Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:t proposition angående driftkostnader under år 1919 för statens domäner.
1918-06-12 · 32 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 30 av 32 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1918:373, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:t proposition angående driftkostnader under år 1919 för statens domäner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 37-i.
1
Nr 373.
Godkänd av första kammaren den 12 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1918.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungi. Maj:t
proposition angående driftkostnader under år 1919 för
statens domäner.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 128.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 30 april 1918 avlåten proposition, nr 399,
har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen att
dels godkänna de av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslagen till avlöningsstater för domänstyrelsen och för skogsstatens
ordinarie personal, att tillämpas från och med år 1919;
dels förklara, att de villkor och bestämmelser, som äro stadgade
för åtnjutande av de i nu gällande stater för domänstyrelsen och för
skogsstatens ordinarie personal upptagna avlöningsförmåner, skola vara
gällande även i fråga om avlöningar till samtliga ordinarie befattningshavare
å vederbörande nya stat, dock med de av departementschefen
tillstyrkta förklaringar och tillägg;
dels förklara, att en var, som med eller efter den 1 januari 1919
tillträder ordinarie befattning i domänstyrelsen eller skogsstaten, skall
vara pliktig att underkasta sig de sålunda tillstyrkta villkoren och beBihang
till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 125 höft. (Nr 373.) 1
2 Riksdagens skrivelse Nr 373.
stämmelserna, samt att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar
i nämnda styrelse eller inom skogsstaten, vilka icke före den
1 december 1918 anmäla, att de vilja övergå till vederbörande nya
avlöningsstat och underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande avlöningsstat
tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes
av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;
dels, med godkännande av de utav departementschefen i statsrådsprotokollet
gjorda beräkningar, såsom driftkostnader under år 1919 för
statens domäner förslagsvis uppföra ett belopp av 23,500,000 kronor,
att utgå av domänfondens avkastning;
dels ock medgiva, att arvodestillökning med 400 kronor för helt
år räknat må under år 1918 av domänfondens avkastning utgå till en
var skogstaxator och extra skogsingenjör ävensom sådan assistent, vilken
enligt de bestämmelser, som gällde före ikraftträdandet av den vid 1917
års riksdag beslutade ändringen i rese- och traktamentsersättning till
skogsstatens personal, skulle ägt åtnjuta särskilt dagtraktamente av 6
kronor.
Såsom driftkostnader för statens domäner under år 1918 har 1917
års riksdag förslagsvis uppfört ett belopp av 16,730,000 kronor att utgå
av domänfondens avkastning.
Till grund för detta beslut lades följande beräkningar:
I. Kostnader för domänstyrelsen:
avlöningsstat för styrelsen .................................. kronor 186,800
extra skogsbyrå hos styrelsen........................... » 15,300
ålderstillägg åt styrelsens personal..................... » 12,000
pensionering av styrelsens personal .................. » 2,300
anställande av extra amanuenser och biträden
hos styrelsen samt renskrivning m. m....... » 9,600
styrelsens expenser.............................................. » 18,000
rese- och traktamentsersättning åt styrelsens
personal................................................................ » 6,000
tryckningskostnader för styrelsen....................... » 9,500 259 500
II. Kostnader för statens skogsdomäner:
skogsstatens ordinarie personal ..................... kronor 1,480,350
ålderstillägg åt skogsstatens personal ......... » 125,000
3
Riksdagens skrivelse Nr 373.
pensionering av skogsstatens personal ....... kronor 65,000
tillfällig löneförbättring.................................. >'' 180,000
reseersättningar................ » 725,950
ersättning för expeditionslokal........................ » 35,100
förnyelsefond för återväxtkostnader .......... )> 1,750,000
egentliga förvaltningskostnader .................... » 11,708,600
kronor 16,070,000.
Avgår
a) ordinarie anslag för tillsyn å
enskildas skogar i lappmarkerna
och Särna socken med
Idre k a pel lag......................... kronor 200,000
b) ordinarie anslag för tillsyn ä
enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns
kustland ................................... » 130,000
c) extra anslag för sistnämnda
ändamål ................................ » 80,000 410,000 15,660,000
in. Kostnader för statens jordbruksdomäner:
avlöning åt domänintendenter ........................ kronor 35,500
resekostnader vid domänförvaltningen ......... » 45,000
övriga med förvaltningen av jordbruks
domänerna
förenade kostnader ................ » 100,000 180,500
IV. Krlgstidsttllägrg och krlgstidshjälp för år 1917 .................................630,000
Summa kronor 16,730,000.
Enligt Kungl. Maj:ts i nu förevarande proposition gjorda framställning
skulle driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner
under år 1919 komma att beräknas på följande sätt:
I. Kostnader för domönstyrelsen •,
avlöningsstat för styrelsen ........................... kronor 216,400
extra byråer hos styrelsen.................. » 33,900
extra notarie å domänfiskalskontoret ...... » 3,900
ålderstillägg åt styrelsens personal........ » 13,000
pensionering av styrelsens personal......... » 2,300
4
Riksdagens skrivelse Nr 373.
anställande av extra amanuenser och bi
-
träden hos styrelsen samt renskrivning
O
m. in.....................................................
kronor
11,000
postbefordringsavgifter .........
»
.60,000
styrelsens expenser .......................................
»
25,000
rese- och traktamentsersättning åt styrel-
sens personal .........................................
»
6,000
tryckningskostnader för styrelsen ............
9,500
381,000
II. Kostnader för statens skogsdomäner:
skogsstatens ordinarie personal.............
» extra » ............
ålderstillägg åt skogsstatens personal
pensionering av skogsstatens personal
reseersättningar ..................................
ersättning för expeditionslokal ..........
förnyelsefond för återväxtkostnader
egentliga förvaltningskostnader
Avgår
a) ordinarie anslag för tillsyn å
enskildas skogar i lappmarkerna
och Sårna socken med
Idre kapellag .......................
b) ordinarie anslag för tillsyn å
enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns
kustland ..............................
c) extra anslag för sistnämnda
ändamål .........................
... kronor 2,290,000
» 685,000
... » 150,000
» 65,000
... » 1,300,000
» 38,100
» 2,350,000
... )) 14,327,200
kronor 21,205,300
kronor 200,000
» 130,000
. 80^0Q0 410,000 20,795,300
111. Kostnader för statens jordbrnksdomäner:
avlöning åt domänintendenter .................. kronor
resekostnader vid domänförvaltningen...... »
övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna
förenade kostnader............... »
IT. Krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919
53,700
70,000
100^000 223,700
............... 2,100,000
Summa kronor 23,500,000-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 373.
r>
i statsverkspropositionen hava dessa driftkostnader beräknats till
allenast 23,000,000 kronor. Den nu inträdda ökningen av 500,000
kronor är uteslutande beroende av de av riksdagen vidtagna ändringarna
i de av Kungl. Maj:t föreslagna reglerna för krigstidstilläggs och krigstidshjälps
utgående, på grund av vilka riksdagen ansett dessa kostnader
vad statens domäners fond angår böra för år 1918 höjas, vilket, nu
ansetts böra iakttagas även för år 1919. Oaktat den nu av Kungl.
Maj:t beräknade höjningen i dessa kostnader uppgår till 700,000 kronor
utöver vad som beräknats i propositionen nr 10, har dock den totala
ökningen i driftkostnadsberäkningen kunnat begränsas till 500,000 kronor,
eller det belopp, varmed enligt riksdagens beräkning utgifterna för
krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1918 skulle komma att ökas
på grund av riksdagens beslut.
Av de sålunda meddelade tablåerna framgår, att för år 1919
itrågasättes en ökning, utöver vad för innevarande år beräknats, av
driftkostnaderna för statens domäner med tillsammans 6,770,000 kronor.
Förändringarna i de olika anslagsposterna kunna sammanfattas
sålunda.
I. Kostnader för domänstyrelsen:
ä
posten:
avlöningsstat för styrelser:..............
kronor
»
»
extra byråer hos styrelsen
(ny)...................... kronor 33,900
varav emellertid » 15,300
förut uppförts under rubriken
extra skogsbyrå hos styrelsen
»
»
•»
extra notarie å domäntiskals-
kontoret (ny) ................................
»
»
ålderstillägg åt styrelsens personal
»
»
»
anställande av extra amanuenser
och biträden hos styrelsen samt
renskrivning in. in..................
»
»
postbefordringsavgifter (nv)............
»
»
stvrelsens expenser........................
»
Summa
kronor
Ökning Minskning
29,600 —
18,600 —
3,900 —
1,000 —
1,400 —
60,000 —
7,. 000 —
121,500
6
Riksdagens skrivelse Nr ''613.
II. Kostnader för statens skogsdomäner:
Ökning
Minskning
å
posten:
skogsstatens ordinarie personal ....*.
kronor
809,650
—
y>
»
» extra » (ny)
»
685,000
—
»
»
ålderstillägg åt skogsstatens personal
»
25,000
—
»
»
tillfällig löneförbättring ................
»
—
180,000
»
»
reseersättningar ..............................
»
574,050
—
»
»
ersättning för expeditionslokal......
»
3,000
—
T)
»
förnyelsefond för återväxtkostnader
600,000
—
»
»
egentliga förvaltningskostnader ...
2,618,600
—
III. Kostnader för statens jordbruksdomäner:
Ökning
Minskning
å
posten:
avlöning åt domänintendenter ......
kronor
18.200
—
»
»
resekostnader vid domänförvalt-
ningen .............................................
25,000
—
IY. Krigstidstlllägg och krigstidshjälp:
Ökning
Minskning
för år 1919 ................................................
kronor
1,470,000
—
Summa
kronor
6,950,000
180,000
Ökningen sålunda 6,950,000 — 180,000 = 6,770,000 kronor.
