Sök i Ratio Lex

Skrivelse, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, folkoch småskolorna, de högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna jämte i ärendet väckta motioner.

1918-06-19 · 82 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 73 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:394, Skrivelse, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, folkoch småskolorna, de högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

1

Nr 394.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.

Riksdagens skrivelse, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

löne- och pensionsreglering för lärarpersonalerna

vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna, de högre

folkskolorna och de kommunala mellanskolorna jämte i

ärendet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 197.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen

att, i avbidan på proposition angående löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna, de högre folkskolorna och

de kommunala mellanskolorna för sådant ändamål under riksdagens

åttonde huvudtitel beräkna

dels ifråga om lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet ett

belopp av 65,000 kronor, därav såsom ökning av det ordinarie anslaget

till seminariet 43,000 kronor samt på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,

högst 22,000 kronor, till extra och vikarierande lärare m. m.

(punkten 135);

dels beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken ett

belopp av 1,860,000 kronor, därav såsom ökning av det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken 1,400,000 kronor samt på extra

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 käft. (Nr 394.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 394.

Kung!. Maj:

proposition

nr 260.

stat för år 1919 såsom förslagsanslag, högst 460,000 kronor, till extra och

vikarierande lärare m. m. (punkten 138);

dels vad angår lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna

en ökning av det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt nämnda skolor

med 310,000 kronor (punkten 153);

dels beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna ett belopp

av 670,000 kronor, därav 663,800 kronor såsom ökning av det ordinarie

anslaget till nämnda seminarier, samt på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,

högst 6,200 kronor, till hyresbidrag till rektorerna vid vissa

folkskoleseminarier (punkten 160);

dels ifråga om stipendier för seminarieelever eu ökning av det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat för ändamålet uppförda

anslaget med 28,000 kronor (punkten 161);

dels vidkommande lärarpersonalen vid folk- och småskolor ett belopp

av 22,500,000 kronor, därav 22,074,000 kronor såsom ökning av det ordinarie

förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folk- och småskolor, 335,000

kronor såsom ökning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningsbidrag

till sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor samt 91,000 kronor

såsom ökning av det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen

bland de i'' rikets nordligaste trakter bosatta finnar (punkten

177);

dels ock vad angår lärarpersonalen vid högre folkskolor en ökning

av det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt högre

folkskolor med 293,000 kronor (punkten 183).

ts Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 22 mars 1918 till riks-,

dagen avlåten proposition nr 260, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att

A. Beträffande grunder för kvinnas anställning vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier:

dels medgiva, att infödd svensk kvinna må kunna av Konungen i

stadgad ordning utnämnas och befordras till

rektor vid högre lärarinneseminariet, kvinnligt folkskoleseminarium

och statssamskola,

lektor vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet och

folkskoleseminarium, samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

3

adjunkt vid allmänt läroverk;

dels ock föreskriva, att i fråga om gift kvinnas behörighet att söka

och innehava sådana lärarbefattningar vid ifrågavarande undervisningsanstalter,

till vilka kvinna må kunna befordras, skall gälla

att gift kvinna må till sådan lärarbefattning befordras allenast efter

av Eders Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;

samt

att, därest kvinnlig innehavare av sådan lärarbefattning ingår äktenskap,

hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattningen,

därest icke vederbörande skolöverstyrelse med hänsyn till befattningens

behöriga upprätthållande finner det nödigt.

B. Beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken:

dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom

vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet för

övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för

ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna villkor och bestämmelser;

dels förklara,

att envar, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid allmänt läroverk, skall vara pliktig underkasta sig nämnda

villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den

15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten

och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

dels föreskriva, att de till teckningsläraren och musikläraren vid

Göteborgs högre latinläroverk från kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen

nu utgående arvoden å respektive 125 och 150 kronor skola

upphöra att utgå från sagda stipendieinrättning;

dels, i händelse av godkännande av vad utav departementschefen

föreslagits i fråga om avlöningsförmåner och inrättande av nya lärartjänster

ävensom vid bifall till vad i nästföregående moment hemställts,

höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med

1,779,261 kronor eller från 5,890,989 kronor till 7,670,250 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 394.

dels och på extra stat för år 1919 anvisa:

till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

ett förslagsanslag, högst 460,000 kronor;

till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken

ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor; samt

till provårskurser för blivande lärare vid de högre allmänna läroverken

i Göteborg ett förslagsanslag, högst 27,350 kronor.

C. Beträffande lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet:

dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom

vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet

för övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för

ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna villkor och bestämmelser,

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid högre lärarinneseminariet, skall vara pliktig underkasta sig

nämnda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den

15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten

och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

dels, i händelse av godkännande av de utav departementschefen

föreslagna avlöningsförmåner, höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

med 40,135 kronor eller från 76,350 kronor till 116,485

kronor;

dels på extra stat för år 1919 till arvoden åt timlärare och vikarier

vid högre lärarinneseminariet anvisa ett förslagsanslag, högst 16,800

kronor;

dels och medgiva, att från och med år 1919 tillsvidare och till dess

Eders Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer ej mindre den hyresersättning,

som tillkommer rektor och biträdande föreståndarinna, därest fri bostad

ej åtnjutes, må utgå till rektor med 2,400 kronor och till biträdande föreståndarinna

med 1,000 kronor för år räknat, än även det hyresbidrag,

som tillkommer lektor, må utgå med 800 kronor för år.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

5

D. Beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna:

dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom

vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet

för övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för

ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet

föreslagna villkor och bestämmelser;

dels förklara,

att nyssnämnda villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar

gälla i fråga om de adjunkter, vilka tilläventyrs komma att uppföras å

övergångsstat;

att i fråga om sistnämnda befattningshavare skall gälla, att adjunkt,

manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas de tjänstår utöver tre,

han eller hon, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola,

dock ej mer än tio år;

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid folkskoleseminarium, skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda

villkor och bestämmelser;

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före

den 15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig vare sig ny

avlöningsstat eller övergångsstat och därvid fästade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem enligt dittills gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner

;

att adjunkt, manlig eller kvinnlig, vilken icke varder uppförd på

ny stat eller övergångsstat, skall, samtidigt som de nya staterna träda i

kraft, uppföras å allmänna indragningsstaten; samt

att å allmänna indragningsstaten uppförd befattningshavare skall

bibehållas vid ej mindre honom eller henne enligt nu gällande bestämmelser

tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, varav befattningshavaren

vid överflyttningen är i åtnjutande, än även honom eller henne vid

1918 års utgång tillkommande tillfällig löneförbättring; dock med skyldighet

dels att, i händelse befattningshavaren, efter förflyttning till indragningsstaten,

erhåller annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens

eller kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten,

såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmå -

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 394.

nerna, samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga berörda

nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare svarande avdrag,

dels ock att, när befattningshavare, kvarstående å indragningsstaten, uppnått

den för pension stadgade levnadsåldern, åtnöjas med pension å indragningsstat

motsvarande den del av avlöningsförmånerna, som äro att

hänföra till lön jämte ålderstillägg;

dels, i händelse av godkännande av ovan föreslagna avlöningsförmåner

ävensom i statsrådsprotokollet framlagt förslag angående inrättande

av nya lärartjänster vid folkskoleseminariema samt beredande av medel

för uppvärmning, belysning, materiell m. m. för folkskoleseminariema i

Uppsala, Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna

med 656,815 kronor eller från 849,025 kronor till 1,505,840

kronor;

dels, vid bifall till förslaget om överförande å ordinarie stat av

medel till stipendier åt eleverna i parallellavdelningarna vid folkskoleseminarierna

i Uppsala, Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till

stipendier för seminarieelever med 28,800 kronor eller från 150,225

kronor till 179,025 kronor;

kommande, vid bifall till vad sålunda hemställts, det gemensamma

reservationsanslaget till folkskoleseminariema att ökas från nuvarande

999,250 kronor med 685,615 kronor till 1,684,865 kronor;

dels till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå på extra

stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst 6,200 kronor;

dels medgiva, att från och med år 1919 tills vidare, och intill dess

Eders Kung!. Maj:t annorlunda förordnar, hyresbidrag må utgå

vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie manlig lektor med

800 kronor, till ordinarie manlig adjunkt å övergångsstat med 600 kronor,

till ordinarie lärare i teckning med 500 kronor, till ordinarie lärare

i gymnastik med 500 kronor, till extra ordinarie ämneslärare, som tjänstgjort

under fyra lästerminer vid folkskoleseminarium, allmänt läroverk eller

annan under läroverksöverstyrelsens eller folkskolöverstyrelsens inseende

ställd läroanstalt, med 500 kronor och till extra ordinarie ämneslärare,

som fullgjort sådan tjänstgöring under tio lästerminer, med 600 kronor, samt

vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie manlig lektor i första

lönegraden med 700 kronor, i andra lönegraden med 850 kronor och i

tredje lönegraden med 1,000 kronor, till ordinarie manlig adjunkt å övergångsstat

i första lönegraden med 450 kronor, i andra lönegraden med

575 kronor samt i tredje, fjärde eller femte lönegraderna med 700 kronor,

till ordinarie lärare i teckning med 300 kronor, till ordinarie lärare i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

7

gymnastik med 300 kronor, till vikarierande adjunkt å vakant tjänst med

450 kronor oeh till annan extra ordinarie ämneslärare med 300 kronor;

dels ock för sistberörda ändamål på extra stat för år 1919 bevilja

ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

E. beträffande lärarpersonalen vid folk- och småskolor:

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med

år 1919;

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den

uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin

anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt

förslag till grunder i fråga om utgående av statsbidrag till lärare

vid folkskolor och småskolor;

dels förklara,

att ordinarie folkskollärare, som tillsatts före den 1 januari 1919,

ävensom lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola, vilken före den 1 januari 1919 erhållit den fastare

anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2 av folkskolestadgan,

skall, därest han icke ingår på den nya löneregleringen och

därvid fastade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension

eller ålderdomsunderstöd enligt nu gällande bestämmelser; samt

att, i det fall att ordinarie folkskollärare eller lärare vid småskolor,

lärare vid mindre folkskolor eller biträdande lärare vid folkskolor

med sådan fastare anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom.

2 av folkskolestadgan, icke ingår på den nya lönestaten, statsbidraget

till sådan lärares avlöning skall efter den 1 januari 1919 utgå efter hittills

gällande grunder;

dels ock, vid bifall till i statsrådsprotokollet framlagt förslag till

avlöning för den vid folk- och småskolor anställda lärarpersonal ävensom

därsammastädes framlagt förslag till grunder i fråga om statsbidrags utgående,

höja följande i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie

förslagsanslag, nämligen

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 39å.

dess nuvarande belopp, 17,440,000 kronor, med 22,695,000 kronor till

40,135,000 kronor;

anslaget till avlöningsbidrag åt sjukvikarier för lärare vid folkoch

småskolor från dess nuvarande belopp, 282,000 kronor, med 201,000

kronor till 483,000 kronor; samt

anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets

nordligaste trakter bosatta finnar från dess nuvarande belopp, 225,000

kronor, med 75,000 kronor till 300,000 kronor.

F. Beträffande lärarpersonalen Tid högre folkskolor

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med

år 1919;

P dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse med den

uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat

sin anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt

förslag till grunder ifråga om utgående av statsbidrag till högre folkskolor;
dels

förklara, att ordinarie lärare vid högre folkskola, vilken tillsatts

före den 1 januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya

löneregleringen och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning

och pension enligt nu gällande bestämmelser;

dels ock, vid bifall till vad i statsrådsprotokollet föreslagits ej mindre

i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid högre folkskolor än även beträffande

grunder och villkor för utgående av statsunderstöd till ifrågavarande

skolor, höja följande i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslag,

nämligen

anslaget till understöd åt högre folkskolor från dess nuvarande belopp,

157,000 kronor, med 253,000 kronor till 410,000 kronor; samt

anslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre

folkskola från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 1,000 kronor till

3,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

9

G. Beträffande lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor:

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med

år 1919;

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den

uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat

sin anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande höra stadgas,

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt

förslag till grunder i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala

mellanskolor;

dels förklara, att ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, vilken

tillsats före den 1 januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya

löneregleringen och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning

och pension enligt nu gällande bestämmelser;

dels ock, vid bifall till vad i statsrådsprotokollet föreslagits ej

mindre i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor

än även beträffande grunder och villkor för utgående av statsunderstöd

till ifrågavarande skolor, höja det ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp, 340,000

kronor, med 342,000 kronor till 682,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft bland Motioner

andra följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen

nr 186 inom första kammaren, däri hemställts, att riksdagen ville besluta,

att manlig lärare vid småskola och mindre folkskola samt biträdande

manlig lärare vid folkskola skall åtnjuta en grundlön, som med

200 kronor överstiger vad riksdagen må bestämma som avlöning åt motsvarande

kvinnlig lärare, och i samband därmed höja anslaget till avlönande

av folk- och småskollärare med 30,800 kronor;

nr 193 inom första kammaren, däri hemställts, att riksdagen ville för

sin del medgiva, att övningsskollärare vid folkskoleseminarium må för

uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring som lärare

vid statsunderstödd uppfostringsanstalt för vanartiga barn, där undervisningen

omfattar i huvudsak samma lärokurser som de, vilka genomgås i

egentlig folkskola; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 käft. (Nr 394.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 394.

Allmänna

erinringar.

nr 424 inom andra kammaren, däri hemställts, att riksdagen måtte

med ändring av vad Eders Knngl. Maj:t föreslagit i propositionen nr 260

besluta,

att pensionsberättigad ordinarie folkskollärares skyldighet att avgå

från tjänsten, då han uppnått 60 års ålder, må äga tillämpning allenast

för det fall, att såväl vederbörande skolstyrelse som folkskolinspektör tinna

den pensionsberättigade lärarens avgång nödvändig med hänsyn till skolans

bästa,

att för pensionsberättigad lärare vid småskola, biträdande lärare

vid folkskola samt lärare vid mindre folkskola sådan skyldighet må under

tiden från den 1 januari 1918 till och med den 1 juli 1920 äga tillämpning

allenast för ovan nämnda fall,

att pensionsberättigad lärare vid småskola, biträdande lärare vid

folkskola samt lärare vid mindre folkskola, som under sagda tid blir av

sjukdom urståndsatt att vederbörligen fullgöra sin tjänst, må åtnjuta bidrag

till vikarie efter samma grunder som övriga småskollärare och oberoende

av om läraren kan förete läkarebetyg, att han icke är för all

framtid oförmögen att i tjänsten återinträda.

De förslag, vilka äro i Eders Kungl. Maj:ts omförmälda proposition

förelagda riksdagens prövning, innebära en genomgripande löne- och pensionsreglering

för nästan samtliga lärarkårer vid de allmänna undervisningsanstalterna

i riket. Spörsmålet om en lönereglering för nu ifrågavarande

lärarkårers vidkommande har sedan ett flertal år stått på dagordningen,

och behovet av en ändring i nu gällande avlöningsförhållanden bär jämväl

vid olika tillfällen och från ett flertal båll med styrka betonats. Riksdagen

har också genom den tillfälliga löneförbättring, som de senare

åren beviljats vissa lärarkårer och för innevarande år jämväl samtliga

de kårer, för vilka en definitiv reglering nu ifrågasättes, visat sig behjärta

det läge, i vilket lärarna befinna sig. Då nu efter en grundlig och omfattande

utredning ett förslag till definitiv lönereglering föreligger, har

riksdagen ansett, att denna fråga bör bringas till ett slutligt avgörande.

Till grund för det föreliggande löneregleringsförslaget ligger ursprungligen

ett av den s. k. lärarlönenämnden den 31 oktober 1914 avgivet

betänkande. Nämnda betänkande bar emellertid underkastats en

genomgripande revision, och Eders Kungl. Maj:ts förslag bygger i stort sett

närmast på ett av löneregleringskommittén över detta betänkande avgivet

utlåtande. I väsentligaste delar bar departementschefen uttalat sin anslutning

till de grundsatser, åt vilka löneregleringskommittén i sitt utlå
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

11

tände givit uttryck; endast i vissa punkter tiar departementschefen ansett

sig höra avvika från kommittén, varvid han i några fall följt de meningar,

som inom kommittén reservationsvis gjorts gällande.

Den allmänna utgångspunkten i fråga om avlöningsbeloppens beräknande,

som Eders Kungl. Maj:ts förslag intager, är den, att beträffande

de statsanställda befattningshavare, om vilka nu är fråga, avlöningsbelopp

föreslås, som äro ställda i visst förhållande till vad för närvarande i

ordinarie avlöningar utgår till statstjänstemän i allmänhet, varvid förutsättes,

att de förra ävenledes må komma i åtnjutande av den ytterligare

löneförbättring, vilken i form av krigstidstillägg eller krigstidshjälp eventuellt

kan komma statens tjänstinnehavare i allmänhet till del, samt

att beträffande de kommunalt anställda befattningshavarna hänsyn tagits

till å ena sidan, att krigstidstillägg eller krigstidshjälp ej utgår till dem

å andra sidan att en väsentlig och allmän höjning av deras nuvarande

avlöningar synes erforderlig.

Jämväl riksdagen finner den nu angivna allmänna utgångspunkten

vara den riktiga, enär genom densamma möjlighet vinnes för ett rättvist

tillgodoseende av de olika lärarkårer, om vilka här är fråga.

I den utredning, som legat till grund för det föreliggande förslaget, hava

dryftats vissa allmänna grundsatser beträffande avlönings- och pensionsförhållanden,

vilka till sin innebörd äro av en omfattande och principiell natur;

hit höra, bland annat, spörsmålen om särskilda lönetillägg åt familjeförsörjare,

om förhållandet mellan manliga och kvinnliga befattningshavares avlöning

samt om beräkning av kommunala tjänstår för erhållande av statspension.

Även om vissa av dessa frågor, med hänsyn till den ståndpunkt departementschefen

till dem intagit, sakna en mera direkt betydelse för det

föreliggande löneregleringsförslaget, anser sig riksdagen dock böra i det

följande i korthet beröra desamma.

Härjämte innebär Eders Kungl. Maj:ts proposition en utsträckning

av kvinnas behörighet till lärarbefattningar vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier.

Riksdagen anser sig till en början böra något dröja vid nu berörda

frågor av eu mera principiell innebörd, innan riksdagen ingår på de särskilda

löneregleringsförslagen för olika lärarkårer.

Yad först beträffar frågan om särskilda lönetillägg till familj oför- /_nseaf^''/</a

sörj are, må erinras, hurusom lärarlönenämnden grundat sina lönereg- familjeförsörleringsförslag

på den s. k. behovsprincipen, vars innebörd är, att befatt- jure.

ningshavare, som är familjeförsörjare, skall åtnjuta högre avlöning än

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 394.

Förhållandet

mellan manliga

och kvinnliga

lärares

avlöning.

befattningshavare, som icke är familjeförsörjare, och ansett, att denna

princip bort tillämpas på de kommunalt anställda lärarna men icke på

de statsanställda. Löneregleringskommittén däremot har framhållit, hurusom

principens utformande i detalj visat sig vara föremål för delade

meningar beträffande ett flertal frågor, och med hänsyn härtill pekat på

nödvändigheten av en utredning i ämnet. Departementschefen har, under

uttalande av sina sympatier för den av lärarlönenämnden framlagda löneprincipen,

ansett de av löneregleringskommittén gjorda invändningarna

under förhandenvarande förhållanden utgöra ett avgörande hinder för

förslagets avfattande efter lärarlönenämndens linjer och anslutit sig till

löneregleringskommitténs på hittillsvarande grunder byggda förslag.

