Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående vissa förändringar och utvidgningar inom utrikesrepresentationen m m.

1918-06-12 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:339, Skrivelse till Konungen angående vissa förändringar och utvidgningar inom utrikesrepresentationen m m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

1

Nr 339.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående vissa förändringar

och utvidgningar inom utrikesrepresentationen m m.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 25.)

(Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion har framhållits behovet därav,

att en allsidig utredning snarast möjligt komme till stånd

a) om de organisatoriska förändringar och utvidgningar, som inom

vår utrikesrepresentation vore nödvändiga, för att denna skulle på ett tillräckligt

effektivt sätt kunna fylla de ökade krav, som ur kommersiell

synpunkt torde komma att falla på densamma efter krigets slut;

b) om de ändringar, som borde ifrågakomma i utrikesdepartementets

lönestat, för att få löneförmånerna bättre anpassade och mera

lockande, samt likaså vilka förändringar, som borde vidtagas i kompetensoch

antagningsbestämmelserna för anställning i utrikesdepartementets tjänst.

Till stöd för motionen har anförts huvudsakligen följande:

De flesta länder hade under det nu pågående världskriget börjat utvidga,

förändra eller förbättra det officiella kommersiella upplysningsväsendets

organ i hem- och utlandet, nämligen diplomat-, konsulat- och handelsattachéväsendet,

så att dessa måtte stå bättre rustade till sina maktpåliggande

värv, när freden inträtt och kampen om de bästa inköpen

från produktionsorterna och en lönande export till de olika avsättningsområdena

på allvar började.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 107 käft. [Nr 339—340.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 339.

Vad Sverige beträffade, så torde man, om man studerade vår nuvarande

utrikesrepresentation, våga säga, att den knappast motsvarade den

ställning, som Sverige numera intoge som handels-, industri- och sjöfartsnation.

I sådant avseende förtjänade framhållas, att enligt vad utrikesdepartementets

kalender för 1916 utvisade, bestode vår svenska konsulsrepresentation

av 24 lönade och 558 olönade konsuler, vilket stora antal

oavlönade konsuler givetvis innebure en nackdel, då utbytet av dessa konsulers

arbete enligt sakens natur ej kunde bliva detsamma, som av de

avlönade konsulernas verksamhet.

För att få vår utrikesrepresentation effektivt rustad både för informationsverksamheten,

propagandan för ökad kännedom om Sverige och

dess näringar samt för utrikesrepresentationens uppgifter i övrigt, torde

det därför vara oundgängligen nödvändigt, att vi på många viktiga avsättningsfält

för svensk export och å många produktionsorter för de livsförnödenheter

och råmaterial, vi måste importera, erhölle egna officiella avlönade

representanter till stöd för utrikeshandelns och sjöfartens framgång.

För att erhålla lämplig och kvalificerad personal härtill vore det

emellertid nödvändigt att samma personals avlöningar tilltoges så, att de

kunde jämföras med vad som erhölles i privat verksamhet. Den nu gällande

lönestaten för utrikesdepartementet borde därför bliva föremål för

reglering, varjämte löneförmånerna för nya poster från början måste tilltagas

så, att de bleve verkligen tilldragande.

Då efter allt att döma de rent kommersiella kraven på våra officiella

utrikesrepresentanter i framtiden torde bliva större än hittills, förefölle

det även lämpligt, att en undersökning gjordes om de lämpligaste kompetens-

och antagningsvillkoren, ty nu gällande system med särskild examen

för aspirant, som redan ett par år varit i departementets tjänst, torde från

rent praktisk synpunkt knappast få anses som tillfredsställande och torde

ej heller för de sökande själva verka vidare tilldragande.

Över ifrågavarande motion hava yttranden kommit vederbörande riksdagsutskott

tillhanda från kungl. kommerskollegium, järnkontoret jämte en

del andra för frågan intresserade korporationer, vilka yttranden bilagts

andra kammarens utskotts i ärendet avgivna betänkande.

Det andra kammarens utskott, som handlagt ifrågavarande ärende,

har upprättat en historik i ämnet, utvisande vårt konsulatväsendes utveckling

sedan unionsupplösningen år 1905, och har vid sagda historik fogats

bland annat en tabell, utvisande värdet av den svenska exporten åren

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3.10. 3

1905, 1910 och 1913 till de förnämsta utomeuropeiska och vissa europeiska

länder.