I skrivelse den 21 september 1917 har nu domänstyrelsen framlagt
förslag rörande driftkostnaderna för statens domäner för år 1919.
I detta förslag har styrelsen i åtskilliga hänseenden hänfört sig till ett
av styrelsen den 25 april 1917 avgivet utlåtande angående delar av den
norrländska skogsvårdskommitténs betänkande den 16 mars 1912 och i
anledning av de skogssakkunnigas för södra Sverige betänkande den
17 december 1915, vilket utlåtande blivit befordrat till trycke^ i en
mindre upplaga. Dessa handlingar hava jämte vissa andra inkomna
framställningar varit remitterade till 1915 års kommission för gemensamma
avlöningsbestämmelser vid kommunikationsverken m. fl. verk.
Denna kommission har den 20 mars 1918 avgivit ett såsom I betecknat
betänkande angående löneförhållandena vid åtskilliga verk och tjänstemannakårer,
bland dem domänstyrelsen och dess underlydande personal.
Aven detta betänkande har blivit tryckt. Över de i detsamma framställda
förslag beträffande domän styrelsen och skogsstaten hava infordrade
utlåtanden avgivits av vederbörande, varvid domänstyrelsen till
alla delar biträtt lönekommissionens förslag.
Riksdagens skrivelse Nr 373.
7
I. kostnader för (loniänstyrelsen.
Den nu gällande staten för domänstyrelsen fastställdes av riksdagen
år 1908, varefter ändringar i och tillägg till densamma skett
åren 1911, 1912, 1913, 1915 och 1917, så att den numera har följande
utseende:
K r o
n o r
Lön
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Orts-
till-
!ägg
Summa
Generaldirektören ocli chefen .........
7,000
3,000
1,000
11,000
1 byråchef''....................................
5,000
2,500
600
8,100
(Efter 5 år kan lönen höjas
5 byråchefer .................................
25,000
12,500
3.000
40,500
j med 600 kronor.
1 ombudsman och fiskal ..............
3,000
1,800
400
5,800
(Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor och efter
] 10 år med ytterligare 500
1 kronor.
■
1 l:a gradens tjänsteman...............
2,200
1,500
300
4,000
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10
år med ytterligare 500
9 l:a gradens tjänstemän ..............
19,800
13,500
2,700
36,000
kronor och efter 15 år
med än ytterligare 500
kronor.
1 kvinnligt biträde av andra löne-
900
550
150
1,600
4 kvinnliga biträden av andra löne- graden ....................................
3,600
2,200
600
6,400
Efter 5 år kan lönen höjas
med 200 kronor och efter
1 kvinnligt biträde av första löne- graden ...................................
700
350
150
1,200
10 år med ytterligare 200
kronor.
10 kvinnliga biträden av första löne- graden ...................................
7,000
3,500
1,500
12,000
900
450
150
1,500
/Efter 5 år kan lönen höjas
/ med 100 kronor.
1 vaktmästare..............................
700
700
350
350
150
150
1,200
1,200
(Efter 5 år kan lönen höjas
j med 100 kronor och efter
j 10 år med ytterligare 100
( kronor.
Till arvoden åt amanuenser och bi- träden samt för byggnadsplaners
granskning, flitpenningar åt extra
tjänstemän och extra vaktmästare
samt vikariatsersättning...............
56,300
Summa kronor
—
—
186,800
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
8
Riksdagens skrivelse Nr 373.
Beträffande kostnaderna för domänstyrelsen har departementschefen
till berörda statsrådsprotokoll för egen del anfört följande:
»Vad i de särskilda betänkandena anförts i fråga om önskvärdheten
av decentralisation beträffande en del av de ärenden, som nu handläggas
av domänstyrelsen, finner jag vara särdeles beaktansvärt. Dock torde
en sådan decentralisation endast i viss, begränsad omfattning nu låta sig
genomföras. Såsom domänstyrelsen framhållit tarvar frågan om inrättande
av distriktsstyrelser, vilka skulle från domänstyrelsen övertaga
vissa ärendesgrupper, ytterligare utredning, och sådana styrelser kunna
i allt fall på grund av personalbrist inom skogsstaten icke ännu på en
tid tänkas komma till stånd. Med den starka ökning, som domänstyrelsens
arbetsmängd under senare tid företett och som säkerligen kommer
• att på grund av den ökade intensiteten i skogsskötseln och av andra
samverkande anledningar fortfara, framstår det därför såsom oundgängligt,
att styrelsens arbetskrafter ökas och isynnerhet att lättnad beredes
chefen i de honom åliggande göromålen.
För ökande av styrelsens arbetskrafter har i första rummet ifrågasatts
inrättandet av nya byråer. I likhet med domänstyrelsen anser jag
emellertid förslagen om inrättande av en affärsbyrå och en byrå för de
ecklesiastika skogarna, vilka förslag sammanhänga med utredningar,
som ännu pågå, icke nu böra föranleda någon åtgärd.
Däremot finner jag inrättandet av en skogsindelningsbyrå, vilket,
ehuru med annan benämning å byrån, föreslagits av nottdändska skogsvårdskommittén
och som tillstyrkts av domänstyrelsen, vara av behovet
påkallat. De ärenden, som skulle tillkomma denna byrå, äro av den
speciella beskaffenhet, att de utan olägenhet kunna avskiljas från de
övriga skogsbyråernas ärendesgrupper, och därigenom skulle såväl önskvärd
lättnad beredas dessa byråer som ock handläggningen av skogsindelningsärendena
bliva bättre och på ett enhetligare sätt tillgodosedd.
I likhet med lönekommissionen anser jag emellertid, att denna nya
byrå bör tillsvidare anordnas allenast på extra stat. Jag återkommer
senare till denna fråga.
Förslaget att inom domänstyrelsen inrätta en souschefs befattning
biträder jag. I likhet med domänstyrelsen och lönekommissionen anser
jag det böra i varje särskilt fall avgöras, huruvida generaldirektörs- eller
souschefsbefattningen bör besättas med en fackman på det skogliga området.
Bägge befattningarna böra tillsättas på förordnande för sex år
i sänder. Generaldirektörens arvode torde enligt lönekommissionens
förslag böra" höjas till 15,000 kronor. För souschefen torde arvodet
böra såsom föreslagits sättas till 12,000 kronor och bör hans benämning
9
Riksdagens skrivelse Nr 373.
bliva överdirektör. 1 avseende a pensionsrätt, pensionsbelopp och
pensionsavdrag för dessa bägge befattningshavare instämmer jag i vad
lönekommissionen i dessa hänseenden föreslagit.
Jämväl förslaget om tillsättande av två domänfullmäktige synes
mig vara av beskaffenhet att böra vinna bifall. Genom en sådan institution
skulle säkerligen betydelsefulla fördelar beredas vid förvaltningen
av statens skogar och övriga domäner. De ärenden, i vilkas handläggning
de fullmäktige skola deltaga, torde endast i allmänhet böra
angivas i instruktionen och för övrigt bliva beroende av chefens för
styrelsen bestämmande. Av skäl, som domänstyrelsen anfört, synes
det mindre lämpligt, att dessa fullmäktige tjänstgöra jämväl som överrevisorer.
Deras arvode torde liksom för telegraffullmäktige böra bestämmas
till 3,000 kronor för vardera.
Den föreslagna förändringen av notarietjänsterna å domänstyrelsens
dre ordinarie skogsbvråer till befattningar såsom jägmästare utan revir
med samma avlöning, som tillkommer revirförvaltare i denna del av
landet, biträdes av mig. Jag anser den sålunda föreslagna utvägen
innefatta en ur flera synpunkter synnerligen lämplig lösning av frågan
om beredande av arbetskrafter å dessa byråer. Jag har för avsikt att
vid behandlingen av skogsstatens ordinarie avlöningsstat tillstyrka löuekommissionens
förslag beträffande jägmästaravlöningar och får därför
även förorda de nu för dessa jägmästare inom styrelsen föreslagna avlöningarna.
Då behovet av eu tredje revisor påtagligen är konstant, bör en
sådan tjänsteman nu uppföras å ordinarie stat såsom första gradens
tjänsteman.
I enlighet med vad jag nu föreslagit bör den ordinarie avlöningsstaten
för domänstyrelsen ändras och får jag fördenskull framlägga följande
förslag till dylik avlöningsstat, varvid jag tillåter mig erinra, att
vaktmästarnas avlöning torde böra undergå jämkning, beroende på det
beslut, som må bliva fattat beträffande avlöningarna till dylika befattningshavare
i allmänhet.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 125 käft. (Nr 373).
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 373.
K
o n
o r
Lön
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Orts-
tillägg
Arvode
Summa
Generaldirektör och chef
—
—
15,000
15,000
: Överdirektör och souschet
—
—
—
12,000
12,000
5,000
2,500
600
—
8,100
[Efter 5 år kan lönen höjas
25,000
12,500
3,000
—
40,500
j med 600 kr.
j 1 domönfullmäktig ......
; 1 » ......
j 1 ombudsman och fiskal
3,600
1,800
400
3,000
3,000
3,000
3,000
5,800
!
(Efter 5 år kan lönen höjas
; med 500 kr. och efter 10
[ år med ytterligare 500 kr.
3,000
2,200
5,200
Efter 5 år kan lönen höjas
med 400 kr., efter 10 år i
2 » ...............
6,000
4,400
_
—
10,400
med ytterligare 400 kr.l
och efter 15 år med än
ytterligare 400 kr.
1
1 första gradens tjänste-
2,200
1,500
300
_
4,000
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kr., efter 10 år
med ytterligare 500 kr.,
och efter 15 år med än;
7 första gradens tjänste-
15,400
10,500
2,100
28,000
1 kvinnligt biträde av
andra lönegraden......
