Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltning sbibliotek.

1918-06-01 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:273, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek till centralt förvaltning sbibliotek.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 273.

1

Nr 273.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1918

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående utvidgning av riksdagens bibliotek

till centralt förvaltning sbibliotek.

(Bankoutskottets utlåtande nr 69.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 5 april 1918 avlåten proposition, nr 314,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, till riksdagens

prövning framlagt vid propositionen fogade förslag till

1) stadgar för riksdagsbiblioteket;

2) ändrad lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen;

3) ändrad lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens

bankoutskott;

4) stat för riksdagsbiblioteket och

5) villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket

upptagna avlöningsförmånerna m. m.

Eders Kungl. Maj:t har vidare i samma proposition föreslagit riksdagen

att under förutsättning av bifall i huvudsak till omförmälda förslag,

dels bestämma, att den nya staten för biblioteket skall träda i

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 91 höft. (Nr 273.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 273.

kraft, vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie, den 1 september

1918 och i övrigt den 1 januari 1919;

dels föranstalta därom, att åt riksdagsbiblioteket beredes lokal inom

riksdagshuset i huvudsaklig överensstämmelse med vad i ovanberörda

utdrag av statsrådsprotokollet angives;

dels under anslaget till riksdags- och revisionskostnader m. m.

med titel »kostnader för riksdagsbiblioteket» uppföra de i förslaget

till stat för riksdagsbiblioteket upptagna anslag samt höja förenämnda

anslag till riksdags- och revisionskostnader m. m., nu utgående med

1,743,000 kronor och i årets statsverksproposition föreslaget till 2,678,000

kronor, med ytterligare 13,000 kronor till 2,691,000 kronor;

dels ock ställa till vederbörandes förfogande erforderliga medel för

bibliotekets flyttning och ordnande m. in.

På sätt av åberopade statsrådsprotokollet framgår, anhöll riksdagen

i skrivelse den 7 maj 1912, att Eders Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida

och i vad mån riksdagens bibliotek borde och kunde utvidgas till ett

centralt förvaltningsbibliotek, ävensom huruvida och i vad mån en sådan

utvidgning borde medföra ökad lånerätt vid biblioteket, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill denna utredning kunde föranleda.

Riksbibliotekarien, till vilken riksdagens skrivelse remitterades, uttalade

i underdånigt utlåtande den 17 juni 1912 sin anslutning till riksdagens

framställning. Därvid ville dock riksbibliotekarien ifrågasätta,

huruvida ej en blivande utredning borde omfatta frågan om och i vad

mån ett centralt förvaltningsbiblioteks funktioner skulle kunna övertagas

av kungl. biblioteket. Anskaffande av en särskild lokal bleve

därigenom åtminstone för den närmare framtiden obehövligt, likaså förvärvet

av en stor del litteratur, som redan i kungl. biblioteket förefunnes.

Enligt nådigt bemyndigande den 18 oktober 1912 tillkallade därefter

chefen för finansdepartementet sakkunniga för att inom nämnda

departement verkställa utredning av frågan enligt de i riksdagens skrivelse

angivna grunder. Dessa sakkunniga hava den 8 november 1913 avgivit

betänkande och förslag i ämnet.

I berörda betänkande hava de sakkunniga framhållit, hurusom för

skapande av ett centralt förvaltningsbibliotek två utvägar vore möjliga,

den ena upprättandet av ett helt och hållet nytt bibliotek, den andra

överlämnandet av ett sådant biblioteks funktioner åt en redan befintlig

biblioteksinstitution, med vars övriga åligganden dessa lämpligen kunde

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 273.

förenas. Du den första utvägen givetvis skulle förutsätta avsevärda

kostnader såväl för lokal och personal som även för anskaffande av erforderligt

bokbestånd, borde enligt de sakkunnigas mening en lösning

sökas på den andra av de två nämnda vägarna. De institutioner, som

därvid kunde komma ifråga, vore kungl. biblioteket och riksdagens

bibliotek. Vid valet dem emellan hava de sakkunniga föredragit det

sistnämnda.

Ett avgörande villkor för valet av riksdagens bibliotek hava de

sakkunniga ansett vara, att utrymmesförhållandena inom riksdagshuset

läte sig på ett tillfredsställande sätt ordnas. 1 sådant avseende innebär

förslaget vidtagande av vissa mindre förändringar inom riksdagshuset,

på grundvalen av nuvarande rumsförhållanden.

De sakkunnigas förslag innebär vidare sammanförande till ett

bibliotek av de nu hos olika centrala ämbetsverk och myndigheter

spridda boksamlingarna. Därvid har emellertid förutsatts, att från dylik

överflyttning i varje fall böra undantagas de bibliotek och samlingar,

som antingen skapats för verkens egna behov och i sådan egenskap

dagligen utnyttjas eller ock äro av den speciella art, att deras ämne

icke lämpligen bör bliva representerat inom ett allmännare förvaltningsbibliotek.

Med anledning av förslaget hava yttranden infordrats från samtliga

de ämbetsmyndigheter, som därav skulle beröras, varjämte utlåtande

inhämtats från riksbibliotekarien. Av de inkomna yttrandena framgår,

att såväl riksbibliotekarien som det övervägande flertalet myndigheter

principiellt anslutit sig till förslaget.

Såsom i statsrådsprotokollet erinras, blev de sakkunnigas ifrågavarande

förslag lagt till grund för framställning i ämnet till 1915 års

riksdag. Riksdagen fann också förslaget förtjänt av synnerligt beaktande,

men ansåg, huvudsakligen med hänsyn till sammanhanget mellan

lokalfrågan för biblioteket och vissa föreslagna ändringsarbeten inom

riksdagshuset, vilkas genomförande skulle draga en avsevärd engångskostnad,

och då svårighet mötte att hinna erhålla erforderlig utredning

rörande lokalfrågan, sig böra tills vidare uppskjuta ärendets avgörande.