Sådant det nu framlagda förslaget föreligger, är det följaktligen

byggt på hittills gällande avlöningsprinciper. Vid sådant förhållande

torde något särskilt yttrande från riksdagens sida i fråga om den under

lönefrågans föregående skeden omdebatterade behovsprincipen icke nu erfordras,

och vill riksdagen nu endast uttala sin anslutning till de av departementschefen

förordade allmänna avlöningsgrunderna.

Emellertid har riksdagen redan i detta sammanhang ansett sig böra

framhålla, hurusom ett uppgivande av principen »särskilda lönetillägg åt

familjeförsörjare» lett till, att de kontanta avlöningsförmånerna för lärare

vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola

blivit i förslaget satta till samma belopp, vare sig sådan lärare är

man eller kvinna, vilket förhållande har att söka sin förklaring däri, att

denna lärarkår nästan uteslutande utgöres av kvinnor. Enär inom samtliga

andra lärarkårer en skillnad göres i avlöningshänseende mellan manlig

och kvinnlig befattningshavare, har riksdagen, med hänsyn till de, om

också fåtaliga manliga lärarna inom småskolekåren, ansett eu motsvarande

skillnad även inom sistnämnda kår befogad och fördenskull anslutit sig

till den motion, som i detta syfte blivit väckt. Till denna fråga återkommer

emellertid riksdagen i det följande.

Enligt lärarlönenämndens beräkningar skulle de kvinnliga lärarnas

avlöning sättas lägre än de manliga lärarnas på grund av dels männens

familjeförsörjningsplikt dels ock männens större arbetsprestation, där

skillnad i sådant avseende förefunnes. Beträffande den del av mannens

avlöning, som kunde anses betingad av hänsyn till hans familj eförsörjningsplikt,

har nämnden ansett det avdrag från den manliga lärarens

avlöning, som kunde anses motsvara familj eförsörjningsbehovet, böra bestämmas

till sådant belopp, att den kvinnliga tjänstemannens effektiva

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394. 13

avlöning, för tjänstår räknat, bleve i medeltal omkring 90 procent av

motsvarande manliga tjänstemans effektiva avlöning för tjänstår.

Då nämndens förslag i huvudsakliga hänseenden ansluter sig till

den uppfattning, åt vilken löneregleringskommittén vid ett föregående

tillfälle givit uttryck, har kommittén i förevarande fall icke funnit anledning

nu frångå den sålunda i huvudsak för kommittén och nämnden

gemensamma ståndpunkten.

Departementschefen ansluter sig i sitt förslag till nu angivna beräkningsgrunder.

På sätt av utredningen framgår, har i stort sett någon meningsskiljaktighet

icke varit rådande i avseende å beräkningen av förhållandet

mellan manliga och kvinnliga lärares avlöning. Riksdagen finner sig sakna

anledning till erinran mot de grunder, som i detta hänseende vunnit tilllämpning.

I avseende å grunderna för övningslärarnas avlöning vid de all- Grunderna för

männa läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna örningsiärarinnebär

förslaget i stort sett ett bibehållande av nuvarande avlönings- "yfd^aHsystem.

Även om de på ifrågavarande övningslärare tillämpade avlö- manna läroningsgrunder

enligt riksdagens mening innebära ett rättvist tillgodoseende */,trarinne

av dessa lärare allt efter omfattningen av deras tjänstgöring, har riks- seminariet och

dagen dock icke kunnat undgå att finna systemet i fråga tämligen in- seminarierna.

vecklat och ägnat att hindra önskvärd reda och överskådlighet över dessa

lärares avlöningsförhållanden. Särskilda olägenheter visar det nuvarande

systemet, då det gäller att finna enhetliga grunder i avseende å övningslärarnas

pensionering. Emellertid har riksdagen icke ansett sig under

förhandenvarande förhållanden böra göra någon erinran mot de förslag,

som härutinnan framlagts.

I fråga om pensionsåldern för olika lärarkårer eller lärarkategorier pensionsålder.

hava under ärendets föregående behandling olika meningar gjort sig gällande. stats
I

fråga om de statsanställda lärarna innebär den uppfattning, åt anställda

vilken departementschefen givit uttryck, att beträffande manliga lärare lararelevnadsåldern

skulle för ämneslärare och gymnastiklärare bibehållas vid

nuvarande 65 år, resp. 62 år samt för musiklärare sänkas från nuvarande

65 till 62 år, medan åter tjänståldern skulle sänkas för ämneslärare från

35 till 33 år och för musiklärare från 35 till 30 år. Vad angår kvinnliga

lärare har departementschefen uttalat sig för en höjning av ämneslärarnas

pensionsålder från nuvarande 55 levnads- och 25 tjänstår till

60 levnads- och 30 tjänstår eller alltså samma ålder som för kvinnliga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 31)4.

Kommun
anställda
lärare.

Grunderna

för kvinnas

anställning

vid de allmänna

läroverken,

högre

lärarinneseminariet

och

statens folkskoleseminarier.

befattningshavare i allmänhet. Lärarna vid de med folkskoleseminarierna

förenade övningsskolorna skulle, ehuru statsanställda, medgivas rätt att

kvarstå i folkskollärarnas pensionsinrättning, och skulle för dem i avseende

å pensionsålder gälla samma bestämmelser som beträffande folkskollärare.

Riksdagen har i detta sammanhang endast velat tillkännagiva, att

riksdagen, då riksdagen haft att skärskåda detta spörsmål mot bakgrunden

av de föreslagna avlöningsbeloppen, icke haft något att erinra mot

den uppfattning, departementschefen i dessa stycken gjort gällande.

Vad angår de kommunalt anställda lärarna har departementschefen

ansett, att beträffande lärare vid folkskolor och högre folkskolor, såväl

manliga som kvinnliga lärare, rätt till hel pension bör inträda vid uppnådda

60 levnads- och 33 tjänstår i stället för vid nuvarande 55 levnads-

och 30 tjänstår, samt att beträffande lärare vid kommunala mellanskolor

rätten till hel pension bör för manlig lärare inträda vid uppnådda

65 levnads- och 33 tjänstår och för kvinnlig lärare vid uppnådda 60

levnads- och 30 tjänstår i stället för nuvarande för såväl manlig som

kvinnlig lärare gällande 55 levnads- och 30 tjänstår.

Även ifråga om nu senast omförmälda lärares pensionsålder har

riksdagen funnit sig böra ansluta sig till departementschefens i detta avseende

uttalade mening.

I fråga om grunderna för kvinnas anställning vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier innebär

det föreliggande förslaget dels behörighet för infödd svensk kvinna

att kunna av Konungen i stadgad ordning utnämnas och befordras till

vissa angivna rektors- och ämneslärarbefattningar, dels ock vissa grunder i

fråga om gift kvinnas behörighet att söka och innehava lärartjänster, till

vilka kvinnor skulle kunna befordras. Härjämte har departementschefen

uttalat sig för en utsträckning av kvinnas behörighet till vissa övningslärarbefattningar

vid omförmälda slag av läroanstalter ävensom framlagt förslag

i fråga om kvinnas anställning vid folkskoleseminariernas övningsskolor.

I avseende å de två sistnämnda spörsmålen torde, enär utnämningsrätten

till dessa tjänster icke tillkommer Eders Kungl. Maj:t utan

underordnad myndighet, något särskilt uttalande från riksdagens sida

icke vara erforderligt. Yad däremot angår frågan om kvinnas (resp. gift

kvinnas) behörighet till vissa rektors- och ämneslärarbefattningar, vill

riksdagen anföra följande.

På sätt av statsrådsprotokollet framgår, hava olika meningar gjort

sig gällande vid de utredningar, denna fråga varit underkastad.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 304.

15

Lärarlönenämnden har föreslagit, att kvinna må kunna av Konungen

utnämnas och befordras till adjunkt vid realskola för gossar och högre allmänt

läroverk samt till lektor vid högre allmänt läroverk dock med närmare

angiven begränsning, till lektor vid högre lärarinneseminariet, till lektor vid

folkskoleseminarium, dock med viss begränsning, ävensom till rektor vid

statssamskola, högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium.

Löneregleringskommittén åter har förordat, att kvinna må kunna

utnämnas och befordras till adjunkt vid allmänt läroverk utan någon

inskränkning, till lektor vid högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium.

Däremot har kommittén icke ansett sig kunna förorda

förslaget, i vad det avser behörighet för kvinna till lektorstjänst vid

högre allmänt läroverk och manligt folkskoleseminarium eller till rektorsbefattning

vid statssamskola. Inom kommittén har emellertid i en av

fyra ledamöter avgiven reservation gjorts gällande, att enligt reservanternas

mening jämväl senast berörda befattningar böra stå öppna för

kvinnliga sökande.

Till denna sistnämnda uppfattning har även departementschefen

anslutit sig, under uttalande, bland annat, att eu fri och öppen tävlan borde

råda mellan män och kvinnor om nu ifrågavarande slag av befattningar.

De skäl och synpunkter, vilka framträtt och anförts till förmån för

ett öppnande för kvinnor av samtliga ovan omförmälda lärarbefattningar,

hava på riksdagen verkat övertygande, och finner sig riksdagen följaktligen

böra ansluta sig till den uppfattning, som kommit till uttryck i

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag i denna del. Så mycket mer

har riksdagen ansett sig böra förorda det föreliggande förslaget, som riksdagen

funnit en sådan ståndpunkt såväl stå i fullgod överensstämmelse

med den enligt riksdagens mening riktiga uppfattningen, att kvinnor skola

äga behörighet till sådana befattningar, till vilka de sedan länge ägt möjlighet

förvärva erforderlig kompetens, som ock vara ägnad bidraga till

en fri och obunden utveckling på ifrågavarande område, en utveckling,

som ej kan vara annat än med skolornas och undervisningens fördel

förenlig.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om gift kvinnas behörighet att

söka och innehava sådana lärartjänster, till vilka kvinnor skulle kunna

befordras, har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Enligt gällande pensionsbestämmelser är beloppet av den pension, Ändrade besöla.

tillkommer civil tjänstinnehavare, beroende av längden av den tid, as*ä°ne™ésebre

befattningshavare varit anställd i statens tjänst. °rakning av

Lärarlönenämnden har föreslagit, att lärare vid statsanstalt må vid f^1f*år/ör

erhållande åt

statspension.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 394.

Lone- och pensionsreglering

för lärarpersonalen

vid

de allmänna

läroverken.

beräkning av tjänstår för erhållande av pension få tillgodoräkna sig de

tjänstår, utöver tre, han må hava varit anställd som lärare vid kommunal

anstalt, dock att honom icke må tillgodoräknas mer än 15 sådana tjänstår.

I sitt utlåtande över nämndens betänkande har löneregleringskommittén

erinrat, att nämndens förslag innebär avvikelser från vissa grundsatser,

på vilka lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är fotad, samt påpekat, hurusom en liknande

fråga tidigare varit föremål för riksdagens prövning men då förfallit,

likaså att kommittén i ett föregående fall ställt sig avvisande till förslag

i motsvarande syfte. Kommittén har nu emellertid ansett tidpunkten

vara inne för en allsidig utredning, huruvida samt, i jakande fall, i vilken

omfattning och under vilka förutsättningar statstjänsteman kan böra vid

tjänstårsberäkning i pensionshänseende få tillgodoräkna sig verksamhet

annorledes än i statstjänst, samt hemställt, att åtgärder måtte vidtagas

för åvägabringande av en dylik utredning.

Departementschefen har förklarat sig behjärta de synpunkter, vilka

tala för en särställning av undervisningsväsendets målsmän i förevarande

hänseende, men likväl, i likhet med löneregleringskommittén, ansett, att

för förebyggande av ett åsidosättande av eventuellt andra statsintressen

en allsidig utredning i ämnet bör komma till stånd; och har departementschefen

vid sådant förhållande icke funnit sig böra för närvarande

föreslå några åtgärder i det av lärarlönenämnden angivna syfte.

Enär något direkt förslag i förevarande spörsmål från Eders Kungl.

Maj:t icke föreligger, torde vad i denna fråga förekommit icke påkalla

något särskilt yttrande från riksdagens sida. Emellertid har riksdagen

ej velat underlåta att i detta sammanhang, under uttalande av sin anslutning

till vad departementschefen i denna sak anfört, påpeka önskvärdheten

av att en utredning i det av löneregleringskommittén angivna syfte

snarast kommer till stånd.

De förslag, som av Eders Kungl. Maj:t framlagts i avseende å lärarpersonalen

vid de allmänna läroverken, anser sig riksdagen böra i allt

väsentligt biträda. De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsbeloppen

finner riksdagen väl avvägda; vad i övrigt föreslagits innebär i stort sett

en tilllämpning på ifrågavarande lärarpersonal av vissa allmänna grundsatser

i avseende å avlönings- och pensionsförhållanden, som blivit tillförene

godtagna beträffande andra kårer av statstjänstemän. Eiksdagen anser

sig också böra i det stora hela godkänna, vad härutinnan föreslagits.

Endast i ett par punkter har riksdagen funnit sig böra göra vissa

erinringar och uttalanden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 304.

17

Enligt Eders Kung]. Maj:ts förslag skulle adjunkt äga att för åtnju- Lönetursbe

lande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, lian efter vunnen behörighet

till adjunktstjänst vid allmänt läroverk må hava tjänstgjort som rektor vid

skeppsgosseskola, samt viss tid, han eller hon, efter vunnen sådan behörighet

tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola,

ävensom i fråga om kvinnlig adjunkt den tid, hon efter vunnen behörighet

till adjunktstjänst vid allmänt läroverk tjänstgjort som ordinarie ämnesliirarinna

vid statssamskola eller högre lärarinneseminariet.

Nu kunna emellertid fall tänkas inträffa, då en lektor anser det

vara med sina intressen förenligt att söka eu adjunktsbefattning t. ex.

vid något provårsläroverk; i sådana fall synes billigt, att han eller hon

må äga att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig sin föregående

tjänstgöringstid som lektor. Riksdagen har därför ansett böra föreskrivas,

att i de särskilda fall, då lektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarium, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola

eller teknisk elementarskola efter ansökan varder utnämnd till adjunkt,

honom eller henne må i fråga om ålderstillägg tillgodoräknas den tid,

han eller hon må hava tjänstgjort såsom lektor.

På sätt av utredningen framgår, har fråga varit uppe, i vad mån

ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk må under vissa förutsättningar

för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort

som föreståndare eller ordinarie lärare vid folkhögskola. Löneregleringskommittén

har, under erinran, att detta vore ett spörsmål, som närmast

avsåge folkhögskolorna, funnit sig under förhandenvarande förhållanden

sakna anledning förorda en bestämmelse i angivet syfte.

Enligt riksdagens mening berör emellertid en bestämmelse av nämnda

innebörd i lika hög grad de allmänna läroverken, och är det utan tvivel

ett steg i rätt riktning, därest övergången utjämnades för lärarne från

en kommunal eller enskild läroanstalt till ett därmed besläktat statsläroverk

eller omvänt. Grundsatsen att för åtnjutande av ålderstillägg i

statstjänst även tillgodoräkna sig viss tjänstgöring vid kommunala läroanstalter

är tillämpad exempelvis i fråga om övergång från de kommunala

mellanskolorna till vissa statsläroverk. Riksdagen har emellertid

icke ansett sig böra för närvarande förorda en bestämmelse angående

tillgodoräknande på visst sätt av tjänstgöring vid folkhögskola för åtnjutande

av ålderstillägg vid statsläroverk, men förutsätter riksdagen, att detta

spörsmål liksom även frågan i hela dess vidd angående rätt för statstjänare

att för ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring annorstädes än i

statstjänst varder upptagen till närmare omprövning i samband med det där
Biliang

till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 höft. (Nr 394.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 394.

med i viss mån besläktade ovanberörda spörsmålet angående ändrade bestämmelser

i fråga om beräkning av tjänstår för erhållande av statspension.

Eders Kungl. Maj:t har vidare framlagt förslag angående en viss

tillfällig lönetursrätt för extra ordinarie lärare vid befordran till ordinarie

befattningshavare vid de allmänna läroverken.

Förslaget innebär, att befattningshavare, vilken före utgången av

år 1916 förvärvat behörighet till ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk

samt under åren 1919—1923 utnämnes till ordinarie ämneslärare,

må tillgodoräknas tid, varunder han efter vunnen sådan behörighet'' omedelbart

före tillträdet till den ordinarie tjänsten tjänstgjort vid allmänt

läroverk, högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarinm i egenskap av

extra eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring, dock med den

begränsning, att den, som utnämnes under år 1919, må tillgodoräkna sig

ett år, den, som utnämnes under år 1920, två år, den, som utnämnes

under år 1921, tre år, den, som utnämnes under år 1922, fyra år, och

den, som utnämnes under år 1923, fem år av nyss angivna extra ordinarie

tjänstgöringstid.

På sätt av utredningen i ärendet framgår, har löneregleringskommittén

ställt sig avvisande mot framställningar angående rätt att för lönetursberäkning

tillgodoräkna sig viss tjänstgöring som extra ordinarie lärare.

Även riksdagen håller före, att ett bifall till det nu föreliggande

förslaget i denna del skulle innebära en avvikelse från de grunder, som

i förevarande avseende äro på andra områden gällande, och har riksdagen

följaktligen ej kunnat biträda Eders Kungl. Maj:ts omförmälda förslag.

Avlönings- Riksdagen har i det föregående förklarat sig finna det i fråga om

förmåner för övningslärarna tillämpade och i det föreliggande förslaget bibehållna av°\ärare.

löningssystemet tämligen invecklat och ägnat att hindra önskvärd reda

och överskådlighet över dessa lärares avlöningsförhållanden. Med hänsyn

emellertid till den varierande tjänstgöringsskyldighet, som nu åligger övningslärare

vid olika läroverk, anser sig riksdagen icke utan föregående

utredning kunna vidtaga en omläggning av nuvarande avlöningsgrunder.

Övningslä- I avseende å övningslärares pensionering innebär det föreliggande

rares pensio- förslaget, att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget skall utgöra

nenng. tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära, därest han be
strede

tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående hösttermin

var för hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skall bestämmas

med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 304.

l''J

derlag, som varit för läraren gällande under vart och ett av de tio år,

som förflutit närmast före tidpunkten för pensionstagandet, likväl icke

lägre belopp än lönen oavkortad.

Förslaget överensstämmer med den lydelse, som löneregleringskommittén

givit ifrågavarande bestämmelse. Kommittén äter hade upptagit vad

lärarlönenämnden härutinnan föreslagit, men för sin del tillagt den bestämmelsen,

att pensionen ej må utgå med lägre belopp än lönen oavkortad.

Ifrågavarande bestämmelse bar samma lydelse såväl i fråga om de

allmänna läroverkens övningslärare som beträffande motsvarande lärare

vid högre lärarinneseminariet oeh folkskoleseminarierna.

Riksdagen har icke kunnat undgå att uppmärksamma, hurusom genom

det ovanberörda tillägget, »likväl icke lägre belopp än lönen oavkortad»,

avsevärda ojämnheter skulle uppstå i fråga om den inbördes storleken

av pensionsbeloppen för olika övningslärarkategorier. I betraktande

härav bar riksdagen ansett lämpligast, att omförmälda tillägg uteslötes,

men har riksdagen, då sagda tillägg uppenbarligen tillkommit för att

tillgodose de svagast avlönade övningslärarna och då det givetvis är av

vikt, att den angivna bristen bleve avhjälpt, på samma gång funnit sig böra

anhålla, det Eders Kungl. Maj:t täcktes åvägabringa en utredning i fråga

om övningslärarnas pensionsförhållanden och för riksdagen framlägga det

förslag, vartill sagda utredning kan föranleda.

