Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 m. m. jämte inom riksdagen i ämnet väckta motioner.

1918-12-19 · 62 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 55 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:40 (urtima riksdagen), Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den 21 mars 1862 m. m. jämte inom riksdagen i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

1

Nr 40.

Godkänd av första kammaren den 19 december 1918.

Godkänd av andra kammaren den 19 december 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa

delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet den

21 mars 1862 m. m. jämte inom riksdagen i ämnet väckta

motioner.

(Tredje särskilda utskottets utlåtande nr 1.)

Till KONUNGEN.

Genom en den 22 november 1918 dagteeknad proposition, nr 34, har

Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bifogat utdrag

av statsrådsprotokollet över civilärenden för nämnda dag föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogade förslag till

l:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862,

2:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i stad den 21 mars 1862,

3:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse

i Stockholm den 23 maj 1862,

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. (Nr 40.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 40.

4:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862,

5:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863,

6:o) lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862 och

7:o) lag om ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa

val inom landsting och stadsfullmäktige den 13 juni 1913.

Ifrågavarande proposition jämte vissa inom kamrarna i anledning

av densamma väckta motioner hänvisades av riksdagen till ett särskilt

utskott, som över propositionen och motionerna avgav ett yttrande, vilket

— med uteslutande av de delar av detsamma, med avseende å vilka

kamrarna stannat i skiljaktiga beslut — var av följande lydelse:

> Inledning-.

De utomordentliga tilldragelser ute i världen, som fyllt den senaste

tiden och synas angiva det nu slutande året som eu vändpunkt i

Europas och i hela mänsklighetens historia, ha enligt sakens natur måst

djupt återverka även på det svenska samhället.

Utskottets vänsterflertal har ansett sig böra, innan utskottet övergår

till de föreliggande detaljfrågornas behandling, kort angiva sin syn på

detta samband, enär därförutan hela upptagandet av författningsfrågan

vid den urtima riksdagen liksom det förslag, vartill utskottet kommit,

icke kan framträda i sitt rätta sammanhang.

Världskriget har utmynnat i sammanstörtandet av Europas stora

militärmonarkier, med väsentligen autokratiskt styrelsesätt. Folkens

stora massor, som önskat fred, ha vänt sig mot hela det styrelseskick,

vilket de giva skulden för denna katastrof. Dessa folk, som

bragts till förtvivlan av sina lidanden under kriget och av det fullständiga

nederlaget i kampen, hava nu på revolutionär väg begynt en radikal

politisk och social omgestaltning. I vissa länder och från vissa samhällselement

göras t. o. m. försök att, i stället för den från början proklamerade

medborgerliga jämlikheten, återinföra ett klassvälde fastän

upp- och nedvänt; de nya privilegierade skulle utgöras av det gamla

samhällets bottenlager, ‘medan de som förut intogo förmånsställningen nu

öppet dömas till rättslöshet.

En sådan vrångbild av social revolution ändrar dock på intet sätt

det faktum att ett gemensamt drag överallt går igen i vad som sker i

denna oerhörda historiska kris, då ett gammalt tidsskede går i grave»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

a

och ett Hytt todes. Dessa folk som klint följt sina ledare genom krigets

elände ända fram mot den fullständiga undergången, de sätta nu som

sitt högsta fälttecken den djupa och sunda lösen, som givits ut av

Förenta Staternas president i hans ial vid Förenta Staternas inträde i

kriget: Världen måste göras trygg för demokratien. Folken fordra att få

taga sina öden i egna händer för att trygga freden och för att grundlägga

ett bättre samhälle för framtidens liv. De stora sociala kraven

knytas sålunda samman med de politiska.

Den återverkan, som dessa världshändelser framkallat i vårt land,

måste bliva desto starkare eftersom hos oss frågan om författningens

effektiva demokratisering ännu alltjämt stod som ett olöst problem.

Den demokratiska rörelse, som gick över världen efter det ryska

tsardömets fall, satte, som allbekant är, sina märken i vårt folks historia

våren 1917, då från skilda håll uttalades, att höstenfe allmänna val till

andra kammaren skulle i dessa frågor tillmätas avgörande betydelse.

Valen ledde till bildandet av en parlamentarisk regering ur de båda

största samverkande vänsterpartierna, med en demokratisk rösträttsreform

som första programpunkt. Men det första försöket att genomföra en

del av detta program vann icke framgång. Nu ha världshändelserna på

nytt talat sitt manande språk och med en kraft som aldrig förr understrukit,

att blott på klart demokratisk grund kan ett livsdugligt samhälle

byggas i den nya tid som begynner. Och på nytt ha de stora folkklasser

inom nationen, vilka känna sig tillbakasätta genom nuvarande tilldelningav

politisk och kommunal rösträtt, burit fram sina gamla krav. Det har

framstått som ett oavvisligt behov att omedelbart sörja för att det svenska

folket, som vill på laglig väg nå fram till full självbestämningsrätt för att

kunna förverkliga varje tids ideal av frihet och social rättvisa, nu omsider

måtte taga det stora, men så länge förberedda avgörande steget

till full demokrati.

Regeringen fann för sin del, i överensstämmelse med en hastigt

växande folkmening, att tidsläget krävde rask handling. Den 14 november

offentliggjordes en officiell kommuniké, upptagande grundlinjerna för regeringens

program för en verklig och djupgående demokratisering av vårt

lands politiska och kommunala samhällsskick, och den 23 november fick

riksdagen mottaga den kungl. proposition, som utarbetats på grundval

av detsamma och varöver utskottet nu går att yttra sig.

Utskottets vänstermajoritet har varit ense därom, att det demokratiseringsprogram,

som statsministern med instämmande av statsrå
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 40.

dets samtliga ledamöter uppdragit i sitt uttalande till statsrådsprotokollet

vid föredragning av förevarande kungl. proposition, var så lagt, att

det väl fyllde sin uppgift som samlande minimiprogram för en efter vårt

folks närmaste behov och därmed på samma gång efter dess rättmätiga

krav anpassad omdaning av grundvalarna för vårt offentliga liv.

Man har inom dessa meningsgrupper i utskottet jämväl varit ense

med regeringen därom, att ej blott tidens mäktiga lärdomar utan i lika

hög grad den på senaste åren inom vårt folk allt starkare omfattade och

djupare rotfästade uppfattningen om demokratiseringens nödvändighet

icke blott rättfärdigat, utan gjort till en bjudande plikt regeringens åtgärd

att söka föra fram detta reformverk utan vidare uppskov än iakttagande

av den i grundlagen föreskrivna ordningen påkallar.

Jämväl de medlemmar av utskottets båda högerpartier, som anslutit

sig till de av herrar Trygger m. fl. och Lindman m. fl. väckta motionerna,

hava funnit sig kunna godkänna den grundtanken i det kungl. förslaget,

att deltagandet i det kommunala livet skall grundas på principen

om lika rösträtt, samt att rösträtt för bolag och andra dylika samfälligheter

må bortfalla, varjämte enighet funnits vara förhanden därom,

att politisk rösträtt bör utsträckas att gälla även kvinnorna, ävensom

om en betydande inskränkning av det s. k. fattigvårdsstrecket. Men från

nyssnämnda sida har man inom utskottet — i väsentlig anslutning till de

nämnda motionerna — ansett sig böra framställa åtskilliga anmärkningar

mot de grunder i övrigt, varpå regeringspropositionen bygger.

Sålunda har, bland annat, invänts, att, enär den graderade röstskalan

indirekt tillerkände ett förstärkt inflytande åt den större mognaden

och erfarenheten, dess ersättande med lika rösträtt komme att åt de

yngre årsklasserna inrymma en förhållandevis allt för starkt ökad makt.

En jämkning härutinnan vore påkallad och borde ske genom höjande av

rösträttsåldern.

Men även vid godkännande av dylik jämkning kvarstode, med avseende

å de kommunala korporationernas valrätt till första kammaren,

en sådan förskjutning i inflytande till förmån för de yngre urväljarne,

att densamma ej kunde anses lämna rum för erforderlig trygghet för

tillgodoseende av den besinningsfullhet och mognade insikt, som borde

vinna inflytande vid val till första kammaren för att befrämja dess särskilda

uppgift inom författningen. För rättelse av detta missförhållande

syntes ej annan utväg öppen än överflyttande av valrätten till första

kammaren från landsting och stadsfullmäktige till samfällda val kollegier,

utsedda av kommunalt röstberättigade med väsentligt höjd åldersgräns,

trettiofyra år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

Vidare har anmärkts, att ett genomförande av den kommunala

rösträttsreformen och dess konsekvenser i den ordning som förutsattes i

regeringsförslagets övergångsbestämmelser kunde medföra ett alltför brådstörtat

genomgripande personombyte i kommunal styrelse och förvaltning,

som måste inverka menligt på ärendenas sakenliga bedrivande. Slutligen

har det gjorts gällande, att det i propositionen föreslagna borttagandet

av utskyldsstrecket innebure ett uppgivande av eu sund och av vida

folklager, särskilt inom jordbrukareklassen, med värme omfattad grundsats,

att medborgerliga rättigheter förutsatte fullgörande av medborgerliga

skyldigheter. En jämkning i gällande lagar i syfte, att underlåten skattebetalning

icke medför rösträttens förlust, borde allenast ske i händelse

underlåtenheten berott på oförvållade ekonomiska svårigheter.

Gentemot dessa med styrka framförda invändningar och önskemål

hävdades åter från utskottsmajoritetens sida bestämt, att tidsläget ovillkorligen

betingade ett omedelbart genomförande av en ingripande kommunal

rösträttsreform till verklig effektivitet, samt att inga verkliga

skäl vore anförda för att frångå den beprövade anordningen, att kommunalt

verksamma korporationer utse första kammarens ledamöter. Man

ställde sig dessutom avvisande mot den för svensk uppfattning främmande

tanken att införa ett så högt åldersstreck, som särskilt för val av

elektorer till första kammaren yrkats. Från vissa håll mötte för övrigt

varje höjning av åldersstrecken bestämt motstånd. I fråga om utskyldsstrecket

erinrades, att, även frånsett de principiella invändningarna,

som framför allt vore starka då det gällde inskränkningar i den allmänna

politiska rösträtten, verkställd utredning utvisade, att den ifrågasatta

åtskillnaden mellan förvållat och oförvållat resterande för skatt icke

läte sig på ett tillfredsställande sätt genomföras.

En förmedling mellan dessa motsatta åskådningar syntes under utskottets

överläggningar möta stora svårigheter. Å andra sidan framträdde

på skilda håll känslan av det önskvärda däri, att en reform, så betydelsefull

för vårt folks hela framtida offentliga liv, bleve så långt det

vore möjligt åvägabragt under samförstånd mellan eljest motsatta meningsgrupper

inom folket. Det kunde icke vara lyckligt om nya grunder för

hela vårt kommunala liv lades under en oförsonlig motsättning mellan

de olika meningsriktningarna, och det syntes mindre tilltalande att,

därest en stor och hittills i mycket hög grad bestämmande meningsgrupp

nu verkligen stode beredd att medgiva genomgripande omgestaltningar

på författningsområdet, icke taga någon hänsyn till krav, som denna

meningsgrupp ansåg sig böra i sammanhang därmed göra gällande.

Utskottet fann sig under sådana förhållanden böra beträda den väg att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

tf

åt ett mindre antal medlemmar uppdraga att undersöka möjligheten att

sammanföra meningarna på regeringsförslagets allmänna grund.

De inom denna delegation förda förhandlingar ledde till att

utskottet till en början — under särskilda förbehåll om avvikande

uppfattning från enskilda utskottsmedlemmars sida — enades om

vissa allmänna grunder för utskottets betänkande i ämnet. Dessa hade

inom delegationen preliminärt utformats i ett utkast, som lades till grund

för föredragningen inom utskottet och som, utan att göra anspråk på fullständighet

eller skärpa i formuleringen, dock i stort sett angav överenskommelsens

huvudsakliga innehåll. Detta utkast är som bilaga fogat

till detta utlåtande.

Med hänsyn till den spänning, varmed resultatet av utskottets

arbete inom hela nationen avvaktades, fann utskottet sig böra omedelbart

delgiva allmänheten de stora dragen av den träffade överenskommelsen

i följande offentliga meddelande:

»Inom särskilda utskottet nr 3, som har att behandla regeringens

proposition angående kommunal rösträttsreform, hava följande grunder

för utskottets blivande hemställan fastställts:

Allmän och lika kommunal rösträtt införes och inträder efter fyllda

23 år. Rösträtt får utövas endast i den röstberättigades mantalsskrivningsort.

Det kommunala utskyldsstrecket begränsas därhän, att rösträtten ej

påverkas av utebliven skattebetalning i vidare mån än att den går förlustig

sin rösträtt, som ej för åtminstone ett av de tre sistförflutna kalenderåren

erlagt sina kommunalutskylder. Hustrus rösträtt röner ej inverkan

av att mannen förlorat sin rösträtt.

Rösträtt vid landtingsmannaval tillkommer kommunalt röstberättigad

efter fyllda 27 år. Valbarhetsåldern i fråga om landsting sättes lika

med valrättsåldern.

Fullmäktige införas obligatoriskt i städer och landskommuner med

mer än 1,500 invånare. De i propositionen föreslagna bestämmelserna

angående nya val till landsting, stadsfullmäktige och andra fullmäktige

genomföras, varemot drätselkammare, nämnder och övriga kommunala

delegationer skola i vanlig ordning förnyas.

I fråga om de spörsmål vidkommande den politiska rösträtten, som

nära beröras av den kommunala författningsreformen, förutsättes en

grundlagsändring därhän, att valrättsåldern till andra kammaren inträder

efter fyllda 23 år samt att utskyldsstrecket helt avskaffas.

Beträffande första kammaren bibehållas landstingen såsom valkorporationer,

men i fråga om de städer, som ej deltaga i landsting, förut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

7

sätten införande av grundlagsstadgande därom, att särskilda elektorer för

val av ledamöter i första kammaren utses efter samma grunder, som

gälla för val av landstingsman. Intill dess bestämmelser i nu berörda

avseende beslutats, komma alltså stadsfullmäktige att bibehållas vid sin

valrätt.

I fråga om mandatstiden förutsattes sådan grundlagsändring, att

densamma utsträckes till åtta år i syfte att motsvara det vilande grundlagsförslagets

bestämmelser om införande av fyraårig mandatstid för

andra kammaren.»

Utskottet har sålunda lagt sin nya samlingslinje i huvudsak sammanfallande

med regeringsförslagets, men dock med några viktiga avvikelser.

