Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till vattenlag m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

1918-06-14 · 129 sidor, varav 118 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 118 av 129 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:391, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till vattenlag m. m., dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

1

Nr

391.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Majds proposition med förslag till vattenlag m. m., dels

ock i ämnet väckta motioner.

(Tredje särskilda utskottets utlåtande nr 1 och memorial nr 2.)

Till Konungen.

Genom en den 15 mars 1918 dagtecknad proposition, nr 128, har

Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid

propositionen fogade förslag till

1) vattenlag,

2) lag om vad iakttagas skall i avseende å införande av vattenlagen,

3) lag om förteckning å vattendrag, där kungsådra finnes,

4) lag om rätt att över annans mark framdraga ledning för vatten

till husbehovsförbrukning,

5) lag om ändrad lydelse av 25 kap. 1 § rättegångsbalken,

6) lag om ändrad lydelse av 37 § utsökningslagen,

7) lag om ändrad lydelse av 14 § i lagen den 27 juni 1896 om

rätt till fiske,

8) lag om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom, samt

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 131 höft. (Nr 391.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 391.

9) lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den

16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom.

De genom förevarande proposition framlagda lagförslag hava icke

kunnat av riksdagen oförändrade godkännas, utan Lar riksdagen i anledning

av nämnda proposition, ävensom i ärendet väckta motioner för sin

del antagit lagar av den lydelse här nedan angives. I samband härmed

vill riksdagen erinra, att Eders Kungl. Maj:t genom särskild proposition,

nr 172, förelagt riksdagen förslag till ändring av 8 § i förordningen

den 16 juni 1875 angående lagfart å fång till fast egendom

samt 24 och 36 §§ i förordningen av samma dag angående inteckning

i fast egendom även i annat hänseende än nu är i fråga; och kommer

riksdagen att beträffande nämnda proposition i annat sammanhang

hos Eders Kungl. Maj:t göra anmälan.

De av riksdagen alltså i anledning av propositionen nr 128 för

dess del antagna lagarna införas här som följer.

io) Vattenlag.

Härigenom förordnas, som följer:

1 KAP.

Om rätt till vatten.

Om jordägares rätt till vattnet å hans grund.

'' 1 §•

Envar äger att, med här nedan stadgade eller eljest lagligen gällande

inskränkningar, råda över det vatten, som finnes å hans grund.

2 §•

I rinnande vatten njute vardera sidans ägare lika lott i vattnet,

ändå att större del därav framrinner å den enes grund än å den andres.

Genom vad nu sagts göres ej rubbning i den rätt till större lott

i vattnet, som kan grundas å dom, urminnes hävd eller annan särskild

rättsgrund. Där utan sådan rättsgrund ena sidans ägare, då denna lag

träder i kraft, vid lågvatten tillgodogör sig mer än hälften av den fram
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 391.

rinnande vattenmängden, äge han till bevarande av sin rätt till vattnet

åberopa förut gällande lag.

Om inskränkningar i jordägarens rätt att råda över vattnet

å grunden.

Om inskränkningar i allmänhet.

3 §•

Ägare av strand vid sjö eller annat vatten vare, där vattenområdet

ej är honom tillhörigt, ändock berättigad att vid sin strand hava

mindre brygga, båt-, bad- eller tvätthus eller annan dylik byggnad, såframt

ej Vattenområdets ägare genom byggnaden lider men av någon

betydelse eller hinder mot byggnaden möter av stadgandena i 2 kap.

4 §•

Huruledes under vissa förutsättningar den, som äger råda över

vatten, kan förpliktas att till följd av företag, som avses i 2 eller 3

kap., underkasta sig förlust i honom tillkommande vattenmängd eller

vattenkraft, därom stadgas i nämnda kapitel; och gälle i fråga om rätt

till ersättning för sålunda tillskyndad förlust vad i 9 kap. finnes föreskrivet,

dock med de inskränkningar, som föranledas av stadgandena i

6 och följande §§ av detta kap. samt i 2 kap. 7 och 8 §§.

Beträffande skyldighet att i andra fall än i första stycket sägs

underkasta sig förlust, som ovan nämnts, så ock om gottgörelse därför

gälle vad särskilt är stadgat, dock med bär nedan föreskrivna inskränkningar

i rätten till ersättning, där sådan kunnat eljest ifrågakomma.

Om kungsådra.

5 §''

Kungsådra skall anses finnas i sådana områden i rinnande vatten,

som äro upptagna å lagakraftägande förteckning, upprättad i den ordning

särskilt stadgas.

Å förteckning, som nu sagts, skola uppföras de vattendrag, räknat

från viss genom utlopp ur sjö eller särskilt tillflöde bestämd plats, i

vilka vid lågvatten framrinner en vattenmängd av fem kubikmeter eller

mer i sekunden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 391.

6 §•

Tages i vattendrag, där kungsådra finnes, vatten i anspråk för

inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän farled eller allmän

flottled eller för fiskets tillgodoseende eller för torrläggning eller bevattning

av mark, vare ägare av strömfall eller annat område i vattendraget

pliktig att utan gottgörelse underkasta sig därigenom uppkommen förlust

i vattenmängd, i den mån förlusten tillsammans med det vatten,

som förut utan att ersättning därför utgått må hava tagits i anspråk

för ändamål, som nyss nämnts, icke överstiger en tredjedel av den i

varje tidsmoment framrinnande vattenmängden. Där viss myckenhet

vatten tages i anspråk oberoende av växlingarna i vattenföring, skall

omförmälda anpart beräknas av lågvattenmängden.

Om för ändamål, som ovan nämnts, åtgärd vidtages, varigenom i

strömfall, där kungsådra finnes, fallhöjden minskas, vare fallägaren

pliktig att utan gottgörelse vidkännas en tredjedel av den därigenom

uppkomna förlusten i vattenkraft; dock skall, där fallägaren går eller

förut gått förlustig jämväl vattenmängd, sammanlagt allenast en tredjedel

av den ursprungliga vattenkraften i den del av fallet, som borttages,

avstås utan ersättning.

Därest genom vattenreglering, som verkställts inom de närmaste

tjugu åren före framställandet av anspråk enligt denna §, lågvattenmängden

blivit ökad, skola de nu givna bestämmelserna icke vinna

tillämpning i avseende å den vunna ökningen.

7 §•

Har vattendomstol lämnat medgivande till bebyggande av strömfall,

där kungsådra finnes, och hava ej fyrtio år förflutit från den för

byggnadens fullbordande jämlikt 11 kap. 63 § bestämda tid, vare strömfallets

ägare icke på grund av vad i 6 § stadgats pliktig att utan gottgörelse

underkasta sig minskning i den fallhöjd, som han enligt vattendomstolens

beslut äger tillgodogöra sig, i vidare mån än att för varje

förflutet år utöver tjugu en tjugondei av sådan anpart, som i 6 § sägs,

skall avstås utan ersättning. År fråga om avstående av vattenmängd

och överstiger den vattenmängd strömfallets ägare går eller förut utan

ersättning gått förlustig en tredjedel av den i 6 § angivna anpart, skall

beträffande den överskjutande vattenmängden vad nu sagts om förlust

av fallhöjd äga motsvarande tillämpning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

8 §•

Har strömfall, där jämlikt denna lag kungsådra linnes, bebyggts

enligt Konungens på grund av äldre lag meddelade tillstånd till byggande

i kungsådra, och bär vid tillståndets lämnande gjorts förbehåll om

skyldighet för strömfallets ägare att underkasta sig de inskränkningar

eller jämkningar i avseende å nyttjandet av vattnet i kungsådran eller

de ytterligare villkor för rätten att tillgodogöra sig dess vatten, som

kunna föranledas av ny lagstiftning, skola stadgandena i 6 § träda i

stället för de i sammanhang med tillståndet givna bestämmelser, dock

ej i den mån dessa ålägga strömfallsägaren särskilda skyldigheter beträffande

vid tiden för tillståndets meddelande förhandenvarande intressen.

Har förbehåll med hänsyn till ny lagstiftning icke skett, gälle ock vad

nu sagts, där ej strömfallsägaren genom anmälan till vattendomstolen

inom etthundraåttio dagar efter det denna lag trätt i kraft förklarar sig

vilja fortfarande vara underkastad de vid tillståndets beviljande meddelade

bestämmelserna.

Skola stadgandena i 6 § lända till efterrättelse beträffande strömfall,

varom i första stycket förmäles, skall vad i 7 § tinnes föreskrivet

äga motsvarande tillämpning å sådant strömfall; dock att de i sistnämnda

§ angivna tider räknas från den dag, då denna lag träder i kraft.

Finnes icke jämlikt denna lag kungsådra i strömfall, som bebyggts

enligt Konungens på grund av äldre lag meddelade tillstånd till byggande

i kungsådra, vare strömfallets ägare, såvitt angår sådant i 6 §

avsett företag, om vars utförande fråga väckes efter det denna lag trätt

i kraft, icke underkastad de vid tillståndets beviljande givna bestämmelserna.

9 §•

År, då denna lag träder i kraft, strömfall, där jämlikt denna lag

kungsådra finnes, bebyggt i annan ordning än efter tillstånd, som i 8 §

sägs, eller varder sådant strömfall därefter utan dylikt tillstånd bebyggt

i enlighet med beslut, som meddelats jämlikt äldre lag, vare fallets

ägare icke på grund av stadgandena i 6 § pliktig att utan ersättningunderkasta

sig minskning i den vattenmängd eller fallhöjd, som han

lagligen äger tillgodogöra sig medelst byggnaden.

10 §‘

År strömfall, som avses i 7 eller 8 §, bebyggt för tillgodogörande

endast av en del av den ägaren tillkommande vattenmängden, skall, ändå

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 391.

att ägaren efter ty ovan stadgas är pliktig att utan gottgörelse underkasta

sig minskning i det av honom tillgodogjorda vattnet, denna skyldighet

åligga honom allenast, i den mån den obegagnade delen av vattnet

må understiga en tredjedel av vattenmängden eller den mindre del därav,

vilken tages i anspråk för ändamål, som i 6 § omförmäles.

Har, sedan strömfall bebyggts för utnyttjande av en del av vattnet,

ytterligare byggnad skett för tillgodogörande av annan del därav, varde,

såvitt ej stadgandet i 9 § gäller i fråga om förstnämnda del av vattnet,

den i 6 § omförmälda anpart beräknad proportionsvis å de olika vattenmängder,

för vilkas tillgodogörande byggnad sålunda å skilda tider skett.

År stadgandet i 9 § tillämpligt beträffande någon del av vattenmängden

i fallet, skall vatten, som tages i anspråk för något av de i 6 § omnämnda

ändamål, anses belöpa å nämnda del av vattenmängden allenast,

i den mån det i anspråk tagna vattnet överskjuter den av stadgandet

ej berörda vattenmängden.

11 §•

Byggnad, som avser att tillgodogöra helt eller delvis samma vattenmängd

och fallhöjd, som genom förut befintlig byggnad varit utnyttjad,

rare i de hänseenden, som i 7—10 §§ förmälas, utan annan rättsverkan

beträffande den sålunda ånyo tillgodogjorda vattenmängden och fallhöjden

än den byggnad skulle haft, i vars ställe den trätt.

12 §.

Prövas för tillgodoseende av sådant, i 6 § ej omnämnt allmänt

ändamål, som är beroende av vattnets fria framrinnande, nödigt att

byggnad i vattendrag, varest kongsådra finnes, utrives eller ändras, skall

i fråga om skyldighet för byggnadens ägare att utan ersättning vidkännas

därigénom uppkommen förlust i vattenmängd vad i 6—11 §§ finnes

föreskrivet i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

13 §.

Där genom förlust i vattenmängd till följd av företag, som avses i

6 §, eller åtgärd enligt 12 § ägare av strömfall eller annat vattenområde

lider skada utöver den, som förlusten i sig innebär, vare han, ändå att

enligt reglerna i 9 kap. eller eljest gällande bestämmelser ersättning för

skadan skolat utgå, ej berättigad till sådan ersättning, i den mån skadan

föranledes av förlust, vilken han efter ty i föregående §§ stadgas är pliktig

att utan gottgörelse vidkännas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

7

2 KAP.

Om byggande i vatten.

1 §•

Med byggande i vatten avses i denna lag uppförande av daning

bro, brygga, vall, lins eller annan anläggning ävensom verkställande av

fyllning eller pålning i vattendrag, sjö eller mindre vattensamling eller

havet eller ock på land så nära strandbrädden, att inverkan kan ske på

vattenståndet. Till byggande i vatten hänföres ock, sedan byggnad,

som nu sagts, kommit till stånd, varje ändrings- eller reparationsarbete

därå nedom högsta kända vattenståndet.

Vad i denna lag stadgas om byggande i vatten skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om bortledande av vatten ur vattenområde,

som ovan nämnts, grävning och sprängning i sådant vattenområde samt

annan åtgärd till förändring av vattnets djup eller läge därstädes.

2 §•

Byggnad i vatten skall göras så, att ändamålet må utan oskälig

kostnad vinnas med minsta intrång och olägenhet för annan.

3 §•

Ej må någon sä bygga i vatten, att genom uppdämning, sänkning

av vattenståndet eller annan inverkan på vattenförhållandena skada

tillfogas eller intrång göres å annan tillhörig egendom, vare sig jord,

hus, fiske, bebyggt eller obebyggt strömfall eller annat, utan så är att

nyttan av byggnaden eller den del därav, som föranleder skadan eller

intrånget, prövas efter avdrag av byggnadskostnaden uppgå till ett

värde, motsvarande tre gånger den skada och det intrång, som göres å

åker och äng, samt två gånger skadan och intrånget å annan egendom.

I byggnadskostnaden skall inräknas det belopp, vartill skadan

och intrånget å den byggande tillhörig egendom må skattas. För

skada och intrång skall ersättning givas efter ty i 9 kap. skils.

Skulle byggande i vatten hava till följd, att ett avsevärt antal bofasta

personer berövas sina bostäder, eller att större fabrik eller annan

anläggning, varav många hava uppehälle, måste nedläggas eller dess

drift väsentligt minskas, eller att odlad jord till en efter ortsförhållandena

betydande omfattning sättes under vatten eller eljest väsentligt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 391.

skadas, eller att fiskerinäring av större betydenhet lider väsentligt

förfång, må byggnaden, ändå att nyttan uppgår till värde, som ovan

sagts, icke ske. Lag samma vare, där genom byggande i vatten skulle

förorsakas sådan bestående ändring av naturförhållandena, varigenom

väsentligt minskad trevnad för närboende eller betj^dande förlust för

landets djur- eller växtvärld är att befara.

Prövas byggnad i vatten vara av synnerlig betydelse för näringslivet

eller för orten eller eljest från allmän synpunkt, må Konungen,

ändå att hinder mot byggnaden skulle möta av vad i första och andra

styckena sägs, efter hemställan av vattendomstolen på sätt i 20 § 2 mom.

stadgas, lämna medgivande till byggnaden.

Om byggande, varigenom annans strömfall eller del av strömfall

tillgodogöres, gälle vad i 5—7 §§ finnes stadgat.

4 §■

Där genom byggande i vatten vållas uppdämning, som hindrar

eller försvårar framtida torrläggning av mark, vare sådant hinder eller

försvårande att hänföra till skada i den mening 3 § avser; dock skall

vid jämförelse enligt första stycket av samma § skada i omförmälda

hänseende tagas i beräkning allenast en gång.

5 §•

Tillhör ett strömfall till skilda delar olika ägare, och vill en av

dem tillgodogöra sig förutom egen jämväl annans del i fallet, vare

han, där falldelarnas gemensamma tillgodogörande innebär väsentlig

ekonomisk eller teknisk fördel, berättigad därtill mot ersättning, som i

9 kap. skils, såframt häri såsom ägare eller på grund av servitutsrätt,

som är gällande för all framtid, råder över mer än hälften av den efter

vattenmängd och naturlig fallhöjd beräknade vattenkraften i fallet eller

den del därav, om vars bebyggande är fråga.

Vad nu sagts äge motsvarande tillämpning i fråga om två eller

flera, olika ägare tillhöriga strömfall.

6 §•

Aro å ömse sidor av ett strömfall olika ägare, må ena sidans

ägare bjuda ägaren av motsatta sidan att gemensamt utnyttja fallet;

vill denne det ej, äge den, som bjudit, att mot ersättning, som i 9 kap.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391. 9

skils, tillgodogöra sig jämväl andra sidans lott i vattnet, såframt det

prövas kunna ske utan synnerlig skada för dess ägare. Har denne

förklarat sig villig deltaga i fallets tillgodogörande, men kan ej enighet

nås om sättet för dess bebyggande eller vattnets nyttjande, bestämme

vattendomstolen de villkor, varunder tillgodogörandet må äga rum.

Vilja båda var för sig utnyttja hela strömfallet, pröve vattendomstolen,

åt vilkendera företräde bör givas.

7 §.

Kan strömfall, som tillhör oskift by eller annan samfälld mark

•eller som vid skifte av samfällighet ej ingått i skiftet, icke utan delägares

förfång skiftas vare sig ensamt eller i förening med annat samfälligheten

tillhörigt vattenområde, och vill en delägare tillgodogöra sig

hela fallet, vare han, såframt det prövas kunna ske utan synnerlig

skada för övriga delägare samt han antingen ensam eller tillsammans

med delägare, som lämnat honom medgivande till företaget, äger mer

än hälften i strömfallet, berättigad att mot ersättning, som i 9 kap.

skils, lrån samfälligheten tillösa sig fallet jämte det utmål, som enligt

bestämmelse vid skifte må finnas avsatt för fallets tillgodogörande.

Gränserna för strömfallet ovan och nedan i vattendraget skola bestämmas

av vattendomstolen.

Om delägare i samfällt strömfall, vilket ej kan utan delägares

förfång skiftas, vill utan att lösa fallet bygga kvarn, såg eller annan

mindre anläggning för vattnets tillgodogörande, bjude de andra att taga

del däri; vilja de ej, och prövar vattendomstolen det kunna ske utan

synnerlig skada för dem, förelägge då honom, på vad sätt, villkor och

tid han må bygga och nyttja anläggningen. Ändå att tid, som må

vara bestämd för bibehållande av sådan anläggning, icke gått till ända,

äge under de i första stycket omförmälda förutsättningar delägare begagna

sig av lösningsrätt, som där nämnts.

8 §•

Vill någon i vatten, där fisken har sin gång, göra damm eller

annan byggnad, vare han pliktig att utan ersättning vidtaga och för

framtiden underhålla nödiga anordningar för fiskens framkomst eller

eljest för tryggande av fiskets bestånd samt tillsläppa för ändamålet

nödigt vatten så ock att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter

i övrigt, vilka till följd av byggnaden må erfordras till skydd

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 131 höft. (Nr 391.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 391.

för fisket. Kan nyttan av ifrågasatt anordning icke skäligen anses motsvara

den förlust och kostnad, som därigenom skulle tillskyndas byggnadens

ägare, må dock efter inhämtat yttrande av statens fiskeri tjänsteman

befrielse från sagda skyldighet medgivas.

9 §•

Kronan, kommun eller hushållningssällskap äge rätt att i eller invid

vattendrag, där till följd av naturförhållandena eller uppförd byggnad

fiskens upp- och nedgång hindras, för fiskens framkomst anordna särskild

fiskvåg eller eljest vidtaga anstalter för fiskets befrämjande ävensom

taga i anspråk det vatten, som för ändamålet erfordras. Beträffande

företag, som nu nämnts, gälle vad angående byggande i vatten i denna

lag finnes föreskrivet; dock utgöre bestämmelserna i 3 § första stycket

icke hinder för sådant företag, där ej genom detsamma synnerligt men

tillskyndas den, som äger råda över vattnet, eller annan.

Vad nu stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fråga om utvidgande

eller förbättrande av befintlig fiskvåg eller annan anordning

till fiskets befrämjande.

10 §.

Bygges damm för tillgodogörande av vattnet såsom drivkraft, eller

göres för nämnda ändamål annan byggnad i vatten, varigenom de

naturliga vattenståndsförhållandena ändras, vare byggnadens ägare pliktig

att till befrämjande av fisket inom landet från och med året näst efter

det, då arbetet å byggnaden påbörjats, så länge byggnaden bibehållesr

erlägga en årlig avgift av minst tio öre och högst en krona för varje

hästkraft, som vid lågvatten kan uttagas vid byggnaden. Göres byggnad

i vatten för reglering av vattnets avrinning eller för tillgodogörande

av vattnet annorledes än såsom drivkraft, vare lag samma, dock att i

sådant fäll avgiften skall beräknas efter den före regleringen framrinnande

lågvattenmängden eller, där fråga är om vattnets tillgodogörande,

efter den lågvattenmängd, som kan vid byggnaden uttagas,

samt utgå med minst tio och högst etthundra kronor för varje sekundkubikmeter.

Göres byggnad såväl i ändamål av vattnets tillgodogörande

såsom drivkraft som för utnyttjande av vattnet annorledes eller för

reglering av vattnets avrinning, skall i fråga om beräkningsgrunden

vid avgiftens bestämmande hänsyn tagas till det ändamål, som är det

huvudsakliga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Avgift, som i forstn stycket siigs, skall inom ovan angivna gränser,

efter förslag av statens fiskeritjänsteman, bestämmas med fäst avseende

bland annat därå, om fiske finnes, som genom byggnaden skadas, om

med hänsyn till byggnadens storlek och beskaffenhet i övrigt samt

dess belägenhet inverkan därav å fisket är mer eller mindre menlig.

om byggnadens ägare jämlikt stadgandet i 8 § förpliktats att vidtaga

och underhålla anordningar för fiskets bestånd, samt om föreskrivna

dylika anordningar för ägaren medföra större eller mindre kostnad.

Där genom byggnad, som i första stycket avses, allenast obetydligändring

i vattenståndsförhållandena förorsakas, må befrielse från ovan

stadgad skyldighet medgivas.

Varder byggnad, som tillkommit jämlikt äldre lag, ombyggd eller

ändrad, och medför ombyggnaden eller ändringen väsentligt större skada

å fisket än den byggnaden förut orsakat, skola de i första och andra

styckena givna bestämmelserna lända till efterrättelse i avseende å byggnaden.

Huru avgift, varom i denna § förmäles, skall indrivas och för det

därmed avsedda ändamålet användas, därom förordnar Konungen.

11 §•

1 eller vid allmän farled må ej byggas, med mindre byggnaden

göres på sådant sätt eller sådana särskilda anordningar vidtagas, att

leden fortfarande kan utan olägenhet av någon betydelse användas för

det därmed avsedda ändamålet. Lag samma vare, där någon vill bygga

i allmän flottled.

12 §.

Ej må så byggas i vatten, att menlig inverkan på klimatet eller

på allmänna hälsotillståndet vållas eller eljest allmänna intressen i avsevärd

mån förnärmas.

År naturminnesmärke ej i laga ordning fridlyst, böra likväl till

bevarande därav vid byggande i vatten vidtagas sådana anordningar,

som utan att för företaget medföra kostnader av betydenhet må anses

för ändamålet lämpliga.

13 §.

Finnes, då någon vill bygga i vatten, det skäligen kunna antagas,

att företag för inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän farled

eller av allmän flottled eller av fiskvåg eller för befrämjande av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 391.

annat allmänt eller enskilt ändamål av betydenhet framdeles kan ifrågakomma,

ändå att behov därav vid tiden för byggandet ej förefinnes,

skall, där byggnaden härigenom icke i nämnvärd mån fördyras, denna

så inrättas, att företag, som nu nämnts, såvitt möjligt icke försvåras.

14 §.

larvas för ändamålsenligt tillgodogörande av vatten, att å annan

tillhörig fastighet lägges damm, vall eller väg eller ledning för vattnet,

eller att å annans grund i eller vid vattendrag verkställes grävning,

sprängning eller annan åtgärd till strömbäddens reglerande eller till förebyggande

eller minskande av skada, vare ägare av fastighet, som sålunda

tages i anspråk, pliktig att tåla sådant intrång mot ersättning,

som i 9 kap. skils. Om rätt att över annans mark framdraga ledning

för vatten till husbehovsförbrukning galle vad särskilt är stadgat.

Där vid meddelande av beslut angående inrättande av fiskvåg eller

vidtagande av annan anordning till förebyggande av skada å fiske eller

till fiskets befrämjande förbud finnes böra givas mot bedrivande av fiske

inom visst område, skall beträffande intrång, som därigenom tillskyndas

annan i hans rätt till fisket, vad i första stycket stadgas äga motsvarande

tillämpning.

15 §.

Vill någon för tillgodogörande av vatten begagna sig av annan

tillhörig byggnad i vatten, och kan det ske utan väsentlig olägenhet

för byggnadens ägare, vare han därtill berättigad; dock åligge honom

att, efter ty byggnaden prövas vara honom till gagn, gottgöra ägaren

skälig andel av byggnadens värde i det skick, vari den befinnes, samt

taga del i kostnaden för dess framtida underhåll. För intrång och

olägenhet, som tillskyndas byggnadens ägare, skall ersättning givas

enligt reglerna i 9 kap.

16 §.

Där utmål för vattenkraftstation med eller utan elektrisk utrustning

icke utan oskäliga kostnader annorledes står till buds, vare ägare

av mark vid eller i närheten av vattendraget pliktig att mot ersättning,

som i 9 kap. sägs, till sådant utmål upplåta det område, som för

ändamålet oundgängligen tarvas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

l:i

17 §•

Ej må för ändamål, som i 14 och 16 §§ nämnts, tagas i anspråk

tomtplats, trädgård eller park, där det utan synnerlig olägenhet kan

undvikas.

18 §.

Skall ersättning för förlorad vattenkraft, eller ty i 9 kap. skils,

lämnas genom tillhandahållande av kraft medelst elektrisk överföring,

och tarvas att ledning framdrages över område, tillhörigt annan än

ersättningsgivaren eller ersättningstagaren, bestämmer Konungen ledningens

sträckning enligt de grunder, som i fråga om elektriska starkströmsledningar

äro i lag stadgade; och skall, jämväl såvitt angår kronan

tillhörig fastighet, beträffande skyldighet att för ledningens framdragande

avstå eller upplåta mark så ock angående ersättning samt sättet

för ersättningens bestämmande gälla vad som finnes stadgat för det fall,

att Konungen prövat nödigt, att jord eller lägenhet, som tillhör enskild

man, menighet eller inrättning, användes till framdragande av elektrisk

starkströmsledning. Erfordras ledning allenast över mark, tillhörig ersättningsgivaren

och ersättningstagaren, eller skall kraft tillhandahållas

genom mekanisk överföring, vare lag som i 14 § sägs.

Såvitt angår eljest stadgad skyldighet för den, som vill utföra

elektrisk anläggning, att under vissa förutsättningar söka Konungens

tillstånd till företaget, vare jord eller lägenhet, tillhörig den, till vilken

kraftöverföring sker i ersättning för förlorad vattenkraft, ansedd lika

med mark, som tillhör anläggningens ägare. Där Konungens tillstånd

erfordras, skall sådant tillstånd avse den tid rätten till ersättning medelst

elektrisk överföring; äger bestånd.

O o

19 §.

Den, som med stöd av stadgandena i 5, 6 eller 7 § vill tillgodogöra

sig annan tillhörigt vatten eller lösa samfällt strömfall, vare, där

för ändamålet erfordras, att annans byggnad i vatten utrives eller ändras,

pliktig att draga försorg om arbetet, Skall byggnaden ändras, och vill

ägaren själv utföra arbetet, äge han rätt därtill och njute ersättning

efter ty skäligt prövas; vare dock, vid påföljd av skadeståndsskyldighet

och förlust av rätten att verkställa vad som kan vara ogjort, pliktig att

fullgöra arbetet inom tid och på sätt, som i sammanhang med beslutet

om ändringen bestämmes.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 391.

20 §.

1 mom. Ej må i älv, ström, å eller större bäck arbete för uppförande

eller förändrande av damm påbörjas, förrän efter ansökan i den

ordning, som i 11 kap. sägs, vattendomstolen meddelat besked, huru

och under vilka villkor arbetet må göras. Om genom annat byggande

i älv, ström, å eller större bäck märkbar inverkan kan ske på vattenståndet

eller vattnets lopp, gälle ock därom vad nu sagts, såframt det

ej är uppenbart, att varken allmän eller enskild rätt genom byggnaden

förnärmas.

Åro i andra fall än ovan nämnts sannolika skäl, att genom byggande

i vatten allmän eller enskild rätt förnärmas, erfordras jämväl domstolens

prövning; dock äge vad nu sagts icke tillämpning i fråga om

fiskebyggnad i vatten, där varje svensk undersåte äger rätt att fiska,

ej heller beträffande sådan byggnad i annat vatten, såframt det icke

kan antagas, att byggnaden förnärmar allmän rätt eller inverkar på

vattenståndet eller vattnets lopp.

Tarvas till följd av inträffad skada å byggnad i vatten eller å

annan egendom eller till förekommande av dylik skada, att ändringseller

reparationsarbete utan dröjsmål verkställes å byggnaden, må arbetet,

ändå att detsamma är av den beskaffenhet, som i första eller andra

stycket sägs, ske utan föregången prövning av vattendomstolen; men

åligge det byggnadens ägare att, där arbetet är av nyssnämnda beskaffenhet,

ofördröjligen efter dess verkställande hos vattendomstolen

göra ansökan om godkännande av arbetet.

Där någon ärnar verkställa byggnad i vatten, varför ej erfordras

vattendomstolens prövning, stånde honom ändock fritt, om han så önskar,

att till beredande av trygghet för framtiden medelst ansökan påkalla

sådan prövning.

2 mom. Finner vattendomstolen vid prövning, som i 1 mom. sägs,

tillämnad byggnad, mot vilken hinder skulle möta av bestämmelserna i

3 § första och andra styckena, med hänsyn till stadgandet i tredje

stycket i samma § ändock böra tillåtas, skall frågan därom av domstolen

hemställas Konungens avgörande.

21 §.

Vad i särskilda författningar finnes eller kan varda stadgat angående

särskilt tillstånd till byggande i eller vid allmän hamn eller annan allmän

farled vare jämte föreskrifterna i 20 § till efterrättelse gällande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

15

Innefattar beslut, som meddelas i anledning av ansökan enligt 20

§, medgivande att bygga i vatten, vare beslutet, sedan det tagit åt sig

laga kraft, gällande mot envar såväl vad angår rätten att verkställa och

för framtiden bibehålla byggnaden jämte de anläggningar, vilka efter

ty förut sagts med byggnaden äga samband, som ock, där med byggnaden

avses tillgodogörande av vattnet, beträffande rätten därtill, dock

med de inskränkningar, som i 23 § 1 mom. och 24 § omförmälas, samt

med iakttagande av vad i 4 och 9 kap. finnes stadgat angående förnyad

prövning i vissa fall.

Hurusom under viss förutsättning beslutet är gällande även i fråga

om rätten till annat vatten än det, vars tillgodogörande avses med byggnaden,

därom stadgas i 23 § 2 mom.

Har byggnaden ej blivit fullbordad inom tid, som enligt 11 kap.

63 § av vattendomstolen bestämts, vare beslutet förfallet, såvitt det

avser sådan del av byggnaden, som ej kommit till stånd; och må förty

därefter sådant arbete å byggnaden, för vilket enligt 20 § vattendomstolens

prövning erfordras, ej ske utan förnyad prövning. Visas

giltigt skäl för dröjsmål eller skulle genom arbetets inställande synnerligt

men uppstå, äge dock vattendomstolen, på därom före nämnda

tids utgång gjord ansökan, bevilja anstånd med byggnadens fullbordande

på högst tio år.

23 §.

1 inom. Avses med beslut, som i 22 § sägs, byggnad för tillgodogörande

av vatten, och vilar beslutet på antagande, att vattnet tillhör

fastighet, för vilken sökanden såsom ägare fort talan i målet, må, utan

hinder av vad i 22 § stadgas, påstående, som grundas därå, att vattnet

eller del därav tillhör annan fastighet eller utgör oskift samfällighet för

flera fastigheter eller ock allmän egendom, väckas intill dess fem år

gått till ända från det beslutet vunnit laga kraft och tillika två år förflutit

antingen efter utgången av den i beslutet eller sedermera i anledning

av ansökan om anstånd bestämda tid för byggnadens fullbordande

eller ock, där byggnaden dessförinnan fullbordats och efter besiktning

anteckning därom gjorts i vattenboken, från dagen för sådan anteckning.

Försittes tid, som nu nämnts, vare den på beslutet grundade rätten till

vattnets tillgodogörande fri från klander'', där den, som erhållit med
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 391.

givandet att uppföra byggnader], vid tiden för beslutets meddelande varit

i god tro rörande rätten till vattnet eller ock någon, till vilken byggnaden

sedermera må hava övergått, i god tro rörande sagda rätt förvärvat

byggnaden.

Bifalles talan, som i första stycket sägs, vare, där den anhängiggjorts,

sedan byggnaden fullbordats eller arbetet därå börjats, byggnadens

ägare, såframt han varit i god tro, icke pliktig att avstå vattnet, med

mindre gottgörelse lämnas honom för byggnadens värde i det skick,

vari den befanns, då han blev instämd i saken, ävensom för nödigkostnad,

som han därefter nedlagt å byggnaden; dock skall, då fråga

är allenast om en del av det vatten, för vars tillgodogörande byggnaden

är avsedd, den vinnande icke vara skyldig att av sagda värde och kostnad

ersätta mera än som belöper å den del av byggnaden, vilken genom

vattnets avstående blir för ägaren onyttig. Vill byggnadens ägare hellre

än att avstå vattnet i stället ersätta vattenkraften efter reglerna i 9 kap.,

vare han berättigad därtill, om han anhängiggör talan därom hos vattendomstolen

inom trettio dagar, efter det domen i tvisten om vattnet vunnit

laga kraft, och därefter behörigen fullföljer samma talan. Den, som

återvunnit vattnet, må ock av vattendomstolen berättigas att, mot avstående

av rätten till vattnets tillgodogörande, av byggnadens ägare

erhålla, ersättning för vattenkraften enligt nämnda regler, såframt han

därom för talan inom tid, som nyss sagts, och väsentlig olägenhet icke

därigenom skulle tillskyndas byggnadens ägare.