Vid sådant förhållande torde jämväl föreskrift böra meddelas därom,

att övningslärare, som med eller under år 1919 utnämnes till ordinarie

befattning, skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga

om rätt till pension, som under nämnda år kunna varda meddelade.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att en var ordinarie Avlöningsadjunkt

och ordinarie lektor vid pro vårsläroverk skall, utöver honom eller & *%d^di.

henne tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, erhålla dels ett särskilt narie ämnesarvode

av 300 kronor för år, dels ock, därest vederbörande lärare har sig

liandledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som av verken.

läroverksöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning

icke må för år tillhopa överstiga 600 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag angående särskilda arvoden åt

lärarna vid provårsläroverken har utskottet intet att erinra.

De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsvillkoren hava en- Avlöningsdast

i en punkt givit utskottet anledning till erinran. villkor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner,

som i blivande nya stater varda upptagna för ordinarie

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 394.

befattningshavare vid de allmänna läroverken, skall bland annat, gälla

den bestämmelsen, att befattningshavare skall, med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, för den händelse

i sammanhang med en allmän revision av läroverksorganisationen

hans tjänstgöring anses lämpligen böra förläggas till annan, med de nuvarande

allmänna läroverken jämförlig läroanstalt än den, där han då är

anställd, ävensom eljest, när helst så av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt,

låta sig förflyttas från allmänt läroverk till annan befattning inom

undervisningsväsendet, dock att befattningshavare, som varder förflyttad

till annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp

till det belopp, Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer.

Riksdagen har icke förbisett, att det sålunda föreslagna villkoret

även till sin formella avfattning står i fullständig överensstämmelse med

vad som i motsvarande avseende föreskrivits i fråga om på senare tiden

fastställda löneregleringar för åtskilliga tjänstemannakårer. Och riksdagen

finner icke heller anledning till erinran mot det sakliga innehållet i sagda

villkor. Fast hellre synes det riksdagen vara av förhållandena påkallat,

att den möjlighet till förflyttning av befattningshavare, som därigenom

beredes, även beträffande nu ifrågavarande befattningshavare hålles öppen.

Då det emellertid kommit till riksdagens kännedom, att viss farhåga

yppats, att det föreslagna villkoret skulle kunna tolkas sålunda, att det

medgåve förflyttning av befattningshavare av snart sagt vilken anledning

som helst, alltså även i sådana fall, då hänsyn till undervisningsväsendets

behov icke med nödvändighet skulle påkalla sådan, har riksdagen funnit

sig böra uttala sin förvissning om, att den verkliga innebörden av villkoret

icke medgiver eu sådan tolkning, och tillika funnit sig böra vidtaga

ett förtydligande i samma riktning av den formella avfattningen av detsamma.

Bland de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsvillkoren är

vidare intagen en bestämmelse, att med rektors- eller ämneslärarbefattning

vid allmänt läroverk icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens

eller kommuns stat.

Riksdagen, som finner lämpligt, att ifrågavarande bestämmelse, sådan

den nu är formulerad, ej omfattar jämväl övningslärarbefattning,

har dock, till underlättande av en framtida reglering av hithörande förhållanden,

bland avlöningsvillkoren infört en bestämmelse av innebörd,

att innehavare av övningslärarbefattning vid allmänt läroverk skall vara

underkastad de ändrade bestämmelser, som kunna varda stadgade ifråga

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394. 21

om förening av dylik befattning med annan tjänst å rikets, riksdagens

eller kommuns stat.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet erinrar departementschefen,

att vid bifall till hans förslag kvinnor skulle kunna utnämnas ocli befordras

till lärarbefattningar vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarierna. Förslaget innebure vidare, att för

kvinnor skulle bestämmas avlöningar, beräknade efter en annan och lägre

måttstock än för motsvarande manliga befattningshavare. De för avlöningar

erforderliga beloppen borde emellertid beräknas och i staterna upptagas

med hänsyn till manliga tjänstinnehavare. Därest nu ifrågavarande

tjänster i viss omfattning besattes med kvinnor, komme givetvis vid

sådant förhållande ''besparingar att uppstå å vederbörande anslag. Enligt

nu tillämpade grunder skulle sådana besparingar, i den mån de uppkomma

å anslaget till högre lärarinneseminariet, ingå till åttonde huvudtitelns

allmänna besparingsfond och, i den mån de uppkomme å reservationsanslaget

till de allmänna läroverken eller reservationsanslaget till

folkskoleseminarier, ingå som besparingar å respektive reservationsanslag.

Departementschefen anför vidare, att det tilläventyrs syntes kunna

ifrågasättas, huruvida en sådan anordning borde vidtagas, att besparingar,

om vilka nu är fråga, komme att ingå till kassaförlagsfonden. Emellertid

syntes kunna antagas, att under den närmaste tiden kvinnor icke

komme att bekläda ifrågavarande befattningar i en sådan utsträckning,

att förevarande spörsmål skulle få någon mer nämnvärd ekonomisk betydelse.

Vid sådant förhållande och innan någon tids erfarenhet på området

vunnits, hade departementschefen ansett sig under förhandenvarande

förhållanden böra inskränka sig till den erinran, som sålunda

framställts.

Sådana besparingar, varom nu är fråga, skulle, såsom departementschefen

angivit, enligt nu tillämpade grunder ingå till dels åttonde huvudtitelns

allmänna besparingsfond, dels vederbörande reservationsanslag.

Givetvis kunna dessa besparingar framdeles komma att uppgå till ganska

betydande belopp. Riksdagen anser sig emellertid för närvarande och innan,

såsom av departementschefen framhålles, någon tids erfarenhet på området

vunnits, böra ansluta sig till den av departementschefen intagna ståndpunkten

beträffande ifrågavarande medels disponerande i enlighet med

den därom givna allmänna bestämmelsen.

Mot de av departementschefen i övrigt gjorda kostnadsberäkningarna,

innefattande jämväl anslag till vissa nya lärartjänster, eller vad i avseende

Kostnads
beräkning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 394.

Löpe- och

pensionsreglering

för

lärarpersonal

len vid statens

högre

lärarinneseminarium.

Särskilda

arvoden åt

rektor och

lektorer.

Lönetursber

åkning

för ämneslärare.

å anslag å extra stat föreslagits har riksdagen icke haft något att erinra.

I anslutning härtill skulle alltså det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken höjas med 1,779,261 kronor eller från

5,890,989 kronor till 7,670,250 kronor. Vidare skulle på extra stat för

år 1919 erfordras

till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

ett förslagsanslag, högst 460,000 kronor,

till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken

ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor, och

till provårskurser för blivande lärare vid de högre allmänna läroverken

i Göteborg, ett förslagsanslag, högst 27,350 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag ifråga om lönereglering för lärarpersonalen

vid statens högre lärarinneseminarium ansluter sig i huvudsakliga delar

till vad i motsvarande avseenden föreslagits beträffande de högre allmänna

läroverkens lärare. Riksdagen finner sig också höra i det stora

hela biträda det föreliggande förslaget och har endast velat inskränka

sig till följande uttalanden.

Jämväl ifråga om högre lärarinneseminariet har departementschefen

i allt väsentligt grundat sitt förslag på det utlåtande, löneregleringskommittén

i ämnet avgivit. Endast i en punkt har departementschefen förordat

en avvikelse från den uppfattning, till vilken majoriteten inom

nämnda kommitté kommit, och anslutit till ett reservationsvis inom kommittén

framlagt förslag, nämligen ifråga om särskilda arvoden åt rektor

och lektorer.

Med hänsyn till den särställning, som högre lärarinneseminariet

intager i vårt undervisningsväsen, och i betraktande av den betydelse,

denna läroanstalt såväl nu som framdeles bör äga för lärarinneutbildningen,

finner riksdagen förslaget om särskilda arvoden åt där anställda

rektor och lektorer befogat och vill uttala sin anslutning till det föreliggande

förslaget i denna punkt.

Även för högre lärarinneseminariets vidkommande har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit en bestämmelse om viss tillfällig lönetursrätt för extra

ordinarie lärare vid befordran till ordinarie befattningshavare vid seminariet.

I likhet med vad riksdagen uttalat i fråga om motsvarande bestämmelser

beträffande de allmänna läroverken, har riksdagen icke funnit sig

böra godtaga Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

23

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle de nuvarande biträdande Lönetursämneslärarinnebefattningarna,

vilka för närvarande ej hava karaktär av ordinarie

tjänster, förvandlas till ordinarie befattningar. Förslaget innebär °ie ämTet

vidare, att ordinarie ämneslärarinna skulle för åtnjutande av ålderstillägg lärarinnor.

få tillgodoräknas, bland annat, den tid utöver fem år, hon i egenskap

av biträdande ämneslärarinna tjänstgjort vid högre lärarinneseminariet.

Eiksdagen, som finner sistberörda bestämmelse erbjuda vissa likheter

med sådana fall, då riksdagen medgivit rätt för ordinarie befattningshavare

att för ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring med avlöning

å extra stat, har så mycket mindre något att erinra mot vad för

ifrågavarande ämneslärarinnor föreslagits, som ett bifall härtill icke kan

enligt riksdagens mening anses vara av prejudicerande beskaffenhet.

Vad riksdagen i det föregående anfört ifråga om övningslärare och Övningsavlöningsvillkor

för de .allmänna läroverkens vidkommande, äger i tillämp- Avlöningsliga

delar giltighet i avseende å motsvarande förhållanden för hö gre villkor.

lärarinneseminariet. *.

Mot de av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna har Kostnadsriksdagen

intet att erinra. Det ordinarie anslaget till högre lärarinne- beräkning.

seminariet skulle alltså ökas med 40,135 kronor eller från 76,350 kronor

till 116,485 kronor, varjämte skulle å extra stat för år 1919 erfordras

till arvoden åt timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet ett

förslagsanslag, högst 16,800 kronor.

Vad av Eders Kungl. Maj:t föreslagits i fråga om hyresersättningar

och hyresbidrag till vissa befattningshavare samt ifråga om sättet för bestridande

av nämnda ersättningar och bidrag har ej heller givit anledningtill

erinran från riksdagens sida.

I fråga om löne- och pensionsreglering för folkskoleseminariernas lä- Löne- och

rarpersonal innebär det föreliggande förslaget en tillämpning i stort sett ay pensionsregiede

grunder, som kommit till uttryck i förslagen om lönereglering för ""pe^Ja/eT

lärare vid de allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet. Riks- r''d statens

dagen anser sig också böra i allt väsentligt uttala sin anslutning

härtill.

En granskning av förslaget har endast i ett par punkter givit riksdagen

anledning till följande uttalanden och erinringar.

Den mest betydelsefulla ändring av nuvarande förhållanden, som Kompetensdet

föreliggande förslaget avser att genomföra, är förvandlingen av ad- Vil^rrJ.^a

junksbefattningarna vid seminarierna till lektorstjänster. Genom beslut samt över
gångsför
hållanden.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 394.

i ett flertal olika avseenden har riksdagen visat sig belg ärta den omorganisation

i tidsenlig riktning av seminarierna, som avsågs med 1913 års

seminariereform; det föreliggande löneregleringsförslaget har till syftemål

att förmedelst väl kvalificerade lärarkrafter söka säkerställa den nu påbörjade

omorganisationen och de reformer, som sedan länge visat sig

önskvärda i avseende å seminarieundervisningen. Riksdagen ansluter sig

till förslaget om dessa befattningars förvandling till lektorat med därmed

följande avlöningsförmåner.

På sätt av utredningen i ärendet framgår, har denna fråga ansetts

böra skärskådas i samband med spörsmålet om de kompetensvillkor,

vilka synts skäliga uppställas för dessa befattningar. Löneregleringskommittén

har i sistnämnda avseende föreslagit följande bestämmelse:

»För behörighet till lektorstjänst vid folkskoleseminarium fordras att

hava uppfyllt villkoren för behörighet till ordinarie lektorstjänst vid

högre allmänt läroverk eller att hava, med hänsyn till genom vetenskapliga

insikter, pedagogisk utbildning och föregående verksamhet ådagalagd

lämplighet för ämneslärartjänst vid lärarbildningsanstalt, av Kungl. Maj:t

efter folkskolöverstyrelsens hörande blivit förklarad behörig till lektorstjänst

vid folkskoleseminarium; med rätt dock för folkskolöverstyrelsen

att, då utsikt finnes att till ledig lektorstjänst förvärva lärare av synnerlig

skicklighet och lämplighet, föreslå hos Kungl, Maj:t till tjänstens erhållande

även den, som icke uppfyllt nu angiva villkor för anställningsåsom

lektor.»

I sitt uttalande till statsrådsprotokollet har departementschefen i

huvudsak uttalat sin anslutning till vad kommittén förordat och på samma

gång framhållit, att vissa mindre jämkningar i kommitténs förslag vid

det slutliga fastställandet av berörda villkor tilläventyrs syntes böra vidtagas

i syfte att underlätta möjligheten för den ändamålsenligas.te rekryteringen

av ifrågavarande lärarkår.

Jämväl riksdagen vill för sin del uttala sin anslutning till de föreslagna

kompetensvillkoren, på samma gång riksdagen uttalar sin förvissning

om, att genom de mindre jämkningar i förslaget, som av departementschefen

antytts, intet vidtages, som kommer att rubba den sakliga

innebörden av ifrågavarande bestämmelse.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att de nuvarande ämneslärare,

vilka icke fylla de föreslagna kompetensvillkoren, skola överflyttas på

övergångsstat och bliva i fråga om avlöningsförmåner likställda med läroverksadjunkter.

De befattningshavare, vilka sålunda skulle komma att

uppföras å övergångsstat, skulle först och främst vara sådana, vilka kunde

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

25

antagas framdeles komma att uppfylla de för lektorer föreslagna kompetensvillkoren.

Vidare skulle de ämneslärare, som av eu eller annan anledning

icke kunde eller ville vinna föreskriven lektorsbehörighet men

som dock ansåges kunna fullgöra ämneslärartjänst vid seminarium, äga

att kvarbliva som adjunkter å övergångsstat. Endast i de fall, då det

kunde för undervisningens behöriga skötande anses önskvärt, att platsen

besattes med ny innehavare, skulle eu förflyttning till indragningsstat

äga rum.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet framhåller departementschefen,

hurusom givetvis avsevärda svårigheter komme att möta vid övergången

till den nya ordningen. Billigheten krävde, att man vid prövningen

av de nuvarande seminarieadjunkternas kompetens för lektorsgrad

ej förfore rigoröst med hänsyn till de formella kompetenskraven. Eu

förtjänstfull lärarverksamhet och framstående skicklighet att handleda

utbildningen av de blivande lärarna måste enligt departementschefens

mening tillmätas en synnerlig betydelse vid detta spörsmåls bedömande.

Riksdagen är ense med departementschefen i fråga om lämpligheten

av en anordning av nu angiven art. Uppenbarligen komma, såsom ock

departementschefen angivit, svårigheter att yppa sig i fråga om övergången

från den gamla till den nya ordningen. I detta avseende förutsätter

jämväl riksdagen, att ett allt för strängt tillämpande av de formella

kompetenskraven icke vidtages, och att i görligaste mån hänsyn

tages till, såsom departementschefen säger, »en förtjänstfull lärarverksamhet

och framstående skicklighet att handleda utbildningen av de

blivande lärarna».

Även för folkskoleseminariernas vidkommande har Eders Kungl. LönetursMaj:t

föreslagit en bestämmelse om viss tillfällig lönetursrätt för extra £y°J»me«- ordinarie lärare vid befordran till ordinarie befattningshavare vid folk- lärare.

skoleseminarierna.

, I likhet med vad riksdagen uttalat i fråga om motsvarande bestämmelse

beträffande de allmänna läroverken har riksdagen funnit sig böra

avslå Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt.

I fråga om övningslärarnas avlöningsförmåner innebär Eders Kungl. AvlöningsMaj:ts

förslag, att övningslärarna vid seminarierna skulle avlönas efter en p^s^ngshögre

måttstock än motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. Riks- lärare.

dagen finner med hänsyn till seminarieundervisningens läggning och ändamål

en sådan anordning befogad.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 134 höft. (AV 3.94.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 394.

Övningslärares

pen

sionering.

Lönetursberäkning

för övnings

skollärare.

Övningsskollärares

pensionsrätt.

I avseende å pensionering av övningslärare vid de allmänna läro‘

verken har riksdagen förordat en viss ändring av vad Eders Kungl.

Maj:t i denna del föreslagit. Vad riksdagen i detta hänseende uttalat

äger jämväl tillämpning i fråga om övningslärare vid folkskoleseminarierna

— lärarne i trädgårdsskötsel härvid dock undantagna, för

vilka avlöningsgrunderna äro annorlunda beräknade än för övriga övningslärare.

Eders Kungl. Maj ds förslag innebär, att övningsskollärare skall för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring som ordinarie lärare vid

folkskola, skeppsgosseskola eller högre folkskola ävensom tjänstgöring vid

under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium under den tid statsbidrag

utgått till hans avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag

till folkskollärares avlönande.

I ovanberörda motion, nr 193 i första kammaren, har föreslagits

en viss utsträckning av ifrågavarande lönetursrätt att omfatta jämväl

tjänstgöring som lärare vid statsunderstödd uppfostringsanstalt för vanartiga

barn, där undervisningen omfattar i huvudsak samma lärokurser

som de, vilka genomgås i egentlig folkskola.

Riksdagen vill erinra, hurusom departementschefen i fråga om lönetursberäkning

för folkskollärare anslutit sig till den uppfattningen, att

sådan lärare skall för erhållande av ålderstillägg äga att tillgodoräkna

sig tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem, som åtnjuter

statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl. Maj:t stadfäst reglemente

eller ock är av Eders Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt.

Enahanda rätt anser riksdagen böra medgivas övningsskollärare

vid folkskoleseminarium och har fördenskull på det sätt biträtt berörda

motion nr 193, att sådan lärare må för erhållande av ålderstillägg

tillgodoräknas tjänstgöring av den art, som nyss angivits i fråga om

folkskollärares lönetursberäkning.

Enligt det föreliggande förslaget skulle övningsskollärarna erhålla

ordinarie anställning, men har departementschefen i fråga om dessa lärares

pensionering uttalat sig för eu sådan anordning, att genom en särskild

bestämmelse måtte föreskrivas, att lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension ej måtte äga tillämpning å dem, utan att de fortfarande

måtte få kvarstå som delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning.

Beträffande dessa lärares ordinarie anställning har riksdagen intet

att erinra.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Rikadagens skrivelse Nr 394.

27

Beträffande beräkning av pensionsbeloppet innebär förslaget, att

detta belopp skall utgöra lönen jämte intjänat eller intjänade ålderstilllägg.

Pensionen skulle alltså, vad angår manlig lärare, uppgå till 3,300

kronor eller följaktligen till endast 100 kronor lägre än begynnelseavlöningen.

Riksdagen anser, att en bättre proportion mellan avlöning och

pension skulle vinnas, därest den nu gällande bestämmelsen bibehölles,

att pensionen bestämmes till högst två tredjedelar av tjänsten åtföljande

lön (avlöning) jämte ålderstillägg, och får fördenskull tillstyrka en ändring

därhän i det föreliggande förslaget.

Vad riksdagen i det föregående anfört i fråga om avlöningsvillkor

för de allmänna läroverkens vidkommande äger jämväl giltighet i avseende

å motsvarande förhållanden för folkskoleseminarierna.