Främst faller i ögonen, att utskottet bestämt sig för att gå

den allmänna kommunala rösträttens väg, sålunda vidgande ej oväsentligt

själva ramen för regeringsförslaget. Detta lämnade ännu vissa icke

till skattskyldighet upptagna grupper av kommunens medlemmar utanför

rösträtten, bland dem ej så få strävsamma och värdefulla brukare av

andras jord, eu lucka som också av flera motionärer påpekats. Utskottets

formel medtager däremot alla utom de av olika skäl diskvalificerade.

Då härigenom ett så väsentligt närmande skulle ske mellan grunderna

för kommunal och politisk rösträtt, har enhetligheten funnits böra

utsträckas att gälla jämväl rösträttsåldern, vilken för närvarande är 21

år för kommunal rösträtt, men 24 år för val till andra kammaren. Dessa

åldersbestämmelser hava därvid jämkats till 23 år för båda fallen. Utskottet

har alltså vid sitt förslag förutsatt erforderlig ändring i riksdagsordningen.

Då det likvisst gjorts gällande, att denna ålder vore alltför låg

för att vid tillämpning av principen om allmän rösträtt böra stadgas i

fråga om val av de korporationer, som skola utse ledamöter i första

kammaren, har utskottet ansett sig böra i viss mån tillmötesgå denna

uppfattning genom att föreslå, att valrätt och valbarhet till dessa korporationer

skall inträda först vid 27 år. Härav har dock blivit en följd,

att i de större städer, vilka icke deltaga i landsting, utövandet av valrätt

till första kammaren måst frångå stadsfullmäktige för att i stället

överlämnas till särskilt utsedda elektorer.

Utskottet har alltså enats i den förutsättning att i riksdagsordningen

införas bestämmelser av innehåll, att för Stockholm och Göteborg

val till första kammaren sker medelst elektorer, vilka väljas med den

valrätts- och valbarhetsålder, som föreslås för val till landsting, samt att

övriga ifrågavarande städer beträffande val till första kammaren anslutas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 40.

till landstingsområde sålunda, att de med tillämpning av berörda grunder

välja elektorer, som tillsammans med landstingen förrätta val.

I samband härmed har tillika förutsatts, att en jämkning av valkretsindelningen

för val till föi*sta kammaren kommer till stånd med syfte

att såvitt möjligt öka de särskilda valkretsarnas mandatantal till minst

fem. Jämväl har enighet vunnits om den förutsättningen, att mandattiden

för första kammaren bör genom grundlagsändring bestämmas till

åtta år.

Den ovan omförmälda uppfattningen, att fullgjord skattskyldighet

borde bibehållas såsom villkor för rösträtt, har i fråga om den kommunala

rösträtten så till vida vunnit beaktande, som det föreslagits, att,

därest en person under de tre senaste åren varit skattskyldig till kommunen,

han åtminstone för ett av dessa år icke må häfta för obetalda

utskylder; och har härvid förutsatts, att genom grundlagsändring utskyldsstrecket

i fråga om val till andra kammaren helt bortfaller.

Slutligen har förutsatts, att politisk rösträtt skall genom grundlagsändring

tillkomma jämväl kvinnorna.

Utskottet har icke förbisett, att de förslag och principuttalanden,

vari dess arbete sålunda utmynnat, kunna bliva föremål för anmärkningar

från skilda håll. Men utskottet tror sig hava genom den väg, det

valt, förebyggt, att dessa stora tvistefrågor, som alltför länge haft en

söndrande verkan på vårt politiska liv, skulle lösas mitt i en stormig tid

under ytterligare upphetsade lidelser mellan partierna. Utskottet vågar

med tillförsikt säga, att dess förslag till lösning helt ut innebär den demokratisering,

som varit reformens bärande innehåll. Och att denna lösning

genom tillmötesgående i vissa fall av framställda betänkligheter och önskemål

kunnat i stort sett ena utskottets medlemmar giver dock en hälsosam

påminnelse om att det i det politiska livet gives ett mål, som står

högre än partisegrar: det för alla partier gemensamma fosterlandets välfärd.

Utskottet uttrycker enhälligt den förhoppning, att den genomgripande

förändring i vårt samhällsskick till fullt utvecklad demokratisk ordning, som

i utskottets utlåtande dels föreslås till omedelbart antagande, dels förutsättes

skola antagas av den inom en månad härefter sammanträdande

1919 års lagtima riksdag, måtte visa sig ha skett i en lycklig stund.

Särskilt vill utskottet icke underlåta att uttala den enstämmiga önskan,

att genomförandet av dess i det kommunala livet djupt ingripande förslag

måtte medföra den verkan, att de svenska kommunerna, vilkas förvaltning

med bibehållande av den hos oss urgamla självstyrelsen hädanefter

skall byggas på bred demokratisk grund, måtte se även under den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

9

allmänna och lika rösträttens tidevarv sin sanda utveckling allt mera

förkovras, till gagn för hela vårt folk och land.

Från den av utskottet till principspörsmålen sålunda fattade ståndpunkt

har utskottet till granskning förehaft de i den kungl. propositionen

ingående lagförslagen; och får utskottet därom avgiva följande

yttrande.

Kommunalförordningarna.

Den lika kommunala rösträtten utgör huvudpunkten i regeringens

förslag och den grundval, på vilken flertalet av de i ämnet väckta motionerna

vilar; undantag utgöra endast de motioner, som väckts av herrar Ekman

(nr 16), Clason samt Nilsson m. fl. (nr 58). Inom utskottet har också

enighet förefunnits om, att den lika rösträtten borde utgöra utgångspunkten

för arbetet inom detsamma. Vid principens utformning har utskottet

emellertid företagit vissa förändringar i Kungl. Maj:ts förslag, vilka

dock, betraktade i sin helhet, stå i fullaste överensstämmelse med de

grundtankar, som uppbära detsamma, och till och med i vissa avseenden

måste anses ytterligare fullfölja den demokratisering av det kommunala

och politiska livet, som förslaget åsyftar.

Utskottet har först och främst icke kunnat undgå att taga under

allvarligt övervägande tanken att omedelbart gå fram till icke blott den

lika rösträtten för de kommunalt skattskyldiga, utan även genomförandet

av allmän kommunal rösträtt. Denna tanke har även direkt förelagts utskottet

i herrar Vennerströms m. fl. och Tengdahls motioner liksom ock,

under vissa förutsättningar, i motioner av herrar Ekman (nr 16) och Clason.

Då personlighetsprincipen skall läggas till grund för rätten att deltaga

i kommunala avgöranden, kan det icke vara i längden hållbart att

från kommunalt inflytande utesluta alla dem, som icke ålagts skattskyldighet

till kommunen. Såsom särskilt i herrar Olssons och Sjölanders

motioner påvisats, förefinnas också bland dem, som nu falla för skattskyldighetsstrecket,

talrika element (jordtorpare, hemmasöner och andra),

vilka särskilt kunna anses äga grundade anspråk på att icke utestängas

från kommunalt inflytande. Olämpligheten av deras fortsatta utestängande

blir så mycket mera framträdande, då med dem i socialt avseende

nära jämställda samhällsgrupper genom den lika rösträttens införande

komma att uppnå ett väsentligt ökat inflytande i kommunen,

jämfört med det, de enligt nu gällande ordning kunnat utöva.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. (Nr 40.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 40.

Utskottet har med hänsyn till nu anförda omständigheter ansett

sig böra tillstyrka riksdagen att, då nu den lika kommunala rösträtten

skall genomföras, på samma gång taga steget fullt ut och bygga den kommunala

rösträtten helt på personlighetens grund. Den allmänna rösträttens

princip är, även för kommunernas vidkommande, genomförd i ett flertal

främmande länder, liksom den sedan snart ett årtionde för männens del tilllämpas

vid valen till andra kammaren. De av Kungl. Maj:t föreslagna

särskilda bestämmelserna om, att rösträtt skulle tillkomma hustrun till eu

röstberättigad man även i det fall, att han själv ej är skattskyldig, bortfalla

i och med denna omläggning såsom överflödiga.

Om sålunda rösträtten löses från sitt hittillsvarande samband med

skattskyldigheten till kommunen, bör också den rösträtt bortfalla, som

enligt nu gällande ordning oberoende av mantalsskrivningsorten tillkommer

en röstägande i varje kommun, till vilken han är skattskyldig.

Utskottet hemställer alltså — såsom också påyrkats i herr

Vennerströms in. fl. motion —, att rösträtt hädanefter skall tillkomma

en röstägande endast i den kommun, där häri är mantalsskriven.

I samband med skattskyldighetsstreckets avskaffande uppstår tillika

frågan, huruvida och i vad mån åtnjuten fattigvård bör föranleda förlust av

kommunal rösträtt. Utskottet finner det förslag om begränsning av det politiska

fattigvårdsstrecket till att omfatta allenast de av allmänna fattigvården

för varaktig försörjning omhändertagna, som framlagts av de för utredning

angående de s. k. politiska strecken tillkallade sakkunnige, vara av

beskaffenhet att lämpligen kunna tagas till utgångspunkt för det stadgande

i detta ämne, som för den kommunala rösträttens vidkommande

nu påkallas av skattskyldighetsstreckets upphävande. Det bör erinras,

att de personer, vilka skulle komma att drabbas av en i öyerensstämmelse

med nämnda förslag formulerad bestämmelse, utan undantag tillhöra de

grupper, vilka såsom icke skattskyldiga även nu äro uteslutna från kommunal

rösträtt. Utskottet föreslår således ett stadgande av det innehåll,

att den, som är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig

försörjning, förlorar sin rösträtt. I detta sammanhang vill emellertid utskottet

uttala, att det saknat tillfälle att åt sakkunniges nyss nämnda

förslag ägna den grundliga omprövning, som för ett definitivt ståndpunktstagande

till detsamma erfordras. Utskottet förutsätter alltså möjligheten

av att den begränsning av det politiska fattigvårdsstrecket, om

vars behövlighet full enighet rått inom utskottet, kan komma att ske med

tillämpande av andra grunder, än av sakkunnige föreslagits, och att en

därav föranledd jämkning även i det kommunala fattigvårdsstrecket kan

bliva nödvändig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 40.

n

Dessutom har emellertid utskottet funnit skäl tala för att förbinda

införandet av den allmänna och lika kommunala rösträtten med någon

höjning av den hittills gällande åldersgränsen. En dylik åtgärd, som på

intet sätt står i strid med den demokratiska grundsatsen om alla samhällsklassers

likställighet, har även ansetts påkallad med hänsyn till den

påtagliga önskvärdheten av att samma åldersgräns gäller för den politiska

och den kommunala rösträtten. Då utskottet nu vill föreslå, att kommunal

rösträtt skall inträda under året efter det kalenderår då man fyllt 23 år,

förutsätter utskottet således, att vid nästkommande års lagtima riksdag

motsvarande sänkning i det politiska åldersstreeket företages.

I Kungl. Maj:ts förslag ingår även ett slopande av det s. k. utskyldsstrecket,

i vad angår den kommunala rösträtten. Såsom av statsministerns

anförande till statsrådsprotokollet framgår, hava de för utredning

angående de s. k. politiska strecken tillsatta sakkunnige kommit till

det resultat, att det icke är praktiskt genomförbart att åstadkomma en

sådan begränsning av grundlagens bestämmelser, genom vilken uteslutningen

från rösträtt icke skulle drabba den, vars underlåtenhet att betala

sin skatt berott på oförvållad oförmåga, föranledd av sjukdom, arbetslöshet

eller annan olycka, och strecket sålunda inskränkas till att verka

endast mot de oordentliga eller försumliga, i enlighet med det syfte som

alltid angivits såsom dess bärande grund. De sakkunnigas flertal hava

också för sin del funnit det ifrågavarande strecket böra helt och hållet

avskaffas, så mycket hellre som hela detta problem synts bliva i hög

grad förenklat, därest den av Kungl. Maj:t förberedda — och numera

för riksdagen framlagda — nya lagstiftningen om »införsel» för utskyld»’

bleve genomförd; »om på detta sätt», yttra de sakkunnige, »den starkaste

möjliga säkerhet lämnas för att skattskyldigheten blir fullgjord av alla,

som därtill äga förmåga, då blir utskyldsstrecket såsom garanti för att

ej den försumlige erhåller rösträtt obehövligt och kan fullständigt upphävas».

Till denna uppfattning har även regeringen anslutit sig, och statsministern

har, såsom redan i det föregående korteligen omnämnts, tillkännagivit,

att förslag i nu angiven riktning kommer att ingå i den

proposition till nästa års lagtima riksdag angående den politiska rösträtten,

som av regeringen förberedes. Det politiska utskyldsstreckets avskaffande

har emellertid av regeringen ansetts böra föranleda, att diskvalifikationen

på grund av utebliven skattebetalning upphäves även i

fråga om rösträtten i kommunerna.

Lika litet som nyss nämnda sakkunnige har utskottet funnit sig

kunna föreslå en sådan omläggning av utskyldsstrecket, att det allenast

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 40.

erhölle karaktär av »ordentlighetsstreck» och att dess verkningar sålunda

i intet fall komrne att sträcka sig längre än med denna dess karaktär

vore överensstämmande. Såsom i det föregående omnämnts, har utskottet

därför förutsatt, att det politiska utskyldsstrecket skall helt och hållet

bortfalla.

Med hänsyn till de starka betänkligheter som — med utgångspunkt i

den även av statsministern såsom i och för sig riktig betecknade åskådningen,

att den, som vill utöva sina medborgerliga rättigheter, också bör

fullgöra sina skyldigheter — på flera håll inom utskottet gjort sig gällande

mot att helt avskaffa det kommunala utskyldsstrecket, har utskottet emellertid

med avseende på detta ansett sig höra föreslå en sådan anordning,

att själva den princip, på vilken det nu gällande utskyldsstrecket vilar,

fasthålles, men dess verkningar i högst väsentlig mån inskränkas. Utskottet

vill nämligen beträffande villkoren för kommunal rösträtt hemställa,

att endast den, som häftar för kommunalutskylder för samtliga

de tre sistförflutna kalenderåren, skall förlora denna rösträtt, eller, med

andra ord, att för erhållande av sådan endast skall erfordras att hava

gäldat ifrågavarande utskylder för ett av de tre åren.

Det är otvivelaktigt, att utskyldsstrecket genom en sådan modifikation

endast skulle få en inskränkt tillämpning, och det föreligger dessutom

sannolikhet för att åtminstone flertalet av de fall, som alltjämt

skulle komma att drabbas av detsamma, utgöras av sådana, där underlåtenheten

att gälda utskylderna icke berott på bristande förmåga.

Det förtydligande, som Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om diskvalifikation

på grund av konkurs, synes utskottet ändamålsenligt och har fördenskull

tillstyrkts. Det sålunda tillstyrkta stadgandet är så formulerat,

att därav otvetydigt framgår, att rösträtt suspenderas endast för den tid,

konkursen pågår. Utskottet har således ej kunnat ansluta sig till det av

herr Vennerström m. fl. framställda yrkandet att helt utesluta konkurs

från diskvalifikationsgrunderna.

