Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om åvägabringande av utredning och förslag i fråga om kraftigare befrämjande av kolonisationen å bondejord i Norrland.

1918-06-13 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:342, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om åvägabringande av utredning och förslag i fråga om kraftigare befrämjande av kolonisationen å bondejord i Norrland.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 342.

1

Nr 342.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion

om åvägabringande av utredning och förslag i fråga om

kraftigare befrämjande av kolonisationen å bondejord i

Norrland.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 35.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t ville låta verkställa en utredning, huru kolonisationen å

bondejord i Norrland, genom ändring i de för Norrland gällande ägodelningslagarne

och genom ändrade villkor och bestämmelser för utgående

av bidrag från norrländska avdikningsanslaget och lån från norrländska

nyodlingsfonden samt genom andra lämpliga åtgärder i huvudsaklig

anslutning till de i motionen angivna riktlinjerna för denna kolonisation,

må kunna kraftigare än hittills befrämjas; och därefter för riksdagen

framlägga de förslag, till vilka utredningen kunde föranleda.

Erågan om åstadkommande av en planmässig och omfattande kolonisation

och odling av Norrland är utan tvivel av stor betydelse för

vårt lands utveckling och för vårt jordbruks framtid. Det har alltmera

framstått såsom ett statsintresse av synnerlig vikt att genom ett utvidgat

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 109 käft. (Nr 342—343.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 342.

och underlättat tillgodogörande av de stora odlingsmöjligheter, som den

svenska jorden ännu i betydande utsträckning torde erbjuda i landets

nordligare delar, skapa nya, självständiga jordbrukshem.

Såsom i motionen framhålles bava de statliga åtgärderna för tillgodogörande

av odlingsbar mark i Norrland hittills till det väsentligaste

avsett kronomarkerna därstädes. Riksdagen anser sig böra i detta sammanhang

erinra om den skrivelse, vilken 1914 års senare riksdag på

grund av väckta motioner avlät till Kungl. Maj:t med hemställan bl. a.,

att Kungl. Maj:t måtte låta verkställa en allmän undersökning rörande

statens för kolonisationsändamål tillgängliga och därtill tjänliga marktillgångar

inom de sex nordligaste länen i syfte att vinna en allmän

översikt över belägenheten, storleken och beskaffenheten av jord, som

kunde befinnas lämplig för utläggande av såväl odlingslägenheter som

under äganderätt upplåtna, självständiga jordbruk, ävensom en förberedande

plan för områdenas fördelning i nu nämnda hänseenden. I anledning

härav har Kungl. Maj:t vidtagit åtgärder för en inventering

av tillgänglig odlingsjord å kronomarker i Norrland och Dalarna, varjämte

år 1916 tillsatts den s. k. kolonisationskommittén med uppdrag att

verkställa utredning och avgiva förslag beträffande åtgärder för främjande

av kolonisation å kronans marker i Norrland och Dalarna med

undantag av trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens

läns lappmarker ävensom därmed sammanhängande spörsmål

m. m. Innevarande års riksdag har vidare i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition, nr 198, som grundar sig på framställning av nämnda

kommitté, beslutat anordnande av kolonisationsförsök å vissa kronoparker

i nyssnämnda län.

I motionen göres nu gällande, att dessa åtgärder för en utsträckt odling

och kolonisation av Norrland icke kunna anses tillfyllestgörande,

särskilt vid det förhållande att den minsta arealen jord i Norrland befinner

sig i statens ägo och att dessutom statens marker erbjuda förhållandevis

mindre odlingsmöjligheter, vilket är en naturlig följd av att

vid avvittringen åtminstone den fasta mark, som ansågs lämplig för

odling, till största delen kommit att falla inom enskildas områden.

Att man för genomförande av en mera omfattande kolonisation i

Norrland måste rikta blicken på enskildas jord, synes därför uppenbart.

Uppmärksamheten har också, enligt vad i motionen uppgivits, blivit

fästad härpå dels genom tillsättande av nationalföreningens mot emigrationen

kommitté, dels ock genom den s. k. landstingens norrlandskommitté.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 342. 3

Ehuru alltså förevarande spörsmål kan sägas vara redan nu föremål

för utredning, finner riksdagen det dock vara av den betydelse,

att riksdagen och Kungl. Maj:t böra ägna det ett alldeles särskilt intresse.

