Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen.

1918-04-10 · 24 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:113, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om ändring i vissa delar av lagen om val till riksdagen.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 113.

I

Nr I 13.

Godkänd av riksdagens första kammare den 10 april 1918.

Godkänd av riksdagens andra kammare den 10 april 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta

motioner om ändring i vissa delar av lagen om val till

riksdagen.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 4).

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag har genom fem särskilda motioner väckts

följande förslag om ändring av lagen om val till riksdagen av den 26 maj

1909, nämligen:

uti motionen nr 2 i första kammaren,

att riksdagen måtte besluta i nämnda lag införa bestämmelser av

innebörd:

1) att orden »inverka ej på valet» i andra stycket av § 57 utbötes mot

uttrycket »anses ogilla»;

2) att efter § 60 insattes en ny paragraf av denna lydelse:

Om av den i § 57 andra stycket sagda eller annan anledning samtliga

valsedlar från ett eller flera valdistrikt blivit förklarade ogilla eller om de

genom olyckshändelse gått förlorade, skall sammanräkningen icke avslutas,

utan Konungens befallningshavande bär då att genom beslut som icke får

överklagas omedelbart utsätta och på vanligt sätt låta kungöra nytt val för

detta eller dessa distrikt att hållas senast inom tio dagar. Först sedan de

i § 55 omnämnda handlingar från det eller de nya valen inkommit till

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 45 höft. (Nr 113). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 113.

Konungens befallningskavande, fullföljes med iakttagande av bestämmelserna

i § 57 första stycket den avbrutna röstsammanräkningen; samt

3) att som följd av denna nya § 61 den nuvarande § 61 ändrades till

62 den nuvarande § 62 till 63 o. s. v.;

uti motionen nr 83 i första kammaren och den med denna likalydande

nr 121 i andra kammaren,

att riksdagen måtte besluta att i sagda lag införa — förutom bestämmelser

i den riktning, som uti först här ovan berörda motion föreslagits —

jämväl föreskrifter, varigenom

dels dessa bestämmelser måtte kunna tillämpas även för det fall, att

Eders Kungl. Maj.t efter anförda besvär över Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes

beslut funne anledning att kassera de avgivna rösterna inom

ett eller liera valdistrikt,

dels valkuvert enligt § 48 i vallagen skulle av Eders Kungl. Maj:ts

befallningshavande kostnadsfritt -— efter rekvisition av vederbörande valförrättare

— tillhandahållas,

dels i vallagen uttryckliga ansvarsbestämmelser stadgades för försumliga

valförrättare;

uti motionen nr 120 i andra kammaren,

att riksdagen måtte besluta förändra ifrågavarande lag i den riktning

1) att ansvarspåföljd stadgades för uppenbart försumliga valförrättare;

2) att staten i stället för kommunerna tillhandahölle godkända valkuvert

av den beskaffenhet, som i § 48 vallagen föreskrives;

3) att, för den händelse samtliga valsedlar från något distrikt blivit

kasserade, omval stadgades, icke som nu för hela valkretsen, utan blott för

det eller de distrikt, från vilka valsedlarna blivit kasserade;

samt uti motionen nr 175 i andra kammaren,

att riksdagen måtte besluta, att de valkuvert, som skola användas vid

riksdagsmannaval, skulle tillhandahållas vederbörande valförrättare genom

statens försorg antingen kostnadsfritt eller till statens självkostnadspris, och

att vederbörande utskott måtte föreslå de förändringar i gällande lag, som

betingades av detta förslags genomförande.

Till stöd för sin hemställan har vederbörande motionär i motionen

nr 2, i första kammaren anfört bland annat:

»I fall ansvarspåföljd för valförrättare skulle anses lämplig att införa, så

borde den därför kompletteras med en annan bestämmelse, som förordats

av fyra reservanter till 1912 års konstitutionsutskotts avstyrkande utlåtande

över de motioner om åtgärder mot masskassering av valsedlar, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr Hd.

3

då väckts av herrar Holmdahl och Nilson i Örebro. Nämnda reservanter

— herrar Hellberg, Wavrinsky, Branting och Larsson i Västerås —

yttrade:

»Kassering av hela valsedelmassan från ett visst valdistrikt utan någon

valmännens förskyllan utgör eu så svår kränkning av en viktig medborgarrätt,

att definitivt betryggande åtgärder däremot böra vidtagas. Eu enkel

och fullt effektiv sådan åtgärd vore att stadga omval för det distrikt, ifrån

vilket samtliga avgivna valsedlar blivit kasserade på grund av fel från valförrättarens

sida. Samma stadgande borde också gälla för den händelse alla

valsedlar från ett valdistrikt genom någon yttre tillfällighet (eldsvåda, missöde

på posten eller liknande) gått förlorade. Att vissa olägenheter kunna

tänkas följa med dylika partiella omval må väl erkännas, men de väga dock

icke över den trygghet för valmännens rätt som ensamt ett sådant stadgande

synes kunna fullt skänka.»

Om ett stadgande av den innebörd, som i denna reservation angives,

bleve insatt i vallagen, så skulle de väsentliga olägenheterna av ett

omval vara avlägsnade. De nya val, som den röstsammanräknande myndigheten

skulle äga att utsätta, komme ju nämligen endast att drabba

det eller de valdistrikt, för vilka någon felaktighet begåtts (eller eventuellt

någon olyckshändelse inträffat), och då nämnda val genast bleve utsatt

att hållas inom en mycket kort tid, komme det att så nära som

möjligt sammanfalla med de övriga valen och därför inte heller i regel

framkalla någon ny valstrid. För en försumlig valförrättare bleve det

också en snar och kännbar straffpåföljd, sannolikt lika kännbar som något

laga ansvar, om han ensam bland sina kolleger inom kretsen finge utstå

obehaget av en blott några få dagar efter en förra följande ny valförrättning,

till vilken såväl ban själv som alla däri deltagande visste, att de

besvärats blott därför att han inte förstått att rätt fullgöra sitt förtroendeuppdrag.

Mot sådana partiella omval har anmärkts, att de voro onödiga för den

händelse de kasserade rösterna inte inverka på valutgången. Men även om

de inte på något vis skulle göra det, så är, såsom i den anförda reservationen

framhållits, det principiellt oriktigt, att hela den aktiva valmanskåren

inom en socken eller sockendel utan någon sin förskyllan liksom utstrykes

från de röstandes antal. Det är av en viss vikt, att de olika partiernas

röstsiffror vid ett val bli så exakta som möjligt. Och även om röstmängden

från ett valdistrikt inte direkt skulle inverka på valutgången i något

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 113.

avseende, så kan det ändå tänkas medföra menliga verkningar om den kasseras,

exempelvis därigenom att till följd därav röstskillnaden mellan två

partier minskas till några få röster ock såmedels möjligheten för klagomål

över valutgången ökas.

Emellertid är det vid en röstsammanräkning så gott som omöjligt

att avgöra om rösterna från ett valdistrikt inverka på valutgången. Det är

lätt nog att räkna ut, om de kunna förändra representanternas fördelning

på de olika partierna. Men det låter sig näppeligen göra att uträkna, huruvida

de kunna på något sätt inverka på platsfördelningen inom varje särskilt

parti. Ty denna fördelning berör ju inte endast den eller dem som bli

valda utan även den eller dem som i händelse av deras avgång skola

inträda i deras ställe. Och om det även kan medges, att denna senare omständighet

i de flesta fall inte har någon större vikt, så är det dock, när

det gäller en sådan medborgerlig angelägenhet av första ordningen som ett

riksdagsval, alldeles oberättigat att blott på grund av eu annan persons

formella försumlighet (eller en olycklig tillfällighet) ett större antal röstberättigade

skola förhindras att på denna angelägenhet öva sitt lagliga inflytande.

