Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående villkorlig straffdom m. m.

1918-06-14 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:390, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående villkorlig straffdom m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagen skrivelse Nr 390.

1

Nr 300.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag angående villkorlig straffdom

m. m.

(Lagutskottets utlåtande nr 74.)

Till Konungen.

Genom en den 26 april 1918 dagtecknad proposition, nr 375, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid

propositionen fogade förslag till

1) lag angående villkorlig straffdom,

2) lag om ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken,

3) lag om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 17 oktober 1900 om

straffregister och

4) lag om ändrad lydelse av 1, 6, 7 och 8 §§ i lagen den 22 juni

1906 angående villkorlig frigivning.

Under åberopande av vad som anförts i lagutskottets av riksdagen

godkända utlåtande nr 74, varav tryckt exemplar härvid fogas, får

riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna de i propositio
Biliang

till riksdagens protokoll 1918. lå samt. 130 käft. (Nr 390.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 390.

nen innefattade lagförslagen, anmäla, att riksdagen i anledning av samma

proposition för sin del antagit följande förslag till

Lag

angående villkorlig straffdom.

Med upphävande av lagen den 22 juni 1906 angående villkorlig

straffdom stadgas som följer:

1 §•

Dömes någon till straffarbete, ej över sex månader, eller fängelse,

ej över ett år, och finnes, med hänsyn särskilt till den dömdes karaktär

och personliga förhållanden i övrigt, skälig anledning antaga, att han

skall utan det sålunda ådömda straffets undergående låta sig rättas, må

domstolen kunna i domen förordna, att med straff, som nu är nämnt, skall

anstå och att på den dömdes uppförande under viss prövotid samt på

omständigheter i övrigt, som i denna lag angivas, skall bero, huruvida

straffet skall gå i verkställighet.

Yad sålunda är stadgat må, där straffet bestämmes till böter, ock

å det straff kunna tillämpas, dock ej i annat fall, än där det är anledning

antaga, att den dömde till följd av fattigdom och bristande förvärvsförmåga

skulle nödgas avtjäna böterna med frihetsstraff.

Ådömas böter jämte frihetsstraff, som i första stycket sägs, må

anstånd enligt denna lag kunna lämnas med båda straffen eller ock med

frihetsstraffet, men ej med bötesstraffet allena; och äge, där anstånd beviljas,

sammanläggning av böterna med frihetsstraff ej rum.

2 §.

Villkorlig dom, som i 1 § sägs, må ej brukas, där den tilltalade

under de tio år, vilka närmast föregått brottet, blivit dömd till straffarbete

eller fängelse eller under samma tid undergått dylikt straff, som

blivit honom tidigare ådömt. Ej heller må villkorlig dom meddelas i

fall, där straffpåföljd enligt 2 kap. 19 § strafflagen ådömes.

Vad i denna lag är stadgat angående meddelande av villkorlig dom

skall ej hava avseende å straff, som ådömes för förbrytelse mot tryckfrihetsförordningen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 390.

3

Villkorlig dom må ej användas vid brott, för vilket straff är utsatt

i strafflagen för krigsmakten, i annat fall, än då straffet ådömes

efter 8 kap. i sistnämnda lag.

Ådömes jämte frihets- eller bötesstraff, i fråga varom villkorlig

dom enligt denna lag må brukas, disciplinstraff efter strafflagen för krigsmakten,

utgöre den omständighet ej hinder för beviljande av anstånd

med förstnämnda straff. Beviljas anstånd, äge sammanläggning av

straffen ej rum.

3 §•

Prövotiden varar intill dess tre år eller, i fall varom i 1 § andra

stycket förmäles, intill dess ett år förflutit från den dag, då domen i de

delar, som i 20 § sägs, vann laga kraft.

4 §•

Den dömde skall, där ej i den villkorliga domen, enligt vad i andra

stycket sägs, eller sedermera, enligt vad i 10 § omförmäles, annorlunda

bestämmes, under prövotiden stå under övervakning av därtill, på sätt

i 10 § sägs, förordnad person (övervakare), som har att utöva tillsyn

över den dömdes uppförande och att söka befordra vad som kan lända

till hans rättelse.

Kan av särskilda skäl antagas, att den dömde skall utan övervakning

låta sig rättas, skall i domen föreskrivas, att övervakning ej skall

äga rum. Meddelas ej sådan föreskrift, skall i domen intagas erinran

därom, att den dömde''jämlikt första stycket skall stå under övervakning.

