Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående beredande av statsstipendier åt vissa lärjungar vid statens tekniska elementarskolor och med dem likställda enskilda tekniska läroanstalter med statsunderstöd.

1918-06-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:338, Skrivelse till Konungen angående beredande av statsstipendier åt vissa lärjungar vid statens tekniska elementarskolor och med dem likställda enskilda tekniska läroanstalter med statsunderstöd.

Dokumentets text

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 338.

Nr 338.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående beredande av statsstipendier

åt vissa lärjungar vid statens tekniska elementarskolor

och med dem likställda enskilda tekniska läroanstalter

med statsunderstöd.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 3.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 17.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har, under framhållande att riksdagen

under en följd av år beviljat avsevärda belopp till stipendier åt

obemedlade och mindre bemedlade lärjungar vid folkskoleseminarier,

folkhögskolor, lantmannaskolor och lanthushållsskolor, gjorts framställningom,

att erforderlig utredning måtte verkställas, i syfte att statsstipendier

jämväl måtte beredas lärjungar i liknande omständigheter vid statens

tekniska elementarskolor och med dem likställda enskilda tekniska läroanstalter

med statsunderstöd.

Med hänsyn till ifrågavarande tekniska läroanstalters stora betydelse

för tillgodoseende av industriens alltjämt växande behov av yrkestekniskt

utbildade arbetskrafter, ett behov, som under den ökade konkurrens

mellan nationerna på industriens område, vilken är att förutse, säkerligen

kommer att allt starkare göra sig gällande, synes det riksdagen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 338.

välbetänkt, att åtgärder från statsmakternas sida vidtagas i av motionären

föreslagen riktning för att öka möjligheten för obemedlade och mindre

bemedlade begåvade ynglingar att vinna för dem lämpad utbildning på

det tekniska området.

Det synes böra omnämnas, hurusom under det åtskilliga av de allmänna

läroverken genom enskilda donatorers mellankomst satts i tillfälle

att bland sina lärjungar utdela avsevärda stipendiebelopp, de tekniska

elementarskolorna däremot endast i förhållandevis ringa omfattning äga

fonder för sådant ändamål. Statens tekniska elementarskolor äro till antalet

fem med ett elevantal av omkring 450 och uppgå de till deras disposition

stående stipendie- och understödsfonder till omkring 280,000

kronor. Dessutom finnas några få med dem jämförliga enskilda tekniska

läroanstalter med statsunderstöd. Sistnämnda anstalter torde i regel ej

hava fonder av ifrågavarande slag.

Huruvida även de enskilda tekniska läroanstalternas med statsunderstöd

elever böra erhålla statsstipendier, kan synas tvivelaktigt. Avgörandet

härutinnan torde i väsentlig grad vara beroende av, i vad mån

dessa läroanstalter kunna anses fylla ett behov, som icke genom de tekniska

elementarskolorna tillgodoses. Det lärer således ankomma på en

blivande utrednings resultat, huruvida med hänsyn därtill statsstipendier

böra utgå till ifrågavarande enskilda tekniska läroanstalters lärjungar.

Utan att därmed avse att i detalj angiva riktlinjerna för en blivande

utredning, anser sig riksdagen böra framhålla, att de tekniska läroanstalterna

såväl i fråga om studietidens längd och studieförhållandena i stort

sett som ifråga om studiekostnaderna visa stora likheter med folkskoleseminarierna,

samt att liksom av seminariernas lärjungar blott en ringa

procent äro boende i läroverksstaden, också ifrågavarande tekniska läroanstalters

lärjungar i stor utsträckning hava sina hem å annan ort, vilket

avsevärt bidrager att öka elevernas studiekostnader. Gällande bestämmelser

beträffande beloppen av och grunderna för utgivandet av de

för seminarierna anvisade stipendieunderstöden synas vid angivna förhållanden

kunna erbjuda jämförelsepunkter och ledning vid utredningen

angående de nu ifrågasatta stipendiebeloppen, varvid dock torde böra

iakttagas, att vid sådana stipendiers utdelande hänsyn i varje fall bör

tagas till, förutom behovet, ådagalagd fallenhet och duglighet. Något

maximum beträffande stipendiebeloppets storlek bör fördenskull enligt

riksdagens mening icke fastställas, men största möjliga utrymme att efter

förefintliga kvalifikationer fördela den till varje skolas disposition ställda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 338.

delen av stipendieanslaget givas den myndighet, i vars hand fördelningsrätten

lägges.

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det

Eders Kungl. Maj:t täcktes låta utreda, om och i vad mån statsstipendier

böra beredas obemedlade och mindre bemedlade lärjungar vid statens

tekniska elementarskolor och med dem jämförliga enskilda tekniska läroanstalter

med statsunderstöd samt till riksdagen inkomma med det förslag,

vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 12 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.