Med detsammas lyckliga lösning äro utan tvivel så många viktiga

synpunkter förbundna, att man näppeligen kan begära, att desamma

skola genom nyssnämnda utredningar kunna bliva fullständigt beaktade

och utredda.

Hörande motionens syfte har framlagts ett jämförelsevis utförligt

program, varuti motionens huvudsynpunkter sammanfattats, och vilket

riksdagen anser sig böra här återgiva.

Nämnda program har följande lydelse:

l:o) Norrland äger ännu oerhörda arealer god odlingsjord, isynnerhet

på de jordområden, som tillhöra enskilda. Av den i enskild ägo befintliga

marken ha visserligen stora arealer övergått i sågverksindustriens

ägo, men den största och värdefullaste delen av de norrländska odlingsmarkerna

befinner sig allt fortfarande i böndernas ägo.

2:o) De ifrån det allmännas sida vidtagna åtgärderna för Norrlands

kolonisation hava hittills i främsta rummet varit riktade på tillgodogörandet

av odlingsmarkerna på kronojord, vilka äro av mindre omfattning, av i

allmänhet sämre beskaffenhet och med ett ogynsammare läge än de å

bondejord belägna odlingsområdena.

3:o) En jordbrukskolonisation i Norrland bör därföre i främsta rummet

inriktas på ett tillgodogörande av de på de flesta bondehemman

förekommande odlingsmöjligheterna och på att få böndernas egna söner

och döttrar att bilda de nya jordbrukslägenheterna. Dessa äga de bästa

personliga förutsättningarna för en jordbrukskolonisation, och de av dem

upptagna nya brukningsdelarne kunna lättast uppodlas och bebyggas,

då detta arbete kan företagas, medan de ännu äro kvar i föräldrahemmet

och ifrån detta kunna få hjälp och bistånd.

4:o) Hemmansdelningen bör därföre företagas i god tid, förrän arvingarne

skola tillträda de delar av stamhemmanet, som en gång skola

tillfalla dem, så att de unga redan tidigt veta, var de en gång skola få

sina hem och redan vid unga år kunna börja med att arbeta för det

nya hemmets iordningställande till såväl jord som hus.

5:o) Den lämpligaste formen för denna ägodelning är den s. k. ägostyckningen,

emedan denna medger, att de nybildade brukningsdelarne

kunna bibehållas i sambruk med varandra i samma ägares hand, så länge

detta anses lämpligt, och att de således ej behöva tagas i anspråk av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 342.

de blivande ägarne, förrän de i sambruk med stamhemmanet hunnit

bliva nöjaktigt uppodlade och eventuellt även bebyggda.

6:o) Genom en efter dessa grunder verkställd ägostyckning med åt

följande uppodling och eventuellt bebyggande av de nya brukningsdelarne,

redan innan desamma överlämnas åt de blivande arvingarne,

skulle en stor del av de olägenheter kunna undgås, som nu i allmänhet

åtfölja arvskiftena, då en av arvingarne ofta måste med pengar utlösa

flere syskon, varigenom hemmanen bli oskäligt belastade med improduktiva

och betungande fastighetslån, och flere eller färre av böndernas söner

och döttrar drivas bort ifrån jordbruket över till andra näringar.

7:o)De laga skiftena liksom de efterföljande delningsförrättningarne

äro på många ställen i Norrland så olämpligt verkställda med hänsyn till

skiftenas konfiguration, att det för att kunna fullt utnyttja odlingsjorden

°ch^ möjliggöra utflyttningar är i hög grad önskligt, att möjligheten att

erhålla nya laga skiften så mycket som möjligt underlättas. Den norrländska

ägodelnings] agstiftningen lägger också vissa hinder i vägen för

en ägostyckning, som tillåter att på lämpligaste sätt fördela inägojorden

och odlingsmarken emellan de olika brukningsdelarne, vårföre en revision

av denna lagstiftning bör göras på sådant sätt, att man utan att riskera

det med norrlandslagstiftningen avsedda syftemålet kan få friare händer

vid styckningen av bondejordbruk, som äga tillgång till större arealer

odlingsjord.