900
550
150
1,600
ytterligare 500 kr.
4 kvinnliga biträden av
andra lönegraden......
1 kvinnligt biträde av
första lönegraden.....
3,600
700
2,200
350
♦500
150
6,400
1,200
Efter 5 år kan lönen höjas!
med 200 kr. och efter 10 j
år med ytterligare 200 kr.j
10 kvinnliga biträden av
första lönegraden......
1 förste vaktmästare ...
7,000
900
3,500
450
1,500
150
—
12,000
1,500
/Efter 5 år kan lönen höjas;
( med 100 kr.
700
350
150
_
1,200
(Efter 5 år kan lönen höjas
! med 100 kr. och efter 10
) år med ytterligare 100 kr.
1 , ............
700
350
150
_
1,200
Till arvoden åt amanuen- ser o. biträden samt för
byggnadsplaners gransk- ning, flitpenningar åt
extra tjänstemän o. extra
vaktmästare samt vikari- atsersättningar............
56,300
Summa kronor
—
-
—
216,400
Anmärkn ng: Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så längedenna
förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
It
Riksdagens skrivelse Nr 373.
Genom riksdagens beslut år 1908 och kungörelsen den lb oktober
samma år hava stadgats villkor och bestämmelser för åtnjutande av de
från och med 1909 års början fastställda nya avlöningsförmåner för
domänstyrelsen. Sedermera hava genom särskilda författningar meddelats
eu del föreskrifter, som innebära vissa ändringar i och tilläggtill
de nyssnämnda bestämmelserna, t. ex. beträffande kvinnliga biträdesbefattningar
och semester åt vaktmästare.
Lönekommissiouen har ansett de sålunda för domänstyrelsen gällande
avlöningsföreskri(terna tills vidare kunna tillämpas och endast böra
kompletteras med vissa bestämmelser, avseende bland annat generaldirektören
och souschefen.
I enlighet härmed har kommissionen föreslagit, att det måtte
förklaras,
att de villkor och bestämmelser, som äro stadgade för åtnjutande
av de i nu gällande stat för domänstyrelsen upptagna avlöningsförmåner,
skola vara gällande även i fråga om avlöningar till samtliga
ordinarie befattningshavare å den nya staten, därvid, vad samma villkor
och bestämmelser innehålla beträffande tjänsteman av första lönegraden
skall äga tillämpning jämväl å innehavare av jägmästarbefattning å
styrelsens stat.
Tillika bär kommissionen ansett det böra stadgas,
att vad enligt forenämnda villkor och bestämmelser gäller i fråga
om generaldirektör skall i tillämpliga delar vara gällande för den, som
förordnas å generaldirektörs- eller souschefsbefattning å den nya staten,
dock med iakttagande av följande särskilda bestämmelser:
l;o) att, där generaldirektören beviljats ledighet och vikarie för honom förordnats,
på prövning av Kungl. Maj:t beror, huru stor del av arvodet ma avstås
till vikarien:
2:o) att generaldirektör, vilken minst 12 år innehaft generaldirektörsförordnande
skall vara berättigad att av domänfondens avkastning i pension uppbära
6,000 kronor;
3:o) att, om generaldirektör, innan han uppnått 12 tjänstår, antingen på
grund av sjukdom finnes till nöjaktig vidare tjänstgöring oförmögen eller ock utan
egen begäran nödgas avgå från sin befattning, utan att på grund av tjänstefel hava
förverkat densamma, han skall vara berättigad att likaledes av domänfondens avkastning
i pension uppbära 5,000 kronor, då avgången sker före eller vid 6 tjänstår
samt 5,500 kronor, då avgången sker efter 6 men före 12 tjänstår;
4:o) att såsom pensionsavgift skall avdragas ett belopp av 360 kronor årligen
å det för generaldirektören bestämda arvodet eller den honom, intill dess han uppnått
67 år, tillkommande pension; samt
5:o) att vad sålunda blivit särskilt stadgat beträffande generaldirektör skall
gälla jämväl i avseende å souschef.
12
Riksdagens skrivelse Nr 373.
\ ad kommissionen sålunda föreslagit biträder jag, med tillägg att
det synes höra medgivas ordinarie notarie å skogsbyrå att vid övergång
till jägmästartjänst å domänstyrelsens stat få för ålderstillägg i
den senare befattningen tillgodoräkna sig tjänstgöringstid som dylik
notarie. Det torde vara självfallet, att rätt bör tillkomma ordinarie
jägmästare i skogsstaten, som transporteras till jägmästare i styrelsen,
att för ålderstillägg i den senare befattningen tillgodoräkna sig ordinarie
tjänstetid i den förra, och likaså att motsvarande rätt bör åtnjutas vid
transport i motsatt riktning.
för att bereda domänstyrelsens ordinarie befattningshavare någon
avlöningsförbättring i avvaktan på den fullständiga lönereglering i
samband med förändring av avlöningssystemet, vartill lönekommissionen
ännu ej medhunnit att framlägga förslag, har kommissionen ifrågasatt
tilldelande åt sagda personal av tillfälliga lönetillägg med 400 kronor
för kvinnliga biträden och 800 kronor för tjänstemännen av l:a, 2:a
och 3:e graden. Dylikt lönetillägg skulle däremot icke utgå till generaldiiektören,
vilken nu skulle få sin avlöning reglerad, till överdirektören
och souschefen, vilkens befattning nu skulle upptagas i staten, till jägmästarna
inom styrelsen, vilkas avlöningar skulle utgå i likhet med
revirförvaltarnas, eller till vaktmästarna, vilkas avlöningar väntades bliva
reglerade i annan ordning. Ej heller till domänfullmäktige skulle dylikt
tillägg ifrågakomma. Detta lönekommissionens förslag finner jag" mig
ej kunna biträda. Ej minst med hänsyn till de konsekvenser, ett bifall
till kommissionens hemställan härutinnan skulle kunna medföra i avseende
å avlöningsförmåner åt befattningshavare vid andra, enligt statskontorstypen
reglerade centrala verk, synes mig med upptagande av
den föreliggande frågan böra för närvarande anstå. Jag vill erinra, att
Eders Kungl. Maj:t icke heller beträffande generaltullstyrelsen funnit
skäligt förelägga riksdagen förslag om dylika tillfälliga lönetillägg.
\ ad beträffar de — utöver själva avlöningsstaten — i driftkostnadsberäkningen
för år 1918 under rubriken kostnader för domänstyrelsen
upptagna poster är den till bestridande av kostnaderna för en extra
skogsövrå hos styrelsen givetvis fortfarande behövlig. Det härtill nu
upptagna beloppet, 15,300 kronor, grundar sig på följande beräkning:
byråchef (efter avdrag, motsvarande pensionsavgift)......... kronor 7,800
notarie » » » » " ......... » 3,900
amanuens ................................................................................. » 3,000
vikariatsersättning....................................................................... )5 goo
Summa kronor 15,300
13
Riksdagens skrivelse Nr 373.
Notarietjäusten bur nu förändras till jägmästartjänst med avlöning
utter avdrag å 150 kronor, motsvarande pensionsavgift, av 5,050 kronor.
Härav föranledes ökad utgift å 1,150 kronor, så att hela kostnaden för
byrån stiger till 10,450 kronor.
Samma kostnad bör beräknas även för den nya skogsindelningsbyrån,
vars inrättande jag tillstyrkt. För bägge byråerna blir alltså
beloppet 33,900 kronor.
Posten till. ålderstillägg åt domänstyrelsens personal torde böra
enligt vad styrelsen föreslagit höjas till 13,000 kronor. Posten till
pensionering av styrelsens personal, vari ändring ej ifrågasatts, torde
höra upptagas med oförändrat belopp av 2,300 kronor.
Behovet av ökat arbetsbiträde å domänliskalskontoret synes mig
ådagalagt, och jag har ej något att erinra mot förslaget, att i stället för
den nu där tjänstgörande amanuensen anställes en notarie å extra stat
med arvode av 3,900 kronor.
I anslagsposten för anställande av extra amanuenser och biträden
hos styrelsen samt renskrivning in. m. har nu ifrågasatts en höjning
från 9,600 till 13,000 kronor. På grund av att ett amanuensarvode
blir ledigt genom inrättandet av nyssnämnda notarietjänst å domänfiskalskontoret
torde 2,000 kronor kunna avdragas och beloppet alltså
bestämmas till 11,000 kronor.
hörslaget att uppföra ett särskilt belopp för befordringsavgifter
för styrelsens och styrelsen underlydande personals tjänstepost synes
mig lämpligt. Styrelsen har föreslagit 52,000 kronor. Med hänsyn till
beslutade portohöjningar torde summan böra ökas till 60,000 kronor.
Mot den föreslagna ökningen i expensanslaget från 18,000 till
25,000 kronor har jag ej något att erinra.
Anslagsposterna till rese- och traktamentsersättning åt domänstyrelsens
personal samt till tryckningskostnader för styrelsen, uti vilka
poster ej någon ändring ifrågasatts, torde böra upptagas med samma
belopp som för innevarande år, nämligen respektive 6,000 och 9,500
kronor.
Domänstyrelsen har ifrågasatt, att vissa av de nu tillstyrkta förändringarna
skulle träda i tillämpning redan under innevarande år.
Detta kan jag icke tillstyrka, utan torde samtliga förändringar böra inträda
med år 1919.»
14
Riksdagens skrivelse Nr 373.
Skogsstatens
ordinarie
personal.