_ -5 mom. Där beslut, varigenom medgivande lämnas till byggnad

för tillgodogörande av allenast en del av det framrinnande vattnet, vilar

på antagande, att jämväl vattnet i övrigt i strömfallet eller den del därav,

vars fallhöjd tages i anspråk, tillhör fastighet, för vilken sökanden såsom

ägare fört talan i målet, skall vad i 1 mom. första stycket är stadgat

äga motsvarande tillämpning i fråga om det sålunda ej tillgodogjorda

vattnet. Avser beslutet allenast den del av vattuet, som tillhör strömfallets

ena sida, gälle ock vad nu sagts i den mån ej andra sidans rätt

trädes för när.

24 §.

Där genom byggnad, vilken verkställts i enlighet med beslut, som

i 22 § sägs, eller genom hushållningen med vattuet i överensstämmelse

med reglerna i sådant beslut vållas skada eller intrång, som vid beslutets

meddelande icke av vattendomstolen förutsetts, må utan hinder av bestämmelsen

i 22 § den, som lider skadan eller intrånget, framställa

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 391.

anspråk å ersättning enligt reglerna i 9 kap.; dock skall sådant anspråk

för att kunna upptagas till prövning anmälas hos vattendomstolen inom

fem år eller den längre tid, högst tolv år, som vattendomstolen i beslutet

må hava föreskrivit, räknat från utgången av den för byggnadens fullbordande

i beslutet eller ock sedermera i anledning av sökt anstånd

bestämda tiden.

År skada eller intrång, som i första stycket avses, av betydenhet,

må inom tid, som gäller för anmälan av anspråk enligt nämnda stycke,

talan föras om meddelande av sådana ändrade föreskrifter rörande hushållningen

med vattnet och vidtagande på ägarens bekostnad av sådana

förändringar i byggnadens anordnande, som utan att förnärma tredje

mans rätt eller för ägaren medföra väsentlig olägenhet äro ägnade att

förebygga eller i största möjliga mån minska skadan eller intrånget för

framtiden.

25 §.

diar byggnad i vatten verkställts utan att medgivande enligt denna

eller äldre lag därtill erhållits, vare ägaren berättigad att medelst ansökan

i den ordning, som i 11 kap. sägs, påkalla prövning av byggnadens

laglighet. Beträffande verkan av vattendomstolens beslut skall vad i

22—24 §§ finnes stadgat i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

26 §.

Har, efter det denna lag trätt i kraft, byggnad i vatten verkställts

utan föregående prövning av domstol, vare byggnadens ägare bevisningsskyldig

i avseende å de före byggnadens tillkomst rådande förhållandena

i vattnet.

27 §.

Har vid byggnad i vatten utsatts vattenmärke till utmärkande av

tillåten dämningshöjd eller till betecknande av det vattenstånd, under

vilket vattnet ej må sänkas, skola de i sammanhang därmed meddelade

bestämmelser om hushållningen med vattnet av byggnadens ägare noga

iakttagas. Finnes vattenmärke utsatt till utmärkande av tillåten dämningshöjd,

utan att särskilda bestämmelser meddelats om hushållningen med

vattnet, åligge honom att, i vad på hans åtgärd ankommer, så förfara,

att vattnet ej må stiga över märket.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 131 höft. (Nr 391.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Biksdagens skrivelse Nr 391.

28 §.

År för dammluckas öppnande viss tid i laga ordning bestämd

eller eljest särskild föreskrift om vattnets framsläppande given, lände

det till efterrättelse.

29 §.

Har ej vattenmärke utsatts, och hava ej heller eljest meddelats

bestämmelser om hushållningen med vattnet, skall dammlucka eller däremot

svarande inrättning för vattnets avlopp hållas öppen, när sådant

tarvas till förekommande av skada för dem, som ovan eller nedan ägas

jord, strömfall eller annan egendom.

3° §.

Ändå att viss tillåten dämningshöjd är bestämd, må ej det tillrinnande

vattnet, med mindre särskild rättighet därtill förefinnes, innehållas

till förfång för allmänna eller enskilda intressen, som äro beroende

av vattnets lopp nedom dammen.

31 §.

Ägare av byggnad i vatten må, vare sig särskilda regler för vattenhushållningen

vid byggnaden blivit meddelade eller icke, hos vattendomstolen

söka fastställande av ändrade eller nya bestämmelser i ämnet. Enahanda

rätt tillkomme ock annan än byggnadens ägare för bättre utnyttjande

av vattenkraften i honom tillhörigt strömfall. Ärende, som nu

nämnts, prövas i enlighet med de för byggande i vatten stadgade grunder,

och galle om verkan av vattendomstolens beslut i tillämpliga delar vad

ovan finnes sagt beträffande beslut i byggnadsmål.

Saknas beträffande byggnad i vatten bestämmelser om vattenhushållningen,

eller äro gällande bestämmelser ofullständiga, må på talan

av någon, som av hushållningen lider skada, vattendomstolen, där det

kan ske utan förnärmande av tredje mans rätt, till efterrättelse mellan

parterna i malet och deras rättsinnehavare fastställa sådana bestämmelser,

som utan att ändra vad lagligen må gälla äro ägnade att för framtiden

förebygga skadan.

32 §.

Ej må vid avtappning så mycket vatten på en gång framsläppas,

att allmän eller enskild rätt sättes i fara.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

19

33 §.

Ägare av byggnad i vatten vare, där försummelse i underhållet

kan föranleda fara för allmän eller enskild rätt, pliktig att underhålla

byggnaden så, att sådan fara förebygges.

34 §.

Dammbyggnad i älv, ström, å eller större bäck eller annan i sådant

vattendrag uppförd byggnad, varigenom märkbar inverkan sker på

vattenståndet, må ej utrivas, med mindre dylik åtgärd blivit i laga ordning

medgiven.

Vill ägare av byggnad, som i första stycket avses, icke längre

nyttja byggnaden, göre i den ordning 11 kap. stadgar ansökan hos vattendomstolen

om tillåtelse att utriva byggnaden. Prövas byggnadens borttagande

medföra synnerlig skada för annan tillhörig fast egendom,

må domstolen efter åtagande av ägare till sådan egendom föreskriva,

att han och de, som i äganderätten efterträda honom, skola för framtiden,

intill dess annorlunda varder bestämt, underhålla byggnaden så

som i 33 § sägs och fullgöra vad beträffande byggnaden i övrigt enligt

lag åligger ägaren; vållas genom byggnadens bibehållande ägaren skada,

skall den ersättas. Kronan må ock till skydd för allmänna intressen

åtaga sig underhållsskyldighet, som nu nämnts. Göres ej åtagande, varom

nu är sagt, meddele vattendomstolen nödiga föreskrifter i avseende

å byggnadens utrivande och äge i sammanhang därmed bestämma att,

där byggnadens ägare brister i fullgörandet av vad honom ålagts, den,

vars rätt är beroende därav, må utföra arbetet på ägarens bekostnad.

Har, på sätt i andra stycket stadgas, ägare av fast egendom jämlikt

åtagande ålagts att underhålla annan tillhörig byggnad i vatten,

skall vattenrättsdomaren ofördröjligen därom göra anmälan hos domaren

i det tingslag eller hos rätten i den stad, där egendomen är belägen;

och varde med anmälan så förfaret, som om bevis angående verkställd

utmätning av fast egendom finnes föreskrivet.

36 §.

1 vatten må ej utkastas eller utsläppas fast avfall från sågverk,

fabrik eller annan industriell inrättning, skogsavfall eller andra fasta

föremål eller ämnen, om därigenom uppgrundning eller hinder för vattnets

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 391.

fria lopp til! men för allmän eller enskild rätt förorsakas eller skäligen

kan befaras; sker det, äge Konungens befallningshavande stadga vitesförbud,

där ansvar å förfarandet ej finnes särskilt stadgat, så ock vid

vite eller annat äventyr tillhålla den skyldige att vidtaga erforderliga

åtgärder till uppgrundningens eller hindrets borttagande. Där fråga är

om avfall vid skogsavverkning, må, ändå att avverkningsrätten är till

annan upplåten, föreläggande, som nyss sagts, givas jämväl skogsmarkens

ägare, dock endast såvitt angår vattendrag inom honom tillhörigt

område; ägaren likväl obetaget att av den skyldige söka åter vad han

till följd av föreläggandet nödgats utgiva.

Vad sålunda stadgats om utkastande eller utsläppande av fasta

föremål eller ämnen gälle ock beträffande sådana föremåls eller ämnens

uppläggande på stranden så nära vattnet, att de kunna däri nedsköljas.

Om utsläppande i vatten av ämnen, varigenom vattnet kan förorenas,

gälle vad särskilt är eller kan varda stadgat.

36 §.

Rensning, som för bibehållande av vattens djup eller läge är av

nöden, äge den, som av uppgrundningen kan lida men, verkställa utan

vattendomstols prövning, som i 20 § sägs, ändå att arbete inom annans

område tarvas; dock skall i ty fall denne förut därom tillsägas. Vill

den, som ämnar företaga rensning, hos vattendomstolen påkalla prövningav

arbetets laglighet, äge han rätt därtill; och gälle om sådan prövning

vad angående byggande i vatten är i denna lag stadgat. Har prövning,

som nu sagts, icke ägt rum, skall i fråga om rensning stadgandet i

26 § av detta kap. äga motsvarande tillämpning.

Jord eller annat, som vid rensning upptages, må, om ej avsevärda

olägenheter vållas därav, uppläggas på närmaste strand eller föras till

lämpligt ställe i närheten. Lider markens ägare men av upplaget, njute

ersättning, som i 9 kap. sägs.

37 §.

Har vattendrag vikit från sitt förra läge eller eljest förändrat sitt

lopp, vare om vattendragets återställande i dess förra skick lag som om

rensning i 36 § är sagt, dock att, där ej återställandet sker omedelbart

efter förändringen, vad i 20 § finnes stadgat om byggande i vatten skall

äga motsvarande tillämpning. Varder ej inom tre år från det förändringen

inträtt åtgärd för vattnets återförande vidtagen och därefter utan oskäligt

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Rf 391.

dröjsmål fullföljd, vare den, som vill återföra vattnet, skyldig ersätta

kostnad, som efter förändringen antingen blivit nedlagd å mark, varifrån

vattnet vikit, eller skett för tillgodogörande av vattnet i dess nya lopp

eller läge, och som genom vattnets återförande skulle bliva utan nytta.

Har någon i tio år varit i besittning av förmån, som skulle genom

återförandet gå förlorad, galle beträffande dylik åtgärd vad om vattnets

bortledande är stadgat.

38 §.

Där arbete, som i detta kap. sägs, avser huvudsakligen utförande

av vattenreglering eller inrättande, utvidgande eller förbättrande av allmän

farled eller av allmän flottled, torrläggning av mark eller avledande

av kloakvatten, skola stadgandena i detta kap. äga tillämpning endast,

såvitt sådant finnes för varje fall i 3, 5, 6, 7 eller 8 kap. föreskrivet.

39 §.

Utöver vad i detta kap. är sagt om byggande i vatten i allmänhet

skall beträffande fiskebyggnad lända till efterrättelse jämväl vad därom

finnes särskilt stadgat.

40 §.

Vad i denna lag finnes stadgat om byggande i vatten skall jämväl

äga tillämpning i fråga om uppförande av bro eller annat byggande i

vatten för allmän väg eller för järnväg, vare sig statens eller enskild,

till vars anläggande Konungen lämnat tillstånd; dock utgöre bestämmelserna

i 3 § första stycket icke hinder för företag, som nu nämnts.

Har Konungen för någon orts förseende med dess behov av vatten

eller för annat i 38 § ej omnämnt allmänt ändamål prövat nödigt, att

vatten ur sjö eller vattendrag ledes bort för att annorstädes nyttjas,

gälle i fråga om dylikt företag vad i första stycket sägs.

41 §.

Genom vad i detta kap. finnes föreskrivet göres ej rubbning i den

rätt och frihet, som är förunnad bergverk, kvarnar och fiskeverk, ej

heller i annan rättighet att stänga eller uppdämma vattendrag eller i

övrigt förfoga över vattnet; dock vare den, som njuter sådan rättighet

till godo, icke fri från skyldighet att, efter ty förut är i detta kap.

stadgat, tåla förlust, skada eller intrång till förmån för den, som äger

eller vill verkställa byggnad i vatten, eller till fiskets befrämjande.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 391.

3 KAP.

Om vattenreglering.

Om vattenreglering med tvångsdelaktighet.

1 §■

Vill ägare av strömfall till gemensamt gagn för sig och annan

strömfallsägare reglera vattnets avrinning ur sjö eller annan vattensamling

eller i vattendrag för åstadkommande av bättre hushållning

med vattnet eller eljest för beredande av ökad möjlighet att utnyttja

vattenkraften i fallen, och påfordrar han, att övriga strömfallsägare.

vilka hava gagn av företaget, skola efter ty nedan sägs taga del i

kostnaden för detsamma, äge han vitsord till företaget, såframt mer än

hälften av den beräknade båtnaden därav belöper å det eller de strömfall,

som tillhöra honom eller honom och andra, vilka förena sig med

honom om företaget.

2 §•

I fråga om rätt att verkställa vattenreglering, som i 1 § sägs, så,

att genom uppdämning, sänkning av vattenståndet eller annan inverkan

på vattenförhållandena skada tillfogas eller intrång göres å jord, hus,

fiske, bebyggt eller obebyggt strömfall eller annan egendom skall vad

i 2 kap. 3 § stadgas angående byggande i vatten äga motsvarande tilllämpning,

dock att skada eller intrång å egendom, tillhörig deltagare i

företaget, skall likställas med skada eller intrång å annans egendom.

I den mån ej särskilda stadganden givas i detta kap., skola beträffande

företag, varom nu är fråga, jämväl övriga bestämmelser i 2 kap.

i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

3 §•

Alla strömfall, för vilka vattenreglering, som i 1 § sägs, medför

båtnad, utgöre i avseende å företaget en samfällighet med skyldighet

för ägarna, med de inskränkningar nedan stadgas, att taga del i kostnaden

för företaget, envar i mån av värdet å den båtnad, som beredes

hans strömfall.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Vid uppskattning av båtnad genom vattenreglering skola, där ej

samfällighetens delägare annorledes överenskomma, de i 9 kap. stadgade

grunder beträffande värdering av vattenkraft, för vilken ersättning skall

givas, i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

4 §•

Omfattar företag, som i 1 § avses, reglering av två eller flera

sjöar eller skilda sträckor i vattendrag, för vilkas reglerande tarvas särskilda

dammbyggnader eller eljest särskilda anläggningar, skall kostnaden

för varje sådan del av företaget särskilt beräknas och å de strömfallsägare,

som hava gagn därav, fördelas i mån av värdet å den båtnad,

som därigenom beredes. Förty vare ej i fall, som nu nämnts, någon

pliktig att deltaga i kostnaden för sådan del av regleringen, varav han

för sitt strömfall ej har nytta.

5 §•

Ej vare ägare av strömfall skyldig att vidkännas större bidrag till

kostnaden för utförande av vattenreglering än som svarar mot värdet å

den båtnad hans strömfall därigenom beredes, utan så är att han öökt

företaget. Likställd med sökanden vare den, som förenat sig med

honom om företaget eller för vinnande av ökad båtnad fört talan, som

föranlett större anläggning än sökanden äskat.

6 §•

Ägare av strömfall inom regleringssamfällighet vare, såframt han

ej själv sökt vattenregleringen eller efter t}r i 5 § sägs är likställd med

sökanden, icke skyldig att deltaga i kostnaden för företaget, förrän han

begagnar den genom regleringen vunna förbättringen. Den å hans fall

belöpande andel i kostnaden skall, intill dess den varder av honom erlagd,

gäldas av övriga delägare i samfälligheten med fördelning dem emellan

jämlikt bestämmelserna i 3—5 §§; och åligge den, som efter regleringens

utförande träder till företaget, att taga del jämväl i sådan kostnad, som

belöper å strömfall, för vars ägare betalningsskyldighet ännu ej inträtt.

Varder efter regleringen anläggning för tillgodogörande av strömfall

inom regleringssamfälligheten ändrad, eller införes vid anläggningens

drift förändrad ordning, eller varder förut obegagnat strömfall inom

samfälligheten bebyggt, skall, såframt ej annat förhållande är uppenbart

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 391.

eller kan visas, ägaren av strömfallet anses hava tagit den genom regleringen

vunna förbättringen i bruk.

Strömfallsägare, som efter regleringens utförande inträder såsom

deltagare i företaget, vare ej pliktig att taga del i sådana utgifter för

underhåll och drift, som dessförinnan gjorts. Har för regleringen verkställt

arbete måst till följd av olyckshändelse eller annan likartad omständighet

i avsevärd mån omgöras eller ändras, skall kostnaden därför

räknas såsom anläggningskostnad.

År vid den tid, då strömfallsägare efter ty ovan sägs är pliktig att

taga del i kostnaden för vattenreglering, byggnad eller annan anläggning,

som för företaget utförts, i sådant skick, att dess värde kan anses

väsentligt minskat, äge vattendomstolen på därom framställt yrkande

föreskriva, att den kostnad, vari strömfallsägaren har att taga del,

skall beräknas till mindre belopp än det, vartill anläggningskostnaden

uppgått.

Å belopp, som strömfallsägare, vilken efter regleringens utförande

inträder såsom deltagare i företaget, har att gälda, skall ej beräknas

ränta för tiden före betalningsskyldighetens inträde.

i §■

Har, efter det medgivande lämnats till utförande av vattenreglering,

som i 1 § sägs, strömfall inom regleringssamfälligheten övergått till ny

ägare, vare jämväl denne pliktig att efter ty ovan stadgats taga del i

kostnaden för företaget; dock skall, där föregående ägares skyldighet

att erlägga å strömfallet belöpande andel i kostnaden blivit genom dom

eller annorledes fastställd eller, oavsett huruvida den genom regleringen

vunna förbättringen av denne tagits i bruk, åvilat honom, ny ägare

ej svara för bidrag, som förfallit till betalning mer än ett år innan han

blev ägare till strömfallet eller, om han inropat fallet å exekutiv auktion,

för bidrag, som före försäljningsdagen förfallit till betalning.

8 §•

Har kommun, som av vattenreglering enligt 1 § tillskyndas stadigvarande

nytta i annat hänseende än såsom strömfallsägare, till regleringens

utförande lämnat visst anslag, med förbehåll om delaktighet i

företaget, vare kommunen ansedd såsom deltagare i detsamma, därvid

som grund för delaktigheten skall gälla anslagets storlek i förhållande

till den av vattendomstolen beräknade kostnaden för regleringens ut
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 391.

förande; dock må båtnaden för kommunen i ovannämnda hänseende

ej tagas i beräkning vid avgörande, om företaget må komma till stånd.

Vad _nu sagts om kommun galle även om kronan och landsting.

9 §•

Visas, efter det vattenreglering, som i 1 § sägs, blivit utförd, att

densamma länder till stadigvarande nytta för allmän hamn eller annan

allmän farled, för allmän flottled eller för kloakledning eller annan avloppsledning

för spillvatten, må ägaren av farleden, llottleden eller kloakeller

avloppsledningen, där den vunna nyttan kan iippskattas till visst

penningbelopp, på talan av deltagarna förpliktas att antingen på en

gång eller med fördelning på visst antal år erlägga högst så stor del

av nämnda belopp, som svarar mot förhållandet mellan å ena sidan företagets

anläggningskostnad och å den andra den båtnad, som företaget

beräknats medföra för strömfall. För bidrag, som nu nämnts, förvärvas

ej delaktighet i företaget, och vare förty bidragsgivaren ej skyldig att

taga del i framtida kostnad för detta.

Anslag, som i 8 § sägs, räknas i avseende., varom nu är fråga,

den till godo, som givit anslaget.

10 §.

Byggnad i vatten eller annan anläggning, som gjorts för vattenreglering,

skall, där någons rätt kan vara därav beroende, av deltagarna

i företaget behörigen underhållas. Beträffande fördelningen av kostnad

för underhåll och skötsel så ock av andra utgifter för företaget, vilka

icke äro att hänföra till anläggningskostnad, galle i tillämpliga delar

vad i 3, 4, 6 och 8 §§ är stadgat.

11 §■

Ej må vattenreglering, som i 1 § avses, verkställas förrän efter

ansökan i den ordning 11 kap. stadgar vattendomstolen meddelat besked,

huru och under vilka villkor företaget må utföras, så ock angående

delaktigheten i kostnaden för företaget.

12 §.

Har till vattenreglering, som i 1 § sägs, medgivande i laga ordning

erhållits, skola stadgar antagas rörande handhavandet av de med

företaget förenade angelägenheter så ock styrelse för företaget utses.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 131 höft. (Nr 391.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Vid antagande av stadgar galle i fråga om rösträtt och besluts

fattande vad i 22 § finnes föreskrivet.

13 §.

Stadgar rörande vattenregleringsföretag skola angiva:

företagets benämning och ändamål under hänvisning till de beträffande

företagets utförande och delaktigheten däri meddelade beslut;

den ort, där styrelsen skall hava sitt säte;

huru styrelsen skall sammansättas och grunderna för dess beslutförhet

;

huru revision av styrelsens förvaltning skall ske;

tiden för räkenskapsavslutning;

huru ofta ordinarie sammanträde med deltagarna i företaget skall

hållas;

det sätt, varpå kallelse till sammanträde skall ske och andra meddelanden

bringas till deltagarnas kännedom, ävensom den tid före sammanträde,

då föreskrivna kallelseåtgärder senast skola vara vidtagna;

så ock vad i övrigt kan finnas nödigt.

Styrelsen skall hava sitt säte inom den vattendomstols område,

som lämnat medgivande till företaget.

Ej må i stadgarna intagas bestämmelse, som finnes stridande mot

denna eller annan lags föreskrifter.

Stad garna skola för att bliva gällande granskas och fastställas av

Konungens befallningshavande i den ort, där styrelsen har sitt säte, eller

i fall, som omförmäles i 4 kap. 13 §, av Konungen. Vid granskningen

skall särskilt tillses, att stadgarna innehålla betryggande föreskrifter

för tillgodoseende av sådana strömfallsägares rätt, för vilka efter

ty i 6 § sägs skyldighet att deltaga i företaget framdeles kan komma

att inträda.

Beslutad ändring av stadgarna äge ej giltighet, med mindre den

varder i nyssnämnda ordning fastställd.

O §■

Innan stadgar för vattenregleringsföretag blivit antagna och fastställda

samt anmälan om styrelseval gjorts hos Konungens befallningshavande,

må ej arbete å annans mark verkställas eller åtgärd eljest till

förfång för annan vidtagas.

Sker ändring i styrelsens sammansättning, skall styrelsen ofördröjligen

göra anmälan därom hos Konungens befallningshavande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Då anmälan om val av styrelse eller om ändring i dess sammansättning

skett, skall på deltagarnas i företaget bekostnad kungörelse därom

införas i allmänna tidningarna samt en eller flera av ortens tidningar.

15 §.

Till ledamot av styrelsen för vattenregleringsföretag må ej utses

annan än här i riket bosatt svensk medborgare, där ej för särskilt fall

Konungen medgiver, att styrelsen må till viss del, ej överstigande eu

tredjedel av hela antalet, bestå av medborgare i annat land eller å utrikes

ort bosatta svenska medborgare.

Ändå att tid, för vilken styrelseledamot blivit utsedd, ej gått

till ända, må han skiljas från uppdraget genom beslut av deltagarna i

företaget.

16 §.

Konungen äger, om och när det för tillgodoseende av allmänt väl

prövas nödigt, utse en ledamot i styrelsen för vattenregleringsföretag.

Sådan styrelseledamot äge samma rätt att deltaga i handhavandet av de

med företaget förenade angelägenheter som de medlemmar, vilka blivit

i enlighet med stadgarna till styrelse valda, och åtnjute arvode, som

bestämmes av Konungen.

17 §-

Har av deltagarna vald styrelseledamot avgått eller den tid, för

vilken han blivit vald, gått till ända utan att anmälan om nytt val skett,

och är styrelsen med kvarstående ledamöter ej beslutför, äge Konungens

befallningshavande på yrkande av någon, vars rätt kan vara beroende

därav, att behörig styrelse finnes, förordna syssloman att, intill dess efter

inkommen anmälan om verkställt val förordnandet återkallas, antingen

ensam eller jämte de styrelseledamöter, som må finnas, handhava de

med företaget förenade angelägenheter och företräda deltagarna på sätt

om styrelsen finnes nedan stadgat.

Förordnande av syssloman skall på deltagarnas bekostnad kungöras

så som i 14 § sägs. Syssloman åtnjute av deltagarna arvode, som bestämmes

av Konungens befallningshavande.

18 §.

Styrelsen för vattenregleringsföretag äge ombesörja verkställandet

av erforderliga arbeten för företaget, hos deltagarna uttaga härför nödiga

bidrag på sätt i 20 § stadgas och i övrigt, i enlighet med vad i stad
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 391.

garna eller genom deltagarnas beslut, där detta ej är mot stadgarna

eller mot lag stridande, föreskrivits, handhava de med företaget förenade

angelägenheter. Styrelsen äge att i allt vad som rör deltagarna i företaget

samfällt själv eller genom ombud ej mindre i förhållande till tredje

man handla å deltagarnas vägnar än även inför domstolar och andra

myndigheter företräda deltagarna.

Angående befogenhet för styrelseledamot att mottaga stämning i

mål, som rör företaget, så ock annat meddelande i fråga om företaget

skall vad i 11 kap. 15 § rättegångsbalken är stadgat äga motsvarande

tillämpning.

19 §.

Såsom styrelsens beslut galle, där ej annorlunda är bestämt i

stadgarna, den mening, om vilken vid sammanträde de flesta röstande

förena sig, men vid lika röstetal den mening, som biträdes av ordföranden

vid sammanträdet.

Ledamot av styrelsen äge ej deltaga i behandlingen av fråga

rörande avtal mellan honom och deltagarna i företaget samfällt, ej heller

angående avtal mellan deltagarna och tredje man, där han i frågan äger

ett väsentligt intresse, som kan vara stridande mot deltagarnas. Vad sålunda

stadgats äge motsvarande tillämpning beträffande rättegång eller

annan talan mot styrelseledamoten eller tredje man.

20 §.

Uttaxering av deltagarnas bidrag skall, där ej annan ordning finnes

i stadgarna föreskriven, verkställas sålunda, att styrelsen upprättar och

vid sammanträde till granskning framlägger debiteringslängd, upptagande

det belopp, som skall uttaxeras, vad därav enligt reglerna för delaktigheten

belöper å varje deltagare samt tiden för inbetalningen.

Förmenar deltagare, att den i längden verkställda fördelningen ej

är med lag överensstämmande, äge han genom stämning å styrelsen

inom trettio dagar efter sammanträdet påfordra rättelse i den gjorda

debiteringen. Talan, som nu nämnts, skall anhängiggöras hos allmän

underrätt i den ort, där styrelsen har sitt säte.

Ändå att dylik klandertalan väckes, vare deltagare pliktig att å

tid, som av styrelsen bestämts, inbetala å honom belöpande bidrag vid

äventyr att, där ej rätten annorlunda förordnar, beloppet må hos honom

utsökas i enahanda ordning som om betalningsskyldighet vore honom

genom lagakraftägande dom ålagd.

s. 29 Kontrollera mot PDF

:Riksdagens skrivelse Nr 391.

29

21 §•

Styrelseledamöter, som genom att överskrida den dem tillkommande

befogenhet eller eljest uppsåtligen eller av vårdslöshet tillskynda deltagarna

i företaget skada, svare för skadan en för alla och alla för en;

svare ock på sätt nu nämnts för den skada, som genom överträdelse av

bestämmelse i 13 och följande §§ av detta kap. eller i gällande stadgar

tillskyndas tredje man.

Har i mål, som rör deltagarna i företaget samfällt, betalningsskyldighet

blivit dem ålagd, vare styrelsen pliktig att utan dröjsmål hos deltagarna

uttaxera och indriva bidrag, som må erfordras för betalningsskyldighetens

fullgörande. Prövas försumlighet härutinnan ligga styrelsens

ledamöter till last, svare de för gälden en för alla och alla för en

såsom för egen skuld.

22 §.

Rätten att handhava de med regleringsföretag förenade angelägenheter

utövas å sammanträde, därvid envar deltagare i företaget äger

rösträtt efter det andelstal, som jämlikt 3, 6 och 8 §§ är bestämmande

för hans skyldighet att taga del i kostnaden för företaget. Deltagare,

som icke guldit förfallet bidrag, är förlustig sin rösträtt, intill dess

betalningen fullgöres. Ej må någon utöva rösträtt för mer än en

femtedel av deltagarnas sammanlagda, å sammanträdet företrädda andelstal.

Ej heller må någon själv eller genom ombud eller såsom ombud

för annan deltaga i behandlingen av fråga rörande avtal mellan

honom och deltagarna samfällt eller angående avtal mellan dessa och

tredje man, där han i frågan äger ett väsentligt intresse, som kan vara

stridande mot deltagarnas gemensamma. Vad sålunda stadgats äge motsvarande

tillämpning beträffande rättegång eller annan talan mot honom

eller tredje man.

Vid avgörande av fråga, som rör uteslutande sådan del av företaget,

i vars utförande allenast vissa av deltagarna efter ty i 4 § sägs

äro pliktiga att taga del, tillkomme endast dessa deltagare rösträtt.

För beslut vid sammanträde erfordras, där ej i stadgarna finnes

för visst fall annorledes bestämt, allenast enkel pluralitet i röstetal, beräknat

på sätt ovan nämnts. Vid lika röstetal avgöres val genom lottning,

i andra frågor gälle den mening, som biträdes av de flesta röstande eller,

om jämväl antalet röstande är lika, av ordföranden vid sammanträdet.

Delägare i regleringssamfälligheten,''för vilken skyldighet att taga

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 391.

del i kostnaden för företaget efter ty i 6 § sägs ännu ej inträtt, stånde

öppet att vid sammanträde närvara och deltaga i förhandlingarna.

över beslut, som å sammanträde fattas, skall genom styrelsens

försorg föras protokoll, vilket senast fjorton dagar efter sammanträdet

skall vara för deltagarna tillgängligt.

23 §.

Menar deltagare i. regleringsföretag, att beslut, som fattats å sammanträde,

icke i behörig ordning tillkommit eller eljest strider mot lag

eller författning eller mot stadgarna, äge tala därå genom stämning å

styrelsen inom trettio dagar från beslutets dag. Försummas det, vare

rätt till talan förlorad. Ändå att talan föres mot beslutet, gånge det i

verkställighet, där ej domstolen annorlunda förordnar.

Talan, som ovan nämnts, skall anhängiggöras hos allmän underrätt

i den ort, där styrelsen har sitt säte.

24 §.

Styrelsen äge, när den finner lämpligt, kalla deltagarna i företaget

till extra sammanträde.

Varder extra sammanträde för uppgivet ändamål påfordrat av minst

en femtedel av företagets deltagare eller det mindre antal, som må vara

i stadgarna bestämt, skall sammanträde av styrelsen utlysas.

25 §.

Underlåter styrelsen att i föreskriven ordning kalla deltagarna i

företaget till ordinarie sammanträde, eller har styrelsen ej senast två

veckor efter påfordran, som i 24 § sägs, utlyst extra sammanträde att

hållas så snart det med iakttagande av föreskriven kallelsetid kan ske,

eller finnes ej behörigen utsedd styrelse, då skall, för den händelse ej

i stadgarna bestämmelse finnes för dylikt fall, kallelse, som utfärdas av

minst en femtedel av deltagarna, äga samma giltighet som kallelse av

styrelsen.

Om vattenreglering utan tvångsdelaktighet.

26 §.

V ill ägare av strömfall utan att påfordra förpliktande för annan

strömfallsägare att deltaga i kostnaden reglera vattnets avrinning ur

sjö eller annan vattensamling eller i vattendrag för åstadkommande av

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 391.

bättre hushållning med vattnet eller eljest lör beredande av ökad möjlighet

att utnyttja vattenkraften i honom tillhörigt fall, eller vilja flera

strömfallsägare utföra dylikt företag, och är ej fråga om kostnadernas

fördelning dem emellan eller om skyldighet för annan strömfallsägare

att däri taga del, skola bestämmelserna i 2 kap. om byggande i vatten

äga tillämpning beträffande företaget.

27 §.

Har medgivande enligt denna lag lämnats till företag, som i 26 §

sägs, äger Konungen att, om och när det för tillgodoseende av allmänt

väl prövas nödigt, utse lämplig person att övervaka företagets utförande

samt utöva tillsyn å företagets skötsel och handhavandet i övrigt av de

med företaget förenade angelägenheter. Sådan person åtnjute av den,

för vars räkning företaget utföres, arvode, som bestämmes av Konungen.

4 KAP.

t

Om särskilda villkor beträffande större vattenkraftanläggningar

och vattenregleringar.

Om vattenkraftanläggningar.

Om tillhandahållande av kraft åt kringliggande bygd.