Den av motionären gjorda hemställan om organisatoriska förändringar

och utvidgningar i vår utrikesrepresentation, ändringar i utrikesdepartementets

lönestat samt förändringar i bestämmelserna för anställning i utrikesdepartementets

tjänst avser ärenden, som främst på det ekonomiska området

men ävenledes i fråga om organisatoriska ändringar inom statsförvaltningens

hithörande delar kunna hava betydande räckvidd.

Ett användande i ökad utsträckning av från Sverige utsända avlönade

konsuler i stället för åtskilliga av de nu i betydande utsträckning förekommande

oavlönade konsulerna kommer helt säkert att innebära en avsevärd ökning i

utgiftsstaten för utrikesrepresentationen. Den ifrågasatta ökningen i antalet

handelsattachéer eller tillkomsten av eventuellt andra organ för befordrande av

den kommersiella informationen i utlandet skulle likaledes hava till följd, att

statsverkets ekonomiska medverkan komme att krävas i väsentligt större

utsträckning än vad för närvarande är fallet. Man torde ej heller kunna

bortse från att en utredning av den räckvidd, som motionärens hemställan

innebär, på grund av det intima samarbetet mellan den diplomatiska

och konsulära representationen jämväl medför att, åtminstone på en del

icke oväsentliga punkter, utrikesrepresentationen, även där denna icke är

enbart av kommersiell art, måste falla inom området för den begärda utredningen.

Tillika anser riksdagen påtagligt, att en utredning, som eventuellt

kan utmynna i en väsentligen förstärkt konsulär representation i utlandet

samt utökning av de speciella representanterna för den kommersiella

informationen, även måste taga befattning med spörsmålet, huruvida en

sålunda förstärkt utrikesrepresentation kan påkalla organisatoriska utvidgningar

och förändringar inom departementet för utrikesärendena, givetvis

främst inom dess handelsavdelning.

Angående motionärens hemställan om utredning rörande förändrade

kompetens- och antagningsbestämmelser för anställning i utrikesdepartementets

tjänst, synes denna sak, ehuru riksdagen anser densamma böra

tillmätas betydande vikt, icke hava den ekonomiska och organisatoriska

räckvidd, som övriga nyss påpekade delar av motionärens hemställan.

Trots den stora räckvidden av motionen har emellertid riksdagen,

särskilt på grund av de vägande skäl, som blivit framförda av de korporationer,

vilka yttrat sig över motionen, kommit till den övertygelsen, att

en utredning av den beskaffenhet, varom motionären hemställer, är av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 339.

behovet påkallad. För utvecklande av Sveriges kommersiella utbyte med

utlandet, en angelägenhet, som får anses vara till gagn för landet i dess

helhet, torde det vara av stor vikt, att de statliga organen för denna verksamhet

organiseras på ett effektivt sätt.

Den närmare anslutningen mellan de diplomatiska och konsulära representanterna

samt deras inriktande till gemensamt strävande för befordrande

av Sveriges utrikeshandel, som blev följden av riksdagens beslut år 1906,

torde i stort sett hava varit till betydande gagn för åstadkommande av ett gott

resultat härutinnan. Sedermera vidtagna ändringar i organisationen, exempelvis

förordningen den 31 december 1913, ha gått i samma riktning som

grundtanken i 1906 års organisation. Ehuru sålunda grundorganisationen för

Sveriges utrikesrepresentation efter skilsmässan med Norge enligt riksdagens

förmenande synes väl lagd, torde dock omfånget av denna representation

och särskilt antalet från Sverige utsända avlönade representanter varit

otillräckligt för tillvaratagande av vårt lands kommersiella intressen i utlandet.

Av åberopade inom riksdagens vederbörande utskott upprättade

historik framgår, att antalet avlönade personer på konsulsstaten efter omorganisationen

1906 visat, även om handelsattachéerna inräknas, en minskning

gent emot den avlönade personalens storlek på samma stat före nämnda

organisations förändring. Först vid nuvarande tidpunkt har man i fråga om

lönade konsulsbefattningar kommit upp till samma antal som före år 1905.