Åven det nu framlagda förslaget sammanhänger i allt väsentligt

med de sakkunnigas förslag, och riksdagen finner i likhet med departementschefen,

att den i ärendet förebragta utredningen ådagalagt vikten

och önskvärdheten av ett bättre tillvaratagande och anordnande av den

genom statsmyndigheter, kommittéer eller annorledes för statsändamål

förvärvade litteraturen. Enligt riksdagens mening torde detta ock lämp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 273-

ligast kunna ske genom natt med iakttagande av nödiga begränsningar

till ett centralt förvaltningsbibliotek sammanföra de olika boksamlingar,

som för närvarande äro spridda hos olika verk och myndigheter. Detta

bibliotek skulle alltså sedermera i största möjliga utsträckning tillgodose

förvaltningens behov i allmänhet såväl med avseende å anskaffning av

nödig litteratur som ock ordnande och tillhandahållande av bokförråden.

Av kostnadsskäl lärer man uppenbarligen icke böra ifrågasätta upprättandet

av ett nytt bibliotek för ändamålet, och torde därför det åsyftade

målet bäst vinnas genom den här föreslagna utvidgningen av

riksdagsbiblioteket. Riksdagen har alltså funnit sig böra i allt väsentligt

bifalla den kungl. propositionen.

En nödvändig förutsättning för förslagets genomförande är emellertid,

såsom också departementschefen framhåller, att erforderliga lokaler

för bibliotekets utvidgning kunna beredas inom riksdagshuset. Utredningen

i ärendet synes ock giva vid handen, att en sådAi utvidgning

kan ske på grundvalen av redan nu föreliggande rumsförhållanden i

huvudsaklig överensstämmelse med det senare av de i statsrådsprotokollet

omnämnda båda alternativen. I detta sammanhang må erinras,

hurusom biblioteket för beredande av lokal åt ett tillfälligt utskott, varom

framställning gjorts till riksdagen, måste tills vidare avstå en del av sitt

nuvarande bokmagasin, men i ersättning härför skulle erhålla magasinsutrymmena

under andra kammarens plenisal. För expedition, läsesalar

och arbetsrum för det blivande centralbiblioteket synas de nuvarande

lokalerna vara tillfyllest, med iakttagande dock av vissa mindre förändringar.

Skulle framdeles ytterligare och större förändringar visa sig

nödvändiga, lärer frågan härom, såsom departementschefen erinrar, bäst

kunna upptagas och behandlas i sammanhang med andra inom riksdagshuset

förekommande på dagordningen stående byggnadsfrågor.

^ idkommande det framlagda stadgeförslaget, som innefattar bestämmelser

rörande bibliotekets styrelse, organisation, tjänstemännens

åligganden m. m., har riksdagen i allt väsentligt funnit sig böra biträda

Eders Kungl. Maj:ts förslag. I § 4 har den jämkning vidtagits, att de två

styrelseledamöter, vilka skola utses av riksdagen, ansetts böra väljas

för en tid av fyra år eller samma tidrymd, som numera fastställts att

gälla i fråga om val till riksdagens andra kammare. Då emellertid det

första styrelsevalet icke bör omfatta längre tid än innevarande tre-årsperiod

och intill dess efter utgången av densamma nytt val av styrelse

äger rum, har riksdagen antagit en övergångsbestämmelse härom.

Beträffande härefter den för biblioteket föreslagna staten med tillhörande

villkor och bestämmelser har riksdagen funnit skäl till följande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 273. 5

erinringar. För andre bibliotekarie är föreslaget rättighet till semester

under en och en halv månad. Denna semesterförmån liar emellertid

synts riksdagen böra begränsas till eu manad eller samma tid, som i

allmänhet är föreskriven för första gradens tjänstemän. Ifrågavarande

ändring har införts i punkt 11 av omförmälda villkor och bestämmelse!

ävensom i § 22 av stadgarna.

I fråga om befattningshavares rätt att för åtnjutande av avlöningsförhöjning

genom ålderstillägg få tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöring inom riksdagens bibliotek framhåller departementschefen,

att beträffande riksdagsbibliotekarien det icke syntes vara påkallat att,

då hans löneförmåner förbättrades, låta honom omedelbart tillträda det

i staten upptagna ålderstillägget. Han syntes därför, därest han befordrades

till riksdagsbibliotekarie, böra tillträda begynnelselönen.

Vad därefter angår den nu för helt år anställda amanuensen, vilken

skulle konung i åtnjutande av en begynnelselön till samma belopp som

hans nuvarande löneförmåner, torde det få anses vara skäligt, i betraktande

av hans fleråriga tidigare tjänstgöring, att han, därest lian

utnämnes till tpidre bibliotekarie i riksdagsbiblioteket, omedelbart vid

den nya statens trädande i kraft tillträder första avlöningsförliöjningen.

Vidkommande de å den nya staten uppförda vaktmästarbefattningarna

må erinras, att den nuvarande vaktmästaren J. Fransson från

och med den 1 mars innevarande år uppbär första ålderstillägget å lönen

och således åtnjuter avlöningsförmåner å tillhopa 1,600 kronor samt att,

därest han skulle antagas till förste vaktmästare, han enligt den nya

staten skulle erhålla en avlöning av 1,500 kronor om året och således

mindre, än vad han för närvarande uppbär. Det har därför synts lämpligt,

att även han i sådant fall omedelbart må tillträda den i staten

medgivna avlöningsförhöjningen.