II. Kostnader för statens skogsdoinäner.
Beträffande kostnaderna för statens skogsdomäner har departementschefen
anfört följande:
»Vad först angår avlöningsstaten för skogsstatens ordinarie personal
har lönekommissionen föreslagit eu provisorisk lönereglering för hela
denna personal. Enligt detta förslag skulle de nuvarande avlöningarna
överallt ökas för överjägmästare, jägmästare och skogsingenjörer med
900 kronor. Liksom nu skulle genom att tjänstgöringspenningarna
sättas till växlande belopp skillnad göras mellan befattningshavare i
olika delar av landet. För kronojägare och tillsyningsmän skulle överallt
lönen och tjänstgöringspenningarna tillhopa ökas med 600 kronor
samt de tre ålderstilläggen höjas från 100 till 150 kronor vart och ett.
varemot det nu utöver sagda avlöning utgående hyresbidraget å 100
kronor — eller förmån av fri bostad — skulle hädanefter inräknas i
lönen, till följd varav, om fri bostad erhölles, avdrag å lönen skulle
ske, motsvarande skälig hyra. Kommissionen har uttalat, att dylikt
avdrag icke borde understiga 200 kronor.
Mot detta förslag hava erinringar riktats från samtliga de tjänstemannakategorier,
som beröras av förslaget. De skäl, som därvid förebragts,
synas icke kunna frånkännas visst fog. Särskilt gäller detta vad
som anförts av de högst och lägst avlönade — dels överjägmästarna
och dels kronojägarna och tillsyningsmännen.
Då emellertid den nu ifrågasatta löneregleringen är endast provisorisk
samt kommissionens förslag framkommit efter noggrant övervägande
av förhållandena inom samtliga de verk och tjänstemannakårer,
som äro föremål för kommissionens utredningsarbete, samt tillstyrkts
av domänstyrelsen, anser jag mig icke kunna tillråda vidtagandet av
några ändringar av principiell betydelse i kommissionens föreslagna
avlöningsstat. Jag finner mig därför böra biträda kommissionens förslagbeträffande
avlöningsbeloppen för de särskilda tjänstemannakategorierna
och instämmer även i förslaget beträffande avdrag å lönen med minst
200 kronor för kronojägare och tillsyningsmän, som åtnjutit fri bostad.
Vad beträffar de av lönekommissionen tillstyrkta ändringar i skogsstatens
ordinarie avlöningsstat, som avse förändring av befattningarna
såsom biträdande skogsingenjörer till skogsingenjörsbefattningar samt
uppförande i staten såsom ordinarie tjänstemän av överjägmästarassistenter,
skogstaxatorer och flottledsingenjören, biträder jag dessa förslag.
15
Riksdagens skrivelse Nr 373.
Vad de för dessa befattningshavare föreslagna avlöningarna angår har
erinran endast gjorts av de extra jägmästarnas förbund, som ansett, att
skogstaxatorernas noll överjägmästarassistenternas avlöning borde höjas
och för de förra mer än för de senare. Då emellertid domänstyrelsen
icke haft något att erinra mot att dessa bägge slag av tjänstemän
likställas i avlöningshänseende, lärer någon åtskillnad nu icke böra göras.
Jag tillstyrker lönekommissionens förslag till avlöningar för samtliga
nu nämnda befattningshavare.
Domänstyrelsens förslag om uppförande å ordinarie stat av en ny
jägmästartjänst i stället för den extra befattningen såsom biträdande
jägmästare i Kopparbergs revirs Garpenbergsdel förordar jag. Den nya
tjänsten bör erhålla avlöning enligt Y:e klassen i lönekommissionens
avlöningsförslag.
Behovet av att öka antalet ordinarie kronojägare synes mig påtagligt.
Mot det föreslagna antalet nya dylika befattningshavare bär
jag icke något att erinra. Jag tillstyrker alltså domänstyrelsens förslag
om uppförande i staten av 129 nya ordinarie kronojägartjänster.
1 sammanhang med förslag om inrättande av förste skogsfogdetjänster
å extra stat har domänstyrelsen ifrågasatt, att benämningen
tillsyningsman skulle ändras till skogsfogde. Jag anser dock ej tillräckliga
skäl föreligga att vidtaga en sådan förändring.
Såsom förut omförmälts har Sveriges kronojägarförbund hemställt
om höjning i de fasta respenninganslag, som jämlikt riksdagens beslut
år 1917 bibehållits i staten med sina förutvarande belopp och som avse
att bereda kronojägarna och tillsyningsmännen ersättning för de direkta
reskostnaderna. '' Såsom skäl för denna framställning har åberopats den
stegring, som skett i biljettpris, skjutslega m. in. Jag vill erinra, att
riksdagen vid anmälan om sitt nyssnämnda beslut anförde, att beloppen
av dessa årsanslag till de direkta reskostnaderna givetvis borde bestämmas
med hänsyn till bevakningstrakternas utsträckning och kommunikationsförhållanden,
och att på grund härav ersättningen i fråga
torde komma att anpassas efter vederbörandes utgifter för resorna.
Tillsvidare syntes dock de förutvarande fasta respenninganslagen lämpligen
kunna gälla som resekostnadsanslag av nu ifrågavarande slag.
Såsom av detta riksdagens yttrande framgår, var avsikten, att reseanslagen
skulle regleras till att så vitt möjligt motsvara de verkliga reskostnader,
som kunde beräknas inom de särskilda bevakningstrakterna.
Då eu sådan reglering givetvis beror av ett flertal omständigheter, som
äro underkastade ofta skeende förändringar — exempelvis inrättande
av nya bevakningstrakter, inköp av skogsmark, försäljningar av krono
-
16 Riksdagens skrivelse Nr 373.
egendomar, nya kommunikationers öppnande m. m. —, är det tydligt,
att en dylik reglering icke gärna kan bli beståndande någon längre tid.
Det vill därför synas, som om det vore mindre lämpligt att i staten fastslå
visst antal respenninganslag å vissa bestämda belopp. Domänstyrelsen
synes också omfatta denna åskådning, i det att styrelsen i fråga
om reseanslag till de föreslagna nya 129 kronojägarna beräknat detsamma
efter ett genomsnittsbelopp av 200 kronor och uttalat, att fördelningen
därav torde kunna ske rättvisast, om densamma utfördes av
styrelsen, sedan någon tids erfarenhet vunnits. Jag anser på grund
härav, att till reseanslag åt kronojägare och tillsyningsmän bör i staten
upptagas allenast ett totalbelopp, att fördelas efter Kungl. Maj:ts bestämmande.
Summan av de i staten nu upptagna reseanslagen till de
nuvarande 532 kronojägarna och tillsyningsmännen utgör 94,050 kronor.
Till de 129 nya kronojägarna skulle efter 200 kronor till varje behövas
25,800 kronor. Sammanlagda göra dessa belopp 119,850 kronor. I betraktande
av höjningarna i biljettpris och skjutslegor, vilka väl få anses
komma att åtminstone till en del bli beståndande även efter kristidens
slut, synes det belopp, som bör stå till Kungl. Maj:ts förfogande för
ändamålet, böra bestämmas till 140,000 kronor. Att jag icke anser beloppet
böra sättas högre, beror på, att kronojägarna blott vid eu mindre
del av sina färder i tjänsten torde använda sådant transportmedel, för
vilket avgift betalas.
På grund av vad jag nu anfört får jag framlägga följande förslag
till avlöningsstat för skogsstatens ordinarie personal:
Riksdagens skrivelse Nr 373.
17
Lön
Tjänst-
görings-
pennin-
gar
Summa
1 överjägmästare ..............................
4,700
23,500
3,400
17,000
8,100
40,500
1 d:o ..............................
4,700
3,000
7,700
5 d:o ..............................
23,500
15,000
38,500
1 flottledsingenjör..............................
4,200
2,800
7,000
1 jägmästare ....................................
3,000
3,200
6,200
17 d:o .................................
51,000
54,400
f05,400
1 d:o ....................................
3,000
3,000
6,000
23 d:o ....................................
69,000
69,000
138,000
1 d:o ....................................
3,000
2,800
5,800
14 d:o ....................................
42,000
39,200
81,200
1 d:o ....................................
3,000
2,600
5,600
6 d:o ....................................
18,000
15,600
33,600
1 d:o .................................
3.000
2,400
5,400
10 d:o .................................
30,000
24,000
54,000
1 d:o ....................................
3,000
2,200
5,200
40 d:o ..............................
138,000
101,200
239.200
1 skogsingenjör.................................
3,000''
2,800
5,800 j
10 skogsingenjörer ..............................
30,000
28,000
58,000
1 överjägmästarassistent.....................
2,600
1,800
4,400 1
5 överjägmästarassistenter ..................
13,000
9,000
22,000
1 överjägmästarassistent.....................
2,600
1,600
4,200
5 överjägmästarassistenter ..................
13,000
8,000
21,000 !
1 skogstaxator ................................
2,600
1,800
4,400
5 skogstaxatorer.................................
13,000
9,000
22,000
1 skogstaxator .................................
2,600
1,600
4,200
4 skogstaxatorer.................................
10,400
6,400
16,800
1 kronojägare....................................
950
950
1,900
278 d:o ...................................
264,100
264,100
528,200
1 d:o ............................
950
• 850
1,800
148 d:o ....................................
140,600
125,800
266,400
1 d:o ..............................
950
750
1,700
205 d:o .........................
194,750
153,750
348,500
1 tillsyningsman................................
950
950
1,900
26 tillsyningsman.................................
Reseanslag till kronojägare och tillsynings-
24,700
24,700
49,400
män ..........................................
—
—
140,000
Summa
—
—
2,290,000
''Efter 5 år kan lönen höjas
med 600 kronor.