1 §■

Varder strömfall bebyggt jämlikt denna lag, och uppgår den

vattenkraft, som kan vid oreglerat lågvatten uttagas vid byggnaden,

till minst femhundra turbinhästkrafter, vare, såframt vattenkraften icke

inom tio år före det vattendomstolens medgivande lämnas till byggnaden

varit utnyttjad vid byggnad, som tillkommit enligt äldre lag, byggnadens

ägare pliktig att för tillgodoseende av kringliggande bygds behov

av kraft till användning i hantverk, småindustri eller lantbruk eller till

belysning eller uppvärmning tillhandahålla intill en tiondel av den årliga

kraftmängd, som kan med det installerade maskineriet bliva uttagen.

Storleken av nämnda andel bestämmes av vattendomstolen; och

skall härvid hänsyn tagas dels till omfattningen av den rätt anläggningens

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 391.

ägare erhållit att för vattenkraftens tillgodogörande förändra förut rådande

vattenstånds- och avrinningsförhållanden dels ock å ena sidan till det

behov av kraft, som inom bygden redan föreligger eller i en nära framtid

är att motse, och å andra sidan till den tillgång på kraft, som må

eljest vara att påräkna för ändamålet.

Avgörande, som nu nämnts, gälle för en tidrymd av tjugu år i

sänder, första gången räknat från det kalenderår, under vilket byggnaden

enligt därom meddelad bestämmelse skall hava fullbordats/ Där ej

under nittonde året av sådan tidsperiod anläggningens ägare eller någon,

som må anses berättigad att komma i åtnjutande av kraft, varom här

är fråga, eller ock myndighet, åt vilken Konungen uppdragit att bevaka

bygdens intresse i förevarande hänseende, genom ansökan hos

vattendomstolen påkallar ny prövning, skall den förut meddelade bestämmelsen

lända till efterrättelse jämväl för nästa period.

2 §''

Varder i strömfall, vars vattenkraft till viss del inom de tio närmast

förflutna åren varit utnyttjad vid byggnad, som tillkommit enligt äldre

lag, jämlikt denna lag verkställd byggnad, som är avsedd att ersätta

eller utgör tillbyggnad till den äldre byggnaden, och medför åtgärden,

att i strömfallet minst trehundra turbinhästkrafter mera än förut kunna

vid lågvatten uttagas, skola, såframt den uttagbara vattenkraften sammanlagt

uppgår till femhundra turbinhästkrafter vid oreglerat lågvatten, i

avseende å ökningen bestämmelserna i 1 § äga motsvarande tillämpning.

Lag samma vare, där vid byggnad, som tillkommit enligt äldre

lag och vid vilken kunnat vid oreglerat lågvatten uttagas minst femhundra

turbinhästkrafter, genom vattenreglering jämlikt denna lag vinnes

en ökning av minst- trehundra turbinhästkrafter i den vattenkraft, som

kan uttagas antingen i medeltal eller ock vid lågvatten.

3 §•

Har strömfall, där jämlikt denna lag kongsådra finnes, bebyggts

enligt Konungens på grund av äldre lag meddelade tillstånd till byggande

i kungsådra, skall, såframt vid tillståndet gjorts sådant förbehåll,

som omförmäles i 1 kap. 8 §, och kungsådrans vattenkraft, i

den mån densamma kan vid byggnaden uttagas, tillika uppgår till minst

femhundra turbinhästkrafter vid oreglerat lågvatten, stadgandet i 1 §

första stycket äga motsvarande tillämpning beträffande vattenkraften i

kungsådran, dock först sedan tjugu år förflutit efter det denna lag trätt

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 391.

i kraft. Vid tillämpning av vad nu sagts skall kungsädrans vattenkraft

anses utgöra en tredjedel av vattenkraften i strömfallet.

I avseende å prövningen huruvida och i vilken utsträckning

skyldigheten må göras gällande gent emot ägare av anläggning,

varom i denna § är fråga, skola bestämmelserna i 1 § i tillämpliga

delar lända till efterrättelse, med iakttagande likväl att prövningen skall

av sakägare eller vederbörande myndighet -påkallas första gången under

nittonde året efter denna lags trädande i kraft och sedermera vart

tjugonde år.

-4 §•

Vill någon, som må anses därtill berättigad, komma i åtnjutande

av hela eller någon del av den kraft ägare av kraftanläggning efter ty

ovan sagts förpliktats att tillhandahålla, göre i den ordning 11 kap.

stadgar ansökan därom hos vattendomstolen. Där ej annorlunda överenskommes,

vare ägaren icke pliktig att tillhandahålla sökanden kraft

tidigare än två år efter det ansökningen delgivits honom. Kraften skall

efter vattendomstolens bestämmande uttagas antingen vid kraftstationen

eller, där det lämpligen kan ske, å ägaren tillhörig ledning. Kraftens

fördelning på olika delar av dygnet eller året varde bestämd på sätt,

som med hänsyn till föreliggande förhållanden må anses skäligt.

I den män kraft, varom nu är fråga, tages i anspråk, skall ersättning

därför givas med det belopp, som motsvarar ägarens självkostnad

med tillägg av två procent å anläggningskapitalet. I fråga om storleken

av nämnda ersättning ävensom villkoren i övrigt för kraftens tillhandahållande

skall vattendomstolen meddela bestämmelser i samband

med beslut i anledning av ansökan, som nyss sagts; och gälle beträffande

rätt att påkalla ändring i sålunda meddelade bestämmelser vad i 9 kap.

29 § finnes för där avsett fall föreskrivet.

Vad i 9 kap. 37 § första stycket, 38, 40 och 41 §§ stadgas

beträffande överföring av kraft, som lämnas i ersättning för förlorad

vattenkraft, skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse i fråga om

tillhandahållande av kraft enligt denna §.

Om nyprövning.

5 §''

Har strömfall blivit bebyggt jämlikt denna lag, äge under de i 1 §

stadgade förutsättningar Konungen eller myndighet, åt vilken Konungen

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 131 käft. {Nr 391.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 391.

uppdragit att i förevarande hänseende bevaka det allmännas rätt, så ock

byggnadens ägare i den ordning 11 kap. stadgar påkalla ny prövning

angående de villkor, varunder med hänsyn till allmänna intressen byggnaden

må bibehållas och nyttjas. Yrkande om sådan prövning skall framställas

under femtiofemte året efter det kalenderår, under vilket byggnaden enligt

därom meddelad bestämmelse skall hava fullbordats, samt därefter vart

fyrtionde år. Varder ej å föreskriven tid nyprövning påkallad, vare

ägaren berättigad att under förut fastställda villkor bibehålla och nyttja

byggnaden intill dess i anledning av nyprövning, som sedermera enligt

vad nu sagts blivit påkallad, annan bestämmelse härutinnan meddelas

och skall lända till efterrättelse.

Nyprövning, varom nu stadgats, skall ske i enlighet med den lagstiftning,

som vid varje särskild tidpunkt är gällande i fråga om villkoren

för byggande i vatten. Fastställas vid ny pr övningen andra villkor än

de förut gällande, må de icke tillämpas förrän fem år förflutit från utgången

av det kalenderår, varunder nyprövningen påkallats.

6 §•

1 mom. Lämnas vid nyprövning, som i 5 § sägs, föreskrift,

att byggnaden skall för tillgodoseende av allmänna intressen ändras,

eller göres eljest med hänsyn till nämnda intressen byggnadens bibehållande

och nyttjande beroende av villkor, som innebära inskränkning

i ägarens rätt eller utvidgning av honom åliggande skyldigheter, vare

han, där den värdeminskning, som till följd av de nya villkoren tillskyndas

honom tillhörig egendom, jämte kostnaden för föreskrivna

ändringsarbeten överstiger en fjärdedel av värdet å den vattenkraft i

tillgodogjort skick, som kan uttagas vid byggnaden, berättigad att av

statsmedel erhålla ersättning för överskjutande belopp. År kungsådra

i strömfallet och har på grund av bestämmelserna i 1 kap. 6 och 12

§§ vattenmängd eller fallhöjd tagits i anspråk utan att ersättning därför

utgått, må den förlust, som byggnadens ägare har att vidkännas utan

gottgörelse, sammanlagt icke överstiga det belopp, vartill med iakttagande

av stadgandet i 1 kap. 13 § förlusten av allt kungsådrans

vatten må skattas.

Vid beräkning av värdet å vattenkraften skall avdrag göras dels

för den del därav, för vilken byggnadens ägare jämlikt vattendomstolens

beslut har att tillhandahålla ersättning medelst kraftöverföring, och dels

för kraft, varmed till följd av sådan vattenreglering, som enligt bestämmelserna

i 16 § är underkastad nyprövning, den vid byggnaden eljest

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 391.

uttagbara kraften blivit ökad. Ej må vattenkraftens sammanlagda värde

beräknas högre än till anläggningens saluvärde.

Vill ägare av byggnad, som i denna § avses, verkställa tillbyggnad

eller ändring av byggnaden i ändamål att möjliggöra uttagande

av mera vattenkraft eller eljest ett bättre utnyttjande av vattenkraften

i strömfallet, äge vattendomstolen vid sitt medgivande till arbetets utförande

bestämma, huruvida och i vad mån den därav föranledda kostnaden

må avräknas från det värde å vattenkraften, varom stadgas i

första stycket. Vid prövning av dylik fråga skall tillses, att skälig

amorteringstid beredes byggnadens ägare.

2 mom. Anspråk å ersättning skall, vid påföljd att rätt därtill eljest

är förlorad, framställas i inlaga till Konungen inom ett år efter det de

nya villkoren skola träda i tillämpning. Frågan huruvida och i vad

mån ersättning bör utgå avgöres av fem ojäviga skiljemän, av vilka

Konungen utser två och byggnadens ägare två samt de sålunda utsedda

den femte. Underlåter någondera parten att utse skiljeman eller kunna

de av parterna utsedda skiljemännen icke enas om valet av den femte,

äge domaren i den ort, där byggnaden är belägen, förordna om valet.

Varder ej annorlunda överenskommet, skall skiljedomen meddelas inom

ett år efter det ersättningsanspråket hos Konungen anmäldes. I övrigt

skall beträffande dylikt mål vad i lag är eller kan varda stadgat för

det fall, att tvist hänskjutes till avgörande av skiljemän på grund av

avtal, som slutits utan förbehåll om rätt för parterna att klandra skiljedomen,

äga motsvarande tillämpning. Kostnaden för skiljemannaförfarandet

skall gäldas av den, som skiljemännen pröva därtill skyldig;

ej må dock sådan skyldighet åläggas byggnadens ägare, utan så är att

hans påstående uppenbarligen framställts utan skäl.

Ersättning för värdeminskning å fast egendom skall bestämmas

särskilt för varje fastighet. I fråga om sättet för erläggande av sådan

ersättning, densammas fördelning mellan rättsägare i den fasta egendom,

varom fråga är, samt egendomens befriande från ansvarighet för intecknad

fordran gälle vad i lag finnes eller kan varda stadgat för det

fall, att till följd av byggande i vatten ersättning skall utgå för skada

å fast egendom.

^ §•

Skall från anläggning, beträffande vilken nyprövning äger rum,

på grund av vattendomstolens jämlikt denna lag meddelade föreskrift

kraft tillhandahållas någon i ersättning för förlorad vattenkraft eller annat,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 391.

och kominer sådan ersättningstagares rätt i anledning av nyprövningen

att upphöra eller inskränkas, vare han berättigad att av statsmedel undfå

gottgörelse för den förlust han lider. År fråga om ersättning för vattenkraft,

som tillgodogöres genom anläggningen, och har sådan vattenkraft

icke före dess avstående varit av ersättningstagaren utnyttjad eller

av denne utnyttjats vid anläggning, som avses i 5 §, skall dock beträffande

ersättningstagarens rätt till gottgörelse vad i 6 § 1 mom. finnes

stadgat äga motsvarande tillämpning.

Vad i 6 § 2 mom. är föreskrivet beträffande framställande av

ersättningsanspråk, prövning av sådant anspråk samt sättet för ersättningens

erläggande med mera skall jämväl gälla i fråga om gottgörelse,

som i denna § avses.

8 §•

Varder beträffande byggnad i strömfall, vilken tillkommit enligt

äldre lag, jämlikt denna lag verkställd sådan ombyggnad eller tillbyggnad,

som i 2 § första stycket avses, skola under de i nämnda stadgande

angivna förutsättningar bestämmelserna i 5—7 §§ gälla i fråga om anläggningen;

dock vare ägaren icke pliktig att av värdeminskning och

kostnad, som omförmälas i 6 §, utan ersättning vidkännas mera än som

motsvarar en fjärdedel av värdet i tillgodogjort skick å den vid anläggningen

uttagbara vattenkraft, som icke kunnat tillgodogöras vid den

äldre byggnaden.

Vad i 5 och 6 §§ är stadgat i fråga om byggnad, som tillkommit

jämlikt denna lag, skall äga motsvarande tillämpning beträffande sådan

byggnad i strömfall, som i 3 § avses, med iakttagande likväl att yrkande

om nyprövning skall framställas under femtiofemte året efter det denna

lag trätt i kraft samt att byggnadens ägare ej är pliktig att utan ersättning

vidkännas större värdeminskning och kostnad än som motsvara

en fjärdedel av värdet å kungsådrans vattenkraft i tillgodogjort skick,

med beräkning av nämnda vattenkraft på sätt i 3 § sagts.

Om kronans lösningsrätt.

9 §•

Har strömfall blivit bebyggt jämlikt denna lag, äge under de i

1 § stadgade förutsättningar kronan att, där det påkallas för tillgodoseende

av allmänt behov, vid utgången av fyrtionde året efter det

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 391.

kalenderår, under vilket enligt därom meddelad bestämmelse byggnaden

skall hava fullbordats, tilläsa sig strömfallet med vattenverksbyggnader,

kraftstation med installerat maskineri samt för kraftstationens personal

avsedda bostäder och, där marken tillhör anläggningens ägare, nödigt

utmål. Lösningsrätt, som ej vid nämnda tidpunkt begagnas, skall stå

kronan öppen vid utgången av vart fyrtionde år därefter.

Varder i strömfall, vars vattenkraft till viss del varit inom de tio

närmast förflutna åren utnyttjad vid byggnad, som tillkommit enligt

äldre lag, jämlikt denna lag verkställd byggnad, vilken är avsedd att

ersätta eller utgör tillbyggnad till den äldre byggnaden, och medför

åtgärden, att i strömfallet kan uttagas i medeltal minst dubbelt så stor

vattenkraft som förut, vare kronan, såframt den uttagbara vattenkraften

sammanlagt uppgår till minst femhundra turbinhästkrafter vid oreglerat

lågvatten, på sätt ovan sagts lösningsberättigad till strömfallet med

vattenverksbyggnader, kraftstation och utmål.

10 §.

Vill kronan begagna sig av lösningsrätt, som i 9 § stadgats,

skall underrättelse därom meddelas strömfallets ägare under femte året

före den för inlösningen bestämda tidpunkten samt frågan därefter före

sistnämnda tidpunkt fullföljas genom ansökan om stämning till allmän

domstol. Har kronan å tid, som nyss sagts, underrättat strömfallets

ägare, att kronan vill begagna sig av lösningsrätten, äge ock strömfallets

ägare att i enahanda ordning fullfölja frågan.

Varder ej underrättelse å föreskriven tid lämnad strömfallsägaren

eller efter sådan underrättelse frågan före tidpunkten för lösningsrättens

inträde från någondera sidan på nämnda sätt fullföljd, vare lösningsrätten

för den gången förfallen.

11 §.

Skall på grund av lösningsrätt, varom i 9 § förmäles, egendom

avstås till kronan, äge vad om expropriation i allmänhet är eller kan

varda stadgat motsvarande tillämpning, dock med iakttagande av vad

i denna § finnes särskilt föreskrivet.

Medför lösningsrättens begagnande, att annan, strömfallets ägare

tillhörig egendom än den, som enligt 9 § är föremål för lösningsrätten,

såsom reservstation, ledning för överföring av kraft eller fabrik eller

annan anläggning, kommer att lida synnerlig minskning i värde, vare

ägaren berättigad påfordra, att nämnda egendom med maskiner och

tillbehör skall av kronan lösas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Där till följd av kronans inlösen av anläggning, som i 9 § avses,

den, som på grund av utfästelse av anläggningens ägare är berättigad

till leverans av kraft från anläggningen, går förlustig dylik rättighet,

skola i fråga om egendom, tillhörig rättighetens innehavare, bestämmelserna

i andra stycket äga motsvarande tillämpning. Beträffande

rättighet, som nu nämnts, skall i övrigt gälla vad om särskild rätt till

fastighet, som avstås på grund av expropriation, är stadgat.

Tvist om vilken egendom kronan har rätt eller skyldighet att lösa

skall prövas av domstolen.

Nämnd för bestämmande av ersättning i anledning av inlösning,

varom nu är fråga, skall bestå av vederbörande ordförande i expropriationsnämnd

och fyra ledamöter, av vilka vardera parten äger utse två;

underlåter part utan styrkt laga förfall att fullgöra valet, välje rätten i

hans ställe. Ledamot i nämnden skall vara svensk medborgare och

hava uppnått tjugufem års ålder. Ej må till ledamot utses den, som

ej råder över sig och sin egendom eller är förklarad ovärdig att i rikets

tjänst vidare nyttjas eller eljest på grund av honom ådömd straffpåföljd

icke må utöva allmän befattning eller blivit dömd ovärdig att föra annans

talan inför rätta.

12 §.

Där från kraftanläggning, till vilken lösningsrätt enligt vad ovan

stadgats göres av kronan gällande, på grund av vattendomstolens jämlikt

denna lag meddelade föreskrift kraft skall tillhandahållas någon i

ersättning för vattenkraft, som tillgodogöres genom anläggningen, äge

kronan tillösa sig jämväl sådan rättighet. Vad nu sagts gälle dock ej

i fråga om vattenkraft, som före dess avstående varit av ersättningstagaren

utnyttjad vid anläggning, beträffande vilken icke enligt bestämmelserna

i 9 § lösningsrätt tillkommit kronan.

Beträffande lösningsrätt, som i denna § avses, skola bestämmelserna

i 10 och 11 §§ i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Om vattenregleringar.

Om Konungens prövningsrätt.

13 §.

Där fråga är om reglering av vattnets avrinning ur någon av

sjöarna Vänern, Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 301.

30

Siljan, äger Konungen pröva, huruvida av militära skäl eller av hänsyn

till viss orts allmänna ekonomiska intressen eller på grund av vad i

2 kap. 3 § andra stycket, 11 § samt 12 § första stycket är stadgat

hinder möter mot företaget eller särskilda villkor böra föreskrivas för

dess utförande; och skall förty, innan frågan av vattendomstolen slutligen

avgöres, densamma hemställas Konungens prövning. Lag samma

vare beträffande annan vattenreglering, som med hänsyn till dess inverkan

på vattnets avrinning är av synnerlig omfattning, såframt

Konungen förbehåller sig sådan prövning och besked därom lämnas

vattendomstolen före det målet av domstolen slutligen avgjorts.

Om avgifter.

14 §.

Varder genom vattenreglering, som verkställes jämlikt denna lag,

den uttagbara vattenkraften i det eller de strömfall, för vilkas räkning

regleringen utföres, ökad med i medeltal femhundra turbinhästkrafter,

vare ägare av sådant strömfall pliktig att för nedan angivna ändamål

erlägga en årlig avgift av minst tio öre och högst tre kronor för varje

turbinhästkraft, varmed genom regleringen den uttagbara vattenkraften

i strömfallet i medeltal blivit ökad.

Avgift, som nu nämnts, skall erläggas från och med kalenderåret

näst efter det, då enligt därom meddelad bestämmelse företaget skall

hava fullbordats. År fråga om företag, som avses i 3 kap. 1 §, skall

dock, såvitt angår strömfall, för vars ägare enligt bestämmelserna i

nämnda kap. skyldigheten att taga del i kostnaden för företaget inträder

efter dess fullbordande, avgift ej utgå förrän från och med kalenderåret

näst efter betalningsskyldighetens inträde.

Beloppet av avgiften skall av vattendomstolen bestämmas särskilt

för varje strömfall; och bör härvid hänsyn tagas dels till den större

eller mindre förändring av vattenstånds- och avrinningsförhållanden,

som genom företaget förorsakas, och den olägenhet eller fördel, vilken

härigenom uppkommer för den kringliggande bygden, dels ock till

den större eller mindre kostnad, som är förenad med företaget, samt företagets

ekonomiska betydelse för varje särskilt strömfall.

Avgörandet gälle för en tidrymd av tjugu år i sänder, första gången

räknat från det kalenderår, under vilket företaget skall hava fullbordats.

Varder ej genom ansökan hos vattendomstolen under nittonde året

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 391.

av sådan tidsperiod ny prövning påkallad av strömfallets ägare eller

av myndighet, åt vilken Konungen uppdragit att föra talan i förevarande

hänseende, skall den förut meddelade bestämmelsen lända till

efterrättelse jämväl för nästa period.

Huru avgifter, som nu nämnts, skola indrivas, därom förordnar

Konungen.

15 §.

Influtna avgifter skola efter de närmare bestämmelser, som härutinnan

meddelas av Konungen, i första hand användas till förebyggande

eller minskande av skada eller olägenhet, som vållas genom företaget

och för vilken ersättning icke blivit av vattendomstolen bestämd, så ock

till gottgörelse för sådan skada eller olägenhet. I den mån medlen

förslå därtill, må de ock användas för tillgodoseende av annat ändamål

beträffande den bygd, som beröres av företaget, såsom jordbrukets främjande,

särskilt genom jords torrläggning, eller beredande av tillgång

till elektrisk kraft för samfärdsel, jordbruk, hantverk eller småindustri

eller eljest för befolkningens behov.

Om nyprövning.

16 §.

I fråga om vattenreglering, som avses i 14 §, skall beträffande

rätt att göra frågan angående de villkor, varunder med hänsyn till allmänna

intressen företaget må äga bestånd, till föremål för nyprövning

gälla vad i 5 § är för där avsett fall stadgat.

Där till följd av föreskrift, som meddelas vid nyprövningen, värdeminskning

eller kostnad tillskyndas strömfallsägare, som vid befintlig

byggnad tillgodogör sig den genom regleringen vunna kraftökningen,

skola i fråga om strömfallsägarens rätt till ersättning bestämmelserna

i 6 § äga motsvarande tillämpning; dock skall vid bestämmande av det

värde å vattenkraften, som avses i nämnda §, hänsyn tagas allenast till

den vattenkraft, varmed till följd av regleringen den vid byggnaden

eljest uttagbara kraften blivit ökad.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

41

5 KAP.

Om allmän farled.

l §•

Angående allmän farled galle vad därom linnés eller kan varda

särskilt stadgat.

6 KAP.

Om allmän flottled.

1 §•

Angående allmän flottled galle vad därom finnes eller kan varda

särskilt stadgat.

7 KAP.

Om torrläggning av mark genom dikning eller annat avledande

av vatten eller genom invallning.

1 §•

Angående dikning och annat avledande av vatten samt invallning

för torrläggning av mark gälle vad därom finnes eller kan varda särskilt

stadgat.

8 KAP.

Om kloakledningar.

l §•

Angående avledande av spillvatten eller annan flytande orenlighet

gälle vad därom finnes eller kan varda särskilt stadgat.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 131 käft. (Nr 391.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 391.

9 KAP.

Om ersättning.

Om ersättningsskyldighet i allmänhet.

1 §•

Där jämlikt denna lag rätt medgives någon att tillösa sig samfällt

strömfall med eller utan utmål eller att till utmål för vattenkraftstation

taga i anspråk annan tillhörigt område eller att tillgodogöra sig vattenmängd

eller vattenkraft, som tillhör annan, eller att vidtaga åtgärd, varigenom

eljest annans egendom lider skada eller intrång, varde, såvitt

ej i 1 kap. annorledes stadgas, honom ålagt att efter ty nedan sägs

gälda ersättning för egendom, som avstås, eller för förlust, skada eller

intrång, som förorsakas.

2 §•

Skall en del av en fastighet avstås, och varder genom avståendet

en återstående del för ägaren onyttig eller uppstår synnerligt men vid

begagnandet därav, vare ägaren berättigad fordra, att jämväl denna del

löses. Uppkommer eljest skada eller intrång å återstoden av fastigheten,

skall ersättning därför givas.

3 §•

Där genom vattenuppdämning eller annan åtgärd enligt denna lag

hel fastighet eller del därav varder för ägaren onyttig eller synnerligt

men vid begagnandet därav uppkommer, skall, om ägaren fordrar det,

hela fastigheten eller den särskilda delen lösas. Varder genom åtgärd,

som nu sagts, begagnandet av fastighet försvårat eller fördyrat, skall, i

den män fastigheten ej löses, sådan skada ersättas.

4 §•

Tillskyndas ägare av strömfall förlust av en del av vattenmängden

eller fallhöjden, vare han, om begagnandet av återstoden därigenom försvåras

eller fördyras, berättigad till ersättning för sådan skada; varder

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 391.

återstoden för ägaren onyttig eller uppkommer synnerligt men vid begagnandet

därav, skall, om ägaren fordrar det, ersättning lämnas för

återstodens hela värde.

5 §•

Hör till strömfall, vars vattenkraft till följd av företag enligt denna

lag går för ägaren förlorad, särskilt utmål eller är därmed eljest mark

förenad, och varder marken därefter för ägaren onyttig eller uppkommer

synnerligt men vid dess begagnande, då skall, där ägaren det begär,

den mark lösas.

År vattenkraften i strömfall, som nyss nämnts, avsedd till drivande

av kvarn, såg, fabrik eller annan anläggning, eller är med strömfallet

förenad annan fast eller lös egendom, för vars tillgodogörande vattenkraften

är avsedd, och lider sådan egendom minskning i värde för

ägaren, då vattenkraften frångår honom, njute han ersättning för skadan

eller äge, där minskningen i egendomens värde är av betydenhet, fordra,

att egendomen skall lösas.

6 §''

Skall fastighet eller del därav eller anläggning, som i 5 § andra

stycket sägs, lösas, varde ock lös egendom, som hör till fastigheten eller

anläggningen och som genom avståendet göres onyttig för ägaren, på

dennes begäran inlöst. Lag samma vare i fråga om egendom, som till

följd av skada å jord, hus, fiske eller annat varder för ägaren onyttig.

7 §•

Där genom företag eller åtgärd enligt denna lag förorsakas annan

skada eller förlust än ovan nämnts, skall ock sådan skada eller förlust

ersättas.

8 §•

Vid avgörande, om och i vilken mån skada tillskyndas någon genom

företag eller åtgärd enligt denna lag, skall hänsyn tagas jämväl till

skada eller lidande av annan beskaffenhet än rent ekonomisk.

9 §.

Ändå att fastighet, för vilken till följd av företag enligt denna

lag vattenkraft går förlorad, tillhör samme ägare som den fastighet,

för vars räkning företaget utföres, skall ersättning för den förlorade

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 391.

vattenkraften gäldas, såframt förstnämnda fastighet är besvärad av inteckning

för fordran eller kan jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens

hand häfta för ogulden köpeskilling samt fordringsägaren ej lämnat medgivande

till företaget. Vad nu sagts gälle dock ej, där förlusten av

vattenkraft prövas vara väsentligen utan betydelse för fordringsägarens

säkerhet.

I fråga om skada, som genom vattenuppdämning eller annan

ändring av vattenståndsförhållandena tillskyndas fastighet, tillhörig

samme ägare som den fastighet, för vars räkning företaget sker, skall

vad nu stadgats beträffande förlust av vattenkraft äga motsvarande tilllämpning.

10 §.

Med vattenkraften i ett strömfall avses i detta kap. den kraft, som

kan uttagas vid axeln å en eller flera för fallet avpassade vattenmotorer.

Vid beräknande av vattenkraften skall hänsyn tagas till mera betydande

växlingar i vattenföringen.

11 §‘

Ersättning för tillgodogjord vattenkraft skall, vare sig ersättningen

efter ty nedan sägs utgår medelst kraftöverföring eller i penningar,

anses innefatta gottgörelse för vattenverksbyggnaderna eller den del

därav, som för framtiden varder för ägaren onyttig; dock att, där byggnaderna

till material eller byggnadssätt äro med avseende å deras ändamål

särskilt värdefulla, gottgörelse i mån därav skall erläggas. Har ej

ersättningsgivaren inom ett år efter utgången av den bestämda tiden

för fullbordande av det företag, för vilket vattenkraften avståtts, från

ersättningstagarens fastighet bortfört vad av vattenverksbyggnaderna

sålunda blir hans tillhörighet, tillfälle det utan lösen ersättningstagaren.

Med vattenverksbyggnader avses anordningar dels för vattnets

dämning och ledande till och från kraftanläggning, såsom dammar,

rännor, kanaler, tuber, tunnlar och turbinkammare, dels ock för fiskets

och flottningens tillgodoseende, såsom laxtrappor, ålledare, flottningsutskov

och timmerledare, så ock vad till dylika anordningar hör, luckor

med manöveranordningar, isgrindar och dylikt.

12 §.

Skall till följd av företag eller åtgärd enligt denna lag egendom

lösas eller ersättning givas för skada eller intrång därå och har, efter

det kungörelse om företaget eller åtgärden blivit på sätt i 11 kap.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 391.

stadgas offentliggjord, kostnad nedlagts å egendomen, må vid ersättningens

bestämmande den kostnad tagas i beräkning allenast, såvitt den

prövas hava varit nödig eller nyttig samt icke blivit gjord i uppenbar

avsikt att höja ersättningen.

Om ersättning medelst kraftöverföring.

13 §.

Där någon på grund av stadgandena i 2 kap. 5 eller 6 § berättigas

att tillgodogöra sig annan tillhörig vattenkraft, skall ersättning för vattenkraften

utgå genom tillhandahållande medelst elektrisk eller annan överföring

av motsvarande kraftbelopp efter nedan angivna grunder, såframt

och i den mån ej ersättningens utgörande i kraft prövas medföra olägenheter

av betydenhet för ena eller andra parten. Med avseende å ersättning

för samfällt strömfall, som löses jämlikt 2 kap. 7 §, vare lag

samma, såvitt angår andel i fallet, tillhörig annan än den lösande. Ersättning

för vattenkraft på grund av bestämmelserna i 2 kap. 23 § skall

under nyss angivna förutsättning likaledes lämnas genom överföring

av kraft.

Kraft, som lämnas i ersättning efter ty nu sagts, skall, med det

undantag allenast, vartill stadgandet i 33 § sista stycket föranleder, tillhandahållas

från den för vattenkraftens utnyttjande avsedda anläggning.

14 §.

För vattenkraft, som för strömfallsägare går förlorad till följd av

sådan enligt denna lag medgiven åtgärd, varmed ej åsyftas vattenkraftens

tillgodogörande, må ock ersättningen bestämmas att utgå i kraft, därest

sådan på fullt betryggande sätt står att erhålla från välbeläget strömfall

och det med hänsyn till inteckningshavares rätt, kostnader och

andra omständigheter prövas lämpligt.

15 §.

Skyldigheten att jämlikt 13 § tillhandahålla kraft åvilar den fastighet,

varmed rätten till tillgodogörandet av den vattenkraft, som ersättes,

enligt vattendomstolens beslut skall vara förenad.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Lämnas ersättning i kraft på grund av stadgandet i 14 §, skall

skyldigheten vara bunden vid den fastighet, vartill den anläggning hör,

från vilken kraften skall tillhandahålla^.

16 §.

Skyldighet, som i 15 § sagts, skall oberoende av avyttring eller

exekutiv försäljning av den fastighet, varå skyldigheten vilar, äga bestånd,

i vems hand fastigheten kommer.

1'' §•

Rättighet till kraftbelopp, som utgår såsom ersättning förförlorad

vattenkraft, skall vara förenad med den fastighet, till vilken vattenkraften

hört eller ock rättigheten i laga ordning överflyttats.

Prövas rättigheten till hela eller en del av kraftbeloppet kunna

utan förfång för inteckningshavare eller andra rättsägare avhändas den

fastighet, varmed den är förenad, må vattendomstolen på ansökan av

fastighetens ägare besluta om rättighetens överflyttning, dock allenast

till fastighet i närheten av det strömfall, varifrån vattenkraften gått

förlorad, eller av det, varifrån ersättningen lämnas.

Vid ägostyckning av fastighet, med vilken rättighet till ersättningskraft

är förenad, må rättigheten i sin helhet tilläggas viss eller vissa

lotter.

18 §.

Rättighet, som i 17 § sägs, må av ägaren till den fastighet, varmed

den är förenad, på viss tid upplåtas; och gälle i fråga om tiden

för upplåtelsens bestånd vad beträffande nyttjanderätt till fast egendom

å landet är i allmänhet stadgat.

19 §.

Där ersättning för vattenkraft skall utgå medelst kraftöverföring,

vare ersättningstagaren pliktig att för kraftens uttagande och överföring

gälda vederlag antingen i penningar eller ock på sådant sätt, att det

kraftbelopp, som skall lämnas i ersättning, varder i motsvarande mån

minskat. Detta vederlag, som här nedan benämnes uttagningskostnaden,

bestämmes av vattendomstolen efter de i 20 § angivna grunder.

20 §.

År fråga om ersättning för vattenkraft, som ersättningsgivaren på

grund av stadgandena i 2 kap. 5 eller 6 § berättigas att tillgodogöra

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 391.

sig, skall uttagningskostnaden bestämmas sålunda, att den gottgörelse

för vattenkraften, som beredes ersättningstagaren genom det efter avdragav

sagda kostnad återstående värdet å den kraft lian äger bekomma,

kan anses skälig med hänsyn jämväl till den nytta, som uppkommer

för ersättningsgivaren. Ej må uttagningskostnaden sättas lägre än till

den för ersättningsgivaren beräknade kostnaden för tillhandahållande av

ersättningstagaren tillkommande kraft å den i 26 § angivna plats, utau

så är att kraften kunnat uttagas med mindre kostnad genom självständigt

bebyggande och utnyttjande av det strömfall, vars vattenkraft avstås,

ej heller högre än till sistnämnda kostnad.

