantagen.
Den, som i och för —--församlings kyrkostämma.
§ 5.
Mom. 1. Varje röstberättigad äger en röst.
Mom. 2. Vid omröstning å kyrkostämma skall den för stadsfullmäktigval
gällande röstlängd ligga till grund; och skall för sådant ändamål
^ utdrag av längden, i vad den avser varje särskild församling,
varje år ofördröjligen efter det längden av magistraten fastställts, genom
överståthållarämbetets försorg tillställas församlingens kyrkoherde. Intill
dess så skett, skall det nästföregående år överlämnade utdrag av då
fastställda röstlängd lända till efterrättelse.
På Konungen ankommer att i fråga om längd för stadsfullmäktigval
samt om vederbörande myndigheters skyldighet att lämna uppgifter
att införas i längden, meddela de föreskrifter, som erfordras för
iakttagande av de särskilda villkor för utövande av rösträtt å kyrkostämma,
varom i § 4 stadgas.
§ 6.
Mom. 1. Frånvarande må ej — — — annan röstägande överlåta.
Ej må någon på grund av fullmakt utöva rösträtt för mer än en
röstberättigad.
Riksdagens skrivelse Nr 40.
53
Mom. 2. Fullmakten skall---underskrift bestyrkt.
Mom. 3. Ej må---ämne anföra.
§ 8.
Två ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas, den ena före maj
månads utgång för besluts fattande om föregående — — — av revisorer.
Den, vilken — — — sagda förvaltning.
§ 11.
De ärenden, som å kyrkostämma till avgörande företagas, skola
förut vara vederbörligen beredda--— lämpligt eller nödigt.
Val må dock kunna av kyrkostämma förrättas utan föregående
beredning.
Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning och
icke avser utgift eller avhändande av församlingen tillhörig egendom eller
efterskänkande av någon församlingens rättighet.
Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom
ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat,
därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det
tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,
valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland
de närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt
antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
§ 13.
Mom. 1. Sedan överläggningen---med klubbslag.
Mom. 2. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest
icke sluten omröstning begäres, ske öppet.
Mom. 3. Till beslut erfordras blott enkel pluralitet av de avgivna
rösterna.
Mom. 4. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening
beslut, som ordföranden biträder.
§ 16.
Mom. 1. Kan ärende, som av kyrkostämma handlägges, å den utsatta
dagen icke bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan dag
Riksdagens skrivelse Nr 40.
54
och, därest stämman så besluter, kungörelse härom i vederbörlig ordning
utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan sammankomsten
upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva dagen
för stämmas fortsättande. Den del av protokollet, som om sagda ärende
handlar, skall icke justeras innan överläggning därom slutad är.
Mom. 2. Då jämlikt § 11 eller § 25 val sker proportionellt, äger
ordförande, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan
anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats och innan
sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande
och avslutande. I sådant fall skola vid stämman utses minst
två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta valförrättningen,
och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras,
omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter
sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens fortsättande
borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa sig om
att sigillen äro obrutna.
Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras
ej.
Mom. 3. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov
med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande sig
därom förena, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden
har att med iakttagande av de i § 10 givna föreskrifter kungöra.
Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något
ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.
§ 25.
Mom. 1. Kyrkoherden eller den---som skolrådet ordförande.
Mom. 2. Till ledamöter i kyrkorådet äger församligen att å kyrkostämma
utse, till det antal den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit
kända män eller kvinnor.
Mom. 3. Till ledamöter---män eller kvinnor.
Skolrådet väljer---en vice ordförande.
Mom. 4. Kvinna, som---avsäga sig uppdraget.
Mom. 5. I så väl---icke understiga fem.
Mom 6. Ledamöterna i kyrko- och skolråden —--åter inväljas.
Kyrkovärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för en tid
av två år.
Mom. 7. Då val av ledamöter i kyrkoråd äger rum, må, där församlingen
så beslutar, jämväl utses ett lika antal suppleanter. I av
-
Riksdagens skrivelse Nr 40. 55
seende å valbarhet galle vad om ledamot är stadgat. Tjänstgöringstid
för suppleant är två år.