[Efter 5 år kan lönen höjas
I med 500 kronor och efter
j 10 år med ytterligare 500
1 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 400 kronor, efter!
ytterligare 5 år likaledes
med 400 kronor samt efter
än ytterligare 5 år ävenledes
med 400 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
'' med 300 kronor.
Efter 5 år kan lönen höjas
med 150 kronor, efter
ytterligare 5 år likaledes
med 150 kronor samt efter
än ytterligare 5 år ävenledes
med 150 kronor.
Anmärkning. Innehar befattningshavare boställe, skall boställets uppskattade avkomst avgå
å indelningshavarens lön. Därest åt befattningshavare upplåtes bostad, skall han vidkännas avdrag
å lönen, motsvarande skälig hyra.
Genom riksdagens beslut år 1908 och kungörelsen den 17 juni
samma ar hava stadgats villkor och bestämmelser för åtnjutande av
de från och med år 1909 fastställda nya avlöningsförmånerna för
skogsstaten. I sammanhang med godkännandet av den nya avlöningsBihang
till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 125 käft. (AV 373.) 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 373.
staten för skogsstaten av år 1915 förklarades, att de villkor och bestämmelser,
som då gällde för åtnjutande av de i avlöningsstaten för skogsstaten
för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner, skulle
vara gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten, därvid
vad samma villkor och bestämmelser innehölle beträffande jägmästare
skulle äga tillämpning jämväl å skogsingenjör och biträdande skogsingenjör
samt vad de innehölle beträffande kronojägare skulle tillämpas
även i fråga om tillsyningsman.
Slutligen har, i samband med fastställandet av avlöningsstaten av
år 1917, förklarats, att nyssnämnda villkor och bestämmelser skulle vara
gällande även i fråga om avlöningarna å denna nya stat.
Emellertid är att märka, hurusom genom kungörelsen den 28
augusti 1917 angående resekostnads- och traktan!entsersättning åt befattningshavare
vid skogsstaten och statens skogsskolor vissa modifikationer
ägt rum beträffande de bestämmelser i avlöningsvillkoren, som
avse respenningar.
Lönekommissionen har anfört, att då densamma enligt sitt huvuduppdrag
hade att undersöka möjligheten av gemensamma avdöningsbestämmelser
för ett flertal verk, bland dem skogsstaten, statens skogsskolor
och domänstyrelsen, och den nu föreliggande löneregleringen
endast vore att anse såsom ett provisorium, hade kommissionen icke
ansett sig böra i detta sammanhang föreslå nya avlöningsvillkor, utan
borde de nu gällande bestämmelserna fortfarande kunna tillämpas, dock
med vissa tilläggsstadganden, som föranleddes av tillkomsten av nya
grupper ordinarie befattningshavare.
Därvid borde särskilt framhållas, hurusom kommissionen ansett,
att, i anslutning till vad nu vore föreskrivet beträffande jägmästare,
bestämmelse borde meddelas därom, att flottledsingenjör, överjägmästarassistent
och skogstaxator endast i inskränkt omfattning må äga åtaga
sig sådana förrättningar åt enskilda, som kunna sägas falla inom området
för deras tjänster.
Kommissionen har i enlighet härmed föreslagit, att det måtte förklaras,
att de villkor och bestämmelser, som nu gälla för åtnjutande av de i avlöningsstaten
för skogsstaten för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner
skola vara gällande även i fråga om avlöningarna för samtliga ordinarie befattningshavare
å den nu föreslagna staten, dock med iakttagande
dels att flottledsingenjör, öveijägmästarassistent och skogstaxator endast inom
de gränser domänstyrelsen bestämmer, äga åtaga sig, den förstnämnde flottledsförrättningar
och de senare skogsförrättningar åt enskilda;
och dels att vid sjukdomsförfall överjägmästarassistent eller skogstaxator
Riksdagens skrivelse Nr 373. 19
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid skogsstaten, bestrida
densamma mot åtnjutande av de för befattningen anslagna tjånstgöringspenningarna
i stället för egna tjänstgöringspenningar, dock ej längre än sammanlagt
tre månader under ett och samma kalenderår. <
Vad kommissionen sålunda föreslagit får jag tillstyrka.
Den nya avlöningsstaten torde böra vinna tillämpning från och
med år 1919.
Mot de av lönekommissionen föreslagna arvodesbeloppen för den
biträdande jägmästaren inom Värmlands län, för revirassistenter och
skyddskogsassistenter samt extra skogsingenjörer har jag ej något att
erinra. Assistenternas begynnelsearvoden böra alltså för olika delar av
landet bliva resp. 3,000, "3,400 och 3,600 kronor, vartill komma två
arvodesförhöjningar å 200 kronor. De extra skogsingenjörerna böra
erhålla arvode å 3,400 kronor jämte enahanda arvodesförhöjningar.
Förslaget att för dimensionslagens tillämpningsområde inrätta en
ny grupp av befattningshavare med tjänsteställning mellan skogsingenjörerna
och tillsvningsmännen sjmes mig vara av domänstyrelsen
på ett övertygande sätt motiverat. De erinringar, som framställts mot
detta förslag från kronojägarförbundets sida, finner jag vara tillfyllestgörande
bemötta i styrelsens utlåtande över förbundets skrift. Det synes
mig mycket lämpligt, att dessa nya befattningar besättas med från fortsättningsskolan
vid Kloten utgångna elever. Benämningen å de nya
befattningshavarna anser jag böra bliva skogsfogde. Jag finner detta
ord mera lämpligt för dem än för tillsyningsmännen. Deras arvode bör
i enlighet med vad lönekommissionen tillstyrkt sättas till 2,500 kronor,
varjämte de böra erhålla fasta respenninganslag å i genomsnitt 350
kronor, att fördelas efter Kungl. Maj:ts bestämmande. Några särskilda
dagarvoden vid resor böra icke tillkomma dem i annan mån än att de
böra åtnjuta traktamentsersättning efter femte klassen i resereglementet
enligt samma grunder, som gälla för tillsyningsmän.
I enlighet med domänstyrelsens, av lönekommissionen tillstyrkta
hemställan bör arvodestillökning med 400 kronor för år redan under år 1918
tillkomma de extra skogsingenjörerna, ävensom de assistenter, vilka enligt
de bestämmelser, som gällde före den vid fjolårets riksdag beslutade
ändringen i rese- och traktamentsersättningarna, ägde åtnjuta särskilt
dagtraktamente av 6 kronor. Beträffande skogstaxatorerna, vilka nu
föreslås att från och med år 1919 uppföras å ordinarie stat, bör tillökning
med samma belopp beviljas för år 1918.
Skogsstatens
extra
personal.
20
Riksdagens skrivelse Nr 373.
Med iakttagande av de sålunda tillstyrkta arvodena samt efter inhämtande
från domän styrelsen av vissa uppgifter har jag funnit arvodena
m. m. för skogsstatens extra personal böra för år 1919 förslagsvis
beräknas sålunda:
biträdande jägmästare, arvode ........................ kronor
revir- in. fl. assistenter, arvoden .................. y>
extra skogsingenjörer, arvoden
skogsfogdar, arvoden ................
)> respenningar .......
extra skogsbevakare, arvoden
4,200
325.000
62,000
27,500
3,850
261.000
Summa kronor 683,550,
vilken summa torde böra avjämnas till 685,000 kronor.
Ålder stilla g g
åt skogsstatens
personal.
I sitt förslag angående domän fondens driftkostnader för år 1919
har domänstyrelsen upptagit anslagsposten till ålderstillägg åt skogsstatens
personal med ett från 125,000 kronor till 150,000 kronor höjt
belopp. Häremot har jag ej något att erinra.
av skogs- Anslagsposten till pensionering av skogsstatens personal torde
statens höra i enlighet med domänstyrelsens förslag bibehållas vid sitt nuvarande
personaL belopp av 65,000 kronor.
Då nu lönereglering föreslås för kronojägare och tillsyningsman
samt ökade arvoden beräknats för den extra bevakarpersonalen, behöver
någon anslagspost till tillfällig löneförbättring icke för år 1919 tagas i
beräkning bland domänfondens driftkostnader.
_ Till reseersättningar åt skogsstatens personal beräknades i propositionen
nr 274 till 1917 års riksdag ett belopp av 820,000 kronor, avsett
för såväl ordinarie som extra personal. Riksdagen, vilken, såsom
förut nämnts, ansåg fasta reseanslag böra bibehållas för den bevakande
personalen och lör sådant ändamål upptog i avlöningsstaten för skogsstatens
ordinarie personal ett belopp av 94,050 kronor, minskade den
föreslagna särskilda anslagsposten till reseersättningar med samma belopp
till 725,950 kronor.
I skrivelsen den 21 september 1917 har domänstyrelsen för beräknande
av anslagsbehovet till resekostnader utgått från de beräkningar
lönekommissionen år 1917 framlagt och som återgivits i nyssberörda
proposition. Styrelsen har emellertid höjt de sålunda beräknade beloppen
med 20 procent på grund av den ökning i resornas frekvens, som även
21
Riksdagens skrivelse iVV 373.
kommissionen förutsatt, och liar därefter höjt det sålunda erhållna beloppet
med 10 procent för den förvaltande och 5 procent för den bevakande
personalen på grund av den redan vid tiden för avlåtandet av
styrelsens skrivelse inträffade stegringen i järnvägs- och skjutstaxor.
