Skrivelse till Konungen angående utarbetande av eu redogörelse över de förluster av människoliv och egendom, som sedan världskrigets början inträffat inom svenska handelsflottan.
1918-04-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1918:161, Skrivelse till Konungen angående utarbetande av eu redogörelse över de förluster av människoliv och egendom, som sedan världskrigets början inträffat inom svenska handelsflottan.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 161.
5
Nr Kil.
Godkänd av första kammaren den 27 april 1918.
Godkänd av andra kammaren den 27 april 1918.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående utarbetande av eu
redogörelse över de förluster av människoliv och egendom,
som sedan världskrigets början inträffat inom svenska
handelsflottan.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 11.)
(Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.)
Till Konungen.
Inom riksdagen har gjorts framställning därom att på statsverkets
bekostnad en detaljerad redogörelse måtte utarbetas över de förluster av
människoliv och egendom, som sedan världskrigets början inträffat inom
den svenska handelsflottan.
Över motionen har utlåtande i den ordning, 46 § riksdagsordningen
föreskriver, infordrats av vederbörande riksdagsutskott från kungl. kommerskollegium,
varjämte särskilda yttranden över densamma avgivits av Sveriges
redarförening, Sveriges fartygsbefälsförening och Svenska eldarunionen, vilka
samtliga yttranden bilagts vederbörande utskotts betänkanden i ämnet.
Ehuru uppgifter av hithörande beskaffenhet kunna inhämtas dels av
den inom kommerskollegium utarbetade »redogörelse rörande svenska fartygs
sjöolyckor, anmälda och behandlade av kungl. kommerskollegium» dels
ock i viss mån av den irtgivna handboken »De svenska statsmakterna och
krigstidens folkhushållning», av kommerskollegii sjöfartsstatistik samt av
statistisk uppgift om »olycksfall inom sjömansyrket» i tidskriften Sociala
meddelanden, anser riksdagen i likhet med motionären och de enskilda in
-
6 Riksdagens skrivelse Nr 161.
stitutioner, som yttrat sig över motionen, att en redogörelse av den beskaffenhet,
motionären föreslår, skulle ur liera synpunkter anses önskvärd samt väl
motivera de kostnader, utarbetandet av en sådan redogörelse skulle komma
att medföra. Redogörelsen skulle, såsom motionären antytt, med skäl kunna
betraktas som en minnesgärd över de sjömän, som förolyckats under sin
medverkan till att i nuvarande brydsamma tider fortfarande uppehålla den
för hela landets hushållning och näringsliv så betydelsefulla sjöfarten. För
efterlevande till omkomna sjömän, vilka nu ofta icke äga annan underrättelse
om en nära anförvants bortgång än en enkel tidningsnotis, skulle en redogörelse
av antydd beskaffenhet naturligen ha stort värde. Vidare skulle
densamma på flera sätt kunna tjäna som bevismedel vid prövning såväl vid
privaträttsliga som folkrättsliga ersättningsanspråk. För Sverige som neutral
stat torde det sannolikt kunna vara av betydelse att vara i tillfälle förete
en samlad bild av de mångfaldiga offer, som den hänsynslösa krigföringen
till sjöss tillfogat vårt land. För sjöfartsnäringen särskilt bör det också
vara av vikt att påvisa de betydande uppoffringar, den fått vidkännas; och
ur social synpunkt bör en redogörelse för efterlevandes försörjningsförhållanden
vara av behovet för att klargöra, huruvida omständigheterna kräva vidtagande
av särskilda åtgärder från statsmakterna eller andra.
I eldarunionens åberopade utlåtande har framhållits, att i den avsedda
redogörelsen borde upptagas de »omkomna sjömännens ålder, civilstånd,
familjeförhållanden, försäkringsförhållanden och i vad mån dessa senare
kunna anses trygga de efterlevande mot oförskyld nöd». Riksdagen, som
i det väsentliga delar de uttalade synpunkterna, får framhålla att naturligen
också de omkomnes fullständiga namn och hemort böra införas i redogörelsen,
vilket får antagas även varit eldarunionens mening, fastän det
icke uttryckligen angivits. Den del av undersökningen, som ställer sig
svårast, torde väl bli införskaffande av uppgifter angående efterlevandes
utsikt att försörja sig. I sådant hänseende kan det ifrågasättas, huruvida
andra uppgifter än angående försäkringsförhållanden samt antalet efterlevande
minderåriga barn stå att erhålla. Möjligen skulle det vara av intresse
att erfara, i vilken utsträckning den allmänna fattigvården måst tagas
i anspråk för försörjning av efterlevande till sjömän, som omkommit under
nu ifrågavarande omständigheter. Av naturliga skäl böra uppgifter härom
dock icke inflyta i samband med angivna personer utan endast i statistisk
bearbetning.
En särskild uppmärksamhet torde böra ägnas de i dessa tider oftare
än annars förekommande fall, då fartyg med besättning under resa helt
uteblivit, utan att man erhållit kännedom om, på vilket sätt fartyget förolyckats.
I sådana fall kan ju fartygets förlisning vara att hänföra till
Riksdagens skrivelse Nr 161.
7
vanlig sjöolycka, medan i andra fall övervägande skäl få anses tala för att
fartyget förolyckats i följd av omständigheter, som äro att hänföra till
krigsrisk. I den planerade redogörelsen skulle ju egentligen blott de senast
avsedda olyckorna anses hemmahörande, men då det mången gång ställer
sig vanskligt att avgöra, vilken orsak till olyckan, som kan anses mest
sannolik, torde det vara nödvändigt att i redogörelsen medtaga även en del
tvivelaktiga fall.
Utan att vilja underskatta betydelsen av den i kommerskollegii ovanberörda
yttrande omförmälda, genom kommerskollegii försorg utgivna redogörelse
uti ifrågavarande avseende får riksdagen framhålla, att nämnda redogörelse,
som för övrigt upptager sjöolyckor i allmänhet, vare sig de äga
samband med världskriget eller ej, icke på långt när fyller de behov, som
skulle tillgodoses genom den av riksdagen föreslagna redogörelsen. Berörda
av kommerskollegium utarbetade redogörelse torde emellertid kunna bilda
en lämplig utgångspunkt för av riksdagen ifrågasatt redogörelse i ämnet,
varjämte de hos kommerskollegium förvarade sjöförhörsprotokollen böra vara
en viktig källa för erhållande av vidare detalj uppgifter. Vidare kan det
förutsättas, att hos statens krigsförsäkringskommission förvaras handlingar
rörande fartygs och besättningars krigsförsäkringsförhållanden, som kunna
tjäna till ledning för arbetet. Övriga nödiga upplysningar föreställer sig
riksdagen kunna erhållas genom utsändande av skrivelser och frågeformulär
till rederier, privata försäkringsanstalter, sjömanshus, kommunala myndigheter,
fackliga föreningar och enskilda personer.
Den av motionären omnämnda redogörelsen för »norske skibes kidgsforlis»
anser riksdagen även kunna tjäna till förebild. Ett så fullständigt
avtryckande av sjöförhörsprotokollen, som där skett, synes emellertid icke
erforderligt.
Beträffande distributionen av den ifrågasatta redogörelsen får riksdagen
framhålla, att särskilda åtgärder torde böra vidtagas för densammas
spridande till sjöfartsinstitutioner samt tillhandahållande för lågt pris till
den intresserade allmänheten.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att genom
statens försorg måtte utgivas en särskild redogörelse för av världskriget förorsakade
förluster av människoliv och egendom inom den svenska handelsflottan.
Stockholm den 27 april 1918.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.