Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående ifrågasatt utredning rörande livsmedelsproduktionens allmänna läggning m. m.

1918-06-12 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:337, Skrivelse till Konungen angående ifrågasatt utredning rörande livsmedelsproduktionens allmänna läggning m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 337.

Jfr 337.

Godkänd ar första kammaren den 11 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående ifrågasatt utredning

rörande livsmedelsproduktionens allmänna läggning m. m.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 22.)

(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 13.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har framhållits behovet av åstadkommande

av en skyndsam allsidig utredning rörande dels den allmänna

läggning av vår livsmedelsproduktion och dennas fördelning på olika

produktionsgrenar, enkannerligen på vegetabiliska och animaliska födoämnen,

som med hänsyn till kända förhållanden och till de erfarenheter,

som under nu rådande kristid vunnits hos oss eller i andra länder, kunde

anses mest önskvärd, dels ock de åtgärder i produktionsstödjande och

produktionsreglerande riktning, som med hänsyn härtill kunde bliva påkallade

från statens sida för att göra vår folkförsöjning i största möjliga

mån oberoende av främmande länder.

Till stöd för motionen har anförts huvudsakligen följande:

Det torde icke råda mer än en mening därom, att inför det allvarsläge

på folkförsörjningsområdet, vari vi nu befunne oss, från statens

sida borde lämnas det stöd och den ledning ifråga om åtgärder till jordbruksproduktionens

höjande, som prövades kunna bliva verksamma —

framför allt verksamma för det närmaste och de närmaste åren.

Men det vore av största vikt, att vi, medan vi ännu direkt kände

trycket av de svårigheter, livsmedelsknappheten förorsakade, och medan

kristidens erfarenheter ännu stode levande för oss, och vore lätt tillgängliga

hos våra kristidskommissioner, icke tänkte endast på kristiden

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 337.

5

och de allra närmaste åren, utan att vi riktade vår blick även framåt på de

tidsskeden, som följde sedan freden en gång äntligen blivit sluten.

Den lärdom, vi sålunda kunde inhämta av kristidssvårigheterna, borde

samlas och ordnas i bestämda förslag och planer för vår framtida livsmedelsproduktion,

så långt denna kunde i förväg bedömas och utstakas,

på det att vi, om det åter gällde att lita till oss själva, måtte hava vår

folkförsörjning säkrast möjligt grundad i den svenska jorden.

Att huvudsträvandet härvidlag måste inriktas på jordbruksproduktionens

stegring i allmänhet, torde ligga i öppen dag. Såsom led i detta

allmänna strävande för framtiden vore att betrakta bland annat det vid

1916 års riksdag väckta förslaget om utredning rörande möjligheterna

för en inhemsk konstgödselmedelindustri samt de vid innevarande riksdag

gjorda framställningarna angående åtgärder för bättre vård av den naturliga

gödseln, angående åstadkommande av en allmännare och bättre

täckdikning ävensom angående ogräsets bekämpande.

Men erfarenheterna under den oss nu påtvungna avspärrningen ådagalade

även nödvändigheten av att livsmedelsproduktionen så avvägdes,

att den större eller mindre knapphet, som visade sig ofrånkomlig, bleve

så att säga lämpligt fördelad på de olika livsmedelsslagen. Att enbart

stegra jordbrukets produktion vore sålunda icke till fyllest. Produktionen

måste med hänsyn till försörjningen av det egna folket så inriktas på vissa

levebrödsartiklar, att mängderna av dessa i huvudsak komme att stå i lämplig

proportion till folkets behov av desamma. Statens jordbrukspolitik måste

alltså hava till uppgift att leda och reglera jordbruksproduktionen i

denna riktning, naturligen dock med utgående ifrån att någon tvångsreglering

av jordbruksproduktionen ej borde förekomma.

Vad de två huvudgrenarna av livsmedelsproduktionen — den vegetabiliska

och den animaliska — anginge så fördes under åren närmast

före kriget en rätt livlig debatt om huruvida brödsädesodling eller ladugårdsskötsel

borde ur folknäringssynpunkt tillmätas större betydelse.

Med de erfarenheter, som vunnits under de hittills gångna krigsåren,

syntes man böra utgå ifrån, att samtidigt vinnlägga sig om att öka

brödsädesodlingen samt att verka för, att en husdjursskötsel, svarande

minst mot folknäringens oundgängliga behov av animaliska produkter, måtte

kunna uppehållas och väsentligen grundas på vad landet självt kunde frambringa

av djurnäring, ehuru visserligen frågan om åstadkommande av

ökad husdjursskötsel måste ställas i andra rummet i förhållande till

brödsädesodlingen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 337.

Genom en allsidig undersökning i nyssberörda avseende skulle man

söka bringa största möjliga klarhet över alla de spörsmål, som stode i

samband med vår framtida jordbruksproduktion och dess med hänsyn

till den egna folkförsörjningen önskvärda läggning, ävensom rörande

de åtgärder i såväl stödjande som reglerande riktning, som från statens

sida kunde och borde vidtagas i syfte att giva produktionen denna

läggning.