I samband med löneregleringsföx-slaget har Eders Kungl. Maj:t jämväl

framlagt förslag angående dels nya ordinarie lärarbefattningar vid folkskoleseminarierna,

dels anslag till uppvärmning, belysning, materiell m. in.

för de till dubbelseminarier utvidgade läroanstalterna i Uppsala, Lund

och Falun, dels anslag till stipendier för elever vid sagda seminarier dels

ock hyresbidrag till vissa rektorer ävensom till lärare vid seminarierna i

Stockholm och Göteborg.

Vad i nu berörda avseenden föreslagits har riksdagen tagit under

omprövning, och hava förslagen härutinnan icke givit anledning till erinran

från riksdagens sida.

Ej heller i fråga om de av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna

har riksdagen funnit skäl till anmärkningar. Det gemensamma

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna skulle alltså komma

att höjas från nuvarande 999,250 kronor med 685,615 kronor till 1,684,865

kronor, varjämte skulle å extra stat för år 1919 erfordras dels till bestridande

av hyresbidrag till vissa rektorer ett förslagsanslag, högst 6,200

kronor, dels ock till bestridande av hyresbidrag till lärare vid seminarierna

i Stockholm och Göteborg ett förslagsanslag av 12,000 kronor.

Eders Kungl. Maj ds förslag i fråga om de kommunalt anställda lärarkårerna

är, såsom i det föregående angivits, i viss mån byggt på andra

grunder än förslagen beträffande de statsanställda lärarna. Därigenom

att krigstidstillägg ej skulle utgå till de förra, hava avlöningsförhöjningarna

för dem beräknats relativt högre än för de senare. Förslaget innebär för de

kommunalt anställda lärarnas vidkommande i samband med själva lönebeloppens

fixerande jämväl ett tillrättaläggande av hithörande frågor i

Avlönings
villkor.

Nya lärarbefattningar

m. m.

Kostnads
beräkning.

Lönereglering

för lärarpersonalen

vid

folk- och småskolor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 394.

Folkskollärarpersonalens

avlöningsförhållanden.

Den kontanta

avlöningen.

syfte att genom vissa enhetliga grunder vinna en allmän överskådlighet

över dessa hittills ganska invecklade avlöningsförhållanden. Den omständigheten

att avlöningen för de kommunalt anställda lärarna bestrides

av såväl statsmedel som kommunala medel har ävenledes bidragit att

göra dessa spörsmål mera komplicerade än avlöningsfrågor i allmänhet.

Bortsett från själva avlöningsheloppen kännetecknas förslaget av en

strävan att i möjligaste mån för de kommunalt anställda lärarna i tilllämpliga

delar fastslå enahanda villkor och grunder i avseende å avlöningsförhållanden,

som sedan länge varit gällande beträffande statens

befattningshavare.

Riksdagen har vid prövning av förslaget i vad det avser lönereglering

för folkskolans lärarpersonal funnit sig böra i allt väsentligt ansluta

sig till vad departementschefen härutinnan förordat. Vid vissa punkter

har riksdagen emellertid kommit till en något avvikande uppfattning.

I fråga om själva de kontanta avlöningsheloppen innebär Eders Kungl.

Maj:ts förslag för ordinarie manlig lärare 2,100 kronor jämte tre ålderstillägg,

vart och ett å 300 kronor, för ordinarie kvinnlig lärare 1,900

kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, för extra ordinarie

och vikarierande lärare 1,700 kronor samt för kvinnlig sådan lärare

1,500 kronor.

Beträffande den kontanta avlöningen till ordinarie manlig lärare

finner riksdagen Eders Kungl. Maj:ts förslag i detta avseende väl avvägt

och har förty biträtt detsamma.

I detta sammanhang har riksdagen ansett sig böra fästa uppmärksamheten

på en omständighet, som kan sägas i viss mån stå i samband

med själva lönefrågan. I sitt över lärarlönenämndens betänkande avgivna

utlåtande har löneregleringskommittén vid behandlingen av nytt

förslag till reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning berört frågan,

i vad mån pensionerad folkskollärare, som tillträder extra ordinarie folkskollärartjänst,

må förpliktas att under sådan tjänstgöring avstå viss del

av pensionen.

Kommittén anser riktigt, att vederbörande pensionstagare i dylikt

fall bör vidkännas något avdrag å pensionen. Om beloppet av detta avdrag

kunde, säger kommittén, olika meningar råda. Därest exempelvis

detsamma bestämdes till 75 kronor för läsmånad eller 600 kronor för år,

skulle, med beräkning av de utav kommittén förordade avlöningsheloppen

(vilka jämväl av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagits), och under förutsättning

att full pension åtnjötes, manlig sådan befattningshavares sammanlagda

kontanta avlöningsförmåner uppgå till 3,350 kronor för år; bestämdes av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

20

draget till 100 kronor för läsmånad eller 800 kronor för år, skulle avlöningsförmånerna

uppgå till 3,150 kronor för år. Utan att göra något

bestämt uttalande i denna punkt, ville kommittén dock ifrågasätta, huruvida

det ej vore lämpligt att införa i omförmälda reglemente en bestämmelse

av innebörd, att pensionerad lärare, som tjänstgjorde såsom extra

ordinarie eller vikarierande lärare, måtte förpliktas att under sådan tjänstgöring

avstå visst nämare angivet belopp av pensionen.

Riksdagen har velat erinra om detta löneregleringskommitténs uttalande,

vilket synts riksdagen förtjänt av att tagas under närmare omprövning.

Riksdagen bär emellertid i detta sammanhang endast velat inskränka sig

till att fästa uppmärksamheten härå och samtidigt peka på den enligt

riksdagens mening riktiga tanke, som ligger till grund för löneregleringskommitténs

uppfattning i denna punkt.

Det föreliggande förslaget innebär, att Eders Kungl. Maj:t må äga utfärda

de närmare villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse

med den uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet

uttalat sin anslutning, torde för de föreslagna avlöningsförmånernas

åtnjutande böra stadgas.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot ett medgivande från

riksdagens sida av det nu angivnas innebörd, förutsätter jämväl, att vid

utfärdande av blivande avlöningsvillkor de grundsatser bliva tillämpade,

vilka löneregleringskommittén angivit och till vilka departementschefen i

huvudsak uttalat sin anslutning, liksom ock att de allmänna principer,

vilka i liknande hänseenden plägat fastslås för statens befattningshavare,

varda härjämte beaktade samt att i överensstämmelse med dessa i tilllämpliga

delar, där sig så göra låter, de blivande villkoren för ifrågavarande

lärare bliva utfärdade.

Särskilt har riksdagen uppmärksammat, hurusom löneregleringskommittén

erinrat om ett under ärendets behandling framkommet förslag, att

lärare ej utan vederbörande skolstyrelses medgivande må innehava annan

avlönad befattning, samt för egen del förordat, att en bestämmelse i

detta syfte — vare sig det ifrågasatta medgivandet skulle lämnas av

statens vederbörande folkskolinspektör eller av vederbörande skolstyrelse

— måtte knytas såsom villkor vid de föreslagna avlöningsförmånerna.

Yad löneregleringskommittén i sistnämnda hänseende förordat och

vilket jämväl blivit av departementschefen lämnat utan erinran synes

riksdagen vara av beskaffenhet att böra närmare beaktas vid utfärdande

av de villkor och bestämmelser, om vilka nu senast varit fråga.

Avlönings
villkor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 394.

Lönernas Beträffande lönernas utbetalande har lärarlönenämnden uttalat sina

utbetalande. Sympatier för att detta må äga rum månadsvis i stället för som nu kvartalsvis.

Löneregleringskommittén har däremot uttalat vissa betänkligheter

med hänsyn till de administrativa svårigheter, som en sådan ordning på

många ställen skulle medföra. På vederbörande skoldistrikt skulle emellertid

ankomma att, i händelse sådant ansåges önskligt, föranstalta om

lönernas utbetalande månadsvis.

Departementschefen erinrar, att den ordning, som av lärarlönenämnden

ifrågasatts, vunnit allmän tillämpning på övriga förvaltningsområden

samt i och för sig måste anses innebära en billighet mot vederbörande

befattningshavare, samt förklarar det vara sin avsikt att före en

blivande löneförfattnings utfärdande undersöka, huruvida icke anordningar

skulle kunna träffas i fråga om rekvisition av statsbidrag m. m.,

vilka skulle utan avsevärdare administrativa olägenheter kunna möjliggöra

månatlig utbetalning av lärarlönerna. För den händelse så befunnes

möjligt, syntes hinder icke böra resas mot att tillmötesgå eu inom dessa

kårer ofta uttalad önskan i detta avseende.

Därest i anledning av de utav departementschefen i utsikt ställda undersökningarna

en sådan anordning skulle kunna träffas, att ett månatligt

utbetalande av lönerna ej kommer att medföra ett onödigtvis betungande och

för kommunerna förlustbringande förskottsväsen, har riksdagen intet att erinra

mot åtgärders vidtagande i den av departementschefen angivna riktning.

Statsbidrag. De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna ifråga om utgående

av statsbidrag till ifrågavarande lärare har riksdagen i allt väsentligt

bifallit. Endast i ett par fall har riksdagen vidtagit ett par smärre

ändringar av huvudsakligen formell beskaffenhet.

Så har riksdagen ansett böra föreskrivas, att, om läraren erhållit

tjänstledighet av annan anledning än på grund av styrkt sjukdom eller

för att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra offentligt uppdrag

eller bestrida befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer, statsbidrag till hans avlöning ej skall

utgå, med mindre, därest ledigheten överskrider viss av Eders Kungl.

Maj:t bestämd maximitid, vederbörande folkskolinspektör vitsordat, att

sådant må utan hinder av nämnda omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören

icke ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till

den tjänstledige lärarens avlöning, folkskolöverstyrelsens medgivande erhållits.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen ifråga om statsbidrags

utgående till vikarie å ledig tjänst bör även omfatta sådana fall,

då den ordinarie innehavaren av tjänsten åtnjuter tjänstledighet utan att

statsbidrag utgår till hans avlöning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

31

Beträffande statsbidrag till vikarie torde vidare böra föreskrivas,

att för det fall, att till vikarie antagits redan pensionerad lärare, statsbidrag

till vikariens avlönande endast skall utgå, för så vitt folkskolinspektören

vitsordar vikariens lämplighet.

T avseende ä de under III i Eders Kungl. Maj:ts förslag innefattade

bestämmelser torde i första stycket ordet skolformen böra utbytas mot

skolans art, varjämte i andra stycket sista delen bör hava följande ändrade

lydelse: » , av vilken händelse statsbidrag må utgå enligt vad

i mom. 2 här nedan sägs».

I ör närvarande är det vederbörande skolstyrelse obetaget att låta övergångsmed

pensionsberättigad lärares avsked anstå, därest och så länge hans förh£an~

fortsätta tjänstgöring anses gagnelig för skolan. Löneregleringskommitténs

förslag i avseende å pensionsålder för folkskollärare innebär, att lärare

skall vara skyldig avgå vid 60 års ålder, vederbörande skolstyrelse dock

obetaget att, sedan tillstyrkande yttrande i ärendet avgivits av vederbörande

folkskolinspektör, låta med avskedet anstå, därest och så länge

läraren prövas^ vara för skolan gagnelig, dock icke i något fall längre än

till fyllda 65 år. Till denna uppfattning ansluter sig departementschefen

men anser dock, med hänsyn till de för närvarande tjänstgörande lärare,

vilka uppnått en ålder av 65 år eller därutöver, en övergångsbestämmelse

vara av nöden, innebärande rättighet för sådana lärare att, oaktat

de uppnått ålder, vid vilken skyldighet att avgå från tjänsten under alla

förhållanden skall äga rum, kvarstå till den 1 juli 1919.

Ovanberörda motion, nr 424 i andra kammaren, innebär, bland

annat, att lärares skyldighet att avgå ur tjänsten, efter det han blivit

pensionsberättigad och uppnått 60 års-åldern, bör äga tillämpning allenast

i det fall, att såväl vederbörande skolstyrelse som folkskolinspektör

finna den pensionsberättigade lärarens avgång nödvändig med hänsyn till

skolans bästa.

Riksdagen tillåter sig till en början erinra, hurusom genom kungl.

kungörelsen den 14 juni 1917 förordnats, att vad i kungörelsen den 1

juni 1900 angående avlöning åt lärare vid folkskolor och småskolor § 1

mom. 5, sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelsen den 14

september 1906,^ föreskrives om skyldighet för lärare att, så snart han

uppnått sextio års ålder och i vederbörlig ordning förklarats berättigad

till hel pension, avgå från tjänsten, skulle intill utgången av år 1918

äga tillämpning allenast i det fall, att såväl vederbörande skolstyrelse

som folkskolinspektör funne den pensionsberättigade lärarens avgång nödvändig

med hänsyn till skolans bästa.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 394.

Det var mot bakgrunden av nu nämnda kungörelse, jämförd med

gällande bestämmelse i ämnet, som löneregleringskommittén framlade

sitt ovanberörda förslag, till vilket departementschefen uttalat sin anslutning.

Kommittén sade sig också dela den uppfattning, som kom till

uttryck i nämnda kungörelse, nämligen att medverkan från folkskolinspektörens

sida vore erforderlig, då det gällde medgivande av rätt för

pensionsberättigad lärare att kvarstå i tjänst. Jämväl riksdagen ansluter

sig till löneregleringskommitténs i ämnet avgivna förslag.

Vad angår frågan om medgivande för lärare att oaktat fyllda

sextiofem år få kvarstå till den 1 juli 1919 har riksdagen funnit skäl

föreligga för en utsträckning till sagda dag av den ovanberörda, i kungl.

kungörelsen den 14 juni 1917 intagna och på därsammastädes angivna

förutsättningar grundade bestämmelsen, och förutsätter riksdagen, att vid

utfärdande av blivande övergångsstadganden föreskrifter varda meddelade

i nu angivet syfte.

Småskog- Lärarlönenämnden har i sitt betänkande i samband med förslag

rarnaa rätts- till lönereglering för småskollärarkaren även upptagit till behandling frångå

ställning. gan Qm bere)ian(ie av en mera tryggad ställning åt ifrågavarande lärare

och i detta hänseende föreslagit ändring av vissa paragrafer i folkskolestadgan.

Nämndens förslag i denna punkt har i viss omfattning ävenledes

varit föremål för riksdagens prövning, och har riksdagen i skrivelse

till Eders Kungl. Maj:t anhållit om åtgärders vidtagande i ärendet. Enligt

riksdagens mening förelåge intet nödvändigt samband mellan spörsmålet

om ifrågavarande lärarkårs rättsliga ställning och dess lönefråga. Enahanda

uppfattning göres gällande av löneregleringskommittén, som framhållit,

att dess förslag i varje fall ej syntes lägga hinder i vägen för

den ifrågasatta förändringen av kårens rättsliga ställning.

I likhet med vad av löneregleringskommittén gjorts gällande, anser

departementschefen något nödvändigt samband icke föreligga mellan ifrågavarande

lärarkårs rättsliga ställning och dess lönefråga. Departementschefen

säger sig ämna med det snaraste till prövning upptaga spörsmålet

om en mera tryggad ställning för småskollärarkåren. Emellertid ansåge

han intet hinder förefinnas, att lönefrågan dessförinnan bleve prövad och

nådde sin slutliga lösning, i all synnerhet som det föreliggande löneregleringsförslaget

jämväl toge hänsyn till vad av lärarlönenämnden anförts

och förordats i fråga om kårens rättsliga ställning.

Riksdagen ansluter sig för sin del till den uppfattning, som av departementschefen

i berörda hänseenden gjorts gällande. Dock förutsätter

riksdagen, att, då spörsmålet om småskollärarkårens rättsliga ställning når

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394. 33

sin slutliga lösning, inga sådana åtgärder komma att vidtagas, som innebära

ett äventyrande av de förmåner, som det föreliggande löneregleringsförslaget

avser att bibringa ifrågavarande lärarkår.

I likhet med vad riksdagen uttalat ifråga om folkskollärarpersonalens

avlöningsförhållanden, har riksdagen ansett sig böra i allt väsentligt ansluta

sig till departementschefens förslag angående lönereglering för småskolans

lärarkår.

Enligt Eders Kung]. Maj:ts förslag skulle den kontanta avlöningen för

småskollärare utgå i form av grundlön och ålderstillägg. Någon skillnad

i avlöningen mellan manlig och kvinnlig befattningshavare skulle icke

ifrågakomma. På sätt ovan omförmälts, har i eu inom riksdagen väckt

motion (nr 186 i första kammaren) föreslagits, att manlig småskollärare

skall åtnjuta en grundlön, som med 200 kronor överstiger vad som kan

komma att bliva beviljat motsvarande kvinnlig lärare.

Med hänsyn därtill, att den ursprungligen tilltänkta avlöningsformen

familj etillägg icke blivit upptagen i det föreliggande förslaget,

och i betraktande av att denna avlöningsform genom den de senare åren

beviljade tillfälligå löneförbättringen blivit tillämpad å ifrågavarande lärarkår,

finner riksdagen skäl föreligga för ett sådant tillägg till Eders Kungl.

Maj:ts förslag, som nyssberörda motion avser. Det torde jämväl böra

erinras, att det är ett synnerligen litet antal lärare, som det här kan

bliva tal om, att dessa äro stadda på successiv avskrivning och att följaktligen

ett bifall till motionen icke spelar någon nämnvärd roll i kostnadshänseende.

Någon ökning av vederbörande anslag torde vid bifall

till motionen icke vara erforderligt.

Riksdagen har följaktligen på det sätt biträtt nyssberörda motion, att

för manlig lärare vid småskola och vid mindre folkskola ävensom manlig

biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd före den 1 januari

1919, avlöningen skall utgå med 200 kronor utöver vad lärare tillhörande

småskollärarkåren i allmänhet åtnjuter.

I fråga om den kontanta avlöningen innebär Eders Kungl. Maj:ts

förslag för lärare, vilken blivit anställd tills vidare med ömsesidig rätt till

minst fyra månaders uppsägning, en avlöning av 1,200 kronor jämte tre

ålderstillägg, vart och ett å 150 kronor, samt för lärare, vilken blivit

anställd på viss tid eller såsom vikarie, en avlöning av 1,000 kronor.

På sätt av utredningen framgår, hade löneregleringskommittén för

lärare, vilken blivit anställd tills vidare, föreslagit en avlöning av 1,100

kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor. Reservations
Bihang

till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 höft. (Nr 394.) 5

Småskollärarnas

avlöningsförhållanden.

Allmänna

avlönings
gränder.

Den kontanta

avlöningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Avlöningsvillkor

m. m.

Övergångs
förhål
landen.

Folk- och

sinåskollärares

naturaförmåner.

34 Riksdagens skrivelse Nr 394.

vis hade inom kommittén yrkats på en höjning av begynnelseavlöningen

till 1,200 kronor.

Då departementschefen vid framläggande av sitt förslag utgått

från det reservationsvis gjorda yrkandet i avseende å begynnelseavlöningens

storlek samt därtill vidtagit en höjning av ålderstilläggens belopp, har

han närmast letts av hänsynen till den synnerligen svaga ekonomiska

ställning, ifrågavarande lärarpersonal sedan länge intagit. Riksdagen finner

denna synpunkt befogad, på samma gång riksdagen vill peka på den

numera betydligt förbättrade småskollärarutbildningen samt särskilt erinra,

hurusom lärare med utbildning för lärarbefattning vid småskola i

stor utsträckning jämväl fått övertaga undervisning på folkskolans område.

