Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av de av Kungl. Maj:t i sammanhang med proposition angående tilläggssiat till riksstaten för år 1918 framlagda allmänna grunder för förskottsväsendets avveckling.

1918-02-22 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:31, Skrivelse till Konungen, i anledning av de av Kungl. Maj:t i sammanhang med proposition angående tilläggssiat till riksstaten för år 1918 framlagda allmänna grunder för förskottsväsendets avveckling.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr dl.

7

Nr 31.

Godkänd av första kammaren den 22 februari 1918.

Godkänd av andra kammaren den 22 februari 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av de av Kungl.

Maj:t i sammanhang med proposition angående tilläggssiat

till riksstaten för år 1918 framlagda allmänna grunder

för förskottsväsendets avveckling.

(Statsutskottets utlåtande nr 13.)

Till Konungen.

I det vid Eders Kungl. Maj:ts proposition den 14 januari 1918 (nr 2)

angående tilläggsstat till riksstaten för samma år fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden den dl december 1917 har av departementschefen

upptagits frågan om åtgärder för förskottsväsendets avveckling; och har

departementschefen därvid framlagt vissa allmänna grunder för detta

ändamåls vinnande, vilka grunder sedermera vunnit tillämpning vid uppgörande

av såväl berörda proposition som den förstnämnda dag till riksdagen

avlåtna propositionen angående statsverkets tillstånd och behov.

I anledning härav har det synts riksdagen lämpligt, att riksdagen,

innan till behandling företagas de anslagsäskanden å de olika huvudtitlarna,

vilka äga sammanhang med ifrågavarande åtgärder, uttalar sig angående

sin ståndpunkt till sakens principiella sida; och får riksdagen i sådant

avseende anföra följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 31.

I skrivelse till Eders Kung!. Maj:t den 8 juni 1916 anhöll riksdagen

av förekommen anledning om utredning, vilka särskilda anordningar kunde

erfordras i syfte att trygga statsverkets tillgång till nödigt kassaförlag, i

händelse av begränsning eller upphävande av riksgäldskontorets skyldighet

att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket. Med hänsyn till

förskottens inverkan på statsverkets kassatillgång uttalade riksdagen därvid,

att innan några åtgärder vidtoges i syfte att vare sig begränsa eller upphäva

den nu medgivna rätten till kassaförstärkning, det torde få anses nödvändigt,

att jämväl frågan om förskotten underkastades en närmare granskning,

så mycket hellre som det kunde ifrågasättas, om detta sedan länge tilllämpade

förskottssystem, i den mån det avsåge sådana utgifter, som icke

blivit beslutade av riksdagen, ens stode i överensstämmelse med grundlagens

anda och mening.

Den sålunda begärda utredningen anförtroddes åt den s. k. kassaförlagskommittén,

som i sitt den 20 mars 1917 avgivna betänkande

framlade förslag till åtgärder för förskottsväsendets avveckling, under

uttalande tillika, att genom detta förslag i förening med ett förbättrat

bokföringssystem syftet med de inom riksdagen väckta förslag i fråga om

upphävande eller begränsning av riksgäldskontorets skyldighet att tillhandahålla

kassaförstärkning åt statsverket torde vinnas.

Kommitténs förslag åsyftar emellertid icke de förskott, som av kommittén

benämnts »administrativa förskott», d. v. s. sådana utgifter, som,

ehuru för deras bestridande anslag å riksstat eller andra medel stå till

buds, likväl, av en eller annan anledning, lämpligen böra till en tid bokföras

under förskottstitel, utan blott sådana utgifter, som, enär några

medel för deras bestridande ej finnas å riksstat eller eljest anvisade, enligt

beslut av Eders Kungl. Maj:t eller av Eders Kungl. Maj:t jämte

riksdagen bestridas förskottsvis av tillgängliga medel mot framtida

ersättning.

Dessa förskott mot framtida ersättning har kommittén med avseende

å det sätt, varpå de ersättas, uppdelat i tre huvudgrupper, nämligen

förskott å anslag i det påföljande årets riksstat,

förskott, avsedda att ersättas med särskilda, framdeles inflytande

medel, samt

förskott, som hos riksdagen anmälas till ersättande.

I likhet med kommittén har nu Eders Kungl. Maj:t, på sätt framgår

av ovanherörda statsrådsprotokoll, ansett åtgärder böra vidtagas för att de

utgifter, som sålunda hittills bestritts under förskottstitel, må hädanefter

kunna i stället avföras å anslag, uppförda å riksstat. I fråga om den första

huvudgruppen av nämnda förskott bestå dessa åtgärder i utgifternas upp
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

!)