Slutligen hava motionärerna sammanfattat några av de enligt deras

förmenande viktigaste uppgifterna för det allmännas ingripande uti ifrågavarande

syfte under sju särskilda punkter, däri, såvitt nu är i fråga,

huvudsakligen framhållits följande:

1) Brödsädesproduktionens uppehållande vid viss minimiomfattning i

förhållande till normalbehovet måste givetvis intaga första punkten på

ett produktionsregleringsprogram.

Därvid torde beaktas dels i vilket förhållande den egna skörden

borde stå till normalförbrukningen under jämnt fortlöpande förhållanden,

d. v. s. huru stor del av denna förbrukning kunde täckas av import,

utan att svårigheter behövde uppstå vid eventuell avspärrning, dels de

inskränkningar i brödsädesproduktionen, som måste påkallas till förmån

för den animaliska produktionen, dels och de möjligheter, som förefunnes

att lagra större eller mindre del av årsbehovet av brödsäd. Vidare borde

uppmärksammas, huruvida icke vid sädesförädlingen med framgång borde

eftersträvas sorter av bättre kvalitet. Dä prispolitiken hade den mest

avgörande betydelse för brödsädesodlingen, borde givetvis även noga utredas,

huru denna politik lämpligast skulle läggas.

2) Sockerbetsodlingens utvidgning inom vissa ganska vida gränser.

3) Potatisodlingens befrämjande.

4) Införande av oljeväxter'' i odlingen, vilket vore av betydelse såväl

ur direkt folknärings- som även djurnäringssynpunkt.

5) Beträffande frågan om den animaliska produktionens förökande

borde särskilt tagas i övervägande nötkreatursskötseln och huru denna

skulle kunna göras i mesta möjliga mån oberoende av kraftfodertillförsel

utifrån. I sådant hänseende har av motionärerna framhållits betydelsen

av odling av äggviterikare fodermedel, främst mera baljväxter, ängars

och hagmarkers bättre utnyttjande till beten etc., åstadkommande av

riklig tillgång på kvävegödselmedel och andra konstgödselämnen samt

vidtagandet av anordningar för att nötkreatursskötseln måtte planläggas

och avpassas så, att det koncentrerade kraftfodermedel, som foderkakorna

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 337.

7

erbjöde, eventuellt kunde undvaras utan svårare rubbningar i produktionen.

Vidare borde svinskötseln regleras, varutinnan framhållits önskvärdheten

av en utsträckt potatisodling. — Ytterligare borde uppmärksammas

fårskötselns stegrade betydelse såväl ur beklädnads- som allmän

folkförsörjningssynpunkt liksom ock smådjursskötseln, vilken sistnämnda

vore av särskilt stor betydelse för småbruket.

6) Omsättningen av livsmedelsprodukter inom Jandet spelade en stor

roll för såväl produktionen som konsumtionen av desamma. Det gällde

härvid dels att ordna denna omsättning så, att all omotiverad och obehövlig

prisförhöjning på vägen mellan producenter och konsumenter undvekes,

dels att planmässigt ordna förbindelserna mellan landets överskottsoch

underskottsområden för de olika produkterna. Den officiella utredning

rörande dessa förhållanden, som redan funnes, torde kompletteras

med hänsyn till att de senare årens förhållanden och erfarenheter inpassas

som ett led i den allmänna utredning som här avsåges. För omsättningen

av spannmålen spelade spannmålslagerhusfrågans lösning avgörande

roll och med hänsyn till djurproduktomsättningen hade vår

kylhus- och därmed sammanhängande lagerhusfråga motsvarande betydelse.

7) Till ledning för såväl det allmännas som enskildas åtgärder i

fråga om livsmedelsproduktionen och livsmedelsomsättningen borde den

officiella statistiken på dessa områden så handhavas, att för varje tid lätt

kunde vinnas en god översikt över folkförsörjningens allmänna ställning.

Härför krävdes, dels att uppgifternas insamling lämpligt anpassades med

hänsyn härtill, dels särskilt att bearbetningen av materialet verkställdes

med bland annat detta mål för ögonen. Ett sammanförande av uppgifter

från olika grenar av statistiken torde vara nödvändigt, för att här

avsedda ändamål skulle nås. För brödsäden till exempel skulle uppgifter

samlas dels från skördestatistiken, dels tid efter annan från lagerhus,

kvarnar, handlare etc. och sådan sammanställning göras, att normalbehov,

förbrukning, tillgång i sin helhet och av olika års skörd, av

importerad vara, av olika slags lager (omalen spannmål, mjöl etc.) lätt

kunde överblickas. På ungefär samma sätt borde förfaras rörande övriga

levebrödsartiklar, och för den animaliska produktionen borde denna statistik

klart ådagalägga, på vad sätt och i vilken omfattning den för varje

tid vore såväl absolut som relativt avhängig utbytet med utlandet.