Riksdagen finner goda skäl tala för ett bifall till Eders Kung].

Maj:ts förslag och har följaktligen bifallit detsamma.

I avseende å avlöningen för lärare, som är anställd på viss tid

eller såsom vikarie, har riksdagen biträtt vad i detta avseende av Eders

Kungl. Maj:t föreslagits.

Yad riksdagen i det föregående uttalat och anfört i fråga om avlöningsvillkor,

lönernas utbetalande och statsbidrag beträffande folkskollärare

torde i tillämpliga delar jämväl få anses äga giltighet i avseende

å småskollärarpersonalen.

På sätt i det föregående omförmälts, har i ovanberörda motion nr

424 i andra kammaren föreslagits vissa åtgärder i avsikt att tillgodose

småskollärarnas rätt under övergångstiden, tills dessa lärares pensionsfråga

bliver löst. Riksdagen, som behjärtar de förslag, som i motionen framlagts,

förutsätter, att Eders Kungl. Maj:t vid utfärdande av de bestämmelser,

som i detta avseende äro erforderliga, tager vederbörlig hänsyn till de

synpunkter, som kommit till uttryck i förevarande motion.

För närvarande äro med folk- och småskollärarkårens kontanta

avlöning förenade vissa naturaförmåner, vilka delvis äro uppställda såsom

villkor för statsbidrags utgående till den kontanta avlöningen. För åvägabringande

av större enhetlighet och reda i hithörande bestämmelser

hade lärarlönenämnden i samband med sina löneregleringsförslag utarbetat

och framlagt förslag till en särskild boställsordning.

Denna boställsordning har enligt lärarlönenämndens förslag erhållit

följande lydelse:

»Rörande den lärarpersonalen vid folk- och småskolor tillförsäkrade

bostadsförmån skola gälla följande grunder, ankommande det på Kungl.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 804.

35

Maj:t att utfärda de normerande bestämmelser, som må vara erforderliga

och gagneligt som vägledning vid tillämpningen av dessa grunder.

1. Lärarbostad skall vara förlagd antingen till särskilt i skolans

närhet liggande hus eller ock till skolhuset, skolande i sistnämnda fall

ingången till lärarbostaden vara skild från ingången till skollokalen.

2. Vid bostad, avsedd för ordinarie folkskollärare, eller i dess

närhet skall, där hinder ej möter, upplåtas erforderligt område till trädgård

åt läraren, och skall, där särskild skolträdgård finnes, lärarens

trädgård vara noga avskild från denna.

Även vid bostad, avsedd för lärare vid småskola, lärare vid mindre

folkskola eller biträdande lärare vid folkskola, bör, där omständigheterna

sådant medgiva, lämpligt område för enahanda ändamål avsättas.

Å område, som, enligt vad här ovan sagts, blivit till trädgård åt

lärare avsatt, skall distriktet ombesörja nödig stenbrytning, röjning och

dikning.

Nödigt stängsel kring bostadstomt och trädgård skall av distriktet

uppföras och underhållas.

3. Det åligger distriktet att anlägga och underhålla för lärarbostaden

erforderlig utfartsväg.

4. Till lärarbostad skall höra vedbod, hushållskällare, tvättstuga

eller annat lämpligt utrymme för tvätt samt, där så erfordras, bakstuga

ävensom hemlighus.

I lärarbostaden eller dess närhet skall finnas tillgång till för lärarens

hushåll nödigt vatten.

5. Lärarbostad skall vara försedd med skafferi, erforderliga garderober

och kontor samt, där hinder ej möter, förstuga och egen tambur.

6. Där flera bostadslägenheter äro förlagda till samma hus, böra

dessa vara väl avskilda från varandra.

7. Rummen i lärarbostaden skola vara sunda och rymliga, försedda

med nödiga anordningar för eldning och uppvärmning samt även i övrigt

ändamålsenligt inredda.

8. Lärarbostad skall innehålla:

för ordinarie manlig folkskollärare: minst tre sammanhängande rum

och kök;

för ordinarie kvinnlig folkskollärare: minst två sammanhängande

rum och kök; och

för annan lärare: minst ett rum och kök på samma botten.

Där lärarbostad icke innehåller det sålunda stadgade antalet rum,

skall läraren enligt hyrespriserna å orten erhålla särskild kontant ersättning

för vad i sådant avseende brister, dock att ogift manlig ordinarie

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Riksdagens skrivelse Nr 394.

folkskollärare, vars bostad innehåller två rum och kök, icke äger rätt

till särskild ersättning.

9. Därest läraren icke åtnjuter bostad in natura, skall han enligt

priserna å orten erhålla hyresersättning: ordinarie manlig folkskollärare,

som är gift eller åtnjuter familjetillägg, ävensom kvinnlig folkskollärare,

som åtnjuter familj etillägg, för tre rum och kök; ordinarie manlig folkskollärare,

som är ogift, ävensom ordinarie kvinnlig folkskollärare, som

icke åtnjuter familj etillägg, för två rum och kök; samt annan lärare för

ett rum och kök; ävensom ersättning för bränsle.»

Härjämte har nämnden föreslagit följande

Övergångsstadganden.

»Om lärarbostad vid ingången av år 1916 saknar egen ingång och

förhållandena icke medgiva anordnande av sådan, må därvid bero utan

hinder av bestämmelsen i mom. 1 av denna §.

Om bostad, som vid ingången av år 1916 är upplåten till lärarbostad,

saknar hushållskällare och sådan icke utan större svårighet kan anordnas,

skall distriktet åt läraren inreda annat lämpligt och erforderligt utrymme

för förvaring av livsmedel.

Om i bostad, som vid ingången av år 1916 är upplåten till lärarbostad,

något av rummen ligger å annan botten än de övriga eller eljest

är från densamma skild, må därvid bero utan hinder av bestämmelsen i

mom. 8 av denna §.»

I sitt utlåtande över lärarlönenämndens betänkande erinrar löneregleringskommittén,

att vid närmast föregående löneregleringar för nu

förevarande lärarkårer stadgandet om lärarnas naturaförmåner lämnats

oförändrat. Kommittén säger sig visserligen finna det önskvärt, att naturaförmånerna

regleras i samband med den kontanta avlöningen men framhåller

emellertid, att ett sammanbindande av dessa frågor dock icke

syntes vara under alla förhållanden nödvändigt.

Yad som för närvarande mest ådroge sig uppmärksamheten, då man

toge i betraktande de olika förhållanden i fråga om lärarbostäder, som nu

vore till finnandes, vore enligt kommitténs mening de stora ojämnheter,

som på detta område mötte. Helt naturligt vore därför, att slitningar

ofta förekommit mellan vederbörande boställshavare och skoldistriktet i

fråga om bostadens beskaffenhet, ersättning för bostad m. m. dylikt.

Det vore utan tvivel under sådana förhållanden önskvärt, att bestämmelserna

angående lärarnas naturaförmåner erhölle en sådan avfattning, att

såvitt möjligt anledningar till tvistigheter förekommes och att av bestämmelserna

framginge å ena sidan, vilka de skyldigheter vore, som distrikten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

tf

borde hava sig ålagda, samt å den andra, vilka rättigheter vederbörande

boställshavare kunde yrka på.

I stort sett anser kommittén det av nämnden framlagda förslaget

kunna anses ägnat att tillfredsställa berättigade anspråk å ömse sidor.

Kommittén hade vid skärskådande av förslaget funnit sig böra

fästa uppmärksamheten på ett par omständigheter.

1 mom. 5 av nämndens författningsförslag vore intagen föreskrift,

att lärarbostad skall vara försedd med skafferi, erforderliga garderober

och kontor samt, där hinder ej möter, förstuga och egen tambur. Enär

åtminstone i flertalet fall en anordning med förstuga och egen tambur

torde utan alltför stor svårighet kunna anordnas, syntes kommittén den

restriktiva bestämmelse, som ligger i orden »där hinder ej möter», ej

vara av någon mera avsevärd verkan.

Vad själva saken anginge, hölle kommittén för sin del före, att

även med nämnda restriktion föreskriften om »förstuga och egen tambur»

icke vore lämplig. Dels torde, om man tolkade orden förstuga och tambur

i deras sedvanliga bemärkelse, genom bestämmelsen i fråga kunna uppställas

krav på i många fall onödigtvis stora utrymmen, dels torde bestämmelsen

ej heller låta väl förena sig med vissa moderna byggnadsformer,

där förstuga och tambur understundom kunde vara sammanslagna

eller ock ersatta med ett vindfång och en mindre hall. Utan att

vidare uttala sig i frågan, ville kommittén uttrycka den mening, att föreskriften

i det nämnda mom. 5 ej måtte i förevarande avseende erhålla en

sådan lydelse, att den innebure ett hinder för uppförande av vissa i övrigt

lämpliga bostadstyper eller utnyttjande av redan befintliga, där en tillfredsställande

anordning i nämnda hänseende redan kunde anses vara för handen.

Då i mom. 8 berördes rumantalet för ordinarie folkskollärare, hette

det, att rummen skulle vara sammanhängande. Det syntes kommittén

icke lämpligt att under alla förhållanden fordra detta. I moderna

bostadsanordningar av den storlek, varom här vore fråga, vore nämligen ej

sällan två rum förlagda å nedre botten och ett rum i en övre våning.

Det syntes kommittén kunna vara till fyllest, att föreskrift meddelades i

syfte, att rummen skulle stå i lämplig förbindelse med varandra.

Vad därefter anginge frågan om nödigt bränsle hade påpekats, hurusom

understundom anspråk i detta avseende framkommit, vilka föranlett

misshälligheter. Att emellertid nu i en allmän, för olika landsdelar gällande

författning föreskriva, huru pass stora kvantiteter som kunde vara att anse

som »nödigt» bränsle, syntes icke låta sig göra. Kommittén delade emellertid

den uppfattningen, att all möjlig sparsamhet borde i detta avseende

iakttagas.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 394.

Kommittén ansåge sig i detta sammanhang även höra framhålla

önskvärdheten av bestämmelse, huru länge avliden boställshavares stärbhus

kunde vara berättigat att efter befattningshavarens död åtnjuta ifrågavarande

naturaförmåner.

Enär med nu rådande olika förhållanden i avseende å lärarbostäder

det uppenbarligen icke vore möjligt att med ens bringa till stånd bostäder

motsvarande de av nämnden uppställda kraven, hade nämnden framlagt

förslag dels till vissa övergångsbestämmelser dels rörande kontant ersättning

i vissa fall för bristande bostadsförmån. Mot vad nämnden i dessa

avseenden föreslagit hade kommittén ansett sig ej böra framställa erinran.

Skulle det vid ärendets slutliga handläggning visa sig erforderligt,

att jämväl i andra avseenden än dem nämnden berört övergångsbestämmelser

borde meddelas, ansåge kommittén det böra få ankomma på Eders

Kungl. Maj:t att därom giva nödiga föreskrifter.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet har departementschefen,

under uttalande av sin anslutning i stort sett till kommitténs förslag i

dess helhet, icke närmare berört hithörande spörsmål.

Riksdagen delar den uppfattningen, att det synes vara lämpligt

att giva nu förevarande stadganden en mot nutida förhållanden bättre

svarande avfattning. Ett reglerande av dessa frågor genom eu särskild

boställsordning finner sig riksdagen böra godtaga. Vid prövning av det

härutinnan framlagda förslaget har riksdagen ansett sig kunna biträda de

huvudgrunder, på vilka detsamma är fotat; dock synas de erinringar,

som av löneregleringskommittén framställts, vara förtjänta av närmare

beaktande, och hava desamma jämväl vunnit anslutning från riksdagens

sida. Särskilt vill riksdagen erinra om den varsamhet, som synes vara

av nöden, då det gäller meddelande av erforderliga övergångsbestämmelser

i ämnet.

Kostnads Mot de av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna har

beräkning, riksdagen icke funnit anledning till anmärkning. I det föregående har

riksdagen beslutat en avlöningsförhöjning för manliga lärare vid småskolor

m. fl., och har riksdagen samtidigt därmed tillkännagivit, att enligt

riksdagens mening någon ökning av vederbörande anslag ej torde av

denna anledning anses vara erforderlig.

Förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor

skulle följaktligen höjas från nuvarande belopp, 17,440,000 kronor,

med 22,695,000 kronor till 40,135,000 kronor, förslagsanslaget till avlöningsbidrag

åt sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor från dess

nuvarande belopp, 282,000 kronor, med 201,000 kronor till 483,000 kro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 31)4.

H9

uor samt förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen bland

de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar från dess nuvarande belopp,

225,000 kronor, med 75,000 kronor till 300,000 kronor.

[ avseende å högre tolkskolor bygger det föreliggande lönereglerings- Lönereglering

förslaget i stort sett på ett av Eders Kungl. Maj:t förut framlagt förslag till för''är.aromorganisation

av den högre folkskolan i syfte att denna skolform måtte''"förkunna

i större utsträckning än hittills varit möjligt tillgodose olika orters skolorbehov

av ungdomens utbildning i det praktiska livet, Detta omorganisationsförslag,

vilket av Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 96 till innevarande

års riksdag blivit framlagt i samband med spörsmålet om upprättande

av praktiska ungdomsskolor, har av riksdagen i allt väsentligt godtagits.

Härvid hava jämväl godkänts vissa grunder och villkor för

utgående av statsunderstöd till högre folkskolor, dock endast i vad desså

grunder avse själva organisationen och därmed sammanhängande eller

likartade spörsmål.

De avlöningsbelopp, som av Eders Kungl. Maj:t i nu föreliggande

framställning föreslagits för högre folkskolans lärarkår, anser sig riksdagen

höra godtaga, liksom riksdagen jämväl i allt väsentligt biträder

vad i övrigt beträffande denna lärarpersonal föreslagits.

I avseende å avlöningen för rektor har riksdagen dock ansett tillfyllest,

därest i avlöningsbestämmelsen endast angåves det särskilda

rektorsarvodet.

Vidare vill riksdagen erinra, hurusom det i fråga om statsbidrag

till lärare vid folk- och småskolor föreslagits, att hinder för utbekommande

av statsbidrag ej bör möta därav, att undervisningen vid skolan

till följd av rådande smittosam sjukdom måst för någon tid inställas.

Vid utfärdande av närmare bestämmelser rörande statsbidrag till högre

folkskolor synes böra beaktas, huruvida icke ett motsvarande stadgande

även här bör hava sin plats.

Vid bifall till det föreliggande förslaget skulle det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt högre folkskolor höjas från dess nuvarande

belopp, 157,000 kronor, med 253,000 kronor till 410,000 kronor, samt

förslagsanslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre

folkskola från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 1,000 kronor

till 3,000 kronor.

. 0 _ Lone- och

r orslaget angående lönereglering för lärarpersonalen vid de kom- pensionsmunala

mellanskolorna ansluter sig i sina grunder till vadisamma hän - Utrperlmseenden

föreslagits ifråga om de högre folkskolornas lärare. Riksdagen len rid kom
°

munala

mellanskoloi.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 394.

anser sig även böra biträda detsamma; de erinringar, riksdagen gjort i

avseende å förslaget beträffande sistnämnda lärarpersonal, äger jämväl

giltighet beträffande de kommunala mellanskolorna.

Vid bifall till förslaget beträffande kommunala mellanskolor skulle

alltså det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt ifrågavarande skolor

höjas från dess nuvarande belopp, 340,000 kronor, med 342,000 kronor

till 682,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen ej mindre anmäla,

att riksdagen, i anledning av dels Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, dels ovanberörda motioner nr 186 och 193 i första kammaren

^amt med avslag å omförmälda motion nr 424 i andra kammaren, i den

mån densamma icke må anses vara av riksdagen i förevarande skrivelse

besvarad:

I. Beträffande grunder för kvinnas anställning vid de allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier:

dels medgivit, att infödd svensk kvinna må kunna av Konungen i

stadgad ordning utnämnas och befordras till

rektor vid högre lärarinneseminariet, kvinnligt folkskoleseminarium

och statssamskola,

lektor vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet och

folkskoleseminarium, samt

adjunkt vid allmänt läroverk;

dels och föreskrivit, att i fråga om gift kvinnas behörighet att söka

och innehava sådana lärartjänster vid de allmänna läroverken, högre

lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier, till vilka kvinnor kunna

befordras, skall gälla,

att gift kvinna må kunna till sådan lärarbefattning befordras allenast

efter av Eders Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall

lämnat medgivande samt

att, därest kvinnlig innehavare av sådan lärarbefattning ingår

äktenskap, hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från

befattningen, därest icke vederbörande skolöverstyrelse med hänsyn till

befattningens behöriga upprätthållande finner det nödigt.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

41

II. Beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken:

a) bestämt,

att lärarpersonalen vid de allmänna läroverken skall i avlöning

åtnjuta

rektor vid högre allmänt läroverk 7,500 kronor, därav 5,000

kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri

bostad eller ersättning därför;

manlig rektor vid realskola 6,400 kronor, därav 4,400 kronor lön

och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad eller

ersättning därför;

kvinnlig rektor vid statssamskola 5,000 kronor, därav 3,300 kronor

lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad

eller ersättning därför;

rektor vid provårsläroverk, därest han tjänstgör såsom föreståndare

för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner

särskilt arvode av högst 1,500 kronor för år;

manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 500 kronor;

kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 400 kronor;

manlig adjunkt 4,300 kronor, därav 2,700 kronor lön och 1,600

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 500 kronor;

kvinnlig adjunkt 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 300 kronor;

en var ordinarie adjunkt och ordinarie lektor vid provårsläroverk,

utöver honom eller henne tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, dels

ett särskilt arvode av 300 kronor för år, dels ock, därest vederbörande

lärare har sig handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till

belopp, som av läroverksöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode

och ersättning icke må för år tillhopa överstiga 600 kronor;

ordinarie ämneslärarinna vid samskola 2,800 kronor, därav 1,800

kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma

tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;

första lärarinna vid samskola, utöver avlöningen såsom ordinarie

ämneslärarinna, arvode å 500 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 käft. (Nr 394.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 394.

extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode av 3,300 kronor,

därest läraren avlagt de examina och prov, som erfordras förbehörighet

till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år räknat;

manlig timlärare i läsämne 140 kronor, därest läraren avlagt de

examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid

allmänt läroverk, eljest 120 kronor, för veckotimme räknat;

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare vid högre allmänt läroverk

eller realskola arvode av 3,000 kronor, därest lärarinnan avlagt de

examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid

allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;

vikarierande ämneslärarinna vid samskola arvode av 2,600 kronor,

därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till

ämneslärarinnebefattning vid dylik skola, eljest 2,400 kronor, för år räknat;

kvinnlig timlärare i läsämne 130 kronor, därest lärarinnan avlagt

de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid

allmänt läroverk, eljest 110 kronor, för veckotimme räknat;

manlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk lön å 1,800 kronor

i l:a, 2,025 kronor i 2:a, 2,250 kronor i 3:e och 2,475 kronor i 4:e

avlöningsgraden, med en maximiavlöning av 5,280 kronor för 32 veckotimmars

undervisning;

manlig teckningslärare vid realskola lön å 1,150 kronor i l:a, 1,300

kronor i 2:a, 1,450 kronor i 3:e och 1,600 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 5,120 kronor för 32 veckotimmars undervisning;

manlig gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk lön å 2,520 kronor

i l:a, 2,835 kronor i 2:a, 3,150 kronor i 3:e och 3,465 kronor i 4:e

avlöningsgraden, med en maximiavlöning av 5,280 kronor för 32 veckotimmars

undervisning;

manlig gymnastiklärare vid realskola lön å 1,495 kronor i l:a, 1,690

kronor i 2:a, 1,885 kronor i 3:e och 2,080 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 5,120 kronor för 32 veckotimmars undervisning;

manlig musiklärare vid högre allmänt läroverk lön å 1,800 kronor

i l:a, 2,025 kronor i 2:a, 2,250 kronor i 3:e och 2,475 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 2,970 kronor för 18 veckotimmars

undervisning;

manlig musiklärare vid realskola lön å 1,035 kronor i l:a, 1,170

kronor i 2:a, 1,305 kronor i 3:e och 1,440 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 1,920 kronor för 12 veckotimmars undervisning;

kvinnlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk lön å 1,575

kronor i l:a, 1,755 kronor i 2:a, 1,935 kronor i 3:e och 2,115 kronor i

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 304.

