Skrivelse till Konungen angående undersökning om eftergivande i särskilda fall av kravet på avlagd studentexamen såsom villkor för tillträde till vissa studier och levnadsbanor.
1918-06-04 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1918:268, Skrivelse till Konungen angående undersökning om eftergivande i särskilda fall av kravet på avlagd studentexamen såsom villkor för tillträde till vissa studier och levnadsbanor.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 268.
1
Nr 268.
Godkänd av första kammaren den 4 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1918.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående undersökning om eftergivande
i särskilda fall av kravet på avlagd studentexamen
såsom villkor för tillträde till vissa studier och levnadsbanor.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 22.)
(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Inom riksdagen har gjorts framställning i syfte bland annat att studentexamen
måtte omläggas i viss riktning samt att tillträde i vissa fall
måtte medgivas till högre bildningsanstalter och praktiska hanor utan avlagd
sådan examen.
Över ifrågavarande motion hava yttranden i den ordning, 46 § riksdagsordningen
föreskriver, avgivits av universitetskanslären samt läroverksöverstyrelsen.
Genom ifrågavarande motion har uppmärksamheten fästs på studentexamens
behovlighet såsom villkor för tillräde till vissa studier och levnadsbanor,
'' varvid man särskilt har att taga i övervägande samma examens behövlighet
för inträde vid universiteten.
Uppenbarligen har studentexamen på grund av tidsförhållandenas förändring
och läroverkens successiva förvandling till grundläggande undervisningsanstalter
för asprianter till de mest olikartade levnadsbanor kommit i
en allt mer ohållbar ställning med hänsyn till de garantier den varit avsedd
att lämna för »dens mogenhet, som en fullständig elementarutbildning avser
att bibringa», som det hette i de tidigare betygen för den då så kallade
maturitetsexamen. Särkilt genom följderna av den i samband med senaste
lärverksreformen införda bortvalsrätten, som i stället för koncentration och
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 89 käft. (Nr 268—269.)
2 Riksdagens skrivelse Nr 268.
fördjupning åstadkommit en betänklig förteckning, har studentexamen blivit
en osäker grundval for universitetsstudier, och klagomål i sådant hänseende
har järn val forsports från universiteten, vilka på egen hand sökt råda bot
mot bristfalligheterna genom att för rätt till deltagande och prövning i vissa
larogrenar krava en på visst sätt kvalificerad studentexamen eller särskild
fyllnadsprövning. Men även de praktiska yrkenas män rikta anmärkningmot
studentexamen, vilken de finna allt för teoretisk, och jämväl från målsmän
och elever framställas anmärkningar mot nuvarande undervisningsplan
såsom ej tillräckligt tillgodoseende behovet av utbildning för skilda levnadsbanor.
Förefinnas blunda brister i den nuvarande studentexamen såsom grundval
för fortsatt utbildning och särskilt ifråga om kompetensen för studier
\u universiteten, torde dessa brister böra undanröjas genom reformeringav
densamma. &
Vagen till sådan reformering synes böra gå genom en differentiering,
som med behörigt avseende fästat vid läroverkens uppgift att meddela ett
visst mått av allmänbildning och utan sänkande av studentexamens kvalitet
klyver undervisningsväsendet på det högre stadiet i flera linjer än hittills’
pa samma gång som antalet ämnen på varje linje förminskas. Utbildningen
1 yar4,e. ,mies ämnesgrupp kan då bliva gedignare än det nuvarande ytliga
manglaseriet tillåter. Såsom av vad i ärendet förekommit framgår äro nu
påpekade missförhållanden redan föremål för uppmärksamhet, och utredning
pågår såväl om studentexamens omläggning i allmänhet genom gymnasiets
uppdelning i flera linjer som ock i fråga om kvalificerad studentexamen såsom
vilkor för behörighet att avlägga examen inom vissa fakulteter vid
universiteten.
Även om således icke, med föranledande av befintliga bristfälligheter
beträffande studentexamen, behov förefinnes'' för öppnande jämte densamma
jämväl av annan väg för tillräde till universiteten, synes dock riksdagen
sistnämnda förslag ur andra synpunkter förtjäna att komma under prov.
ning. Med de betydande luckor, den praktiserade bortvalsrätten medför i
Jarjungarnas allmänna underbyggnad, finnes det nämligen givetvis ingen som
helst garanti för att de vid studiernas fortsättning- vid universitetet hava de
förutsättningar, som krävas för den särskilda ämnesgrupp, de ägna sig åt.
För universitetet är det framför allt av betydelse, att de som ägna sitt
studium åt eu viss ämnesgrupp också besitta de för detta studium nödiga
förkunskaperna, om också innehavet av dessa förkunskaper formelt icke
bekräftats genom avlagd studentexamen. Det får vidare ej heller förglömmas,
att möjligheten att avlägga studentexamen ingalunda finnes för alla
dem, som genom målmedvetna självstudier inom vissa för deras anlag och
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 268. ''i
intressen lämpade ämnen vidgat sina kunskaper inom dessa ämnen långt utöver
de för studentexamen gällande genomsnittsfordringarna, och i varje fall
kan fordran på dylik examens avläggande såsom ovillkorlig förutsättning för
tillträde till universiteten föranleda annars ej erforderliga kostnader och
tidsutdräkt. Eftergivandet av fordran på studentexamens avläggande får
dock enligt riksdagens mening ingalunda medföra eu nedsättning av de eljest
erforderliga kompetensvillkoren, utan bör ekvivaleras genom fördjupade
insikter i de ämnen, som stå det fack, varåt vederbörande ämnar ägna sig,
närmare. För att erhålla nödig garanti i angivna hänseende synes bestämmanderätten
rörande inträdeskompetensen för personer, som ej avlagt studentexamen,
lämpligen kunna överlämnas till universiteten själva, och tillträdet
till universitetsstudierna göras beroende av genom prövning därstädes
ådagalagd kvalifikation för sådana studiers bedrivande. För vinnande av
största möjliga enhetlighet vid avgörande av frågor om rätt till inträde vid
universiteten utan avlagd svensk studentexamen, synes jämväl böra tagas i
övervägande, huruvida icke även frågor rörande dispens från sådan examen
på grund av avlagd motsvarande examen i annat land eller andra jämförliga
prov borde överlämnas åt universitetsmyndigheterna.
I detta sammanhang vill riksdagen omnämna, att erfarenheterna från
Tyskland, där på sätt nu är i fråga möjlighet öppnats för tillträde till universiteten
utan föregående studentexamen, synas hava visat sig gynsamma.
Den nu behandlade frågan torde enligt riksdagens mening lämpligen
kunna upptagas till undersökning i sammanhang med ovan omförmälda redan
pågående utredningar i ämnet, därvid jämväl spörsmålet om studentexamen
såsom villkor för inträde på praktiska banor, såsom nära sammanhängande
med frågan om gymnasieundervisningens omorganisation i syfte
att bättre tillgodose kravet på utbildning för skilda levnadsbanor, torde höra
vinna nödigt beaktande.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes låta verkställa undersökning, i vilka särskilda fall och
under vilka betingelser kravet på avlagd studentexamen såsom villkor för
tillträde till vissa studier och levnadsbanor må kunna effergivas.
Stockholm den 4 juni 1918.
Med undersåtlig vördnad
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.