I enlighet med vad som uttalats i den förut anförda reservationen

från 1912, torde distriktsomval böra föreskrivas även för de visserligen

sällsynta fall, då hela valsedelmängden från ett eller flera distrikt till följd

av någon olyckshändelse inte kommit till sin rätt vid röstsammanräkningen.

Därest så vid en röstsammanräkning det på här angivna grunder beflnnes,

att ett sådant distriktsomval måste äga rum, bör förrättningen avbrytas

och uppskjutas, dag för valet bör genast utsättas och denna dag

bör bestämmas så, att den infaller inom den allra närmaste tiden. För

att den avsedda skyndsamheten inte må på något sätt kunna förhindras,

bör också beslutet om nyvalet undantagas från överklagningsrätten. En

följd därav kan då naturligtvis någon gång bli, att en röstkassering, som

överklagad skulle blivit upphävd i högre instans, får bestå. Men den

olägenheten måste väl erkännas vara mycket mindre än den tidsutdräkt,

som klagomål i flera fall skulle komma att medföra, och ännu mycket

mindre än de omval som nu för ett enda distrikts skull kunna ådömas

alla kommuner inom en hel valkrets flere månader efter det ordinarie valet.»

Motiveringen i motionerna nr 83 i första och 121 i andra kammaren

är av bland annat följande lydelse:

»I motion nr 2 inom första kammaren har herr Mauritz Hellberg före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 118. o

slagit vissa ändringar och tillägg i vallagen, åsyftande att rada bot på de

påföljder i form av omval, som för närvarande iiro förknippade med masskassering

av röstsedlar vid val till riksdagens andra kammare.

Klart är, att om herr Hellbergs motion bifalles, omval inom en hel

valkrets icke skulle behöva ifrågakomma i den omfattning, som nu är

fallet.

Däremot lärer det kunna inträffa, att Konungens befallningshavande

slutför sammanräkningen inom hela valkretsen och att därefter sådana klagomål

framkomma, att Konungen finner skäl upphäva valet. I sådant fall

kvarstår även med den av herr Hellberg föreslagna förändringen samma

olägenhet, som nu är rådande, nämligen att nytt val måste företagas inom

hela valkretsen.

De av herr Hellberg föreslagna bestämmelserna torde därför behöva

kompletteras därhän, att de jämväl äga sin tillämpning i det fall, som nu

berörts.»

I motiveringen till motionen nr 120 har bland annat anförts:

s Den frågan uppstår då, huru omvalet bör ordnas. Två utvägar äro tänkbara,

Det första alternativet är att sammanräkningen inför Konungens befallningshavande

slutföres och därefter omval pabjudes i de valdistrikt,

där felaktigheter förelegat vid valförrättningarna. Denna procedur är dock

knappast att rekommendera, ty om hela valresultatet är känt av allmänheten,

och denna ser, att det påbjudna omvalet inom distriktet kan omkasta

det kända resultatet, så kommer otvivelaktigt distriktet i fråga att

bli föremål för en våldsam och upprivande kampanj från samtliga partiers

sida. Det andra alternativet är, att sammanräkningen avbrytes, när felaktig

valförrättning konstaterats i något valdistrikt, att ny valförrättning påbjudes

inom detta distrikt, och att först därefter den slutgiltiga sammanräkningen

verkställes. I detta senare fall torde lämpligast det tillvägagångssättet

väljas, att Konungens befallningshavande först utan att bryta valkuverten

enligt § 57 i vallagen granskar sigill, omslag o. s. v. och tillser

om valförrättningen inom samtliga distrikt blivit i laga ordning verkställd.

Om då ingen anmärkning blir av Konungens befallningshavande gjord, må

sammanräkningen av valsedlarna ske. Om däremot Konungens befallningshavande

gör anmärkning, att valförrättningen inom något distrikt utförts

emot vallagens föreskrifter, må Konungens befallningshavande utan brytande

av valkuverten från något distrikt uppskjuta sammanräkningen. Godkänner

icke regeringsrätten de av Konungens befallningshavande gjorda anmärk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 113.

ningarna, vilka obligatoriskt böra hanskjutas till regeringsrättens prövning,

möter icke något hinder för sammanräkningens slutförande utan omval.

Godkänner regeringsrätten anmärkningarna, må, sedan protokollet från den

nja \alföilättningen inkommit till Konungens befallningshavande, sammanräkningen

slutföras. Det andra alternativet är att föredraga framför det

första.»

Valen till riksdagens andra kammare förrättas enligt lagen om val till

riksdagen den 26 maj 1909 i; 42 på landet inför en valnämnd av fem

personer, vars ordförande förordnas av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

och vars övriga ledamöter väljas av kommunens röstberättigade invånare efter

huvudtal, samt i stad inför magistraten eller dess deputerade. Det åligger

valförrättaren att å tid och plats, som av Eders Kungl. Majrts befallningshavande

bestämts och genom offentlig kungörelse tillkännagivits, på det i

vallagen föreskrivna sätt (§§ 45—53) emottaga valdistriktets röster samt att,

med iakttagande av vallagens föreskrifter (§§ 54—55), insända dessa till

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande har därefter att jämlikt vallagen §§

56—65 verkställa sammanräkning av valkretsens röster. Det tillkommer därvid

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande att pröva de insända valsedlarnas

giltighet (§ 58). A alsedlar kunna bliva ogiltiga genom den röstandes

eget förvållande. Detta inträffar, då den röstande underlåtit att iakttaga vad

som i vallagen § 59 angivits såsom ovillkorlig förutsättning för valsedelns

godkännande. Så snart över huvud taget valkuvertets innehåll föranleder

kassering, föreligger ett fel av den röstande. — Men kasseringen kan också

hava föranletts av valförrättaren (valnämnd eller magistrat). Sålunda kan

kassering äga rum, om valförrättaren i ett distrikt, enligt vad det insända

protokollet utvisar, underlåtit att vid valförrättningen iakttaga vallagens

föreskrifter, eller om protokollet eljest giver anledning därtill. ° Detta skall

även ske i det fall, att skälig anledning förekommer, att det omslag, som

innehåller valkuverten, blivit öppnat efter tillslutningen (§ 57); dylik »anledning»

brukar anses föreligga, då vallagens föreskrifter om försegling (§

54) ej blivit tillbörligen iakttagna. Sådan kassering har också i många

fall skett, då de kuvert, som det enligt § 48 åligger valförrättaren att tillhandahålla

de röstande, varit av sådan mot lagens föreskrifter stridande

beskaffenhet, att valhemligheten icke ansetts tillräckligt skyddad.— Det kan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 113.

7

slutligen också tänkas, att valsedlar varda ogiltiga genom omständigheter, för

vilka varken valförrättaren eller den röstande burit skulden; detta blir exempelvis

fallet, om de konvolut, som innehålla kuverten, på vägen från valförrättaren

till Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande utsatts för sådan

åverkan, som jämlikt § 57 vallagen skall föranleda kassering.