Där fråga är om ersättning för samfällt strömfall, som löses jämlikt

2 kap. 7 §, skall uttagningskostnaden bestämmas till den för ersättningsgivaren

beräknade kostnaden för tillhandahållande å den i 26 § angivna

plats av den kraft, vartill ersättningstagaren är berättigad.

Vad i första och andra styckena sägs gälle i tillämpliga delar beträffande

ersättning för vattenkraft på grund av stadgandet i 2 kap. 23 §.

21 §.

Uttagningskostnaden skall bestämmas i anläggningskostnad samt

underhålls- och driftkostnad. I sistnämnda kostnad skall inbegripas

skälig avsättning till förnyelsefond, men må ej inräknas ränta å anläggningskostnaden.

År den vattenkraft, för vilken ersättning skall lämnas medelst

överföring av kraft, tillgodogjord vid befintlig anläggning, skall såsom

uttagningskostnad i den mening 20 § avser räknas allenast underhållsoch

driftkostnaden.

22 §.

Utom i fall, som i andra och tredje styckena sägs, äge ersättningstagaren

avgöra, om uttagningskostnaden skall av honom gäldas

helt eller delvis i penningar eller genom minskning av det honom tillkommande

kraftbeloppet. Lämnar ej ersättningstagaren besked i frågan,

skall han anses vilja vara fullständigt fri från uttagningskostnadens

gäldande i penningar.

År fråga om ersättning för vattenkraft på grund av bestämmelserna

i 2 kap. 23 §, må ersättningstagaren icke mot ersättningsgivarens

bestridande påfordra, att uttagningskostnaden bestämmes i penningar.

Hurusom ersättningsgivaren i visst fall äger fordra, att uttagningskostnaden

delvis gäldas i penningar, därom stadgas i 28 §.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 391.

23 §.

Där uttagningskostnaden skall av ersättningstagaren gäldas i penningar,

varde den del därav, som ntgör anläggningskostnad, erlagd

till minst en tredjedel på en gång och till återstoden under en tidrymd

av högst fyrtio år medelst årliga annuiteter, bestämda sålunda, att däri

ingår jämväl ränta å oguldet kapitalbelopp efter den räntefot, som i

varje fall finnes skälig.

Den del, som utgör underhålls- och driftkostnad, skall, där den

utgår i penningar, erläggas genom ständig avgäld, som till årligt belopp

bestämmes för viss tid, dock minst tio år, med rätt för vardera

parten att vid utgången av sagda tid erhålla ny prövning av avgäldens

belopp. Har ej talan om sådan provning anhängiggjorts före utgången av

den fastställda tiden, skall avgälden utgå med oförändrat belopp under lika

tid, som förut bestämdes, med rätt för den, som därefter vill erhålla ny

prövning av beloppet, att därom föra talan på sätt nyss är sagt.

24 §.

1 sammanhang med bestämmande av det belopp av uttagningskostnaden,

som enligt 23 § skall på en gång erläggas, äge vattendomstolen

på jakande av ersättningsgivaren förelägga ersättningstagaren att

hos Konungens befallningshavande antingen nedsätta beloppet eller ock

ställa pant eller borgen för detsamma.

Har föreläggande, som nu sagts, blivit meddelat, åligge det ersättningstagaren

att inom nittio dagar efter det vattendomstolens beslut

vunnit laga kraft till vattenrättsdomaren ingiva bevis, att föreläggandet

fullgjorts. Försummas det, vare ersättningstagaren pliktig att mot

befrielse från uttagningskostnadens gäldande i penningar vidkännas

minskning i den honom tillkommande kraften till så stor del, som av

vattendomstolen prövats i värde motsvara nämnda kostnad.

Där enligt stadgande i denna § medel nedsättas hos Konungens

befallningshavande, varde de ofördröjligen insatta i bankinrättning för

att där innestå mot ränta, som intill den i 35 § angivna förfallodagen

skall komma ersättningstagaren till godo.

25 §.

Vill ersättningstagare, som åtagit sig att gälda uttagningskostnaden

eller del därav i penningar, sedermera erhålla befrielse härifrån,

vare han pliktig att för framtiden vidkännas minskning i kraften med

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 391.

det belopp, som prövas i värde motsvara sagda kostnad efter avdrag

av vad av anläggningskostnaden må hava gnidits. Intill dess ersättningstagaren

hos vattendomstolen anhängiggjort talan om befrielse, som nu

nämnts, skola fastställda.annuiteter och avgälder till uttagningskostnadens

gäldande av honom erläggas. Där till följd av de ändrade bestämmelserna

ersättningsgivaren tillskyndas kostnad eller skada, skall

gottgörelse därför givas av ersättningstagaren. Ej vare i något fall

ersättningsgivaren pliktig att återbära redan gulden uttagningskostnad.

Har det kraftbelopp, som skall till ersättningstagaren överföras,

bestämts sålunda, att avdrag skett för uttagningskostnaden, äge ej ersättningstagaren

sedermera göra anspråk på erhållande av större kraftbelopp

mot kostnadens gäldande i penningar.

26 §.

Kraft, som skall överföras såsom ersättning för förlorad vattenkraft,

skall tillhandahållas ersättningstagaren å den fastighet, till vilken

vattenkraften hört, på lämplig plats nära det strömfall, varifrån vattenkraften

gått förlorad.

Ägaren av den kraftanläggning, varifrån kraften skall tillhandahållas,

vare pliktig att anlägga och för framtiden underhålla samt i fall

av behov ombygga för kraftens överförande till plats, som nyss sagts,

erforderlig ledning med tillbehör. Transformatorer för elektrisk överföring

samt lin- eller remskivor för mekanisk överföring räknas till

ledning, som nu nämnts.

27 §.

Vid elektrisk överföring skall den elektriska kraften tillhandahållas

med strömart, spänning och periodtal, som må finnas lämpliga.

År den vattenkraft, som skall ersättas, icke av ersättningstagaren

tillgodogjord, skall vid överföring, som nyss sagts, den vid omsättningen

i elektrisk kraft uppkommande kraftförlusten vidkännas av ersättningstagaren.

Lag samma vare, där vattenkraften är av ersättningstagaren

tillgodogjord medelst omsättning i elektrisk kraft.

28 §.

För kraftöverföring såsom ersättning för förlorad vattenkraft skola

sådana föreskrifter meddelas, att kraftersättningen utgår i växlande

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 131 höft. (Nr 391.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse AV 391.

storlek vid olika vattenföring eller under skilda tidsperioder, allt i största

möjliga överensstämmelse med de mera betydande växlingarna i krafttillgång

i ersättningstagarens strömfall.

Vill i fall, som avses i 13 §, ersättningstagaren bekomma kraft,,

motsvarande större vattenmängd än den, som utgör medeltalet av de i

vattendraget framrinnande olika vattenmängder, och har han ej vid

befintlig anläggning tillgodogjort sig jämväl sådan kraft, äge vattendomstolen

på yrkande av ersättningsgivaren förelägga ersättningstagaren,,

vid påföljd att hans rätt till nämnda kraft eljest är förlorad, att inom

viss tid hos Konungens befallningshavande antingen nedsätta eller ställa

pant eller borgen för det av vattendomstolen bestämda belopp, varmed

uttagningskostnaden ökas, ävensom därom till vattendomstolen ingiva

bevis. I fråga om medel, som nedsättas enligt denna §, skall vad i 24 §

sista stycket är stadgat äga tillämpning.

29 §.

Om föreskrifter, som meddelats jämlikt 28 §, sedermera befinnas

i avseende å beräknad vattenmängd eller andra omständigheter vila på

oriktiga förutsättningar eller eljest vara otillfredsställande, äge vattendomstolen

på därom förd talan föreskriva av förhållandena påkallade

ändringar; dock må talan därom ej föras, innan fem år förflutit från det

föreskrifterna meddelats eller ändrats. Vad nu sagts gälle ock i fråga

om föreskrifter, som i övrigt givits rörande kraftöverföringens anordnande

och kontrollen därå.

30 §.

Där strömfallsägare, som jämlikt 13 § skall medelst överföring

av kratt ersätta annan tillhörig vattenkraft, på grund av stadgandena i

4 kap. förpliktas att åt kringliggande bygd tillhandahålla kraft, skall

mot skälig jämkning av uttagningskostnaden det kraftbelopp, som

ersättningstagaren äger bekomma, minskas med så stor andel av den

enligt sistnämnda lagrum bestämda kraften, som vattenkraften i hans

strömfall utgör i förhållande till den sammanlagda vattenkraften i de

fall, vilka gemensamt tillgodogöras; dock vare ej på grund av vad nu

sagts ersättningstagare pliktig att vidkännas minskning i den kraft, som

tillkommer honom i ersättning för vattenkraft, vilken vid befintlig anläggning

utnyttjas.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391-

51

31 §.

Går ersättniugsgivare, som jämlikt 13 § skall tillhandahålla ersättningstagare

kraft medelst överföring, förlustig vattenkraft genom

minskning i vattenmängd eller fallhöjd till följd av företag eller annan

åtgärd, vartill medgivande i laga ordning lämnas, eller varder genom

vattenreglering den vattenkraft, som av ersättningsgivaren tillgodogöres,

ökad, skall vattendomstolen, ändå att tid, som i 29 § sägs, icke gått

till ända, på därom av någondera parten förd talan föreskriva den jämkning

med avseende å det i ersättning utgående kraftbeloppet så ock beträffande

nttagningskostnaden, som av de förändrade förhållandena betingas.

Har ersättningsgivaren uppburit gottgörelse för vattenkraft, som

frångår honom, pröve vattendomstolen, om och i vilken mån andel däri

må tillerkännas ersättningstagaren.

Ersättningstagare, som tillerkännes ökat kraftbelopp i anledning

av vattenregleidng, som i 3 kap. 1 § avses, vare pliktig att, på sätt om

uttagningskostnad finnes i 19 § stadgat, gottgöra ersättningsgivaren den

på ersättningstagarens strömfall belöpande andel i regleringskostnaden.

Vad i denna § stadgas om jämkning av kraftbelopp, som utgår

i ersättning, samt av uttagningskostnad, skall äga motsvarande tillämpning,

där till följd av nyprövning enligt 4 kap. ersättningsgivaren

går förlustig vattenkraft; dock att föreskrift härutinnan skall meddelas

i samband med nyprövningen.

32 §.

Skall vattenkraft, som är av ersättningstagaren tillgodogjord utan

•omsättning i elektrisk kraft, ersättas medelst elektrisk överföring av

kraft, åligge det ersättningsgivaren att gottgöra ersättningstagaren kostnaden

för anskaffande och uppsättande samt framtida underhåll av

lämpligt mottagningsorgan (motor) med tillhörande installationsanordningar.

Skall ersättningstagaren erlägga avgäld, som i 23 § andra

stycket sägs, varde kostnaden för underhållet av mottagningsorganet

gottgjord honom genom motsvarande minskning av avgälden.

33 §.

I sammanhang med beslut om ersättande av förlorad vattenkraft

medelst kraftöverföring skall viss tid bestämmas, inom vilken överföringen

senast skall börja.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Sådan tid skall, där fråga är om tillgodogjord vattenkraft, räknas

från den genom uppsägning, efter ty i 58 — 61 §§ stadgas, bestämda

tillträdesdag och må ej utan ersättningstagarens medgivande bestämmas

längre än en månad eller, om särskilda förhållanden föranleda därtill,,

tre månader efter nämnda dag.

År vattenkraften icke tillgodogjord, skall tiden räknas från det

ersättningsfrågan slutligen avgjordes samt må ej sättas längre än för

utförande av erforderliga arbeten skäligen må anses behövligt.

Till undvikande av dröjsmål med kraftöverföringens början skola,

där så prövas nödigt, provisoriska anordningar föreskrivas.

34 §.

Avstås på grund av stadgandena i 2 kap 5, 6 eller 7 § tillgodogjord

vattenkraft, vare ersättningsgivaren pliktig att till säkerhet för

den kostnad och skada, som må tillskyndas ersättningstagaren därigenom,

att kraftanläggningen och anordningarna för kraftöverföringen,

till äventyrs icke varda inom föreskriven tid fullbordade, hos Konungens

befallningshavande ställa pant eller borgen till det belopp, som för värjo

fall i laga ordning bestämts.

Avser kraftöverföringen ersättning för icke tillgodogjord vattenkraft,

må ock, om särskilda förhållanden föranleda därtill, föreskrivas

ställande av säkerhet, som nu sagts.

35 §.

Den del av uttagningskostnaden, som ersättningstagare enligt 23 §

förpliktats att erlägga på en gång, är förfallen till betalning fjorton

dagar efter det kraftöverföringen i föreskriven ordning påbörjats.

Från tiden för kraftöverföringens början räknas ersättningstagarens.

skyldighet att erlägga annuitet och avgäld.

36

Strömfallsägare, som skall i ersättning för förlorad vattenkraft

tillhandahålla kraft åt annan medelst elektrisk överföring, vare pliktig

att, då det kan ske utan väsentlig olägenhet, mot skälig gottgörelse

tillhandagå kraftemottagaren med nödigt biträde vid verkställande av

erforderliga reparationer å dennes motorer och övriga installationsanordningar.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr Sill.

53

37 §.

Brister ersättningsgivaren i fullgörande av honom åliggande kraftöverföring,

gottgöre han ersättningstagaren all skada och förlust, som

till följd därav uppstår för denne, utan så är att bristen i fullgörandet

berott på omständighet, som i 40 eller 41 § sägs.

Ersättning för skada och förlust till följd av avbrott, som ej berott

på dylik omständighet, må i samband med beslutet om kraftöverföringen

eller ock eljest på talan av ersättningstagaren kunna på förhand uppskattas

till visst vite för varje dag eller annan tidsperiod avbrottet varar,

ersättningstagaren obetaget, då avbrott sker, att äska högre skadestånd

än sålunda bestämts, om han därtill finner fog. Bestämt vite må på

särskild talan kunna efter ändrade förhållanden för framtiden höjas eller

sänkas; dock må talan därom ej föras, innan fem år förflutit från det

vitesbestämmelse meddelats eller ändrats.

38 §.

Har avbrott, som i 37 § sägs, fortgått under fjorton dagar, eller

finnes eljest anledning befara, att sådant avbrott ej är av blott tillfällig

natur, äge på ansökan av ersättningstagaren Konungens befallningshavande

förordna syssloman att, intill dess betryggande förhållanden

inträtt, omhändertaga och driva kraftanläggningen på ägarens bekostnad;

dock vare i ty fall sökanden skyldig att förskjuta medel till nödiga

kostnader.

39 §.

Visar ersättningsgivaren fortgående försumlighet i fullgörande av

kraftöverföringen, vare ersättningstagaren fri från de skyldigheter, som må

hava ålagts honom mot ersättningsgivaren, och äge på hans bekostnad

åter komma i åtnjutande, såvitt möjligt, av den vattenkraft, som avståtts.

40 §.

Tillfälligt avbrott i kraftöverföringen för reparationer, undersökning

gar och dylikt medför ej skadeståndsskyldighet, med mindre avbrottet

skett i strid mot särskilda rörande kraftöverföringen meddelade föreskrifter.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Biksdagens skrivelse Nr 391.

Det åligger dock ersättningsgivaren att tillse, att avbrottet icke blir

av längre varaktighet än behovet oundgängligen kräver; underrätte ock,

där det kan på förhand beräknas, i god tid ersättningstagaren.

41 §.

Beror brist i kraftens tillhandahållande av omständighet, som ersättningsgivaren

ej kunnat med iakttagande av skälig försiktighet förekomma,

såsom hinder för kraftanläggningens drivande till följd av flod, isgång,

iskravning (sörpning), åskslag, vådeld, allmän arbetsinställelse, krig eller

annan jämförlig händelse, vare ersättningsgivaren fri från skadeståndsskyldighet;

och skall, där på grund av sådan omständighet kraftuttagningen

vid anläggningen minskas, ersättningstagaren vidkännas en mot

minskningen svarande nedsättning i den till honom utgående kraften.

Försummar ersättningsgivaren att inom skälig tid vidtaga erforderliga

åtgärder för kraftöverföringens återställande, vare lag som i 37—

39 §§ sägs.

Varder kraftöverföringens återställande omöjliggjort, gälle vad i

39 § stadgas.

42 §.

Brister ersättningstagare i betalning av uttagningskostnad, som

skall gäldas i penningar, må kraftöverföringen avbrytas, intill dess betalningen

fullgjorts; dock vare ny ägare till den fastighet, varmed rätten

till kraften är förenad, ej pliktig att i annan män än nedan sägs svara

för kostnad, som förfallit till betalning innan han blev ägare, och må

förty avbrott i kraftöverföringen icke ske på grund av föregående ägares

betalningsförsummelse.

Dröjer ersättningstagare med erläggande av uttagningskostnad utöver

sex månader efter förfallodagen, vare han, där ersättningsgivaren

inom ett år efter samma dag hos vattendomstolen väcker talan därom,

pliktig att mot befrielse från uttagningskostnadens gäldande i penningar

för framtiden vidkännas minskning i det honom tillkommande kraftbeloppet

till så stor del, som prövas i värde svara mot uttagningskostnaden

efter avdrag av vad av anläggningskostnaden må hava guldits.

43 §.

För tid, varunder avbrott i kraftöverföring äger rum, vare ersättningstagaren

ej pliktig att utgiva stadgad avgäld enligt 23 § andra styc
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Riksdagens skrivelse AV 391.

ket, såframt ej avbrottet är av sådan tillfällig art, som i 40 § sägs, eller

oek föranledes av betalningsförsummelse från ersättningstagarens sida

efter ty i 42 § första stycket skils.

44 §.

För vite och skadestånd, som i 37 § sägs, njute i den fastighet, å

vilken skyldigheten att tillhandahålla kraften vilar, ersättningstagaren förmånsrätt,

som i 17 kap. 6 § handelsbalken stadgas för avgäld av fast

egendom, dock ej till högre belopp än som motsvarar hälften av värdet

å det kraftbelopp, som skall tillhandahållas.

Nyssnämnda värde skall av vattendomstolen fastställas i sammanhang

med bestämmande av skyldigheten att tillhandahålla kraften.

Gives föreläggande enligt 24 §, skall särskilt värde åsättas det mindre

kraftbelopp, varmed ersättningstagaren skall åtnöjas, för den händelse

föreläggandet icke fullgöres. Där förändrade föreskrifter meddelas beträffande

storleken av den kraft, som skall tillhandahållas, varde i samband

därmed det för framtiden utgående kraftbeloppets värde fastställt.

45 §.

Hava parterna träffat överenskommelse i fråga, som avses i 23 §

första stycket, 26 § andra stycket eller 28 § forsta stycket, vare sådan

överenskommelse gällande, såframt vattendomstolen finner den lämplig

och därå grundar sitt beslut.

Om ersättning i penningar.

46 §.

I de fall, där ersättning för förlorad vattenkraft icke skall utgå

medelst kraftöverföring, varde den bestämd i penningar. Till grund för

ersättningens bestämmande skall läggas värdet å vattenkraften i tillgodogjort

skick.

Ersättning för annat än förlorad vattenkraft skall utgå i penningar.

Hava parterna träffat överenskommelse, att ersättning skall utgå

i annat än penningar, vare sådan överenskommelse gällande, såframt den

av vattendomstolen finnes lämplig och varder genom dess beslut fastställd.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 391.

47 §.

Ersättning i penningar varde bestämd att utgå på en gång.

48 §.

Ersättning i penningar skall beräknas till fulla värdet och hälften

därutöver, då fråga är om ersättning för:

1. tillgodogjord vattenkraft så ock icke tillgodogjord, som uppenbarligen

är avsedd för befintlig eller under byggnad varande anläggning;
2.

fiskeverk, bevattningsanstalt samt annan därmed eller med

byggnad för uttagande av vattenkraft jämförlig anläggning för vattnets

nyttjande så ock skada å sådan anläggning;

3. mark, vartill äganderätt avstås, ävensom skada å mark till

följd av vattenuppdämning eller annan ändring i vattenståndsförhållandena,

dock med undantag av skada, som består däri, att framtida torrläggning

av mark genom vattenuppdämning hindras eller försvåras;

4. fiske eller skada därå så ock sådant intrång i rätt till fiske,

som föranledes av förbud, varom i 2 kap. 14 § andra stycket förmärs;

5. intrång, som avses i 2 kap. 14 och 16 §§, så ock intrång

genom ledning för elektrisk kraftöverföring.

Om undantag för vissa fall från vad sålunda föreskrivits skils

i 50 §.

49 §.

Där ej efter ty i 48 § stadgas ersättning skall utgå med förhöjning,

värde den bestämd till fulla värdet av den egendom, som avstås,

eller, då fråga är om förlust, skada eller intrång till belopp, motsvarande

full gottgörelse för förlusten, skadan eller intrånget.

50 §.

I fråga om ersättning till följd av byggande i vatten eller annan

åtgärd enligt denna lag för allmänt ändamål skall, där ej tillika åsyftas

vattens utnyttjande vid kraftanläggning eller eljest i industriellt eller

privatekonomiskt syfte, vad i 48 § stadgas om förhöjning över värdet

ej vinna tillämpning. Dylik förhöjning skall ej heller äga rum beträffande

ersättning, som utgår enligt 9 §.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

57

51 §.

Vid bestämmande av ersättning för jord enligt den i 48 § stadgade

beräkningsgrund varde i jordens värde inräknat värdet av till

jorden hörande, för dess brukande erforderliga byggnader.

52 §.

År fäst egendom, som skall lösas med penningar, besvärad av

nyttjanderätt eller rätt till servitut eller till avkomst eller annan förmån,

skall ersättningen till egendomens ägare och den gottgörelse,

som må tillkomma rättighetens innehavare^ var för sig bestämmas.

Medför rättighet, som nyss nämnts, förminskning av den fasta egendomens

värde, skall till grund för den ägaren tillkommande ersättningen

läggas det värde egendomen med därå vilande besvär äger;

dock att, i den mån jämlikt 48 § förhöjning över värdet ifrågakommer,

denna skall bestämmas med hänsyn till det värde egendomen utan

sådant besvär skulle äga. Erfordras för tillämpning av reglerna i 69 §

andra stycket, att utöver vad nu sagts särskild värdering sker av den

fasta egendomen med eller utan viss rättighet besvärande densamma,

varde sådan i samband med ersättningens fastställande verkställd.

53 §.

Där till följd av åtgärd, som medför skada eller intrång å fast

egendom, varför ersättning skall gäldas i penningar, sådan särskild rätt

till egendomen, som i 52 § sägs, går förlorad eller lider intrång, skall

vad i nämnda § föreskrivits äga motsvarande tillämpning.

Om sättet och tiden för erläggande av penningersättning så ock

om tiden för tillträde av egendom, som löses.

54 §.

Ersättning för fast egendom, som skall lösas, samt, om endast eu

del av en fastighet löses, ersättning för skada och intrång å den återstående

delen så ock ersättning för förlust av eller intrång i sådan särskild

rätt till egendomen, varom i 52 § förmäles, gäldas medelst ersättningsbeloppets

nedsättande hos Konungens befallningshavande i det

län, där egendomen är belägen. I fråga om ersättning, som bestämts

jämlikt 9 §, vare lag samma.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 131 höft. (Nr 391.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Ersättning för vattenkraft samt för skada och intrång å fast egendom

i andra fall än i första stycket avses skall ock nedsättas hos

Konungens befallningshavande, såframt jämlikt stadgandena i 59 eller

60 § uppsägning skall ske eller den fastighet, till vilken vattenkraften

hör eller som skadas, är besvärad av inteckning för fordran eller kan

jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens hand häfta för ogulden

köpeskilling; och varde i fall, som nu sagts, jämväl ersättning, som

må hava bestämts till innehavare av särskild rätt till fastigheten, nedsatt.

Skall ej uppsägning ske, och prövas förlusten av vattenkraft eller

skadan eller intrånget vara väsentligen utan betydelse för fordringsägarens

säkerhet, erfordras dock ej nedsättning.

I samband därmed att ersättning enligt denna lag bestämmes, skall

givas till känna, om och i vilken mån nedsättning efter ty ovan sagts skall ske.

55 §.

Har mellan ägare, innehavare av nyttjanderätt eller andra tvist

yppats om bättre rätt till vad såsom ersättning skall utgå, eller skall

ersättning gäldas för egendom, som iunehaves såsom fideikommiss, varde

ersättningen nedsatt hos Konungens befallningshavande, ändå att enligt

föreskrifterna i 54 § nedsättning ej erfordras; och stånde sedan i avbidan

på tvistens slutliga avgörande eller Konungens föreskrift angående

fideikommissmedlen ersättningsbeloppet i kvarstad, där ej enligt 69 §

utdelning bör äga rum.

56 §.

Ersättning, som ej efter ty i 54 och 55 §§ stadgas skall hos

Konungens befallningshavande nedsättas, varde erlagd till den, vilken

ersättningen tillerkänts. Avser ersättning arbete till förebyggande av

skada å fast egendom, byggnads ändrande eller flyttande till annan plats

eller dylikt, bör dock, om inteckningshavare äskar det eller det eljest

anses erforderligt, i sammanhang med ersättningens fastställande bestämmelse

meddelas till beredande av säkerhet att medlen varda använda

på föreskrivet sätt.

57 §.

Då ersättning hos Konungens befallningshavande nedsättes, skall

ersättningsgivaren till nämnda myndighet ingiva gravationsbevis rörande

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 391. 59

(len lasta egendom, varom fråga är, det utslag, varigenom ersättningsskyldigheten

blivit bestämd, samt, där ej förordnande jämlikt 11 kap.

67 § givits, bevis att utslaget vunnit laga kraft.

Varda nämnda handlingar ej ingivna till Konungens befallningshavande

vid nedsättning av ersättningen, åligge Konungens befallningshavaude

att ofördröjligen på ersättningsgivarens bekostnad anskaffa

desamma.

58 §.

Fast egendom, som på grund av bestämmelse i denna lag skall

lösas, så ock lös egendom, som det må åligga den lösande att därjämte

övertaga, skall, om ej annorlunda överenskommes eller jämlikt stadgandet

i 61 § annorlunda bestämmes, avträdas å den fardag för avträdande av

förhyrd lägenhet eller, där fråga är om jordbruksfastighet, å den arrendefardag,

som inträffar näst efter sex månader, sedan ersättningens belopp

blivit fastställt genom utslag, som vunnit laga kraft, samt därefter uppsägning

skett hos ägaren.

Uppsägning må ej med laga verkan ske, med mindre ersättningen

för den fasta egendomen, såvitt den skall utgå i penningar, och, om

endast en del av en fastighet skall lösas, ersättning för skada och intrång

å den återstående delen så ock ersättning för förlust av eller intrång

i särskild rätt till egendomen guldits i den ordning 54 § stadgar

samt, där strömfall skall lösas mot ersättning för vattenkraften medelst

kraftöverföring, säkerhet, som enligt 34 § föreskrivits, blivit ställd. Sker

ej sådan uppsägning inom ett år, sedan ersättningen blivit fastställd

genom utslag, som vunnit laga kraft, eller, där ersättningen skall utgå

medelst kraftöverföring, inom den längre tid, som av vattendomstolen

må hava bestämts, vare den då väckta frågan förfallen, såvitt fastighetsägarens

rätt är beroende därav.

Har jämlikt 11 kap. 67 § förordnats, att vattendomstols utslag,

på grund varav fast egendom skall lösas, må verkställas utan hinder

därav, att det icke äger laga kraft, skall egendomen avträdas å fardag,

som infaller näst efter sex månader sedan utslaget meddelats och därefter

uppsägning i den ordning ovan sägs ägt rum; dock skall i sådant

fall vad i nyssnämnda lagrum stadgas om ställande av pant eller borgen

vara fullgjort före uppsägningen.

Ersättning för lös egendom, som skall jämte den fasta egendomen

övertagas, så ock annan ersättning, som till följd av den fasta egendomens

avträdande tillkommer ägaren eller annan och som icke efter

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 391.

ty ovan sägs skall före uppsägningen nedsättas, varde före tillträdesdagen

gulden. Ej må före den dag arbete eller annan åtgärd, varigenom

den fasta egendomen kan lida men, av tillträdaren verkställas.

59 §.

Har föreskrift meddelats, att boningshus, kvarn, såg eller annan

byggnad, som användes till handels-, hantverks- eller fabriksrörelse eller

annan yrkesutövning, skall till följd av skada därå genom företag enligt

denna lag i dess helhet ersättas eller ock flyttas till annan plats, skall

vad i 58 § stadgas för det fall, att fast egendom skall lösas, äga motsvarande

tillämpning. Lag samma vare, där strömfall sågare skall avstå

vattenkraft, som är av honom tillgodogjord.

60 §.

Prövas genom företag enligt denna lag sådant men tillskyndas

jordbruksfastighet, att jordbruket därå för framtiden icke kan med fördel

drivas, skola, ändå att ägaren icke påkallar fastighetens lösande, bestämmelserna

i 58 § om uppsägning och fardag äga motsvarande tilllämpning.

61 §.

Utan hinder av föreskrifterna i 58—60 §§ må kunna bestämmas

längre eller kortare uppsägningstid eller annan tilhxädesdag än där stadgas,

såframt sådant finnes erforderligt till förebyggande av alltför skilda

tillträdestider beträffande olika fastigheter eller lägenheter eller ock gagnet

av ändring i tidsbestämmelserna med hänsyn till det ifrågasatta företagets

snara genomförande eller annan omständighet prövas vara övervägande

i förhållande till den olägenhet, som därav kan följa för den

andra parten; tillskyndas genom dylika bestämmelser särskild olägenhet,

skall gottgörelse därför givas.

62 §.

I sammanhang med beslut om ersättning i fall, som avses i 58 —

60 §§, skall besked meddelas om vad ersättningsgivaren åligger i avseende

å uppsägning så ock om tiden för tillträde.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 301.

61

63 §.

Där i fall, som i 58—GO §§ förmälas, finnes i målet uppgiven

arrendator eller hyresgäst, vars rätt är av företaget beroende, vare han

ej pliktig att avflytta eller avstå från vad han innehar förrän efter åtnjuten

uppsägningstid i enlighet med ovan givna föreskrifter; och må

dessförinnan arbete, varigenom hans rätt kränkes, ej av tillträdaren

vidtagas.

64 §.

Om sättet för verkställande av uppsägning enligt förestående §§

galle vad om uppsägning av arrende- och hyresavtal finnes särskilt

stadgat.

65 §.

Har, sedan värde sattes å egendom, som skall lösas, men innan

ersättningsbeloppet guldits, ägaren gjort nödig eller nyttig kostnad därå,

vare han berättigad att undfå ersättning härför, därest icke kostnaden

blivit gjord i uppenbar avsikt att vinna högre ersättning. Tvist härom

varde prövad av allmän domstol, och må emellertid egendomen tillträdas,

där den, som skall utgiva ersättningen, hos Konungens befallningshavande

ställer pant eller borgen för det, varom tvistas.

66 §.

Skall i andra fall än i 58—60 §§ sägs ersättning gäldas med

penningar för skada, förlust eller intrång, som tillskyndas någon genom

företag eller åtgärd enligt denna lag; då må ej arbete å annans mark

verkställas eller åtgärd eljest till förfång för annan vidtagas, innan

föreskriven ersättning guidits. Varder ej ersättningen gulden inom

tid, som genom avtal eller eljest i laga ordning blivit bestämd eller

om sådan bestämmelse saknas, inom fem år efter det ersättningens

belopp blivit fastställt genom utslag, som vunnit laga kraft, vare^ den

då väckta frågan förfallen, i vad sådan ersättningstagares rätt angår.

Vad i 65 § finnes stadgat i fråga om ersättning för nödig eller

nyttig kostnad å egendom, som skall lösas, äge motsvarande tillämpning,

där dylik kostnad göres å egendom, som skadas eller lider intrång.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 391.

67 §.

Har på grund av förordnande jämlikt 11 kap. 67 § vattendomstols

utslag gått i verkställighet, innan det vunnit laga kraft, och

varder till följd av klagan över utslaget ersättning, som enligt ovan

givna regler skall hos Konungens befallningshavande nedsättas, slutligen

bestämd till högre belopp än det redan nedsatta, åligge ersättningsgivaren

att inom trettio dagar från det utslag i målet vunnit laga

kraft nedsätta det överskjutande beloppet, vid äventyr att detta eljest

på ansökan av den till ersättningen berättigade eller, där flera må äga

rätt därtill, någon av dem genom Konungens befallningshavandes försorg

hos den försumlige uttages. Bestämmes ersättningen ej till högre

belopp, göre ersättningsgivaren, sedan utslag i målet vunnit laga kraft,

anmälan härom hos Konungens befallningshavande. Ej må, ändå att

ersättningen varder till lägre belopp bestämd, vad redan nedsatts återkrävas,

och gälle vad nu sagts jämväl, då ersättningen guldits i annan

ordning än genom dess nedsättning.

elJest rättning till följd av företag enligt denna lag fastställts

först efter det företaget blivit utfört, och skall enligt stadgandena

i 54 § ersättningen hos Konungens befallningshavande nedsättas, vare

ersättningsgivaren pliktig att inom trettio dagar sedan det utslag, varigenom

ersättningsbeloppet blivit bestämt, vunnit laga kraft, nedsätta

beloppet vid äventyr, som i första stycket sägs.

Om Konungens befallningshavandes befattning med nedsatta

ersättningsmedel.

6S §.