Vad beträffar den andra vaktmästarbefattningen, finnes för närvarande

sedan den 1 januari 1915 i biblioteket anställd en extra vaktmästare

med tjänstgöringsskyldighet och avlöning nära jämförlig med

ordinarie vaktmästares. I likhet med vad som bestämdes vid regleringen

för departementen förlidet år, synes det vara billigt, att även

denne extra vaktmästare, därest han antages till ordinarie vaktmästartjänst,

får tillgodoräkna sig den tid, han omedelbart före sin ordinarie

anställning innehaft stadigvarande sådan såsom extra vaktmästare

i biblioteket.

I fråga om de för vaktmästarna föreslagna löneförmånerna må

vidare erinras, att förslag om en allmän reglering av vaktmästares löneförmåner

nyligen förelagts riksdagen, men att denna fråga ännu icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 273.

blivit slutbehandlad. Då den nya staten, såsom nedan synes, skall träda

i kraft den 1 januari 1919, torde emellertid, därest en sådan allmän lönereglering

kommer till stånd, det vara tillfyllest, att vid nästkommande

års riksdag åtgärder vidtagas i syfte att ifrågavarande avlöningsförmåner

bringas till överensstämmelse med motsvarande generella förmåner.

Mot förslaget att den nya staten skall tillämpas, vad angår styrelse

och riksdagsbibliotekarie, från och med den 1 september innevarande

år samt i övrigt från och med den 1 januari 1919 har riksdagen icke

haft något att erinra.

Beträffande kostnaderna för beredande av arvoden åt styrelseledamöterna

och ökad avlöning åt riksdagsbibliotekarien under tiden

1 september—31 december 1918 föreslår departementschefen, att dessa

kostnader bestridas av årets anslag för avlöningar och pensioner m. m.

vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen.

Häremot synes icke heller vara något att invända.

I förslaget till riksstat för år 1919 upptagas under rubriken XII

riksdags- och revisionskostnader m. m. följande anslag:

1. Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus, förslags
-

amlag ....................................................................................................... kronor 2,273,000

2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,

förslagsanslag ............................................................ » 220,000

3. Kostnader för riksdagens bibliotek, reservationsanslag........ » 7,000

4. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader

för statsskulden, förslagsanslag .................................................... 90,000

5. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag............................................ » 40 000

6. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieombuds
mannen

och hans expedition, förslagsanslag............................................ » 48,000

Summa kronor 2,678,000.

Samtliga kostnader för biblioteket bestridas för närvarande ur

anslaget till riksdags- och revisionskostnader, så att avlöningar, arvoden

och vikariatsersättningar utgå ur det under punkt 2 uppförda anslaget

samt expenser ur det under punkt 1 upptagna anslaget. Anslaget under

punkt 3 är avsett för komplettering och utvidgning av biblioteket.

Departementschefen har nu föreslagit, att samtliga de utgiftsposter,

som komma att upptagas å bibliotekets stat, sammanföras under en

gemensam anslagstitel XII: 3, benämnd »kostnader för riksdagsbiblioteket»

varvid anslagsbeloppen under titlarna XII: 1 och 2 borde minskas

med belopp, motsvarande vad nu från dessa titlar utginge till avlöningar

och expenser m. m. vid biblioteket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 273. •

Vad först beträffar avlöningarna, har kostnaden för dessa, som

under år 1917 uppgått till omkring 16,000 kronor, av departementschefen

beräknats till 21,300 kronor. Anslaget under titeln XII: 2

skulle sålunda minskas med 16,000 kronor till 204,000 kronor.

Expenserna hava under år 1917 uppgått till 2,500 kronor, med

vilket belopp alltså anslaget under titeln XII: 1 bör minskas. Arvoden

åt extra biträden och vikariatsersättningar samt expenser hava av departementschefen

beräknats till 5,200 kronor.

Slutligen har beträffande anslaget till inköp och bindning av

böcker, som i förslaget till riksstat för år 1919 är upptaget med 7,000

kronor, av sakkunniga en höjning till 10,000 kronor ansetts behövlig.

Med hänsyn till nu rådande bok- och bindningskostnader har departementschefen

funnit anslaget böra höjas till 12,000 kronor.

Kostnaderna för biblioteket hava alltså av departementschefen be-,

räknats på följande sätt:

a) avlöningar och arvoden till styrelse och ordinarie befattningshavare

.......................................................................................... kronor 21,300

b) arvoden åt extra biträden, vikariatsersättningar

och expenser, förslagsanslag............................................... ® 5,200

c) kostnader för riksdagsbibliotekets komplettering

och utvidgning, reservationsanslag ...................................... kronor 12,000

Summa kronor 38,500.

Därvid skulle, såsom av ovanstående framgår, anslaget under

titeln XII: 1 minskas med....................................................... kronor 2,500

och under titeln XII: 2 minskas med.............................. » 16,000

Summa kronor 18,500.

Om härtill lägges det belopp, som i förslaget till riksstat för år

1919 är upptaget för kostnader för biblioteket 7,000 kronor, utgörande

alltså tillsammans 25,500 kronor, blir den totala kostnadsökningen

13,000 kronor.

Anslagen under »riksdags- och revisions kostnader m. m.» skulle

alltså bliva följande:

1. Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus, förslagsamlag

.................................................................................................■;•••• kronor 2,270,500

2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen,

förslagsanslag ........................................................... * 204,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 273.

3. Kostnader för riksdagens bibliotek:

a) Avlöningar och arvoden till styrelsen och ordinarie befattningshavare.