Vare sig kasseringen förorsakats af fel, som den röstande själv begått,

eller av valförrättarens försummelser eller av andra skäl, leder den till

den påföljden, att de ifrågavarande sedlarna lämnas ur räkningen och således

bliva verkningslösa. Detsamma torde inträffa, om valsedlar genom

olyckshändelse gått förlorade eller om de av annan anledning icke framkommit,

då Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande »avslutar» valet. Endast

de sedlar, som efter företagen granskning prövas giltiga, inverka på valet. I

vilken omfattning kassering ägt rum är härvidlag utan betydelse. Eders

Kungl. Maj:ts befallningshavande förfar således på enahanda sätt, antingen

kasseringen avser enstaka sedlar eller samtliga sedlar i ett eller flere valdistrikt,

och har icke ens rätt att taga någon som helst hänsyn till, huruvida

de sedlar, som kasserats, skulle kunnat inverka på valutgången.

Sedan Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande på nu angivet sätt verkställt

röstsammanräkningen, är valförrättningen »avslutad» (§ 65). Enligt

det resultat, till vilket sammanräkningen av de giltiga valsedlarna lett, utfärdas

därefter fullmakter för de valda.

Över det sålunda avslutade valet kunna emellertid jämlikt vallagen

§72 och riksdagsordningen § 22 besvär föras hos Eders Kungl. Maj:t i regeringsrätten.

Den prövning av valet, som i sådant fall sker hos Eders

Kungl. Maj:t, skiljer sig i flera viktiga avseenden från den av Eders

Kungl. Maj:ts befallningshavande företagna. För det första sker bedömandet

av valsedlarnas giltighet efter delvis andra grunder. Eders Kungl. Maj:t

har nämligen vid prövningen av frågan, huruvida begångna fel böra föranleda

kassering, ett större material till sitt förfogande, i det att hos Eders

Kungl. Maj:t även omständigheter, som genom besvär och .förklaringar

bragts i dagen, kunna beaktas, medan däremot Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

endast kan taga hänsyn till vad som framgår av de till

röstsammanräkningen insända handlingarna och eventuellt till upplysningar,

som i anledning därav kunna hava inhämtats. För det andra äger Eders

Kungl. Maj:t, i olikhet med Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, rätt

att på grundval av den företagna prövningen under vissa förutsättningar

upphäva det förrättade valet och förordna om nytt val. — För att ett val

skall upphävas, måste enligt gällande praxis hos regeringsrätten två förut
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 113.

sättningar vara uppfyllda.1) För det första skall av valförrättaren hava

begåtts ett fel, som antingen föranlett kassering av valsedlarna från vederbörande

valdistrikt eller eljest är av den art, att valförrättningen, i vad

den avser nämnda distrikt, bör anses såsom ogiltig. Kasseringen kan bava

skett antingen genom ett Eders Kungl. Maj:ts befallningskavandes beslut,

som godkänts av Eders Kungl. Maj:t, eller genom ett först bos Eders

Kungl. Maj:t fattat beslut. För det andra skall felet vara av den omfattning,

att det kunnat inverka på valutgången. Äro icke båda dessa

förutsättningar uppfyllda, leda besvären antingen därtill att ny röstsammanräkning

anbefalles eller ock till ingen påföljd. Felaktigheter begångna av

de röstande leda således icke till nyval, utan på sin böjd till ny röstsammanräkning.

Fel av så ringa omfattning, att de ej kunnat inverka på valutgången,

föranleda över huvud taget ingen åtgärd.

Det nya val, som Eders Kungl. Maj:t anbefaller, omfattar ej allenast det

eller de valdistrikt, där felaktigheter begåtts, utan valkretsen i dess helhet.

Liksom över huvud taget regeringsrättens åtgöranden med anledning av

besvär över riksdagsmannaval grundar sig detta förhållande ej på uttryckliga

bestämmelser i gällande lagstiftning. Den praxis, som i detta fall tilllämpas,

torde emellertid vara en naturlig följd av den princip om valförrättningens

enbet, som är grundläggande för vallagens bestämmelser om valet

i deras nu gällande avfattning: Eders Kungl. Maj:t kan upphäva förrättningen

i dess helhet, men ej blott i vissa delar.

*

Samtliga förevarande motioner äro framkallade av de olägenheter, som

enligt nu gällande ordning uppstå därigenom, att valsedlar från ett helt

distrikt utan den röstandes förskyllan bliva förklarade ogiltiga (s. k. masskassering).

Den kassering, som föranledes av fel, vilka den röstande själv

begått, behandlas ej i motionerna och kan fördenskull lämnas helt och

hållet å sido.

Om Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande företager en masskassering,

utan att besvär över valet anföras hos Eders Kungl. Maj:t, blir följden

den, att det ifrågavarande distriktets röster varda verkningslösa. Samma

förhållande kan ur viss synpunkt sägas inträda även i det fall, att besvär

anföras, men av Eders Kungl. Maj: t ogillas på den grund, att de kasserade

'') Vid redogörelsen har ingen hänsyn tagits till det i hittillsvarande praxis okända fall, att

valsedlar förkommit eller kassering ägt rum till följd av omständigheter, för vilka varken valförrättaren

eller den röstande burit skulden.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr Hd.

valsedlarna ej kunnat inverka på valutgången, varmed hår avses det vid den

företagna röstsammanräkningen åvägabragta resultatet. l>et tar emellertid

icke förbises, att eu kassering av nu nämnd art kan komma att inverka

på en i anledning av uppkommen ledighet företagen ny röstsammamåkning,

vid prövning av frågan, huruvida ett val bör upphävas eller ej, tagel nämligen

Eders Kungl. Maj:t endast hänsyn till utgången av själva valet och

den inverkan, som vederbörande valsedlar kunna få på denna. Dessutom

ligger det obestridligen något motbjudande däri, att en grupp a\ valmän

utan egen förskyllan så att säga ställes utanför hela valförrättningen.

De ojämförligt svåraste olägenheterna draga emellertid sådana masskasseringar

med sig, som efter prövning hos Eders Kungl. Maj:t föranleda

valets upphävande och nytt val. I dylika fall underkastas en hel valkrets med

anledning av en enda valförrättares försumlighet för andra gången allt det

besvär och alla de kostnader, som äro förenade med ett riksdagsmannaval.

Det är framför allt detta förhållande, som föranlett yrkandena i förevarande

motioner om åtgärder till förekommande av masskasseringar och till lindrande

av deras följder.

Innan riksdagen övergår till att dryfta de förslag, som i detta syfte

framkommit, torde det vara anledning att ange den omfattning, i vilken

masskassering i praktiken förekommit, och i korthet redogöia för de or

saker, som föranlett densamma (se härom ytterligare vid skrivelsen fogade

bil- 1—3)- .... .

Vid de fyra val till andra kammaren, som förrättats efter den nya

vallagens tillkomst (1911, våren 1914, hösten 1914 och 1917), hava förekommit

inalles 39 fall (alla å landsbygden) av masskasseringar, som eg föranlett

valets upphävande. Sammanlagda antalet av de röstande, som härigenom

så att säga ställts utom valförrättningen1), utgör 6,059. Siffrorna

för de olika valtillfällena äro: 1911 16 distrikt med 1,427 röster, våren

1914 6 distrikt med 1377 röster, hösten 1914 11 distrikt med 2,504

röster och 1917 6 distrikt med 1,018 röster.

Sådan masskassering, som föranlett valets upphävande, har däremot endast

ägt rum i sammanlagt 13 fall (alla å landsbygden), av vilka 1 föiekom

vid 1911 års val och 12 vid 1917 års val. Nämnda kasseringar

föranledde tillhopa 7 vals upphävande, varav ett 1911 och sex 1917. Vid

de båda valen 1914 skedde intet upphävande.

Av de felaktigheter, som i de nu nämnda 52 fallen fö) andett kassering,

i) Det bör dock anmftrkas, att 1 fall av de 39 inträffade inom en valkrets där på grund av

besvär i andra hänseenden valet upphävdes (Loshult i Kristianstads läns nordvästra valkrets 1917).