5 §•

Den dömde skall under prövotiden föra ett ordentligt och ostraffligt

leverne, undvika dåligt sällskap och bemöda sig om utväg till försörjning

på lovligt sätt samt, där han ålagts ersätta genom brottet

uppkommen skada, göra vad i hans förmåga står att fullgöra sin skyldighet

därutinnan.

6 §•

Står den dömde under övervakning, skall han hålla övervakaren

städse underrättad om sin bostad och adress, på kallelse inställa sig hos

honom och ej undandraga sig hans besök, ofördröjligen besvara hans

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 390.

skriftliga meddelanden, uppmärksamt åhöra hans råd och varningar, ej

lämna arbetsanställning, utan att dessförinnan hava inhämtat övervakarens

råd, samt i övrigt söka, i vad på den dömde må bero, underlätta

övervakningens fullgörande.

Yar den dömde vid åtalets anhängiggörande under tjuguett år,

må i domen kunna åläggas honom skyldighet, i visst avseende eller i

allmänhet, att efterkomma föreskrift och foga sig i anordning, som övervakaren

finner erforderlig för hans rättelse.

7 §•

Uppkommer på grund därav, att den dömde och övervakaren vistas

på skilda orter, eller av annan anledning svårighet för den dömde att

inställa sig hos övervakaren eller för denne att göra besök hos den

dömde, må övervakaren kunna anlita lämplig person såsom biträde vid

inhämtande av de upplysningar, som äro för övervakningen behövliga.

• Vad 6 § innehåller om skyldighet för den dömde att inställa sig på

kallelse och ej undandraga sig besök samt i övrigt söka underlätta övervakningens

fullgörande skall gälla, även då övervakning utövas i nu

angivet avseende genom övervakarens biträde.

8 §•

Vid övervakningens utövande skall iakttagas, att, såvitt möjligt är,

den dömde icke utsättes för allmän uppmärksamhet eller störes i sin

lovliga verksamhet samt att kostnader icke ådragas honom utöver vad

som är oundgängligen nödvändigt.

9 §•

Övervakning, som i denna lag avses, skall stå under domstols

vårdnad. Har allmän underrätt meddelat villkorlig dom i målet, vare

den vårdnadsdomstol. I annat fall skall domstol, som i målet meddelar

sådan dom, tillika till vårdnadsdomstol utse den allmänna underrätt, som

med hänsyn till den dömdes vistelseort eller andra omständigheter finnes

därtill lämplig.

Finner vårdnadsdomstolen eller, då den ej håller sammanträde,

dess ordförande, att med hänsyn till den dömdes vistelseort eller andra

omständigheter vårdnaden bör överflyttas på annan allmän underrätt,

meddele därom beslut.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 390.

10 §.

Vårdnadsdomstolen skall, så snart ske kan, förordna såsom övervakare

därtill lämplig och villig person samt tillställa såväl övervakaren

som den dömde övervakningsbok, vilken, upprättad på sätt Konungen

närmare bestämmer, är avsedd att tjäna till ledning och kontroll i fråga

om övervakningen. Domstolen må kunna entlediga övervakaren och förordna

annan i hans ställe. Yad nu är sagt om vårdnadsdomstolen skall,

då den ej håller sammanträde, gälla dess ordförande.

Kan, då sex månader av prövotiden förflutit, av särskilda skäl antagas,

att den dömde låter sig rättas utan övervakning, skall vårdnadsdomstolen

bestämma, att övervakningen upphör.

Vårdnadsdomstolen må kunna förordna, att bestämmelse om skyldighet,

varom i 6 § andra stycket förmäles, skall förfalla.

11 §•

Begår den, som genom villkorlig dom undfått anstånd med straff,

efter domens meddelande men före prövotidens slut brott, och varder

han därför dömd till straffarbete eller fängelse, skall domstolen, som

ådömer det nya straffet, tillika förklara anståndet med det äldre förverkat.

Dömes han till annat straff än straffarbete eller fängelse, må

anståndet kunna förklaras förverkat.

12 §.

Varder den, som för begånget brott erhållit villkorlig dom, övertygad

att hava före domens meddelande förövat annat brott, då skall,

vid bestämmande jämlikt 4 kap. 9 § strafflagen av straff för brotten,

ock förordnas, huruvida anstånd enligt denna lag må äga rum.

