Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om höjning av rederilånefonden.

1918-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:216, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om höjning av rederilånefonden.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

1

Nr 216.

Godkänd av första kammaren den 24 maj 1918.

Godkänd av andra kammaren den 24 maj 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt

motion om höjning av rederilånefonden.

(Statsutskottets utlåtande nr 108.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen under

anhållan, att Eders Kungl. Maj:t måtte skyndsamt låta verkställa utredning

angående åtgärder till tefordran de av den svenska handelsflottans

ökning ville besluta vidtaga en höjning av rederilånefonden från nuvarande

15 till 30 mill. kronor.

Över ifrågavarande motion har riksdagens vederbörande utskott i

vederbörlig ordning inhämtat yttrande av kommerskollegium och har kollegium

uti avgivet utlåtande anfört följande:

»Såsom i motionen jämväl framhålles, har den svenska handelsflottan,

särskilt den i utrikes fart använda, under kriget tillfogats svåra förluster

såväl genom krigföringen som i någon mån genom försäljning till utlandet.

Därest kriget fortsättes, kunna med visshet ytterligare förluster förväntas.

Berörda förluster hava på grund av flera samverkande omständigheter

ännu icke i tillräcklig utsträckning blivit ersatta. Kriget har

också avbrutit den lockande utveckling, vari vår handelsflotta under de

senare åren varit stadd.

Bihang till riksdagens protokoll 1918 14 samt. 71 käft. (Nr 216.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 216.

I likhet med motionärerna anser kollegium det vara en synnerligen

angelägen omsorg att snarast möjligt taga igen det sålunda förlorade.

Eljest torde kunna äventyras, att landet kommer att sakna tillgång till

erforderligt tonnage för vår varuutförsel. Då ju förbindelserna med utlandet

nästan uteslutande gå sjöledes, inses utan vidare, vilken fara en

tonnagebrist skulle innebära för hela vårt ekonomiska liv. Härigenom

får den fråga, som genom motionen bragts å bane, en räckvidd över

sjöfartsnäringens eget område och bliver av central betydelse för hela landet.

Vid övervägande av de åtgärder, som i ovan angivna syfte kunna

och böra vidtagas, torde man utan vidare kunna utgå från att möjlighet

till förvärv från utlandet är i stort sett uteslutet. De resp. utländska

varven komma helt säkert under en följd av år vara helt upptagna av

att tillfredsställa det egna landets behov av far tygsbyggnader. Befintligt

tonnage torde genom försäljningsförbud reserveras uteslutande för inhemsk

räkning, varför den svenska handelsflottan ej heller kan tillökas genom

inköp av second-handstonnage från utlandet. För ökning av tonnaget

äro vi således hänvisade till den inhemska produktionen.

I vad mån de svenska varven kunna öka sin hittills varande normala

produktion, som icke är tillräcklig för de krav, som en forcerad

anskaffning av tonnage skulle ställa på densamma, är icke utan vidare

klart. För ett bedömande av denna fråga erfordras säker kännedom om

varvens utvecklingsmöjligheter beträffande utrymme och anordningar, deras

tillgång på kunniga arbetsledare och arbetare samt, såsom motionärerna

påpekat, först och sist deras möjligheter att erhålla nödig skeppsbyggnadsmateriel.

Dessa förhållanden anser kollegium i likhet med motionärerna

böra skyndsamt utredas.

Vad beträffar den föreslagna ökningen av rederilånefonden, till vilken

inalles anvisats 17 millioner kronor (ej, såsom i motionen uppgives, allenast

15 millioner), är det givetvis svårt att med någon bestämdhet göra något

antagande i vad mån det allmänna kan behöva ställa det för den önskvärda

tonnageökningen erforderliga kapitalet till vederbörandes förfogande.

Emellertid vill det synas kollegium, som om det i motionen föreslagna

beloppet, så vitt nu kan överskådas, torde komma till åsyftad användning.

Det torde böra överlämnas åt Kungl. Maj:t att på grundval av ovanberörda

utredning giva närmare bestämmelser rörande användningen av det

blivande anslaget.

Kollegium får därför tillstyrka, att riksdagen under anhållan att

Kungl. Maj:t måtte skyndsamt låta verkställa utredning angående åtgärder

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 216.

till befordrande av den svenska handelsflottans ökning villo besluta vidtaga

en höjning av rederilånefonden från nuvarande 17 till 30 millioner kronor

att användas, på sätt Kungl. Maj:t kan med stöd av den vunna utredningen

finna gott bestämma.»

I likhet med motionärerna och kommerskollegium finner riksdagen det

vara angeläget, att vår handelsflotta varder icke blott uppbringad till den

storlek, densamma ägde före kriget, utan även ytterligare ökad. Då vi

för vinnande av detta mål torde vara nästan uteslutande hänvisade till

skeppsbyggnader inom landet, synes det i främsta rummet erfordras, att

en genom inhemsk produktion säkerställd tillgång till skeppsbyggnadsmateriel

åstadkommes. Enligt riksdagens uppfattning bör detta samt övriga

med problemet om handelsflottans ökning sammanhängande spörsmål med

det snaraste göras till föremål för en ingående utredning.

Riksdagen håller väl ej för osannolikt, att det kan komma att visa

sig, att en höjning av rederilånefonden bör vidtagas. Denna fråga bör

emellertid närmare tagas i övervägande i samband med övriga spörsmål,

som böra göras till föremål för utredningen. Härvid bör även beaktas, i

vad mån de nuvarande lånevillkoren böra undergå ändring. Sålunda kan

ifrågasättas, om icke villkoren höra ändras i den riktning, att lån endast

må utlämnas för nyanskaffning av tonnage, vare sig genom nybyggnad,

som så vitt möjligt bör ske inom landet, eller genom inköp från utlandet

av färdigt tonnage. Ridare synes det böra tagas under övervägande, om

icke den räntefot, som nu gäller för lånen från rederilånefonden, är alltför

låg i förhållande till den ränta, staten själv får vidkännas å sina lån.

Vid revideringen av lånevillkoren i övrigt torde böra tillses, att det allmänna

tillförsäkras största möjliga nytta av fonden.

Därest av utredningen skulle framgå, att behov av höjning av rederilånefonden

föreligger, bör även framläggas en plan för utökningens genomförande.

Innan utredning rörande frågan om behövligheten av höjning av

rederilånefonden samt av nya villkor för erhållande av lån från denna

fond föreligger, bör således, enligt riksdagens mening, något beslut om

ytterligare anslag till förstärkning av fonden icke fattas.

I enlighet med vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t ville snarast möjligt låta verkställa utredning angående behovet

av och lämpligaste åtgärderna för utökning av den svenska handels
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 216.

flottan, vid vilken utredning jämväl bör tagas under övervägande frågan

om höjning av rederilånefonden samt om ändring av villkoren för lån från

sagda fond.

Stockholm den 24 maj 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1918. Kung!. Hofboktr. Iduns TryckeriA.-B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.