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 45 käft. (Nr 113.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 113.

bär den vanligast förekommande utgjorts av uraktlåtenhet att riktigt iakttaga

vallagens föreskrifter om försegling och sigillring av de konvolut, i vilka

valkuverten insänts till Eders Kungl. Maj.ts befallningshavande, ävensom om

sigilleimg av valprotokollen. Dylik försummelse har förekommit i 23 fall av

vilka 3 samtliga inom Hallands läns valkrets vid 1917 års val — för

anledde valets upphävande inom nämnda valkrets. De flesta fallen av denna

kassationsorsak, eller 11, förekommo vid 1911 års val. _ T 18 fall har

orsaken till kasseringen varit den, att valkuverten, som enligt ^ 48 vallagen

skola tillhandahållas de röstande av valförrättaren, ej varit av den

beskaffenhet som i nämnda paragraf angives. In voro kuverten försedda

med en utskärning på framsidan (8 fall), än voro de icke lika till färg

och beskaffenhet (7 fall), än voro de icke ogenomskinliga (3 fall). I 7 fall

— inom Stockholms läns norra och södra, Kristianstads läns nordvästra och

Jämtlands läns norra valkretsar vid 1917 års val - föranledde dylik kassering

valets upphävande i dessa valkretsar. Det är anmärkningsvärt att

telen , avseende på valkuvertens beskaffenhet i större omfattning framträtt

törst vid de två senaste valtillfällena (hösten 1914 och 1917; tillhopa 15

fall av samtliga 18). — Vid sidan av nu nämnda kasseringsorsaker äro de

Övriga av mindre betydelse. Felaktigheter i avseende å valprotokollen hava

i 6 tall, felaktighet i fråga om valkuvertens stämpling i 1 fall föranlett

kassering; i 2 fall har samma påföljd föranletts därav, att de insända valsedlarnas

antal icke överensstämde med det i protokollet antecknade antalet,

bluthgen har det i 5 fall förekommit, att valförrättaren, genom att icke

stalla sig vallagens föreskrifter om valförrättningens anordnande (om tid för

va torrattnmgen, om säkerhetsanordningar vid uppehåll i densamma o. s. v.)

till efterrättelse, vallat kassering av valsedlar. I 3 av dessa 5 fall — inom

Hälsinglands södra valkrets 1911 och inom Norrbottens läns norra valkrets

1911 — föranledde kasseringen valets upphävande.

De olägenheter, vilkas art och betydelsebelysasavdennugivnaredogoreisen,

hava motionärerna sökt avhjälpa genom föreslående av olika åtgärder

Sålunda hava förslag framkommit, dels till undanröjande av en

av de hittills vanligast förekommande kasseringsorsakerna — att valkuverten

ej såsom nu skulle anskaffas av valförrättarne, utan tillhandahållas dessa

genom statens försorg, varjämte framhållits lämpligheten av, att en minnestabell

over vad en valnämnd har att iakttaga vid valet tillställdes dessadels

i syfte att minska omfattningen av de olägenheter, som föranledas

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr /

av masskasseringar — att nya val, tiar sådana i anledning av dylik kassering,

böra äga ruin, skulle ske blott inom det eller de distrikt, vars sedlar kasserats,

ej inom valkretsen i dess helhet; dels ock att bestämmelser om ansvarspåföljd

för försumliga valförrättare skulle införas i vallagen.

Åtgärder i syfte att undanröja orsakerna till masskassering av valsedlar

hava redan vid ett föregående tillfälle, nämligen 1912, varit 1 öremål

för riksdagens övervägande. I anledning av en i ämnet väckt motion

framhöll därvid konstitutionsutskottet, att, då 1911 års val till andra kammaren

vore de första, som förrättats sedan lagen om val till riksdagen trätt

i kraft, det måste betraktas såsom fullt naturligt, att en viss ovana från

valförrättarnas sida gjort sig gällande i tillämpningen av de nya bestämmelserna.

Det vore därför att förvänta, att ett felaktigt förfarande framdeles

komme att inträffa mindre ofta, i synnerhet om genom Eders Kungl.

Maj:ts försorg det tillställdes valförrättarne cirkulär med upplysning om,

hur valförrättningen skall tillgå, och med framhållande av sadana fel, som

vid 1911 års val blivit begångna. — Den ovan givna redogörelsen för

företagna masskasseringar visar, att de förhoppningar, varåt 1912 års konstitutionsutskott

gav uttryck, ej blivit infriade. En minskning av antalet

masskasseringar kan visserligen konstateras vid de båda valen 1914 (G

och 11 mot 17 1911), men vid fjolårets val steg antalet åter till 18.

Riksdagen hyser emellertid den uppfattningen, att i varje fall större delen

av dessa masskasseringar skulle hava kunnat förekommas, därest den åtgärd,

som 1912 års konstitutionsutskott i detta syfte förordade, hade blivit

av Eders Kungl. Maj:t vidtagen. Enligt vad riksdagen inhämtat, hava

nämligen varken vid 1914 eller vid 1917 års val cirkulär av nyss antydd

beskaffenhet utsänts till valförrättarne.1 I likhet med 1912 års konstitutionsutskott

anser riksdagen, att en åtgärd i denna riktning skulle visa sig

synnerligen ändamålsenlig, och vill därför ånyo framhålla betydelsen därav.

Riksdagen torde ej behöva närmare ingå på spörsmålet, i vilken form de

erforderliga upplysningarna böra meddelas åt valförrättarne. Riksdagen vill

allenast betona, att vid redigeringen av dessa upplysningar de erfarenheter,

som sedan 1911 vunnits beträffande de felaktigheter, vilka föranlett kassering,

och den praxis, som härutinnan utbildats såväl hos Eders Kungl. Maj:ts

befallningshavande som i synnerhet hos regeringsrätten, torde böra komma

till användning.

») Däremot utsändes till 1911 års val en broschyr av dylikt slag: Om valnämndens och

magistratens befattning med riksdagsmannaval. Anvisningar och råd på föranstaltande av

justitiedepartementet utarbetade av Oarl Berg, Stockholm 1911.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 113.

Ehuru övertygat därom, att masskasseringarnas antal på nu angivet

sätt skulle komma att avsevärt minskas, ansåg 1912 års konstitutionsutskott

likväl, att frågan om möjligheten att »genom lagstiftningsåtgärder

söka förekomma upprepande av sådana fall där valmännen utan egen förskyllan

på grund av valförrättarens felaktiga förfarande berövas sitt inflytande

på valets utgång», vore förtjänt av uppmärksamhet. Utskottet

ansåg det emellertid förenat med synnerliga svårigheter att utfinna bestämmelser,

som kunde skydda valmännens rätt härutinnan. Det vore omöjligt

att genom lagstiftningsåtgärder förekomma försummelser från valförrättarnes

sida. Det vore med hänsyn till valsäkerheten ej heller lämpligt att

göra någon eftergift i vallagens bestämmelser om valets förrättande. Däremot

kunde det ifrågasättas, huruvida icke Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

borde kunna tillerkännas större frihet vid granskningen och prövningen

av valprotokoll och försegling å valsedelskonvoluten. Det kunde

sålunda möjligen bestämmas, att Eders Kungl. Maj.ts befallningshavande,

innan kassering skedde, på lämpligt sätt skulle göra sig underrättad om,

huru vid valförrättningen förfarits, och att kassering blott finge äga rum,

då det för kontrollens skull visade sig vara nödvändigt. Icke heller i detta

hänseende fann sig emellertid utskottet med hänsyn till frågans ovissa läge

kunna tillstyrka ett initiativ från riksdagens sida.