Medel, som jämlikt 54 och 67 §§ blivit hos Konungens befallningshavande

nedsatta, skola, i den mån ej utbetalning av dem kan omedelbart

försiggå, ofördröjligen insättas i bankinrättning för att där innestå mot

ranta. I fall, som avses i 58-60 §§, skall räntan intill tillträdesdagen

komma ersättningsgivaren till godo.

69 §.

Nedsatta ersättningsmedel skola jämte därå upplupen ränta av Konungens

befallningshavande utbetalas till den, som är till desamma berättigad.

I fall, som avses i 58—60 §§, må dock utbetalning ej ske före

tillträdesdagen.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Besväras fast egendom, som löses, av sökt eller beviljad inteckning

för fordran, eller kan egendomen jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i ägarens

band häfta för ogulden köpeskilling, varde den för egendomen bestämda

ersättningen så ock, om endast en del av fastighet löses, ersättning till ägaren

för skada och intrång å den återstående delen av Konungens befallningshavande

fördelad i den ordning, som för fördelning av köpeskilling

för utmätningsvis såld fast egendom är stadgad. År egendomen förutom

av fordran besvärad av sådan nyttjanderätt, rätt till servitut eller rätt

till avkomst eller annan förmån, varigenom egendomens värde minskas,

och åtnjuter rättigheten sämre rätt än fordringen, vare fordringsägaren

berättigad att, om och i den mån ersättningen för egendomen understiger

det värde denna skulle äga, därest den ej varit av rättigheten

besvärad, för den del av fordringen, som må överskjuta ersättningen för

egendomen, erhålla betalning ur det till rättighetens innehavare bestämda

ersättningsbeloppet, och varde gottgörelsen till denne i motsvarande

mån förminskad.

I fråga om ersättning, som bestämts på grund av stadgandena i

9 § eller som blivit jämlikt 54 § andra stycket nedsatt, skall vad nyss

sagts om fördelning äga motsvarande tillämpning; dock att utbetalningmå

ske till vederbörande fastighetsägare eller till den, vilken ersättningen

eljest tillerkänts, där det visas, att fordringsägare, som i andra stycket

omförmäles, lämnat medgivande därtill.

70 §.

Sammanträde för fördelning av ersättning efter ty i 69 § sägs

varde hållet så snart ske kan, dock i fall, som avses i 58—60 §§, ej före

tillträdesdagen. Kallelse till sammanträde skall genom Konungens befallningshavandes

försorg med posten sändas till ägaren av den fastighet,

varom fråga är, kända innehavare av fordran, som skall utgå ur ersättningen,

samt rättighetshavare, åt vilka särskild ersättning blivit bestämd;

är innehavare av fordran okänd, föranstalte ock Konungens befallningshavande,

att kungörelse om sammanträdet minst fjorton dagar förut

uppläses i kyrkan för den församling, där fastigheten är belägen, samt

införes i allmänna tidningarna och tidning inom orten.

De med fördelning, som nu nämnts, förenade kostnader skola gäldas

av ersättningsgivaren.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Om anmälan i vissa fall till vederbörande domstol.

71 §•

År fast egendom, som enligt denna lag löses med penningar, intecknad,

åligge Konungens befallningshavande att, sedan den genom lagakraftvunnet

utslag bestämda ersättningen blivit nedsatt samt egendomen

avträdd, därom ofördröjligen göra anmälan å landet hos domaren och i

stad hos rätten. Har egendomen avträtts, innan ersättningen blivit slutligt

fastställd, och varder ersättningen ej bestämd till högre belopp än

det enligt stadgandet i 58 § redan nedsatta, skall anmälan, som nu sagts,

göras så snart lagakraftägande utslag i målet till Konungens befallningshavande

ingivits.

Utfaller, då eu del av intecknad fastighet eller en eller flera av

gemensamt intecknade fastigheter blivit avträdda, vid fördelning av ersättningen

likvid å intecknings huvudsto], åligge ock Konungens befallningshavande

att därom, sedan fördelningen blivit godkänd eller vunnit

laga kraft, ofördröjligen göra anmälan efter ty nyss sagts och tillika

insända fördelningslängden. Lag samma vare, där vid fördelning av

ersättning, som bestämts jämlikt 9 § eller som blivit på grund av stadgandet

i 54 § andra stycket nedsatt, likvid utfallit å huvudstol av intecknad

gäld.

Utan hinder därav, att fördelning av ersättning ägt rum och blivit

godkänd eller vunnit laga kraft, äge inteckningshavare, vars fordran

icke blivit till fullo betäckt, den rätt, varom i 73 § förmäles.

72 §.

Har för samfällt strömfall, som löses jämlikt 2 kap. 7 §, ersättningen,

såvitt angår andel i fallet, tillhörig annan än den lösande, bestämts

att utgå medelst kraftöverföring, och är sådan del av strömfallet

med inteckning besvärad, ankomme på den lösande att, sedan han tillträtt

fallet och kraftöverföringen i föreskriven ordning påbörjats, därom

göra anmälan å landet hos domaren och i stad hos rätten; skolande till

styrkande av det förhållande, varom anmälan göres, företes intyg av

vederbörande ersättningstagare eller ock av två stämningsmän eller andra

trovärdiga personer.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

65

Om rätt för fordringsägare att påkalla prövning av ersättnings

belopp.

Förmenar innehavare av fordran, varför fast egendom på grund av

inteckning eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken häftar, att ersättningför

denna eller för därifrån förlorad vattenkraft eller för skada och

intrång å egendomen blivit för lågt beräknad, vare han, i den män domstol

till följd av överenskommelse mellan ersättniugsgivaren och egendomens

ägare rörande ersättningens belopp eller av annan anledning ej

ingått i prövning av ersättningsbeloppet, berättigad att, där ej full betalning

för hans fordran lämnas honom, äska att ersättningen, såvitt på

hans eller''annan sådan fordringsägares rätt inverkar, varder av vattendomstolen

bestämd. Talan härom skall anhängiggöras sist inom sex

månader efter det fördelning av ersättningen vunnit laga kraft eller,

där ersättningen bestämts att utgå i kraft, efter den för kraftöverföringens

början bestämda tid; försittes tid, som nu sagts, vare rätt till talan

förlorad.

Om återlösningsrätt.

74 §.

liar fast egendom blivit på grund av stadgande i denna lag mot

ersättning i penningar avträdd, och varder ej inom den bestämda tiden

för fullbordandet av det företag, för vars utförande egendomen blivit

löst, egendomen för det medgivna ändamålet använd; då äge förre

ägaren eller hans rättsinnehavare och, om en del av en fastighet avträtts,

ägaren av* den återstående delen inom två år därefter hos vattendomstolen

anhängiggöra talan om rätt att få återlösa egendomen. Prövas

sådana omständigheter för handen, att företaget eller den del därav, för

vilken egendomen blivit löst, må anses såsom övergivet, varde talan

bifallen; eljest äge domstolen förordna, att med prövningen bör på viss,

av domstolen bestämd tid anstå.

Godkännes anspråket, och kunna parterna ej sämjas om ersättningens

belopp, varde detta av domstolen bestämt till egendomens fulla

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 191 höft. (Nr 391.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 391.

värde vid den tid återlösen sker; ej må dock värdet sättas högre än

det belopp, för vilket egendomen blivit avträdd. Har efter det egendomen

blivit avträdd å densamma uppförts byggnad eller eljest nedlagts

kostnad, skall med avseende härå vad om lösningsrätt till exproprierad

egendom är stadgat äga motsvarande tillämpning.

10 KAP.

Om syneförrättning.

1 §•

Angående syneförrättning, som avser dikning eller annat avledande

av vatten för torrläggning av mark, gälle vad därom finnes eller kan

varda särskilt stadgat.

11 KAP.

Om domstolar och rättegång i vattenmål.

Om de domstolar, som döma i vattenmål.

1 §•

Första domstol i vattenmål benämnes vattendomstol.

Overdomstol i vattenmål (vattenöverdomstol) är Svea hovrätt i den

sammansättning nedan sägs.

I de mål, som dragas under Konungens prövning, dömer högsta

domstolen.

Om vattendomstol.

2 §•

Vattendomstol består av en vattenrättsdomare såsom ordförande

samt såsom övriga ledamöter två vattenrättsingenjörer och två vattenrättsnämndemän.

Vattenrättsdomare skall vara lagkunnig, i domarevärv erfaren man.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3''Jl.

07

\ attenrättsingenjörerna skola vara i vattenfrågors tekniska behandling

sakkunniga och erfarna män, den ene särskilt beträffande byggande

i vatten och den andre särskilt i frågor om torrläggning av mark.

Vattenrättsnämndemännen, som böra vara allmänt betrodda, om sin

orts förhållanden kunniga män, skola vara valbara till nämndemansbefattning

vid häradsrätt inom orten och må ej hava uppnått sextiofem

års ålder.

Vattenrättsdomare förordnas av Konungen för viss tid.

Lag samma vare beträffande vattenrätt.singenjör; dock att, om

lämplig person, villig att åtaga sig förordnandet för viss tid, ej finnes

att tillgå, Konungen äger uppdraga åt vattenrättsdomaren att, intill

dess annorlunda kan varda bestämt, för varje mål till ledamot inkalla

person, som av Konungen förklarats behörig att mottaga sådan kallelse.

4 §•

Vattenrättsnämndemän utses för sex år, i Norrland ävensom Värmlands

och Kopparbergs län en för varje tingslag samt i övriga delar av

riket en för varje domsaga, på det sätt som om utseende av ledamot i

ägodelningsrätt finnes stadgat; dock skall vid val av de sockenfullmäktige,

som skola utse vattenrättsnämndemän, en var, som i kommunens

allmänna angelägenheter är röstberättigad, äga en röst. Består domsaga,

för vilken allenast en vattenrättsnämndemän skall utses, av två

eller flera tingslag, förrättas valet av vattenrättsnämndemän inför dea

av domsagans häradsrätter, som domhavanden bestämmer. Om valets

utgång skall domhavanden så snart ske kan meddela vattenrättsdomaren

underrättelse.

Finner domhavanden eller vattenrättsdomaren, att vattenrättsnämndeman

upphört att vara valbar, eller har vattenrättsnämndemän

hos domhavanden eller vattenrättsdomaren lagligen avsagt sig uppdraget,

förordne domhavanden om nytt val.

Om skyldighet att åtaga sig uppdrag som vattenrättsnämndemän

och att kvarstå i uppdraget så ock att efter avgång fortfarande bestrida

befattningen, intill dess besked inkommit till vattenrättsdomaren att

annan blivit utsedd, skall vad som finnes stadgat beträffande nämndeman

i häradsrätt äga motsvarande tillämpning.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Av de till vattenrättsnämndemän valda skola i vattendomstolen

tjänstgöra de.två, som av vattenrättsdomaren för varje mål kallas därtill.

Till tjänstgöring böra kallas nämndemän från det län, som beröres

av det ifrågavarande målet; avser målet företag, som berör mer än ett

län, avgöre vattenrättsdomaren, om nämndemännen skola tagas från

olika län eller från ett av dem.

Hålles vatt endomstolens sammanträde vid syn på stället, böra

företrädesvis de närmast boende nämndemännen kallas att tjänstgöra.

6 §•

Vid jäv eller annat förfall för vattenrättsdomaren eller vattenrättsingenjör,

som för viss tid förordnats, värde ställföreträdare förordnad

av vattenöverdomstolen; och skall vad i 2 § tinnes stadgat beträffande

vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör äga tillämpning jämväl i fråga

om ställföreträdare för dem.

Här annan ledamot i vattendomstolen än vattenrättsdomaren eller

vattenrättsingenjör, som av Konungen för viss tid förordnats, är av jäv

eller annat förfall hindrad att deltaga i visst måls handläggning eller i

visst domstolens sammanträde, kalle vattenrättsdomaren annan behörig

person i stället. Vid förfall för nämndeman må vattenrättsdomaren, där

annan vald nämndemans tillkallande skulle medföra avsevärd tidsutdräkt,

kalla annan ojävig, till befattning som vattenrättsnämndemän valbar man

att tjänstgöra i domstolen.

7 §■

Har ledamot i vattendomstol ej förut avlagt domareed, skall han

före inträde i tjänstgöring avlägga sådan ed inför vattenrättsdomaren

eller ock inför allmän underrätt.

Förutom de i rättegångsbalken stadgade jäv mot domare i allmänhet

gälle såsom jäv mot ledamot i vattendomstol: om han såsom sakkunnigt

biträde åt vattendomstolen eller eljest tagit befattning med det

företag eller den åtgärd, varom i målet är fråga.

8 §•

Hos vattendomstol skall vara anställd en lagkunnig sekreterare,

förordnad av Konungen, som ock äger, när sådant tinnes lämpligt, återkalla

förordnandet.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391-

69

§•

Antalet vattendomstolar i riket bestämmes av Konungen.

Gränserna för de till varje vattendomstol hörande områden skola

följa vattendelare mellan olika vattensystem, efter ty Konungen närmare

förordnar.

10 §.

Vattenmål prövas av den vattendomstol, inom vars område anläP-ffnino-,

företag: eller åtgärd, varom fråga är, verkställts eller skall

verkställas. Skulle på grund av vad nu sagts provningen av visst

vattenmål tillkomma mer än en vattendomstol, vare den av domstolarna

behörig, inom vars område anläggningen, företaget eller åtgärden huvudsakligen

verkställts eller skall verkställas.

Fråga om vattendomstolarnas inbördes behörighet må ej upptagas

av högre rätt.

11 §.

För sina sammanträden vare vattendomstol berättigad att disponera

över nödiga lokaler-i tings- eller rådhus, allmän skola eller annan

allmän byggnad, som icke är för tillfället upptagen för sitt huvudsakliga

ändamål eller utgöres av gudstjänstlokal.

Vållas särskilda utgifter för uppvärmning, belysning, städning eller

dylikt, skola de ersättas.

12 §.

Yppas, då beslut skall av vattendomstol meddelas, skiljaktiga meningar,

vare lag som i rättegångsbalken stadgas beträffande andra domstolar

än häradsrätt. Vid omröstning säge vattenrättsdomaren sin mening

först, därefter vattenrättsingenjörerna och sist nämndemännen.

13 §.

Åtal mot ledamot i vattendomstol för fel eller försummelse i ämbetet

skall upptagas av Svea hovrätt.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 391.

14 §.

I allt, varom ej i denna lag eller i annan lag eller författning är

särskilt stadgat, skall beträffande vattendomstolar och rättegången därstädes

lända till efterrättelse vad i (råga om allmän underrätt finnes

föreskrivet, där det tillämpligt är.

15 §.

Vattenrättsdomare vare pliktig att för tid, då lian till följd av sammanträde

med vattendomstolen ej kan träffas å sitt tjänsterum, skriftligen

förordna någon att i vattenrättsdomarens ställe mottaga handlingar;

och må, i den utsträckning vattenrättsdomaren finner lämpligt, förordnandet

innehålla uppdrag för den förordnade att jämväl meddela beslut

i frågor, vilka ankomma på vattenrättsdomarens avgörande å tjänstelummet.

Ej må dock annan än vattenrättsdomaren pröva, huruvida

gjord vadeanmälan rätteligen skett.

Har under vattenrättsdomarens frånvaro inkommit handling, i anledning

varav skyndsamt beslut är av nöden, och tillkommer det ej den,

som mottagit handlingen, att beslutet meddela, skall, där så lämpligen

kan ske, handlingen ofördröjligen tillsändas vattenrättsdomaren.

Om vattenöverdomstol.

16 §.

Vid utövandet av sin verksamhet som vattenöverdomstol skall Svea

bestå av ordföranden å en av hovrättens divisioner såsom

ordförande, tre andra ledamöter i hovrätten samt en ledamot i kammarkollegiet.

År fråga allenast om förordnande av ställföreträdare för vattenrättsdomare

eller vatteurättsingenjör eller om föreläggande att i vattenmål

inkomma med handlingar eller om utsättande av ny tid eller beviljande

av anstånd med avseende å ingivande av handling eller vidtagande

av annan åtgärd i dylikt mål, må hovrätten vara sammansatt

såsom vid handläggning av andra mål än vattenmål.

n.^clr. ^e^am<jt i vattenöverdomstol ej förut avlagt domareed, skall

an föie inträde i tjänstgöring avlägga sådan ed inför Svea hovrätt.

Angående jäv mot ledamot i vattenöverdomstol gälle vad i 7 §

andra stycket finnes stadgat om jäv mot ledamot i vattendomstol.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

71

Om vad till vattenmål är att hänföra.

Till vattenmål hänföras följande mål:

A. ansökningsmål:

1. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 20 §, huruvida och under

vilka villkor byggande i vatten må ske;

2. ansökan om godkännande jämlikt tredje stycket i nyssnämnda

lagrum av verkställt ändrings- eller reparationsarbete å byggnad i vatten;

3. ansökan om prövning jämlikt 2 kap. 25 § av befintlig vattenbyggnads

laglighet;

4. ansökan jämlikt 2 kap. 31 § första stycket om meddelande av

bestämmelser rörande hushållning med vatten;

5. ansökan jämlikt 2 kap. 34 § om rätt att utriva byggnad i

vatten;

6. ansökan om prövning jämlikt 3 kap. 11 § rörande sättet och

villkoren för verkställande av vattenreglering, som avses i 3 kap. 1 §,

så ock angående delaktigheten i kostnaden för företaget;

7. ansökan om anstånd med fullbordande av företag, vartill medgivande

enligt denna lag lämnats;

8. ansökan om prövning jämlikt 4 kap. 1 §, huruvida och i

vilken utsträckning skyldighet må åläggas ägare av strömfall att tillhandahålla

kraft åt kringliggande bygd, så ock ansökan jämlikt 4 kap.

4 § att komma, i åtnjutande av kraft, som på grund av dylikt åläggande

skall tillhandahållas;

9. ansökan om nyprövning enligt 4 kap. 5 eller 16 §;

10. ansökan om bestämmande av avgift enligt 4 kap. 14 §;

11. ansökan jämlikt 9 kap. 17 § om överflyttning från en fastighet

till en annan av rättighet till kraftbelopp, vilket utgår i ersättning för

förlorad vattenkraft.

B. stämningsmål:

12. talan om borttagande eller ändrande av annan tillhörig byggnad

i vatten för uttagande av vattenkraft eller vattnets tillgodogörande

annorledes i industriellt syfte, för vattenreglering, för fiske eller fiskens

framkomst, för bevattning eller för ändamål, som avses i 2 kap. 40 §

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 391-

andra stycket, eller för järnvägsbro eller allmän vägbro, såframt talan

grundas därå, att byggnaden icke tillkommit i laga ordning eller icke

är av laga beskaffenhet;

13. talan om ersättning för skada eller intrång av sådan byggnad

i vatten, som under 12 sägs;

14. talan om ansvar för det sådan byggnad utförts eller ändrats

i strid mot stadgande i denna lag eller mot föreskrift, som meddelats

i sammanhang med arbetets medgivande, eller för det någon mot stadgandet

i 2 kap. 20 § tredje stycket underlåtit att söka vattendomstolens

godkännande av verkställd ändriug å dylik byggnad;

15. talan jämlikt 2 kap. 24 § om ändrande av byggnad i vatten,

vartill vattendomstolen meddelat tillstånd, eller om ändrade föreskrifter

rörande hushållningen med vattnet vid sådan bygguad;

16. talan om ansvar eller skadestånd för hushållning med eller

framsläppande av vattnet i strid mot lag eller givna föreskrifter så ock

talan jämlikt 2 kap. 31 § andra stycket om meddelande av dylika föreskrifter

eller ändrande av förut givna sådana i fråga om annan tillhörig

byggnad i vatten;

17. talan, som grundas därå, att den, vilken är skyldig att underhålla

sådan byggnad i vatten, som under 12 sägs, brister i fullgörande

av denna skyldighet, eller därå, att någon utan erhållet medgivande,

där sådant erfordras, utriver dylik byggnad;

18. talan, som utan samband med ansökningsmål föres jämlikt 2

kap. 23 § om gottgörelse för damm eller annan vattenbyggnad eller

om fortsatt tillgodogörande av annan tillhörigt vatten och bestämmande

av ersättning därför, jämlikt 2 kap. 10 § om bestämmande av

fiskeavgift, jämlikt 2 kap. 14 § om rätt till intrång å annans fastighet

i vissa avseenden, jämlikt 2 kap. 15 § om rätt att begagna annan tillhörig

byggnad i vatten eller jämlikt 2 kap. 16 § om rätt till utmål å

annans fastighet;

19. talan utan samband med ansökningsmål om tillämpning av

stadgandena i 1 kap. 6—13 §§;

20. talan jämlikt 3 kap. 6 § om skyldighet för ägare av strömfall

att deltaga i kostnad för vattenreglering och om beräkning av den

kostnad, vari strömfallsägare har att taga del;

21. talan jämlikt 3 kap. 9 § om skyldighet för den, som av

vattenreglering tillskyndats båtnad i annat hänseende än såsom ägare

av strömfall, att lämna bidrag till företaget;

22. talan jämlikt 9 kap. 25, 29, 31 eller 42 § om ändrade föreskrifter

rörande kraftbelopp, som utgår i ersättning för förlorad vatten
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Riksdagens skrivelse Nr 391.

kraft, samt om ändring i vad förut bestämts angående uttagningskostnadens

storlek och dess gäldande, så ock talan om förnyad prövning

av sådan ständig avgälds belopp, som omförmäles i 0 kap. 23 §;

23. talan om fördelning av uppburen penningersättning, varom i

9 kap. 31 § förmäles;

24. talan om fastställande av vite, som i 9 kap. 37 § sägs, eller

om höjning eller sänkning av redan bestämt sådant vite;

25. talan jämlikt 9 kap. 39 § om rätt att åter komma i åtnjutande

av vattenkraft, som strömfallsägare till följd av företag enligt denna laggått

förlustig;

26. talan jämlikt 9 kap. 73 § av innehavare av fordran, varför

fast egendom häftar, om högre ersättning för egendomen eller för därifrån

förlorad vattenkraft eller för skada eller intrång därå;

27. talan jämlikt 9 kap. 74 § om rätt att få återlösa fast egendom,

som på grund av stadgande i denna lag blivit av annan löst.

Där i denna lag finnes föreskrivet, att vad i något av de här ovan

åberopade lagrum stadgas skall äga tillämpning å annat fall än som

avses i samma lagrum, skall ock talan, som rör sådan tillämpning,

hänföras till vattenmål.

18 §.

År i mål, som avses i 17 §, fråga om byggnad i vatten, utom för

annat ändamål, jämväl för allmän farleds eller allmän flottleds räkning

eller för torrläggning av mark, vare målet ändock att hänföra till vattenmål,

såframt ej byggnaden verkställts eller skall verkställas huvudsakligen för

farledens eller flottledens räkning eller för marks torrläggning.

Har vattendomstol till prövning upptagit mål, som rör farled eller

flottled eller marks torrläggning, må ej målet upptagas till behandlingav

annan myndighet, där ej högre rätt, dit frågan om vattendomstolens

behörighet i laga ordning dragits, förklarat målet ej vara att hänföra

till vattenmål.

19 §.

Om gärning, som är belagd med straff enligt 13 kap. 11, 12 eller

13 §, är straffbar jämväl enligt stadgande i allmänna strafflagen, vilket

innehåller strängare straffskala än vattenlagens, varde åtal för sådan

gärning jämte vad med den talan hör samman icke räknad till

vattenmål.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 11 sand. 191 höft. (Nr 391.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 391.

20 §.

Vid vattendomstol anhängiggjord talan, som ej enligt 17 § är att

hänföra till vattenmål, men som rör i denna lag behandlat ämne, må av

vattendomstolen upptagas, därest invändning mot domstolens behörighet

icke i laga ordning göres eller den väckta frågan finnes hava avsevärd

betydelse för vattenförhållandena. Upptages talan, som nu nämnts,

varde målet räknat som vattenmål. Ej må dock på grund av vad nu

sagts vid vattendomstol upptagas talan om ansvar för gärning, varå de

i denna lag givna straffbestämmelser icke äro tillämpliga.

Där i denna lag stadgas särskild ordning för behandling av viss

fråga, lände det till efterrättelse.

21 §.

Finnes vid allmän domstol anhängiggjord talan, som ej enligt IT

§ är att hänföra till vattenmål, men som rör i denna lag behandlat

ämne, angå fråga av avsevärd betydelse för vattenföi-hållandena, äge,

på hemställan av den allmänna domstolen, vederbörande vattendomstol

förordna om målets upptagande därstädes. Meddelas sådant förordnande,

hänvise den allmänna domstolen målet till fortsatt handläggning och

avdömande vid vattendomstolen, och varde målet räknat som vattenmål.

Har vattendomstol meddelat beslut i anledning av hemställan,

som nu sagts, skall vid det beslut förbliva.

Där någon, mot vilken vid allmän domstol föres talan om borttagande

eller ändrande av annan byggnad i vatten än som avses i 17 §

12, förrän målet blivit vid underrätten avgjort visar, att han hos vederbörande

vattendomstol gjort ansökan om sådan prövning beträffande

byggnaden, som i 17 § 3 sägs, skall, såframt ej frågan rör tvist om

äganderätt till fastighet eller omfattningen av fastighets ägoområde,

den allmänna underrätten hänvisa det där anhängig^ målet till handläggning

och avdömande vid vattendomstolen i sammanhang med ansökningsmålet.

Varder den hos vattendomsto^n gjorda ansökningen avvisad

eller återkallas densamma eller förklaras den hava förfallit, skall

på anmälan av någondera parten den allmänna underrätten ånyo

upptaga det där anhängiggjorda målet och detsamma slutligen avdöma.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Bil; sd eif) ens skrivelse Nr 391.

75

22 §.

Vattendomstol äge, i den man det finnes lämpligen kunna ske,

pröva invändningar i vattenmål, ända att de röra rättsförhållanden, som

ej skola bedömas efter denna lag, så ock yrkanden, vilka hava samband

med den ansökan eller talan, varom i målet huvudsakligen är fråga;

dock må vattendomstolen ej inlåta sig på fråga om äganderätt till

fastighet eller omfattningen av fastighets ägoområde.

23 §.

År mål, som rör i denna lag behandlat ämne, prövat av vattendomstol,

må fråga, huruvida målet är av beskaffenhet att hava bort

upptagas av allmän domstol eller av annan myndighet än domstol,

komma under bedömande i högre rätt allenast där frågan av part i laga

ordning dragits under den högre rättens prövning eller ock vattendomstolen

mot stadgande i 20 eller 22 § dömt i ansvarsfråga, som ej bort av

vattendomstolen upptagas, eller inlåtit sig på fråga om äganderätt till

fastighet eller omfattningen av fastighets ägoområde, eller ock prövat

fråga, för vars behandling särskild ordning finnes i denna lag föreskriven.

24 §.

Väcker någon i vattenmål anspråk, av vars bedömande vattenmålets

utgång är beroende, men som finnes ej kunna i det mål avgöras,

må vattendomstolen, om sådant äskas av part och domstolen prövar det

lämpligt, med hänvisning till parterna att i särskild rättegång tvista

om det väckta anspråket emellertid fortsätta vattenmålets handläggning

och däri meddela beslut med giltighet allenast under förutsättning av

viss utgång å den särskilda tvisten.

Brister denna förutsättning, är sådant beslut utan verkan; och skall

i ty fall, sedan den särskilda tvisten blivit slutligen avgjord, på anmälan

av part vattenmålet upptagas till förnyat bedömande.

25 §.

Har i vattenmål, förrän målet företagits till handläggning vid sammanträde

med vattendomstolen, sökande eller kärande återkallat sin talan

eller denna förklarats förfallen, och vill svarandepart yrka ersättning

för sina kostnader å målet, skall sådant yrkande anhängiggöras vid

allmän domstol.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Om förfarandet vid vattendomstol i ansökningsmål.

26 §.

Ansökan, som i 17 § 1—11 sägs, skall göras skriftligen och ingivas

till vattenrättsdomaren i det antal exemplar, som finnes nedan

för varje fall föreskrivet.

2? i
1

inom. Ansökan enligt 17 § 1 skall vara åtföljd av de ritningar

jämte beskrivning och andra handlingar samt innehålla de upplysningar,

vilka erfordras för bedömande av det tillämnade företagets beskaffenhet,

omfattning och verkningar. Särskilt skola så fullständigt som möjligt uppgivas

den eller de fastigheter, varå byggandet skall ske eller vilka företaget

eljest efter ty i 14 kap. 4 § sägs angår, vederbörande ägares och

nyttjanderättsliavares namn och hemvist samt de ersättningsbelopp sökanden

förmenar höra till följd av företaget utgå till dylik fastighetsägare

eller andra. År fråga om utförande av byggnad för vattens tillgodogörande,

skall uppgift lämnas å det område, med vilket, enligt sökandens

åsikt, rätten till vattnets tillgodogörande lämpligen bör vara för framtiden

förenad. Beträffande anläggning för uttagande av vattenkraft

varde därjämte storleken av den vattenkraft, som beräknas kunna vid

lågvatten uttagas genom anläggningen, uppgiven.

1 fråga om ansökan enligt 17 § 2, 3, 4 och 6 skall vad i första

stycket stadgas i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

2 mom. Ansökan, som i 17 § 5 sägs, skall vara åtföljd av den beskrivning

å byggnadens läge och beskaffenhet samt innehålla .de upplysningar

i övrigt, som erfordras för bedömande av verkningarna utav

byggnadens utrivande.

3 mom. Då ansökan göres enligt 17 § 11,''skall sökanden förete

bevis därom, huruvida den fastighet, varifrån rättigheten till överförd

kraft skall överflyttas, är besvärad med inteckning, ävensom de överenskommelser,

som i ärendet må hava träffats med inteckningshavare. Ansökningen

skall därjämte innehålla uppgift å den plats, dit kraften önskas

för framtiden överförd, samt vara åtföljd av plan för den erforderliga

ledningens sträckning.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

77

28 §.

Avser ansökan alternativa förslag, värde sådant särskilt utmärkt

och de åtföljande handlingarna därefter lämpade.

År sökanden oviss om något förhållande, varom i ansökningen

eller bilagorna därtill bör lämnas besked, bör sådant ock angivas.

29 §.

I mål, som i 27 § 1 och 2 mom. avses, skola samtliga ansökningshandlingar

ingivas i fem samt, där fråga är om företag, som berör

två eller flera län eller eljest ett vidsträckt område, ytterligare ett eller

flera exemplar efter vattenrättsdomarens beprövande. I övriga ansökningsmål

skola ansökningshandlingarna ingivas i tre exemplar.

Hava ansökningshandlingar ej ingivits i nödigt antal exemplar,

eller finner vattenrättsdomaren handlingarna eljest'' i något avseende

ofullständiga, förelägge han sökanden viss tid att ingiva vad ytterligare

erfordras, vid äventyr, om det försummas, att ansökningen förklaras

förfallen.

30 §.

Avses med ansökan enligt 17 § 1 eller 2 ändring av befintlig

byggnad i vatten, må, där ej enligt denna eller äldre lag medgivande

erhållits till byggnaden i dess skick före vidtagande av den ändring,

varom fråga är, eller jämlikt 12 kap. 11 § första stycket ägarens rätt

att bibehålla byggnaden är fri från klander, ansökningen icke upptagas,

med mindre jämväl prövning av byggnadens laglighet påkallas.

31 §.

Finner vattenrättsdomaren, innan kungörelse utfärdas, som i 32 §

sägs, ingiven ansökan vara av beskaffenhet, att det uppenbarligen icke

tillkommer vattendomstolen att upptaga densamma, eller möter mot dess

upptagande hinder, varom i 30 § förmäles, varde ansökningen av vattenrättsdomaren

avvisad.

Där ansökningen, efter ty i 29 § eller i förevarande § sägs, av

vattenrättsdomaren förklaras förfallen eller avvisas, skall bevis därom med

de skäl, varå beslutet grundas, tecknas å ett exemplar av ansökningen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 391.

32 §.

Aro ansökningshandlingarna fullständiga, eller varder vad därutinnan

brister inom förelagd tid fullgjort, skall vattenrättsdomaren

skyndsamt inhämta nödiga upplysningar för bestämmande av det eller

de ställen, där handlingarna efter ty nedan sägs skola hållas för parterna

tillgängliga, samt därefter om ansökningen utfärda kungörelse.

I kungörelsen skola de fastigheter, som saken förmenas angå,

namngivas eller, i den män det kan ske på oförtydbart sätt, utmärkas

medelst gemensam geografisk eller annan beteckning, varjämte, där

sökanden vill med tillärnad byggnad tillgodogöra sig annan tillhörig

vattenkraft, särskild uppgift därom skall lämnas.

Kungörelsen skall tillika innehålla

dels tillkännagivande:

att, intill dess frågan blivit slutligen prövad, ett exemplar av an•sökningshandlingarna

skall för dem, som önska taga del därav, finnas

tillgängligt å viss för parterna välbelägen plats hos tjänsteman, kommunal

befattningshavare eller pålitlig enskild person eller, där ansökningen

angår företag, som berör två eller flera län eller eljest ett vidsträckt

område, å flera dylika ställen;

att, därest i målet avgivas erinringar eller påminnelser, varom i

39 § förmäles, eller sådant utlåtande, som i 45 § sägs, jämväl dessa

handlingar skola hållas tillgängliga på förut angivna ställe eller ställen;

att även vattendomstolens utslag i målet skall därstädes i avskrift

vara för parterna att tillgå; samt

att kallelser och andra meddelanden till parterna, under det målet

är anhängigt vid vattendomstolen, skola, där de icke röra allenast

sökanden eller ock särskilt tillställas den eller dem, till vilka de äro

riktade, ske på det sätt, att de genom vattenrättsdomarens försorg införas

i viss eller vissa tidningar inom orten och hållas tillgängliga så

som nyss är sagt;

dels ock erinran om innehållet i 38 och 53 §§ jämte besked om

den tid, inom vilken erinringar enligt 38 § skola ingivas.