43

4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning av 4,512 kronor för 32

timmars tjänstgöring i veckan;

kvinnlig teckningslärare vid realskola lön å 1,000 kronor i l:a,

1,120 kronor i 2:a, 1,240 kronor i 3:e och 1,360 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 4,352 kronor för 32 timmars undervisning

i veckan;

^ kvinnlig gymnastiklärare vid samskola lön å 1,300 kronor i l:a,

1,456 kronor i 2:a, 1,612 kronor i 3:e och 1,768 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med eu maximiavlöning av 4,352 kronor för 32 timmars tjänstgöring

i veckan;

kvinnlig musiklärare vid realskola lön å 900 kronor i l:a, 1,008

kronor i 2:a, 1,116 kronor i 3:e och 1,224 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 1,632 kronor för 12 timmars undervisning i

veckan;

lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola lön å 480 kronor i

l:a, 552 kronor i 2:a, 624 kronor i 3:e och 696 kronor i 4:e avlöningsgraden,

med en maximiavlöning av 1,392 kronor för 12 veckotimmars

undervisning;

vikarierande manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik

samt biträdande manlig lärare i teckning 90 kronor för veckotimme;

vikarierande kvinnlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik

samt biträdande kvinnlig lärare i teckning 85 kronor för veckotimme;

vikarierande lärarinna i kvinnligt handarbete 75 kronor för veckotimme;
att

ordinarie övningslärare skall vara skyldig att för den fastställda

lönen tjänstgöra:

teckningslärare vid högre allmänt läroverk 15 och vid realskola 10

veckotimmar;

gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk 21 och vid realskola

13 veckotimmar;

musiklärare vid högre allmänt läroverk 15 och vid realskola 9

veckotimmar; samt

lärarinna i kvinnligt handarbete 6 veckotimmar;

att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas:

teckningslärare och gymnastiklärare intill sammanlagt 32 veckotimmar,

dock att gymnastiklärare icke må utan eget medgivande åläggas

mera än sammanlagt 28 veckotimmar;

musiklärare vid högre allmänt läroverk intill sammanlagt 18 och vid

realskola intill sammanlagt 12 veckotimmar; samt

lärarinna i kvinnligt handarbete intill sammanlagt 12 veckotimmar;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 394.

att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, Eders Kungl. Maj:t må

kunna medgiva, att teckningslärare erhåller ersättning för intill trettiofyra

veckotimmars undervisning;

att övningslärare skall för varje veckotimmes undervisning utöver

den mot den ordinarie lönen svarande undervisningstiden åtnjuta ersättning:
manlig

lärare i teckning, i gymnastik och i musik vid högre allmänt

läroverk med 120 kronor i l:a, 135 kronor i 2:a, 150 kronor i 3:e och

165 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik vid realskola med

115 kronor i l:a, 130 kronor i 2:a, 145 kronor i 3:e och 160 kronor i

4:e avlöningsgraden.

kvinnlig lärare i teckning -vid högre allmänt läroverk med 105

kronor i l:a, 117 kronor i 2:a, 129 kronor i 3:e och 141 kronor i 4:e

avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i teckning och i musik vid realskola samt i gymnastik

vid samskola med 100 kronor i l:a, 112 kronor i 2:a, 124 kronor

i 3:e och 136 kronor i 4:e avlöningsgraden; samt

lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola med 80 kronor i l:a,

92 kronor i 2:a, 104 kronor i 3:e och 116 kronor i 4:e avlöningsgraden;

att pensionsunderlaget skall utgöra

för rektor vid högre allmänt läroverk 5,600 kronor;

för manlig rektor vid realskola 4,600 kronor;

för kvinnlig rektor vid statssamskola 4,000 kronor;

att högsta pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig lektor 4,600 kronor;

för manlig adjunkt 4,000 kronor;

för kvinnlig adjunkt 3,000 kronor;

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor vid allmänt

läroverk, sådant skall vid bestämmandet av pensionens belopp räknas

honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor;

att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget skall utgöra två

tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära, därest han bestrede

tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående hösttermin var

för hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skall bestämmas

med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsunderlag,

som varit för läraren gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit

närmast före tidpunkten för pensionstagandet;

att övningslärare, som befordrats till ordinarie tjänst, innan den

nya löneregleringen träder i kraft, i intet fall skall erhålla lägre pension

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 334.

45

än han skulle komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande

löne- och pensionsbestämmelser; samt

att extra ordinarie lärare, vilken erhållit förordnande med full

tjänstgöring under hel lästermin eller därutöver men av sjukdom är

hindrad att sköta sin befattning, skall, därest han före förordnandet

tjänstgjoi‘t vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium minst ett år,

under ledigheten äga uppbära två tredjedelar av det honom enligt gällande

bestämmelser eljest tillkommande arvode;

b) föreskrivit,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som i blivande nya

stater varda upptagna för ordinarie befattningshavare vid de allmänna

läroverken, skola gälla följande villkor och bestämmelser, nämligen

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening

av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av de allmänna läroverken eller eljest kan varda stadgad,

vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning

han innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen

förenade göromål;

att befattningshavare .vidare skall, likaledes med bibehållande av

den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, för den

händelse i sammanhang med en allmän revision av läroverksorganisationen

hans tjänstgöring anses lämpligen böra förläggas till annan, med de

nuvarande allmänna läroverken jämförlig läroanstalt än den, där han då

är anställd, ävensom eljest, då Eders Kungl. Maj:t med hänsyn till undervisningsväsendets

behov, efter vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt,

låta sig förflyttas från allmänt läroverk till annan befattning inom

undervisningsväsendet, dock att befattningshavare, som varder förflyttad

till annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig ersättning

för flyttningskostnad till det belopp, Eders Kungl. Maj:t för

varje särskilt fall bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta sig de ändrade

bestämmelser, som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas nya

änke- och pupillkassa;

att befattningshavare vidare skall vara skyldig att underkasta sig

de bestämmelser, som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande

mot smittosam lungsot;

opaginerad Kontrollera mot PDF

4fi

Biksdagens skrivelse Nr 394.

att med rektors- eller ärilneslärarbefattning vid allmänt läroverk

icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommnns stat;

att innehavare av övningslärarbefattning vid allmänt läroverk skall

vara underkastad de ändrade bestämmelser, som kunna varda stadgade

i fråga om förening av dylik befattning med annan tjänst å rikets, riksdagens

eller kommnns stat;

att med befattning vid allmänt läroverk ej må förenas vare sig

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller

bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt

ej läroverksöverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid läroverket, finner uppdraget eller

befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; samt

att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig i enskilda,

kommunala eller andra läroanstalter, så framt ej, vad angår lektor,

adjunkt, ämneslärarinna eller övningslärare, vederbörande rektor efter av

läroverksöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad angår rektor, läroverksöverstyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid läroverket, finner uppdraget kunna få mottagas och tills

vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare,

utom rektorer, beräknas utgå för läsårets antal läsveckor, samt att de i

rektorernas avlöning ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå

efter kalenderår men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter

särskilda bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit från tjänstgöring

befriad, skola utgå till den, som förordnats att uppehålla befattningen,

dock att, då rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot,

endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen, avdrag å tjänstgöringspenningarna

icke må ske;

att, därest annan befattningshavare än övningslärare av sjukdom

hindras att förrätta sin befattning, befattningshavaren äger uppbära hela

lönen, men att, därest befattningshavaren eljest undfår ledighet, såsom

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riks
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr -191.

47

dagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i

behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren kan förpliktas

att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så

mycket av lönen, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest prövas skäligt, skolande i förekommande fall denna skyldighet jämväl

åligga avliden lärares stärbhusdelägare under dem tilläventyrs tillkommande

tjänst- och nådår;

att övningslärare, som är tjänstledig på grund av sjukdom, äger

åtnjuta tre fjärdedelar av vad han skulle uppbära, därest han själv bestrede

sin tjänst, men att övningslärare, som eljest undfår ledighet, såsom

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag,

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning

är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att

under ledigheten av honom eljest tillkommande avlöning avstå så mycket,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas

skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att innehavare av befattning, med vilken rätt till särskilda förmåner

är förenad, skall vara underkastad ej mindre minskning i avlöning från

statsverket, till belopp motsvarande de i avlöningen ingående särskilda

förmåner efter uppskattning i behörig ordning, än även vad i laga ordning

kan varda stadgat rörande upphörande eller ändring av nämnda

särskilda förmåner;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut, den rätt

dock oförkränkt, som i förekommande fall kan tillkomma avliden lärares

stärbhusdelägare under dem tilläventyrs tillkommande tjänst- och nådår;

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 394.

i fråga om ålderstillägg :

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till

last den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor,

samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början

av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas ej mindre den tid,

som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till

innehavande befattning eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla

avlöningsstaten än även i förekommande fall den föregående extra ordinarie

tjänstgöringstid, han enligt de före den 1 januari 1905 gällande

bestämmelser ägt tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg;

att, därest manlig adjunkt, som befordras till lektor, intjänat tre

ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som

lektor;

att lektor må tillgodoräknas den tid, han efter att i avseende å

examina och provår hava vunnit behörighet till lektorstjänst vid allmänt

läroverk må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarium, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller

teknisk elementarskola eller såsom ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han efter vunnen behörighet

till adjunktst jänst vid allmänt läroverk må hava tjänstgjort såsom rektor

vid skeppsgosseskola;

att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och den 18 maj 1878 omförmälda

docenter vid universiteten ävensom de i kungl. kungörelsen den

23 november 1906 omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs högskolor

må äga att, efter vunnen befordran vid de allmänna läroverken,

för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, dock ej utöver

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

49

tre år, de vid universitet eller någon av omförmälda högskolor med nit

och skicklighet deltagit i undervisning av den omfattning, som, utan avseende

å huruvida docent varit innehavare av docentstipendium eller icke,

av Eders Kungl. Maj:t bestämmes;

att i de särskilda fall, då lektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarium, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola

eller teknisk elementarskola efter ansökan varder utnämnd till

adjunkt, honom eller henne må tillgodoräknas den tid, han eller hon må

hava tjänstgjort såsom lektor;

att adjunkt, manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas de tjänstår

utöver tre, han eller hon, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid

allmänt läroverk, tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal

mellanskola, dock ej mer än tio år;

att kvinnlig adjunkt må tillgodoräknas den tid, hon efter vunnen

behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk tjänstgjort som ordinarie

ämneslärarinna vid statssamskola eller högre lärarinneseminariet;

att ämneslärarinna vid statssamskola må tillgodoräknas den tid, hon

tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet;

att övningslärare vid högre allmänt läroverk må tillgodoräknas den

tid, han, efter vunnen kompetens till övningslärartjänst vid högre allmänt

läroverk, tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid realskola, på det sätt

att två års tjänstgöring vid sådan skola må räknas lika med ett års

tjänstgöring vid högre allmänt läroverk, dock att övningslärare vid övergång

från realskola till högre allmänt läroverk, där tjänstgöringen omfattar

minst lika många undervisningstimmar som vid realskolan, må

omedelbart tillgodoföra^ så många ålderstillägg, att ingen löneminskning

vederfares honom;

att övningslärare vid allmänt läroverk må tillgodoräknas den tid,

han tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid högre lärarinneseminariet

eller folkskoleseminarium;

att lärarinna i kvinnligt handarbete, som vid den tidpunkt, då den

nya lönestaten träder i kraft, är anställd i nämnda egenskap vid statssamskola

och som varder utnämnd att från samma tidpunkt vara ordinarie

lärarinna i kvinnligt handarbete vid sådan skola, skall äga rätt att

av sin föregående tjänstgöring tillgodoräknas de år, under vilka hon,

efter att hava vunnit sådan behörighet, som erfordras för dylik anställning,

må hava tjänstgjort med minst sex timmars undervisning per vecka,

dock ej mer än fem år; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken lian enligt

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 käft. (AV 394). 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 394.

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

/ fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för de nya lönestaternas ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat; dock att övningslärare, som

med eller under år 1919 utnämnes till ordinarie befattning, skall vara

underkastad de förändrade bestämmelser i berörda hänseenden, som under

nämnda år kunna varda meddelade;

c) förklarat,

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid allmänt läroverk, skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda

villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den

15''november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten och

därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

d) föreskrivit, att de till teckningsläraren och musikläraren vid

Göteborgs högre latinläroverk från kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen

nu utgående arvoden å respektive 125 och 150 kronor skola

upphöra att utgå från sagda stipendieinrättning;

e) höjt det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

med 1,779,261 kronor eller från 5,890,989 kronor till 7,670,250 kronor;

f) på extra stat för år 1919 anvisat:

till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

ett förslagsanslag, högst 460,000 kronor;

till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken

ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor; samt

till provårskurser för blivande lärare vid de högre allmänna läroverken

i Göteborg ett förslagsanslag, högst 27,350 kronor;

III. Beträffande lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet:

a) bestämt

att lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet skall i avlöning

åtnjuta

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

Öl

manlig rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor

tjänstgöringspenningar, samt dessutom fri bostad eller hyresersättning till

det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

kvinnlig rektor 6,200 kronor, därav 4,200 kronor lön och 2,000

kronor tjänstgöringspenningar, samt dessutom fri bostad eller hyresersättning

till ett belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 500 kronor, samt dessutom tills vidare hyresbidrag

till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 400 kronor;

rektor och lektor, utöver honom eller henne tillkommande ordinarie

avlöningsförmåner, ett särskilt arvode av 500 kronor;

ämneslärarinna 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 300 kronor;

biträdande föreståndarinna, utöver avlöning såsom ordinarie ämneslärarinna,

fri bostad eller hyresersättning till det belopp, som i vederbörlig

ordning bestämmes;

biträdande ämneslärarinna 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön

och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor;

manlig vikarierande lektor arvode å 3,300 kronor, därest han avlagt

de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid

allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år räknat;

kvinnlig vikarierande lektor arvode å 3,000 kronor, därest hon

avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst

vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;

vikarierande ämneslärarinna arvode å 2,600 kronor, därest hon avlagt

de examina och prov, som erfordras för behörighet till ämneslärarinnebefattning,

eljest 2,400 kronor, för år räknat;

vikarierande biträdande föreståndarinna arvode av 500 kronor, för

år räknat;

manlig ordinarie lärare i teckning lön å 2,640 kronor i l:a, 2,970

kronor i 2:a, 3,300 kronor i 3:e och 3,630 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig ordinarie lärare i teckning lön å 2,310 kronor i l:a, 2,574

kronor i 2:a, 2,838 kronor i 3:e och 3,102 kronor i 4:e avlöningsgraden;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse iSTr 394.

ordinarie lärarinna i gymnastik lön å 1,575 kronor i l:a, 1,755

kronor i 2:a, 1,935 kronor i 3:e och 2,115 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig ordinarie lärare i musik lön å 1,680 kronor i l:a, 1,890

kronor i 2:a, 2,100 kronor i 3:e och 2,310 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig ordinarie lärare i musik lön å 1,470 kronor i l:a, 1,638

kronor i 2:a, 1,806 kronor i 3:e och 1,974 kronor i 4:e avlöningsgraden;

ordinarie lärarinna i handarbete lön å 2,040 kronor i l:a, 2,328

kronor i 2:a, 2,616 kronor i 3:e och 2,904 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig vikarierande lärare i teckning och i musik 90 kronor för

veckotimme;

kvinnlig vikarierande lärare i teckning och i musik samt vikarierande

lärarinna i gymnastik 85 kronor för veckotimme;

vikarierande lärarinna i handarbete 80 kronor för veckotimme;

att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att för den fastställda

lönen tjänstgöra:

lärare i teckning: intill 22 veckotimmar,

lärare i musik: intill 14 veckotimmar,

lärarinna i gymnastik: intill 15 veckotimmar och

lärarinna i handarbete: intill 24 veckotimmar;

att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas dessa lärare mot en

ersättning för veckotimme av

för manlig lärare i teckning och i musik 120 kronor i l:a, 135

kronor i 2:a, 150 kronor i 3:e och 165 kronor i 4:e avlöningsgraden;

för kvinnlig lärare i teckning och i musik samt lärarinna i gymnastik

105 kronor i l:a, 117 kronor i 2:a, 129 kronor i 3:e och 141 kronor

i 4:e avlöningsgraden; samt

för lärarinna i handarbete 85 kronor i l:a, 97 kronor i 2:a, 109

kronor i 3:e och 121 kronor i 4:e avlöningsgraden;

skolande härvid iakttagas, att sådan ersättning icke må, utan

Eders Kungl. Maj:ts medgivande, utgå för mera än fyra veckotimmar

till en och samma lärare eller lärarinna;

att pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig rektor 5,600 kronor;

för kvinnlig rektor 4,600 kronor;

att högsta pensionsunderlaget skall för manlig lektor utgöra 4,600

kronor;

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor vid högre lärarinneseminariet,

sådant skall vid bestämmandet av pensionens belopp räknas

honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor;

att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget skall utgöra två

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 304.