För den i styrelsens förslag såsom ordinarie upptagna personalen har i
enlighet härmed uträknats ett totalbelopp av 709,860 kronor. Härvid
bör dock anmärkas, att styrelsen synes hava upptagit resekostnad för
bevakarna enligt lönekommissionens och Kungl. Maj:ts förslag år 1917
i stället för enligt de bestämmelser, som på grund av riksdagens beslut
blivit gällande. Från sagda belopp böra därför dragas bevakarnas fasta
reseanslag, nämligen för de förutvarande bevakarna 94,050 kronor och
för de 129 föreslagna nya kronojägarna 25,800 kronor, tillhopa 119,850
kronor ävensom förslagsvis 10 procent härå för de av domänstyrelsen
nu beräknade höjningarna, i vad de gälla själva reskostnaderna. Härigenom
sänkes den beräknade resekostnaden för den personal, som
domänstyrelsen i sagda skrivelse upptagit som ordinarie, däri inräknade
skogsskolföreståndarna i egenskap av förvaltare av skolrevir, till i avjämnat
tal................................................................................ kronor 578,000.
Härtill kommer enligt styrelsens beräkningar
för
en biträdande jägmästare ...........................
.................... »
1,780
»
skogstaxatorer ..............................................
..................... »
16,100
»
revir- m. fl. assistenter..............................
.................... )> ■
208,000
extra skogsingenjörer ................................
..................... »
42,500
»
(förste) skogsfogdar ......................................
.................... »
10,560
»
extra bevakare...............................................
..................... »
136,000
Summa kronor 992,940.
Det är emellertid att mäi''ka, att denna beräkning verkställdes i
september 1917. Sedan dess hava dels maximiskjutstaxorna och åkdonslegorna
ävensom biljettprisen å järnvägar blivit ytterligai''e höjda dels ock
dagtraktamentsbeloppen enligt resereglementet höjts med 3 kronor för
varje klass. Sammanlagda torde dessa förhållanden medföra en mycket
väsentlig höjning av resekostnaderna.
I detta sammanhang har jag att omförmäla följande ärende.
1 lönekommissionens förslag till ändrade grunder för resekostnadsoch
traktamentsersättning åt befattningshavare vid skogsstaten, vilket
omförmäldes i propositionen nr 274 till 1917 års riksdag och som —
med bortseende från att fasta respenninganslag tilldelades bevakarna —
ledde till, att dylik ersättning beslöts skola utgå enligt gällande rese
-
Ersättning för
expeditionslokal.
22 Riksdagens skrivelse Nr 373.
reglemente med iakttagande av de modifikationer och särskilda bestämmelser
Kungl. Maj:t ägde föreskriva, föreslogs bland annat, att halvt
dagtraktamente måtte få utgå vid resa, som räckt minst 8 men ej fullt 12
timmar, dock beträffande den bevakande personalen endast om resan företagits
på förmans order för utförande av visst uppdrag. Hade nattkvarter
måst anlitas, skulle dock alltid fullt dagtraktamente utgå. I enlighet
härmed hava föreskrifter härom meddelats i kungörelse den 28 augusti
1917.
Dessa bestämmelser ägde motsvarighet vid statens järnvägar. I
skrivelse den 8 september 1917 har nu emellertid järnvägsstyrelsen hemställt,
att sagda tid av 8 timmar måtte sänkas till 6 timmar och såsom
skäl anfört de numera väsentligt fördyrade kostnaderna under resor,
isynnerhet om, såsom fallet vore vid resor, vilka räckte 6 timmar, eller
däröver, måltid därunder behövde intagas utom hemmet. '' Lönekommissionen
har i häröver avgivet utlåtande den 27 december 1917 framhållit,
att kommissionens nämnda förslag år 1917 grundat sig på
önskvärdheten att åstadkomma likformighet och att, då järnvägsstyrelsens
nu framlagda förslag syntes hava fog för sig, kommissionen ej
hade något att däremot erinra, under förutsättning att ändringen komme
att gälla även skogsstaten. Domänstyrelsen bar i utlåtande den 4 februari
1918 jämväl biträtt förslaget.
Därefter har föreningen Sveriges ordinarie jägmästare i ingiven
skrift anhållit, att för jägmästare måtte utgå dagarvoden enligt samma
bestämmelser, som gälla för vissa tjänstemän under vattenfallsstyrelsen,
vilka bestämmelser vore än mer fördelaktiga för tjänstemännen.
För egen del finner jag mig böra tillstyrka nedsättning i omförmälda
tid från 8 till 6 timmar. Beträffande statens järnvägar kan detta ske
utan riksdagens hörande. Ehuruväl även i fråga om skogsstaten Kungl.
Maj:t äger meddela närmare bestämmelser angående dagtraktamentena,
synes dock beträffande den nu ifrågasatta ändringen riksdagen böra,
med hänsyn till vad i ärendet uttalats vid fjolårets riksdag, beredas tillfälle
att yttra sig om densamma.
Med hänsyn till samtliga nu angivna förhållanden torde det behövliga
anslaget till skogsstatens reseersättningar icke böra upptagas
till lägre belopp än förslagsvis 1,300,000 kronor.
Till ersättning för expeditionslokal till vissa skogsstatstjänstemän
har för år 1918 uppförts ett anslag av förslagsvis 35,100 kronor.
Domänstyrelsen har i merberörda skrivelse den 21 september 1917 icke
23
Riksdagens skrivelse Nr 373.
föreslagit annan ändring härutinnan, än att dylik ersättning måtte beredas
jämväl skogstaxatorerna med samma belopp som revirförvaltarna
eller 250 kronor till varje. Taxatorerna både nämligen ett ganska avsevärt
expeditionsarbete, för vars utförande såväl indelningsassistenter
och kronojägare som mera tillfälliga biträden oftast måste arbeta i samma
lokal som taxatorn själv.
Jag tillstyrker för min del detta förslag. Enligt vad jag från
domänstyrelsen inhämtat anses dylik ersättning böra beredas även flottledsingenjören.
Då nu föreslås att å ordinarie stat uppföra 11 skogstaxatorsbefattningar
jämte nyssnämnde flottledsingenjör, behöver anslaget
ökas med 3,000 kronor till 38,100 kronor.
Beträffande de egentliga förvaltningskostnaderna har domänstyrelsen Egentiigaföri
skrivelsen den 21 september 1917 yttrat. kostnader.
»Efter hand som skogsskötsel för varje år alltmera ökats i intensitet och
virkesförädlingen utvidgats, hava de egentliga förvaltningskostnaderna även stigit.
Härtill har nu även kommit den oerhörda stegringen i alla arbets- och transportpriser,
som uppkommit under de nu rådande förhållandena. Dessa prisstegringar
göra, att alla jämförelser med förut år från år skeende någorlunda jämna ökningar
i utgifterna för avverkningar och transporter nu bliva skäligen värdelösa vid beräkningar
för framtiden. Det för år 1917 till nämnda ändamål anslagna beloppet,
6,189,422 kronor, har sålunda visat sig alldeles otillräckligt, och redan nu hava
vederbörande jägmästare hos styrelsen begärt ökning i respektive anslag med tillsammans
i det närmaste 2,000,000 kronor. Denna starka ökning är huvudsakligen
beroende på avverkningarna för tillgodoseende av landets bränslebehov. Styrelsen,
som dock håller före, att senare tids starka prisstegringar nu nått sin höjdpunkt,
och att de priser, på vilka jägmästarnas beräkningar av förvaltningskostnader för
år 1918 grundat sig, icke i någon nämnvärd grad behöva höjas för år 1919, har
därför till utgångspunkt för beräknande av anslagsbehovet till de egentliga förvaltningskostnaderna
antagit summan av de utav jägmästarna och skogsingenjörerna
för år 1918 begärda förvaltningsmedlen. Dessa medel uppgå till:
för Övre Norrbottens
distrikt .........
........... kronor
1,393,044
» Nedre Norrbottens
» ..........
.......... »
2,080,930
» Skellefteå
» .........
.......... »
844,929
» Umeå
y» ..........
........... »
1,234,175
» Härnösands
» .........
........... »
1,021,670
» Mellersta Norrlands
» .........
........... »
1,496,000
» Gävle-Dala
» ..........
........... »
2,448,816
» Bergslags
» ..........
........... »
1,459,328
» Östra
» ..........
.......... »
1,043,689
» Västra
» .........
........... »
1,150,661
» Smålands
» ........
........... »
928,041
» Södra
» .........
........... »
900,524
Summa kronor 16,001,807.»
24
Kiksdagens skrivelse Nr 373.
Uti dessa summor vore dock även inräknade kostnader för extra
skogsbevakning. Dessa, som av styrelsen inräknats under »kostnader
för skogsstatens extra personal», beräknades ungefärligen motsvara den
normala ökningen i anslagsbehovet från år 1918 till ar 1919.
Sedan generalförslag angående driftkostnader under år 1918 för
statens domäner numera blivit fastställt, bar jag med ledning av detta
förslag ävensom generalförslaget för år 1917 låtit för jämförelse uppgöra
följande tabell, upptagande de förvaltningskostnader för skogsdomänerna
under berörda två år, som utgöras av jägmästarnas och skogsingen
j orera as förvaltningsmedel. I tabellen upptagas icke kostnaderna
för extra skogsbevakning och ej heller resekostnads- och traktamentsersättning
till skogsstatens personal, vilka ingå i den i domänstyrelsens
ovanintagna yttrande meddelade slutsumman av 16,001,807 kronor.
Dessa kostnader hava nämligen här förut upptagits med särskilda belopp.
1917
1918
Ökning
Minskning
Avverkning och virkestransport...........
6,189,423
10,652,662
4,463,239
Skogsodling och beståndsvård ..................
549,863
621,610
71,747
_
Vägar ...............................
361,103
538,150
177,047
_
Hägnad m. m.....................
51,783
63,298
11,515
_
Dikning...........................
451,893
282,471
—
169,422
Byggnader .......................................
884,796
939,228
54,432
_
Inventarier .................................
63,654
53,800
_
9,854
Skatter........................................