13 §.

Åsidosätter den dömde, utan att därigenom, såsom i 11 § sägs,

göra sig skyldig till brott, något av vad enligt 5 § åligger honom, eller

fullgör han ej honom åliggande, i 6 och 7 §§ omförmälda skyldigheter,

må varning kunna meddelas honom eller ock anståndet kunna förklaras

förverkat.

Beslut härom ankommer, där anståndet är förenat med övervakning,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 390.

å vårdnadsdomstolen, men eljest å den rätt, varunder den dömde har sitt

bo och hemvist, eller, om han ingenstädes äger stadigt hemvist, domstolen

i den ort, där han finnes vid tid, då framställning göres enligt 16 §.

Varning må ej meddelas efter prövotidens utgång, ej heller må

anstånd efter ty nu är sagt förklaras förverkat, med mindre framställning

enligt 16 § gjorts under prövotiden.

14 §.

Förverkas ej anståndet, och kommer ej heller av orsak, som i

12 § sägs, ny dom, vare straffet förfallet.

15 §.

Varder den, som står under övervakning, vid domstol tilltalad för

brott, skall övervakaren, så snart detta kommit till hans kännedom, hos

domstolen anmäla, att den tilltalade genom villkorlig dom undfått anstånd

med straff.

16 §.

Framställning om åtgärd jämlikt 13 § göres skriftligen hos domstolen

av allmänna åklagaren.

Anser övervakare åtgärd jämlikt 13 § böra vidtagas, ingive till

vederbörande åklagare, jämte erforderlig utredning, begäran att denne

måtte därom göra framställning. Finner åklagaren ej därtill skäl, vare

övervakaren obetaget att själv hos domstolen göra sådan framställning.

17 §.

Beslut om anstånds förverkande jämlikt 13 § eller om varning må

ej fattas, utan att den dömde lämnats tillfälle att yttra sig över framställningen.

Står han under övervakning och har framställningen ej

gjorts av övervakaren eller på dennes begäran, skall övervakarens yttrande

inhämtas.

Har framställningen ingivits å tid, då domstolen ej håller sammanträde,

må domstolens ordförande kunna dels lämna den dömde tillfälle

att före domstolens sammanträde ingiva skriftligt yttrande över framställningen

dels ock före sammanträdet inhämta yttrande från övervakaren.

Varning skall meddelas den dömde personligen. Är han ej per
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 300.

7

sonligen tillstädes vid det sammanträde, då beslutet om varning fattas,

skall denna snarast möjligt meddelas honom av domstolens ordförande;

och äger denne att förordna om den dömdes inställande för mottagande

av varning.

18 §.

Äro flera villkorliga domar meddelade och varar prövotid för beviljat

anstånd ännu, då ny sådan tid börjar löpa, skall jämväl i anledning

av det tidigare anståndet tillämpas vad i följd av det senare anståndet

gäller såväl i fråga om skyldighet för den dömde att stå under

övervakning som beträffande hans lydnadsplikt jämlikt 6 § andra stycket,

vårdnadsdomstol och övervakare. Domstol, som meddelar den senare

villkorliga domen, må dock kunna föreskriva att, om lydnadsplikt jämlikt

6 § andra stycket åvilar den dömde, när den nya prö vo tiden börjar

löpa, därmed skall fortfara.

Vad i andra punkten av första stycket är sagt skall äga motsvarande

tillämpning, när anstånd beviljas i fall som i 12 § sägs.

19 §.

Vid vårdnadsdomstolen skola föras särskilda, för vårdnadens utövande

nödiga anteckningar.

Det åligger övervakaren att till vårdnadsdomstolen avgiva skriftliga

rapporter rörande de omständigheter, som kunna vara av betydelse för

vårdnaden.

När vårdnadsdomstol utses eller vårdnaden överflyttas, skall ofördröjligen

underrättelse om beslutet jämte utdrag av protokollen i målet,

i vad den dömde angår, samt övriga till ärendet hörande handlingar i

huvudskrift eller bestyrkt avskrift insändas till den domstol, beslutet

avser. Överflyttas vårdnaden, skall beslutet därom givas den dömde och

övervakaren tillkänna.

Meddelar domstol eljest beslut, som innebär ändring i vad som är

bestämt i fråga om vårdnadsdomstol eller övervakning och vad därmed

har sammanhang, skall domstolen, i den mån så finnes erforderligt,

därom ofördröjligen underrätta såväl vårdnadsdomstolen som övervakaren.