I flere av de till utskottet hänvisade motionerna har ifrågasatts

att på ett eller annat sätt underlätta makars utövande av varandras rösträtt.

Sålunda hava, bland annat, herr Trygger m. fl. och herr Lindman

in. fl. föreslagit, att vad som i övrigt stadgats beträffande fullmaktsröstning

ej skall utgöra hinder för gift man eller kvinna att på grund

av fullmakt föra talan och utöva rösträtt jämväl för den andra maken.

Den fråga, som sålunda uppkommit rörande lättnad i rösträtts utövande,

lärer emellertid — enligt vad inom utskottet blivit upplyst — i annat

sammanhang komma att genom proposition från Kungl. Maj:t föreläggas

nästa lagtima riksdag, varvid emellertid frågans lösning torde komma att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

13

sökas på annan väg än den av motionärerna ifrågasatta. Under dessa

omständigheter har utskottet stannat vid att endast på sådant sätt tillstyrka

bifall till vad herr Trygger m. fl. och herr Lindman in. fl. i denna

punkt föreslagit, att av dem påyrkade stadganden intagas bland vederbörande

författningars övergångsbestämmelser och erhålla giltighet allenast

under nästkommande år. Den provisoriska anordning för underlättande

i en del fall av rösträttens effektiva utövning, som sålunda föreslås,

utgör givetvis intet hinder för att genom beslut vid nästkommande

års riksdag för framtiden tillgodose det allmänna ändamål, varom här

är fråga, genom andra anstalter än fullmaktsröstning.

I samband med den lika rösträttens införande har Kungl. Maj:t

— i likhet med vad som skedde i den till innevarande års lagtima riksdag

avlåtna propositionen nr 290 —■ föreslagit upphävande av kommunal

rösträtt för omyndiga samt bolag och andra juridiska personer. Dessutom

föreslås nu upphävande av rösträtten för dödsbo. Sedan utskottet genom

sitt förordande av allmän kommunal rösträtt helt ställt sig på personlighetsprincipens

grundval, har bifall till nu nämnda förslag betraktats som

en konsekvens av vad utskottet i övrigt föreslagit.

Vad utskottet sålunda föreslår beträffande den kommunala rösträtten

nödvändiggör åtskilliga ändringar i reglerna angående röstlängds

upprättande. Sedan sambandet mellan rösträtt och skattskyldighet upphävts,

kan icke längre taxeringslängden läggas till grund för röstlängden,

som i stället måste byggas på mantalslängden. Den kommunala

röstlängdens upprättande skulle alltså ske enligt samma princip,

som enligt lagen om val till riksdagen § 26 gäller för upprättandet av

röstlängden vid val till andra kammaren. Vid sådant förhållande och

då dessutom grunderna för den politiska och den kommunala rösträtten

enligt utskottets förslag och de ändringar i riksdagsordningen, som utskottet

förutsätter bliva av 1919 års lagtima riksdag antagna, skulle

komma att nära överensstämma med varandra, har det synts utskottet

ändamålsenligast att föreskriva, att de myndigheter, vilka enligt § 25

vallagen hava att upprätta den politiska röstlängden (i stad i regel magistraten,

på landet häradsskrivaren), i samband med upprättande av

denna längd även skola upprätta en kommunal röstlängd, och att justeringen

av sistnämnda längd — liksom av den politiska — anförtros åt

resp. magistrat och valnämnd samt företages i samma ordning, som är

stadgad beträffande den politiska röstlängden. Sedan längden sålunda

fastställts, bör den, utan möjlighet till rättelse, gälla under ett år.

Den justering å kommunalstämma, som nu är föreskriven eller medgiven

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 40.

i förordningen om kommunalstyrelse på landet §§ 14, 65 och 66, skulle

således bortfalla, liksom även motsvarande anordningar för städernas

vidkommande. — Närmare föreskrifter i avseende å den politiska röstlängdens

upprättande fastställas i administrativ väg av Konungen. 1

överensstämmelse härmed synas även de närmare bestämmelser om den

kommunala röstlängdens upprättande, som hittills upptagits i kommunalförordningarna,

jämte det till förordningen om kommunalstyrelse på landet

hörande röstlängdsformuläret kunna ersättas med ett stadgande, som

åt Kungl. Maj:t överlåter att härom förordna. I förordningen om kommunalstyrelse

på landet har föreskrift intagits därom, att vid behandling

av sådana ärenden, som angå i mantal satt jord, skall finnas tillgänglig

en längd över de i sådana ärenden röstberättigade, som icke äro i kommunens

allmänna röstlängd upptagna.

Då besväret med den kommunala röstlängdens upprättande på

landet överflyttas från kommunalnämnden till häradsskrivaren, lärer

Kungl. Maj:t föreskriva lämpligt belopp, varmed längden bör av kommunen

lösas.

I samband med den kommunala rösträttsreformen har Kungl. Maj:t,

i huvudsaklig överensstämmelse med den till årets lagtima riksdag i ämnet

avlåtna propositionen, föreslagit vissa ändringar i kommunalförfattningarna,

ägnade att i något högre grad än enligt nu gällande bestämmelser

är fallet, trygga en sorgfällig omprövning av förekommande ärenden

samt förebygga förhastade beslut och, inom särskilt skattetyngda kommuner,

motverka ytterligare stegring i skattetrycket. Sålunda föreslås,

att vid ett invånarantal, som överstiger 3,000, kommun skall vara skyldig

att införa fullmäktige samt att i annat fall kommunalstämman ägor

med allenast enkel majoritet besluta om fullmäktiges införande, därest

förslag i sådant syfte vederbörligen väckes. I detta hänseende hava sålunda

landskommuner och städer blivit likställda. I fråga om beredningen

av de ärenden, som skola företagas till avgörande å kommunalstämma,

ingå i propositionen förslag därom att beredning av samtliga ärenden skall

äga rum, med undantag dock för val samt de ärenden, som fordra skyndsam

handläggning och icke avse utgift eller avhändande av någon kommunens

egendom eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.

Vidare föreslås, att kommunalnämnd, kyrko- och skolråd, gemensamt

kyrko- och skolråd, drätselkammare, som utses å allmän rådstuga, ävensom

två eller flera å primärstämma för särskild beredning utsedda personer

skola, där så påfordras, tillsättas genom proportionellt val. Kungl.

Maj:t har vidare föreslagit utsträckning i vissa avseenden av kravet på

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

15

‘ kvalificerad majoritet för utgifter i sådana kommuner, där skattetrycket

nått en viss höjd. Slutligen ingå i den kungliga propositionen även bestämmelser

om möjlighet för eu minoritet, minst eu tredjedel av de närvarande,

att få behandlingen av ett å stämman förekommande ärende uppskjutet

till annan dag, om stämmas kungörande på mera effektivt sätt än

enligt nuvarande ordning samt om fakultativ sluten omröstning.

Utskottet har i huvudsak funnit dessa av Kungl. Maj:t framlagda

ändringsförslag väl grundade och ägnade att i sin mån skapa betingelser

för eu sund och besinningsfull verksamhet på det kommunala området.

Endast i fråga om kommunalfullmäktigeinstitutionens utveckling har utskottet

ansett anledning föreligga att nu gå något längre, än Kungl. Maj:t

föreslagit.

Det lärer icke kunna bestridas, att de olägenheter, med vilka kommunalstämman

såsom organ för kommunens beslutanderätt är behäftad,

måste komma att framträda i skarpare belysning, ju längre rätten att

deltaga i kommunala avgöranden utsträckes. Kungl. Maj:t har, såsom

ovan nämnts, med hänsyn härtill föreslagit, att kommunalfullmäktigeinstitutionen

skulle bliva obligatorisk i kommuner med mer än 3,000 invånare.

Utskottet hyser inga betänkligheter mot att härutinnan gå ett steg

längre och föreslår därför i överensstämmelse med de yrkanden, som

framställts dels i herr Tryggers in. fl. och herr Lindmans m. fl. motioner,

dels i herrar Mobergers och Bengtssons, att det representativa systemet

skall tillämpas i alla kommuner med över 1,500 invånare. Härav föranledes

ändring jämväl i förordningen om kommunalstyrelse i stad, enligt

vars nuvarande lydelse stadsfullmäktigeinstitutionen är obligatorisk blott

för kommuner med över 3,000 invånare. — Att, på sätt herr Vennerström

och hans medmotionärer föreslagit, öppna en möjlighet att undantagsvis

bibehålla kommunalstämman såsom beslutande organ även i kommuner

av den storlek, att för dem fullmäktigeinstitutionen är regel, har

utskottet icke funnit vara av behovet påkallat.

Utskottet förbiser ingalunda, att genom fullmäktigeinstitutionens

utveckling på sätt, som av utskottet föreslagits, väsentligt ökat arbete

kommer att åvila Konungens befallningshavande, som har att verkställa

sammanräkning av ifrågavarande val, och förutsätter, att, i syfte att

särskilda arbetskrafter må kunna anlitas, medel ställas till länsstyrelsernas

förfogande i sådana fall, då sammanräkningarna, som enligt förordningen

om kommunalstyrelse på landet § 29 skola påbörjas senast inom

fjorton dagar från valets förrättande, eljest icke skulle kunna äga rum

utan att övriga ärendens handläggning inom länsstyrelsen åsidosattes.

I ovan omförmälda motioner av herrar Trygger in. fl., Lindman m. fl.,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 40.

Moberger och Bengtsson har vidare föreslagits vidgad befogenhet för kom- ''

munalfullmäktige, i det vissa av de frågor, som omförmälas i förordningen

om kommunalstyrelse på landet § 35, icke längre skulle vara förbehållna

kommunalstämman, utan kunna handläggas av fullmäktige. Utskottet

finner det synnerligen önskvärt, att kommunalfullmäktigeinstitutionens

utveckling i möjligaste mån befordras, och att sålunda på denna institution,

där den finnes, lägges det odelade ansvaret för den kommunala

förvaltningen. Utskottet får därför, i överensstämmelse med vad som

i herrar Tryggers m. fl. och Lindmans in. fl. motioner föreslagits, hemställa

om sådan ändrad lydelse av förordningen om kommunalstyrelse på landet,

att till kommunalfullmäktiges handläggning i kommuner, där fullmäktige

införts, överföras följande ärenden: fråga om försäljning, pantförskrivning

eller utbyte av någon sådan kommunen tillhörig fastighet, som för

något dess gemensamma nytta avseende ändamål genom gåva eller testamente

kommunen tillfallit, ävensom överenskommelse, som medför förändring

i de rättigheter, kommunen till sådan fastighet äger; påläggande

av avgifter, som erfordra uttaxering för längre tid än fem år; upptagande

av lån, då beslut därom är av beskaffenhet att skola jämlikt § 73 underställas

Kungl. Maj:ts prövning och fastställelse, ävensom val av ordförande,

vice ordförande och ledamöter i kommunalnämnden. På kommunalstämman

skulle enligt denna ändring i de kommuner, där fullmäktige

finnas, i huvudsak inga andra ärenden rörande kommunens förvaltning

än val av fullmäktige förekomma.

I de till utskottet hänvisade motionerna hava ytterligare en del

inom den kommunala förvaltningen fallande spörsmål vidrörts.

Sålunda hava herrar Ljunggren och Petrén föreslagit sådan ändring

i förordningen om kommunalstyrelse på landet, att utlåtanden över

ansökning om försäljning av rusdrycker och till sådana drycker ej hånförliga

alkoholhaltiga maltdrycker alltid skola avgivas av kommunalstämma

och ej av kommunalfullmäktige. Då den av motionärerna ifrågasatta

förändringen berör även andra författningar än kommunalförordningarna,

finner utskottet — utan att uttala sig om förändringens lämplighet i och

för sig — att i alla händelser med vidtagande av sådan åtgärd utan

större olägenhet kan anstå till nästkommande års inom kort sammanträdande

riksdag.

I motioner av herrar Ekman (nr 27) och Nilsson i Landeryd

(nr 59) har vidare föreslagits sådan utsträckt tillämpning av den proportionella

valmetoden, att denna komme att användas vid alla inom kom
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 40.

munala representationer förekommande val (herr Nilssons motion) eller

alla borgerligt- och kyrkligt-kommunala val över huvud taget (herr

Ekmans motion). Att i vidare mån än av Kungl. Maj:t föreslagits (nämligen

vid val av kommunalnämnd och särskilda beredningar) införa den proportionella

valmetoden vid sådana val, som förekomma å kommunalstämma,

kan utskottet med hänsyn till de stora praktiska svårigheter,

som därvid tvivelsutan skulle yppa sig, ej tillstyrka. Däremot vill utskottet

på de skål, som av konstitutionsutskottet i dess utlåtande nr 19

vid innevarande års lagtima riksdag anfördes, hemställa om utredning,

i vilken utsträckning det må kunna föreskrivas, att på landsting, stads- och

kommunalfullmäktige ankommande val, utöver vad därom redan är stadgat,

skola ske proportionellt, där sådant av visst antal väljande äskas.

Herrar Clason och Östberg påyrka sådan ändring i förordningen om

kommunalstyrelse i stad, att stadsfullmäktige till viss del komme att bestå

av ledamöter, som för längre tid än den eljest gällande mandattiden utsetts

av de omedelbart valda fullmäktige; herr Clason föreslår dessutom en liknande

anordning för landstingens vidkommande. Utskottet finner icke

dessa frågor stå i nödvändigt sammanhang med de förslag, som framlagts

i Kungl. Maj:ts proposition, och anser alltså för närvarande ingen

åtgärd i motionernas syfte erforderlig. Givetvis lära i varje fall statsmakterna

i framtiden icke underlåta att uppmärksamma de viktiga problem,

som i motionerna vidrörts.