....................................................................... kronor 21,300

b) Arvoden åt extra biträden, vikariatsersätt
ningar

och expenser, förslagsanslag................................ » 5,200

c) Kostnader för riksdagsbibliotekets komplettering

och utvidgning, reservationsanslag ........................ » 12,000

4. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader

för statsskulden, förslagsanslag ....................................................

5. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieombudsmannen

och hans expedition, förslagsanslag............................................

6. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieombuds
mannen

och hans expedition, förslagsanslag............................................

Summa kronor 2,691,000.

I sammanhang med fastställandet av den nya lönestaten har, i likhet

med vad som vanligen plägar ske, ansetts böra förklaras, att förutvarande

innehavare av ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket skola inom

en månad efter det den nya staten trätt i kraft anmäla, huruvida de

.vilja tillträda densamma och underkasta sig därvid fogade villkor och

bestämmelser.

Vad beträffar boksamlingarnas flyttning och ordnande m. m., därest

den nya organisationen av biblioteket kommer till stånd, lärer detta,

enligt vad från riksdagens bibliotekarie inhämtats, komma att draga en

kostnad av omkring 1,000 kronor, och hava fullmäktige i riksgäldskontoret

bemyndigats att av förslagsanslaget till riksdags- och revisionskostnader

m. in. tillhandahålla vederbörande härför erforderliga medel.

Vidkommande kostnaderna för de av förslaget påkallade byggnadsarbetena

inom riksdagshuset torde dessa böra bestridas av enahanda

anslag, och har uppdrag lämnats åt fullmäktige att låta utföra samma

arbeten.

I händelse av bifall till förslaget erfordras slutligen vissa ändringar

i riksgäldskontorets reglemente, och kommer riksdagen att framdeles härom

besluta.

Riksdagen, som för övrigt icke haft något att erinra mot Eders

Kungl. Maj:ts proposition, har alltså

A) godkänt härvid fogade stadgar för riksdagsbiblioteket;

B) godkänt den förändrade lydelse av § 3 i reglementariska föreskrifter

för riksdagen, som härvid fogade bilaga utvisar;

C) godkänt den förändrade lydelse av §§ 1 och 4 i instruktionen

för riksdagens bankoutskott, som härvid fogade bilaga utvisar;

D) godkänt följande stat för riksdagsbiblioteket:

kronor 38,500

» 90,000

» 40,000

» 48,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 273.

9

Tjänst-

I

Lön

görings

tillät"

Summa

penningar

3 ledamöter i styrelsen, arvo-

1,500

den å 500 .....................

—

1 riksdagsbibliotekarie .......

5,000

—

2,500

_

600

—

8,100

—

1 Efter 5 år kan lönen

(höjas med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kronor, j

1 andre bibliotekarie .........

2,200

—

1,500

—

300

—

4,000

—

efter 10 år med ytterligare

2,200

1,500

_

300

_

4,000

_

år med än ytterligare 500

Föreståndaren för expeditio-

kronor.

nen, arvode.....................

-

1,000

—

1 förste vaktmästare............

900

—

450

—

150

-

1,500

—

/ Efter 5 år kan lönen

(höjas med 100 kronor.

t Efter 5 år kan lönen

1 vaktmästare.....................

Till arvoden åt extra biträden,

700

350

150

1,200

1 höjas med 100 kronor och

i efter 10 år med ytterligare

1100 kronor.

vikariatsersättning och ex- penser (förslagsanslag)......

5,200

—

Till kostnader för riksdags-

bibliotekets komplettering

och utvidgning (reserva- tionsanslag).....................

—

_

—

''-

—

12,000

—

Summa kronor

! -1-

1

38,500

-

Anm. Därest förste vaktmästaren eller vaktmästaren i sådan egenskap åtnjuter fri bostad

samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstiljägg ej till honom utgå ävensom å lönen

avdragas 100 kronor årligen.

E) beträffande åtnjutande av de i staten för riksdagsbiblioteket

upptagna avlöningsförmånerna ävensom angående de i samma stat upptagna

tjänstinnehavares pensionering godkänt och föreskrivit följande

villkor och bestämmelser:

1) Innehavare av ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket skall

vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller jämkning

i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad organisation

av biblioteket eller eljest i allmänhet kan varda stadgad.

2) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket må icke förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat.

3) Med ordinarie befattning i riksdagsbiblioteket må ej heller

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för

verk eller bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 91 höft. (Nr 273.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 273.

såsom aktiebolag registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant

verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, så

framt ej styrelsen på därom gjord framställning, och efter prövning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen i riksdagsbiblioteket, finner uppdraget eller

befattningen kunna få tillsvidare mottagas och bibehållas.

4) Tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, utgå till den,

som uppehållit befattningen.

5) Den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under

ledigheten, utöver tjänstgöringspenningarna, avstå så mycket av lönen

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest prövas skäligt.

6) Avlöning må ej utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna stycka giltigt förfall.

7) Därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, skall den del av hans avlöning, som icke av styrelsen

prövas böra användas till befattningens uppehållande, under tiden innehållas,

såvida ej styrelsen fipner skäligt låta honom uppbära något därav.

8) Vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av

semester åt tjänsteman och förste vaktmästare, skall tjänstinnehavare av

lägre grad vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i riksdagsbiblioteket,

densamma bestrida, dock ej längre än sammanlagt tre

månader under ett och samma kalenderår, mot åtnjutande därvid av, i

stället för egna tjänstgöringspenningar, vid sjukdomsförfall de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest, däremot svarande

belopp.

9) Därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning är i staten medgiven, bestämmes tidpunkten

för första förhöjningen att inträda efter fem år, under villkor att

innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens eller riksdagens

tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 273. 11

föras honom till last den tid, lian åtnjutit semester eller ledighet för

fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem

år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänstealdern blivit

uppnådd; _ .

börande i avseende å tjänstinnehavares rätt att i och för åtnjutande

av avlöningsförhöjning genom ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöring inom riksdagsbiblioteket gälla vad riksdagen därom särskilt

må hava vid den nya statens fastställande beslutat.

10) Löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av

löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

härnedan under punkt 14 intagna bestämmelser är skyldig att från

tjänsten avgå, må icke samma förhöjning tillträda.

11) Tjänstinnehavare äga årligen, när sådant utan hinder för

göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester, riksdagsbibliotekarien

under en och en halv månad, annan tjänsteman under en månad

och vaktmästare under femton dagar.

12) Vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall utgår själva lönen ävensom ortstillägget till månadens

slut.

13) Tjänstinnehavare skall såsom bidrag till kostnaden för beredande

av pension erlägga pensionsavgift till årligt belopp av nedan angivna

procent å den lön, han äger uppbära. Avgiftsprocenten utgör en tiondels

procent för varje helt hundratal kronor av högsta lönen för den tjänst

han innehar, dock icke i något fall mindre än tre procent. Avgiften erlägges

för varje månad, för vilken lön åtnjutes, ävensom för månad,

under vilken, på grund av tjänstledighet eller i följd av adömd mistning

av tjänsten för viss tid, lönen i dess helhet eller delvis ej uppbäres.

Rätt* att återbekomma erlagda pensionsavgifter medgives allenast

vid övergång till annan statstjänst, därest med inträdet i denna tjänst är

förenad skyldighet att för beredande av pension .erlägga retroaktiv avgift,

dock ej till högre belopp än det, vartill retroaktivavgiften uppgår.

14) Tjänstinnehavare skall, då han uppnått sextiosju levnadsår och

tillbragt trettiofem år i allmän tjänst vara förpliktad att med oavkortad

lön såsom pension från tjänsten avgå, styrelsen likväl obetaget att låta

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 273.

med avskedet anstå, därest och så länge den pensionsberättigade prövas

kunna i tjänsten på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden

och kan finnas villig att i tjänsten kvarstå.

15) Tjänstinnehavare, som efter ådagalagt välförhållande anhåller

om avsked, är, såvida han fyllt sextio år och varit i allmän tjänst trettiofem

år, berättigad att såsom pension för livstiden åtnjuta tre fjärdedelar

av innehavande lön. Före uppnådda sextio levnadsår och trettiofem

tjänstår kan avskedssökande endast i händelse av bevislig oförmögenhet

till vidare tjänstgöring erhålla pension. Pensionsbeloppet bestämmes då

efter tjänståren allenast medelst avdrag å tre fjärdedelars lön av en

trettiofemtedel för varje bristande tjänstår.

Överstiga däremot tjänståren trettiofem och åldersåren sextio, ökas

det ovan bestämda pensionsbeloppet med en trettiofemtedel för varje

överskjutande tjänstar eller ock med en sextionde! för varje överstigande

åldersår, därest detta sistnämnda beräknings sätt skulle för avskedssökanden

utfalla förmånligare.

16) Då sådant för göromålens säkra och skyndsamma gång finnes

erforderligt, kan styrelsen på pensionsstat förflytta tjänstinnehavare, som

av sjukdom eller minskad arbetsförmåga är förhindrad att vidare på ett

tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden, oaktat denne sig ej om

avsked anmält. I sådant fall äger styrelsen att efter omständigheterna

tillägga tjänstinnehavaren såsom pension antingen hela lönen, evad de

föreskrivna levnads- och tjänståren äro uppnådda eller icke, eller ock

en del av lönen, dock ej ''mindre än vad med tillämpning av bestämmelserna

i nästföregående punkt belöper.

F) beslutit, att den nya staten för biblioteket skall träda i kraft,

vad angår styrelse och riksdagsbibliotekarie, den 1 september 1918 och

i övrigt den 1 januari 1919;

G) förklarat,

att den, som från och med eller efter den tid, då den nya staten

träder i kraft, tillträder ordinarie befattning vid riksdagsbiblioteket, skall

vara pliktig att underkasta sig de för åtnjutande av avlöningsförmånerna

fastställda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid riksdagens

bibliotek, vilka icke en månad efter det den nya avlöningsstaten

trätt i kraft anmäla, att de vilja övergå till den nya staten samt underkasta

sig de för avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas skola varda bibe
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 273.

hållna vid dem enligt dittills gällande stat med tillhörande bestämmelser

tillkommande avlönings- och pensionsförmåner;

H) medgivit,

att den nu för helt år i riksdagens bibliotek anställda amanuensen

filosofie licentiaten R. Höckert må, därest han utnämnes till andre

bibliotekarie i riksdagsbiblioteket, äga att tillträda första avlöningsförhöjningen;
att

vaktmästaren i riksdagens bibliotek J. Fransson må, därest han

antages till förste vaktmästare i riksdagsbiblioteket, äga att tillträda

den å staten upptagna avlöningsförhöjning; samt

att extra vaktmästaren i riksdagens bibliotek G. Krause må, därest

han antages till ordinarie vaktmästare i riksdagsbiblioteket, för erhållande

av löneförhöjning tillgodoräknas den tid han omedelbart före sin ordinarie

vaktmästartjänst innehaft stadigvarande anställning såsom extra

vaktmästare i biblioteket;

