Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:16, Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 16.

Nr 16.

Godkänd av första kammaren den 1 februari 1918.

Godkänd av andra kammaren den 1 februari 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 1 p. 1)

Till Konungen.

Det jämlikt § 64 riksdagsordningen från 1917 års riksdag vilande

av Eders Kungl. Maj:t framställda förslag till ändrad lydelse av §§ 49

och 53 regeringsformen samt § 2, § 37 mom. 1, § 42, § 43 mom. 2, §

54, § 55 och § 58 riksdagsordningen har riksdagen numera förehaft till

slutligt avgörande och antagit, i följd varav nämnda paragrafer i nedanskrivna

delar erhållit följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 49.

Riksdagen representerar svenska folket. De rättigheter och åligganden,

som gällande lag tillägger rikets ständer, tillkomma hädanefter

riksdagen. Den fördelas i två kamrar, vilkas ledamöter väljas på sätt

riksdagsordningen och särskild av Konungen och riksdagen gemensamt

stiftad lag stadga. Kamrarna äga i alla frågor lika behörighet och

myndighet; skolande riksdagen i kraft av denna grundlag sammankomma

till lagtima möte varje år den 10 januari, eller, om helgdag

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 16.

då Inträffar, dagen därefter; Konungen dock obetaget att, emellan lagtima

riksdagar, urtima riksdag sammankalla.

Hos urtima---sammanhang.

§ 53.

Lagtima riksdag skall för ärendenas beredning tillsätta dessa utskott:

ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevillningsutskott, ett

bankoutskott, två lagutskott samt ett jordbruksutskott med den sammansättning

och de uppgifter, som i riksdagsordningen bestämmas.

A urtima---ärenden.

Riksdagsordningen.

§ 2.

Lagtima riksdag skall, i kraft av rikets regeringsform och utan särskild

kallelse, sammanträda varje år den 10 januari eller, om helgdag

då inträffar, dagen därefter.

Urtima riksdag---sammanhang.

§ 37 mom. 1.

1. Å varje lagtima riksdag skola, inom sex dagar efter dess öppnande,

tillsättas: ett konstitutionsutskott, ett statsutskott, ett bevill
ningsutskott,

ett bankoutskott, tva lagutskott samt ett jordbruksutskott.

Dessa riksdagens ständiga utskott skola bestå: konstitutionsutskottet av

tjugu, statsutskottet av tjugufyra, bevillningsutskottet av tjugu, bankoutskottet

av sexton, vartdera lagutskottet av sexton samt jordbruksutskottet

av sexton ledamöter, vilka vardera kammaren till halva antalet

inom sig väljer; ankommande på kamrarnas sammanstämmande beslut

att, när sådant finnes vara av nöden, tillsätta särskilt utskott för

upptagande av frågor, som tillhöra ständigt utskotts behandling, så ock

att, därest utskott anmäler behov av förstärkning i ledamöternas antal,

sådant bevilja.

§ 42.

1. Lagutskotten skola meddela utlåtanden och avgiva förslag^ anledning

av de, såsom icke tillhörande annat utskotts behandling, från kam
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 16.

rama dit hänvisade frågor om stiftande, ändring, förklaring eller upphävande

av civil-, kriminal- och kyrkolag, likasom ock av andra lagar

och författningar, som stiftas av Konung och riksdag samfällt.

2. Ett av lagutskotten skall ock granska justitieombudsmannens och

militieombudsmannens avgivna redogörelser, ävensom deras ämbetsdiarier

och registratur, samt med utlåtande däröver till riksdagen inkomma.

3. Lagutskotten fördela å gemensamma sammanträden sig emellan de

till dem hörande ärenden, och skall i fråga om sådana sammanträden

tillämpas vad i 45, 48 och 49 §§ är rörande ständigt utskott stadgat.

§ 43 mom. 2.

2. Utskottet aligger jämväl att meddela utlåtanden och avgiva förslag

i anledning av alla från kamrarna dit hänvisade frågor, som angå

stiftande, ändring, förklaring eller upphävande av lagar och författningar

rörande hushållningen med allmänna och enskilda skogar, om

jakt och fiske samt angående vägar oeh skjutsväsende.

§ 54.

Konungens skrivelser —---yttrande.

Propositionerna böra vid lagtima riksdag avlämnas inom sjuttio dagar

från dess öppnande, och må proposition ej senare avlåtas, utan så är, att

Konungen finner någon under riksdagen inträffad händelse därtill föranleda

eller prövar uppskov med framställningen lända riket till men.

§ 55.

Motion i ämne, som tillhör ständigt utskotts behandling, må av riksdagsman

i den kammare, han tillhör, göras inom tio dagar från riksdags

öppnande, dock att motion i grundlagsfråga må väckas inom fyratio

dagar från öppnandet och motion, som föranledes av kungl. proposition,

vilken efte? öppnandet till riksdagen avlåtits, sist vid det sammanträde,

som infaller näst efter tio dagar från propositionens avlämnande i kammare.

1 sistnämnda fall äge likväl kammare, därest den med hänsyn till

infallande helg eller ärendets synnerliga omfattning finner sådant nödigt,

medgiva utsträckning av motionstiden, dock längst till det sammanträde, som

infaller näst efter tjugo dagar från propositionens avlämnande, och må

fråga härom ej väckas senare än vid sammanträdet näst efter det, då propositionen

avläts.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 16.

Motion i ämne, som tillhör tillfälligt utskotts behandling, ma väckas

inom tjugo dagar efter riksdags öppnande, kammare obetaget att för

särskilt fall medgiva, att sådan motion även senare må väckas.

I frågor, som röra någondera kammaren enskilt, samt i frågor,

som av redan inom någondera kammaren fattat beslut eller annan under

riksdagen inträffad händelse omedelbarligen föranledas, må motion

framställas, så länge riksdagen är samlad.

Motion bör —--sammanföras.

§ 58.

När proposition---uppehållas.

År inom kammare väckt- fråga om sådan utsträckning av motionstid,

som i 55 § första stycket sägs, eller uppstår fråga till vilket utskott

ett mål bör hänvisas, skall sådan fråga blott för det sammanträde, då

den väckt blivit, kunna läggas på bordet, men vid det nästföljande

ovillkorligen avgöras.

Stockholm den 1 februari 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.