Slutligen hava av herr Ekman i motionerna nr 18 och 19 framlagts

vissa till den kyrkliga kommunens förvaltning hörande förslag: om införande

av kyrkofullmäktige, om sådan inskränkning i rösträtten i rent kyrkliga

ärenden m. in. ävensom valbarheten till kyrkoråd och kyrkofullmäktige,

att denna endast skulle tillkomma personer, som vore döpta inom svenska

kyrkan och fortfarande stode i försandingsgemenskap med denna kyrka,

om stadganden därom, att endast sådana personer skulle deltaga i utgörandet

av avgifter, som anginge rent kyrkliga angelägenheter eller åtgärder

rörande kristendomsundervisningen i skolorna, samt om sådana

bestämmelser, att därav klart framginge, huru vårdnaden av kyrkans

egendom och ansvaret därför skall fördelas emellan kyrkorådet och vederbörande

kyrkovärdar. Utskottet finner åtskilliga skäl tala för att — i

likhet med vad som är fallet inom den borgerliga kommunen — genom

införande av ett representativt system även för den kyrkliga kommunens

vidkommande trygga en god handläggning av de inom denna förekommande

ärendena. Å andra sidan hava även de svårigheter, med vilka

en sådan reform är förenad, varit under övervägande i utskottet, varjämte

det erinrats, att detta spörsmåls upptagande nödvändigtvis måste för
Bihang

till urtima riksdagens protokoll 1018. 14 sand. (Nr 40.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 40.

anleda en närmare granskning av tidsenligheten i att vissa grupper

ärenden, särskilt de med skolväsendet sammanhängande, falla under den

kyrkliga kommunens beslutanderätt. Det hemställes med hänsyn härtill,

att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte anhålla om utredning,

huruvida och i vad mån representativt system må kunna införas jämväl

inom den kyrkliga kommunen. Övriga av motionären i motionen nr 18

ävensom i motionen nr 19 punkt l:o framlagda spörsmål har utskottet,

då ännu denna för den kyrkliga kommunalförvaltningen grundläggande

fråga är olöst, ansett böra för närvarande lämnas å sido. De svårigheter med

avseende å kyrkorådets och kyrkovärdarnas inbördes ställning, som motionären

påpekat, synas utskottet enklast vinna sin lösning, om det stadgas,

att kyrkovärdarna skola väljas av och inom kyrkorådet. Utskottet hemställer

alltså om ändring av Kungl. Maj:ts förslag i denna riktning.

Landstingsförordningen.

Kungl. Maj:ts proposition avser (frånsett de bestämmelser, som

allenast utgöra konsekvenser av förslaget om lika kommunal rösträtt) i tre

hänseenden ändringar i fråga om valen till landsting. För det första

har rätten att deltaga i landstingsmannaval begränsats till den kommun,

inom vilken röstägare är mantalsskriven. För det andra har valbarheten,

som förut tillkom endast inom valkretsen röstberättigade män, utsträckts

till inom landstingsområdet röstberättigade män och kvinnor. För det tredje

har likställighet mellan landsbygd och städer i avseende å grunderna för

bestämmandet av antalet representanter i landsting ävensom en höjning

av maximiantalet representanter per landsbygdsvalkrets från sex till åtta i

överensstämmelse med andra kammarens beslut vid 1918 års lagtima

riksdag genomförts.

Om den av Kungl. Maj:t föreslagna inskränkningen i landstingsvalrätten

behöver utskottet icke särskilt yttra sig efter att förut beträffande

den kommunala rösträtten i allmänhet hava tillstyrkt genomförande

av principen om rösträtt endast å mantalsskrivningsorten. Mot vad

Kungl. Maj:t i övrigt har föreslagit beträffande val till landstingen har

utskottet endast i två avseenden funnit anledning till erinran. För det

första vill utskottet framhålla, att, om folkmängdssiffran 4,000 lägges till

grund för beräknandet av antalet landstingsmän för varje valkrets, sammanlagda

antalet landstingsmän kommer att i ej oväsentlig grad ökas.

Enligt de på 1914 och 1916 års val grundade beräkningar, som gjorts i

Kungl. Maj:ts proposition till 1918 års lagtima riksdag nr 277, skulle

nämligen en sådan anordning medföra, att detta antal inom hela landet

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

19

ökades från 1,247 till 1,372. Då en dylik ökning varken med hänsyn

till landstingens arbete eller ur andra synpunkter kan anses påkallad,

vill utskottet föreslå den ändring i Kungl. Maj:ts förslag, att till grund

för ifrågavarande beräkning lägges den nu för landsbygden gällande

siffran, eller 5,000, en ändring, som enligt nyss nämnda beräkningar

skulle medföra, att antalet landstingsmän i hela riket blir 1,135. I samband

härmed har utskottet funnit skäl föreligga att i ännu högre grad,

än enligt Kungl. Maj:ts förslag är fallet, beakta önskemålet om åstadkommande

av större proportionell rättvisa. Utskottet föreslår fördenskull,

att på landet minimiantalet landstingmän per valkrets höjes från tre till

fem. En motsvarande anordning för städernas vidkommande har utskottet

däremot med hänsyn till de med en dylik anordning förenade

praktiska svårigheterna och den knappa tid, som stått till utskottets förfogande,

för närvarande ej kunnat föreslå. Frågan synes emellertid utskottet

vara värd all uppmärksamhet, därvid särskilt bör tagas under

övervägande, huruvida icke för vinnande av det angivna syftemålet mindre

städer lämpligen kunna förenas med kringliggande landsbygd i gemensamma

valkretsar.

I följd av vad utskottet sålunda föreslagit böra i Kungl. Maj:ts

förslag till ändrad lydelse av § 2 mom. 2 och 3 samt § 40 mom. 1 landstingsförordningen

siffrorna 32,000, 8,000 och 16,000 ändras till resp.

40,000, 20,000 (eller, där fråga är om stadsvalkretsar, 10,000) och 20,000.

Däremot bortfaller den i § 2 mom. 2 medgivna möjligheten att bilda

två valkretsar av domsaga, vilkens invånarantal är lägre än det, som

motsvarar den för beräkningen av representantantalet gällande folkmängdssiffran

multiplicerad med åtta. Bestämmelserna om landstingsvalkretsarnas

storlek komma genom vad utskottet hemställer att i väsentliga delar

överensstämma med vad som i detta hänseende föreslagits i herr Vennerströms

m. fl. motion; även det önskemål om minskning av antalet

landstingsmän, som framförts av herr Gezelius jämte medmotionärer, blir

till viss grad tillgodosett.

Utskottet har ej kunnat finna, att praktiska svårigheter kunna befaras

möta vid tillämpning av den av utskottet sålunda föreslagna ordningen.

Utskottet har emellertid förutsatt, att därest vid ytterligare undersökning

annat förhållande skulle yppas, Kungl. Maj:t kommer att till

nästkommande riksdag föreslå den jämkning, som må vara påkallad.

Utskottet vill emellertid, utöver vad Kungl. Maj:t föreslagit, hemställa

om ytterligare en ändring i landstingsförordningen. Såsom i annat

sammanhang angivits, har nämligen den dryftning av förstakammarproblemet,

som inom utskottet ägt rum, givit till resultat, att rösträtten

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 40.

till landsting bör ordnas efter delvis andra grunder än de för den kommunala

rösträtten i övrigt gällande. Utskottet, som i detta hänseende

icke kunnat gå den väg som av herr Räf förordats (åldersstreckets höjning

till 35 år jämte en tilläggsröst för dem, som minst två år varit

boende inom kommunen), föreslår i stället, att rätten att deltaga i landstingsmannaval

skall inträda under året näst efter det då den röstägande

uppnått 21 års ålder. Denna höjning hör föranleda, att även valbarhetsåldern

höjes till 27 år.

Med de förändringar i landstingsförordningen, som i sammanhang

med den av utskottet inledningsvis antydda ordningen för val till första

kammaren möjligen kunna erfordras, torde böra anstå, till dess frågan

om denna ordning kommer under riksdagens omprövning.

Om det förslag angående rätt för landstingen att i viss utsträckning

komplettera sig själva, som framförts av herr Clason, gäller vad utskottet

i det föregående yttrat i anledning av samme motionärs förslag om stadsfullmäktiges

självkomplettering.---Slutligen bör i detta sammanhang

erinras, att den utredning om vidsträcktare användning av proportionell

valmetod, som av utskottet i annat sammanhang förordats, även avser

val inom landsting.

Övergångsbestämmelserna.

I Kungl. Maj:ts proposition har föreslagits, att ändringarna i kommunalförfattningarna

i huvudsak skola träda i kraft den 1 mars 1919,

att mandattiden för samtliga ledamöter av de nu fungerande kommunala

representationerna — landsting, stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige och

municipalfulhnäktige — skall utgå på våren 1919 (för landsting, kommunalfullmäktige

och municipalfullmäktige: 30 april, för stadsfullmäktige:

31 mars), och att nya val enligt de nya rösträttsbestämmelserna för

nämnda representationer dessförinnan skola äga rum. Vad Kungl. Maj:t

sålunda föreslagit, har utskottet tillstyrkt. Utskottet har därvid, ehuru

i annan form, tagit hänsyn även till de synpunkter, som i herr Tryggers

m. fl. och herr Lindmans m. fl. motioner föranledde yrkande*öm uppskov

med den nya lagstiftningens ikraftträdande i avvaktan på det slutliga

avgörandet i frågan om ändrade bestämmelser i riksdagsordningen i avseende

å grunderna för val till första kammaren. Ifrågavarande uppskov

påyrkades nämligen i dessa motioner framför allt av det skäl, att det

förslag, som i motionerna framlagts beträffande första kammarens sammansättning,

kunde komma att prövas av en första kammare vald efter

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

21

grunder (lika rösträtt från 21 år), som de för sin del icke kunde godkänna.

Sedan numera enighet inom utskottet vunnits om eu ordning

för valen till första kammaren, så beskaffad att den till väsentliga delar

bliver tillämplig redan genom de ändringar i kommunalförfattningarna,

som av utskottet tillstyrkts, synes denna betänklighet icke längre föreligga.

Då enligt utskottets förslag om nya regler för röstlängds upprättande

mantalslängden skall läggas till grund för röstlängden, lärer det

bliva nödvändigt att bygga de röstlängder, som vid de på våren 1919

förekommande valen skola tillämpas, på 1918 års mantalslängder. Stadgande

härom har intagits i vederbörande övergångsbestämmelser.

I fråga om kommunala nämnder och delegationer har Kungl. Maj:t

föreslagit, att de i sin helhet skulle förnyas under år 1919 å de för

sagda val stadgade tider. Utskottet har icke kunnat undgå att taga i

betraktande, att en sådan anordning ur synpunkten av den kommunala

förvaltningens jämna fortgång måhända i en del fall kunde bliva förenad

med svårigheter, och föreslår för den skull, att ifrågavarande nämnder

och delegationer skola i sedvanlig ordning förnyas.

Det övergångsstadgande i förordningarna om kbmmunalstyrelse på

landet och i stad, som utskottet föreslagit beträffande makars rätt att

enligt fullmakt utöva varandras rösträtt, har i annat sammanhang

motiverats.»

Utskottets utlåtande var åtföljt av följande bilaga:

»Utkast

till den inom utskottet träffade, i dess motivering åberopade överenskommelse.

P. M.

angående förslag till grunder för betänkande i anledning av K. prop. nr 31.

Do. Allmän och lika politisk och kommunal rösträtt, inträdande

från och med året näst efter det, varunder 23 år fyllts.

2:o. I avseende å den kommunala rösträtten skall gälla viss påföljd

på uraktlåten skattebetalning, sålunda att den, som i avseende å

de kommunalutskylder, vilka förfallit till betalning under de tre sistförfluten

kalenderåren, ej erlagt åtminstone ett års utskylder, går förlustig

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 40.

rösträtt. Det anmärkes, att alltså vid den politiska rösträtten skattebetalningsstrecket

förutsättes skola helt avskaffas.

3:o. För landstingsval gäller den kommunala rösträtten med den

förändring, att rösträtten inträder under året näst efter det, då 27 år

fyllts. Valbarhet till landsting = valrätt.

4:o. Grunderna för beräkning av landstingsmandaten jämkas sålunda,

att underlaget bestämmes till 5,000 inv. i stället för 4,000 inv.,

varjämte i landstingsförordningen § 2 mom. 2 talen 32,000 resp. 8,000

ändras till 40,000 resp. 10,000 samt i mom. 3 talen 8,000 resp. 16,000

ändras till 10,000 resp. 20,000.

5:o. Kommunalfullmäktige resp. stadsfullmäktige bli obligatoriska

i kommuner med mera än 1,500 invånare.

6:o. Slutbestämmelserna i de särskilda lagarna jämkas sålunda,

att nyval skola ske endast beträffande stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige,

municipalfullmäktige och landsting, varemot drätselkammare, nämnder

och styrelser skola i sedvanlig ordning förnyas.

7:o. I fråga om obligatoriskt införande av kyrkofullmäktige hegäres

utredning.

8:o. Angående första kammaren: a) valkretsindelningen jämkas

sålunda att, för så vitt möjligt, varje valkrets utser minst fem riksdagsmän.

För de fall, då sammanförande av särskilda landstingsområden erfordras

för åstadkommande av lämplig valkretsindelning, hör val ske vid

samfälld förrättning, eventuellt medelst särskilda val och samfälld sammanräkning.

Städer som ej deltaga i landsting skola — med undantag för Stockholm

och Göteborg — välja samfällt med landsting, därvid städerna, enligt

de för landstingsval stadgade grunder, utse elektorer.

För Stockholm och Göteborg, som vardera för sig utgör valkrets,

väljas riksdagsmän av elektorer. Val av dessa elektorer förrättas samtidigt

med val av stadsfullmäktige, men för rösträtt gälla härvid samma

villkor som vid val av landstingsmän.

Intill dess bestämmelser i nu berörda avseende beslutats komma

alltså för samtliga ifrågavarande städer val till första kammaren att förrättas

av stadsfullmäktige.

b) mandatperiod åtta år.

Successiv förnyelse.»

Under åberopande av ovan återgivna motivering får riksdagen i

huvudsaklig överensstämmelse med den av utskottet gjorda hemställan,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

23

dels tillkännagiva, att riksdagen, som icke kunnat i oförändrad

form antaga Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, i anledning

av denna proposition jämte i ärendet väckta motioner för sin del antagit

följande:

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse pä

landet den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 8—12, 14, 16—19, 21, 27, 29, 30,

32, 35, 36, 38, 40, 42, 48, 65 och 66 i förordningen om kommunalstyrelse

på landet den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade lydelse

§ B.

Rättighet att deltaga i kommunalstämmans överläggningar och beslut

tillkommer envar inom kommunen mantalsskriven man eller kvinna,

som är svensk undersåte samt senast under nästföregående kalenderår

uppnått tjugutre års ålder.

Sådan rättighet må dock ej utövas av den, som

a) är omyndig förklarad,

b) är i konkurstillstånd,

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning,

d) i avseende å påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit

till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, häftar för utskylder

för flera än två av dessa år, eller

e) är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av ådömd

straffpåföljd.

§ 9.

Den omständigheten, att endera av äkta makar är sin rösträtt förlustig,

inverkar ej på den rösträtt, som må den andra maken lagligen

tillkomma.

§ 10.

Mom. 1. I överläggningar och beslut--— i kommunen röst
berättigade.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 40.

Mom. 2. Angår ärende endast i mantal satt jord, må ej andra

taga del däri än de, som innehava sådan jord.

I ärende, varom i detta moment är fråga, tillkommer talan och

rösträtt jordinnehavare, som här avses, ändå att han ej är i kommunen

mantalsskriven; och må dylik rätt utövas jämväl för omyndig, oskiftat

dödsbo, bolag eller annan samfällighet. För omyndig röstar---

person föra talan.