Vägande skäl torde hava förelegat för den inskränkning i den svenska

utrikesrepresentationen, som faktiskt förekom efter unionsupplösningen.

Dessa skäl hava emellertid icke samma värde nu som vid den ifrågavarande

tidpunkten. Då Sverige efter unionsupplösningen hade att ensamt påtaga

sig hela kostnaden för utrikesrepresentationen, måste förhållandena medföra

en del inskränkningar. Som någon inbesparing å de egentliga diplomatposterna

ej gärna kunde förekomma, blev följden den, att indragningarna

ägde rum på den kommersiella representationens område. En medverkande

orsak härtill var också, att konsulernas betydelse för sjöfarten, sedan trafiken

mer och mer övergått till ångfartyg i reguliär fart, nedgått. Industrien

i vårt land hade visserligen vid den tiden gjort betydande framsteg

men hade dock ingalunda så målmedvetet som nu är fallet inriktat sig på

utlandet som marknad för sina alster. Vad som år 1906 kunde anses

vara en någorlunda tillräcklig representation, måste nu, med den betydligt

ökade omfattningen av våra kommersiella intressen på utlandet, anses

vara en i hög grad otillräcklig sådan.

De utökningar och förbättringar i utrikesrepresentationen, som förekommit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 339.

sedan omorganisationen 1906, hava icke varit oväsentliga, men enligt riksdagens

förmenande hava de icke hållit jämna steg med den samtidigt pågående

stegringen av våra kommersiella intressen på utlandet. Av ovanberörda,

inom vederbörande riksdagsutskott upprättade tabell över Sveriges

export till transoceana och eu del europeiska länder, framgår fullväl, att

exportsiffrorna visa en betydligt större stegring än vad som varit fallet med

ökningen av anslagen till kommersiell utrikesrepresentation. Anmärkas bör

att i berörda tabell icke medtagits några exportsiffror efter år 1913, enär,

enligt vederbörande utskotts uppfattning, dels sådana på grund av krigets

inverkan i viss mån kunnat antagas bliva missvisande för bedömandet av

handelsutbytet mellan Sverige och vissa länder, dels ock den särskilt

under de sista krigsåren inträffade prisstegringen skolat medföra oriktiga

jämförelsetal. Emellertid hava ju av många tecken att döma de äldre

industriföretagen inom landet, och icke minst sådana, som representera våra

förnämsta exportartiklar, under krigsåren vunnit ökad styrka, varjämte nya

företag eller sammanslutningar bland äldre uppstått, med särskilt syfte att

inrikta sig på utrikeshandel. Vägande skäl synas således föreligga för

antagandet, att exporten och för övrigt hela utrikeshandeln efter krigets

slut går en ökad utveckling till mötes.

Med avseende på utökningen i utrikesrepresentation under de senare åren

må även framhållas, att denna huvudsakligen kommit konsulaten i den amerikanska

kontinenten och Ryssland till godo. Däremot har vår representation i

den asiatiska kontinenten med kringliggande öar, i Afrika samt inom sydöstra

Europa sedan omorganisationen år 1906 icke nämnvärt förbättrats.

Den bristfälliga representationen å sistnämnda område framhålles för övrigt

såväl av motionären som hos vissa av de korporationer, som yttrat sig

över motionen. Sålunda anföres, hurusom Sverige saknar avlönad konsulär

representation i Bulgarien, Grekland, Rumänien och Serbien. Likaledes

saknas representanter i brittiska och holländska Indien, franska IndoKina

och Siam, brittiska västindiska öarna, på Nordamerikas västkust samt

i största delen av Afrika.

Såsom ovan antytts sätter riksdagen främst bland uppgifterna för en

eventuell utredning om en förbättrad utrikesrepresentation spörsmålet om en

ökning av den avlönade, alltså av svenska konsulattjänstemän bestående konsulsrepresentationen.

Härvid bör tydligen tagas i övervägande såväl befrämjandet

av Sveriges kommersiella intressen å de orter, där sådana avlönade

tjänstemän kunna ifrågasättas, som ävenledes den ökade kostnaden för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 339.

statsverket, som den eventuella utökningen av konsulatkåren kommer att

innebära.