Innefattar ansökan om tillstånd till utnyttjande av samfällt strömfall

så, som i 2 kap. 7 § sägs, tillika inbjudan till övriga delägare att

deltaga i företaget, skall i kungörelsen, med omförmälan av sistnämnda

förhållande, jämväl intagas föreläggande för delägare, som vill begagna

sig av inbjudningen, att tillkännagiva detta i den ordning och inom

den tid, som är förelagd för bestridande av ansökningen eller fram
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

79

ställande av invändningar i fråga om företaget, vid äventyr att den,

som underlåter detta, skall Lava försuttit sin rätt att bliva delaktig i

företaget.

År fråga om ansökan, varom i 17 § 7 förmäles, skall kungörelse

enligt denna § utfärdas allenast, då vattenrättsdomaren prövar det

nödigt. Utfärdas ej sådan kungörelse, skall dock tiden och stället för

vattendomstolens sammanträde sist å tjugu första dagen förut kungöras

på sätt i 33 § första stycket sägs.

Om kungörelsens innehåll i fall, som avses i 61 §, gälle vad där

linnes stadgat.

33 §.

Kungörelse, som i 32 § sägs, skall genom vattenrättsdomarens försorg

dels för uppläsande så snart ske kan i kyrkan genast avsändas till

pastorsämbetet i den eller de församlingar, där fastigheter, som saken

förmenas angå, äro belägna, dels ock inom tio dagar införas i eu eller

flera av ortens tidningar så ock i allmänna tidningarna. Ett exemplar

av kungörelsen skall tillika med ett exemplar av ansökningshandlingarna

ofördröjligen sändas till det eller de ställen, som i kungörelsen angivits.

Vattenrättsdomaren skall därjämte, såframt i målet är fråga om

ansökan enligt 17 § 1, 2, 3, 4 eller 6, utan dröjsmål i betalt öppet brev

eller brevkort å posten avlämna underrättelse om kungörelsens utfärdande,

om det eller de ställen, varest handlingarna i målet hållas för

parterna tillgängliga, samt om den för erinringars avgivande bestämda

tiden till envar i ansökningen uppgiven eller eljest för honom känd

ägare av fastighet, som i kungörelsen omförmäles, så ock till de kända

nyttjanderättshavare, vilkas rätt beröres i saken. iTnderrättelsen skall

adresseras till den fastighet, varom fråga är, såvitt ej säker kunskap

vinnes om annan adress inom landet för mottagaren. Varder efter ty i

37 § sägs sökanden ålagt att delgiva viss sakägare kungörelsen, erfordras

ej underrättelse, som nu sagts, till sådan sakägare.

Där sakägare, som i andra stycket sägs, varder för vattenrättsdomaren

känd först efter underrättelsernas utsändande, skall vattenrättsdomaren

ofördröjligen på ovannämnda sätt meddela sådan sakägare underrättelse

om målet så ock om vad han för sin rätts bevakande må hava

att iakttaga. Befinnes underrättelse, som blivit å posten avlämnad,

hava försetts med oriktig adress, och vinnes upplysning om mottagarens

rätta adress, eller finnes sakägare, till vilken underrättelse efter ty

ovan sägs bort sändas, hava förbigåtts, vare lag samma. Ej må dock

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Riksdagens skrivelse Nr 391-

målets handläggning och avgörande uppehållas av anledning, som nu

sagts.

År jord eller annan fast egendom, som saken angår, samfälld för

helt skifteslag eller eljest för flera fastigheter, erfordras ej underrättelse,

varom ovan förmäles, till de särskilda delägarna i den samfällda egendomen.

Finnes för denna känd styrelse, varde styrelsen på nämnda

sätt underrättad.

Ägare av fastighet, som saken angår, vare pliktig att till vattenrättsdomaren

eller vattendomstolen uppgiva innehavare av nyttjanderätt

till fastigheten, där dennes rätt beröres av saken. Underlåter han det,

och uppstår skada för nyttjanderättshavare, som saknat kännedom därom,

att företaget eller åtgärden angår fastigheten, skall ägaren, där lian

visas hava ägt dylik kännedom, hålla nyttjanderättshavaren skadeslös.

Erinran härom varde införd i den kallelse, som enligt denna § tillsändes

fastighetens ägare.

34 §.

Finnes fastighet, till vars ägare enligt 33 § underrättelse skall

utsändas, tillhöra kronan eller allmän anstalt, eller av kronan eller d\dik

anstalt innehavas under nyttjanderätt, insände vattenrättsdomaren utan

dröjsmål underrättelse om kungörelsens innehåll till Konungens befallningshavaude

i det län, där fastigheten är belägen; och åligge Konungens

befallningshavande att ofördröjligen förordna ombud till bevakande

av kronans eller anstaltens rätt eller, där sådant bevakande tillkommer

annan myndighet, överlämna underrättelsen till den myndighet.

•

35 §.

Där fråga är om ansökan, varom i 27 § 1 eller 2 mom. förmäles,

skall vattenrättsdomaren utan dröjsmål insända ett exemplar av ansökningshandlingarna

jämte kungörelsen till kammarkollegiet, som har att,

där det prövas nödigt, föra talan för tillgodoseende av de allmänna

intressen, som kunna vara i fråga.

Föres efter ty nu sagts talan i målet av allmänt ombud,

åligge ombudet att på begäran tillhandagå dem, vilkas rätt beröres i

saken, med kostnadsfria råd angående bevakandet av deras rätt. Menar

part, att på grund av företagets omfattning eller eljest åliggande av nu

nämnd art bör uppdragas åt annan än allmänt ombud, göre anmälan

därom hos Konungens befallningshavande i det län, inom vilket det

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Hl

företag eller den åtgärd ansökningen avser huvudsakligen skall verkställas;

och må Konungens befallningshavande, där så prövas erforderligt

för tillvaratagande av sakägarnas rätt, förordna särskild person att på

sätt nyss nämnts biträda dem.

Om allmänt ombuds eller sålunda förordnat biträdes namn och

hemvist skall så snart ske kan underrättelse meddelas vattenrättsdomaren,

som har att i den för kallelser till parterna stadgade ordning bringa

underrättelsen till parternas kännedom.

36 §.

1 mål, som avses i 27 § 1 ocdi 2 inom., skall ett exemplar av ansökningshandlingarna

jämte kungörelsen utan dröjsmål av vattenrättsdomaren

översändas till lantbruksstyrelseu. Finner denna uppenbart, att

tiskens upp- och nedgång eller eljest fiskeriintresse icke kan röna inverkan

av det företag, varom fråga är, skall meddelande härom skyndsamt lämnas

vattenrättsdomaren; i annat fall förordne styrelsen fiskeritjänsteman att

inom den för erinringars framställande bestämda tid till vattenrättsdomaren

avgiva yttrande, huruvida fiskerinäring av betydenhet kan genom

företaget lida väsentligt förfång, så ock vilka särskilda åtgärder utöver

vad sökanden må hava föreslagit kunna erfordras till skydd för fisket.

Då meddelande av lantbruksstyrelsen, som nyss nämnts, eller yttrande

av fiskeritjänstemannen avgives, skola ansökningshandlingarna återställas

till vattenrättsdomaren.

Kan yttrande, som ovan nämnts, icke avgivas utan att undersökning

å platsen äger rum, ankomme på vattenrättsdomaren att efter inkommen

anmälan därom uppdraga åt den av lantbruksstyrelsen förordnade

eller ock annan av styrelsen föreslagen tiskeritjänsteman att åt

vattendomstolen verkställa undersökning och avgiva utlåtande, som i

45 § sägs.

37 §•

Kan inverkan ske på kanal- eller slussanläggning, förelägge vattenrättsdomaren

sökanden att inom tid, som i varje fall föreskrives, och

vid äventyr, som nedan sägs, till vattenrättsdomaren ingiva bevis, att

kungörelsen delgivits anläggningens ägare eller styrelsen för densamma

på sätt, som för delgivande av stämning är stadgat. Lag samma vare

beträffande känd förvaltning för annan allmän farled så ock syssloman

för allmän flottled, där led, som nu nämnts, beröres av företaget.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 131 käft. (Nr 391.)

11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 391.

År fråga att genom tillärnad byggnad taga i anspråk av annan:

tillgodogjord vattenkraft, förelägges sökanden enahanda delgivningsskyldighet

med ägaren av den anläggning, där kraften tillgodogöres.

Varder denne vid delgivningsförsök å särskilda dagar ej anträffad i sitt

hemvist, må kungörelsen med samma verkan delgivas föreståndaren för

kraftanläggningen eller, där föreståndare ej finnes eller ej vid särskilda

delgivningsförsök anträffas, fästas å lämplig plats vid anläggningen.

Där fråga är om ansökan, som i 17 § 11 avses, förelägge vattenrättsdomaren

sökanden att inom tid, som vattenrättsdomaren bestämmer,

och vid nedan stadgat äventyr ingiva bevis om kungörelsens delgivning

med ägaren av det strömfall, från vilket kraftbelopp, varom fråga är,

tillhandahålles. Vad nu sagts äge motsvarande tillämpning beträffande

ansökan enligt 17 § 8, 9 eller 10.

Försummar sökanden vad enligt denna § förelägges honom, skall

ansökningen av vattenrättsdomaren förklaras förfallen; och varde bevis

därom med de skäl, vara beslutet grundas, tecknat å ett exemplar av

ansökningen. Tillkännagivande om beslutet skall lämnas parterna i

den för kallelser till dem stadgade ordning.

38 §.

Vill någon, vars rätt kan vara beroende av ansökningen eller

därmed avsett företag, bestrida ansökningen eller göra invändning mot

ifrågasatt företags omfattning eller mot tillärnad vattenbyggnads konstruktion

eller mot eljest föreslagen anordning, skola hans erinringar i

berörda hänseenden, vid äventyr att vattendomstolen eljest icke är pliktig

att fästa avseende vid deras innehåll, framställas i skriftlig inlaga inom

viss av vattenrättsdomaren bestämd tid, minst trettio dagar, efter kungörelsens

dag. Inlaga, som nu nämnts, skall ingivas till vattenrättsdomaren

i två exemplar.

Sedan den för avgivande av erinringar bestämda tiden tilländagå^,

läte vattenrättsdomaren, om erinringar inkommit, på sökandens bekostnad

verkställa avskrift av desamma i det antal exemplar, som erfordras för

erinringarnas tillhandahållande å det eller de i kungörelse enligt 32 §

angivna ställe eller ställen, dit avskrifterna så fort ske kan översändas.

Av inkomna erinringsskrifter äge sökanden utbekomma ena exemplaret;

och åligge honom, där han vill bemöta vad i dem anförts, att

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens skrivelse Nr 391-

inom viss av vattenrättsdomaren förelagd tid, minst fjorton dagar, efter

utgången av den tid, som bestämts för erinringars avgivande, ingiva

påminnelser i det antal exemplar, som av vattenrättsdomaren bestämmes.

Vid påminnelser, som ingivas senare än nu nämnts, vare vattendomstolen

ej pliktig att lästa avseende; och varde tillkännagivande härom

lämnat i föreläggandet.

Inkomma påminnelser, skola de exemplar därav, som äro a\ sedan

för det eller de i kungörelse enligt 32 § angivna ställen, ofördröjligen

av vattenrättsdomaren dit översändas.

40 §.

Prövar vattenrättsdomaren tillfälle böra lämnas parterna att växla

Hera skrifter än ovan sagts, äge han förordna därom och i den för

kallelser till parterna stadgade ordning meddela dem de för ändamålet

nödiga föreskrifter.

41 §.

Innehåller ansökan i vattenmål tillika plan till elektrisk ledning

för överföring av kraft såsom gottgörelse för förlorad vattenkraft, äge

till befrämjande av ärendets fortgång vattenrättsdomaren i sammanhang

med utredningen i vattenmålet eller ock i annan ordning införskaffa

den utredning inom orten, som må erfordras för bedömande av ärendet

rörande den elektriska anläggningen.

Vid avgörande vare sig av sistberörda ärende eller av vattenmålet

gälle den i 24 § stadgade regel.

42 §-

Vittnesstämning till vattendomstolens sammanträden utfärdas av

vattenrättsdomaren eller vattenrättssekreteraren eller ock av häradshövdingen

i orten, där vittnet bor eller vistas, eller beträffande person, som

bor eller vistas i stad, av den, som är satt till stämningars utfärdande

i den stad, eller, där sådan ej finnes, av rådstuvurättens ordförande.

Rörande stämning, som utfärdats av annan än vattenrättsdomaren eller

vattenrättssekreteraren, skall den, som utfärdat stämningen, genast avsända

underrättelse till vattenrättsdomaren.

43 §.

Vattenrättsdomaren eller vattendomstolen äge, där sådant finnes

lämpligt, förordna, att till vinnande av upplysning, som i målet finnes

erforderlig, förhör med vittnen eller parter skall äga rum vid allmän

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 391.

underrätt. Sker det, översände vattenrättsdomaren till den underrätts

ordförande uppgift å de omständigheter, varom förhöret skall äga rum,

jämte de för förhörets ledande nödiga upplysningar angående målet

eller ock i fall av behov de i detta ingivna handlingar. Om tiden och

stället för förhörets hållande meddele allmänna underrättens ordförande

i god tid besked till vattenrättsdomaren, som därom sist å åttonde dagen

före förhöret underrättar parterna i den för kallelser till dem bestämda

ordning.

1 samband med förordnande om förhör med part äge vattendomstolen

förelägga parten vite eller annat äventyr; dock skall, där sådant

föreläggande i partens frånvaro gives, detta sist å åttonde dagen före

förhöret delgivas parten på sätt om stämning är stadgat.

44 §.

Angår målet fråga, för vars bedömande tarvas särskilda fackkunskaper,

som icke annorledes äro för vattendomstolen tillgängliga,

må vattenrättsdomaren eller vattendomstolen till biträde åt domstolen

tillkalla i sådant ämne sakkunnig person.

45 §.

1 mom. Erfordras för bedömande av målet särskild teknisk utredning

^ eller vidlyftigare värdering, uppdrage vattenrättsdomaren, där

sådant finnes lämpligt, åt biträde, som i 44 § sägs, eller ock åt annan

sakkunnig person att efter förberedande undersökning avgiva utlåtande

i målet. Tarvas utredning .av mer än en person, varde uppdraget

lämpat därefter.

Undersökning, som nu nämnts, skall hållas så snart ske kan. Om

tiden för dess företagande skall meddelande lämnas vattenrättsdomaren,

som i den för kallelser till parterna bestämda ordning underrättar dem

därom. Sedan undersökningen bragts till slut, skall utlåtandet utan

dröjsmål översändas till vattenrättsdomaren och av honom hållas för

parterna tillgängligt å förut kungjorda ställe eller ställen. Förordas i

något hänseende andra tekniska anordningar eller andra regler för hushållningen

med vattnet än sökanden må hava föreslagit, skall utlåtandet

hållas tillgängligt under minst fjorton dagar före vattendomstolens

sammanträde.

2 mom. Vattenrättsdomaren må ock, där så finnes lämpligt, uppdraga

åt vattenrättsingenjörerna eller en av dem att, med eller utan

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3!)J. 85

biträde av vattenrättsnämndemännen eller eu av dem, verkställa undersökning

å stället.

Om tiden för sådan undersökning skall vattenrättsdomaren meddela

parterna underrättelse i den för kallelser till dem bestämda ordning.

Protokoll över undersökningen skall föras av den vattenrättsdomaren

därtill förordnat och sedermera tillställas vattenrättsdomaren. Där undersökning

sker allenast såsom förberedelse för domstolens sammanträde

till syn på stället, vare dock underrättelse och protokoll, som nu nämnts,

ej av nöden.

3 mom. Där vid undersökning enligt denna § i mål rörande vattenreglering,

som avses i 3 kap. 1 §, eu eller derå strömfallsägare vilja förena

sig med sökanden om företaget eller yrka, att till vinnande av ökad

båtnad däråt gives större omfattning än sökanden äskat, göre det skriftligen;

och varde handlingen vitsordad medelst undersökningsförrättarens

påskrift samt översänd till vattenrättsdomaren.

46 §.

Mot sakkunnigt biträde, som i 44 § sägs, galle de jäv, som efter

ty förut stadgats gälla mot ledamot i vattendomstolen; dock må den

omständigheten att fiskeritjänsteman i målet avgivit yttrande enligt 36 §

icke utgöra hinder för honom att vara sakkunnigt biträde i samma mål.

I fråga om tiden för framställande av jäv mot sakkunnigt biträde

skall vad i 52 § tinnes stadgat äga motsvarande tillämpning.

47 §.

Framgår av utlåtande, som i 45 § sägs, eller eljest, att företag

eller åtgärd, varom i målet är fråga, angår fastighet, som icke blivit i

kungörelse enligt 32 § på där omförmält sätt angiven, åligge vattenrättsdomaren

att därom utfärda kungörelse med tillkännagivande vad

ägare till sådan fastighet så ock nyttjanderättshavare, där dennes rätt

är i fråga, har att iakttaga för bevakande av sin rätt i målet ävensom

att i fall, som i 33 § sägs, och på sätt, där finnes stadgat, meddela

sakägare, som nu nämnts, underrättelse om kungörelsens utfärdande.

Kungörelsen skall genom vattenrättsdomarens försorg sist å fjortonde

dagen före vattendomstoléns sammanträde införas i en eller flera av

ortens tidningar så ock i allmänna tidningarna samt för uppläsande i

kyrkan avsändas till pastorsämbetet i den eller de församlingar, där de

i kungörelsen angivna fastigheter äro belägna. Ett exemplar av kungörelsen

skall ofördröjligen sändas till det eller de i kungörelse enligt

32 § angivna ställe eller ställen.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Där så finnes lämpligare och hänsyn till okända rättsägares rätt ej

utgör hinder däremot, förelägge vattenrättsdomaren sökanden ej mindre

att i den för delgivande av stämning stadgade ordning sist å åttonde

dagen före vattendomstolens sammanträde låta kalla sakägare, som ovan

sägs, att inställa sig vid sammanträdet för sin rätts bevakande än även

att sist vid nämnda sammanträde inkomma med bevis att delgivning

skett inom föreskriven tid. I fråga om föreläggande, som nu sagts, skall

i tillämpliga delar gälla vad i 37 § finnes stadgat.

48 §.

För att lämna vederbörande kommuner, trafikanter och andra tillfälle

att yttra sig angående den inverkan företag eller åtgärd, varom i

målet är fråga, kan medföra å allmän samfärdsel eller flottning eller

eljest å allmänna intressen samt om vidtagande av åtgärder för tillgodoseende

av dylika intressen eller angående ärende, som i 41 § sägs,

förordne vattenrättsdomaren, där sådant prövas lämpligt, att särskilda

sammanträden skola hållas i sammanhang med undersökning, som i

45 § sägs, eller ock i annan ordning.

För anordnandet av sådana sammanträden äge vattenrättsdomaren,

där det finnes lämpligt, påkalla Konungens befallningshavandes biträde.

49 §.

Vattendomstolen äge, där så finnes nödigt för målets avgörande,

från förvaltande myndighet begära utlåtande i fråga, som faller inom

myndighetens verksamhetsområde.

År fråga om byggnad i eller vid allmän farled, skall vattendomstolen

eller vattenrättsdomaren, förrän målet avgöres, från lotsstyrelsen

inhämta yttrande, huruvida från dess sida något finnes att erinra i

avseende å företaget.

50 §.

För målets prövning sammanträder vattendomstolen till syn på

stället eller, där målet kan prövas utan syn, å annan plats, som är för

parterna välbelägen.

Tiden och stället för vattendomstolens sammanträde bestämmes av

vattenrättsdomaren och skall sist å fjortonde dagen före sammanträdet

tillkännagivas parterna i den för kallelser till dem bestämda ordning.

s. 87 Kontrollera mot PDF

JU fi ad ny ens skrivelse, Nr 391.

87

Har sökanden begärt syn på stället, må målets avdömande ej ske

utan syn. Åskas i mål om byggnad för vattnets tillgodogörande syn

av någon, som förmenar sig lida skada av sådan bj^ggnad, vare lag

samma, såframt ej syn finnes uppenbarligen icke vara erforderlig för

tillgodoseende av parternas rätt.

Öl §.

Vattenrättsingenjörerna och de vattenrätt snämndemän, vilka böra

tjänstgöra vid domstolens sammanträde, skola av vattenrättsdomaren

särskilt kallas.

Menar part, att ledamot i vattendomstolen är jävig, framställe invändningen

vid första domstolssammanträde, då den, som jävet angår,.

har säte i domstolen, eller, där parten då var av laga förfall hindrad

att inställa sig eller den omständighet, varå jävet grundas, då ej var

för handen eller parten kunnig, vid nästa sammanträde efter det förfallet

upphörde eller han om jävet erhöll kännedom. Hålles vattendomstolens

sammanträde, som nu nämnts, vid syn på stället, skall jävet

framställas före synegångens början. Försummas vad sålunda stadgats,

vare parts rätt att framställa invändningen försutten.

Jäv mot ledamot i vattendomstol må ock i högre rätt göras, där

den part, som vill frågan väcka, av annan orsak; än förfallolös utevaro

ej förrän i den högre rätten haft tillfälle att framställa jävet. Beträffande

rätt till talan mot vattendomstols beslut rörande jäv mot

ledamot i domstolen gälle vad i rättegångsbalken finnes stadgat angående

beslut om jäv mot häradshövding.

Beslut, varigenom jävsinvändning mot vattenrättsnämndeman varder

gillad, skall ej medföra någon verkan till rubbning eller upphävande

av åtgärd eller beslut, som tillkommit innan invändningen gjordes, där

övriga ledamöter varit om åtgärden eller beslutet ense.

53 §.

Yrkanden beträffande ersättning till följd av det företag eller den

åtgärd, varom fråga är, så ock påståenden i anledning av utlåtande,,

som i 45 § sägs, skola göras. medelst skriftlig inlaga i två exemplar

före vattendomstolens första sammanträde i målet eller ock framställas

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 391.

å nämnda sammanträde och, där syn hålles, före synegångens början

eller i den ordning, som domstolen bestämmer. Vid yrkanden och

påståenden, som framställas senare än nu nämnts, vare vattendomstolen

icke pliktig att fästa avseende, utan så är att de föranledas av iakttagelser

under synegången eller av eljest under domstolens sammanträden

förekomna omständigheter.

Av inlaga, som nu nämnts, äge sökanden utbekomma ena exemplaret.

54 §.

Tvistas om fastighet, som i målet avsett företag eller åtgärd angår,

vare den av de tvistande, som med äganderättsanspråk innehar

fastigheten, berättigad att med laga verkan tala och svara för densamma,

till dess den lagligen vinnes från honom.

Ny ägare må ej rubba överenskommelse, som förre ägaren i målet

ingått, eller annan i målet vidtagen, för denne bindande åtgärd. Har

i förut angiven ordning underrättelse om målet blivit förre ägaren tillsänd

eller denne kallats till inställelse eller eljest kommit tillstädes i

målet, vare underrättelse till nye ägaren eller kallelse å honom ej

erforderlig.

55 §.

Parts utevaro från vattendomstolens sammanträde utgöre ej hinder

för målets handläggning och avdömande.

so §.

Vill sökanden före vattendomstolens sammanträde återkalla ansökningen,

göre det skriftligen hos vattenrättsdomaren, och avskrive denne

målet från vidare behandling. Efter det målet företagits till handläggning

vid sammanträde med vattendomstolen, må återkallelse av

sökandens talan ske allenast hos domstolen.

År fråga om utförande av vattenreglering, som avses i 3 kap.

1 §, må, där sökandena äro två eller flera, en av dem ej utan de andras

medgivande återkalla sin talan.

Har återkallelse av talan skett, skall genom vattenrättsdomarens

försorg meddelande därom lämnas parterna i den för kallelser till dem

bestämda ordning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 39 L

39

57 §.

Där ej särskilda omständigheter nödvändiggöra uppskov med förhandlingarna,

skall, innan vattendomstolen efter syn eller annan förhandling

åtskiljes, utslag i målet avkunnas eller ock besked lämnas om

tid och plats för dess meddelande. Ej må utan synnerliga skäl, som

i protokollet angivas, tiden sättas senare än två månader efter det

beskedet lämnas.

Finnes uppskov med förhandlingarna av nöden, skall besked om

tiden och stället för nytt sammanträde meddelas, innan domstolen åtskiljes,

eller ock sedermera tillkännagivas i den ordning, som för kallelser

till parterna blivit bestämd.

I sammanhang med beslut om uppskov äge vattendomstolen, där

det för målets behöriga utredning prövas erforderligt, förordna om ny

skriftväxling mellan parterna och meddela de därför nödiga föreskrifter

så ock giva föreläggande angående viss parts hörande.

58 §.

Å tid och plats, som för utslagets meddelande enligt 57 § blivit

särskilt bestämd, skall utslaget vara för parterna tillgängligt.

Då utslag sålunda gives, erfordras ej att vattendomstolen är samlad.

59 §.

Av vattendomstolens utslag skall avskrift ofördröjligen och sist å

åttonde dagen, sedan det avkunnats eller eljest meddelats, av vattenrättsdomaren

sändas till det eller de i kungörelse enligt 32 § angivna

ställen.

60 §.

Finner vattendomstolen anledning antaga, att företag eller åtgärd,

som i målet avses, har vidsträcktare verkningar än i ansökningen uppgivits,

skall tillfälle lämnas tillstädesvarande parter att yttra sig däröver.

Finnes antagandet grundat, ålägge domstolen, ändå att särskilt

yrkande ej framställes, sökanden att gälda den ökade ersättning, som

därav må föranledas.

Där på yrkande av någon part uppskattningen av honom tillkommande

ersättning finnes böra sättas högre än sökanden föreslagit, må

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 131 höft. (Nr 391) '' 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 391.

domstolen jämväl beträffande andra parter vidtaga sådan jämkning i

ersättningsbelopp, som må erfordras för vinnande av likformighet i uppskattningen.

Ej må i något fall ersättning sättas lägre än sökanden i ansökningen

föreslagit.

Har särskild uppgörelse träffats, må ersättning ej på grund av

föreskrifterna i denna § bestämmas annorlunda än sålunda blivit avtalat.

61 §•

Där mål finnes behörigen kunna utredas utan skriftväxling mellan

parterna, äge vattenrättsdomaren i kungörelse genast utsätta viss tid,

minst tre veckor efter kungörelsens utfärdande, och viss ort för målets

handläggning inför vattendomstolen; och skall beträffande sådant mål i

tillämpliga delar gälla vad i 32 § andra stycket, 33—37 och 41—58 §§

samt 60 § föreskrivits.

62 §.

1 mom. Där genom vattendomstols utslag lämnas medgivande att

bygga i vatten, skall utslaget innehålla noggranna bestämmelser om

byggnadens läge och konstruktion, om den ersättning, som skall till

följd av företaget utgå, i den mån ej bestämmelser därom skola träffas

i den för expropriation stadgade ordning, samt om de villkor i övrigt,

som må vara behövliga för tillgodoseende av allmän och enskild rätt,

så ock, i den mån det prövas erforderligt, innefatta bestämmelse om

vattenmärke eller andra föreskrifter om hushållningen med och framsläppande

av vattnet såväl efter byggnadens fullbordan som under

byggnadstiden.

2 mom. År fråg*a om byggnad för vattnets tillgodogörande, skall

utslaget angiva, med vilken fastighet rätten till tillgodogörandet skall

för framtiden vara förenad. Denna fastighet (strömfallsfastigheten) bör,

där så lämpligen kan ske, omfatta allenast den sökanden tillhöriga mark,

som upptages av byggnaden och därmed förenade anläggningar, jämte

den del av vattenområdet, som sökanden äger. Vattenrättsdomaren bör

förtv, när omständigheterna därtill föranleda, tillse att, såvitt möjligt,

en till strömfallsfastighet lämpad fastighet varder under målets handläggning

bildad.

Utslaget skall jämväl angiva, i vad mån tillgodogörandet medgivits

på grund av äganderätt eller av annan grund, samt, där med

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr ''61)1.

19

byggnaden avses tillgodogörande allenast av en del av det framrinnande

vattnet, huruvida utslaget vilar på antagande att jämväl vattnet i övrigt

i strömfallet eller den del därav, vars fallhöjd tages i anspråk, eller den

sida av strömfallet, om vars tillgodogörande är fråga, tillhör fastighet,

för vilken sökanden såsom ägare fört talan i målet.

1 utslag, varigenom medgivande lämnas till byggnad för utnyttjande

av vattenkraft, varde vidare angivet, huruvida byggnaden är av beskaffenhet,

att de i 4 kap. meddelade bestämmelserna om skyldighet för byggnadens

ägare att tillhandahålla kraft åt kringliggande bygd ävensom

angående nyprövning och lösningsrätt för kronan därå äga tillämpning.

3 mom. Vad i 1 mom. stadgats skall i tillämpliga delar lända till

efterrättelse beträffande vattendomstols utslag i andra ansökningsmål. 1

utslag, varigenom lämnas medgivande till utförande av vattenreglering,

varde angivet, om regleringsföretaget är av beskaffenhet, att stadgandena

i 4 kap. om nyprövning och om avgifter därå äga tillämpning, och

skall, då fråga är om företag, som avses i 3 kap. 1 §, utslaget tillika

innehålla uppgift å det belopp, vartill kostnaden för regleringens utförande

blivit av vattendomstolen beräknad, samt föreskrift om den

anpart i kostnaden för företaget, som belöper å varje till regleringssamfälligheten

hörande strömfall.

63 §•

I sammanhang med beslut, varigenom ifrågasatt byggande i vatten

eller utförande av vattenreglering medgives, bestämme vattendomstolen

viss tid, i regel ej överstigande tio år, inom vilken företaget skall vara

fullbordat.

64 §.

Meddelas av vattendomstolen bestämmelse om vattenmärke, som

ej finnes utsatt, föreskrive ock domstolen, när och av vem vattenmärket

skall på sökandens bekostnad utsättas. Vattenmärke skall på ett för

dess orubbade bestånd betryggande sätt anbringas å ett för envar lätt

skönjbart ställe invid det vatten, varom fråga är, samt i noggrant bestämt

höjdförhållande till eu eller flera i berg, jordfast sten eller annat fäst

föremål inhuggna fixpunkter.

65 §.

Ändå att sökandens talan bifalles, varde honom ålagt att gottgöra

motpart sådana kostnader å målet, som prövas hava varit nödiga för

tillvaratagande av hans rätt.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 391-

Har svarandepart framställt invändning eller påstående i måletr

ändå att han insett eller skäligen bort inse, att fog därför saknas, och

vållas därav uppskov i målet eller eljest ökade kostnader, gottgöre han

sökanden de utgifter, som därigenom åsamkats denne.

66 §.

I mål rörande byggande i vatten eller utförande av vattenreglering

må vattendomstolen, när synnerliga skäl därtill prövas föreligga, meddela

slutligt utslag rörande viss del av företaget, innan målet i övrigt

avgöres.

67 §.

Vattendomstolen äge, när skäl därtill äro, förordna, att dess beslut

må verkställas utan hinder därav, att det icke äger laga kraft; dock allenast

såframt sökanden, innan medgivet arbete påbörjas eller, där fråga är

om ändrade hushållsbestämmelser, dessa tillämpas, hos Konungens befallningsliavande

ställer pant eller borgen för den ersättning i penningar,

som högre rätt kan ålägga honom att utgiva utöver vad vattendomstolen

i sådant avseende bestämt, så ock för det skadestånd, vartill

han kan kännas skyldig, om vattendomstolens beslut eljest ändras.

År sådant förordnande meddelat, och fullföljes mot beslutet talan

i högre rätt, äge denna, när skäl därtill förekomma, att, innan ändringssökandet

slutligen prövas, förordna, att verkställighet icke må äga rum.

68 §.

Anmälan om ersättningsanspråk, varom i 2 kap. 24 § förmäles,

skall göras skriftligen och i två exemplar ingivas till vattenrättsdomaren.

Ena exemplaret varde genom vattenrättsdomarens försorg i rekommenderat

brev tillsänt ägaren av den vattenbyggnad, varom fråga är.

Efter utgången av den tid, inom vilken ersättningsanspråk, som nu

sagts, må anmälas, skall vattendomstolen för prövning av anspråk, som

inom behörig tid anmälts, sammanträda till syn på stället. Äro flera

anspråk anmälda, varde de såvitt möjligt prövade i ett sammanhang.

Om tiden och stället för vattendomstolens sammanträde skall sist å

fjortonde dagen förut till parterna avsändas underrättelse i rekommenderat

brev så ock kungörelse införas i en eller flera av ortens tidningar.

Angående skyldighet för byggnadens ägare att ersätta motpart

kostnad, som föranledes av prövning enligt denna §, gälle vad i 65 §

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391-

93

är om sökande stadgat. Finnes den, som anmält ersättningsanspråk,

hava saknat skälig anledning därtill, varde honom ålagt att gottgöra

byggnadens ägare de utgifter, som denne till följd därav fått vidkännas.

69 §.

För ingivande av erinringar eller påminnelser eller skrifter i anledning

av förordnande om ytterligare eller ny skriftväxling eller ock

bevis om delgivning äge vattenrättsdomaren bevilja anstånd på viss tid,

när skäl därtill äro.

Varder före utgången av tid, inom vilken det åligger part att

något fullgöra, laga förfall visat, utsätte vattenrättsdomaren ny tid.

70 §.