§ 11.

Mom. 1. Varje röstberättigad äger en röst.

Mom. 2. Där för deltagande---bestämda grunden.

§ 12.

Röstägande är berättigad att sin talan och rösträtt i kommunalstämman

på annan röstägande överlåta.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt

för mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall vara---underskrift bestyrkt.

§ 14.

Mom. 1. Före den 25 juni varje år skall av den tjänsteman, som

verkställer debitering av utskylderna till kronan, upprättas röstlängd för

kommunen. Äro i kommun flera valdistrikt för val av kommunalfullmäktige

eller landstingsmän, skall längden uppläggas i särskilda delar, en för

varje valdistrikt. Röstlängden skall efter mantalslängden för samma år

upptaga alla i kommunen mantalsskrivna personer, vilka uppnått eller

under kalenderåret uppnå en ålder av tjugutre år. Envar sådan person,

om vilken upplysning ej vinnes, att han den 10 juni brister i något av

vad i § 8 stadgas såsom villkor för rösträtt, antecknas i längden såsom

röstberättig; dock att i fråga om den, som först under kalenderåret uppnått

eller uppnår en ålder av tjugutre år, anmärkes, att rösträtt ej tillkommer

honom förr än efter utgången av löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande så ock

om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter

till införande i längden meddelas av Konungen.

Mom. 2. Röstlängden skall senast den 25 juni vara avsänd eller

avlämnad till ordföranden i den i lag om val till riksdagen den 26 maj

1909 omförmälda valnämnd. Yad i nämnda lag stadgas om röstlängds

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagen» skrivelse Nr 40.

25

framläggande till granskning och om kungörelse därom, om underrättelse

till personer, som i längden upptagits såsom icke röstberättigade, om

framställande av anmärkningar mot längden och om underrättelse till

den, mot vars rösträtt anmärkning framställts, om prövning av sådana

anmärkningar samt om längdens justering ävensom om klagan över valnämndens

beslut skall äga motsvarande tillämpning.

Mom. 3. Har mot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd,

anmärkning ej förekommit, eller har i anledning av framställd

anmärkning beslut givits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden

gjorts, lände, där ej, på sätt i mom. 4 här nedan stadgas, rättelse skall

verkställas, den röstlängd till ovillkorlig efterrättelse vid kommunalstämma,

intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd.

Mom. 4. Har på klagan, som i samband med besvär över kommunalstämmas

beslut blivit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig,

skall, evad felaktigheten länt till beslutets upphävande eller ej,

Konungens befallningshavande förordna om införande i längden av de

utav beslutet föranledda rättelser.

Mom. 5. Vid behandling av sådant ärende, som i § 10 mom. 2

sägs, skall genom kommunalnämndens föranstaltande finnas tillgänglig

längd över de i sådant ärende röstberättigade, vilka icke finnas i kommunens

allmänna röstlängd upptagna.

§ 16.

Kungörelse om kommunalstämma---dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som---erläggande av bidrag därtill.

Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å

plats eller platser inom kommunen, som kommunalstämman för ändamålet

bestämmer.

Tillkännagivande om tid — — — deltagandes röster annorlunda

beslutar — —- — kännedom. Har vid fattandet av---deltagandes

röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning.

Tillkännagivandet skall---å kommunalstämman förekomma.

På kommunalstämma---nästföljande kalenderår.

Ordföranden skall — — — före stämman.

Den omständigheten---för stämmans hållande.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 Sami. (Nr 40.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 40.

§ 17.

Mom. 1. Tre ordinarie kommunalstämmor — — — för granskning

av debiterings- och uppbördslängden samt — — — för dessa

stämmor ovan stadgade tid.

Ordinarie kommunalstämma i december — — — — — —--

sön- eller helgdag.

Angående kommunalstämma--— särskilt stadgat.

Den, vilken---sagda förvaltning.

Mom. 2. Kommunalstämma hålles även när Konungens befallningshavande

eller kommunalnämnden det äskar, eller då ordföranden

finner sådant nödigt. Enskild man, som är berättigad till talan i kommunalstämma,

ävensom vederbörande kronobetjänt, äger ock kommunalstämmas

sammankallande för uppgivet ärende begära. Varder denna

begäran av ordföranden avslagen, meddelar han, om så äskas, sitt beslut

skriftligen med skälen därtill; och äger sökanden att däröver föra klagan

inom den tid och på den ort, som för besväras anförande i § 75 stadgas.

§ 18.

De ärenden, som å kommunalstämma till avgörande företagas, skola

förut vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan av

kommunen tillsatt nämnd eller styrelse, dit ärendet efter sin beskaffenhet

hör, eller av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer.

Val må dock kunna av kommunalstämma förrättas utan föregående

beredning. Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller avhändande av kommunen tillhörig egendom

eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.

Innan ärende, som beretts annorledes än genom kommunalnämnd,

företages till avgörande å kommunalstämma, skall kommunalnämnden

lämnas tillfälle att däröver avgiva yttrande.

Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom

ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det

tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland

de närvarande röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt antal

personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

27

§ 19.

Mom. 1. Kan ärende, som av kommunalstämma handlägges, å

den utsatta dagen icke till slut bringas, skall stämman fortsättas å annan

dag och, därest stämman så besluter, kungörelse härom i vederbörlig

ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan

sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva

dagen för stämmans fortsättande.

Mom. 2. Då jämlikt § 18 eller § 40 mom. 2 val sker proportionellt,

äger ordföranden, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller

av annan anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats

och innan sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens

fortsättande och avslutande. I sådant fall skola vid stämman

utses minst två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta

valförrättningen, och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna

förvaras, omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill

samt därefter sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens

fortsättande borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa

sig om att sigillen äro obrutna.

Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras

ej.

Mom. 3. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov

med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande

därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden

har att med iakttagande av de i § 16 givna föreskrifter kungöra.

Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något

ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.

§ 21.

Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats — — — eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning

beslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening

beslut, som ordföranden biträder.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 40.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom---stadsplan eller tomt
indelning;
b)

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i kommun, där

högsta kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital och arbete

överstiger 9 kronor;

d) höjande av visst, under det löpande året utgående anslag, då

höjningen skulle utgöra:

l:o) mer än 25 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger

9 kronor men icke 12 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete;

2:o) mer än 15 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger

12 kronor men icke 15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete;

3:o) mer än 10 % i kommun, där högsta kommunalskatten överstiger

15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för

erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.

Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder

till kommunen vare sig de beslutats å kommunalstämma eller å

kyrkostämma.

Mom. 4. Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må ske

allenast, där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning därav ske.

§ 27.

Mom. 1. I kommun med över 1,500 invånare---uppdragas

åt kommunalfullmäktige.

Mom. 2. Vill kommun med 1,500 invånare — — — må sådant

vara tillåtet.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

29

Förslag om upphävande---efter beslutets fattande.

Beslut i omförmälda — — — ofördröjligen anmälas.

§ 29.

Mom. 1. För val — — — inom valkrets.

Mom. 2. Är kommun delad---valdistrikt för kommunalfull
mäktigval.

Mom. 3. Äro i kommun---— är mantalsskriven.

Mom. 4. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel må---själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken användes annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel---vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 5. a) Val av kommunalfullmäktige —--valdistriktet,

röstlängd.

b) Ej må — — — inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika

till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen---val
urnan

är tom.

Valmännen äga---kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, om han---till
sett,

att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,

nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan---därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken, varde ej mottaget.

Då uppehåll i---skall försändelsen assureras.

c) Konungens befallningshavande---valet gäller.

§ 30.

För rösternas sammanräknande — — — avse själva fullmäktigvalet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 40.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn---första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där icke---rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom

halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en

tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en

fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen —--

högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn,

bliver detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava

samma första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens

rösttal---samma första och samma andra namn samt utgöra mer

än tre fjärdedelar av gruppens rösttal —--efter samma grunder.

2:o) I den mån ---— motsvarande tillämpning.

§ 32.

Mom. 1. Mellan lika rösttal---skiljas genom lottning.

Mom. 2. Hava vid valet--— de återstående platserna.

Mom. 3. Avgår kommunalfullmäktig--— tilldelats honom.

Vid den nya — — — själva fullmäktigvalet. Varje valsedel

gäller såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de

förut ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit--— inläggas under försegling.

Mom. 4. Finnes i fall —--blivit vald.

§ 35.

Följande ärenden må ej av kommunalfullmäktige upptagas, utan

skola alltid å kommunalstämma eller i det fall, som i § 29 omförmäles, å

distriktsstämma handläggas:

a) justering av den i § 65 omförmälda längd;

b) val till ordförande och vice ordförande i kommunalstämma så

ock till kommunalfullmäktige;

c) beslut varom i § 16 sägs, så ock beslut enligt § 17 angående dag

för kommunalstämma.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

31

§ 36.

Mom. 1. Kungörelse om fullmäktiges sammanträde första gången

efter -fattande av beslut, varom i § 27 förmäles, skall utfärdas av stämmans

ordförande, därefter av fullmäktiges ordförande eller, i händelse av

hans förhinder, av vice ordföranden. Kungörelsen skall innehålla bestämd

uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet

och uppläsas minst åtta dagar — — — ånyo uppläsas.

För ärende--— bidrag därtill.

Besluta fullmäktige---föranstalta därom.

Skriftlig kallelse--— honom översändas.

Mom. 2. Kommunalfullmäktige må ej — — — av dem äro tillstädes.

Är till följd av stadgandena i § 17 mom. 1 samt i mom. 4

här nedan tillstädesvarande fullmäktig hindrad---för ärendets

företagande.

Ordförande eller ledamot---inställas eller upplösas.

Mom. 3. Vid kommunalfullmäktiges---i besluten, deltaga.

Mom. 4. Kommunalfullmäktiges förhandlingar skola — — —

hållas.

Vid omröstning---sker öppet.

Till beslut i frågor, som angivas i § 21 mom. 2, erfordras---

--— fullmäktiges beslut.

I övrigt gäller---stadgat är.

§ 38.

Kommunalnämnden tillhör att:

ombesörja verkställigheten--— kommunens övriga inkomster;

verkställa beredning, varom i § 18 förmäles, av ärenden, som skola

förekomma till behandling å kommunalstämma;

avgiva infordrade betänkanden — — — socknenämnds handläggning

överlämnat.

§ 40.

Mom. 1. Kommunalstämman utser, med hänsikt till kommunens

vidd och folkmängd, det antal ledamöter, varav kommunalnämnden skall

vara sammansatt; dock må detta antal icke vara under fem eller över elva.

Vid samma tillfälle utses jämväl ett lika antal suppleanter.

Mom. 2. Val av ledamöter och suppleanter i kommunalnämnd

sker proportionellt på sätt därom är särskilt stadgat, därest sådant äskas

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 40.

av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter valet

avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland de närvarande

röstberättigade kommunmedlemmarna utse erforderligt antal personer

att vid valförrättningen biträda ordföranden.

§ 42.

I avseende — — — stadgat är.

Beträffande såväl de ordinarie ledamöternas som suppleanternas

tjänstgöringstid gäller vad i § 28 mom. 2 är stadgat- i avseende å kommunalfullm

äktige.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,

och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval; och

bör dylikt val, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum

å ordinarie kommunalstätnma i december. Den sålunda valde tjänstgör

under den tid, som för den avgångne återstått. Avgår ordinarie ledamot,

som utsetts vid proportionellt val, inkallas till ordinarie ledamot den

suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i

stället inträda.

§ 48.

Kommunalnämnden må ej handlägga ärende, där icke mer än

hälften av ledamöternas hela antal är tillstädes.

§ 65.

Debiterings- och uppbördslängden skall tillställas---giver

tillkänna, att längden på lämplig ort---och å densamma längden

till justering---funnit fog.

Nämnda stämma —--månad sammanträda.

§ 66.

Kommunalstämman åligger att. över de anmärkningar, som då mot

längden framställas, genast besluta och i längden låta införa därvid

godkända ändringar, varefter längden, sålunda granskad och avslutad,

skall, försedd med intyg därom---januari månad.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919; dock skall vad i § 18

första stycket och § 36 mom. 4 enligt deras nya lydelse är stadgat

gälla först från och med den 1 maj 1919.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

33

I kommun eller municipalsamhälle, där kommunal- eller municipalfullmäktige

finnas eller skola tillsättas, skall å stämma före utgången av

mars månad 1919 val av hela antalet fullmäktige äga rum. Därvid

skall halva antalet fullmäktige eller, om detta icke är jämnt, det antal,

som är närmast under hälften, utses för tiden från och med den 1 maj 1919

till och med den 31 december 1920 och återstående antalet fullmäktige

för tiden från och med den 1 maj 1919 till och med den 31 december

1922; och böra de fullmäktige, som skola kvarstå till utgången

av år 1920, och de, som skola kvarstå till utgången av år 1922, utses

genom särskilda val. Tjänstgöringstiden för de fullmäktige, som dessförinnan

utsetts för tid efter den 31 december 1918, skall utgå den 30

april 1919.

Särskild röstlängd skall på grundval av mantalslängden för år 1918

och med tillämpning av de nya bestämmelserna angående rösträtt och

röstgrund uppläggas så tidigt att den kan företagas---under nämnda

månad. Närmare föreskrifter i avseende å längdens uppläggande och om

skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter

till införande i längden meddelas av Konungen. Denna längd skall

med tillämpning av hittills gällande bestämmelser om röstlängds tillhandahållande,

granskning och justering komma till använding, intill dess

röstlängd blivit i den ordning, § 14 stadgar, första gången upprättad

och fastställd.

Där i fall, som i § 29 mom. 5 a) tredje stycket sägs, ordförande

vid distriktsstämma jämte suppleant för honom ej finnes utsedd, skall

sådan ordförande jämte suppleant utses i god tid före fullmäktigvalet.

Under tiden från denna lags ikraftträdande intill utgången av år

1919 utgör vad i § 12 andra stycket stadgas ej hinder för äkta make

att på grund av fullmakt föra talan och utöva rösträtt jämväl för andra

maken.

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i stad

den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 7, 9—13, 15—18, 24, 25, 28, 41 och 56

i förordningen om kommunalstyrelse i stad den 21 mars 1862 skola

erhålla följande ändrade lydelse:

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 sand. (Nr 40.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse ATr 40.

§ 7.

Mom. 1. Uti stad med Över 1,500 invånare — — — stadsfullmäktige.

Mom. 2. I stad med 1,500 invånare — — beslutanderätt överlåten.

Förslag---fattande.

Beslut — — — anmälas.

§ 9.

Rättighet att vid allmän rådstuga deltaga i överläggningar och beslut

i alla de staden rörande angelägenheter, vilka icke enligt rikets grundlagar

eller särskilda författningar äro vissa klasser av stadens medlemmar

förbehållna, tillkommer envar inom kommunen mantalsskriven man

eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjugutre års ålder.