Som föremål för utredning må vidare nämnas det såväl i motionen

som i vissa av de till riksdagen inkomna yttrandena påpekade behovet av

en utveckling av handelsattachéinstitutionen i syfte att härigenom befrämja

den vid sidan om konsulatrepresentationen erforderliga kommersiella

informationen. Bland åtgärder, syftande i samma riktning, må nämnas

anställande av inom särskild teknisk eller kommersiell yrkesgren utbildade

personer för upplysningars inhämtande, en metod som lär ha använts

av en del andra stater, samt kommersiellt kunskapande genom ambulerande

attachéer.

Utredningen om en förbättrad utrikesrepresentation på det kommersiella

området bör även taga sikte på åtgärder för erhållande av kvalificerad

arbetskraft. Det gäller här såväl att rekryteringen och utbildningen

för inträde i utrikesdepartementets tjänst på lämpligt sätt tillgodoses som

även att tillbörlig hänsyn tages till den högre kvalificerade arbetskraftens

större fordringar med avseende å avlöning. Uti i ärendet avgivet yttrande

har Stockholms handelskammare härutinnan framhållit vikten av att enskild

förmögenhet icke finge, såsom för närvarande i hög grad vore* fallet,

spela in vid besättande av en stor del av platserna inom ifrågavarande

område. Vad beträffar den grundligare kommersiella skolning, som riksdagen

anser erforderlig för den personal, som utbildas för den konsulära

tjänsten, har Skånes handelskammare uti till vederbörande utskott inkommet

yttrande gjort gällande, att ehuru betydelsen av handelshögskoleutbildning

och språkkunskap icke borde underskattas, dock den främsta meriten

vid inträde å konsulsbanan borde vara längre tids praktisk verksamhet

inom affärslivet å sådana poster, där tillfälle gåves att samla erfarenhet

angående handelns och industriens skilda grenar och därinom

härskande olika förhållanden. Biksdagen anser denna synpunkt vara värd

beaktande vid en utredning, men vill dock tillägga, att i konsuls tjänstebefattning

ingå göromål, för vars behöriga skötsel även andra utbildningskvalifikationer

än de rent merkantila torde vara erforderliga.

Vid utredande av frågan om de organisatoriska förändringar inom

utrikesdepartementet, som betingas av en utvidgning av den kommersiella

delen av dess verksamhet, böra jämväl tagas i övervägande andra frågor som

stå i närmare samband med utvecklingar och förbättringar i landets kommersiella

utrikesrepresentation, exempelvis förmedlandet av kommersiella upplysningar

från utlandet till näringsverksamheten inom landet, samverkan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 339

mellan konsulaten och de svenska liandelskamrarna i utlandet, inspektionen

över honorärkonsulernas verksamhet m. m.

Då riksdagen i det föregående endast betonat de skal, som tala för

den ifrågasatta utredningen ur handelns, industriens och sjöfartens synpunkt,

vill riksdagen tillika framhålla, att vid uppgörande av förslag till

en effektiv utrikesrepresentation givetvis jämväl jordbrukets krav såväl

för upparbetande av dess exportmarknader som för införskaffande från utlandet

av för denna närings drift behövliga förnödenheter böra tillgodoses.

För att vår kommersiella utrikesrepresentation må vara i stånd att

omedelbart efter krigets slut tillgodose de ökade krav, som helt säkert

komma att ställas på densamma, vill riksdagen understryka vikten av att den

ifrågasatta utredningen må oförtövat taga sin början, samt att utredningens

resultat måtte snarast möjligt bli föremål för statsmakternas prövning.

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det

Eders Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta verkställa en allsidig utredning

angående behovet av förändringar och utvidgningar av vår utrikesrepresentation

jämte erforderliga ändringar i dess lönestat samt om lämpliga

ändringar i kompetens- och antagningsbestämmelserna för anställning

i utrikesdepartementets tjänst, allt i syfte att vår utrikesrepresentation skall

vara i stånd att tillgodose de ökade krav, som ur kommersiell synpunkt

kunna komma att ställas på densamma efter krigets slut, ävensom vidtaga

de åtgärder, vartill utredningen må kunna föranleda.

Stockholm den 12 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.