Riksdagens skvicelse Nr 31.

förande å tilläggsstat för det löpande året, upptagande såväl vederbörliga

anslag för ändamålet under behöriga huvudtitlar som oek däremot

svarande inkomster å tilläggsstatens inkomstsida. Även för sådana

utgifter, som äro avsedda att ersättas med särskilda, framdeles inflytande

medel, böra enligt kommitténs, av Eders Ivungl. Maj;t biträdda förslag,

anslag å riksstat uppföras, vilka anslag, diir ej den påräknade inkomsten

inflyter samma år utgiften göres och alltså icke kan under vederbörlig, dess

beskaffenhet angivande titel å riksstatens inkomstsida uppföras, böra

täckas medelst tillfälliga lånemedel, som sedermera återbetalas, när de

till utgiftens bestridande avsedda särskilda medlen inflyta. Vad slutligen

beträffar de förskott, som hos riksdagen anmälas till ersättande,

äro dessa av två slag, nämligen dels regelbundet återkommande eller

eljest på förhand beräkneliga, dels ock oförutsedda utgifter. I fråga

om de förra, varibland kommittékostnaderna spela största rollen, har

Eders Kungl. Maj:t i enlighet med kommitténs förslag ansett, att dels för

vissa av dem särskilda anslag borde i vanlig ordning uppföras under

behöriga huvudtitlar, dels ock beträffande en del andra av dessa utgifter

riksdagens medgivande borde inhämtas till, att de finge bestridas

från vissa redan förut å riksstaten förefintliga anslag. För beredande

av tillgång till bestridande av oförutsedda utgifter av mindre

storlek har Eders Kungl. Maj rf föreslagit vissa ökningar i de under riksstatens

särskilda huvudtitlar uppförda anslag till extra utgifter; och

för större utgifter av ifrågavarande slag har Eders Kungl. Maj:t hemställt

om uppförande vid sidan av huvudtitlarna av ett förslagsanslag »till

oförutsedda utgifter» att stå till Eders Kungl. Maj:ts disposition under villkor

att utgiften är av så brådskande art, att frågan ej hinner underställas

riksdagen,

att utgiften är av den storlek, att varken vederbörande huvudtitels

allmänna besparingar eller samma huvudtitels anslag till extra utgifter

med hänsvn till därå förefintliga behållningar lämpligen kunna för ändamålet

anlitas, och tillika av beskaffenhet att ej kunna bestridas av andra

till Eders Kungl. Maj:ts förfogande stående medel,

att utgiften icke heller är av den art, som omförmäles i 63 §

regeringsform en,

samt att genast vid riksdagens början en särskild, specificerad anmälan

göres till riksdagen om de utgifter, Eders Kungl. Maj:t under det

senaste året beslutat anvisa till utgående från anslaget.

Riksdagen, som till fullo delar den både av kommittén och av vederbörande

departementschef uttalade mening, att det hittills rådande,

ur statsregleringssynpunkt i såväl formellt som reellt avseende olämpliga

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 15 käft. (Nr 28—31.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 31.

förskottssystemet må snarast möjligt avvecklas, anser de av Eders Kungl.

Maj:t i sådant syfte föreslagna åtgärderna lämpliga och ägnade att leda

till målet.

Yad särskilt angår uppförandet å tilläggsstat av anslag för sådana

utgifter, som finnas vara under det löpande året erforderliga utöver sådana,

för vilka anslag redan å samma års riksstat förefinnas, har riksdagen

redan nästlidna år ej blott i princip uttalat sig för ett sådant

tillvägagående, utan även tillämpat detsamma genom att å tilläggsstat

för år 1917 uppföra vissa anslag jämte däremot''svarande inkomster; och

den utsträckta användning av detta förfarande, som nu tillämpats i det

föreliggande förslaget till tilläggsstat för år 1918, överensstämmer också

med riksdagens i skrivelse den 15 juni 1917 i sådant avseende gjorda

anhållan.

I fråga om den andra huvudgruppen av förskott mot framtida ersättning,

eller sådana utgifter, som äro avsedda att ersättas med särskilda,

framdeles inflytande medel, har riksdagen icke någon erinran mot

förslaget, att sådana utgifter och däremot svarande inkomster må å

riksstat uppföras i enlighet med de av kassaförlagskommittén angivna

principer.

Ej heller har riksdagen någon erinran att framställa mot vad Eders

Kungl. Maj:t föreslagit beträffande sådana regelbundet återkommande eller

eljest på förhand beräkneliga utgifter, som hittills bestritts under förskottstitel.