8:o) För att dessa ägostyckningar å bondehemman skola komma att

på bästa sätt tillgodose kolonisationssyftet, bör ett anslag av ungefär den

storlek, som det för understöd av enklare lantmäteriförrättningar hittills

anvisade anslaget, ställas till de norrländska hushållningssällskapens förfogande,

att av dem användas för att uppmuntra till och understödja sådana

ägostyckningar å bondehemman, som avse dessas uppdelande på

flere brukningsdelar och som verkställas på ett sådant sätt, att de få

förutsättningar att genom fortsatt uppodling av tillgänglig odlingsmark

bilda nya självständiga jordbruk.

9:o) Då de viktigaste av de å bondejord befintliga odlingsmarkerna

utgöras av mer eller mindre försumpade marker, är den första förutsättningen

för deras tillgodogörande, att man med anlitande av norrländska

avdikningsanslaget får dessa sumpmarker utdikade. I många fall äro de

för torrläggning avsedda odlingsmarkerna så vidsträckta, att de enskilda

även med åtnjutande av bidrag från norrländska avdikningsanslaget ej

mäkta med att verkställa utdikningen. Där så är fallet, borde vill
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 342.

koren för anslag kunna modifieras så, att markägarne emot avstående

till kronan av viss del av den torrlagda marken kunde få hela eller

större delen av torrliiggningskostnaden gäldad med statsmedel. De så

vunna markarealerna kunde kronan sedan upplåta åt kolonister, som

saknade jord och önskade bilda nya jordbruk.

10:o) För att möjliggöra en utflyttning till de genom torrläggningen

vunna odlingsområdena, bör anslag lämnas även till anläggande av enklare

vägar ifrån den äldre bygden till odlingsområdena, antingen på så sätt

att viss del av avdikningsanslaget finge användas för detta ändamål

eller genom anvisande för detta ändamål av ett särskilt för Norrland

avsett odlingsvägsanslag.

ll:o) För att befrämja uppodlingen av de torrlagda områdena på de

olika för ny fastighetsbildning avsedda ägostyckningarne, böra villkoren

för lån ur norrländska nyodlingsfonden ändras så, att ägare av ägostyckat

hemman, för vilket ägostyckningsplan uppgjorts på sådant sätt,

att dess odlingsmöjligheter kunna tillgodogöras, skulle få rätt att erhålla

minst lika stort nyodlingslån för var och en av de på detta sätt planerade

ägolotterna, som han nu kan erhålla för hela den oskiftade fastigheten.

12:o) Yillkoren för erhållande av egnahemslån böra också underkastas

en revision, så att säkerhet kan vinnas för att den här föreslagna

ifrån nationalekonomisk och social synpunkt så önskvärda egnahemsbildningen,

som avser framskapandet av nya produktiva jordbruksfastigheter,

tillförsäkras den kredit, som erfordras för de nya fastigheternas bebyggande

och säkerställande i övrigt.

Länge har från olika håll framhållits, att nu gällande ägodelningslagstiftning

vore mindre väl avpassad för en mera omfattande egnahemsrörelse

i Norrland. Då en kraftigare genomförd kolonisation i dessa

landsdelar efter numera vunnen erfarenhet om myrodlingars företräden

framför den mera kostsamma fastmarksodlingen måste i stor omfattning

inriktas på torvmarker, så framstår naturligen avdikningen av dessa

marker som ett mycket viktigt led i förevarande hänseende. För uppodlingens

bedrivande å de torrlagda markerna framträder även starkt

behovet av ökade möjligheter till erhållande av lån och bidrag. Yad

i motionen härutinnan anförts liksom övriga däri uppdragna linjer

kräva emellertid ett långt mera ingående övervägande, än vad riksdagens

begränsade tid kunnat medgiva. Utan att alltså ingå på de detaljspörsmål,

som härvidlag framhållits, eller vilja uttala att icke till dessa kunna

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 342.

läggas än flere, får riksdagen, med framhållande av angelägenheten

att nyodlingen i Norrland kraftigt befrämjas till motarbetande av emigrationen

och för tillskapande av nya bärkraftiga jordbruk, anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning, huru kolonisationen

å bondejord i Norrland, genom ändring i de för Norrland gällande ägodelningslagarna

och genom ändrade villkor och bestämmelser för utgående

av bidrag från norrländska avdikningsanslaget och lån från norrländska

nyodlingsfonden samt genom andra lämpliga åtgärder, må kunna

kraftigare än hittills befrämjas; och därefter för riksdagen framlägga de

förslag, till vilka utredningen kan föranleda.

Stockholm den 13 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.