Vad här ovan — — — ledamöterna i skolrådet.
Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd sker
proportionellt på sätt som därom är särskilt stadgat; därest sådant äskas
av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om
samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter, valet
avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland de närvarande
röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal
personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.
Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,
och har valet ej skett proportionellt, må vid nytt val annan
utses i hans ställe. Den sålunda valde tjänstgör under den tid, som
för den avgångne återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid
proportionellt val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som
enligt den mellan suppléanterna bestämda ordning bör i stället inträda.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.
Röstlängd för kyrkostämma skall i hittills gällande ordning men
med tillämpning av de nya bestämmelserna om rösträtt och röstgrund
uppläggas så tidigt, att den kan, i den ordning hittills skolat ske, justeras
vid den första ordinarie kyrkostämman under år 1919 och skall denna
längd sedermera lända till efterrättelse, intill dess utdrag av ny röstlängd
blivit jämlikt § 5 mom. 2 församlingens kyrkoherde tillställd.
Under tiden * från denna lags ikraftträdande intill utgången av år
1919 utgör vad i § 6 mom. 1 andra stycket stadgas ej hinder för äkta
make att på grund av fullmakt utöva rösträtt jämväl för andra maken.
Lag
om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting
den 21 mars 1862.
Härigenom förordnas, att §§ 2, 4—6, 8, 10, 13 och 40 i förordningen
om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade
lydelse:
56
Riksdagens skrivelse Nr 40.
§ 2.
1. För val — — — för städerna.
För varje valkrets — — — fullt tal av 5,000.
2. Domsaga med en folkmängd av 40,000 eller däröver — — —
skall delas i vaikretsar under iakttagande, att för varje valkrets komma
att utses minst fem, högst åtta landstingsmän; att området för varje
valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att
delning av domsaga,.som utgöres av flera tingslag eller härad---
mindre folkmängd än 20,000, då synnerliga skäl därtill äro.
Med tingslag — — — egen domkrets.
Domsaga, vars folkmängd ej uppgår till 40,000, utgör en valkrets.
Höra delar —--valkrets.
3. Stad, vars folkmängd utgör minst 10,000, bildar egen valkrets.
Stad med mindre folkmängd än 10,000 skall förenas---med minst
10,000, högst 20,000 invånare — — — uppgår till 10,000.
4. Därest det antal---ej må vara lägre än fem eller
högre än åtta.
5. I sammanhang —--lika fördelat.
6. Indelningen i--— Konungens befallningshavande.
7. Varda de---omförmälda valkretsgrupper.
Har vid —--och suppleanter.
Skola de---stadgade val.
Förslag till — — — tjänstgöringstiden inskränkes.
8. Har förordnande — — — må föranledas.
Om folkmängden — — — äga rum.
Därest val —--och suppleanter. •
I fall---tjänstgöringstiden inskränkes.
9. Utträder stad--— befattningar fortfara.
Har beslut---må föranledas.
Om folkmängden--— äga rum.
Därest val — — — och suppleanter.
I fall---tjänstgöringstiden inskränkes.
§ 4.
Valen av landstingsmän — — — med slutna sedlar.
Vid valen skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.
Å valsedel må---för viss meningsriktning).
Namnen skola--— valet av landstingsmän.
Riksdagens skrivelse Nr 40.
57
Ogin är valsedel:
till vilken använts annat än vitt papper;
å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt
där anbragt;
vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.
Upptager valsedel — — — vare ändock giltig.
Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.
§ 5-
1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer en var i kommunens
allmänna angelägenheter röstberättigad man eller kvinna, som
senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugusju års ålder.
Vid valet skall den för vederbörande kommun å landet eller för
stad senast fastställda röstlängd ligga till grund; och ankomme på
Konungen att i fråga om sådan längd meddela de särskilda föreskrifter,
som erfordras för iakttagande av vad nyss stadgats om viss särskild ålder
såsom villkor för rösträtt vid landstingsmannaval.