Förslaget, att valkuverten skulle utsändas genom statens försorg, som i

de nu förevarande motionerna framförts för första gången, träffas icke av

någon av de invändningar, som 1912 restes mot då ifrågasatta åtgärder

till förebyggande av masskassering. Förslaget är enligt riksdagens mening

väl värt beaktande. Man skulle genom en dylik åtgärd undanröja en av

de — enligt numera vunnen erfarenhet — vanligast förekommande anledningarna

till masskassering. Av de 52 masskasseringar, som hittills förekommit,

skulle 18 med all sannolikhet hava uteblivit, därest den nu föreslagna

anordningen tidigare genomförts.

Givetvis får emellertid denna anordning icke genomföras på ett sådant

sätt, att i och med densamma nya möjligheter till felaktigheter skapas.

Tillhandahållandet av valkuverten åt valförrättarne bör visserligen vara

obligatoriskt, men det torde ej böra bestämmas, att därest en valförrättare

använt andra valkuvert än dessa, men likväl iakttagit vallagens föreskrifter

beträffande kuvertens beskaffenhet, valkuverten i fråga skola kasseras. Skulle

nämligen på ett eller annat sätt de officiellt tillhandahållna kuverten ej

kommit valförrättaren tillhanda, bör detta eller likartade undantagsfall ej

förhindra valets förrättande med andra giltiga kuvert.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr Hd.

Spörsmålet, i vad mån den nu skisserade anordningen behöver regleras

genom direkta bestämmelser i vallagen eller kan genomforas pa administrativ

väg, torde böra hänskjuta» till den utredning, varom riksdagen i det

följande ämnar hemställa. Likaså bör åt utredningen överlämnas, huruvida

de'' officiella kuverten skola tillhandahållas vederbörande till statens självkostnadspris

eller — vilket synes riksdagen vara mest tilltalande kostnadsfritt.

I en vid 1912 års konstitutionsutskotts förut omnämnda utlåtande

fogad reservation framfördes för första gången tanken att i fall av masskasserino-

stadga omval blott för det distrikt, ifrån vilket samtliga avgivna

valsedlar blivit kasserade på grund av fel från valförrattarens sida. Samma

stadgande borde enligt reservanternas mening också gallai för <den händelse,

alla valsedlar från ett valdistrikt genom någon yttre tillfällighet (eldsvåda,

missöde på posten eller liknande) gått förlorade. o

I motionen nr 2 i första kammaren har detta förslag anyo framlagts,

nu i form av utkast till ändringar och tillägg i vallagen. Förslaget innebär

att om vid röstsammanräkningen hos Eders Ivungl. Maj:ts befallnmgshavande

samtliga valsedlar från ett eller liera valdistrikt blivit förklarade

ogilla eller om de genom olyckshändelse gått förlorade, sammanräkningen

icke skall avslutas, utan att Eders Kungl. Maj:ts befallnmgshavande da

skall genom beslut, som icke får överklagas, omedelbart utsatta och pa

vanligt sätt låta kungöra nytt val för detta eller dessa distrikt att hallas

senast inom tio dagar. Först sedan valkuvert, valprotokoll och rostlängd

från det eller de nya valen inkommit till Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande,

skulle den avbrutna röstsammanräkningen fullföljas. — Nu namnda

förslag avser endast den kassering, som äger rum hos Eders Kungl. Maj.ts

befallnmgshavande. Kassering kan emellertid, med anledning av anför a

besvär, ske även hos Eders Kungl. Maj:t. I motionerna nr 83 i forsta

och 121 i andra kammaren har föreslagits, att också i dylikt fall distnktsnyval

skulle kunna äga rum. - Motionen nr 120 i andra kammaren förordar

i detta hänseende ett något olika tillvägagångssätt, i det att enligt

detsamma Eders Kungl. Maj:ts befallnmgshavande först utan att bryta valkuverten

enligt § 57 i vallagen skulle granska sigill, omslag o s. v. och

tillse, om valförrättningen inom samtliga distrikt blivit i laga ordning verkställd.

Om då ingen anmärkning bleve av Eders Kungl. Maj :ts befallnmgshavande

gjord, finge enligt detta förslag sammanräkningen av valsedlarna

ske. Om däremot Eders Kungl. Majits befallningshavande gjorde anmärkning,

att valförrättningen inom något distrikt utförts emot vallagens torn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

J * Riksdagens skrivelse Nr 113.

skrifter, skulle Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande utan biytande av

valkuverten från något distrikt uppskjuta sammanräkningen. Skulle regeringsrätten

icke godkänna de av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

g]orda anmärkningarna, vilka enligt motionen obligatoriskt borde hänskjutas

till regeringsrättens prövning, skulle icke något hinder möta för sammanräkningens

slutförande utan omval. Om däremot regeringsrätten godkände

anmarknmgarna, skulle, sedan nytt val inom distriktet skett och protokollet

från den nya valförrättningen inkommit till Eders Kungl. Mai.ts befallningshavande,

sammanräkningen slutföras.

Riksdagen har redan i det föregående betonat olägenheten därav, att

en hel valkrets till följd av en enda valförrättares försumlighet underkastas det

besvär och de kostnader, som äro förenade med ett nyval. Själva tanken att

undanröja denna olägenhet genom införande av nyval allenast för ett distrikt

synes också utskottet naturlig och tilltalande. Kiksdagen har därför till noggrant

övervägande upptagit såväl de sätt för tankens realiserande, vilka

föreslagits i motionerna, som även andra utvägar, vilka vid riksdagens behandling

av spörsmålet hava ifrågasatts.

Huvudsyftet med den föreslagna anordningen måste givetvis vara det nvss

antydda: att, i de fall där hittills nyval för valkretsen i dess helhet ägt rum

ersatta detta med en förrättning av mindre omfattning. Nyval för en valkrets

äger emellertid enligt nu gällande ordning rum endast då rösterna från

det distrikt, vars sedlar kasserats, skulle kunnat inverka på valutgången . Vill

man inskränka distriktsnyvalets tillämpning till detta fall, är man således

nödsakad att förlägga beslutet om detsamma efter fullbordad röstsammanräkning.

Då nu denna förrättning är och alltjämt torde böra förbliva offentlig,

skulle vid inträffande distriktsnyval, under nu nämnda förutsättning, valresultatet

i övrigt alltid komma att vara bekant. Följden bleve tvivefsutan,

att det distrikt, där nyval företoges, utsattes för en ytterligt intensiv

agitation från alla partiers sida. Denna konsekvens har icke synts riksdagen

tilltalande. Det bör därför enligt riksdagens mening ej ifrågakomma

att såsom förutsättning för distriktsnyvalet stadga, att rösterna från vederbörande

valdistrikt skulle hava kunnat inverka på valutgången.

Ingen av motionärerna har heller tänkt sig ett dylikt stadgande

I motionerna föreslås fastmera, att distriktsnyvalet skulle inträda såsom

en omedelbar konsekvens av kasseringen, vare sig denna kunnat inverka

på valet eller ej. Otvivelaktigt tala också vissa positiva skäl för eu

sådan anordning. Om än huvudsyftet med det ifrågasatta distriktsnyvalet

är att undvika den konsekvens av en masskassering, som består däri, att

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse AV 1 V>.

nytt val för hela valkretsen måste äga rum, förtjäna nämligen även de konsekvenser

beaktas, som enligt nu gällande ordning inträda, då kasseringen

ej föranleder nyval. Det är, som redan framhållits, önskvärt, att icke

eu viss grupp av valmän ställes helt och hållet utom valförrättningen,

även om deras röster ej kunnat medföra ändring i det omedelbara valresultatet.