Sådan rättighet må dock ej utövas av den, som

a) är omyndig förklarad,

b) är i konkurstillstånd,

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörj ning,

d) i avseende å påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till

betalning under de tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för

flera än två av dessa år, eller

e) är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av ådömd

straffpåföljd.

§ 10.

Den omständigheten, att endera av äkta makar är sin rösträtt förlustig,

inverkar ej på den rösträtt, som må den andra maken lagligen

tillkomma.

§ 11.

Varje röstberättigad äger en röst.

§ 12.

Röstägande är berättigad att sin talan och rösträtt å allmän rådstuga

på annan röstägande överlåta.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt

för mer än en röstberättigad.

Fullmakten skall — — — underskrift bestyrkt.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

35

§ 13.

Mom. 1. Före den 25 juni varje år skall i stad, där magistrat ej

linnes, av den tjänsteman, som verkställer debiteringen av utskylderna

till kronan, samt i annan stad av magistraten eller, där särskilda tjänstemän

äro för nämnda debitering förordnade, av dessa under magistratens

inseende upprättas röstlängd för kommunen. Röstlängden skall efter mantalslängden

för samma år upptaga alla i kommunen mantalsskrivna personer,

vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå en ålder av tjugutre

år. Envar sådan person, om vilken upplysning ej vinnes, att han den

10 juni brister i något av vad i § 9 stadgas såsom villkor för rösträtt,

antecknas i längden såsom röstberättigad; dock att i fråga om den, som

först under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugutre år,

anmärkes, att rösträtt ej tillkommer honom förr än efter utgången av

löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande så ock

om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter

till införande i längden meddelas av Konungen.

Mom. 2. Röstlängden skall senast den 25 juni vara avsänd eller

avlämnad till magistraten, där denna ej själv verkställt upprättandet.

Vad i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909 stadgas om röstlängds

framläggande till granskning och om kungörelse därom, om underrättelse

till personer, som i längden upptagits såsom icke röstberättigade,

om framställande av anmärkningar mot längden och om underrättelse

till den, mot vars rösträtt anmärkning framställts, om prövning

av sådana anmärkningar samt om längdens justering ävensom om klagan

över magistratens beslut skall äga motsvarande tillämpning.

Mom. 3. Har mot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd,

anmärkning ej förekommit, eller har i anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden

gjorts, lände, där ej, på sätt i mom. 4 här nedan stadgas, rättelse skall

verkställas, den röstlängd till ovillkorlig efterrättelse vid allmän rådstuga,

intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd.

Mom. 4. Har på klagan, som i samband med besvär över allmän

rådstugas beslut blivit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig,

skall, evad felaktigheten länt till beslutets upphävande eller ej, Konungens

befallningshavande förordna om införande i längden av de utav

beslutet föranledda rättelser.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 40.

§ 15.

Kallelse — — — kännedom.

I december — — — av de i omröstningen deltagandes röster,

skall kallelsen---tidning.

Kallelsen---överläggning förekomma.

För ärende — — — blivit bestämt. Beslut om utgift---

rådstuga fattas.

Ej må ärende å allmän rådstuga till behandling företagas förr, än

det blivit vederbörligen berett av magistraten eller stadens drätselkammare

eller annan av allmän rådstuga tillsatt styrelse, dit detsamma efter

ärendets beskaffenhet hör, eller av särskilt för sådan beredning utsedda

personer.

Skola två eller flera personer utses för beredning, varom ovan förmäles,

sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat, därest

sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket

erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer, valet

avser, ökat med 1.

Mom. 1. Kan ärende, som vid allmän rådstuga handlägges, å den

utsatta dagen icke till slut bringas, skall rådstugan fortsättas å annan

dag och, därest rådstugan så besluter, kungörelse härom i vederbörlig

ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har magistraten att, innan

sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva

dagen för rådstugans fortsättande.

Mom. 2. Om vid ärendes behandling å rådstuga begäres uppskov

med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande

därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som

magistraten har att med iakttagande av de i § 15 givna föreskrifter

kungöra.

Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något

ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.

Mom. 1. För varje fråga--— eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattningbeslutet

utfallit, oeh befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

§ 16.

17.

§ 18.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

37

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, är den mening beslut,

som ordföranden biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom — — — stadsplan eller tomtindelning;
b)

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslag ej utgår, i stad, där högsta

kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital och arbete överstiger

10 kronor;

d) höjande av visst under det löpande året utgående anslag, då

höjningen skulle utgöra:

l:o) mer än 25 f i stad, där högsta kommunalskatten överstiger

10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och

arbete,

2:o) mer än 15 °A i stad, där högsta kommunalskatten överstiger

13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och

arbete, •

3:o) mer än 10 % i stad, där högsta kommunalskatten överstiger

16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden för

erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;

g) efterskänkande av oguldna stadsutskylder.

Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder

till staden vare sig de beslutats å allmän rådstuga, av stadsfullmäktige

eller å kyrkostämma.

Mom. 4. Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må ske allenast,

där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning därav ske.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 40.

§ 24.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel må — — — själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel--— vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

Mom. 2. Valet får ej — — — inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan

är tom.

Valmännen äga — — — kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, —--att kuvertet

är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden

kuvertet i valurnan — — — därtill utser.

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar'' behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken, varde ej mottaget.

Då uppehåll —--röstningen avslutad.

§ 25.

För rösternas sammanräknande — — — avse själva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn — — — första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där icke — — — rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom

halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en

tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en

fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen---—

högsta rösttalet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

80

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal---

samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre fjärdedelar

av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.

2:o) I den mån — — — motsvarande tillämpning.

§ 28.

Mom. 1. Hava vid valet — — — de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig — — — tilldelats honom.

Vid den nya — — — själva fullmäktigvalet. Varje valsedel gäller

såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut

ej valda, vilkens namn står främst på sedeln.

Den, som erhållit — — — inläggas under försegling.

Mom. 3. Finnes i fall — — — blivit vald.

§ 41.

För varje fråga — — — eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver--— en röst.

Till beslut i de uti § 18 mom. 2 angivna fall erfordras två tredjedelar

av de i omröstningen deltagandes röster.

I övriga frågor bestämmes, där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, utgången genom enkel röstpluralitet. Utfalla ----lika antal

röster.

Vad i § 17 mom. 2 samt § 18 mom. 3, 4 och 5 är för allmänna

rådstugan stadgat — — — å stadsfullmäktige.

§ 56.

Ledamöterna i drätselkammaren — — — av allmänna rådstugan.

Sådant val sker, där två eller flera personer skola utses, proportionellt

på sätt — — — ökat med 1.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919; dock skall vad i § 16

första stycket och § 41 tredje stycket enligt deras nya lydelse är stadgat

gälla först från och med den 1 april 1919.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 40.

I stad, där stadsfullmäktige finnas, skall under mars månad 1919

val av hela antalet stadsfullmäktige äga rum. Därvid skall halva antalet

fullmäktige eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast under

hälften, utses för tiden från och med den 1 april 1919 till och med

den 31 december 1920 och återstående antalet fullmäktige för tiden från

och med den 1 april 1919 till och med den 31 december 1922; och böra

de fullmäktige, som skola kvarstå till utgången av år 1920, och de, som

skola kvarstå till utgången av år 1922, utses genom särskilda val. Tjänstgöringstiden

för de fullmäktige, som dessförinnan utsetts för tid efter den

31 december 1918, skall utgå den 31 mars 1919.

Särskild röstlängd skall på grundval av mantalslängden för år 1918

och med tillämpning av de nya bestämmelserna angående rösträtt och

röstgrund uppläggas så tidigt, att den kommer — — — mars månad

1919. Närmare föreskrifter i avseende å längdens uppläggande och om

skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter

till införande i längden meddelas av Konungen. Denna längd skall med

tillämpning av hittills gällande bestämmelser om röstlängds tillhandahållande,

granskning och justering komma till användning intill dess röstlängd

blivit i den ordning, § 13 stadgar, första gången upprättad och

fastställd.

Under tiden från denna lags ikraftträdande intill utgången av år 1919

utgör vad i § 12 andra stycket stadgas ej hinder för äkta make att på

grund av fullmakt föra talan och utöva rösträtt jämväl för andra maken.

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse i

Stockholm den 23 maj 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 5—11, 14, 23 och 49 i förordningen

om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 maj 1862 skola erhålla följande

ändrade lydelse:

§ s.

Mom. 1. För val —--i valkretsar.

Vid valkretsindelningen--— särskilda valkretsarna.

Indelningen i---uppgjort förslag.

Mom. 2. Före den 25 juni varje år låter magistraten upprätta

röstlängd för valet. Röstlängden skall efter mantalslängden för samma

år upptaga alla i kommunen mantalsskrivna personer, vilka uppnått eller

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

41

under kalenderåret uppnå eu ålder av tjugutre år. Envar sådan person,

om vilken upplysning ej vinnes, att lian den 10 juni brister i något av

vad i § 7 stadgas såsom villkor för rösträtt, antecknas i längden såsom

röstberättigad; dock att i fråga om den, som först under kalenderåret

uppnått eller uppnår en ålder av tjugutre år, anmärkes, att rösträtt ej

tillkommer honom förr än efter utgången av löpande kalenderår.

Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande så ock

om skyldighet för vederbörande myndigheter att lämna erforderliga uppgifter

till införande i längden meddelas av Konungen.

Mom. 3. Röstlängden skall senast den 25 juni vara avlämnad till

magistraten. Vad i lagen om val till riksdagen den 26 maj 1909 stadgas

om röstlängds framläggande till granskning och om kungörelse därom,

om underrättelse till personer, som i längden upptagits såsom icke röstberättigade,

om framställande av anmärkningar mot längden och om underrättelse

till dem, mot vars rösträtt anmärkning framställts, om prövning

av sådana anmärkningar samt om längdens justering, ävensom om

klagan över magistratens beslut skall äga motsvarande tillämpning.

Mom. 4. Har mot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd,

anmärkning ej förekommit, eller har i anledning av framställd anmärkning

beslut givits och rättelse, där sådan ifrågakommer, i längden

gjorts, lände, där ej, på sätt i mom. 5 här nedan stadgas, rättelse skall

verkställas, den röstlängd till ovillkorlig efterrättelse vid val av stadsfullmäktige,

intill dess ny röstlängd på enahanda sätt kommit till stånd.

Mom. 5. Har på klagan, som i samband med besvär över stadsfullmäktigval

blivit förd, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall,

evad felaktigheten länt till beslutets upphävande eller ej, överståthållarämbetet

i längden införa de av beslutet föranledda rättelser.

§ 6.

Mom. 1. Kallelse till valförrättningen —--vanligen intagas.

I kallelsen — — — noggrant angivas.

Mom. 2. Valet av stadsfullmäktige — — — äger bestämma.

En var valberättigad — — — rösträtt utöva.

Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Ordningen för —--börja valet.

§ 7.

Rättighet att deltaga i val av stadsfullmäktige tillkommer envar i

kommunen mantalsskriven man eller kvinna, som är svensk undersåte

samt senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugutre års ålder.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. (Nr 40.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse AV 40.

Sådan rättighet må dock ej utövas av den, som

a) är omyndig förklarad,

b) är i konkurstillstånd,

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörj ning,

d) i avseende å påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit till

betalning under de tre sistförfluten kalenderåren, häftar för utskylder för

flera än två av dessa år, eller

e) är från ovannämnda rättighet utesluten på grund av ådömd

straffpåföljd.

§ 8.

Mom. 1. Den omständigheten, att endera av äkta makar är sin

rösträtt förlustig, inverkar ej på den rösträtt, som må den andi’a maken

lagligen tillkomma.

Mom. 2. Röstägande är berättigad att sin rösträtt på annan

röstägande överlåta.

Ej må någon på grund av fullmakt utöva rösträtt för mer än eu

röstberättigad.

Fullmakten skall---underskrift bestyrkt.

§ 9.

Yarje röstberättigad äger en röst.

§ 10.

Mom. 1. Valet sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas

valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

A valsedel må —--namnen avse själva fullmäktigvalet.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel — — — vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla

ogilla.

Mom., 2. Valförrättning får ej — — — inom vallokalen.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

43

storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan

är tom.

Valmännen äga--— kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att om han---7 till
sett,

att kuvertet är behörigen stämplat men eljest på utsidan omärkt,

nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan — — — därtill utser.

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva rösträtt.

Valkuvert, som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med

annat kännetecken, varde ej mottaget. ^

Då uppehåll---röstningen avslutad.

§ 11.

För rösternas sammanräknande — — — själva fullmäktigvalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn---första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där icke---i ordningen. Annan valsedel gäller såsom halv

röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom eu tredjedels

röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom en fjärdedels

röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen---högsta

rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn,

bliver detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava

samma första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens

rösttal--— samma första och samma andra namn samt utgöra mer

än tre fjärdedelar av gruppens rösttal — — — efter samma grunder.

2:o) I den mån---motsvarande tillämpning.

§ 14.

Mom. 1. Hava vid valet---de återstående platserna.

Mom. 2. Avgår stadsfullmäktig —--tilldelats honom.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse AV 40.

Vid den nya---själva fullmäktigvalet. Varje valsedel gäl
ler

såsom hel röst, och röstvärdet skall tillgodoräknas den av de förut

ej valda, vilkens namn står främst å sedeln.

Den, som erhållit —--inlägges under försegling.

. Mom. 3. Finnes i fall — — — blivit vald.

§ 23.

Mom. 1. För varje fråga---eller nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter —--stadsfullmäktig en

röst.

Där ej--— lika antal röster.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom---stadsplan eller tomt
indelning;
b)

beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
d)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden

för erhållet låns återbetalande, eller ingående av borgen;

e) efterskänkande av oguldna stadsutskylder.

Mom. 3. Efterskänkande av oguldna stadsutskylder må ske allenast,

där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

Mom. 4. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning därav ske.

§ 49.

Den, som med stadsfullmäktiges eller av dem tillsatta nämnders

— — — till överståthållarämbetet ingivas.

Klaganden skall — — — med § 24 offentliggjordes.

Söker klaganden — — — helhet förordna.

Besvär, varmed —--prövning upptagas.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

45

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919; dock skall vad i §

23 mom. 2 och 3 enligt deras nya lydelse är stadgat gälla först från och

med den 1 april 1919.

År 1919 skall å stadgad tid val av hela antalet stadsfullmäktige

äga rum. Därvid skall inom varje valkrets hälften av det för kretsen

bestämda antalet eller, om detta icke är jämnt, det antal, som är närmast

under hälften, utses för två år från och med den 1 april 1919 och återstoden

av det för kretsen bestämda antalet för fyra år från och med

sistnämnda dag; och böra de fullmäktige, som skola kvarstå två år, och

de, som skola kvarstå fyra år, utses genom särskilda val. Tjänstgöringstiden

för de stadsfullmäktige, som dessförinnan utsetts, skall utgå den

31 mars 1919.