2 a) Val av landstingsmän —--kommunalstyrelse på landet.
b) Valet förrättas — — — till kommunalstämma stadgas.
Om rösträtt, dess utövning och överlåtande på annan gäller vad
— — — är stadgat.
c) Valet skall förrättas---i omröstningen deltagandes röster
så beslutar, å annan dag under senare hälften av mars månad.
Valet får — — — noggrant angivas.
d) Ej må---inom stämmolokalen.
Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av
densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika
till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan
är tom.
Valmännen äga avgiva — — — kunna iakttagas.
Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga
sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, —--att kuvertet
är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden
— — — själv därtill utser.
Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,
som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat
kännetecken, varde ej mottaget.
Då uppehåll---sigillen äro obrutna.
De valmän —--röstningen avslutad.
Omedelbart därefter---i protokollet avtryckas.
Bihang till urtima riksdagens protokoll IBIS. 14 samt. (Nr 40.)
8
58
Riksdagens skriv dse Nr 40.
Sedan valprotokollet upplästs---skall försändelsen assureras.
e) Domhavanden skall —--från valens förrättande.
Vid förrättningen biträdes —--är valförrättningen avslutad.
3. a) I stad förrättas valet inför magistraten.
Valet, som skall — — — noggrant angivas.
Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utövning och
överlåtande på annan gäller vad för allmän rådstuga är stadgat.
I övrigt skall — — — är föreskrivet.
b) I stad — — — för sammanräkningen tillkännagivas.
För annan stadsvalkrets---skall försändelsen assureras.
Sammanräkningen av rösterna — — — mest spridda tidningar.
Valets utgång kungöres —--är valförrättningen avslutad.
4. Vid avfattande--— Kungl. Maj:t fastställes.
§ 6.
För rösternas sammanräknande--— en grupp (partigrupp).
Inom varje grupp---avse själva landstingsmannavalet.
Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:
l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel
röst. Det namn —--första i ordningen.
2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel
röst, där icke--— rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom
halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en
tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom eu
fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen--—
högsta rösttalet.
I fråga om partigrupp iakttages:
l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än.hälften av hela antalet
valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver
detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma
första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal
--— samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre
fjärdedelar av gruppens rösttal---efter samma grunder.
2:o) I den mån---- motsvarande tillämpning.
§ 8.
1. Sedan valet — — — först tilldelats honom.
De nya sammanräkningarna--— — landstingsmännen blivit
valda.
Riksdagens skrivelse Nr 40.
59
Vid varje ny---landstingsmaunavalet. Varje valsedel gäller
såsom hel röst, och röstvärdet skall---vald till suppleant.
2. Vid valtillfället skall —--blivit tidigare vald.
§ io.
Valbar till landstingsman är en var inom landstingsområdet vid
landstingsmannaval röstberättigad man eller kvinna.
Landstingsman kan ej vara:
a) den som icke råder över sig och sitt gods;
b) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas
eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän
befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är
dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under
framtiden för brott, vilket kan medföra nämnda påföljd;
c) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.
Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund att hon
står under mannens målsmanskap obehörig att utöva uppdrag, varom nu
är fråga.
För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för
valbarhet till landstingsman.
Landstingsman eller suppleant må ej kunna avsäga sig uppdraget,
såvida han ej fyra år tjänstgjort såsom landstingsman eller uppnått 60
års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av landstinget godkännes.
Väljes kvinna till landstingsman eller suppleant, äger hon när som
helst avsäga sig uppdraget.
§ 13.
Är någon missnöjd---föredragas och avgöras.
Skiljes den valde från uppdraget, skall Konungens befallningshavande
ofördröjligen underrättas.
§ 40.
1. För att såsom landstingets beslut gälla, skall i följande ämnen
erfordras, att två tredjedelar av de avgivna rösterna om beslutet sig
förenat:
a) beslut, att av tingslag skall bildas valkrets med mindre folkmängd
än 20,000; eller att stadsvalkrets med mindre folkmängd än 10,000
60 Riksdagens skrivelse Nr 40.
skall bildas i fall, då sådant ej är en ovillkorlig följd av vad i § 2 mom.