Av de olika utvägar för distriktsnyvalets anordning, som

under denna förutsättning ifrågasatts, innebär den i motionen nr 2 i första

kammaren föreslagna, att distriktsnyvalet skulle äga rum, sedan valförrättningen

i övrigt avslutats, och träffas sålunda — i det fall att det ifrågavarande

distriktets röster äro av betydelse för valutgången — av den invändning,

som riksdagen redan riktat mot en dylik anordning. Om åter

nämnda röster icke kunna inverka på valutgången, kan det förutsättas att

distriktsny valet kommer att omfattas med så ringa intresse, att de fördelar,

som man med detsamma velat vinna, bliva illusoriska. Liknande invändningar

kunna riktas mot de i motionerna nr 83 i första och 121 i andra

kammaren framlagda tilläggsförslagen om distriktsny val efter hos Eders Kungl.

Maj:t företagen kassering, ett förslag vars genomförande i praktiken för

övrigt torde erbjuda stora svårigheter. Det förutsätter nämligen en sådan

teknisk anordning av röstsammanräkningen, att Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

efter densammas avslutande är i stånd att ur valsedelmassan

avskilja valsedlarna från vilket valdistrikt som helst. Föreskrifter i

sådan riktning skulle visserligen kunna införas i vallagen, men det kan ifrågasättas,

huruvida de därmed förknippade fördelarna äro ägnade att uppväga

det väsentligt ökade besvär och de övriga olägenheter, som de skulle medföra.

—- Mot det i motionen nr 120 i andra kammaren förordade tillvägagångssättet

kunna icke samma invändningar riktas. Det går nämligen ut på att

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande före den egentliga röstsammanräkningen

skulle (beträffande samtliga kretsens distrikt) pröva, huruvida anledning

till masskassering förelåge. De nyval, som kunde bliva en följd av

dylik masskassering, skulle också äga rum före röstsammanräkningen och

sålunda innan valresultatet ens till någon del blivit bekant. Ur den ovan

framhållna synpunkten av angelägenheten, att distriktsnvvalet ej äger rum,- sedan valresultatet i övrigt blivit känt, innebär således detta förslag en lyckligare

lösning av spörsmålet än de övriga ifrågavarande förslagen. Om det

kompletterades därhän, att den hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

försiggående förrättningen delades i två bestämt åtskilda och till olika

dagar förlagda avdelningar, den ena innefattande all den prövning (av sigill,

omslag, protokoll, kuvert o. s. v.) som kan leda till s. k. masskassering,

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens skrivelse Nr 113.

den andra den egentliga röstsammanräkningen, skulle ytterligare fördelar stå

att vinna. Det kunde då stadgas, att sådana besvär, som ginge ut på kassering

av hela valsedelmassan från ett distrikt, skulle ingivas inom en viss

kort tid efter den första av de två förrättningarna, och att röstsammanräkningen

ej finge äga rum, förrän dessa besvär prövats och därav eventuellt

föranledda distriktsnyval ägt rum. Därmed vore hänsyn tagen till

den eventualitet, som i motionerna nr 83 i första och 121 i andra kammaren

berörts, och — praktiskt taget — alla anledningar till nyval för

valkrets i dess helhet undanröjda.

Aven om det ifrågasatta distriktsnyvalet, på sätt nu antytts, förlägges

före röstsammanräkningen, möta emellertid vid dess genomförande avsevärda

svårigheter.

För det första måste den vidsträckta tillämpningen av ett på dylikt sätt

anordnat distriktsnyval uppmärksammas. I 39 fall av masskasseringar,

som på den grund att de ej kunnat öva inflytande på valets utgång enligt

nu gällande ordning ej föranlett nyval, skulle, därest distriktsnyvalet ingått

i den ursprungliga ordningen för andrakammarvalen, dylikt nyval

hava måst äga rum. Riksdagen har redan medgivit, att vissa skäl tala för distriktsnyvals

anordnande utan avseende å dess betydelse för valutgången.

Men det måste tagas i övervägande, huruvida dessa skäl äro starka nog

att uppväga de med dylika val förenade olägenheterna. Lämpligheten av

att stadga nyval, där sådant icke är strängt nödvändigt, torde kunna starkt

ifrågasättas. Denna omständighet kan riksdagen så mycket mindre lämna

ur räkningen, som det av riksdagen livligt behjärtade huvudsyftet med motionerna

just är, att valmännen icke skola betungas med överflödiga valförrättningar.

För det andra måste det tagas under övervägande, huruvida ej en

sådan anordning med distriktsnyval, som riksdagen ifrågasatt, skulle kunna

medföra en betänklig försening av valen. Att något dröjsmål alltid komme

att förorsakas därav är utan vidare klart. Utan att taga bestämd ståndpunkt

till frågan, huruvida och i vad mån Eders Ivungl. Maj:ts befallningshavande

lämpligen kan tillerkännas definitiv prövningsrätt i frågor angående

riksdagsmannaval, eller över huvud taget ingå på den invecklade

frågan, vilka ändringar i gällande besvärsbestämmelser, som kunde påkallas

av distriktsny valets införande, vill riksdagen nämligen som sin mening

uttala, att det ej låter sig göra att i alla förekommande fall tillerkänna

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande en sådan prövningsrätt. Ett visst

dröjsmål med'' valutgångens bekantgörande vållas sålunda för alla valkretsar

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Kr 1 Vi.

av den besvärstid, som torde bliva av behovet påkallad. Ytterligare tidsutdräkt

vållas givetvis i de valkretsar, där ett distriktsnyval skall äga rum.

Slutligen måste till nämnda tidsutdräkt läggas den, som kan förorsakas

därav, att även vid nyvalet felaktigheter begås, som medföra ny kassering

och nytt nyval. Om det redan mot nu gällande ordning kunnat anmärkas,

att en alltför lång tid förflyter mellan valförrättningen och uträkningen av

valresultatet, kan denna anmärkning givetvis med så mycket större skäl

riktas mot eu anordning, som i så avsevärd mån framskjuter den sistnämnda.

1 detta sammanhang torde ytterligare en omständighet vara förtjänt

av uppmärksamhet. Enligt nu gällande vallag är valet »avslutat», så snart

röstsammanräkningen ägt rum; omedelbart därefter utfärdar Konungens befallningshavande

fullmakt för de valde. Om Eders Kungl. Magt upphäver valet,

förlora dessa visserligen sina mandat och valkretsen blir utan representanter,

men intill dess detta skett liksom även sedan nytt val och ny röstsammanräkning

ägt rum, äger valkretsen lagliga representanter. Endast genom ett

regeringsrättens utslag kan en valkrets gå miste om sin representation. Av

den nu ifrågasatta anordningen kunde däremot bliva följden, att en valförrättares

försummelse, så snart den av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

prövats böra föranleda kassering, ställde valkretsen utan riksdagsmän för den

tid, som åtginge, innan distriktsnyvalet hunnit äga rum och efter prövning hos

Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande godkännas. I politiskt upprörda tider

innebär därjämte den — åtminstone teoretiskt — obegränsade möjlighet att

uppehålla valets avslutande, som tänkts lagd i valförrättarens hand, en frestelse,

som kan leda till föga tilltalande konsekvenser. Praktiskt betydelsefulla

skulle dessa kunna bliva framför allt i fall av riksdagsupplösning, då riksdagen

som bekant skall sammanträda inom tre månader från det den blev

upplöst.