20 §.

Prövotiden börjar, då parterna, på sätt i nästföljande paragraf sägs,

förklarat sig nöjda med domen, i vad den avser straff, anstånd, över
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 390.

vakning och skyldighet, som i 6 § andra stycket sägs, eller domen eljest

i dessa delar vinner laga kraft. För slutdag skall den dag anses, som

genom sitt tal i månaden motsvarar den, från vilken tidräkningen börjas.

Finnes ej motsvarande dag i slutmånaden, varde den månadens sista dag

ansedd för slutdag.

21 §.

Vill före hesvärstidens utgång part förklara sig nöjd med villkorlig

dom antingen i dess helhet, så vitt den dömde rörer, eller i vad domen

avser straff, anstånd, övervakning och skyldighet, som i 6 § andra stycket

sägs, må, där underrätt meddelat domen, förklaringen avgivas inför

denna. Sådan förklaring må ock avgivas inför annan domstol, om denna

är den dömdes vårdnadsdomstol, eller inför Konungens befallningskavande

eller magistrat, så ock, i vittnens närvaro, inför ordförande i vårdnadsdomstolen

eller ordförande i magistrat, inför polismästare eller inför tillsyningsman

eller föreståndare vid häkte eller fängelse.

Förklaring, vilken avgives inför annan än underrätt, som meddelat

domen, skall icke gälla, utan att vid tiden för förklaringens avgivande

domen eller bevis av domstolen eller domaren om målets utgång, såvitt

den dömde rörer, finnes att tillgå för den, som mottager förklaringen.

22 §.

Förklaring, som avgivits i överensstämmelse med vad i 21 § är

stadgat, må icke återtagas. Har part, innan förklaringen avgives, besvärat

sig över domen, skola besvären anses vara återkallade genom förklaringen

såvitt angår fråga, som förklaringen avser.

Den som mottagit förklaringen, skall ofördröjligen avsända underrättelse

därom till den domstol, som ägt upptaga besvär över domen.

Skall den dömde stå under övervakning och har förklaringen ej

avgivits inför underrätt, som meddelat den villkorliga domen, eller, där

annan rätt är vårdnadsdomstol, inför denna eller inför vårdnadsdomstolens

ordförande, skall den, som mottagit förklaringen, ofördröjligen avsända

underrättelse därom till domstol, som meddelat den villkorliga

domen; och har denna domstol därefter att, om annan rätt är vårdnadsdomstol,

skyndsamt underrätta denna.

23 §.

Ordföranden i vårdnadsdomstolen, skall, där så erfordras, snarast

möjligt inhämta underrättelse, huruvida den villkorliga domen vunnit

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 390.

9

laga kraft. Domstol, där talan fullföljts mot villkorlig dom, skall ofördröjligen

till vårdnadsdomstolen översända sin i målet meddelade dom.

Yad sålunda kommit till ordförandens kännedom skall denne, i den

mån så finnes erforderligt, meddela övervakaren.

24 §.

Om fullföljd av talan mot beslut, varigenom anstånd med straff

jämlikt 13 § förklarats förverkat, samt om verkställighet före besvärstidens

utgång av straff, som avses i sådant beslut, gäller vad stadgat är

om överklagande av allmän domstols slutliga utslag i brottmål samt, i

tillämpliga delar, vad om verkställighet av straff, ådömt genom icke laga

kraft ägande utslag, är föreskrivet.

Beslut om varning må icke överklagas, ej heller beslut, som fattats

jämlikt 9 eller 10 §.

25 §.

Har polismyndighet eller åklagare häktat någon för brott, och ingår

i den straffsats, som finnes för sådant brott bestämd, straffarbete i

sex månader eller kortare tid eller fängelse i ett år eller kortare

tid, skall, därest den häktade erkänt gärningen, och fall ej föreligger,

som omförmäles i 2 §, polismyndigheten eller åklagaren ofördröjligen

ingiva anmälan om häktningen till ordföranden i vederbörlig domstol;

och har ordföranden att skyndsamt för vinnande av utredning, huruvida

erforderliga förutsättningar för villkorlig dom finnas, förordna om särskild

förundersökning, där ej anledning är antaga, att sådan utredning

kommer att därförutan vara för domstolen tillgänglig.

