Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående undersökning om eftergivande i särskilda fall av kravet på avlagd studentexamen såsom villkor för tillträde till vissa studier och levnadsbanor.

1918-06-04 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:268, Skrivelse till Konungen angående undersökning om eftergivande i särskilda fall av kravet på avlagd studentexamen såsom villkor för tillträde till vissa studier och levnadsbanor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

1

Nr 268.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående undersökning om eftergivande

i särskilda fall av kravet på avlagd studentexamen

såsom villkor för tillträde till vissa studier och levnadsbanor.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 22.)

(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Inom riksdagen har gjorts framställning i syfte bland annat att studentexamen

måtte omläggas i viss riktning samt att tillträde i vissa fall

måtte medgivas till högre bildningsanstalter och praktiska hanor utan avlagd

sådan examen.

Över ifrågavarande motion hava yttranden i den ordning, 46 § riksdagsordningen

föreskriver, avgivits av universitetskanslären samt läroverksöverstyrelsen.

Genom ifrågavarande motion har uppmärksamheten fästs på studentexamens

behovlighet såsom villkor för tillräde till vissa studier och levnadsbanor,

'' varvid man särskilt har att taga i övervägande samma examens behövlighet

för inträde vid universiteten.

Uppenbarligen har studentexamen på grund av tidsförhållandenas förändring

och läroverkens successiva förvandling till grundläggande undervisningsanstalter

för asprianter till de mest olikartade levnadsbanor kommit i

en allt mer ohållbar ställning med hänsyn till de garantier den varit avsedd

att lämna för »dens mogenhet, som en fullständig elementarutbildning avser

att bibringa», som det hette i de tidigare betygen för den då så kallade

maturitetsexamen. Särkilt genom följderna av den i samband med senaste

lärverksreformen införda bortvalsrätten, som i stället för koncentration och

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 89 käft. (Nr 268—269.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 268.

fördjupning åstadkommit en betänklig förteckning, har studentexamen blivit

en osäker grundval for universitetsstudier, och klagomål i sådant hänseende

har järn val forsports från universiteten, vilka på egen hand sökt råda bot

mot bristfalligheterna genom att för rätt till deltagande och prövning i vissa

larogrenar krava en på visst sätt kvalificerad studentexamen eller särskild

fyllnadsprövning. Men även de praktiska yrkenas män rikta anmärkningmot

studentexamen, vilken de finna allt för teoretisk, och jämväl från målsmän

och elever framställas anmärkningar mot nuvarande undervisningsplan

såsom ej tillräckligt tillgodoseende behovet av utbildning för skilda levnadsbanor.

Förefinnas blunda brister i den nuvarande studentexamen såsom grundval

för fortsatt utbildning och särskilt ifråga om kompetensen för studier

\u universiteten, torde dessa brister böra undanröjas genom reformeringav

densamma. &

Vagen till sådan reformering synes böra gå genom en differentiering,

som med behörigt avseende fästat vid läroverkens uppgift att meddela ett

visst mått av allmänbildning och utan sänkande av studentexamens kvalitet

klyver undervisningsväsendet på det högre stadiet i flera linjer än hittills’

pa samma gång som antalet ämnen på varje linje förminskas. Utbildningen

1 yar4,e. ,mies ämnesgrupp kan då bliva gedignare än det nuvarande ytliga

manglaseriet tillåter. Såsom av vad i ärendet förekommit framgår äro nu

påpekade missförhållanden redan föremål för uppmärksamhet, och utredning

pågår såväl om studentexamens omläggning i allmänhet genom gymnasiets

uppdelning i flera linjer som ock i fråga om kvalificerad studentexamen såsom

vilkor för behörighet att avlägga examen inom vissa fakulteter vid

universiteten.

Även om således icke, med föranledande av befintliga bristfälligheter

beträffande studentexamen, behov förefinnes'' för öppnande jämte densamma

jämväl av annan väg för tillräde till universiteten, synes dock riksdagen

sistnämnda förslag ur andra synpunkter förtjäna att komma under prov.

ning. Med de betydande luckor, den praktiserade bortvalsrätten medför i

Jarjungarnas allmänna underbyggnad, finnes det nämligen givetvis ingen som

helst garanti för att de vid studiernas fortsättning- vid universitetet hava de

förutsättningar, som krävas för den särskilda ämnesgrupp, de ägna sig åt.

För universitetet är det framför allt av betydelse, att de som ägna sitt

studium åt eu viss ämnesgrupp också besitta de för detta studium nödiga

förkunskaperna, om också innehavet av dessa förkunskaper formelt icke

bekräftats genom avlagd studentexamen. Det får vidare ej heller förglömmas,

att möjligheten att avlägga studentexamen ingalunda finnes för alla

dem, som genom målmedvetna självstudier inom vissa för deras anlag och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268. ''i

intressen lämpade ämnen vidgat sina kunskaper inom dessa ämnen långt utöver

de för studentexamen gällande genomsnittsfordringarna, och i varje fall

kan fordran på dylik examens avläggande såsom ovillkorlig förutsättning för

tillträde till universiteten föranleda annars ej erforderliga kostnader och

tidsutdräkt. Eftergivandet av fordran på studentexamens avläggande får

dock enligt riksdagens mening ingalunda medföra eu nedsättning av de eljest

erforderliga kompetensvillkoren, utan bör ekvivaleras genom fördjupade

insikter i de ämnen, som stå det fack, varåt vederbörande ämnar ägna sig,

närmare. För att erhålla nödig garanti i angivna hänseende synes bestämmanderätten

rörande inträdeskompetensen för personer, som ej avlagt studentexamen,

lämpligen kunna överlämnas till universiteten själva, och tillträdet

till universitetsstudierna göras beroende av genom prövning därstädes

ådagalagd kvalifikation för sådana studiers bedrivande. För vinnande av

största möjliga enhetlighet vid avgörande av frågor om rätt till inträde vid

universiteten utan avlagd svensk studentexamen, synes jämväl böra tagas i

övervägande, huruvida icke även frågor rörande dispens från sådan examen

på grund av avlagd motsvarande examen i annat land eller andra jämförliga

prov borde överlämnas åt universitetsmyndigheterna.

I detta sammanhang vill riksdagen omnämna, att erfarenheterna från

Tyskland, där på sätt nu är i fråga möjlighet öppnats för tillträde till universiteten

utan föregående studentexamen, synas hava visat sig gynsamma.

Den nu behandlade frågan torde enligt riksdagens mening lämpligen

kunna upptagas till undersökning i sammanhang med ovan omförmälda redan

pågående utredningar i ämnet, därvid jämväl spörsmålet om studentexamen

såsom villkor för inträde på praktiska banor, såsom nära sammanhängande

med frågan om gymnasieundervisningens omorganisation i syfte

att bättre tillgodose kravet på utbildning för skilda levnadsbanor, torde höra

vinna nödigt beaktande.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa undersökning, i vilka särskilda fall och

under vilka betingelser kravet på avlagd studentexamen såsom villkor för

tillträde till vissa studier och levnadsbanor må kunna effergivas.

Stockholm den 4 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.