Med allt erkännande av det beaktansvärda i förslagen om införande av

distriktsnyval har riksdagen sålunda för sin del icke kunnat finna någon anordning,

mot vilken ej starka betänkligheter kunna anföras. .Riksdagen är således

synnerligen tveksam om möjligheten att ernå en tillfredsställande lösning

av spörsmålet. Skulle emellertid vid den utredning, varom riksdagen nedan

ämnar hemställa, en anordning kunna utfinnas, så beskaffad, att den

i möjligaste mån täcker alla de fall, i vilka ett distriktsnyval kan befinnas

önskvärt, utan att alltför stora praktiska olägenheter äro förknippade med

den, synes dock en sådan anordning vara förtjänt att tagas i beaktande.

Riksdagen vågar emellertid hysa den förhoppningen, att de åtgärder till

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 45 käft. (Nr 113.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 113.

förebyggande av masskassering, som riksdagen tillstyrker, skola visa sig ägnade

att i huvudsak undanröja de missförhållanden, som i motionerna beröras.

I motiveringen till en av ifrågavarande motioner har framkastats

frågan, huruvida valförrättare kunna ådömas straff för försummelser, till

vilka de gorå sig skyldiga. Så är givetvis förhållandet med magistraten

och dess deputerade, som i egenskap av valförrättare äro underkastade ämbetsmannaansvar.

Valnämnd torde däremot ej vara underkastad ansvar.

Den strafflagsbestämmelse (25 kap. 22 §), som likställer fel av dem, »som

förordnade äro att ämbete eller tjänsteärende förrätta», med ämbetsfel, skulle

möjligen kunna tänkas vara tillämplig på valnämndens ordförande, som är

»förordnad» av Konungens befallningshavande. På valnämndens övriga

ledamöter är den i varje fall ej tillämplig; detsamma torde gälla om stadgandet

i samma paragraf om »dem, som äro satta att förvalta städers, menigheters

eller allmänna av Konungen stadfästade kassors, verks eller andra

inrättningars eller stiftelsers angelägenheter».

Det måste enligt riksdagens mening möta betänkligheter att låta handläggningen

av uppdrag av nu ifrågavarande art underkastas ansvarspåföljd.

Dels kunna starka skäl anföras mot ett stadgande av dylik art beträffande

uppdrag, som i flera hänseenden •— och särskilt därutinnan, att avsägelse av

desamma i regel ej är tillåten -— stå de egentliga kommunala förtroendeuppdragen

mycket nära, dels måste det tagas i betraktande, att ett sådant

stadgandes införande sannolikt skulle medföra väsentligt ökade svårigheter

att finna lämpliga personer villiga att åtaga sig förordnande såsom ordförande

i valnämnd.

Riksdagen är icke heller övertygad om att ett stadgande om ansvarspåföljd

skulle i nämnvärd mån bidraga till förebyggande av felaktigheter

vid valen. De fel, som begås av vårdslöshet eller försumlighet och som

ej uteblivit, fastän den felande därmed ådragit sig allt det obehag, som

måste följa med ett genom hans förvållande tillkommet nyval i hela valkretsen,

torde icke kunna förebyggas genom straffbestämmelser, vilka i förevarande

fall näppeligen kunna göras synnerligen stränga. Det kan vidare

tänkas, att fel begås uppsåtligen; beträffande dylika fel — i den mån

de icke drabbas av redan gällande strafflagsbestämmelser (man har därvid

särskilt att tänka på strafflagens 10 kap. 16 § om den som »i val obehörigen

verkar») — kan det ännu mindre förutsättas, att straffbestämmelser

av nu ifrågasatt art skola kunna förebygga dem.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 113.

Över huvud taget synes vid den utredning av förevarande spörsmål,

som riksdagen har för avsikt att begära av Eders Kungl. Maj:t, frågan om

direkta åtgärder för undanröjande av orsakerna till masskasseringar i främsta

rummet böra tagas under övervägande. Särskilt torde darvidlag de av

riksdagen uttalade önskemålen om utsändande av på lämpligt sätt uppställda

handledningar för valförrättare samt om tillhandahållande åt dessa av valkuvert

vara förtjänta av uppmärksamhet. På utredningen torde höra bero,

i vad man ett tillgodoseende av dessa önskemål kräver ändring i lag eller

kan ske genom på administrativ väg företagna åtgärder. Skulle det vid

den ifrågasatta utredningen visa sig, att spörsmålet om distriktsnyval kunde

lösas på ett sätt, som är ägnat att undanröja de av riksdagen uttalade

betänkligheterna, eller att eljest ändringar i vallagen eller riksdagsordningen

synas erforderliga, så torde det kunna förväntas, att Eders Kungl. Maj:t

för riksdagen framlägger de förslag härutinnan, vilka av utredningen for
På

grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa utredning om de åtgärder, som ma

kunna vidtagas till undanröjande av de med s. k. masskassering av valsedlar

vid val till riksdagens andra kammare förenade olägenheter, samt for riksdagen

framlägga de förslag, som av utredningen må kunna påkallas, och i

övrigt vidtaga de åtgärder, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 10 april 1918.

Med undersåtlig vördnad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 113.

Förteckning

Bil. i.

over

»masskasseringar» vid valen till riksdagens andra kammare

åren 1911—1917.* 1

Val-

till-

fftlle

Valkrets

Valdistrikt

Antal

val-

sedlar

1911

Södermanlands

läns norra

Helgarö

SO

Do

Do

Van sö

104

Do

Jönköpings läns

östra

Skepperstad

55

Do

Kronobergs

läns västra

Hjortsberga

188

Do

Kalmar läns

norra

Hallingsbergs

norra

223

Do

Gottlands län

Akebäck

23

D:o

Do

Älskog

57

D:o

Do

Hejdeby

22

Do

Blekinge län

Rödeby

214

Do

Göteborgs och

Bohus län

Skärhamn

81

Do

Älvsborgs läns

mellersta

Tunge

103

Do

Do

Södra Björke

38

Do

Do

Eriksberg

100

Do

Örebro läns

norra

Ödeby

44

Kasseringens orsak

Anmärkningar

Sigillen å omslagen kring valkuverten

överensstämde icke med de

i valprotokollen avtryckta..

Omslaget kring valkuverten och

valprotokollet försedda med endast

1 sigill.

Omslaget kring valkuverten och

valprotokollet, som inlagts tillsammans

bristfälligt förseglat.

Omslaget kring valkuverten skadat,

så att kuverten kunde uttagas

utan att sigillen brötos.

I Omslagen kring valkuverten förseg1

lade med endast 1 sigill.

Omslaget kring valkuverten förseglat

med endast 1 sigill och intet

sigill å valprotokollet.

I protokollet fanns ej angifvet antalet

i valet deltagande eller antalet

avlämnade valkuvert.

Omslaget kring valkuverten försett i

med endast 1 sigill, av vilket två

avtryck gjorts å valprötokollet.

Protokoll över valförrättningen ej

till K. B. inkommet.

Omslaget kring valkuverten försett

med endast 1 sigill.

''rotokollet bestyrkt endast av valnämndens

ordförande.

ralkuverten stämplade

felaktigt.

cn .■ !.¥ate"al: Kon8t''tution6Utskottets utlåtande nr 37 för år 1912 bil. A (för valet 19111 Kmi.l

K^MfatSnlralnyrätn8nred,0g"Jel8er,för riksdagsmannaval (för valen 1914) och uppgift* “fn

ungl. Statistiska Centralbyrån (för valet 1917) samt Regeringsrättens årsbok, herr Vennerströms mo

tion och handlingar från Kungl. Justitiedepartementet (för upphävda val).

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse •Nr 113.