Beträffande fråga, vari det enligt förestående stadganden tillkommer

vattenrättsdomaren att besluta, bör han, där frågans beskaffenhet

det påkallar, rådgöra med vattenrättsingenjörerna.

Av vattenrättsdomarens beslut är vattendomstolen ej förhindrad

att annorlunda förordna.

71 §•

Där enligt stadgande i denna lag handling skall ingivas till vattendomstol

eller vattenrättsdomaren, må den i stället på vederbörande parts

eget ansvar i betalt brev insändas med posten.

72 §.

Vattenrättssekreteraren åligge att över alla vid vattendomstolen

anhängiggjorda ansökningsmål föra förteckning, utvisande tiden, då

varje mål inkommit, därmed vidtagna åtgärder samt tiden för målets

avgörande.

73 §.

Vattenrättsdomaren före med biträde av vattenrättssekreteraren

protokoll vid vattendomstolens sammanträden och underskrive detsamma

å domstolens vägnar. I målet ingiven handling må ej i protokollet intagas,

utan där allenast anmärkas.

För varje ansökningsmål skall av vattenrättssekreteraren upprättas

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 391.

en akt, omfattande ett exemplar av samtliga de handlingar, som i målet

ingivits, så ock avskrift av de utav vattenrättsdomareri i målet utfärdade

kungörelser och meddelade beslut ävensom av vattendomstolens protokoll

och utslag i målet jämte förteckning å de kartor, ritningar och

andra handlingar, som akten omfattar.

Vid akten skall jämväl fogas en av vattenrättsdomaren underskriven

förteckning över de underrättelser, vilka på grund av bestämmelserna

i 33 och 47 §§ blivit av honom å posten avlämnade; och

skall förteckningen angiva den dag, då avlämnandet skett. Där ej av

eljest föreliggande omständigheter annat förhållande framgår, utgöre

förteckning, som nu nämnts, bevis att den uppgivna dagen underrättelser

avsänts under de i förteckningen upptagna adresser.

Beträffande skyldighet att till Svea hovrätt insända ett exemplar

av akten i målet skall vad rörande insändande till hovrätt av underrätts

dombok är stadgat äga motsvarande tillämpning.

74 §.

Expedition i ansökningsmål skall mot postförskott sändas till part,

som är skyldig att lösa densamma, eller, om flera parter äro gemensamt

lösenskyldiga, till den av dem, som de i sådant avseende må hava

uppgivit. Varder postförskott ej utlöst, må postavgiften uttagas i den

för expeditionslösen stadgade ordning.

Vad sålunda stadgats om expedition gälle ock om andra handlingar,

vilka part är berättigad att utfå från vattendomstol.

Har part avsagt sig rätten att på sådant sätt få handling sig

tillsänd eller begärt, att handling skall på sätt nu är nämnt tillställas i

stället för honom själv hans rättegångsombud eller annan, vare det gällande.

Om förfarandet vid vattendomstol i stämningsmål.

75 §.

Vill någon mot annan föra talan, som i 17 § 12—27 avses, ingive

till vattenrättsdomaren skriftlig inlaga, innehållande uppgift å svarandens

namn och hemvist så ock å kärandens påståenden jämte skälen därtill;

bifoge ock de handlingar käranden vill åberopa till stöd för sin talan.

Inlaga, som nu sagts, skall jämte därtill hörande handlingar ingivas

i två exemplar; dock äge i fråga om kartor och ritningar samt

handlingar av vidlyftigare beskaffenhet vattenrättsdomaren medgiva befrielse

från denna skyldighet.

Beträffande mål rörande häktad gälle vad i 84 § finnes stadgat.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

95

76 §.

Har inlaga, som i 75 § sägs, med tillhörande handlingar ej ingivits

i nödigt antal exemplar, eller finner vattenrättsdomaren den i inlagan

väckta talan vara av beskaffenhet, att den uppenbarligen icke kan av

vattendomstolen upptagas, skall vad i 29 och 31 §§ stadgats beträffande

ansökningsmål äga motsvarande tillämpning.

Möter ej mot talans upptagande hinder, som i 76 § avses, teckne

vattenrättsdomaren å stämningsinlagan föreläggande för svaranden vid

äventyr, som i 82 § förmäles, att inom viss av vattenrättsdomaren

förelagd tid, minst fjorton dagar, efter det stämningshandlingarna delgivits

honom, till vattenrättsdomaren ingiva skriftligt svaromål å stämningspåståendena

med bifogande av de handlingar han vill åberopa till

stöd för svaromålet så ock att inställa sig inför vattendomstolen å tid

och ort, som sedermera varder bestämd och i den ordning 80 § föreskriver

offentliggjord. Har käranden erhållit befrielse från ingivandet

av vissa handlingar i två exemplar, skall i föreläggandet tillkännagivas,

att dessa handlingar hållas tillgängliga å vattenrättsdomarens tjänsterum.

Vad i 75 § andra stycket stadgas galle ock med avseende å svaromål

med tillhörande handlingar.

78 §.

Sedan resolution åtecknats stämningsinlagan, skall ena exemplaret

därav ävensom av övriga i två exemplar ingivna handlingar utlämnas

till käranden. Vattenrättsdomaren förelägge därvid käranden att inom

viss tid, minst fjorton dagar, och vid äventyr, som nedan sägs, delgiva

svaranden de sålunda bekomna handlingarna på sätt, som för delgivande

av stämning är stadgat. Har den för svaromåls avgivande

bestämda tiden, räknat från utgången av tiden för delgivningens verkställande,

gått till ända och har icke, då beslut av vattenrättsdomaren meddelas,

till honom inkommit bevis, att delgivning skett inom föreskriven

tid, ej heller svaromål avgivits, varde kärandens i målet väckta talan av

vattenrättsdomaren förklarad förfallen.

Där ansökningen efter ty nu sagts av vattenrättsdomaren förklaras

förfallen, skall bevis därom med de skäl, värk beslutet grundas, tecknas

å ett exemplar av stämningsinlagan.

opaginerad Kontrollera mot PDF

%

Riksdagens skrivelse Nr 391.

79 §.

Av svaromål med tillhörande handlingar äge käranden utbekomma

ena exemplaret. Till bemötande av svaromålet må käranden inom tid,

som av vattenrättsdomaren förelägges, ingiva påminnelser i två exemplar;

och äge vattenrättsdomaren, där så iinues nödigt, föreskriva, i vilket

avseende käranden därvid skall yttra sig eller förebringa utredning vid

äventyr, som i 82 § förmäles.

Finner vattenrättsdomaren tillfälle böra lämnas svaranden att före

målets behandling vid vattendomstolen yttra sig över avgivna påminnelser,

förelägge vattenrättsdomaren käranden vid äventyr, som nyss

sagts, att inom viss tid inkomma med bevis, att han delgivit svaranden

ena exemplaret av påminnelserna.

Prövas ytterligare skriftväxling mellan parterna nödig, äge vattenrättsdomaren

förordna därom och meddela de för ändamålet erforderliga

föreskrifter.

80 §.

Efter skriftväxlingstidens utgång bestämme vattenrättsdomaren, när

och var vattendomstolen skall sammanträda för målets handläggning;

och skall tillkännagivande om tiden och stället för sammanträdet sist å

fjortonde dagen förut ej mindre anslås i vattenrättsdomarens tjänsterum

än även tillsändas parterna i rekommenderat brev.

81 §.

Vad i 42—46 §§, 49 § första stycket, 50 § första stycket, 51, 52,

55 §§, 56 § första stycket, 57, 58, 64, 67, 69—72 §§, 73 § första,

andra och fjärde styckena samt 74 § stadgas beträffande ansökningsmål

skall, där annat ej framgår av vad nedan i denna § sägs, äga motsvarande

tillämpning i fråga om stämningsmål.

Utlåtande, som i 45 § sägs, skall hållas för parterna tillgängligt

å vattenrättsdomarens tjänsterum.

I de fall, då, enligt vad för ansökningsmål finnes föreskrivet, parterna

skola erhålla besked i den för kallelser till dem i 32 § bestämda ordning,

skall i stämningsmål med avseende å sättet för meddelande av

sådant besked i stället lända till efterrättelse föreskriften i 80 §.

I avseende å stämningsmål, däri talan om ansvar föres, skall vad

i 55 § finnes stadgat beträffande ansökningsmål icke äga tillämpning,

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens skrivelse Nr 391.

såvitt augår svarande, vilken ej under skriftväxlingen erkänt den förseelse,

som lägges honom till last. Förordnande, som i 67 § sägs, må

ej meddelas angående verkställighet av straff eller annan påföljd av

brottslig gärning.

82 §.

Underlåter svaranden att inom förelagd tid avgiva svaromål, eller

brister eljest part i fullgörande av honom meddelat föreläggande, och

vållas därigenom uppskov i målet, vare den försumlige, ändå att hans

talan bifalles, pliktig att gottgöra motparten de utgifter, som därigenom

åsamkats denne.

83 §.

Där någon, mot vilken talan föres i stämningsmål, till bemötande

därav hos vattenrättsdomaren gör ansökan, som i 17 § 2, 3 eller 4 avses,

varde målet i dess helhet handlagt i den för ansökningsmål stadgade

ordning.

Har i stämningsmål vattendomstolen eller har allmän domstol eller

överexekutor förordnat om borttagande eller ändrande av byggnad eller

annan anläggning i vatten, och göres därefter ansökan, som nyss nämnts,

äge vattenrättsdomaren, om skäl därtill äro och sökanden ställer pant

eller borgen för kostnad och skada, förordna, att utslaget ej må verkställas,

innan ansökningsmålet blivit slutligen avgjort eller ock vattendomstolen

annorlunda förordnar.

84 §.

Vad i 75—83 §§ föreskrives om förfarandet i stämningsmål skall

ej äga tillämpning å brottmål rörande häktad, utan skall i fråga om

sådant mål lända till efterrättelse vad härom finnes stadgat för häradsrätt.

Om bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas organisation

och verksamhet.

85 §.

Lämnas jämlikt denna lag medgivande till byggande i vatten för

vattnets tillgodogörande såsom drivkraft eller till vattenreglering, eller

meddelas i syfte att vinna ökad möjlighet att utnyttja vattenkraft

Bihang till riksdagens •protokoll 1918. 14 samt. 191 käft. (Nr 391.) 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 391.

ändrade bestämmelser rörande hushållningen med vattnet, åligge sökanden

att, innan medgivet arbete må påbörjas, eller, där fråga är om

ändrade hushållningsbestämmelser, dessa må tillämpas, erlägga viss avgift

såsom bidrag till kostnaden för vattendomstolarnas organisation och

verksamhet.

Avgift, som nu nämnts, skall beträffande byggnad för vattnets tillgodogörande

såsom drivkraft bestämmas i förhållande till den förut icke

tillgodogjorda vattenkraft, som beräknas kunna vid lågvatten uttagas vid

byggnaden, dock med avdrag för den vattenkraft, för vilken i samband

med regleringsföretag avgift förut erlagts. Där med vattenreglering

eller med ändrade hushållningsbestämmelser åsyftas ökning i uttagbar

vattenkraft, skall avgiften bestämmas i förhållande till ökningen i den

vattenkraft, som vid lågvatten kan uttagas i sökandens eller, då fråga

är om vattenreglering enligt 3 kap. 1 §, samtliga till regleringssamfälligheten

hörande strömfall. Avses att möjliggöra utnyttjande av förut

uttagbar vattenkraft på fördelaktigare sätt, varde avgiften bestämd i

förhållande till den ökning i vattenkraftens värde, som genom företaget

eller genom de ändrade hushållningsbestämmelserna beredes. Där till

grund för avgiften skall läggas storleken av viss vattenkraft, skall den

utgå med en krona för varje hästkraft till och med 5,000, femtio öre

för varje hästkraft över 5,000 till och med 10,000 samt tjugufem öre

för varje hästkraft utöver 10,000, men må ej, utom då fråga är om

vattenreglering, överstiga tjugutusen kronor. Skall avgiften beräknas

efter ökningen i värde å vattenkraft, varde den erlagd med en för tusen

av värdeökningen.

Avgift, som efter ovan nämnd beräkning skulle uppgå till mindre

belopp än tio kronor, skall icke erläggas.

80 §.

Storleken av avgift, varom i 85 § förmäles, skall enligt där meddelade

grunder bestämmas av vattendomstolen.

Huru avgifter, som nu nämnts, skola indrivas och för det därmed

avsedda ändamålet användas, därom förordnar Konungen.

87 §.

Sökande i ansökningsmål vare pliktig att förskjuta:

kostnaden för sådana kungörelser och underrättelser i målet, vilka

det åligger vattenrättsdomaren att offentliggöra eller avsända, så ock för

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Riksdagens skrivelse Nr 391.

handlingarnas tillhandahållande, såsom i 32 § sägs, där särskild utgift

härför ifrågakommer;

ersättning för sådana utgifter för vattendomstolens sammanträde,

varom i 11 § andra stycket förmäles;

gottgörelse åt person, som jämlikt 35 § särskilt förordnats att biträda

sakägarna i målet;

gottgörelse åt sakkunnig person, som jämlikt 44 § tillkallas i

målet såsom sakkunnigt biträde åt domstolen;

ersättning för undersökning enligt 45 §; samt

gottgörelse åt vattendomstolens ledamöter och sekreterare för inställelse

vid domstolens sammanträde, där detta hålles vid syn å stället,

dock ej ersättning för längre resa än från järnvägs- eller ångbåtsstation,

som ligger närmast sammanträdesplatsen.

Huruvida kostnad, som sökanden sålunda förpliktas att gälda, skall

helt eller delvis gottgöras honom av annan part, varde avgjort enligt

de rörande rättegångskostnader i vattenmål gällande regler.

Vad nu sagts beträffande sökande i ansökningsmål äge motsvarande

tillämpning i avseende å kärande i stämningsmål.

Om fullföljd av talan mot vattendomstols och vattenrätts
domares

beslut.

88 §.

I fråga om fullföljd av talan mot vattendomstols beslut skola, såvitt

ej här nedan eller eljest i lag eller författning särskilda stadganden

därom meddelas, i tillämpliga delar lända till efterrättelse rättegångsbalkens

föreskrifter beträffande fullföljd av talan mot allmän underrätts

beslut, med iakttagande därav att talan mot vattendomstols beslut skall

fullföljas hos vatten överdom stolen och att vad i 25 kap. 8 § och 26

kap. i § rättegångsbalken sägs om häradshövding skall i vattenmål

gälla om vattenrättsdomaren.

89 §.

Talan mot vattendomstols slutliga utslag i mål, som ej är av

brottmåls natur, skall fullföljas efter vad.

Har vattendomstol förklarat sig obehörig eller i stämningsmål

förklarat stämningen ogill, skall över det utslag klagan föras genom

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 391.

besvär, ändå att målet är sådant, att talan mot slutligt utslag däri eljest

skolat efter vad fullföljas.

Vad i 25 kap. 5 § rättegångsbalken finnes stadgat rörande sättet

lör fullföljd av talan mot där avsedda beslut skall äga motsvarande

tillämpning i vattenmål.

90 §.

Vad mot vattendomstols utslag skall anmälas sist å fjortonde dagen

eller, där anläggning, företag eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet

inom Norrbottens eller Västerbottens läns lappmark, sist å tjugulörsta

dagen från den dag, då utslaget gavs. Hos vattenrättssekreteraren

må ock vädjas; pröve dock vattenrättsdomaren, huruvida sålunda gjord

vadeanmälan rätteligen skett. Vadepeuning tillfälle vattenrättsdomaren.

Meddelar jämlikt 66 § vattendomstol skilda utslag rörande olika

delar av det företag, varom fråga är, och har part erlagt vadepenning

rörande ett utslag, tarvas ej ny vadepenning, där han vill fullfölja talan

jämväl mot beslut, som senare meddelas.

91 §.

Part, som vädjat mot vattendomstols utslag, skall i vattenöverdomstolen

sig inställa före klockan tolv å trettionde (lagen eller, där anläggning,

företag eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet inom Norrbottens

eller Västerbottens läns lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte

dagen från den dag, då utslaget gavs.

92 §.

Där i ansökningsmål, vari kungörelse enligt 32 § utfärdats, talan

mot vattendomstols utslag efter vad fullföljes av sökanden, skola de av

honom vid vattenöverdomstolen företedda inlagor och andra handlingar,

därav enligt 26 kap. 13 § rättegångsbalken avskrifter skola bifogas,

hållas parterna tillhanda å det eller de i kungörelsen angivna ställe eller

ställen. För sådant ändamål skall avskrift av handlingarna så fort ske kan

dit översändas, och varde på sökandens bekostnad tillkännagivande därom,

att sådan avskrift finnes att tillgå därstädes, införd i den eller de i samma

kungörelse angivna ortstidningar. Har sökanden ej ingivit avskrifter

till det antal, som erfordras för handlingarnas tillhandahållande på sätt

nu nämnts, skall på sökandens bekostnad verkställas utskrift av handlingarna

i det ytterligare antal exemplar, som för ändamålet är behövligt.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391-

101

93 §.

Besvär över vattendomstols utslag eller beslut skola till vattenöverdomstolen

ingivas före klockan tolv å trettionde dagen eller, där

anläggning, företag eller åtgärd, varom fråga är, angår fastighet inom

Norrbottens eller Västerbottens läns lappmark, före klockan tolv å fyrtiofemte

dagen från den dag, då utslaget eller beslutet meddelades.

Avse besvär beslut, som, där det meddelats av allmän domstol, må

utan inskränkning till viss tid överklagas, vare då ej heller klagan över

vattendomstolens beslut till viss tid begränsad.

Vad i 27 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken finnes stadgat

skall äga tillämpning jämväl å part, som hålles häktad i vattenmål.

94 §.

Skall över besvär motpart höras, skola i de fall, som avses i 27 kap.

6 och 10 §§ rättegångsbalken, i stället för de i 1 § i samma kap. stadgade

tider komma till tillämpning de tider, som finnas angivna i 93 §.

95 §.

Skola, där mot beslut i ansökningsmål, vari kungörelse enligt 32 §

utfärdats, besvär anförts av sökanden, motparterna höras däröver, varde

genom klagandens försorg besvärshandlingarna tillställda i stället för

motparterna den eller de personer, hos vilka enligt nämnda kungörelse

de till vattenrättsdomaren i målet ingivna handlingarna hållas tillgängliga,

samt tillkännagivande därom, att besvärshandlingarna finnas att tillgå därstädes,

före utgången av den för ingivande av delgivningsbevis bestämda

tid infört i den eller de uti samma kungörelse angivna ortstidningar;

och åligge det klaganden, vid den för underlåtenhet att inkomma med

delgivningsbevis stadgade påföljd, att inom nämnda tid jämväl styrka,

att sådant tillkännagivande ägt rum.

I fall, som i denna § avses, varde den tid, inom vilken förklaring

skall avgivas, räknad från den sista dag, då handlingarna delgivits någon

av nyssnämnda personer eller tillkännagivande, som nyss sagts, blivit

i tidning; infört.

96 §.

Har part rätteligen vädjat mot vattendomstols utslag, åligge vattenrättsdomaren

att före utgången av den tid, inom vilken talan skall fullföljas,

till vattenöverdomstolen insända akten i målet. Har i vattendom
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 391.

stols slutliga utslag eller beslut ändring sökts genom besvär, skall akten

i målet infordras från vattenrättsdomaren. Lag samma vare, där besvären

avse ett av vattendomstolen under rättegången meddelat beslut samt

besvären prövas vara av beskaffenhet att icke kunna avgöras utan att andra

till akten i målet hörande handlingar än vattendomstolens protokoll äro

för vattenöverdomstolen tillgängliga.

Vad i rättegångsbalken stadgas om skyldighet för part att vid

fullföljd av talan mot underrätts utslag eller beslut ingiva underrättens

protokoll i målet, skall, utom såvitt angår överklagade utslaget eller

beslutet, icke äga tillämpning, då talan fullföljes mot vattendomstols

utslag eller beslut, utan så är att talan genom besvär fullföljes mot ett

av vattendomstolen under rättegången meddelat beslut.

97 §.

Angår målet fråga, för vars bedömande fordras särskilda fackkunskaper,

må vattenöverdomstolen till biträde åt sig tillkalla i sådant

ämne sakkunnig person.

Tillkallad sakkunnig bör, sedan tillfälle lämnats honom att taga

del av handlingarna i målet, övervara målets föredragning i vattenöverdomstolen

och må där deltaga i överläggning rörande detsamma. Han

skall, efter det målet föredragits, men innan detsamma företages till avgörande,

till vattenöverdomstolen avgiva skriftligt yttrande rörande de

delar av målet, i vilka hans sakkunskap av vattenöverdomstolen tagits

i anspråk.

Kan yttrande, som nyss nämnts, icke avgivas utan att undersökning

å platsen äger rum, ankomme på vattenöverdomstolen att uppdraga

åt det sakkunniga biträdet eller ock annan i ämnet sakkunnig person

att företaga dylik undersökning och däröver avgiva utlåtande.

Huru ersättning åt sakkunnig, varom i denna § förmäles, må bestämmas,

därom förordnar Konungen.

98 §.

Har talan i vattenmål av vattenrättsdomaren avvisats eller förklarats

hava förfallit eller har vattenrättsdomaren förklarat vadeanmälan

ej kunna upptagas, må klagan däröver föras hos vattenöverdomstolen

i enahanda ordning, som ovan finnes stadgad med avseende å

besvär mot vattendomstolens utslag eller beslut. Lag samma vare beträffande

vattenrättsdomares beslut om inskrivning i vattenbok, som i

12 kap. sägs, angående besiktning, varom i 13 kap. förmäles, samt i

fråga, som i 14 kap. 7 § avses.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Riksdagens skrivelse Nr 391-

Över annat av vatteurättsdomare meddelat beslut än nu nämnts

må klagan föras allenast i sammanhang med klagan över slutligt besked.

Om fullföljd av talan mot vattenöverdomstolens beslut.

99 §.

I fråga om fullföljd av talan mot vattenöverdomstolens beslut

skall i allt, varom ej nedan i 100—102 §§ eller eljest i lag eller författning

är särskilt stadgat, lända till efterrättelse vad rörande fullföljd

av talan mot hovrätts beslut tinnes föreskrivet, där det tillämpligt är.

100 §.

Har i mål rörande byggnad i vatten eller utförande av vattenreglering

vattenöverdomstolen meddelat skilda utslag rörande olika delar

av företaget, och har part erlagt fullföljdsavgift rörande ett utslag, då

må sådan nedsättning av parten åberopas jämväl för fullföljd av talan

mot senare utslag i målet; dock åligge parten att härom göra anmälan

hos Konungens befallningshavande ävensom att, då han hos vattenöverdomstolen

anmäler missnöje mot dess utslag, därvid tillika ingiva

Konungens befallningshavandes bevis såväl angående nämnda anmälan

som ock därom att den nedsatta fullföljdsavgiften icke återbekommits.

101 §.

Föreskriften i rättegångsbalken om skyldighet för part att vid

fullföljd av talan mot hovrätts utslag eller beslut ingiva underrättens

protokoll i målet skall icke äga tillämpning, då talan fullföljes mot

vattenöverdomstols utslag eller beslut, utan så är att talan fullföljes

mot vattenöverdomstolens beslut i fråga, som genom besvär över ett

av vattendomstolen under rättegången meddelat beslut dragits under

vattenöverdomstolens prövning.

102 §.

Vad i 92, 95 och 97 §§ är stadgat angående mål, som vid vattendomstol

anhängiggjorts medelst ansökning och däri talan till vattenöverdomstolen

fullföljts av sökanden, skall äga motsvarande tillämpning

i fråga om mål, som sökanden dragit under Konungens prövning.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 391-

12 KAP.

Om vattenbok och inskrivning däri.

1 §•

För varje vattendomstols område skall föras bok för inskrivningav

faktiska och rättsliga förhållanden rörande anläggningar för tillgodogörande

av rinnande vatten såsom drivkraft eller annorledes så ock

rörande dammbyggnader, ändå att de ej avse vattnets tillgodogörande;

dock att vad nu stadgats ej äger tillämpning å anläggningar för allmän

farled eller allmän flottled. Denna bok kallas vattenbok.

1 vattenboken böra ock anmärkas hydrografiska och topografiska

beskrivningar över de inom vattendomstolens område belägna vattendrag

med tillhörande vattensamlingsområden, i den mån sådana beskrivningar

äro eller varda av vederbörande myndighet utarbetade.

2 §.

Vattenboken föres av vattenrättsdomaren.

Beträffande anteckningar i vattenboken av tekniskt innehåll äge

vattenrättsdomaren påkalla förslag till anteckningarnas lydelse av vederbörande

vattenrättsingenjör, som, där anteckningarna göras i enlighet

med hans förslag, är ensam ansvarig för deras tillförlitlighet och fullständighet.

3 §•

När, efter det denna lag trätt i kraft, beslut av domstol eller

annan myndighet meddelats och vunnit laga kraft rörande verkställande,

ändrande eller borttagande av anläggning, som i 1 § första stycket

avses, eller beträffande hushållningen med vattnet vid sådan anläggning

eller ock jämlikt 2 kap. 34 § angående skyldighet för annan än anläggningens

ägare att underhålla densamma, åligge det vattenrättsdomaren

utan särskild ansökan att med ledning av beslutet i vattenboken verkställa

inskrivning av de huvudsakliga förhållanden, som äro av vikt för

kännedomen om anlägguingens beskaffenhet samt om de rättigheter och

skyldigheter för framtiden, vilka äro förenade med densamma. Vad nu

sagts gälle ock i fråga om beslut, som innefattar prövning jämlikt 2

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 891.

105

kap. 25 § av redan verkställd anläggnings laglighet, så ock beträffande

beslut, varigenom ändring- göres i förhållande, som förut inskrivits.

Meddelas jämlikt stadgande i 4 kap. föreskrift om skyldighet för ägare av

strömfall att tillhandahålla kraft åt kringliggande bygd, skall beträffande

sagda skyldighet inskrivning göras i vattenboken.

Har beslut, varom inskrivning bör ske i vattenboken, blivit av

annan domstol eller myndighet än vattendomstolen meddelat, skall underrättelse

om beslutet jämte erforderliga handlingar och upplysningar

genom den beslutande myndighetens försorg så snart sig göra låter tillsändas

vattenrättsdomaren.

4 §•

Där anläggning, som i 1 § första stycket avses, tillkommit innan

denna lag trätt i kraft eller ock därefter i enlighet med domstols eller

annan myndighets beslut, vilket dessförinnan meddelats, vare ägaren

berättigad att rörande anläggningen söka inskrivning i vattenboken.

5 §•

Ansökan om inskrivning i vattenboken skall ingivas till vattenrättsdomaren

samt vara åtföljd av ritningar över anläggningen, sådan

denna befinnes, jämte erforderlig beskrivning därå så ock av tillgängliga

domar och andra handlingar, som må angå anläggningens rättsliga förhållanden.

Ansökningen skall innehålla uppgift, med angivande av socken,

härad och län, å den eller de fastigheter, varå anläggningen är belägen,

samt å det vattendrag, som därav beröres, så ock å de regler för hushållningen

med vattnet, vilka tillämpas vid anläggningen, varjämte böra

meddelas de andra upplysningar, vilka kunna vara av vikt för kännedom

om de med anläggningen förenade rättigheter och skyldigheter.

Avser ansökningen inskrivning rörande byggnad för tillgodogörande

av strömfall, skall särskilt uppgivas, huruvida strömfallet eller den del

därav, som genom byggnaden tillgodogöres, helt eller delvis tillhör annan

fastighet än byggnaden samt, om så är förhållandet, vilken rätt byggnadens

ägare har att tillgodogöra sig vattnet.

Uppgift, som nu nämnts, må lämnas medelst hänvisning till företedd

dom eller annan handling, där densamma innehåller tillfyllestgörande

besked i ämnet. År sökanden oviss om något förhållande, varom ansökning

bör innehålla uppgift, varde sådant i ansökningen angivet.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 191 käft. (Nr 591.) 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 391.

6 §•

Då ansökan om inskrivning inkommit, läte vattenrättsdomaren, där

han ej finner sådant fall vara för handen, att ansökningen bör genast

avslås, utfärda kungörelse om ansökningen med föreläggande för dem,

som kunna hava något att erinra mot inskrivningen, att till vattenrättsdomaren

ingiva skriftliga erinringar inom viss tid, minst sextio och högst

etthundratjugu dagar, från den dag kungörelsen är dagtecknad. Kungörelsen

skall innehålla uppgift om tiden för hållande av undersökning,

varom i 7 § förmäles.

Sådan kungörelse skall genom vattenrättsdomarens försorg inom

tio dagar från nämnda dag införas såväl i allmänna tidningarna som

ock i en eller, om förhållandena påkalla det, flera tidningar inom orten.

Om kungörelsens innehåll varde särskild underrättelse meddelad kammarkollegiet

och lantbruksstyrelsen.

7 §•

Rörande tillförlitligheten av de ingivna ritningarna och beskrivningen

skall i god tid före utgången av den för erinringars avgivande

bestämda tid efter vattenrättsdomarens förordnande på sökandens bekostnad

hållas undersökning av sakkunnig person. Över vad vid undersökning

förekommer skall föras protokoll, som insändes till vattenrättsdomaren.

8 §•

Finnas de företedda ritningarna och beskrivningen eller ock ansökningshandlingen

vara så oriktiga eller ofullständiga, att de ej kunna,

med mindre de fullständigt omarbetas, läggas till grund för inskrivningen,

varde ansökningen avslagen.

9 §•

År sökandens rätt med avseende å anläggningen beroende av tvist,

förklare vattenrättsdomaren, där ej ansökningen är av beskaffenhet att

böra genast avslås, densamma vilande i avbidan på tvistens utgång.

Möter eljest hinder mot inskrivningen, förelägge vattenrättsdomaren

sökanden viss tid, inom vilken han har att fullfölja ansökningen

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Riksdagens skrivelse Nr 391.

och visa, att hindret blivit undanröjt. Fullgör sökanden ej inom utsatt

tid vad honom ålagts, varde ansökningen avslagen, där han ej

visar, att han ej kunnat fullgöra det inom samma tid; visas det, utsattes

ny tid.

10 §.

Varder i ärendet utrett, att med ansökningen avsedd anläggning

tillkommit eller väsentligt ändrats efter den 30 april 1881, och visas ej

domstols eller annan behörig myndighets beslut till stöd för vad sålunda

åtgjorts, må ansökningen ej beviljas.

11 §•

Har på grund av ansökan, som ovan sägs, skett inskrivning i vattenboken,

och hava därefter fem år förflutit utan att talan väckts mot lagligheten

av de med inskrivningen avsedda förhållanden, vare, ändå att

till stöd för desamma ej kunnat påvisas domstols eller annan myndighets

beslut, sökandens rätt att bibehålla anläggningen och, där fråga

är om anläggning för vattnets tillgodogörande, att i den omfattning

inskrivningen angiver tillgodogöra vattnet, fri från klander; dock gälle

vad nu sagts rörande rätten att tillgodogöra vattnet allenast, såframt

den, som uppfört anläggningen, varit i god tro rörande rätten till

vattnet vid tiden för uppförandet eller vid erhållandet av domstols

eller annan myndighets medgivande därtill eller ock någon, till vilken

anläggningen sedermera övergått, i god tro rörande sagda rätt förvärvat

densamma. Tillgodogöres genom anläggning, rörande vilken skett inskrivning

i vattenboken, allenast en del av det framrinnande vattnet, och

innehåller inskrivningen, att strömfallet eller den del därav, vars fallhöjd

utnyttjas vid anläggningen, tillhör sökanden, skall vad ovan

stadgats äga motsvarande tillämpning i fråga om det sålunda ej tillgodogjorda

vattnet i strömfallet eller falldelen. Avser inskrivningen

allenast den del av vattnet, som tillhör strömfallets ena sida, gälle ock

vad nu sagts i den mån ej andra sidans rätt trädes för när.

Vad i första stycket stadgats gälle dock ej med avseende å förhållande,

som står i strid mot domstols efter den 30 april 1881 meddelade

beslut, ej heller beträffande reglerna för hushållning med vattnet.

Där jämlikt 3 § på grund av beslut i ett vid den tid, då denna lagträder

i kraft, redan anhängigt mål inskrivning skett i vattenboken rörande

anläggning, vartill medgivande lämnats av annan myndighet än vatten
-

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 391.

domstol, skall vad i första stycket finnes stadgat äga motsvarande tillämpning;

dock att där omförmälda tid av fem år skall räknas från det

anläggningen fullbordades.

12 §.

Om inskrivning i vattenboken enligt 3 § eller på grund av ansökan,

som ovan sägs, skall vattenrättsdomaren ofördröjligen utfärda kungörelse;

och varde den offentliggjord på sätt i 6 § andra stycket finnes stadgat.

13 §.

Har enligt förordnande efter ty i 13 kap. 1 § sägs besiktning

hållits å anläggning, som i 1 § första stycket avses, eller av vattenmärke,

om vars utsättande vattendomstolen meddelat föreskrift enligt

11 kap. 64 §, skall besiktningsprotokollet ingivas till vattenrättsdomaren

och anteckning om dess huvudsakliga innehåll göras i vattenboken.

14 §.

Närmare föreskrifter om vattenbokens inrättande-och förande meddelas

av Konungen.

13 KAP.

Om besiktning och handräckning så ock om ansvar för överträdelse

av denna lag.

1 §•

1 sammanhang med beslut, varigenom byggande i vatten eller utförande

av vattenreglering medgives, äge vattendomstolen, när skäl därtill

äro, föreskriva att, sedan arbetet fullbordats eller den för fullbordandet

bestämda tid gått till ända, besiktning å arbetet skall verkställas

av sakkunnig person. Innehåller vattendomstolens beslut, att vattenmärk

i jämlikt 11 kap. 64 § skall utsättas, skall samtidigt meddelas föreskrift

om besiktning av märket.