808,332
909,918
101,586
_
Diverse utgifter .......................................
278,765
389,810
111,045
—
Summa kronor
9,639,612
14,450,947
4,990,611
179,276
I denna tabell faller genast i ögonen den våldsamma ökningen i
kostnaderna för avverkning och virkestransport, huvudsakligen beroende
på bränsleavverkning. Åven om dessa kostnader skulle nedgå under år
1919, vilket är synnerligen tvivelaktigt i betraktande av bland annat
de högt uppdrivna arbetskostnaderna, behöva ökade medel anvisas för
andra ändamål, vilka nu måst mer eller mindre eftersättas. Den omständigheten,
att flertalet av övriga utgiftsposter utvisa stegringar, innebär
nämligen ej i och för sig, att arbetena ökats, utan torde till stor del
bero på prisstegringar.
25
Riksdagens skrivelse Nr 373.
På grund härav synas mig jägmästarnas och skogsingenjörernas
direkta förvaltningsutgifter för år 1919 ej böra beräknas lägre än till
14,500,000 kronor.
1 de egentliga förvaltningskostnaderna ingå emellertid jämväl en
del andra utgifter, så att nämnda kostnader synas kunna med ledning
av general förslaget för år 1918 och för slutsummans avjämning beräknas
för år 1919 sålunda:
Direkta förvaltningsutgifter................................................ kronor 14,500,000
över jägmästares expenser.................................................. » 39,340
Skogsiudelning, vissa byggnadsarbeten, oförutsedda
utgifter m. in............................................................. » 787,860
Summa kronor 15,327,200
Då bruttoinkomsterna av skogsmedlen för år 1919 i statsverkspropositionen
beräknats till 47,000,000 kronor, bör, enligt den av riksdagen
år 1916 godkända princip, 5 procent härav beräknas att avsättas
till förnyelse fond en för återväxtkostnader med 2,350,000 kronor. Enär
till skogsodlings- och dikningsarbeten, som böra bestridas från denna
fond, i förenämnda beräkning över de direkta förvaltningsutgifterna för
år 1919 kan anses ingå ett belopp avi runt tal 1,000,000 kronor, kunna
i stället dessa utgifter sänkas med samma belopp och till följd därav
summan av de egentliga förvaltningskostnaderna minskas till 14,327,200
kronor.
För skogsstatens befattning med privatskogar under utsyningslagen
och dimensionslagen skall gottgörelse tillföras domänfonden genom
anslag å riksstat^. Härtill finnas för år 1919 enligt riksdagens numera
fattade beslut att tillgå dels för utsyningslagens handhavande
anslag å 200,000 kronor å ordinarie stat och dels för dimensionslagens
handhavande anslag å 130,000 kronor å ordinarie samt 80,000 kronor
å extra stat, tillhopa 410,000 kronor.»
III. Kostnader för statens jordbruksdomäner.
Yad angår kostnaderna för statens jordbruksdomäner har domänstyrelsen hemställt
att det under rubrik »kostnader för statens jordbruksdomäner: avlöning åt domänintendenter»
nu uppförda belopp måtte höjas till 53,700 kronor att tillsvidare fördelas
med 4,500 kronor till varje av domänintendenterna i Östergötlands, Malmöhus och
Skaraborgs län, 4,000 kronor till varje av domänintendenterna i Jönköpings, Kristianstads
och Älvsborgs län, 3,600 kronor till varje av domänintendenterna i StockB
i han g till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 125 höft. (Nr 373.) 4
Förnyelsefond
för
återväxtkostnader.
Avdrag.
26
Riksdagens skrivelse Nr 373.
holms, Uppsala, Södermanlands, Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län,
3,000 kronor till varje av domänintendenterna i Kalmar, Kronobergs och Örebro
län samt 1,200 kronor till domänintendenten i Hallands län.
Härom ävensom beträffande resekostnader och övriga utgifter för
förvaltningen av statens jordbruksdomäner har departementschefen anfört:
»Att domänintendenternas arvoden numera måste betecknas såsom
alltför låga, finner jag uppenbart. Såsom domänstyrelsen antytt hava
visserligen förslag framkommit till omorganisation av förvaltningen av
kronans jordbruksdomäner, varav naturligtvis domänmtendentsbefattningarna
skulle röna inverkan, men då utredningen härom ej är avslutad
och det i varje fall synes sannolikt, att, i den män frågan förbindes
med inrättandet av distriktsstyrelser, densamma icke på grund
av personalbristen inom skogsstaten kan inom den närmaste tiden företagas
till avgörande, anser jag nämnda förslag icke böra få utgöra
hinder för att bereda dessa befattningshavare en välbehövlig arvodesförhöjning.
Jag vill erinra, att numera särskild domänintendet blivit förordnad
för Kalmar län. De av domänstyrelsen föreslagna arvodesbeloppen
synas mig lämpligt avvägda, men håller jag före, att Kungl. Maj: t
bör äga frihet att bestämma de särskilda arvodenas storlek. Av skilda
anledningar kunna nämligen ändringar finnas böra ske, vilket, också
hittills inträffat. Mot det föreslagna totalbeloppet, 53,700 kronor, har
jag ej något att erinra.
I de till resekostnader vid domän förvaltningen samt till övriga
med förvaltningen av jordbruksdomänerna förenade kostnader upptagna
beloppen, respektive 45,000 och 100,000 kronor, har domänstyrelsen
icke ifrågasatt någon ändring. På grund av numera höjda dagtraktamenten,
stegrade biljettpris m. m. synes mig emellertid det förra av dessa
belopp böra höjas till 70,000 kronor.»
IT. Krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1019.
Beträffande krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 har
departementschefen anfört följande:
»I den av riksdagen godkända beräkningen över driftkostnaderna
för statens domäner för år 1918 finnes upptagen en post till krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1917. Med hänsyn till den omläggning
av budgetens anordning, som medfört, att krigstidstillägg och
krigstidshjälp för år 1918 vad beträffar den personal, som avlönas
från anslag under huvudtitlarna, uppförts å tilläggsstat för samma år,
27
Riksdagens skrivelse Nr 373-
höra icke heller för domänfondens vidkommande 1919 års driftkostnader
belastas med utgifter för sagda ändamål för år 1918. Enligt riksdagens
redan fattade beslut skola dessa utgifter för år 1918 vad statens domäner
angår bestridas av verkets medel, och den åtgärd, som må erfordras
för att sagda utgift må bliva vederbörligen beaktad vid statsregleringen,
lärer icke ankomma på jordbruksdepartementet.
dag vill däremot’ erinra, att chefen för finansdepartementet vid
framläggandet av förslag till årets statsverksproposition anfört, att det
syntes påtagligt, att jämväl för år 1919'' sådana dyrtidstillägg, som nyss
nämnts, måste beredas vederbörande och borde tillsvidare upptagas till
samma belopp, vartill de beräknats för år 1918. Han anförde även,
att han i fråga om befattningshavare vid de affärsdrivande verken tagit
hänsyn till dyrtidstilläggen åt dem vid beräkningarna över samma
verks inkomster för sistnämnda ar. Med hänsyn härtill lärer nu visst
belopp för år 1919 böra härtill upptagas bland statens domäners driftkostnader.
T propositionen nr 10 beräknades ifrågavarande kostnad för år
1918 vad statens domäner angår till 1,400,000 kronor. Riksdagen, som
beslöt vissa ändringar å de av Kung!. Magt föreslagna grunderna för
krigstidstilläggen och krigstidshjälpen, medförande ökade utgifter för
statsverket, ansåg beloppet böra beräknas till 1,900,000 kronor. Då
vid bifall till mina här förut framlagda förslag till provisorisk lönereglering
samt tillfällig löneförbättring m. m. de belopp, å vilka krigstidstillägg
bör beräknas, bliva ganska avsevärt höjda, torde för krigstidstillägg
och krigstidshjälp för år 1919 beträffande statens domäner
icke böra beräknas lägre belopp än 2,100,000 kronor.»
Av den förebragta utredningen synes riksdagen behovet av arbetskrafternas
ökande inom domän styrelsen ådagalagt. Särskilt torde vara
nödvändigt att chefen beredes lättnad i hans arbete. Riksdagen anser
med hänsyn härtill välbetänkt att, såsom föreslagits, inrätta en souschefsbefattning
inom styrelsen, och delar riksdagen den meningen, att
i varje särskilt fall bör avgöras, huruvida generaldirektörs- eller souschefsbefattningcn
bör besättas med en fackman på det skogliga området.
Rörande arvodet till generaldirektören och souschefen, deras rätt till
pension m. m. instämmer riksdagen med departementschefen.
Riksdagen får jämväl biträda förslaget om inrättande av en skogsindelningsbyrå.
Mot storleken av det härför beräknade anslaget, vilket
riksdagen i’ likhet med departementschefen anser tillsvidare böra uppföras
å extra stat, har riksdagen intet att invända.
Kostnader för
domämly•
relsen.
28
Kostnader för
statens skogsdomäner.
Skogsstatens
ordinarie
personal.
Riksdagens skrivelse Nr 373.
Förslaget om tillsättande av två domänfullmäktige föranleder ingen
erinran Irån riksdagens sida. Ej heller anser riksdagen någon invändning
kunna göras mot den föreslagna förändringen av notarietjänsterna
å styrelsens tre ordinarie skogsbyråer till befattningar såsom jägmästare
utan revir med avlöning motsvarande jägmästare i lägsta iöneklassen
eller 5,200 kronor. Mot uppförande å ordinarie stat av en tredje revisorsbefattning
har riksdagen ej funnit anledning till erinran.
Då behovet av ökat arbetsbiträde å domänfiskalskontoret synes
riksdagen förefinnas, anser sig riksdagen böra biträda förslaget att i
stället för den nu där tjänstgörande amanuensen anställa en notarie å
extra stat.