Eöstlängd för varje valkrets skall i hittills gällande ordning men

med tillämpning av de nya bestämmelserna angående rösträtt och röstgrund

uppläggas så tidigt, att den kan, med iakttagande av hittills gällande

föreskrifter angående längdens tillhandahållande och prövning av

framställda anmärkningar, komma till användning vid valet.

Under tiden från denna lags ikraftträdande intill utgången av år

1919 utgör vad i § 8 mom. 2 andra stycket stadgas ej hinder för äkta

make att på grund av fullmakt utöva rösträtt jämväl för andra maken.

Lag.

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 6, 7, 12, 13, 15, 23 och 35 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 mars

1862 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2.

Till kyrkostämmas handläggning höra frågor om:

1) åtgärder till vidmakthållande av ordning under gudstjänsten;

2) folkskol- och fortsättningsskolundervisningen — — — försummade

barn;

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 40.

3) val av ledamöter i kyrkoråd samt ledamöter i skolråd — — —

annorlunda stadgat är;

4) kyrlcomedels användande — — — styrelses räkenskaper;

5) hushållning med och vård om kyrkans egendom;

6) byggnad och underhåll---andra kyrkobetjänte;

7) bestämmande av avgifter — — — försummade barn;

8) fördelning av bänkrum i kyrkan;

9) ordnande och fördelning — — — kyrkans egendom; ävensom

10) överenskommelser rörande prästerskaps, skollärares och kyrko
hetjänings

lönefönnåner.

§ 6.

Yad för kommunalstämma på landet och för allmän rådstuga i stad

är stadgat i avseende på rösträtts utövning och överlåtande på annan

person skall jämväl tillämpas i fråga om kyrkostämma.

Vid omröstning skall den för vederbörande kommun å landet eller

för stad senast fastställda röstlängd ligga till grund. På Konungen ankommer

att i fråga om sådan längd meddela de särskilda föreskrifter,

som erfordras för iakttagande av vad i § 4 stadgats om vissa personers

undantagande från rösträtt.

§ 7.

Där stads- och landsförsamlingar---varefter de för varje me
ning

avgivna rösterna sammanräknas.

Yad sålunda är stadgat--— — med varandra förenade.

§ 12.

Kallelse till kyrkostämma---överläggningsämne för samman
trädet.

Har domkapitlet —--kallelsen utfärda.

Kungörelsen uppläses--— ånyo uppläsas.

För ärende —--dag den pålyses. Beslut om utgift eller er
läggande

av bidrag därtill må ej vid sådan stämma fattas.

Kungörelsen skall--— ändamålet bestämmer.

Tillkännagivande om tid — — — två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster annorlunda beslutar, — — — en tredjedel av

de i omröstningen deltagandes röster, skall tillkännagivandet införas jämväl

i denna tidning.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 40.

47

Tillkännagivandet skall — — — å kyrkostämman förekomma.

På kyrkostämma ankommande — — — nästföljande kalenderår.

Ordföranden skall — -— — före stämman.

Den omständigheten — — — för stämmans hållande.

§ 13.

Mom. 1. De ärenden, som å kyrkostämma till avgörande företagas,

skola förut vara vederbörligen beredda---lämpligt eller nödigt.

Val må dock kunna av kyrkostämma förrättas utan föregående beredning.

Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller avhändande av församlingen tillhörig egendom

eller efterskänkande av någon församlingens rättighet.

Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom

ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom särskilt är stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det

tal, som erliålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland

de närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt

antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Mom. 2. Kan ärende, som av kyrkostämma handlägges, å den

utsatta dagen icke bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan

dag och, därest stämman så beslutar, kungörelse härom i vederbörlig

ordning utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan

sammankomsten upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva

dagen för stämmans fortsättande.

Mom. 3. Då jämlikt mom. 1 eller § 23 val sker proportionellt, äger

ordföranden, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan

anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats, och innan

sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande

och avslutande. I sådant fall skola vid stämman utses minst

två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta valförrättningen,

och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras,

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt

därefter sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens

fortsättande borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa

sig om att sigillen äro obrutna.

Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras

ej.

Mom. 4. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 40.

med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande

därom förena sig, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden

har att med iakttagande av de i § 12 givna föreskrifter kungöra.

Uppskov, som nu är sagt, må ej ske i fråga om val eller mer än

en gång i något ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i

vanlig ordning.

§ 15.

Mom. 1. Sedan överläggningen förklarats — — — nej besvaras.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning

heslutet utfallit, och befäster detsamma, där omröstning ej begäres, med

klubbslag. Omröstning skall verkställas efter upprop, och, därest icke

sluten omröstning begäres, ske öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening beslut,

som ordföranden biträder.

Mom. 2. Till beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fast egendom — — — av sådan egendom;

b) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag för ändamål eller behov, som icke är nytt

men för vilket under det löpande året anslaget ej utgår, i församling på

landet, där högsta kommunalskatten för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete överstiger 9 kronor, i stadsförsamling, där högsta kommunalskatten

för 100 kronors inkomst av kapital och arbete överstiger 10 kronor,

samt i förenade stads- och landsförsamlingar, därest högsta kommunalskatten

för 100 kronors inkomst av kapital och arbete i någon av församlingarna

överstiger 10 kronor;

d) böjande av visst under det löpande året utgående anslag

i församling på landet,

så vitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än 25 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 9 kronor

men icke 12 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete,

2:o) mer än 15 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 12

kronor men icke 15 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete,

3:o) mer än 10 %, därest högsta kommunalskatten överstiger 15

kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;

i stads församling,

så vitt höjningen skulle utgöra:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

. 49

1) mer än 25 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger

10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete,

2) mer än 15 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger

13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital

och arbete,

3:o) mer än 10 % i församling, där högsta kommunalskatten överstiger

16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och arbete;

samt i förenade stads- och landsförsamlingar,

så vitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än 25 %, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna

överstiger 10 kronor men icke 13 kronor för 100 kronors

inkomst av kapital och arbete,

2:o) mer än 15 %, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna

överstiger 13 kronor men icke 16 kronor för 100 kronors

inkomst av kapital och arbete,

3:o) mer än 10 %, därest högsta kommunalskatten i någon av församlingarna

överstiger 16 kronor för 100 kronors inkomst av kapital och

arbete;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)

upptagande eller förnyande av lån eller förlängning av tiden

för erhållet låns återbetalande eller ingående av borgen;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder.

Mom. 3. Med kommunalskatt avses i mom. 2 c) och d) utskylder till

kommunen, vare sig de beslutats å kommunalstämma eller å kyrkostämma.

Mom. 4. Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må ske

allenast, där, efter prövning av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter

befunnits föreligga.

Mom. 5. Beslut om beviljande av anslag skall tillika innefatta,

huruvida anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp

uttaxeras eller upplåning därav ske.

§ 23.

Kyrkoherden eller den — — — i kyrkorådet ordförande.

I skolrådet — — — vara ordförande.

I den —--stämman tillstädes.''

Till ledamöter i kyrkorådet äger församlingen att å kyrkostämma

utse, till det antal den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit kända

män eller kvinnor.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 14 samt. (Nr 40.)

7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40

50 *

Till ledamöter--— män eller kvinnor.

Ledamöter i särskild---styrelsen företrädda.

Väljes kvinna — — — avsäga sig uppdraget.

Skolrådet väljer---en vice ordförande.

Särskild fortsättningsskolestyrelse---vice ordförande.

I såväl kyrkorådet — — — icke understiga fem.

Ledamöterna — — — vunnit tillämpning.

Kyrkovärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för en tid

av två år.

Då val av ledamöter i kyrkoråd eller skolråd äger rum, må, där

församlingen så beslutar, jämväl utses suppleanter till lika antal. I avseende

å valbarhet och tjänstgöringstid gälle för suppleant vad om ledamot

är stadgat.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd skall

ske proportionellt på sätt som därom särskilt är stadgat, därest sådant

äskas av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket er hålles,

om samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter,

valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland de

närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal

personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid

och har valet ej skett proportionellt, anställes fyllnadsval;

och bör den sålunda valde tjänstgöra under den tid, som för den avgångne

återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid proportionellt

val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.

§ 35.

De avgifter, om vilka kyrkostämma beslutar, skola, utom i de fall,

för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå på sätt

om bidrag till kommuns gemensamma utgifter är stadgat i förordningarna

om kommunalstyrelse på landet och i stad, med iakttagande därav

— — — av kyrkostämma beslutas.

I fråga — — — icke ändring.

Angående den lindring--— är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrivelse Nr 40.

De röstlängder, som, enligt vad särskilt är stadgat, skola upprättas

under början av år 1919, skola i den ordning Konungen föreskriver för
ses

med anteckning, om vilka i längden upptagna personer äro på grund

av stadgandet i § 4 undantagna från rösträtt; och skola därefter dessa

längder, med tillämpning av hittills gällande bestämmelser om röstlängds

granskning och justering, komma till användning vid kyrkostämma, intill

dess röstlängd för kommun å landet eller för stad blivit första gången

upprättad och fastställd i den ordning de därom givna nya bestämmelserna

föreskriva.

Yad angående överlåtelse av rösträtt är för tiden från och med

den 1 mars 1919 intill samma års utgång särskilt stadgat i fråga om

kommunalstämma på landet och allmän rådstuga i stad, skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om kyrkostämma.

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kyrkostämma samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20 november 1863.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 4—6, 8, 11,, 13, 16 och 25 i förordningen

om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd i Stockholm den 20

november 1863 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ 2.

Till kyrkostämmas handläggning höra frågor om:

1) åtgärder till vidmakthållande av ordning under gudstjänsten;

2) upprättande och underhåll av församlingsbibliotek;

3) uppfostran åt---är barnavårdsnämnd.

4) val av ledamöter i kyrkoråd, ledamöter i skolråd---äger

utse;

5) orgelnisters, kyrkosångares och klockares tillsättande och avskedande;
6)

användande av---sådana medel;

7) hushållning med---tillhörig egendom;

8) byggnad, underhåll---eller kyrkobetjänte;

9) bestämmande av —--och boställe;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 40.

10) fördelning av bänkrum i kyrkan;

11) bestämmande av —--kyrkans tillhörighet;

12) överenskommelser rörande prästerskapets och kyrkobetjänings

löneförmåner.

Om vård och förvaltning av vissa kyrkogårdar genom kyrkogårdsnämnd

är särskilt stadgat.

§ 4.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut

tillkommer man eller kvinna, som

a) är medlem av svenska kyrkan,

b) vid val av stadsfullmäktige har rösträtt,

c) är inom församlingen mantalsskriven samt

d) i avseende å påförda utskylder till församlingen, vilka förfallit

till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, icke häftar för utskylder

för flera än två av dessa år.

Den, som till — — — kyrkostämma undantagen.

Den, som i och för —--församlings kyrkostämma.

§ 5.

Mom. 1. Varje röstberättigad äger en röst.

Mom. 2. Vid omröstning å kyrkostämma skall den för stadsfullmäktigval

gällande röstlängd ligga till grund; och skall för sådant ändamål

^ utdrag av längden, i vad den avser varje särskild församling,

varje år ofördröjligen efter det längden av magistraten fastställts, genom

överståthållarämbetets försorg tillställas församlingens kyrkoherde. Intill

dess så skett, skall det nästföregående år överlämnade utdrag av då

fastställda röstlängd lända till efterrättelse.

På Konungen ankommer att i fråga om längd för stadsfullmäktigval

samt om vederbörande myndigheters skyldighet att lämna uppgifter

att införas i längden, meddela de föreskrifter, som erfordras för

iakttagande av de särskilda villkor för utövande av rösträtt å kyrkostämma,

varom i § 4 stadgas.

§ 6.

Mom. 1. Frånvarande må ej — — — annan röstägande överlåta.

Ej må någon på grund av fullmakt utöva rösträtt för mer än en

röstberättigad.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

53

Mom. 2. Fullmakten skall---underskrift bestyrkt.

Mom. 3. Ej må---ämne anföra.

§ 8.

Två ordinarie kyrkostämmor skola årligen hållas, den ena före maj

månads utgång för besluts fattande om föregående — — — av revisorer.

Den, vilken — — — sagda förvaltning.

§ 11.

De ärenden, som å kyrkostämma till avgörande företagas, skola

förut vara vederbörligen beredda--— lämpligt eller nödigt.

Val må dock kunna av kyrkostämma förrättas utan föregående

beredning.

Lag samma vare, där ärende kräver skyndsam handläggning och

icke avser utgift eller avhändande av församlingen tillhörig egendom eller

efterskänkande av någon församlingens rättighet.

Skola två eller flera personer utses för särskild beredning, varom

ovan förmäles, sker valet proportionellt, på sätt därom är särskilt stadgat,

därest sådant äskas av minst så många väljande, som motsvara det

tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med det antal personer,

valet avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland

de närvarande röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt

antal personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

§ 13.

Mom. 1. Sedan överläggningen---med klubbslag.

Mom. 2. Omröstning skall verkställas efter upprop och, därest

icke sluten omröstning begäres, ske öppet.

Mom. 3. Till beslut erfordras blott enkel pluralitet av de avgivna

rösterna.

Mom. 4. Falla rösterna lika för olika meningar, varder den mening

beslut, som ordföranden biträder.

§ 16.

Mom. 1. Kan ärende, som av kyrkostämma handlägges, å den utsatta

dagen icke bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan dag

s. 54 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

54

och, därest stämman så besluter, kungörelse härom i vederbörlig ordning

utfärdas. Beslutes icke kungörelse, har ordföranden att, innan sammankomsten

upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva dagen

för stämmas fortsättande. Den del av protokollet, som om sagda ärende

handlar, skall icke justeras innan överläggning därom slutad är.

Mom. 2. Då jämlikt § 11 eller § 25 val sker proportionellt, äger

ordförande, om han med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan

anledning så finner nödigt, att, sedan valsedlarna avlämnats och innan

sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande

och avslutande. I sådant fall skola vid stämman utses minst

två personer att såsom kontrollanter närvara vid den fortsatta valförrättningen,

och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras,

omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter

sättas i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens fortsättande

borttages, skall ordföranden i kontrollanternas närvaro förvissa sig om

att sigillen äro obrutna.

Särskild kungörelse om dag för valförrättningens fortsättande erfordras

ej.

Mom. 3. Om vid ärendes behandling å stämma begäres uppskov

med detsammas avgörande och minst en tredjedel av de närvarande sig

därom förena, då skall ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden

har att med iakttagande av de i § 10 givna föreskrifter kungöra.