53

tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära, därest lian bestrede

tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående hösttermin var

för hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skall bestämmas

med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsunderlag, som

varit för läraren gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit

närmast före tidpunkten för pensionstagandet; samt

att övningslärare, som befordrats till ordinarie tjänst, innan den

nya löneregleringen träder i kraft, i intet fall skall erhålla lägre pension

än han skulle komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande

löne- och pensionsbestämmelser.

b) föreskrivit

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som sålunda föreslagits

för ordinarie befattningshavare vid högre lärarinneseminariet, skola gälla

följande villkor och bestämmelser, nämligen

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening

av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av högre lärarinneseminariet eller eljest kan varda stadgad,

vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning

han innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen

förenade göromål;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av

den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att vid en

möjligen inträdande förändrad organisation av undervisningsväsendet

ävensom eljest, då Eders Kungl. Maj:t, med hänsyn till undervisningsväsendets

behov, efter vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt, låta sig

förflyttas till annan befattning inom undervisningsväsendet, dock att befattningshavare,

som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad

att av statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad till det

belopp, Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta sig de ändrade

bestämmelser, som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas nya

änke- och pupillkassa;

att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig de

bestämmelser, som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot

smittosam lungsot;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 394.

att med rektors- eller ämneslärarbefattning vid högre lärarinneseminariet

icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns

stat;

att innehavare av övningslärarbefättning vid högre lärarinneseminariet

skall vara underkastad de ändrade bestämmelser, som kunna varda

stadgade ifråga om förening av dylik befattning med annan tjänst å

rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid högre lärarinneseminariet ej må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller

bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller

bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt

ej läroverksöverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid seminariet, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; samt

att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig i enskilda,

kommunala eller andra läroanstalter, så framt icke, vad angår

lektor, ämneslärarinna eller övningslärare, vederbörande rektor efter av

läroverksöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad angår rektor, läroverksöverstyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att

ifrågavarande undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid seminariet, finner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare

bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare, utom

rektor, beräknas utgå för läsårets antal läsveckor, samt att de i rektors

avlöning ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår,

men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda

bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit från tjänstgöring

befriad, skola utgå till den, som förordnats att uppehålla befattningen

;

att, därest annan befattningshavare än övningslärare av sjukdom

hindras att förrätta sin befattning, befattningshavaren äger uppbära hela

lönen jämte hyresersättning eller hyresbidrag, där sådant förekommer,

men att, därest befattningshavaren eljest undfår ledighet, såsom för svag

hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

55

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig

ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren kan förpliktas

att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så

mycket av lönen eller hyresersättningen eller hyresbidraget, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att övningslärare, som är tjänstledig på grund av sjukdom, äger

åtnjuta tre fjärdedelar av vad han skulle uppbära, därest han själv

bestrede sin tjänst, men att övningslärare, som eljest undfår ledighet,

såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda

uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från '' tjänstgöring eller av

annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten av honom eljest tillkommande avlöning avstå

så mycket, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas

skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattingens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom hyresersättningen eller hyresbidraget

utgå till månadens slut;

i fråga om ålderstillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 394.

föx- andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor,

samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas ej mindre den tid,

som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till

innehavande befattning eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla avlöningsstaten

än även i förekommande fall den föregående extra ordinarie

tjänstgöringstid, han enligt de före den 1 januari 1905 gällande bestämmelser

ägt tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg;

att, därest manlig adjunkt vid allmänt läroverk, som befordras till

lektor vid högre lärarinneseminariet, intjänat tre ålderstillägg, honom skall

omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor;

att lektor vid högre lärarinneseminariet må tillgodoräknas den tid

han, efter att i avseende å examina och provår hava vunnit behörighet

till lektorstjänst vid nämnda läroanstalt, må hava tjänstgjort som ordinarie

lektor vid folkskoleseminarium, teknisk elementarskola, teknisk

fackskola, tekniskt gymnasium eller allmänt läroverk, ävensom den tid

han efter vunnen behörighet till lektorstjänst vid allmänt läroverk må hava

tjänstgjort såsom ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och den 18 maj 1878

omförmälda docenter vid universiteten ävensom de i kungl. kungörelsen

den 23 november 1906 omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs

högskolor må äga att, efter vunnen befordran vid högre lärarinneseminariet,

för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, dock

ej utöver tre åf, de vid universitet eller någon av omförmälda högskolor

med nit och skicklighet deltagit i undervisning av den omfattning, som,

utan avseende å huruvida docent varit innehavare av docentstipendium

eller icke, av Eders Kungl. Maj:t bestämmes;

att ämneslärarinna må tillgodoräknas den tid, hon efter vunnen

behörighet till ämneslärarinnebefattning vid högre lärarinneseminariet

tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna vid statssamskola ävensom den

tid utöver fem år, hon i egenskap av biträdande ämneslärarinna tjänstgjort

vid högre lärarinneseminariet;

att övningslärare må tillgodoräknas den tid, han tjänstgjort som

ordinarie övningslärare vid högre allmänt läroverk ävensom den tid, han

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

57

efter vunnen kompetens till övningslärarbefattning vid högre allmänt

läroverk tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid realskola, på det

sätt att två års tjänstgöring vid realskola må räknas lika med ett års

tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet, dock att övningslärare vid

övergång från realskola till högre lärarinneseminariet må, därest tjänstgöringen

vid sistnämnda läroanstalt omfattar minst lika många undervisningstimmar

som vid realskolan, omedelbart tillgodoföras så många

ålderstillägg, att ingen löneminskning honom eller henne vederfares;

att övningslärare må tillgodoräknas den tid han tjänstgjort som

ordinarie övningslärare vid folkskoleseminarium; men

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma för

höjning;

/ fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat; dock att övningslärare,

som med eller under år 1919 utnämnes till ordinarie befattning, skall

vara underkastad de förändrade bestämmelser i berörda hänseenden, som

under nämnda år kunna varda meddelade;

c) förklarat

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid högre lärarinneseminariet, skall vara pliktig underkasta sig

ovannämnda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den

15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten och

därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande

ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;

d) höjt det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med

40,135 kronor eller från 76,350 kronor till 116,485 kronor;

e) på extra stat för år 1919 till arvoden åt timlärare och vikarier

vid högre lärarinneseminariet anvisat ett förslagsanslag, högst,

16,800 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 käft. (Nr 394.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 394.

f) medgivit, att från och med år 1919 tillsvidare och till dess

Eders Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer ej mindre den hyresersättning,

som tillkommer rektor och biträdande föreståndarinna, därest fri

bostad ej åtnjutes, må utgå till rektor med 2,400 kronor och till biträdande

föreståndarinna med 1,000 kronor för år räknat, än även det

hyresbidrag, som tillkommer lektor, må utgå med 800 kronor för år.

IV. Beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna.

a) bestämt

att lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna skall i avlöning åtnjuta

manlig rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad eller ersättning

därför till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

kvinnlig rektor 6,200 kronor, därav 4,200 kronor lön och 2,000

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad eller ersättning

därför till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;

rektor vid folkskoleseminarium, därest han tjänstgör såsom föreståndare

för'' där anordnad provårskurs, utöver honom tillkommande

ordinarie avlöningsförmåner särskilt arvode av högst 1,500 kronor för år;

manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till

lönen, vartdera å 500 kronor;

kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till

lönen, vartdera å 400 kronor;

manlig adjunkt å övergångsstat 4,300 kronor, därav 2,700 kronor

lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre

ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500 kronor;

kvinnlig adjunkt å övergångsstat 3,600 kronor, därav 2,200 kronor

lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre

ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;

lektor samt adjunkt å övergångsstat vid folkskoleseminarierna i

Stockholm och Göteborg hyresbidrag till det belopp, som i vederbörlig

ordning bestämmes;

manlig övningsskollärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och

1,300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstilllägg

till lönen, vart och ett å 400 kronor;

kvinnlig övningsskollärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

59

ocli 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstilliigg

till lönen, vart och ett å 300 kronor;

lektor, adjunkt å övergångsstat eller övningsskollärare vid sådant

folkskoleseminarium, där provårskurs är anordnad, utöver honom eller

henne tillkommande ordinarie avlöningsförmåner dels ett särskilt arvode

av 300 kronor för år, dels ock, därest vederbörande lärare har sig

handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som av

skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke

må tillhopa överstiga 600 kronor;

extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode av 3,300 kronor,

därest läraren är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller

adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år räknat;

manlig timlärare i läsämne 140 kronor, därest läraren är behörig

till lektorstjänst Vffl folkskoleseminarium eller adjunktstjänst vid allmänt

läroverk, eljest 120 kronor, för veckotimme räknat, dock att arvode för

timlärare i hälsolära och ekonomilära må, efter skolöverstyrelsens beprövande

i varje särskilt fall, kunna utgå med högre belopp;

extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare arvode av 3,000 kronor,

därest lärarinnan är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller

adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;

kvinnlig timlärare i läsämne 130 kronor, därest lärarinnan är behörig

till lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller adjunktstjänst vid

allmänt läroverk, eljest 110 kronor, för veckotimme räknat, dock att arvode

för timlärare i hälsolära och ekonomilära må, efter skolöverstyrelsens

beprövande i varje särskilt fall, kunna utgå med högre belopp;

extra och vikarierande ämneslärare vid folkskoleseminarierna i

Stockholm och Göteborg hyresbidrag till det belopp, som i vederbörlig

ordning bestämmes;

extra ordinarie eller vikarierande manlig övningsskollärare arvode

å 2,800 kronor för år;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig övningsskollärare arvode

å 2,400 kronor för år;

manlig lärare i teckning vid enkelseminarium lön å 1,950 kronor i

l:a, 2,175 kronor i 2:a, 2,400 kronor i 3:e och 2,625 kronor i 4:e avlöningsgraden;
kvinnlig

lärare i teckning vid enkelseminarium lön å 1,725 kronor i

l:a, 1,905 kronor i 2:a, 2,085 kronor i 3:e och 2,265 kronor i 4:e avlöningsgraden;
manlig

lärare i teckning vid dubbelseminarium lön å 3,510 krono*-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Riksdagens skrivelse Nr 334.

i l:a, 3,915 kronor i 2:a, 4,320 kronor i 3:e och 4,725 kronor i 4:e

avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i teckning vid dubbelseminarium lön ii, 105 kronor

i l:a, 3,429 kronor i 2:a, 3,753 kronor i 3:e och 4,077 kronor i 4:e avlöningsgraden

;

manlig lärare i musik lön å 3,510 kronor i l:a, 3,915 kronor i

2:a, 4,320 kronor i 3:e och 4,725 kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i musik lön å 3,105 kronor i l:a, 3,429 kronor i

2:a, 3,753 kronor i 3:e och 4,077 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i gymnastik med lek och idrott lön å 3,380 kronor

i l:a, 3,770 kronor i 2:a, 4,160 kronor i 3:e och 4,550 kronor i 4:e

avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i gymnastik med lek och idrott lön å 2,990 kronor

i l:a, 3,302 kronor i 2:a, 3,614 kronor i 3:e och 3,926 kronor i 4:e avlöningsgraden

;

lärare i manlig slöjd lön å 2,940 kronor i l:a, 3,360 kronor i 2:a,

3,780 kronor i 3:e och 4,200 kronor i 4:e avlöningsgraden;

lärarinna i kvinnlig slöjd lön å 1,980 kronor i l:a, 2,244 kronor i

2:a, 2,508 kronor i 3:e och 2,772 kronor i 4:e avlöningsgraden;

lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola lön

1,080 kronor i l:a, 1,224 kronor i 2:a, 1,368 kronor i 3:e och 1,512 kronor

i 4:e avlöningsgraden;

lärarinna i hushållsgöromål lön å 1,980 kronor i l:a, 2,244 kronor

i 2:a, 2,508 kronor i 3:e och 2,772 kronor i 4:e avlöningsgraden;

manlig lärare i trädgårdsskötsel vid annat folkskoleseminarium än

seminariet i Umeå 2,400 kronor, därav 1,500 kronor lön och 900 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen

vart och ett å 300 kronor;

kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel vid annat folkskoleseminarium än

seminariet i Umeå 2,000 kronor, därav 1,200 kronor lön och 800 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 250 kronor;

lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i Umeå, manlig eller

kvinnlig, arvode å 1,000 kronor, varav två tredjedelar skola anses motsvara

lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar;

lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarium, utöver honom eller

henne tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, arvode till det belopp,

som i vederbörlig ordning bestämmes;

lärare i teckning och gymnastik vid folkskoleseminarierna i Stock
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394. 61

holm och Göteborg hyresbidrag till det belopp, som i vederbörlig ordning

bestämmes;

extra ordinarie eller vikarierande manlig lärare i teckning, i musik

och i gymnastik med lek och idrott ävensom manlig timlärare i sagda

ämnen 100 kronor för veckotimme;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig lärare i teckning, i musik

och i gymnastik med lek och idrott ävensom kvinnlig timlärare i sagda

ämnen 95 kronor för veckotimme;

extra ordinarie eller vikarierande lärare i manlig slöjd ävensom

manlig timlärare i samma ämne 95 kronor för veckotimme;

extra ordinarie eller vikarierande lärarinna i kvinnlig slöjd och i

hushållsgöromål ävensom kvinnlig timlärare i samma ämnen 90 kronor

för veckotimme;

vikarierande lärare i trädgårdsskötsel arvode till belopp, som i varje

särskilt fall bestämmes av skolöverstyrelsen;

att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att för den fastställda

lönen tjänstgöra:

lärare i teckning vid enkelseminarium 15 veckotimmar,

lärare i teckning vid dubbelseminarium 27 veckotimmar,

lärare i musik 27 veckotimmar,

lärare i gymnastik med lek och idrott 26 veckotimmar,

lärare i manlig slöjd 28 veckotimmar,

lärarinna i kvinnlig slöjd 22 veckotimmar,

lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola 12

veckotimmar, och

lärarinna i hushållsgöromål 22 veckotimmar;

att lärare i nämnda övningsämnen skall vara skyldig att mot fastställt

tilläggsarvode åtaga sig utsträckt tjänstgöring, dock att hans sammanlagda

undervisningsskyldighet icke utan hans eget begivande må överstiga

trettio veckotimmar;

att lärare i nedanstående övningsämnen må för varje veckotimmes

undervisning utöver den mot den ordinarie lönen svarande undervisningstiden

åtnjuta ersättning;

manlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik med lek och

idrott med 130 kronor i l:a, 145 kronor i 2:a, 160 kronor i 3:e och 175

kronor i 4:e avlöningsgraden;

kvinnlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik med lek och

idrott med 115 kronor i l:a, 127 kronor i 2:a, 139 kronor i 3:e och 151

kronor i 4:e avlöningsgraden;

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 39d.

lärare i manlig slöjd med 105 kronor i l:a, 120 kronor i 2:a, 135

kronor i tredje och 150 kronor i 4:e avlöningsgraden;

lärarinna i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål med 90 kronor i

l:a, 102 kronor i 2:a, 114 kronor i 3:e och 126 kronor i 4:e avlöningsgraden

;

att lärare i nämnda övningsämnen ej må åtnjuta ersättning för mera

än trettiotvå veckotimmars tjänstgöring, det timantal medräknat, efter

vilket den ordinarie lönen är beräknad; dock att, där särskilda förhållanden

sådant påkalla, Eders Kungl. Maj:t må kunna medgiva, att lärare i

musik, i gymnastik med lek och idrott samt i manlig slöjd erhåller ersättning

för intill trettiofyra timmars undervisning;

att pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig rektor 5,600 kronor,

för kvinnlig rektor 4,600 kronor;

att högsta pensionsunderlaget skall utgöra

för manlig lektor, 4,600 kronor,

för manlig adjunkt å övergångsstat 4,000 kronor,

för kvinnlig adjunkt å övergångsstat 3,000 kronor;

att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor vid folkskolese-,

minarium, sådant skall vid bestämmandet av pensionens belopp räknas

honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad

rektor;

att för annan ordinarie övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel

pensionsunderlaget skall utgöra två tredjedelar av den avlöning, läraren

skulle uppbära, därest han bestrede tjänstgöring till den omfattning,

som närmast föregående hösttermin var för hans tjänst bestämd, dock att

pensionens belopp skall bestämmas med hänsyn till medelbeloppet för år

av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren gällande under vart

och ett av de tio år, som förflutit närmast före tidpunkten för pensionstagandet;
att

övningslärare, som befordrats till ordinarie tjänst, innan den

nya löneregleringen träder i kraft, i intet fall skall erhålla lägre pension

än han skulle komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande

löne- och pensionsbestämmelser;

att lärare i trädgårdsskötsel skall äga delaktighet i elementarlärarnas

nya änke- och pupillkassa;

att övningsskollärarna skola varda bibehållna vid delaktighet i såväl

folkskollärarnas pensionsinrättning som folkskollärarnas änke- och pupillkassa;
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

63

att för övningsskollärare pensionsbeloppet skall utgöra högst två

tredjedelar av tjänsten åtföljande avlöning jämte intjänat eller intjänade

åklerstillägg; samt

att extra ordinarie lärare, vilken erhållit förordnande med full

tjänstgöring under hel lästermin eller därutöver men av sjukdom är

hindrad att sköta sin befattning, skall, därest han före förordnandet

tjänstgjort vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium minst ett år,

under ledigheten äga uppbära två tredjedelar av det honom enligt gällande

bestämmelser eljest tillkommande arvode;

b) föreskrivit,

att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som sålunda föreslagits

för ordinarie befattningshavare vid folkskoleseminarierna, skola gälla följande

villkor och bestämmelser, nämligen

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening

av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av folkskoleseminarierna eller eljest kan varda stadgad, vara

pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han

innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter, sköta de med befattningen

förenade göromål;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av

den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att vid en

möjligen inträdande förändrad organisation av undervisningsväsendet

ävensom eljest, då Eders Kungl. Maj:t, med hänsyn till undervisningsväsendets

behov, efter vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt, låta sig

förflyttas till annan befattning inom undervisningsväsendet, dock att

befattningshavare, som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad

att av statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad till

det belopp, Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

att annan befattningshavare än övningsskollärare, skall vara skyldig

underkasta sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda stadgade rörande

elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa;

att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig de

bestämmelser, som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot

smittosam lungsot;

att med rektors-, ämneslärar- eller övningsskollärarbefattning vid

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Riksdagens skrivelse Nr 394.

folkskoleseminarium icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens

eller kommuns stat;

att innehavare av övningslärarbefattning vid folkskoleseminarium

skall vara underkastad de ändrade bestämmelser, som kunna varda stadgade

ifråga om förening av dylik befattning med annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid folkskoleseminarium ej må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom

aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt ej

skolöverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning,

att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka

hinderligt för tjänstgöringen vid folkskoleseminariet, finner uppdraget eller

befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; samt

att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig i enskilda,

kommunala eller andra läroanstalter, så framt ej, vad angår lektor,

övningsskollärare eller övningslärare, vederbörande rektor, efter av skolöverstyrelsen

angivna riktlinjer, eller, vad angår rektor, skolöverstyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid folkskoleseminariet, finner uppdraget kunna få mottagas och tills

vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare,

utom rektorer och lärare i trädgårdsskötsel, beräknas utgå för läsårets

antal läsveckor, samt att de i rektors och trädgårdslärares avlöning ingående

tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår, dock

för rektor till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda

bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t fastställas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid, ban eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

förordnats att uppehålla befattningen;

att, därest annan befattningshavare än nedan avsedda övningslärare

av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, befattningshavaren äger

uppbära hela lönen jämte hyresersättning eller hyresbidrag, där sådant

förekommer, men att, därest befattningshavaren eljest undfår ledighet,

såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

65

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag,

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning

är lagligen förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren kan

förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå

så mycket av lönen eller hyresersättningen eller hyresbidraget, som för

befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;

att, därest annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel är tjänstledig

på grund av sjukdom, befattningshavaren äger åtnjuta tre fjärdedelar

av vad han skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst, men

att, därest sådan övningslärare eljest undfår ledighet, såsom för svag

hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller i

behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren kan förpliktas

att under ledigheten av honom eljest tillkommande avlöning avstå

så mycket, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas

skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom hyresersättning eller hyresbidrag, där

sådant förekommer, utgå till månadens slut;

i fråga om å/dersti/lägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 käft. (Nr 394.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Riksdagens skrivelse Nr 394.