J) uppdragit åt fullmäktige i riksgäldskontoret att föranstalta därom,

att åt riksdagsbiblioteket beredes lokal i huvudsaklig överensstämmelse

med det senare av de i statsrådsprotokollet för den 5 april 1918 omförmälda

två alternativen ävensom bemyndiga fullmäktige att av förslagsanslaget

till riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för

riksdagens hus använda härför erforderliga belopp;

K) med godkännande av. här ovan intagna förändrade uppställning

av riksstatens tolfte huvudtitel beslutit att under anslaget till riksdags-

och revisionskostnader m. m. med titel »kostnader för riksdagsbiblioteket»

uppföra de i förslaget till stat för riksdagsbiblioteket upptagna

anslag samt höja förenämnda anslag till riksdags- och revisionskostnader

m. m., nu utgående med 1,743,000 kronor och i årets statsverksproposition

föreslaget till 2,678,000 kronor, med ytterligare 13,000

kronor till 2,691,000 kronor; samt

L) medgivit, att kostnaderna för beredande av arvoden till styrelseledamöterna

och ökad avlöning åt riksdagsbibliotekarien under tiden 1

september—31 december 1918 må utgå av förslagsanslaget till- »av

löningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen»

Stockholm den 1 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 273.

Bilaga.

Stadgar för riksdagsbiblioteket.

Allmänna bestämmelser.

§ I
Riksdagsbiblioteket

omfattar de samlingar av böcker, kartor och

arkivalier m. m., som äro förvarade dels i bibliotekets lokaler, dels ock

i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för

utskotten avsedda lägenheter.

§ 2-

Riksdagsbiblioteket är avsett för riksdagen och dess delegationer,

kyrkomötet, Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken samt

de av Kungl. Maj:t eller enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillsatta

kommittéer och sakkunniga.

§ 3.

Högsta ledningen av riksdagsbiblioteket utövas av dess styrelse.

Närmaste ledningen av bibliotekets angelägenheter och arbetet vid

detsamma tillkommer riksdagsbibliotekarien.

§ 4.

Styrelsen består av tre ledamöter, nämligen:

en ordförande, förordnad av Kungl. Maj:t för den tid, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, samt

två ledamöter, utsedda av riksdagen.

De senare väljas, en bland första kammarens och en bland andra

kammarens ledamöter, för en tid av fyra år genom de riksdagens valmän,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 273.

vilka hava att verkställa val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret.

Avgår sådan ledamot, innan tiden för hans uppdrag är ute,

väljes ny ledamot för den tid, som för den avgångne återstått.

För var och en av styrelsens tre ledamöter utses på samma sätt

en suppleant.

§ 5.

Styrelsen sammanträder så ofta ärendena det fordra.

Vid styrelsens sammanträden föres av riksdagsbibliotekarien protokoll,

vars riktighet granskas och bestyrkes på sätt som styrelsen finner lämpligt.

I bibliotekets ärenden är riksdagsbibliotekarien föredragande inför

styrelsen, och äger han att deltaga i dess överläggningar men ej i

dess beslut. År han från beslutet skiljaktig, åligger honom att till

protokollet anteckna sin avvikande mening.

Vid riksdags början har styrelsen att till bankoutskottet avlämna

till riksdagen ställd berättelse över bibliotekets förvaltning.

§ 6-

Bibliotekets tjänstinnehavare äro: riksdagsbibliotekarien, två andre

bibliotekarier och två vaktmästare. Därjämte må vid biblioteket i mån

av behov anställas extra ordinarie tjänstemän och biträden.

Bibliotekets samlingar; deras förkovran och förtecknande. Bibliotekets

öppethållande.

§ 7.

Riksdagsbiblioteket bör företrädesvis omfatta arbeten i rätts- och

statsvetenskap, förvaltning, nationalekonomi och samhällsvetenskap. Särskild

hänsyn bör tagas därtill, att bibliotekets samlingar av svenska

riksdagshandlingar, lagar och författningar samt kommittébetänkanden

erhålla största möjliga fullständighet.

§ 8.

Inköp bestämmas av styrelsen efter förslag av riksdagsbibliotekarien.

Inköp, som icke tåla uppskov, äger riksdagsbibliotekarien att mellan styrelsens

sammanträden företaga, börande sådana inköp, som mellan två sammanträden

ej må överstiga en samfälld kostnad av 500 kronor, vid styrelsens

nästa sammanträde anmälas.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 273.

§ 9.

För samlingarnas förkovran äger styrelsen rätt att besluta om

byte av tryck med in- och utländska bibliotek och institutioner.

§ 10.

Styrelsen är berättigad att från biblioteket avsöndra för detsamma

obehövliga dupletter ävensom sådan på gåvoväg eller annorledes inkommen

litteratur, som icke befinnes lämplig att förena med bibliotekets

samlingar.

§ 11-

Över bibliotekets samlingar skola föras noggranna och fullständiga

kataloger. De äro accessions-, real- och nominalkatalog över de samlingar,

som förvaras i bibliotekets lokaler, samt förteckningar i två

exemplar över de i riksdagens och kamrarnas kanslilokaler och klubbrum

samt i de för utskotten avsedda lägenheter befintliga samlingar av

böcker och arkivalier.

Bibliotekets kataloger böra bearbetas för utgivning av trycket på

tid och sätt, som styrelsen prövar lämpligt.

§ 12.

Årligen skall efter av styrelsen fastställd plan någon del av

bibliotekets samlingar underkastas revision. Denna bör anordnas så,

att den efter viss tids förlopp kan hava omfattat biblioteket i dess helhet.