Prövas eljest, då talan om ansvar väckts, särskild förundersökning

behövlig för erhållande av utredning i avseende, som nu är sagt, må

sådan förundersökning kunna beslutas av ordföranden före målets handläggning

vid domstol och därefter av domstolen.

Vid beslut om särskild förundersökning skall lämplig och villig

person (förundersökare) förordnas att utföra densamma.

26 §.

Det åligger förundersökaren att utan dröjsmål till domstolens ordförande

ingiva skriftlig berättelse över förundersökningen, att i de delar

ordföranden kan anse nödigt fullständiga densamma samt att på kallelse

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 130 käft. {Nr 390.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 390.

av domstolen eller dess ordförande inställa sig vid domstolen för att i

fall av behov gå denna tillhanda med upplysningar och den ytterligare

undersökning, som kan anses erforderlig.

27 §.

Förundersökaren åtnjute efter domstolens prövning av allmänna

medel skäligt arvode för utfört arbete samt ersättning för nödvändiga

utgifter. Beslut härom gånge i verkställighet, ändå att det ej vunnit

laga kraft. Skriftligt besked om beslutet skall, där det begäres, utan

avgift tillhandahållas förundersökaren.

28 §.

Finner domstolen det vara till avsevärt men för den tilltalade eller

annan, att kännedom om personliga förhållanden, som inför domstolen

framkomma genom förundersökningen och därmed sammanhängande utredning,

i följd av rättegångens offentlighet vinner spridning, må domstolen

kunna bestämma, att under handläggningen av sådan fråga åhörarna

skola avträda.

29 §.

De närmare föreskrifter, som för tillämpning av denna lag erfordras

angående övervakning och särskild förundersökning samt vad därmed

har gemenskap, meddelar Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919; dock skall jämväl

efter nämnda dag lagen den 22 juni 1906 angående villkorlig straffdom

tillämpas i fall, där målet blivit av första domstol avdömt före den 1

januari 1919.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 39U.

11

Lag

om ändrad lydelse av 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 16 kap. 10 § och 25 kap. 5 § rättegångsbalken

skola erhålla följande ändrade lydelse:

16 KAP.

10 §.

Har underrätt genom beslut under rättegången dömt någon till utgivande

av vite eller till ansvar för uteblivande eller annan förseelse i

målet; eller ogillat yrkande om ansvar för förseelse, som nu är sagd,

eller om ådömande av förelagt vite för uteblivande; eller utlåtit sig angående

ersättning åt förundersökare jämlikt lagen angående villkorlig

straffdom eller åt vittne eller annan, som kallats att meddela upplysning

i målet, eller åt någon, som av rätten eller Konungens befallningshavande

förordnats att i rättegången biträda häktad eller som av rätten förordnats

att i visst mål eller ärende biträda såsom tolk; eller skilt fullmäktig

från fullmäktigskapet: mot det beslut skall, i händelse av missnöje,

särskild talan föras; och skall underrättelse härom i sammanhang med

beslutet av rätten meddelas. Lag samma vare, där genom beslut, som

av underrätt meddelats under rättegången, kvarstad eller skingringsförbud

eller därmed jämförlig åtgärd beviljats eller yrkande om hävande

av sådan åtgärd ogillats.

25 KAP.

5 §•

Vill part klaga över beslut, varigenom underrätt dömt till värjemålsed,

skall i fråga om sättet för talans fullföljd lända till efterrättelse

vad i sådant hänseende gäller om rättens slutliga utslag i målet. Har

underrätt eljest under rättegång meddelat beslut, som enligt lag må särskilt

överklagas, skall talan mot beslutet föras genom besvär. Lag samma

vare, där i fråga, som rörer förundersökare jämlikt lagen angående villkorlig

straffdom eller fullmäktig eller vittne eller annan, som kallats att

meddela upplysning i målet, eller rättegångsbiträde åt häktad eller tolk,

underrätt i slutligt utslag meddelat beslut av beskaffenhet att, där det

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Biksdagens skrivelse Nr 390.

under rättegången givits, särskild klagan varit tillåten. Innefattar eljest

underrätts slutliga utslag beslut, som, där det under rättegången givits,

kunnat särskilt överklagas, skall talan mot det beslut föras i sammanhang

med fullföljd av talan i huvudsaken; vill ej den, som är med beslutet

missnöjd, fullfölja talan i huvudsaken, vare lag, som hade beslutet blivit

under rättegången meddelat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919.