Förslaget att uppföra ett särskilt belopp för befordringsavgifter —
för styrelsens och styrelsen underlydande personals tjänstepost — biträder
riksdagen. Härför torde, såsom departementschefen anfört, böra beräknas
en summa av 60,000 kronor.
Mot den föreslagna höjningen i expensanslaget från 18,000 till
25,000 kronor har riksdagen icke något att erinra.
Ifrågavarande förändringar synas riksdagen lämpligen böra såsom
föreslagits inträda med år 1919.
Vad beträffar den föreslagna provisoriska löneregleringen för skogsstatens
hela ordinarie och extra personal synes den i statsrådsprotokollet
förebragta utredningen giva vid handen, att denna är av omständigheterna
påkallad. Riksdagen biträder sålunda förslaget att de nuvarande avlöningarna
ökas för överjägmästare, jägmästare och skogsingenjörer
med 900 kronor och fö]- kronojägare och tillsyningsman med 600
kronor samt att ålderstilläggen för sistnämnda befattningshavare höjas
från 100 till 150 kronor. Riksdagen instämmer även i förslaget beträffande
avdrag å lönen med minst 200 kronor för kronojägare och
tillsyningsmän, som åtnjuta fri bostad.
Mot förslaget om förändring av befattningarna, såsom biträdande
skogsingenjörer till skogsingenjörsbefattningar samt uppförande i staten
såsom ordinarie tjänstemän av överjägmästareassistenter, skogstaxatorer
och flottledningsingenjören har riksdagen intet att erinra liksom ej heller
mot de av Kungl. Maj:t förordade avlöningar för samtliga nu nämnda
befattningshavare.
Vad angår förslaget om uppförande å ordinarie stat av en ny
jägmästartjänst, i stället för den extra befattningen såsom biträdande
jägmästare i Kopparbergs revirs Garpenbergsdel, biträder riksdagen jämväl
Riksdagens skrivelse Nr 373. 29
detta förslag. Med den nya tjänsten bör förenas avlöningsförmåner
enligt 5:e klassen i lönekommissionens avlöningsförslag.
Behovet av uppförande i staten av 129 nya ordinarie krono] ägartjänster
anser riksdagen ådagalagt, varför riksdagen ansluter sig till förslaget
härom.
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att ett visst belopp
bör uppföras för reseanslag till kronojägare och tillsyningsman att av
Kungl. Maj:t fördelas med hänsyn till omständigheterna beträffande de
olika befattningarna, och torde detta belopp böra i betraktande av höjningarna
i biljettpris och skjutslegor, i enlighet med vad av Kungl. Maj:t,
föreslagits bestämmas till 140,000 kronor.
Mot de föreslagna arvodesbeloppen för den biträdande jägmästaren
inom Värmlands län, för revirassistenter och skyddsskogsassistenter samt
extra skogsingenjörer har riksdagen icke något att erinra. Assistenternas
begynnelsearvoden böra alltså för olika delar av landet bliva resp. 3,000,
3,400 och 3,600 kronor, vartill komma två arvodesförhöjningar å 200
kronor. De extra skogsingenjörerna böra erhålla arvode å 3,400 kronor
jämte enahanda arvodesförhöjningar.
Förslaget att för dimensionslagens tillämpningsområde inrätta en
ny grupp av befattningshavare med tjänsteställning mellan skogsingenjörerna
och tillsyningsmännen synes riksdagen i berörda statsrådsprotokoll
vara väl motiverat. Benämningen å de nya befattningshavarna
bör, på sätt föreslagits, lämpligen bliva skogsfogde. Beträffande det
föreslagna arvodet till dessa befattningshavare bär riksdagen icke något
att erinra häremot.
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag bör arvodestillökning med
400 kronor för år redan under år 1918 tillkomma de extra skogsingenjörerna,
ävensom de assistenter, vilka enligt de bestämmelser, som gällde
före den vid fjolårets riksdag beslutade ändringen i rese- och traktamentsersättningarna,
ägde åtnjuta särskilt dagtraktamente av 6 kronor.
Beträffande skogstaxatorerna, vilka nu föreslås att från och med år 1919
uppföras å ordinarie stat, bör tillökning med samma belopp beviljas för
år 1918.
Riksdagen har ingen erinran att göra mot den föreslagna höjningen
av anslagsposten till ålderstillägg åt skogsstatens personal från 125,000
till 150,000 kronor eller mot det för pensionering av nämnda personal
upptagna beloppet, 65,000 kronor.
Beträffande de ifrågasatta ändringarna i den i kungörelsen den 28
augusti 1917 angående ändrade grunder för resekostnads- och trakta
-
Sho gasta tens
extra
personal.
30 Riksdagens skrivelse Nr 373.
mentsersättning åt befattningshavare vid skogsstaten lämnade föreskriften,
att halvt dagtraktamente må utgå vid resa, som räckt minst 8 men ej
fullt 12 timmar, har riksdagen ej heller något att erinra däremot, att
nedsättning sker i nämnda tid från 8 till 6 timmar. Förslaget, att
till skogsstatens reseersättningar beräkna ett belopp av förslagsvis
1.300.000 kronor, föranleder icke någon invändning från riksdagens sida.
Kostnader för Den föreslagna höjningen av domänintendenternas arvoden finner
*bruksdoma'' riksdagen befogad, och anser riksdagen i likhet med departementschefen
„er. anslagsbeloppet till resekostnader vid domänförvaltningen böra höjas till
70.000 kronor. Hela beloppet till kostnader för statens jordbruksdomäner
kommer således att uppgå till 223,700 kronor.
Mot Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har riksdagen ej heller funnit
skäl till erinran.
Driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner under år
1919 skulle sålunda komma att beräknas på följande sätt:
I. Kostnader för domänstyrelsen:
avlöningsstat för styrelsen ..........................
kronor
216,400
extra byråer hos styrelsen.........................
33,900
extra notarie å domänfiskalskontoret.........
.»
3,900
ålderstillägg åt styrelsens personal............
»
13,000
pensionering av styrelsens personal .........
»
2,300
anställande av extra amanuenser och bi-
träden hos styrelsen samt renskrivning
m. m...........................................................
»
11,000
postbefordringsavgifter ...............................
y>
60,000
styrelsens expenser ......................................
»
25,000
rese- och traktamentsersättning åt styrel-
sens personal..............................................
6,000
tryckningskostnader för styrelsen...............
»
9,500
II. Kostnader för statens skogsdomäner:
skogsstatens ordinarie personal ..................
kronor
2,290,000
» extra » ..................
»
685,000
ålderstillägg åt skogsstatens personal......
»
150,000
pensionering av » » ......
y>
65,000
reseersättningar................................................
»
1,300,000
ersättning för expeditionslokal .................
»
38,100
31
Riksdagens skrivelse Nr 373.
förnyelsefond för återväxtkostnader ......... kronor 2,350,000
egentliga förvaltningskostnader .................. » 14,327,200
kronor 21,205,300
Avgår
a) ordinarie anslag för tillsyn å
enskildas skogar i lappmarkerna
och Sära a socken med
Idre kapellag...................... kronor 200,000
b) ordinarie anslag för tillsyn å
enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbotten slana
kustland ................................ » 130,000
c) extra anslag för sistnämnda
ändamål ............................... » 80,000 410,000 20,795,300
III. Kostnader för statens jordbrnksdomäner:
avlöning åt domänintendenter .................. kronor 53,700
resekostnader vid domänförvaltningen...... )) 70,000
övriga med förvaltningen av jordbruks
domänerna
förenade kostnader............... » 100,000 223,700
IV. Krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 ................................. 2,100,000
Summa kronor 23,500,000
Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen anmäla, att
riksdagen
dels godkänt de av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslagen till avlöningsstater för domänstyrelsen och för skogsstatens
ordinarie personal, att tillämpas från och med år 1919;
dels förklarat, att de villkor och bestämmelser, som äro stadgade
för åtnjutande av de i nu gällande stater för domänstyrelsen och för
skogsstatens ordinarie personal upptagna avlöningsförmåner, skola vara
gällande även i fråga om avlöningar till samtliga ordinarie befattningshavare
å vederbörande nya stat, dock med de av departementschefen
tillstyrkta förklaringar och tillägg;
dels förklarat, att en var, som med eller efter den 1 januari 1919
tillträder ordinarie befattning i domänstyrelsen eller skogsstaten, skall
32 Riksdagens skrivelse Nr 373.
vara pliktig att underkasta sig de sålunda tillstyrkta villkoren och bestämmelserna,
samt att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar
i nämnda styrelse eller inom skogsstaten, vilka icke före den 1
december 1918 anmäla, att de vilja övergå till vederbörande nya avlöningsstat
och underkasta sig de för avlöningens åtnjutande stadgade
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande avlöningsstat
tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den män ej
annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit
dem;
dels, med godkännande av de utav departementschefen i statsrådsprotokollet
gjorda beräkningar, såsom driftkostnader under år 1919 för
statens domäner, förslagsvis uppfört ett belopp av 23,500,000 kronor, att
utgå av domänfondens avkastning;
dels ock medgivit, att arvodestillökning med 400 kronor för helt
år räknat må under år 1918 av domänfondens avkastning utgå till en
var skogstaxator och extra skogsingenjör ävensom sådan assistent, vilken
enligt de bestämmelser, som gällde före ikraftträdandet av den vid 1917
års riksdag beslutade ändringen i rese- och traktamentsersättning till
skogsstatens personal, skulle ägt åtnjuta särskilt dagtraktamente av 6
kronor.
Stockholm den 12 juni 1918.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.