21

Val

till

fälle

Valkrets

Valdistrikt

Antal

val-

sedlar

Kasseringens orsak

Anmärkningar

1911

Hälsinglands

Bollnäs

1 267

Valurnan ej förseglad vid uppehåll

Kungl. Maj:t upp-

södra

i valet, bristfälliga anordningar

hävde valet (Re-

vid valet m. in.

geringsrättens års-

bok 1911, Ref. 125).

D:o

Ångermanlands

Hemsö

54

Valprotokoll och omslaget kring

södra

valkuverten försedda med endast

1 sigill.

D:o

Norrbottens

Soppero

41

Olagliga uppehåll i valförrätt-

läns norra

ningen.

1914

Stockholms

Österåker

317

Valkuverten ej lika till storlek och

våren

läns södra

färg.

D:o

Stockholms

Hökhuvud

185

läns norra

Valkuverten försedda med eu öpp-

ning å framsidan.

D:o

Södermanlands

Forsa

119

1

läns södra

D:o

Örebro läns södra

Kvistbro

529

Vallokalen ej öppen under den

kungjorda tiden.

D:o

Jämtlands läns

Storsjö

95

1 Omslaget kring valkuverten delvis

södra

! öppet och ej försett med veder-

D:o

Västerbottens

Gunnarn

132

1 börliga sigill.

läns södra

1914

Östergötlands

Åtvid

853

Valkuverten ej ogenomskinliga.

hösten

läns södra

D:o

Gottlands län

Fårö

209

|

Valkuverten olika till storlek och

D:o

D:o

Hogrän

52

beskaffenhet.

D:o

D:o

Hamra

62

)

D:o

Älvsborgs läns

Frändefors

348

|

norra

I Otillräcklig försegling av omslaget

1 kring valkuverten.

''

D:o

Älvsborgs läns

Horla

73

|

mellersta

D:o

Älvsborgs läns

Finnekumla

66

Valkuverten försedda med en öpp-

södra

ning å framsidan.

D:o

Skaraborgs läns

Mularp

38

Otillräcklig försegling av omslaget

södra

kring valkuverten.

D:o

Örebro läns

Lillkyrka

191

Valkuverten försedda med en öpp-

norra

ning å framsidan.

D:o

Gästrikland

Åmot

210

Valkuverten olika till storlek och

beskaffenhet.

D:o

Hälsinglands

Skog

402

Otillräcklig försegling av omslaget

södra

kring valkuverten.

1917

Stockholms

Ytterjärna

62

Valkuverten försedda med en öpp-

K. Maj:t upphävde

läns södra

ning å framsidan.

valet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 113.

Val-

Antal

till:

Valkrets

Valdistrikt

val-

Kasseringens orsak

Anmärkningar

fälle

sedlar

1917

Stockholms

Husby-

120

Valkuverten olika till färg och be-

D:o

läns norra

Långhundra

skaffenhet.

K. Maj:t upphävde

D:o

Knivsta

149

Valkuverten försedda med en öpp-

valet.

D:o

D:o

Ångarn

129

ning å framsidan.

D:o

Kalmar läns

Gärdslösa

153

Omslaget kring valkuverten ej ve-

södra

derbörligen förseglat.

D:o

Blekinge län

Lillhövda

233

Valkuvertens antal ej överensstäm-

mande med anteckning i valpro- tokollet.

D:o

Kristianstads

Loshult

267

Valkuvertens antal överensstämde

i

läns nordvästra

ej med det antal som antecknats

i valprotokollet.

D:o

D:0

Västra Kamp

241

Valkuverten försedda med en öpp-

K. Maj;t upphävde

ning å framsidan.

valet.

D:o

Hallands län

Askome

62

| Endast 1 av de i valprotokoliet av-

D:o

Nösslinge

! tryckta 2 sigill avtryckt å omslå-

D.o

48

1 get kring valkuverten.

K. Maj:t upphävde

valet,

D.o

D.o

Skummeslöv

138

Intet sigill å omslaget kring val-

kuverten eller å det yttre kon

volutet kring valkuverts omslag,

valprotokoll och röstlängd.

D:o

D:o

Alvsborgö läns

norra

Bolstad

Tydje

208

100

I Omslaget kring valkuverten otill- räckligt förseglat.

D.o

D:o

Skaraborgs läns

Marum

57

Valkuverten ej lika till färg och

södra

storlek.

i D:o

Jämtlands

läns norra

Frost viken

240

j Valkuverten ej ogenomskinliga.

K. Maj:t upphävde

D:o

D:o

Alanäs

238

1

valet.

D.o

Norrbottens

Öster Torneå

läns norra

första

D:o

D:o

Öster Torneå

143

Valförrättningen ej pågått föreskri- ven tid.

K. Maj:t upphävde

valet.

andra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bil. 2.

Tablå över »masskasseringar» vid val till riksdagens andra kammare 1911—1917 och

deras orsaker

Masskasseringar

Masskasseringarnas orsaker: antalet distrikt, där j

masskasseringen föranletts av:

Valtillfälle m. va.

Antal distrikt

Antal

val-

sedlar

fel i avse- ende å

valku-

andra fel

i avse- ende å

val- kuver- ten

bristande

överens- stäm- melse

mellan

antalet

kuvert och

protokollet

andra fel

i avse-

fel i avse- ende å

valförrätt-

fel i avse- ende å för-:

segling och

sigillring

av valse- delskon v o-i

lut och

protokoll i

i

städer

på

lands-

bygden

vertens

stämp-

ling

proto-

kollet

anord- ning

m. m.

1911: kasseringar, som ej föranlett vals

upphävande .................................

—

16

1,427

i

—

—

3

i

11

1911: kasseringar, som föranlett vals

upphävande .................................

—

1

1,267

—

—

—

—

i

_ 1

1914 våren: kasseringar, som ej föran-

i

lett vals upphävande.....................

—

6

1,377

—

3

1914 våren: kasseringar, som föranlett

vals upphävande.........................

—

—

—

j —

—

—

—

1914 hösten: kasseringar, som ej för-

anlett vals upphävande..................

■ -

11

2,504

—

7

4

1914 hösten: kasseringar, som föranlett

vals upphävande...........................

—

—

—

—

—

—

j

1917: kasseringar, som ej föranlett vals

upphävande .................................

—

61

1,018''

—

1

2

_

3

1917: kasseringar, som föranlett vals

upphävande .................................

12

1,570

7

_

2

3

*

—

52

9,163

i

18

2

3

5

23 ^

1 Häri ingår även Loshults valdistrikt, varom se utskottets utlåtande sid. 20 noten.

to

co

Riksdagens skrivelse Nr 113.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 113.

Bil. 3.

Uppgift å antalet överklagade val till riksdagens andra kammare

1911—1917, där besvären föranlett:

1911...........

1914 våren

1914 hösten

1917...........

valets

upp-

hävande

ny röst- samman- räkning

ingen

åtgärd 1

l2

—

4 3 * *

_

—

3‘\

6

26

46

1 Inclusive fal), då besvären av formella skäl ej upptagits.

2 Se Regeringsrättens årsbok 1911 Ref. 125.

3 » > » 1911 Ref. 126, 127, not. Ju. 74, 76.

* » > * 1914 Ref. 44, 50, not. Ju. 28.

8 Värmlands läns östra och Örebro läns södra valkretsar.

8 Västerbottens läns södra valkrets, Ångermanlands södra valkrets, Älvsborgs läns mellersta

valkrets och Jämtlands läns norra valkrets (nyvalet).

CEXTRAT,TRYCKERIET, STOCKHOI.M 1918

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.