3 är stadgat;
b) underkännande av någons behörighet att såsom ledamot i landstinget
taga inträde eller medgivande, varom i § 32 sägs;
e) påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre tid
än fem år;
d) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;
e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)
upptagande av lån, ställt på längre återbetalningstid än fem år,
eller ingående av borgen;
g) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;
och
h) uppskov till nästa landsting av väckta frågor.
2. Beslut om — — — därav ske.
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.
Vad i § 2 enligt dess nya lydelse stadgas skall vid val av landstingsmän
gälla, sedan landstinget enligt de i samma lagrum angivna
grunder fastställt ny indelning av valkretsarna jämte det antal landstingsmän,
som skall för varje valkrets utses, samt valkretsarnas fördelning
i grupper; och skall sådant fastställande ske senast vid lagtima
landstinget år 1921. Stadgandet i § 40 enligt dess nya lydelse länder
till efterrättelse från och med den tid, då ny indelning av valkretsar,
varom nyss sagts, beslutas.
År 1919 skola å stadgad tid inom samtliga landstingsområden i
riket val av hela antalet landstingsmän jämte suppleanter äga rum för
tiden från och med den 1 maj 1919 till och med den 31 augusti 1922.
Tjänstgöringstiden för de landstingsmän och suppleanter, som dessförinnan
utsetts, skall utgå den 30 april 1919, där ej enligt särskilt stadgande
tjänstgöringstiden för dem upphör tidigare. Där i fall, som i § 5
mom. 2 b) andra stycket sägs, ordförande vid distriktsstämma jämte
suppleant för honom ej blivit utsedd å ordinarie kommunalstämma i
december 1918, skall sådan ordförande jämte suppleant i stället utses i
god tid före valet.
År 1922 skola å stadgad tid inom samtliga landstingsområden i
riket val av hela antalet landstingsmän jämte suppleanter äga rum. Av
de sålunda valda skola efter lottning mellan de grupper, i vilka valkretsarna
fördelats, ena gruppens samtliga landstingsmän och suppleanter
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 40.
lil
utträda den 31 augusti 1924 och andra gruppens samtliga landstingsman
och suppleanter den 31 augusti 1926. Lottningen anställes å lagtima
landstinget år 1922.
Vad angående överlåtelse av rösträtt är för tiden från och med
den 1 mars 1919 till samma års utgång särskilt stadgat i fråga om kommunalstämma
på landet och allmän rådstuga i stad, skall äga motsvarande
tillämpning i fråga om handstil]gsmannaval, som under samma tid
förrättas.
Lag
om ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting
ocli stadsfullmäktige den 13 juni 1913.
Härigenom förordnas, att 1 § i stadgan om proportionellt valsätt
vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige den 13 juni 1913 skall
erhålla nedan angivna lydelse och att i följd härav lagens överskrift
skall lyda som följer:
Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige
m. m.
1 §•
Då val av kommunalnämnd, drätselkammare, kyrkoråd och skolråd,
gemensamt kyrko- och skolråd samt landstings förvaltningsutskott, så ock
val av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden, som
skola företagas till avgörande å kommunalstämma, inom kommunalfullmäktige,
å allmän rådstuga, inom stadsfullmäktige, å kyrkostämma eller
inom landsting, äro proportionella, skall vid valens förrättande iakttagas,
vad här nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.
dels anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta
verkställa utredning, huruvida och i vad mån representativt
system må kunna införas jämväl i den kyrkliga
kommunen, ävensom för riksdagen framlägga de förslag,
vartill utredningen kan föranleda;
62
Riksdagens skrivelse Nr 40.
dels ock anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t
låta utreda, i vilken utsträckning det må kunna föreskrivas,
att på landsting, stads- och kommunalfullmäktige
ankommande val, utöver vad därom redan är stadgat,
skola ske proportionellt, därest sådant av visst
antal väljande äskas, ävensom för riksdagen framlägga
de förslag, som av utredningen må kunna föranledas.
Stockholm den 19 december 1918.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner. 185ess
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.