Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts ■ proposition angående ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet, §§ 8, 67, 68 och 77 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad, § 48 i förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm samt §§ 11 och 50 i förordningen den 21 mars 1862 om landsting.

1918-05-22 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:229, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts ■ proposition angående ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet, §§ 8, 67, 68 och 77 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad, § 48 i förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm samt §§ 11 och 50 i förordningen den 21 mars 1862 om landsting.

Dokumentets text

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 229.

Nr 229.

Godkänd av första kammaren den 22 maj 1918.

Godkänd av andra kammaren den 22 maj 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts

■ proposition angående ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70

och 76 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse

på landet, §§ 8, 67, 68 och 77 i förordningen

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad,

§ 48 i förordningen den 23 maj 1862 om kommunalstyrelse

i Stockholm samt §§ 11 och 50 i förordningen

den 21 mars 1862 om landsting.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 14.)

Till Konungen.

Genom en den 12 mars 1918 dagtecknad proposition, nr 194, kar

Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bifogat i statsrådet

över civilärenden för samma dag hållna protokoll föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogade förslag till

a) lag angående ändrad lydelse av §§ 41, 69, 70 och 76 i förordningen

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet;

b) lag angående ändrad lydelse av §§ 8, 67, 68 och 77 i förordningen

den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse i stad;

c) lag angående ändrad lydelse av § 48 i förordningen den 23 maj

1862 om kommunalstyrelse i Stockholm; samt

d) lag angående ändrad lydelse av §§ 11 och 50 i förordningen

den 21 mars 1862 om landsting..

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 229.

De föreliggande förslagen innefatta ändringar och tillägg i kommunalförfattningarna

dels avseende rätt att vidtaga rättelse i debitering

av kommun aluts kylder, dels med anledning av ändring i 7 kap. 1 § rättegångsbalken,

dels ock slutligen föranledda av den nya fögderiförvaltningsorganisationen.

I förstnämnda hänseende har för det första föreslagits rätt för vissa

myndigheter i kommunerna att hos Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande,

resp. överståthållareämbetet, göra framställning om rättelse av

debiterings- och uppbördslängden på den grund, att debitering underlåtits

eller skett till för lågt belopp (förordningarna om kommunalstyrelse

på landet § 69, om kommunalstyrelse i stad § 68 och om kommunalstyrelse

i Stockholm § 48). Vidare har föreslagits befogenhet för magistrat att

på grund av gjord anmärkning mot debiterings- och uppbördslängden

överflytta skattskyldighet från en person till en annan (förordningen

om kommunalstyrelse i stad § 67) ävensom för Eders Kungl. Maj:ts

befallningshavande, resp. överståthållareämbetet, att på grund av besvär

eller sådan anmälan från kommunal myndighet, som ovan omnämnts, i

det fall, att debitering befinnes hava underlåtits eller ej skett till riktigt

belopp, vidtaga erforderlig rättelse i debiteringen, liksom ock att överflytta

skattskyldighet från en person till en annan (förordningarna om

kommunalstyrelse på landet § 76, om kommunalstyrelse i stad § 77

samt om kommunalstyrelse i Stockholm § 48).

Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag, som närmast föranletts

av en framställning från överståthållareämbetet, avser att råda bot

för det enligt gällande praxis bestående missförhållandet, att personer

kunna på grund av omständigheter, som ofta icke kunna förebyggas,

undgå att till täckande av kommunens behov lämna det bidrag, som

rätteligen borde av dem utkrävas. Det i Stockholm inträffade fall, som

gav anledning till överståthållareämbetets framställning, refereras utförligt

i propositionen. — Till undanröjande av berörda missförhållande

skulle enligt förslaget de kommunala myndigheterna beredas tillfälle att,

i de fall, då debiteringen så till vida varit felaktig, att kommunen

genom densamma gått miste om inkomst, som rätteligen bort tillkomma

den, erhålla rättelse i den felaktiga debiteringen. De föreslagna stadgandena

innefatta sålunda ökad möjlighet för kommunerna att i nu

förevarande hänseende tillgodose sina intressen. Vad däremot den skattskyldige

angår, skulle denne — i det fall att en felaktighet till hans

nackdel begåtts — hädanefter som hittills vara hänvisad till att, inom

viss kort tid efter längdens offentliggörande, göra anmärkning mot

densamma; har dylik anmärkning ej skett, äger han ej rätt att mot den

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 229.

av kommunalstämman resp. magistraten fastställda längden anföra besvär.

Riksdagen bär icke kunnat undgå att fästa uppmärksamheten vid

den skillnad, som sålunda enligt Eders Kungl. Mapts förslag uppkommer

mellan kommunens och den enskildes rätt i förevarande hänseende.

Det synes icke obilligt, att — i överensstämmelse med vad som gäller

i fråga om det statliga uppbördsväsendet — jämväl de enskilde vinna

större möjligheter att, där uppenbara misstag — felskrivning, oriktig

summering eller dylikt — ägt rum och deras intresse så påkallar, erhålla

rättelse i en felaktig debitering. Denna möjlighet torde lämpligen

kunna skapas genom skälig modifiering i nu gällande bestämmelser

angående de förutsättningar, under vilka anmärkningar och besvär över

debiterings- och uppbördslängden få förekomma.

Emellertid är riksdagen icke beredd att framlägga förslag till för

detta ändamål erforderliga ändringar i kommunalförfattningarna. Riksdagen

finner sig icke dess mindre böra tillstyrka Eders Kungl. Maj:ts

förslag; den av riksdagen vidrörda omständigheten synes nämligen vara

av så ringa praktisk betydelse, att den icke bör stå i vägen för ett

antagande av detsamma. Det torde emellertid kunna förutsättas, att

Eders Kungl. Maj:t ägnar saken den uppmärksamhet, som den synes

vara förtjänt av.

Med avseende på § 67 förordningen om kommunalstyrelse i stad

anser sig riksdagen böra betona, att den, som genom magistratens beslut

enligt denna paragraf i dess föreslagna lydelse blivit uppförd till utgörande

av statsutskylder, vilka förut påförts annan person, givetvis äger rätt

att i vanlig ordning över detta beslut anföra besvär, och att således

de inskränkande bestämmelser, som gälla i avseende å rätten att anföra

besvär beträffande debiterings- och uppbördslängden, icke kunna lända

till förfång för ifrågavarande rätt.

Mot vad Eders Kungl. Maj:ti övrigt i propositionen föreslagit, har

riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Riksdagen har sålunda bifallit Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition.

Stockholm den 22 maj 1918.

Med undersåtlig vördnad:

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.