Uppskov må ej ske i fråga om val eller mer än en gång i något

ärende, såvida icke uppskovet beslutas av pluraliteten i vanlig ordning.

§ 25.

Mom. 1. Kyrkoherden eller den---som skolrådet ordförande.

Mom. 2. Till ledamöter i kyrkorådet äger församligen att å kyrkostämma

utse, till det antal den finner lämpligt, för gudsfruktan och nit

kända män eller kvinnor.

Mom. 3. Till ledamöter---män eller kvinnor.

Skolrådet väljer---en vice ordförande.

Mom. 4. Kvinna, som---avsäga sig uppdraget.

Mom. 5. I så väl---icke understiga fem.

Mom 6. Ledamöterna i kyrko- och skolråden —--åter inväljas.

Kyrkovärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för en tid

av två år.

Mom. 7. Då val av ledamöter i kyrkoråd äger rum, må, där församlingen

så beslutar, jämväl utses ett lika antal suppleanter. I av
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40. 55

seende å valbarhet galle vad om ledamot är stadgat. Tjänstgöringstid

för suppleant är två år.

Vad här ovan — — — ledamöterna i skolrådet.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd eller skolråd sker

proportionellt på sätt som därom är särskilt stadgat; därest sådant äskas

av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med det antal ordinarie ledamöter, valet

avser, ökat med 1; och har i sådant fall stämman att bland de närvarande

röstberättigade församlingsmedlemmarna utse erforderligt antal

personer att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Avgår ordinarie ledamot under den för honom bestämda tjänstgöringstid,

och har valet ej skett proportionellt, må vid nytt val annan

utses i hans ställe. Den sålunda valde tjänstgör under den tid, som

för den avgångne återstått. Avgår ordinarie ledamot, som utsetts vid

proportionellt val, inkallas till ordinarie ledamot den suppleant, som

enligt den mellan suppléanterna bestämda ordning bör i stället inträda.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

Röstlängd för kyrkostämma skall i hittills gällande ordning men

med tillämpning av de nya bestämmelserna om rösträtt och röstgrund

uppläggas så tidigt, att den kan, i den ordning hittills skolat ske, justeras

vid den första ordinarie kyrkostämman under år 1919 och skall denna

längd sedermera lända till efterrättelse, intill dess utdrag av ny röstlängd

blivit jämlikt § 5 mom. 2 församlingens kyrkoherde tillställd.

Under tiden * från denna lags ikraftträdande intill utgången av år

1919 utgör vad i § 6 mom. 1 andra stycket stadgas ej hinder för äkta

make att på grund av fullmakt utöva rösträtt jämväl för andra maken.

Lag

om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om landsting

den 21 mars 1862.

Härigenom förordnas, att §§ 2, 4—6, 8, 10, 13 och 40 i förordningen

om landsting den 21 mars 1862 skola erhålla följande ändrade

lydelse:

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 40.

§ 2.

1. För val — — — för städerna.

För varje valkrets — — — fullt tal av 5,000.

2. Domsaga med en folkmängd av 40,000 eller däröver — — —

skall delas i vaikretsar under iakttagande, att för varje valkrets komma

att utses minst fem, högst åtta landstingsmän; att området för varje

valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; att

delning av domsaga,.som utgöres av flera tingslag eller härad---

mindre folkmängd än 20,000, då synnerliga skäl därtill äro.

Med tingslag — — — egen domkrets.

Domsaga, vars folkmängd ej uppgår till 40,000, utgör en valkrets.

Höra delar —--valkrets.

3. Stad, vars folkmängd utgör minst 10,000, bildar egen valkrets.

Stad med mindre folkmängd än 10,000 skall förenas---med minst

10,000, högst 20,000 invånare — — — uppgår till 10,000.

4. Därest det antal---ej må vara lägre än fem eller

högre än åtta.

5. I sammanhang —--lika fördelat.

6. Indelningen i--— Konungens befallningshavande.

7. Varda de---omförmälda valkretsgrupper.

Har vid —--och suppleanter.

Skola de---stadgade val.

Förslag till — — — tjänstgöringstiden inskränkes.

8. Har förordnande — — — må föranledas.

Om folkmängden — — — äga rum.

Därest val —--och suppleanter. •

I fall---tjänstgöringstiden inskränkes.

9. Utträder stad--— befattningar fortfara.

Har beslut---må föranledas.

Om folkmängden--— äga rum.

Därest val — — — och suppleanter.

I fall---tjänstgöringstiden inskränkes.

§ 4.

Valen av landstingsmän — — — med slutna sedlar.

Vid valen skola begagnas valsedlar av vitt papper utan kännetecken.

Å valsedel må---för viss meningsriktning).

Namnen skola--— valet av landstingsmän.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

57

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som kan antagas vara med avsikt

där anbragt;

vilken upptager partibeteckning å annat ställe än ovanför namnen.

Upptager valsedel — — — vare ändock giltig.

Finnas i ett valkuvert två eller flera valsedlar, vare de alla ogilla.

§ 5-

1. Rätt att deltaga i landstingsmannaval tillkommer en var i kommunens

allmänna angelägenheter röstberättigad man eller kvinna, som

senast under nästföregående kalenderår uppnått tjugusju års ålder.

Vid valet skall den för vederbörande kommun å landet eller för

stad senast fastställda röstlängd ligga till grund; och ankomme på

Konungen att i fråga om sådan längd meddela de särskilda föreskrifter,

som erfordras för iakttagande av vad nyss stadgats om viss särskild ålder

såsom villkor för rösträtt vid landstingsmannaval.

2 a) Val av landstingsmän —--kommunalstyrelse på landet.

b) Valet förrättas — — — till kommunalstämma stadgas.

Om rösträtt, dess utövning och överlåtande på annan gäller vad

— — — är stadgat.

c) Valet skall förrättas---i omröstningen deltagandes röster

så beslutar, å annan dag under senare hälften av mars månad.

Valet får — — — noggrant angivas.

d) Ej må---inom stämmolokalen.

Vid förrättningen, därvid stämmans ordförande biträdes av två av

densamma utsedda personer, skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika

till storlek och beskaffenhet, tillhandahållas valmännen — — — valurnan

är tom.

Valmännen äga avgiva — — — kunna iakttagas.

Valmannen har att vid någon av omförmälda särskilda platser inlägga

sin valsedel i kuvertet, varvid iakttages, att, —--att kuvertet

är behörigen stämplat, men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden

— — — själv därtill utser.

Ej må någon i annan ordning, än nu är sagd, utöva rösträtt. Valkuvert,

som saknar behörig stämpel eller är å utsidan märkt med annat

kännetecken, varde ej mottaget.

Då uppehåll---sigillen äro obrutna.

De valmän —--röstningen avslutad.

Omedelbart därefter---i protokollet avtryckas.

Bihang till urtima riksdagens protokoll IBIS. 14 samt. (Nr 40.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skriv dse Nr 40.

Sedan valprotokollet upplästs---skall försändelsen assureras.

e) Domhavanden skall —--från valens förrättande.

Vid förrättningen biträdes —--är valförrättningen avslutad.

3. a) I stad förrättas valet inför magistraten.

Valet, som skall — — — noggrant angivas.

Om kallelse till valförrättningen, om rösträtt, dess utövning och

överlåtande på annan gäller vad för allmän rådstuga är stadgat.

I övrigt skall — — — är föreskrivet.

b) I stad — — — för sammanräkningen tillkännagivas.

För annan stadsvalkrets---skall försändelsen assureras.

Sammanräkningen av rösterna — — — mest spridda tidningar.

Valets utgång kungöres —--är valförrättningen avslutad.

4. Vid avfattande--— Kungl. Maj:t fastställes.

§ 6.

För rösternas sammanräknande--— en grupp (partigrupp).

Inom varje grupp---avse själva landstingsmannavalet.

Härvid iakttages i fråga om den fria gruppen:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller varje valsedel såsom hel

röst. Det namn —--första i ordningen.

2:o) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel såsom hel

röst, där icke--— rum i ordningen. Annan valsedel gäller såsom

halv röst, där ett av dessa namn erhållit rum i ordningen; såsom en

tredjedels röst, där två av dessa namn uppförts i ordningen; såsom eu

fjärdedels röst, där tre av dessa namn uppförts i ordningen--—

högsta rösttalet.

I fråga om partigrupp iakttages:

l:o) Upptaga valsedlar till antal av mer än.hälften av hela antalet

valsedlar inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, bliver

detta namn det första i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma

första namn och utgöra mer än två tredjedelar av gruppens rösttal

--— samma första och samma andra namn samt utgöra mer än tre

fjärdedelar av gruppens rösttal---efter samma grunder.

2:o) I den mån---- motsvarande tillämpning.

§ 8.

1. Sedan valet — — — först tilldelats honom.

De nya sammanräkningarna--— — landstingsmännen blivit

valda.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

59

Vid varje ny---landstingsmaunavalet. Varje valsedel gäller

såsom hel röst, och röstvärdet skall---vald till suppleant.

2. Vid valtillfället skall —--blivit tidigare vald.

§ io.

Valbar till landstingsman är en var inom landstingsområdet vid

landstingsmannaval röstberättigad man eller kvinna.

Landstingsman kan ej vara:

a) den som icke råder över sig och sitt gods;

b) den som är förklarad ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas

eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän

befattning eller genom utslag, vilket ännu icke vunnit laga kraft, är

dömd till straffpåföljd, varom sist förmäles, eller den som är ställd under

framtiden för brott, vilket kan medföra nämnda påföljd;

c) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Gift kvinna, som är röstberättigad, vare ej på den grund att hon

står under mannens målsmanskap obehörig att utöva uppdrag, varom nu

är fråga.

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för

valbarhet till landstingsman.

Landstingsman eller suppleant må ej kunna avsäga sig uppdraget,

såvida han ej fyra år tjänstgjort såsom landstingsman eller uppnått 60

års ålder eller eljest uppgiver hinder, som av landstinget godkännes.

Väljes kvinna till landstingsman eller suppleant, äger hon när som

helst avsäga sig uppdraget.

§ 13.

Är någon missnöjd---föredragas och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget, skall Konungens befallningshavande

ofördröjligen underrättas.

§ 40.

1. För att såsom landstingets beslut gälla, skall i följande ämnen

erfordras, att två tredjedelar av de avgivna rösterna om beslutet sig

förenat:

a) beslut, att av tingslag skall bildas valkrets med mindre folkmängd

än 20,000; eller att stadsvalkrets med mindre folkmängd än 10,000

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Riksdagens skrivelse Nr 40.

skall bildas i fall, då sådant ej är en ovillkorlig följd av vad i § 2 mom.

3 är stadgat;

b) underkännande av någons behörighet att såsom ledamot i landstinget

taga inträde eller medgivande, varom i § 32 sägs;

e) påläggande av avgifter, som erfordra uttaxering för längre tid

än fem år;

d) beviljande av anslag till nya ändamål eller behov;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;
f)

upptagande av lån, ställt på längre återbetalningstid än fem år,

eller ingående av borgen;

g) avhändande av fast egendom eller därifrån härflytande rättighet;

och

h) uppskov till nästa landsting av väckta frågor.

2. Beslut om — — — därav ske.

Denna lag träder i kraft den 1 mars 1919.

Vad i § 2 enligt dess nya lydelse stadgas skall vid val av landstingsmän

gälla, sedan landstinget enligt de i samma lagrum angivna

grunder fastställt ny indelning av valkretsarna jämte det antal landstingsmän,

som skall för varje valkrets utses, samt valkretsarnas fördelning

i grupper; och skall sådant fastställande ske senast vid lagtima

landstinget år 1921. Stadgandet i § 40 enligt dess nya lydelse länder

till efterrättelse från och med den tid, då ny indelning av valkretsar,

varom nyss sagts, beslutas.

År 1919 skola å stadgad tid inom samtliga landstingsområden i

riket val av hela antalet landstingsmän jämte suppleanter äga rum för

tiden från och med den 1 maj 1919 till och med den 31 augusti 1922.

Tjänstgöringstiden för de landstingsmän och suppleanter, som dessförinnan

utsetts, skall utgå den 30 april 1919, där ej enligt särskilt stadgande

tjänstgöringstiden för dem upphör tidigare. Där i fall, som i § 5

mom. 2 b) andra stycket sägs, ordförande vid distriktsstämma jämte

suppleant för honom ej blivit utsedd å ordinarie kommunalstämma i

december 1918, skall sådan ordförande jämte suppleant i stället utses i

god tid före valet.

År 1922 skola å stadgad tid inom samtliga landstingsområden i

riket val av hela antalet landstingsmän jämte suppleanter äga rum. Av

de sålunda valda skola efter lottning mellan de grupper, i vilka valkretsarna

fördelats, ena gruppens samtliga landstingsmän och suppleanter

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 40.

lil

utträda den 31 augusti 1924 och andra gruppens samtliga landstingsman

och suppleanter den 31 augusti 1926. Lottningen anställes å lagtima

landstinget år 1922.

Vad angående överlåtelse av rösträtt är för tiden från och med

den 1 mars 1919 till samma års utgång särskilt stadgat i fråga om kommunalstämma

på landet och allmän rådstuga i stad, skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om handstil]gsmannaval, som under samma tid

förrättas.

Lag

om ändring i stadgan om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting

ocli stadsfullmäktige den 13 juni 1913.

Härigenom förordnas, att 1 § i stadgan om proportionellt valsätt

vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige den 13 juni 1913 skall

erhålla nedan angivna lydelse och att i följd härav lagens överskrift

skall lyda som följer:

Stadga om proportionellt valsätt vid vissa val inom landsting och stadsfullmäktige

m. m.

1 §•

Då val av kommunalnämnd, drätselkammare, kyrkoråd och skolråd,

gemensamt kyrko- och skolråd samt landstings förvaltningsutskott, så ock

val av två eller flera personer för särskild beredning av ärenden, som

skola företagas till avgörande å kommunalstämma, inom kommunalfullmäktige,

å allmän rådstuga, inom stadsfullmäktige, å kyrkostämma eller

inom landsting, äro proportionella, skall vid valens förrättande iakttagas,

vad här nedan i 2—7 §§ är föreskrivet.

dels anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta

verkställa utredning, huruvida och i vad mån representativt

system må kunna införas jämväl i den kyrkliga

kommunen, ävensom för riksdagen framlägga de förslag,

vartill utredningen kan föranleda;

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 40.

dels ock anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t

låta utreda, i vilken utsträckning det må kunna föreskrivas,

att på landsting, stads- och kommunalfullmäktige

ankommande val, utöver vad därom redan är stadgat,

skola ske proportionellt, därest sådant av visst

antal väljande äskas, ävensom för riksdagen framlägga

de förslag, som av utredningen må kunna föranledas.

Stockholm den 19 december 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner. 185ess

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.