Riksdagen vill erinra därom att 1916 års riksdag uti skrivelse till

Eders Kungl. Maj:t, nr 169, anhållit om verkställande av utredning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 337.

snarast möjligt angående de åtgärder, som från det allmännas sida måtte

kunna ytterligare vidtagas för jordbrukets främjande, varvid uppmärksamheten

särskilt borde ägnas åt vissa i skrivelsen närmare berörda

spörsmål, nämligen inrättande av spannmålslagerhus, potatisodlingens

främjande i samband med inrättande av potatistorkerier, beteskulturens

ytterligare utveckling och kylhusfrågans ordnande. De genom berörda

skrivelse framhållna spörsmålen torde redan vara föremål, för Eders

Kungl. Maj:ts uppmärksamhet, och hava, enligt vad riksdagen har sig

bekant, åtgärder redan vidtagits för lösande av frågorna om lagerhus

och potatistorkerier.

Riksdagen anser förevarande motions syfte och de däri framhållna

synpunkterna vara synnerligen beaktansvärda.

Motionens huvudsyfte är att åstadkomma en allsidig utredning om den

allmänna läggningen av vår livsmedelsproduktion och dennas fördelning

på vegetabiliska och animaliska födoämnen, med särskild hänsyftning att

göra vår folkförsörjning i största möjliga mån oberoende av främmande länder.

En dylik undersökning med tillgodogörande av de erfarenheter,

kristiden i berörda avseenden givit oss, torde bliva av bestående värde.

Därigenom skulle en enhetlig planläggning av densamma kunna beredas

för framtiden och möjlighet givas att på en gång överblicka alla de

viktiga frågor, som tillsammans konstituera vårt folknäringsproblem.

Riksdagen vill dock i likhet med motionärerna uttryckligen framhålla,

att de åtgärder i produktionsreglerande syfte, som av en dylik undersökning

kunnat påkallas, på intet sätt böra få karaktären av en tvångsreglering

av jordbruksproduktionen. Det synes riksdagen också nödvändigt,

att statens produktionsstödjande och produktionsreglerande åtgärder

så avvägas, att vårt lantbruk icke tvingas in på vägar, som äro

nationalekonomiskt förlustbringande eller äventyra jordbrukets naturliga

och sunda utveckling.

De olika punkter, som uppräknas i det i motionen närmare utvecklade

produktionsregleringsprogrammet och om vilka riksdagen i det föregående

ej uttalat sig, anser riksdagen i allmänhet böra komma under

övervägande i den mån de beröras av den förut angivna huvudsynpunkten.

Sålunda bör en undersökning, huruvida icke vid sädesförädlingen

med framgång kan eftersträvas sorter av bättre kvalitet, icke

sakna betydelse för lösningen av frågan om brödsädesproduktionens uppehållande.

Införandet av oljeväxter i odlingen är likaledes ett spörsmål,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 337. 9

som med hänsyn till dess betydelse för den inhemska fettproduktioneu

förtjänar att särskilt övervägas.

Frågan om omsättningen av livsmedelsprodukter inom landet hör

vidare till dein, som i hög grad äro förtjänta av statsmakternas uppmärksamhet.

Enligt riksdagens mening är det av vikt, att denna omsättning

i möjligaste mån ordnas så, att konsumenter och producenter

antingen direkt eller i varje fall utan alltför många mellanhänder kunna

träda i beröring med varandra. Att i detta avseende de nuvarande förhållandena

lämna rum för åtskilliga anmärkningar, lärer näppeligen kunna

bestridas, och anser riksdagen att en eventuell utredning bör taga sikte

även på denna angelägenhet. Därjämte bör övervägas, huru ett planmässigt

ordnande av förbindelserna mellan landets överskotts- och underskottsområden

för de olika produkterna skall kunna åvägabringas.

Yad slutligen beträffar de delar av den officiella statistiken, som

beröra hithörande frågor, ligger det i öppen dag, att det vore en fördel,

om densamma är så organiserad, att för varje tid lätt kan vinnas

en god översikt över folkförsörjningens allmänna ställning. Även denna

fråga torde därför i enlighet med de av motionärerna angivna riktlinjerna

böra tagas under, övervägande.

För omprövning av här ovan berörda spörsmål finner emellertid

riksdagen ej nödigt, att någon ny utredning igångsättes vid sidan av

den, varom redan framställning till Eders Kungl. Maj:t blivit gjord. Då

genom omförmälta av 1916 års riksdag avlåtna skrivelse, nr 169, en

utredning blivit begärd angående åtgärder för jordbrukets främjande,

vilka åtgärder stå i nära samband med dem, som nu ytterligare påyrkas,

synes det, som om de spörsmål, vilka enligt riksdagens mening i anledning

av förevarande motion böra komma under omprövning, medfördel

kunna inbegripas i nyssnämnda redan begärda utredning.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t vid utförandet av den i 1916 års riksdagsskrivelse, nr 169,

begärda utredningen måtte beakta de spörsmål, som riksdagen här ovan

angivit.

Stockholm den 12 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 106 käft. (Nr 336—338.) 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.