Lag

om ändrad lydelse av 2 § i lagen den 17 oktober 1900 om straffregister.

Härigenom förordnas, att 2 § i lagen den 17 oktober 1900 om

straffregister skall erhålla följande ändrade lydelse:

2 §•

1 mom. För envar, om vilken blivit så dömt, som i 1 § sägs,

skall från domstolen eller myndigheten till registret lämnas särskild uppgift,

innefattande upplysning om hans namn och vad i övrigt må erfordras

till hans betecknande, om förbrytelsen eller, då tvångsarbete ådömts,

anledningen därtill samt om domen.

2 mom. Beträffande den, som för brott erhållit villkorlig dom,

skall, där han sedermera av domstol förklarats skola undergå straff för

detta brott, därom till registret lämnas uppgift, evad straffet är.

3 mom. Har den, som från straffanstalt lösgivits enligt lagen angående

villkorlig frigivning, därefter blivit före utgången av den för honom

bestämda prövotid för brott häktad, skall uppgift därom lämnas till registret

från den domstol, där åtalet efter häktningen först förevarit. Om

åtalets utgång skall ock i varje fall från domstol, som i målet dömt,

uppgift till registret lämnas.

4 mom. Om beslut, varigenom villkorligt medgiven frihet blivit

återkallad, skall från Konungens befallningshavande lämnas uppgift till

registret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 390.

13

Lag

om lindrad lydelse av 1, 6, 7 och 8 §§ i lagen den 22 juni IDOG angående villkorlig

frigivning.

Härigenom förordnas, att 1, 6, 7 och 8 §§ i lagen den 22 juni 1906

angående villkorlig frigivning skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §•

Har den, som undergår straffarbete på viss tid eller fängelse, utstått

två tredjedelar av straffet, och utgör den tid, under vilken straffet är

verkställt eller, på grund av domstols förordnande, som i 4 kap. 12 §

strafflagen sägs, skall anses verkställt, minst ett år, må, där omständigheterna

göra sannolikt, att den dömde på fri fot skall förhålla sig väl,

villkorlig frigivning med hans begivande kunna äga rum, på sätt i denna

lag sägs.

6 §•

Om villkorlig frigivning förordnar Konungen.

Framställning om sådan frigivning göres hos fångvårdsstyrelsen,

som med eget yttrande överlämnar framställningen till Konungen.

Underrättelse om bifallen framställning skall av fångvårdsstyrelsen

översändas till Konungens befallningshavande i det län, inom vilket den

frigivne skall uppehålla sig, och bör därvid, om så kan ske, bifogas förslag

å tillsyningsman.

7 §•

För den, som villkorligt frigives, utfärdar fångvårdsstyrelsen, efter

mottagen underrättelse om förordnande, som i 8 § sägs, frihetspass, däri,

såvitt icke i beslutet om frigivning är annorlunda stadgat, honom förelägges:

att begiva sig till den ort, inom vilken han skall äga att under

prövotiden vistas, och efter framkomsten till påteckning uppvisa passet

hos den, som skall över den frigivne utöva tillsyn, allt i enlighet med de

närmare föreskrifter, som i passet meddelas; att hos tillsyningsmannen

göra anmälan om bostad samt ombyte därav; att vid påfordran inställa

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 330.

sig hos tillsyningsmannen samt angående sin sysselsättning och övriga

förhållanden lämna de upplysningar, som av denne äskas; samt att ej

utan särskilt skriftligt medgivande uppehålla sig utom den anvisade

vistelseorten.

I passet skall jämväl införas fullständig underrättelse om vad den

frigivne i övrigt, likmätigt 2 § eller till följd av särskild bestämmelse i

frigivningsbeslutet, skall hava att under prövotiden iakttaga, så ock om

påföljden, därest han åsidosätter vad honom enligt passet åligger.

Den, som frigivits, vare pliktig att vid anfordran uppvisa passet

för polismyndighet.

8 §.

Tillsyningsman, som i 7 § sägs, förordnas för varje fall av Konungens

befallningshavande. Finnes ej annan person vara därtill lämplig

och villig, vare på landet landsfiskal samt i stad polismästare och

stadsfiskal pliktiga att mottaga sådant förordnande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919.

Stockholm den 14 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryokeriet, P. A. Norstedt & Söner

182827

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.