För dessa böra alltså enligt riksdagens mening antingen, såsom t. ex. i

fråga om kostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga,

särskilda anslag å riksstat uppföras, eller ock, i de fall där sådant finnes

lämpligare, medgivande av riksdagen lämnas, att de må utgå av vissa

förut å riksstat befintliga anslag.

Vad slutligen angår de oförutsedda utgifterna finner riksdagen Eders

Kungl. Maj:ts förslag om höjning av de särskilda huvudtitlarnas anslag till

extra utgifter vara lämpligt och ändamålsenligt, då härigenom givetvis tillgång

beredes för en hel del sådana smärre utgifter, som hittills i brist på

annan utväg måst anvisas under förskottstitel.

För större utgifter av dylik beskaffenhet har Eders Kungl. Maj:t i

överensstämmelse med kommitténs förslag hos riksdagen hemställt om uppförande

vid sidan av huvudtitlarna av ett förslagsanslag för oförutsedda

utgifter till belopp av 500,000 kronor. Inom kommittén var härutinnan

en ledamot av skiljaktig mening samt förordade, att dylika utgifter skulle

i det löpande årets räkenskaper under viss huvudtitel redovisas med anteckning

»anordning utom stat» samt att alla dessa utgifter sedan skulle

för riksdagen i särskild proposition anmälas för godkännande. Härom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse År 31.

11

har departementschefen uttalat, att lian funne den sålunda föreslagna

utvägen icke vara tillrådlig, då den formellt stode i strid mot principen

om riksstatens fullständighet och reellt skulle årligen tära på kassafonden,

utan att denna skulle härför beredas någon ersättning. Riksdagen

biträder för sin del denna uppfattning och vill ytterligare betona, att,

om dylika utgifter fortfarande skulle i en eller annan form anordnas utom

riksstaten, detta skulle innebära ett betänkligt avsteg från de principer,

som ligga till grund för den nu föreslagna omläggningen, och något verkligt

avbrytande av hittills rådande förskottssystem icke komma till stånd.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t, för att en viss grupp av förskottsutgifter

må kunna undvikas, föreslagit eu förändring i villkoren för de allmänna

besparingarnas disponerande. Under senare år har nämligen den

meningen gjort sig gällande, att det icke överensstämde med de om berörda

besparingars användande av riksdagen lämnade föreskrifter att taga

dessa i anspråk under pågående riksdag, och i följd härav hava under

sådan tid eu del utgifter anvisats såsom förskott, vilka sedermera vid

årets slut gottgjorts från de allmänna besparingarna. Då det med hänsyn

härtill skulle vara förenat med avsevärda praktiska fördelar, om de

allmänna besparingarna finge direkt disponeras även under pågående

riksdag, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att vid statsreglering^

för år 1919 de i rikets ständers skrivelse den 12 maj 1841 angivna

grunder i avseende å dispositionen av besparingar å huvudtitlarna

fortfarande må bliva gällande, dock med iakttagande dels att behållningar,

som å anslag till nyinrättade tjänstebefattningar uppstå, innan dessa

första gången tillsättas, skola tillföras statsverkets kassafond, dels ock

att hinder ej möter ått även under pågående riksdag på nämnda sätt

disponera besparingarna. Mot vad sålunda föreslagits, har riksdagen icke

något att erinra.

Slutligen har departementschefen uttalat sig i fråga om de vid

övergången till det föreslagna nya systemet utestående förskottens avveckling

och har därvid förordat, att denna avveckling måtte ske på

en gång redan i 1918 års budget, så att 1919 års riksstat icke skulle behöva

belastas med täckande av några förskottsutgifter från föregående år.

Enligt riksdagens mening är det utan allt tvivel ur flera synpunkter

önskligt, om den åsyftade avvecklingen av de utestående förskotten

kan äga rum redan under innevarande år; och så vitt nu kan bedömas,

synes den av Eders Kungl. Maj:t inför riksdagen framlagda finansplanen

utvisa, att detta önskemål bör kunna förverkligas. Riksdagen har ej heller

funnit anledning till erinran beträffande detaljerna i det av departementschefen

angivna sättet för de utestående förskottens avveckling.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 31.

Då det lärer vara av vikt för Eders Kungl. Maj :t att vid behandlingen

av åtskilliga av de anslagsfrågor, som äro avsedda att under riksdagens

lopp underställas dess prövning, äga kännedom om riksdagens uppfattning

av ifrågavarande principiella spörsmål, har riksdagen velat härigenom

meddela vad här ovan blivit i förevarande ämne anfört.

Stockholm den 22 februari 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

181023

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.