§ 13-

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i bibliotekets lokaler,

hållas tillgängliga varje söckendag:

a) då riksdag är samlad,

från klockan tio förmiddagen till klockan sju eftermiddagen samt

under inträffande aftonplenum;

b) då riksdag ej är samlad,

under tiden juni—augusti från klockan elva förmiddagen till klockan

tre eftermiddagen;

under övriga tider av året från klockan tio förmiddagen till klockan

fyra eftermiddagen.

På grund av rengöring kan biblioteket för erforderlig tid hållas stängt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 273.

17

§ 14-

De av bibliotekets samlingar, som äro inrymda i riksdagens och

kamrarnas kanslilokaler och klubbrum samt i de för utskotten avsedda

lägenheter, äro tillgängliga för ledamöter av riksdag eller kyrkomöte

samt statsrevisorer ävensom för de hos riksdag, kyrkomöte eller statsrevision

anställda tjänstemän, då nämnda lokaler av dem begagnas.

Enahanda rättighet må efter därom hos riksdagsbibliotekarien gjord framställning

lämnas kommitté, åt vilken lokal i riksdagens hus blivit till

begagnande mellan riksdagarna upplåten.

Vederbörande sekreterare eller, där sådan ej finnes, ordförande

mottager under sin vård emot kvitto till biblioteket här avsedda böcker

och arkivalier enligt den i § 11 omnämnda förteckning och är för desamma

ansvarig, intill dess de vid lokalens frånträdande till biblioteket

i oförändrat skick återställas. Vid samma tillfälle överlämnas till biblioteket

de böcker, skrifter och handlingar, som riksdag, kyrkomöte eller

deras delegationer anskaffat.

§ 15-

På tid, då biblioteket är öppet, erhålles boklån mot låneförbindelse

av därtill enligt § 2 berättigade, dock med företrädesrätt för riksdagens

ledamöter och tjänstemän.

§ 16-

Reglemente för bibliotekets begagnande enligt här fastställda grunder

utfärdas av stvrelsen.

J

Tjänståligganden.

§ i7-

Riksdagsbibliotekarien är ansvarig för bibliotekets noggranna vård

och göromålens behöriga utförande. Honom åligger:

a) att hava tillsyn över bibliotekets tjänstemän, biträden och vaktmästare,

att leda och mellan tjänstemännen fördela bibliotekets arbeten

samt att vaka över dessas behöriga verkställande;

b) att noggrant följa utkommande litteratur för samlingarnas utvidgande

och förkovrande samt tillse, att nyförvärvade arbeten så fort

ske kan göras för begagnande tillgängliga;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 91 häft. (Nr 273.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 273.

c) att tillse, att samlingarna väl vårdas och förtecknas i vederbörande

kataloger;

d) att handlägga och inför styrelsen föredraga bibliotekets ärenden,

att föra styrelsens protokoll och verkställa dess beslut; samt

e) att redovisa för bibliotekets anslag och övriga medel.

§ 18-

Andre bibliotekarierna skola, under riksdagsbibliotekariens inseende,

hava närmaste tillsyn och vård, den ene över expeditionen med därtill

hörande åligganden, den andre över katalogiseringsarbetet, varjämte

båda i mån av tid deltaga i övriga inom biblioteket förekommande

göromål.

'' § 19.

Extra ordinarie tjänstemän skola tjänstgöra inom de bibliotekets

verksamhetsområden, där sådant är av behovet påkallat.

§ 20.

För ordinarie tjänstinnehavare skall, i den mån ej nedan annorlunda

stadgas, den dagliga arbetstiden i biblioteket varje söckendag utgöra sex

timmar, förlagda till tider, som av styrelsen närmare bestämmas.

I den bestämda arbetstiden äger riksdagsbibliotekarien att vid de

tillfällen, då göromålens gång det kräver, påfordra nödig utsträckning.

Å andra sidan må, efter styrelsens prövning, om och i den mån omständigheterna

det medgiva, den dagliga arbetstiden å tjänsterummet

kunna för högst tre månader under tiden juni—september inskränkas

till minst fyra timmar.

För fullgörande av något utav Kungl. Maj:t eller på grund av

Kungl. Maj:ts bemyndigande eller av riksdagen meddelat allmänt uppdrag

må styrelsen medgiva erforderlig inskränkning i den föreskrivna dagliga

arbetstiden å tjänsterummet.

Därest i särskilda fall arbete i tjänsten kan med större fördel utföras

utom tjänsterummet, må medgivande till inskränkning i arbetstiden

å tjänsterummet lämnas av riksdagsbibliotekarien eller, vad honom angår,

av styrelsen. Fråga om inskränkning för särskilda fall i övrigt av den

i allmänhet fastställda arbetstiden å tjänsterummet prövas i enahanda

ordning.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 273.

19

Tjänstetillsättning. Tjänstledighet. Avsked.

§ 21.

Tjänstinnehavare vid riksdagsbiblioteket utnämnas eller antagas av

styrelsen.

Skall ledig tjänstebefattning tillsättas, utfärdar styrelsen därom tillkännagivande

i allmänna tidningarna och medelst anslag inom verket med

föreläggande av trettio dagars ansökningstid, räknad från den dag, kungörandet

i allmänna tidningarna sker; dock beror av styrelsen att utsätta

ny ansökningstid, därest inom den först bestämda tiden någon till tjänstens

erhållande fullt skicklig och lämplig sökande sig icke anmält.

§ 22.

Riksdagsbibliotekets ordinarie tjänstinnehavare äga årligen, när sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske, åtnjuta semester,

riksdagsbibliotekarien under eu och eu halv månad, annan tjänsteman

under en månad samt vaktmästare under femton dagar.

§ 23.