Har föreskrift om besiktning, som nu sagts, av vattendomstolen

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

109

lämnats, men viss besiktningsman icke samtidigt förordnats, tillkomme

vattenrättsdomaren att förordna sådan vid tiden, då besiktningen skall ske.

Kostnad för besiktning enligt denna § skall gäldas av byggnadens

ägare.

2 §.

Finnas vid besiktning, som i 1 § sägs, sådana avvikelser från

vattendomstolens beslut vara gjorda, att allmän eller enskild rätt därigenom

kränkes, meddele besiktningsmannen, att rättelse bör ske inom

viss tid vid äventyr att förhållandet eljest anmäles för allmänne åklagaren

i orten.

3 §.

Menar någon, vars rätt är beroende av annan tillhörig, helt eller

delvis uppförd byggnad i vatten, att denna icke tillkommit i laga ordning

eller icke är av laga beskaffenhet, äge på ansökan av honom vattenrättsdomaren

förordna sakkunnig person att hålla besiktning å byggnaden.

Kostnad för besiktning, som i denna § sägs, skall gäldas av sökanden;

och vare han, där besiktningsmannen påfordrar det, pliktig att förskjuta

kostnaden eller ställa borgen eller annan säkerhet därför, innan

besiktningen verkställes.

Där sökanden sedermera för talan om byggnadens borttagande eller

ändrande eller om ersättning för skada genom byggnaden, varde i det

mål på sökandens begäran prövat, huruvida den förskjutna besiktningskostnaden

skall av ägaren gottgöras sökanden.

Vad i denna § sagts om besiktning å byggnad i vatten äge motsvarande

tillämpning beträffande vattenmärke eller särskilt anbragt fixpunkt,

vartill domstols eller annan myndighets beslut om byggande i

vatten eller rörande hushållning med vatten hänför sig.

4 §•

Har byggnad i vatten tillkommit efter prövning i laga ordning,

stånde ägaren fritt att hos vattenrättsdomaren påkalla besiktning genom

sakkunnig person till bevisning därom, att byggnaden utförts i överensstämmelse

med de därför givna föreskrifter eller att de avvikelser därifrån,

som må hava skett, icke äro av beskaffenhet att kränka allmän eller

enskild rätt. Ägare av byggnad i vatten må ock eljest på sätt nu

nämnts begära besiktning för erhållande av intyg angående byggnadens

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens skrivelse Nr 391.

beskaffenhet eller om lagligheten av vattenmärke eller särskilt anbragt

fixpunkt, som avses i 3 § sista stycket.

Om kostnad för besiktning, som i denna § sägs, gälle vad i 3 §

andra stycket finnes stadgat.

5 §•

Över vad vid besiktning förekommer och utrönes skall föras protokoll;

och varde, där besiktningen hålles på grund av ansökan, som i 3

eller 4 § sägs, avskrift av protokollet så snart ske kan sökanden tillhandahållen.

Om besiktningsmans skyldighet att i vissa fall ingiva protokollet

till vattenrättsdomaren finnes i 12 kap. 13 § stadgat.

6 §•

Av vattendomstol eller vattenrättsdomare förordnad besiktningsman

åtnjute det skydd och vare underkastad det ansvar, som i lag

stadgas beträffande tjänsteman.

7 §•

Ej vare någon förmenat att mot riktigheten av besiktning, varom

ovan skils, åberopa den bevisning, vartill han kan äga tillgång.

8 §•

Bygger någon i vatten utan föregången prövning i laga ordning,

varigenom medgivande till arbetet erhållits, och finnas förhållandena

uppenbarligen vara sådana, att dylik prövning skolat enligt stadgande

i denna lag föregå, äge överexekutor förbjuda arbetets fortsättande, intill

dess sådan prövning ägt rum, så ock, när skäl därtill äro, förordna

om handräckning till rättelse i vad olagligen skett.

Där byggande i vatten eller annat i denna lag avsett arbete, vartill

i laga ordning medgivande erhållits, verkställes i strid mot de beträffande

arbetets utförande givna föreskrifter, må ock förbud och förordnande,

varom nu är sagt, meddelas, såframt det ej är uppenbart, att

genom de avvikelser, som skett, varken allmän eller enskild rätt kränkes.

I fråga om handräckning enligt denna § gälle enahanda bestämmelser,

som äro stadgade för det i 191 § utsökningslagen avsedda fall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Riksdagens skrivelse Nr 391.

9 §•

Varda de rörande hushållning med och framsläppande av vatten i

denna lag stadgade föreskrifter eller av domstol eller annan myndighet

i laga ordning meddelade bestämmelser ej iakttagna, och följer ej rättelse

genast efter det tillsägelse skett; då äge på ansökan av den, som av

försummelsen kan lida men, utmätningsmannen i ortén att, sedan han

med ojävigt vittne hållit besiktning å stället, meddela nödig handräckning

och uttaga kostnaden därför av den försumlige.

Tillstänger någon allmän farled eller allmän flottled eller Askväg,

må ock till borttagande av stängsel, som uppenbarligen finnes stridande

mot lag, handräckning givas såsom nyss är sagt.

10 §.

Ansökan om besiktning och handräckning, varom ovan finnes

stadgat, må, där allmänna intressen äro i fråga, göras av allmän åklagare

eller annan myndighet, som av Konungen bestämts; och skall kostnaden

i ty fall förskjutas av allmänna medel.

n §•

Den, som mot bestämmelserna i 2 kap. 20 § första eller andra

stycket bygger i vatten utan därtill av vattendomstolen lämnat medgivande

eller mot nämnda bestämmelser eller stadgandet i 3 kap. 11 §

verkställer vattenreglering utan vattendomstolens medgivande

eller mot föreskriften i 2 kap. 20 § tredje stycket underlåter att

söka vattendomstolens godkännande av verkställd ändring å byggnad i

vatten

eller mot stadgandet i 2 kap. 34 § första stycket utan vattendomstolens

medgivande utriver byggnad i vatten

eller mot vad i 2 kap. 37 § finnes stadgat vidtager åtgärd för

vattendrags återställande utan medgivande av vattendomstolen,

skall, där han insett eller skäligen bort inse att jämlikt åberopade

lagrum medgivande eller godkännande, som nu nämnts, varit erforderligt,

straffas med böter från och med fem till och med fem tusen kronor

eller med fängelse från och med en till och med sex månader.

12 §.

Den, som efter erhållet medgivande till byggande i vatten eller

till verkställande av vattenreglering från vattendomstolens beslut gör

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrivelse Nr 391.

avvikelse av beskaffenhet att kränka allmän eller enskild rätt, straffes

med böter från och med fem till och med fem tusen kronor eller med

fängelse från och med en till och med sex månader.

13 §.

Bryter någon mot de rörande hushållning med eller framsläppande

av vatten i denna lag stadgade föreskrifter eller av domstol eller annan

myndighet i laga ordning meddelade bestämmelser, straffes med böter

från och med fem till och med fem tusen kronor eller med fängelse

från och med en till och med sex månader.

14 §.

Borttager eller fördärvar någon uppsåtligen vattenmärke eller särskilt

anbragt fixpunkt, vartill domstols eller annan myndighets beslut

om byggande i vatten eller vattenreglering eller rörande hushållning

med vatten hänför sig, straffes med böter från och med fem till och

med fem tusen kronor eller med fängelse från och med en till och med

sex månader.

15 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan. Saknas

tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas efter allmänna

strafflagen.

14 KAP.

Slutbestämmelser.

1 §•

Med lågvatten (lågvattenmängd) i ett vattendrag avses i denna lag

medeltalet för ett så stort antal år som möjligt av de vattenmängder,

vilka var för sig utgöra den minsta vattenmängden under året.

2 §•

I avseende å rättigheter och skyldigheter, som enligt denna lag äro

förenade med äganderätt till fast egendom, vare med ägare likställd

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

113

den, som med stadgad åborätt besitter hemman eller lägenhet, tillhörande

kronan eller allmän inrättning, så ock den, som under fideikommissrätt

innehar fast egendom.

3 §■

I allt, varom denna lag innehåller bestämmelse, vare kronan likställd

med enskild person, där ej för särskilt fall finnes annorlunda

stadgat.

Kronan vare fri från skyldighet att ställa säkerhet, där sådan

eljest är föreskriven.

4 §•

Företag eller åtgärd enligt denna lag anses angå viss fastighet:

när påstående göres om förpliktande för fastighetens ägare att

deltaga i företaget;

när fastigheten eller dess vatten tages i anspråk för företaget

eller för anläggning i samband med detta;

när företaget kan menligt inverka på mark eller vattenområde,

som tillhör fastigheten, eller någon å fastigheten belägen byggnad eller

annan fast anläggning eller på fastighetens användningssätt.

5 §•

Vill någon för uppgörande av plan eller eljest såsom förberedelse

till företag enligt denna lag verkställa mätningar, avvägningar eller

andra undersökningsarbeten å fastighet, som äges eller innehaves av

annan, äge Konungens befallningshavande, när skäl därtill äro, föreskriva,

att erforderligt tillträde till fastigheten under viss tid skall lämnas.

Vid undersökningsarbetets utförande skall så förfaras, att skada

därav ej eller allenast såvitt den är oundviklig orsakas annan; växande

träd må ej fällas utan särskilt medgivande av Konungens befallningshavande.

För skada och intrång, som vållas av arbetet, skall ersättninggäldas

med fulla värdet; och vare den, som verkställer eller låter verkställa

arbetet, pliktig att, om Konungens befallningshavande prövar det

nödigt, före arbetets påbörjande ställa säkerhet för ersättningens gäldande.

6 §•

Ej må den, vars rätt är beroende av hushållning med vattnet vid

annan tillhörig byggnad, förvägras tillträde till ställe, där vattenmärke

(vatteuståndsmätare, pegel) är utsatt, eller att taga del av anteckningar,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 191 höft. (Nr 391.) 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse Nr 891.

som det ålagts byggnadens ägare att hålla över gjorda iakttagelser

rörande vattenstånd eller vattnets avrinning.

Vad nu sagts om den, vars rätt är beroende av vattenhushållningen,

galle ock beträffande allmän åklagare samt tjänsteman i hydrografiska

byrån.

7 §■

Har enligt stadgandet i 11 kap. 32 § vattenrättsdomare förordnat,

att handlingar i vattenmål skola hållas för granskning tillgängliga hos

ordförande i kommunalnämnd eller kommunalstämma, municipalnämnd

eller municipalstämma eller hos domhavande, landsfiskal eller ordförande

i magistrat, må sådan befattningshavare icke utan giltigt skäl undandraga

sig uppdraget, såframt företaget i fråga berör den kommun eller

det municipalsamhälle, han tillhör, eller den domsaga, det distrikt eller

eljest det område, som av hans tjänst omfattas. Ej heller må annan

person, sedan han efter eget åtagande mottagit uppdrag, som nu nämnts,

utan giltigt skäl avsäga sig detsamma. Prövar vattenrättsdomaren det

anförda skälet giltigt, förordne han annan person att omhändertaga

handlingarna; och skall kungörelse härom utfärdas i den för meddelanden

till parterna bestämda ordning. Sedan målet slutligen avgjorts, äge

sökanden utbekomma handlingarna.

I sammanhang med förordnande, som i denna § avses, må av

vattenrättsdomaren bestämmas viss ersättning till den, hos vilken handlingarna

skola hållas tillgängliga, att gäldas av sökanden i vattenmålet.

Utgift, som nu nämnts, räknas till kostnad i målet.

8 §.

Skall någon enligt denna lag ställa pant eller borgen, och är ej

sådan säkerhet godkänd av den, till vars förmån den ställes, varde

säkerheten prövad av Konungens befallningshavande; dock gälle vad nu

sagts ej i fråga om säkerhet, som avses i 13 kap. 3 §.

Borgen må ej godkännas av Konungens befallningshavande, utan

att löftesmännen förbundit sig en för alla och alla för en såsom för

egen skuld.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391-

115

2:o) Lag

om vad iakttagas skall i avseende å införande av vattenlagen.

Härigenom förordnas, som följer:

1 §.

Den nu antagna vattenlagen skall jämte vad här nedan stadgas

lända till efterrättelse från och med den 1 januari 1919.

2 §■

De vid vattenlagens ikraftträdande anhängiga mål, vilka röra ämne,

varom i vattenlagen bestämmelse givits, skola handläggas och bedömas

enligt äldre lag; dock att, där mål, som avses i 10 och 17 §§

samt 24 § andra stycket i förordningen den 30 december 1880 om

jordägares rätt över vattnet å hans grund, blivit anhängig^''ort efter

utgången av år 1917 och sådant mal, da vattenlagen träder i kraft, ännu

icke är av underrätten avdömt, den nya lagen skall tillämpas.

3 §.

Sökande i mål, som enligt vad i 2 § sägs skall handläggas och

bedömas enligt vattenlagen, skall, där han vill fullfölja ansökningen,

inom nittio dagar efter det vattenlagen trätt i kraft därom hos vattenrättsdomaren

göra skriftlig anmälan.

Har inom föreskriven tid anmälan skett, åligge vattenrättsdomaren

att från den allmänna underrättens ordförande infordra de hos rätten

förvarade ritningar och andra handlingar, som angå målet, ävensom

avskrift av rättens däri förda protokoll. I den man sökandens anmälan

eller de till vattenrättsdomaren översända handlingar och protokoll icke

i de hänseenden, som omförmälas i 11 kap. 27 § 1 mom. vattenlagen,

innehålla erforderliga upplysningar, förelägge vattenrättsdomaren sökanden

viss tid att fullständiga vad sålunda brister, vid äventyr om det försummas,

att anmälan förklaras förfallen.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens skrivelse Nr 391.

Möter ej hinder, som nu sagts, skall vattenrättsdomaren, så snart

ske kan, utfärda kungörelse om målet med angivande på sätt i 32 § av

nyssnämnda kap. sägs av de fastigheter, som företaget förmenas angå,

samt av tid och ställe för vattendomstolens handläggning av målet.

Kungörelsen skall offentliggöras i den uti 11 kap. 33 § föreskrivna

ordning; och varde på sätt i andra stycket av sistnämnda § stadgas

underrättelse om kungörelsens utfärdande lämnad envar sakägare, som

förut tillstädeskommit i målet, samt eljest för vattenrättsdomaren känd

ägare av fastighet, som i kungörelsen omförmäles, ävensom nyttjanderättshavare,

vars rätt beröres i saken.

I den mån ej vattenrättsdomaren med hänsyn till förebragt utredning

eller andra omständigheter finner skäl annorledes bestämma skall

jämväl vad i övrigt finnes i 11 kap. 27—40 §§ föreskrivet om ansökningsmåls

anhängiggörande samt förberedande åtgärder i dylikt mål

äga motsvarande tillämpning.

4 §•

Då kungörelse enligt vad i 3 § sägs blivit av vattenrättsdomaren

utfärdad, skall han därom ofördröjligen underrätta den allmänna underrättens

ordförande; och varde därefter målet ur dess dombok avskrivet.

Har sökanden underlåtit att i föreskriven ordning göra anmälan

om målets fullföljd, skall den allmänna underrätten däri meddela utslag

samt därvid förklara sökandens talan i målet hava förfallit.

5 §•

Har anläggning eller foretag, som i vattenlagen avses, tillkommit

innan lagen trätt i kraft eller ock därefter i enlighet med domstols eller

annan myndighets på grund av äldre lag meddelade beslut, skola vid

bedömande av sådan anläggnings eller sådant företags laglighet samt

av därmed förenade rättigheter och skyldigheter äldre lags bestämmelser

lända till efterrättelse. Beträffande hushållning med och framsläppande

av vatten vid byggnad, som tillkommit enligt äldre lag, skola de därutinnan

i vattenlagen givna stadganden tillämpas, med iakttagande att

till skada, som av hushållningen eller vattnets framsläppande förorsakas,

ej hänföres hinder eller försvårande, varom i 2 kap. 4 § sägs.

Där för särskilda fall i vattenlagen meddelas stadganden, som

oförtydbart angå äldre anläggningar eller företag, lände de till efterrättelse.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

117

6 §•

Har strömfall, där jämlikt vattenlagen linnes kungsådra, bebyggts

enligt Konungens på grund av äldre lag meddelade tillstånd till byggande

i kungsådra, skall, såframt vid tillståndet gjorts sådant förbehåll,

som omförmäles i 1 kap. 8 § vattenlagen, för utrönande om bestämmelserna

i 4 kap. 3 § och 8 § andra stycket skola äga tillämpning i avseende

å anläggningen, senast under femte året efter det vattenlagen

trätt i kraft av myndighet, vilken Konungen bestämmer, i den ordning,

som är i 11 kap. vattenlagen om stämningsmål stadgad, påkallas prövning,

huruvida vattenkraften i kungsådran uppgår till den i 4 kap. 3 §

angivna myckenhet. Varder icke inom nu föreskriven tid dylik prövningpåkallad,

skall frågan om tillämpning beträffande anläggningen av bestämmelserna

i sistnämnda lagrum samt i 4 kap. 8 § andra stycket

anses förfallen.

Vad i 12 kap. 3 § vattenlagen är stadgat om anteckning i vattenboken

av beslut, som i nämnda lagrum om förmälas, äge motsvarande

tillämpning å beslut, varom i denna § är fråga.

7 §■

Har domstol eller annan myndighet, förrän vattenlagen trätt i kraft,

eller ock därefter med tillämpning av äldre lag lämnat tillstånd till

byggande i vatten, och har ej arbetet blivit fullbordat inom tio år från

det lagen trätt i tillämpning eller från det därefter meddelat beslut

vunnit laga kraft eller ock inom den senare tid, högst tio år därefter,

som i anledning av ansökan om anstånd med arbetets fullbordande må

hava av vattendomstolen bestämts, skall vad i 2 kap. 22 § sista stycket

samt 11 kap. 17 § 7 av nämnda lag finnes stadgat äga motsvarande

tillämpning beträffande tillstånd, som nu nämnts.

8 §•

Genom vattenlagen upphävas:

förordningen den 30 december 1880 om jordägares rätt över vattnet

å hans grund; dock med undantag av stadgandet i 12 §, i vad detta

innefattar bestämmelse, som ej upptagits i 2 kap. 35 § i vattenlagen;

förordningen den 30 december 1880 om ansvar för underlåtenhet

att öppna dammlucka;

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens skrivelse Nr 391.

kungörelsen den 20 oktober 1899 angående vad iakttagas skall,

då någon vill förvärva tillstånd av Konungen till byggande i kungsådra;

samt

lagen den 29 juni 1900 om rätt domstol i vissa mål angående

jordägares rätt över vattnet å hans grund;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring

eller förklaring av vad sålunda upphävda lagrum innehålla eller tillägg

därtill;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande

mot bestämmelserna i vattenlagen.

9 §•

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till

lagrum, som ersatts genom bestämmelse i vattenlagen, skall denna i stället

tillämpas.

10 §.

Yad i konvention med utländsk makt är överenskommet vare

gällande.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

119

3:o) Lag

om förteckning å vattendrag, där kongsådra finnes.

Härigenom förordnas, som följer:

1 §•

Innan vattenlagen träder i kraft eller så snart sig göra låter därefter

utfärdar Konungen provisorisk förteckning, däri jämlikt 1 kap. 5 §

andra stycket nämnda lag upptagas de vattendrag, i vilka kungsådra

skall anses finnas.

Förteckning, som nu nämnts, skall införas i svensk författningssamling

samt i länskungörelserna för rikets län så ock tre gånger med

fyra veckors mellantid i allmänna tidningarna.

2 §■

Förmenar någon, att visst vattenområde med orätt vare sig upptagits

å den provisoriska förteckningen eller uteslutits därifrån, äge han,

vid förlust av vidare talan, inom två år efter den dag, då förteckningen,

enligt därå meddelad uppgift, utkommit från trycket i svensk författningssamling,

hos vattendomstolen i den ort, där vattenområdet är beläget,

anhängiggöra klander mot förteckningen medelst ansökan, som i

två exemplar skall ingivas till vattenrättsdomaren och i lika antal

exemplar åtföljas av de handlingar, vilka till stöd för klandret åberopas.

I fråga om behandlingen av sådan talan skall vad i II kap.

vattenlagen finnes stadgat beträffande ansökningsmål i tillämpliga delar

lända till efterrättelse. I sammanhang med utfärdande av sådan kungörelse

angående klandret, som i 11 kap. 32 § vattenlagen omförmäles,

åligge vattenrättsdomaren att till kammarkollegiet insända underrättelse

om kungörelsens innehåll.

3 §•

Sedan den i 2 § stadgade tid för anhängiggörande av klandertalan

mot den provisoriska förteckningen gått till ända, skola vattendomstolarna,

var för sitt område, ofördröjligen till Konungen insända

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens skrivelse Nr 391.

uppgift, i vilka delar förteckningen såsom oklandrad vunnit laga kraft

ock i vilka delar klander väckts. Efter det anhängiggjord klandertalan

blivit genom lagakraftägande beslut avgjord, skall uppgift jämväl

därom insändas, och skall, om beslutet innefattar tillägg till eller annan

rättelse i den provisoriska förteckningen, sådan rättelse anses omedelbart

införd i densamma. Uppgifter, som nu nämnts, skola offentliggöras i

enahanda ordning, som i 1 § stadgas med avseende å den provisoriska

förteckningen.

Sedan samtliga påståenden om klander mot den provisoriska förteckningen

slutligen avgjorts och fullständig lagakraftägande förteckning

sålunda föreligger, låter Konungen införa densamma i svensk författningssamling.

Förändringar i vattenmängd, som inträffa efter det frågan om

visst vattenområdes upptagande å förteckningen blivit slutligen avgjord,

föranleda ej ändring i förteckningens innehåll.

4 §•

Uppstår i vattenmål tvist om rättsförhållande, som är beroende

därav, huruvida i visst vattenområde finnes kungsådra eller ej, och är

ej frågan om vattenområdets upptagande å förteckningen slutligen avgjord,

skall med tvistens prövning anstå, till dess sådant avgörande

skett. Dylikt anstånd vare ej hinder mot prövningen av vattenmålet i

övrigt, där sådan prövning ändock kan äga rum.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

121

4:o) Lag

om rätt att över annans mark framdraga ledning för vatten

till husbehovsförbrukning.

Härigenom forordnas, som följer:

1 §•

Tarvas för viss fastighets förseende med vatten till husbehovsförbrukning,

att ledning för vattnet framdrages över annan fastighets

område, vare ägaren till den fastighet pliktig att mot ersättning tåla

intrånget därav.

Ledning, som nu nämnts, skall läggas så, att ändamålet må utan

oskälig kostnad vinnas med minsta intrång och olägenhet för markens

ägare. Ej må för ledningens framdragande tagas i anspråk tomtplats,

trädgård eller park, där det utan synnerlig olägenhet kan undvikas.

2 §•

Ersättning för intrång genom ledning, som i 1 § sägs, skall, där ej

annorledes överenskommes, bestämmas i penningar .att utgå på en gång.

3 §•

Kan ej överenskommelse träffas om rätt att framdraga ledning,

varom ovan förmäles, varde frågan instämd till allmän underrätt i orten.

4 §•

Finnes syn å stället nödig, äge rätten uppdraga åt två ojäviga, för

uppdraget lämpliga män att förrätta sådan syn å tid, som av rätten bestämmes,

och att på grund av vad vid synen iakttagits avgiva utlåtande,

huruvida ledningens framdragande över svarandens mark må anses behövligt

samt i sådant fall varest och huru ledningen bör göras så ock med

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 191 höft. (Nr 391.) 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Riksdagens skrivelse Nr 391.

vilket belopp ersättning för intrång genom ledningen bör utgå; och

varde emellertid målet hos rätten vilande. Är fråga om fastighet på

landet, varde uppdrag, som nu nämnts, företrädesvis lämnat åt dem, som

äro ledamöter i nämnden.

Synemännens utlåtande skall skriftligen avfattas och före synens

avslutande för närvarande parter uppläsas; och varde därvid tillkännagivet

vad den med utlåtandet missnöjde enligt 5 § har att iakttaga. Utlåtandet

skall av synemännen ofördröjligen insändas till rättens ordförande.

För syneförrättning njute synemännen ersättning i likhet med vad

för ledamot i ägodelningsrätt är stadgat, där ej synemän på grund av

tjänstebefattning äger rätt till högre ersättning. Sagda ersättning skall

gäldas av käranden.

5 §.

År part missnöjd med synemännens utlåtande, äge han på landet

sist å det lagtima ting, som infaller näst efter trettio dagar, och i stad

inom trettio dagar, sedan utlåtandet meddelades, till rätten ingiva påminnelser.

Varda ej inom nämnda tid påminnelser ingivna, skall utlåtandet

genom rättens dom fastställas.

6 §•

I mål, som anhängiggöres jämlikt 3 §, skall käranden ersätta sin

motpart dennes nödiga kostnader å målet vid första domstolen.

7 §•

Där genom arbete för vidmakthållande av ledning, som i denna

lag avses, skada tillskyndas markens ägare eller annan, vare denne berättigad

till särskild ersättning därför.

8 §•

Vad i 5 och 7 §§ i lagen den 14 juni 1907 om servitut finnes för

där avsedda fall stadgat skall äga motsvarande tillämpning beträffande

ledning, som tillkommit enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1919.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

128

5:o) Lag

om ändrad lydelse av 25 kap. 1 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 25 kap. 1 § rättegångsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Talan mot underrätts slutliga utslag i tvistemål av beskaffenhet

att böra genom stämning anhängiggöra skall, där ej här nedan i 3

eller 5 § annorlunda stadgas, fullföljas efter vad.

Lag samma vare, där någon vill föra talan mot underrätts slutliga

utslag: i konkursmål, rörande betalnings- eller förmånsrätt eller undanskiftande

av egendom eller ackord eller klander av utdelningsförslag;

så ock i boskillnad sm ål, över ansökningen om boskillnad.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1919; dock att beträffande

mål, som anhängiggjorts vid domstol före nämnda dag och icke på grund

av stadgande i 2 § i lagen om vad iakttagas skall i avseende å införande

av vattenlagen skall bedömas enligt sistnämnda lag, äldre lag

skall tillämpas.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Riksdagens skrivelse Nr 391.

6:o) Lag

om ändrad lydelse av 37 § utsökningslagen.

Härigenom förordnas, att 37 § utsökningslagen skall erhålla följande

ändrade lydelse:

Utmätningsman äge, utan särskilt bemyndigande, verkställa domstols

laga kraft ägande dom i tvistemål:

1) då skyldighet att gälda penningar eller varor blivit den tappande

ålagd;

2) då någon blivit förpliktad att viss lös egendom till annan utgiva

;

3) då domstolen förordnat angående kvarstad eller skingringsförbud;

4) då dömt är i fråga om tjänstehjons flyttning i eller ur tjänst;

5) då någon blivit förpliktad att avträda fast egendom eller dömt

är om flyttning i eller ur hus; och

6) då domen eljest innehåller förpliktande för den tappande att

något fullgöra, vid äventyr att det, om han tredskas, må genom vederpartens

föranstaltande utföras.

Om vattenrättsdomares behörighet att i vissa fall förordna, att dom

icke må verkställas, skils i vattenlagen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1919.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391-

125

7:o) Lag

om ändrad lydelse av 14 § i lagen den 27 juni 1896 om rätt

till fiske.

Härigenom förordnas, att 14 § i lagen den 27 juni 1896 om rätt

till fiske skall erhålla följande ändrade lydelse:

1 älv, ström, å eller sund, där fisken har sitt drev, skall en sjättedel

av bredden vid vanligast förekommande lågt vattenstånd i djupaste

vattnet lämnas fri från fast eller rörlig fiskredskap, som kan hindra

fisken att framgå, där ej Konungens befallningshavande efter rättägandes

och sakkunnigs hörande giver lov till redskapens användande.

Sund, tillflöde eller avlopp, varigenom vatten, däri fisket är gemensamhetsfiske,

har gemenskap med annat vatten, må Konungens befallningshavande,

på ansökan av delägarna i gemensamhetsfisket, efter rättägandes

och sakkunnigs hörande giva delägarna lov att avstänga medelst anordning,

som hindrar fisken att framgå.

Där fråga är om fiskebyggnad eller anordning, vars tillåtlighet

enligt vattenlagen skall prövas av vattendomstol, skall vad därom är

stadgat jämväl lända till efterrättelse.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1919.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Riksdagens skrivelse Nr 391.

8:o) Lag

om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 8 § i förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Sökes lagfart å egendom, som till ny ägare övergått innan föregående

ägare, vilken varit skyldig att med sitt fång lagfara, sådant fullgjort,

må lagfart å sista fånget ej beviljas, förrän med förre ägarens

fång blivit lagfaret.

Har det fång, varmed lagfaras skall, skett i enlighet med gällande

författningar om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov eller

om ändring eller utrivning av vattenverk eller enligt vattenlagen, vare

för lagfarts beviljande ej av nöden att med föregående fång lagfares,

eller att åtkomst styrkes, på sätt i 7 § är föreskrivet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1919.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

127

9:o) Lag

om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni

1875 angående inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 24 och 36 §§ i förordningen den 16

juni 1875 angående inteckning i fast egendom skola erhålla följande

ändrade lydelse:

24 §.

1 mom. Har i enlighet med gällande bestämmelser om expropriation

eller om ändring eller utrivning av vattenverk eller enligt

vattenlagen fast egendom blivit avträdd samt ersättningen å behörig

ort nedsatts eller, där fråga är om strömfall, för vilket enligt sistnämnda

lag ersättningen bestämts att utgå medelst kraftöverföring,

denna i föreskriven ordning påbörjats, skall vad sålunda avträtts ej

vidare häfta för inteckning, som meddelats i egendomen; skolande

därom, sedan till rätten eller domaren inkommit anmälan om förhållandet,

göras anteckning i inteckningsprotokollet så som i 23 § sägs.

2 mom. Kommer vid fördelning av ersättning enligt vattenlagen

för förlorad vattenkraft eller av ersättning, som enligt nämnda lag eller

lagen om dikning och annan avledning av vatten tillkommer jord- eller

vattenverksägare för skada eller intrång, eller av lösen för mark, som

jämlikt bestämmelserna i gruvestadgan avträtts till gruvägare, betalning

att utfalla å huvudstolen av inteckning i egendomen, eller utfaller

vid fördelning av medel, som jämlikt föreskrifterna i utsökningslagen

skola fördelas mellan rättsägare i fast egendom ändå att försäljning

av egendomen ej skett, betalning å huvudstolen av intecknad fordran,

för vars gäldande försäljningen skolat ske, vare inteckningen till motsvarande

belopp utan verkan; och varde därom, sedan fördelningen

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Riksdagens skrivelse Nr 391.

visats vara godkänd eller hava vunnit laga kraft, anteckning gjord i

inteckningsprotokollet som nyss sagts.

Vad sålunda stadgats skall jämväl tillämpas, där enligt gällande

bestämmelser om expropriation intecknad egendom tages i besittning

av den exproprierande före expropriationens fullbordande eller allenast

till en del varder till honom avträdd eller ock nyttjanderätt eller servitutsrätt

till intecknad egendom upplåtes, samt i något av de fall nu

sagda äro vid ersättnings fördelning betalning utfaller å huvudstol av

inteckning, så ock där enligt vattenlagen intecknad egendom varder

avträdd, innan ersättningen blivit slutligen bestämd, eller enligt sagda

lag eller gällande bestämmelser om ändring eller utrivning av vattenverk

allenast en del av intecknad egendom avträdes och vid fördelning

av ersättningen betalning utfaller å intecknings huvudsto].

36 §.

1 mom. Har egendom, som gemensamt med annan häftar för

inteckning, blivit såld i den ordning utsökningslagen bestämmer, skall

egendomen, sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts,

icke vidare häfta för större del av intecknade beloppet än köparen

enligt 131 § utsökningslagen kan hava fått avräkna å köpeskillingen

eller som enligt 117 § 1 mom. samma lag skall innestå i egendomen;

och varde därom, efter ty i 23 § sägs, anteckning gjord i inteckningsprotokollet.

Varda av gemensamt intecknade egendomar en eller flera utmätningsvis

sålda, skola de övriga ej vidare häfta för vad av inteckningen

kunnat utgå ur köpeskillingen för de egendomar, som sålts; skolande

därom, när det visas, huru köpeskillingen fördelats och att fördelningen

blivit godkänd eller vunnit laga kraft, göras anteckning i inteckningsprotokollet.

2 mom. Ej heller skola i det fall, att enligt gällande bestämmelser

om expropriation en eller flera av gemensamt intecknade egendomar

helt eller delvis avträdas till den exproprierande eller av honom före

expropriationens fullbordande tagas i besittning eller ock nyttjanderätt

eller servitutsrätt till en eller flera av gemensamt intecknade egendomar

upplåtes, eller att enligt vattenlagen eller gällande bestämmelser om

ändring eller utrivning av vattenverk en eller flera av gemensamt intecknade

egendomar varda helt eller delvis avträdda eller åtgärd vidtages,

som medför skada eller intrång å en eller flera av gemensamt intecknade

egendomar, eller att frälseränta, som gemensamt med annan fast egen
-

s. 129 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 391.

129

dom häftar för inteckning, varder inlöst för statsverkets räkning eller

avlöst, de övriga egendomarna häfta för intecknat belopp, varför betalning

utfallit vid ersättnings fördelning; skolande jämväl därom göras

anteckning i inteckningsprotokollet enligt vad i 1 mom. andra stycket sägs.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1919.

Stockholm den 14 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 131 höft. (Nr 391.) 17

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.