Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående tillsättande av en jordkommission med närmare angivet uppdrag.

1918-06-12 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:368, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om skrivelse till Kungl. Maj.t angående tillsättande av en jordkommission med närmare angivet uppdrag.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 868.

1

Jir 368.

Godkänd av första kammaren den 12 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1918.

Biksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion

om skrivelse till Kungl. Maj.t angående tillsättande av

en jordkommission med närmare angivet uppdrag.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 84.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen

måtte hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om tillsättande av en jordkommission,

bestående av för denna sak intresserade och på området kunniga

personer, med uppdrag att på grundvalen av redan verkställda utredningar

eller efter i mån av behov företagna undersökningar i detta syfte

hos Eders Kungl. Maj:t föreslå åtgärder för återgång till kronans disposition

av sådana till bruks understöd av kronan upplåtna allmänningar,

kronoskog^!-, rekognitionsskogshemman och under bruk skatteköpta

hemman, där ändamålet med upplåtelsen genom brukens nedläggande

förfelats; att sådana åtgärder må avse även andra fall, där större domäner

frångått kronan på ett sådant sätt, att skäl förefinnes för en undersökning

om huruvida statens rätt och bästa häri iakttagits; att taga initiativ

till dylika områdens upplåtande till odling och kolonisation; samt att

kommissionen må äga att hos Eders Kungl. Magt föreslå sådana förändringar

i lagstiftuingen på detta område, som betingas av förändrade

förhållanden och numera rådande allmän rättsuppfattning.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 121 höft. (Nr 368—369.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 368.

Förevarande spörsmål var på grund av särskilda motioner föremål

för riksdagens prövning såväl år 1916 som år 1917.

Jordbruksutskottet vid 1916 års riksdag hemställde, efter att i

ärendet hava inhämtat yttrande från kammarkollegium, att riksdagen i

anledning av motionen ville i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att utredning snarast

möjligt måtte kunna, på sätt kammarkollegium antytt, verkställas angående

äganderättsförhållandena beträffande de grupper av fast egendom,

som i motionen avsåges, samt eventuellt för riksdagen framlägga det

förslag för tillvaratagande av kronans eller enskildas intressen, vartill

utredningen kunde föranleda.

Till stöd härför anförde utskottet, bland annat, följande:

»I sitt ovan omförmälda utlåtande har kammarkollegium bekräftat,,

att tillfredsställande utredning saknas om vad som vore att anse som

kronans, å ena, och enskild egendom, å andra sidan, rörande de grupper

av fast egendom, som motionen avsåge. Det är för utskottet likasom för

kammarkollegium uppenbart, att ett dylikt osäkerhetstillståndicke i längden

kan vara tillfredsställande vare sig för kronan eller för de enskilda innehavarna.

Utskottet anser därför, att utredning i detta hänseende bör

skyndsammast genom statens försorg verkställas, i syfte att detta osäkerhetstillstånd,

så vitt möjligt är, må undanröjas. Den av motionärerna

ifrågasatta utvägen, att för ändamålet tillskapa ett särskilt organ, synes

emellertid utskottet icke vara att förorda. I detta avseende vill utskottet

hänvisa till de av kammarkollegium i nämnda utlåtande gentemot sagda

förslag uttalade betänkligheter, vilka utskottet finner i huvudsak befogade.

Utskottet är av den åsikten, att kammarkollegium fortfarande bör handhava

ämbetsverket åliggande uppgifter beträffande nu ifrågavarande fastigheter.

Vad angår frågan om tillgodoseende av deras intressen, vilka med

nyttjande- eller åborätt innehava ifrågavarande fastigheter, vill utskottet

framhålla, att, såsom jämväl motionärerna beröra, den s. k. åbokommittén

är verksam för detta syfte.

Utskottet vill vidare såsom sin åsikt uttala, att kammarkollegium

i sitt berörda utlåtande framfört beaktansvärda synpunkter i fråga om

en mera rationell rättslig omvårdnad av kronans fasta egendom. Särskilt

synes utskottet kollegii förslag om upprättandet av en liggare över

all sådan kronan tillhörig egendom vara förtjänt av uppmärksamhet,

och anser utskottet detta spörsmål böra undersökas i samband med den

ifrågasatta utredningen.»

Vid frågans behandling i kamrarna år 1916 avslog första kam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 368.

maren utskottets hemställan, medan andra kammaren biföll densamma.

På grund av kamrarnas skiljaktiga beslut både frågan sålunda förfallit.

I anledning av vid 1917 års riksdag väckta motioner hemställde

samma års jordbruksutskott, att motionerna ej måtte till någon riksdagens

åtgärd föranleda. I en vid utlåtandet fogad reservation hemställdes om

skrivelse till Kungl. Maj:t i enlighet med vad 1916 års jordbruksutskott

föreslagit. Kamrarna intogo detta år samma ståndpunkt till frågan som

år 1916, varför densamma även då förföll.

Jämväl över den nu väckta motionen har i vederbörlig ordning

utlåtande inhämtats av kammarkollegium, som därvid i huvudsak hänvisat

till sitt förberörda i ämnet avgivna yttrande.

Riksdagen, som allt fortfarande icke kan biträda förslaget att för

i nu ifrågavarande motion angivna ändamål tillskapa ett särskilt organ,

anser sig böra framhålla, att fördelar utan tvivel vore att vinna, därest,

såsom kammarkollegium i sitt senast angivna utlåtande antytt, tillförlitliga

upplysningar om alla kronofastigheter funnes att på ett lätt tillgängligt

sätt inhämta hos en och samma myndighet. Spörsmålet om sammanförande

till kollegium av den rättsliga vården av all statens jordegendom

finner riksdagen, i likhet med kammarkollegium, vara av den betydelse,

att en särskild utredning av detsamma torde få anses av behovet

påkallat.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det Eders

Kungl. Maj: t täcktes låta verkställa utredning, om och i vad mån den

rättsliga omvårdnaden av kronans fästa egendom må kunna uppdragas

åt kammarkollegium samt, om utredningen därtill föranleder, för riksdagen

framlägga förslag i ämnet.

Stockholm den 12 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.