Tjänstledighet beviljas utom i nedannämnda fall av styrelsen.

För sjukdoms- eller annat laga förfall eller för enskilda angelägenheters

besörjande må riksdagsbibliotekarien kunna bevilja ordinarie

tjänstinnehavare tjänstledighet under högst 15 dagar samt därvid bestämma

om tjänstens uppehållande.

Extra ordinarie tjänsteman, som ej är förordnad att bestrida ordinarie

tjänst, samt andra biträden äger riksdagsbibliotekarien bevilja

frihet från tjänstgöring för så lång tid som finnes lämpligt.

§ 24.

Ansökan om avsked från befattning vid riksdagsbiblioteket prövas

och avgöres av styrelsen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bilcsdagens skrivelse Nr 273.

Åtal och ansvar för tjänstefel. Besvär.

§ 25.

Begår riksdagsbibliotekarien fel eller försummelse i tjänsten, varde

därför tilltalad inför Svea hovrätt.

Beträdes annan ordinarie tjänsteman med fel eller försummelse i

sin befattning, eller visar han vanvördnad mot förman, eller brister han

i lydnad, äger stjprelsen att med avseende å förekommande omständigheter

meddela honom varning eller suspendera honom på högst tre

månader från tjänst och lön. Har den felande ej låtit sig därav rätta,

eller befinnes felet vara av svårare art, förordne styrelsen om åtals

anställande mot honom vid domstol.

Extra ordinarie tjänsteman, som förhåller sig felaktigt i tjänstutövning

och ej låter sig av varning rätta, må av styrelsen från verket

skiljas. Han anses hava själv uteslutit sig därifrån, då han över tre

månaders tid utan behörigt tillstånd avhållit sig från tjänstgöring.

Vaktmästare eller biträde, som beträdes med opålitlighet, försummelse,

olydnad eller annan förseelse i tjänsten, må av styrelsen varnas

eller på högst tre månader suspenderas från tjänst och lön. Låter den

felande sig därav ej rätta, eller begår han fel av svårare beskaffenhet,

varde han av styrelsen skild från tjänsten.

§ 26.

Har tjänstinnehavare blivit under åtal ställd, äger styrelsen honom

från tjänstgöring avstänga intill dess över honom blivit slutligen dömt.

§ 27.

Över styrelsens beslut i mål, som röra bibliotekets tjänstinnehavare,

äger den, på vars rätt beslutet kan inverka, att hos bankoutskottet

anföra besvär, därvid klaganden dock, såvida besvären skola till

prövning upptagas, bör inom trettio dagar efter bevisligen erhållen del

av det meddelade beslutet sitt missnöje däremot hos styrelsen skriftligen

anmäla; varjämte det, vid enahanda äventyr, åligger honom att senast

en månad före riksdagens början sina besvär ingiva till styrelsen, av

vilken desamma, jämte utlåtande däröver, till bankoutskottet överlämnas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 273.

Besvär över styrelsens nyss före eller under riksdagens sammanvaro

i dylika mål meddelade beslut böra inom fjorton dagar efter delfåendet,

den dagen likväl oräknad, omedelbarligen av vederbörande till

bankoutskottet inlämnas.

§ 28.

Innan tjänstinnehavare varder suspenderad eller skild från tjänsten,

bör hans skriftliga förklaring över vad emot honom förekommit infordras.

Styrelsens beslut, varigenom tjänstinnehavare suspenderas eller för alltid

skiljes från tjänsten, bör jämte hänvisning för besvärs anförande honom

skriftligen meddelas. Tjänst, som till följd av sådant beslut blir ledig,

får, därest den avsatte tjänstinnehavaren inom föreskriven tid anmält

sig ämna samma beslut överklaga, icke återbesättas förr, än besvären

blivit av bankoutskottet avgjorda, eller den bestämda tiden för besvärens

fullföljande försuttits; kommande dock den, som emellertid förordnas

till tjänstens bestridande, att åtnjuta de med densamma förenade löneförmåner.

Ö vergångsbe stämmelse.

Val av ledamöter och suppleanter i styrelsen för riksdagsbiblioteket,

som jämlikt § 4 första gången verkställes av riksdagen, avser

tiden intill det styrelseval, som äger rum närmast efter utgången av

innevarande period för val till andra kammaren.

§ 3 i reglementariska föreskrifter för riksdagen.

§ 3.

l:o. Talmännen och vice talmännen — — — tillstädeskomma.

2:o. Vid talmanssammanträde skall — — utlåtande till kamrarna.

3:o. De av riksdagen utsedda valmän, vilka hava att verkställa

val av fullmäktige i riksbanken och i riksgäldskontoret, skola tillika

utse två ledamöter i styrelsen över riksdagsbiblioteket.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 91 höft. (Nr 273.)

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 273.

§§ 1 och 4 i instruktionen för riksdagens bankoutskott.

§ I
Utskottet

äger att vid sitt första sammanträde emottaga följande

berättelser, nämligen:

l:o) av bankofullmäktige — — — helhet;

2:o) av styrelserna — — — förvaltning;

3:o) av riksgälds fullmäktige — — — förvaltning; samt

4:o) av styrelsen över riksdagsbiblioteket, om bibliotekets tillstånd

och förvaltning;

åliggande utskottet — — — bankovinsten.

§ 4.

Vid — — — bestånd.

Efter — — — anställas.

Sedan utskottet granskat riksdagsbibliotekets tillstånd och förvaltning,

skall utskottet till riksdagen överlämna den från bibliotekets styrelse

mottagna berättelse samt därvid avgiva det yttrande, vartill den

verkställda granskningen kan finnas föranleda.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.