last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,

och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas ej mindre den tid,

som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till

innehavande befattning, eller, vad angår annan befattningshavare än lektor

och lärare i trädgårdsskötsel, tjänst å den gamla avlöningsstaten av motsvarande

eller jämförlig beskaffenhet, oavsett om avlöningen vid tjänsten

varit å samma stat uppförd eller å extra stat utgått såsom arvode, än

även, vad angår lektor, i förekommande fall den föregående extra ordinarie

tjänstgöringstid, han enligt de före den 1 januari 1905 gällande bestämmelser

ägt tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg;

att, därest manlig adjunkt vid folkskoleseminarium eller allmänt

läroverk, vilken befordras till lektor vid folkskoleseminarium, intjänat tre

ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som

lektor;

att lektor må tillgodoräknas den tid, under vilken han må hava

tjänstgjort som ordinarie lektor vid allmänt läroverk eller efter vunnen

behörighet till lektorstjänst vid folkskoleseminarium må hava tjänstgjort

som ordinarie lektor vid högre lärarinneseminariet, tekniskt gymnasium,

teknisk fackskola eller teknisk elementarskola, ävensom den tid, under

vilken han efter vunnen behörighet till lektorstjänst vid högre allmänt

läroverk må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och den 18 maj 1878

omförmälda docenter vid universiteten ävensom de i kungl. kungörelsen

den 23 november 1906 omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs

högskolor må äga att, efter vunnen befordran vid folkskoleseminarium,

för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, dock ej utöver

tre år, de vid universitet eller någon av omförmälda högskolor med nit

och skicklighet deltagit i undervisning av den omfattning, som, utan avseende

å huruvida docent varit innehavare av docentstipendium eller icke,

av Eders Kungl. Maj:t bestämmes;

att övningsskollärare må för erhållande av ålderstillägg tillgodoräknas

tjänstgöring som ordinarie lärare vid folkskola, skeppsgosseskola

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

67

eller högre folkskola, tjänstgöring vid under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium

under den tid statsbidrag utgått till hans avlönande enligt

bestämmelserna om statsbidrag till folkskollärares avlönande ävensom

tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem, som åtnjuter

statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl. Maj:t stadfäst reglemente

eller ock är av Eders Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt

;

att annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel må tillgodoräknas

dels föregående tjänstgöring som ordinarie övningslärare vid högre

allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet, dels ock den tid, han,

efter vunnen kompetens till övningslärartjänst vid folkskoleseminarium,

tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid realskola, på det sätt att

två års tjänstgöring vid sådan skola må räknas lika med ett års tjänstgöring

vid seminarium; dock att övningslärare vid övergång från realskola

till folkskoleseminarium, där tjänstgöringen omfattar minst lika

mänga undervisningstimmar som vid realskolan, må omedelbart tillgodoföras

så många ålderstillägg, att ingen löneminskning vederfares honom;

att lärare i trädgårdsskötsel må tillgodoräknas intill tio år av den

tid, under vilken han före inträde å den nya lönestaten tjänstgjort vid

folkskoleseminarium med åtnjutande av för full tjänstgöring stadgat

arvode; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han

enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension eller, vad angår övningsskollärare, bestämmelserna i reglementet

för folkskollärarnas pensionsinrättning är skyldig att från tjänsten avgå,

icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av lärare i trädgårdsskötsel under en

månad å tid av året, som av rektor bestämmes;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall, vad angår annan befattningshavare än övningsskollärare,

gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension är vid tiden för de nya staternas ikraftträdande eller, såvitt

angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet

till befattningen stadgat; dock att annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel,

som med eller under år 1919 utnämnes till ordinarie be
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 394.

fattning, skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i berörda

hänseenden, som under nämnda år kunna varda meddelade; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall för övningsskollärare gälla vad i reglementet

för folkskollärarnas pensionsinrättning är eller kan varda stadgat;

e) förklarat,

att ovannämnda villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar

gälla i fråga om de adjunkter, vilka tilläventyrs komma att uppföras å

övergångsstat;

att i fråga om sistnämnda befattningshavare skall gälla, att adjunkt,

manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas de tjänstår utöver tre, han eller

hon, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,

tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, dock

ej mer än tio år;

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning

vid folkskoleseminarium, skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda

villkor och bestämmelser;

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före

den 15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig vare sig ny

avlöningsstat eller övergångsstat och därvid fästade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna

vid dem enligt dittills gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner;

samt

att adjunkt, manlig eller kvinnlig, vilken icke varder uppförd på

ny stat eller övergångsstat, skall, samtidigt som de nya staterna träda i

i kraft, uppföras å allmänna indragningsstaten,

att å allmänna indragningsstaten uppförd befattningshavare skall

bibehållas vid ej mindre honom eller henne enligt nu gällande bestämmelser

tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, varav befattningshavaren

vid överflyttningen är i åtnjutande, än även honom eller henne vid

1918 års utgång tillkommande tillfällig löneförbättring; dock med skyldighet

dels att, i händelse befattningshavaren, efter förflyttning till indragningsstaten,

erhåller annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens eller

kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten,

såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna samt,

därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga berörda nya

avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare svarande avdrag, dels ock

att, när befattningshavare, kvarstående å indragningsstaten, uppnått den

för pension stadgade levnadsåldern, åtnöjas med pension å indragnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(59

Riksdagens skrivelse Nr 394.

stat motsvarande den del av avlöningsförmånerna, som iiro att hänföra

till lön jämte ålderstillägg;

d) höjt det ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna med 656,815

kronor eller från 849,025 kronor till 1,505,840 kronor;

e) höjt det ordinarie anslaget till stipendier för seminarieelever

med 28,800 kronor eller från 150,225 kronor till 179,025 kronor;

havande det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

härigenom ökats från nuvarande 999,250 kronor med 685,615

kronor till 1,684,865 kronor;

f) till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna

i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå på extra stat

för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 6,200 kronor;

g) medgivit, att från och med år 1919 tills vidare, och intill dess

Eders Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, hyresbidrag må utgå

vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie manlig lektor med

800 kronor, till ordinarie manlig adjunkt å övergångsstat med 600 kronor,

till ordinarie lärare i teckning med 500 kronor, till ordinarie lärare i

gymnastik med 500 kronor, till extra ordinarie ämneslärare, som tjänstgjort

under fyra lästerminer vid folkskoleseminarium, allmänt läroverk

eller annan under läroverksöverstyrelsens eller skolöverstyrelsens inseende

ställd läroanstalt, med 500 kronor och till extra ordinarie ämneslärare,

som fullgjort sådan tjänstgöring under tio lästerminer, med 600 kronor,

samt

vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie manlig lektor i

första lönegraden med 700 kronor, i andra lönegraden med 850 kronor

och i tredje lönegraden med 1,000 kronor, till ordinarie manlig adjunkt

å övergångstat i första lönegraden med 450 kronor, i andra lönegraden

med 575 kronor samt i tredje, fjärde eller femte lönegraderna med 700

kronor, till ordinarie lärare i teckning med 300 kronor, till ordinarie

lärare i gymnastik med 300 kronor, till vikarierande adjunkt å vakant

tjänst med 450 kronor och till annan extra ordinarie ämneslärare med

300 kronor;

h) för sistberörda ändamål på extra stat för år 1919 beviljat ett

förslagsanslag av 12,000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 394.

V. Beträffande lärarpersonalen vid folk- och småskolor:

a) bestämt

att för ordinarie lärare vid folkskola avlöningen skall utgöra, förutom

fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens

pris, 2,100 kronor för manlig och 1,900 kronor för kvinnlig lärare, vartill

kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år, komma tre ålderstillägg, vart

och ett å 300 kronor för manlig och 200 kronor för kvinnlig lärare;

att för extra ordinarie och vikarierande folkskollärare avlöningen skall

utgöra, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt

ortens pris, 1,700 kronor för manlig och 1,500 kronor för kvinnlig lärare;

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tills vidare jyed

ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning, avlöningen skall

utgöra, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt

ortens pris, 1,200 kronor, vartill kunna, efter respektive 5, 10

och 15 år, komma tre ålderstillägg, vart och ett å 150 kronor; dock att

härifrån må undantagas sådan oexaminerad lärare, som vid den nya löneregleringens

ikraftträdande är berättigad till helt ålderdomsunderstöd eller

som blivit antagen efter den 31 december 1907;

att för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola, vilken blivit anställd på viss tid eller såsom

vikarie, ävensom för sådan tills vidare anställd lärare, vilken ej kan

komma i åtnjutande av nyss förordade avlöningsförmåner, avlöningen

skall utgöra, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning

enligt ortens pris, 1,000 kronor; samt

att för manlig lärare vid småskola och vid mindre folkskola ävensom

manlig biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd före den 1

januari 1919, avlöningen skall utgå med 200 kronor utöver vad lärare

tillhörande småskollärarkåren i allmänhet åtnjuter;

b) medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor

och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den uppfattning,

åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning,

torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas, ävensom

de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda villkor

och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

c) godkänt följande grunder i fråga om utgående av statsbidrag till

lärare vid folkskolor och småskolor:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 304.

71

I.

Till bestridande av kostnaderna för den vid folk- och småskolor anställda

lärarpersonalens avlöning skall skoldistrikt av statsmedel erhålla

bidrag, bestämt i förhållande till den lagstadgade kontanta avlöningen på

sätt här nedan sägs, därvid skall iakttagas, att statsbidrag icke utgår för

längre undervisningstid än åtta månader om året.

1. Statsbidraget utgår för år med ett belopp motsvarande

A) för ordinarie folkskollärare:

a) nio tiondedelar av grundlönen för kvinnlig lärare samt, om

läraren är man, därutöver hela skillnaden mellan grundlönen för manlig

och för kvinnlig lärare; samt

b) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren må vara berättigad;

skolande dock härvid iakttagas

att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på grund av särskilt

förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning

i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller

revisorer, det skall ankomma på Eders Kungl. Maj:t att, med iakttagande

av vad här nedan i mom. 2 sägs, bestämma, om och i vad mån bidrag av

statsmedel skall till lärarens avlöning utgå;

att, om läraren erhållit tjänstledighet av annan anledning, än på

grund av styrkt sjukdom eller för att på grund av särskilt förordnande

eller val fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst

eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, statsbidrag

till hans avlöning ej skall utgå, med mindre, därest ledigheten överskrider

viss av Eders Kungl. Maj:t bestämd maximitid, vederbörande folkskolinspektör

vitsordat, att sådant må utan hinder av nämnda omständighet

äga rum, eller, då folkskolinspektören icke ansett sig kunna tillstyrka

statsbidrags utgående till den tjänstledige lärarens avlöning, skolöverstyrelsens

medgivande erhållits; samt

att, om läraren uppnått den för erhållande av hel pension stadgade

levnadsåldern, statsbidrag till hans avlönande icke skall utgå, med

mindre vederbörande folkskolinspektör vitsordat, att sådant må utan hinder

av nämnda omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören icke

ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till sådan lärare, skolöverstyrelsens

medgivande erhållits;

B) för extra ordinarie folkskollärare: nio tiondedelar av arvodet

för kvinnlig lärare samt, om läraren är man, därutöver hela skillnaden

mellan arvodet för manlig och för kvinnlig lärare;

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Riksdagens skrivelse Nr 394.

C) för vikarie å ordinarie förskollärare änst och å extra ordinarie

f olkskollärart j änst:

a) om tjänsten är ledig eller om innehavaren av tjänsten åtnjuter

tjänstledighet utan att statsbidrag utgår till hans avlöning: nio tiondedelar

av arvodet för kvinnlig vikarie å tjänsten samt, om vikarien är

man, därutöver hela skillnaden mellan arvodet för manlig och kvinnlig

vikarie å tjänsten;

b) om innehavaren av tjänsten erhållit tjänstledighet för att, på

grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller

bestrida befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess

utskott eller revisorer: så stor del av vikariatsarvodet, som Eders Knngl.

Maj:t, med iakttagande av vad här nedan i mom. 2 sägs, för det särskilda

fallet bestämt skola av statsmedel utgå; samt

c) om innehavaren av tjänsten eller, därest tjänsten är ledig, den,

som under ledigheten uppehåller densamma, erhållit tjänstledighet på

grund av styrkt sjukdom: det belopp, som, utöver vad den tjänstledige

läraren av sin avlöning avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

skolande statsbidrag till vikariens avlönande utgå för det fall, att

till vikarie antagits redan pensionerad lärare, endast för så vitt folkskolinspektören

vitsordar vikariens lämplighet, samt för det fall, att vikarien

icke avlagt för behörighet till tjänsten föreskriven examen, endast för så

vitt folkskolinspektören vitsordar, att vikarie, som avlagt sådan examen,

icke kunnat erhållas samt att vikarien befunnits duglig;

D) för lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor, vilka blivit anställda tills vidare med ömsesidig

rätt till minst fyra månaders uppsägning:

a) nio tiondedelar av grundlönen för småskollärare i allmänhet

samt i de särskilda fall, där manlig lärare blivit anställd före den 1

januari 1919, den sådan lärare tillkommande särskilda avlöningsförhöjning;

samt

b) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren må vara berättigad;

skolande dock härvid iakttagas

att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på grund av särskilt

förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning

i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer,

det skall ankomma på Eders Kungl. Maj:t att, med iakttagande av vad

här nedan i mom. 2 sägs, bestämma, om och i vad mån bidrag av statsmedel

skall till lärarens avlöning utgå;

att, om läraren erhållit tjänstledighet av annan anledning, än på

grund av styrkt sjukdom eller för att på grund av särskilt förordnande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

VA

eller val fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens

tjänst eller tjänstgöra bos riksdagen, dess utskott eller revisorer, statsbidrag

till lians avlöning ej skall utgå, med mindre, därest ledigheten

överskrider viss av Eders Kungl. Maj:t bestämd maximitid, vederbörande

folkskolinspektör vitsordat, att sådant må utan hinder av nämnda omständighet

äga rum, eller, då folkskolinspektören icke ansett sig kunna

tillstyrka statsbidrags utgående till den tjänstledige lärarens avlöning,

skolöverstyrelsens medgivande erhållits; samt

att, om läraren uppnått den för erhållande av helt ålderdomsunderstöd

eller hel pension stadgade levnadsåldern, statsbidrag till hans

avlönande icke skall utgå, med mindre vederbörande folkskolinspektör

vitsordat, att sådant må utan hinder av nämnda omständighet äga rum,

eller, då folkskolinspektören icke ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags

utgående till sådan lärare, skolöverstyrelsens medgivande erhållits;

E) för lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor och biträdande

lärare vid folkskolor, vilka blivit anställda på viss tid: nio

tiondedelar av arvodet för sådana lärare i allmänhet samt i de särskilda

fall, där manlig lärare blivit anställd före den 1 januari 1919, den sådan

lärare tillkommande särskilda avlöningsförhöjning;

F) för vikarie å lärartjänst vid småskola, lärartjänst vid mindre

folkskola samt biträdande lärartjänst vid folkskola:

a) om tjänsten är ledig eller om innehavaren av tjänsten åtnjuter

tjänstledighet utan att statsbidrag utgår till hans avlöning: nio tiondedelar

av arvodet för vikarie å tjänsten;

b) om tjänstens innehavare erhållit tjänstledighet för att, på grund

av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida

befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer: så stor del av vikariatsarvodet, som Eders Kungl. Maj:t,

med iakttagande av vad här nedan i mom. 2 sägs, för det särskilda fallet

bestämt skola av statsmedel utgå; samt

c) om tjänstens innehavare eller, därest tjänsten är ledig, den, som

under ledigheten uppehåller densamma, erhållit tjänstledighet på grund

av styrkt sjukdom: det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren

av sin avlöning avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

skolande statsbidrag till vikariens avlönande utgå för det fall, att

till vikarie antagits redan pensionerad lärare, endast för så vitt folkskolinspektören

vitsordar vikariens lämplighet, samt för det fall att vikarien

icke avlagt för behörighet till tjänsten föreskriven examen, endast för så

vitt folkskolinspektören vitsordar, att vikarie, som avlagt sådan examen,

icke kunnat erhållas, samt att vikarien befunnits duglig.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 134 käft. (Nr 394.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 394.

2. Vid bestämmandet av statsbidrag dels till avlöning åt sådan

lärare, som erhållit tjänstledighet för att på grund av särskilt förordnande

eller val fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens

tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer,

dels till arvode åt den för honom förordnade vikarie skall hänsyn tagas

därtill, att ingen ändring må komma att ske i fråga om det kontanta

belopp, som det eljest åligger skoldistriktet att tillskjuta till avlöningen

åt den lärare, som erhållit nämnda tjänstledighet.

II.

Som villkor för erhållande av statsbidrag enligt ovan angivna

grunder skall gälla

1) att undervisningen vid skolan fortgår minst åtta månader om

året, därest icke Eders Kungl. Maj:t genom särskilt beslut medgivit inskränkning

i den sålunda stadgade undervisningstiden;

2) att lärarens avlöningsförmåner, såväl den kontanta avlöningen

som ock naturaförmånerna, fullt motsvara vad i sådant avseende stadgas;

samt dessutom

3) om bidrag sökes till avlöning av lärare vid småskola: att småskolan

motsvarar sådan skolas ändamål att meddela grundläggande undervisning;
4)

om bidrag sökes till avlöning av lärare vid mindre folkskola:

att den mindre folkskolan är inrättad under sådana förhållanden, som

enligt folkskolestadgan göra densamma berättigad;

5) om bidrag sökes till avlöning av biträdande lärare vid folkskola:

att folkskolan icke lider men därav, att biträdande lärare i stället för

examinerad folkskollärare därvid är anställd; samt

6) om bidrag sökes till nyinrättad lärartjänst: att folkskolinspektören

skall vitsorda tjänstens behövlighet.

III.

1. För utbekommande av statsbidrag enligt förestående stadganden

böra hinder ej möta därav,

att småskola, mindre folkskola, flyttande folkskola eller fast folkskola

under kalenderåret med avseende å skolans art i vederbörlig ordning

förändrats, i vilken händelse statsbidrag till det för varje fall bestämda

belopp må utgå för de tider av året, då skolan under de särskilda

formerna varit i verksamhet, dock med iakttagande av vad i mom. 2

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394. 75

här nedan säges om statsbidrag till avlönande av ordinarie och med sådan

likställd lärare eller

att skola eller lärartjänst på grund av minskat barnantal eller

skolväsendets omorganisation upphört under året eller ny skola eller ny

lärartjänst inrättats under året och av sådan anledning undervisningen

icke fortgått hela den stadgade tiden, i vilken händelse statsbidrag

må utgå enligt vad i mom. 2 här nedan sägs, eller

att undervisningen vid skolan till följd av rådande smittosam

sjukdom måst, för någon tid inställas, eller

att vid förfall för lärare på grund av sjukdom eller vid inträffad

ledighet undervisningen icke kunnat fortgå hela den för kalenderåret stadgade

tiden, i vilken händelse statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen

bedrivits, såvida folkskolinspektören vitsordar, att vikarie ej kunnat

erhållas.

2. Statsbidraget skall utgå för ordinarie folkskollärare samt lärare,

som blivit anställda tills vidare, efter kalenderår och för övriga

lärare efter läsår, och skall i följd härav, där lärares anställning börjar

eller upphör under loppet av kalenderår, statsbidraget utgå: i förra fallet

för varje månad, under vilken läraren det året innehaft anställning,

med en tolvtedel, i senare fallet för varje månad, under vilken läraren

det året tjänstgjort, med en åttondedel av det för år stadgade statsbidraget,

med iakttagande dock av föreskriften här ovan, att statsbidrag icke

utgår för längre undervisningstid än åtta månader om året.

IY.

I fråga om tillämpningen av de under I—III angivna grunder

må det ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som i detta avseende kunna befinnas erforderliga,

d) förklarat,

att ordinarie folkskollärare, som tillsatts före den 1 januari 1919,

ävensom lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola, vilken före den 1 januari 1919 erhållit den fastare

anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2 av folkskolestadgan,

skall, därest han icke ingår på den nya löneregleringen och

därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension

eller ålderdomsunderstöd enligt nu gällande bestämmelser; samt

att, i det fall att ordinarie folkskollärare eller lärare vid småskolor,

lärare vid mindre folkskolor eller biträdande lärare vid folkskolor med

sådan fastare anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 394.

av folkskolestadgan, icke ingår på den nya lönestaten, statsbidraget till

sådan lärares avlöning skall efter den 1 januari 1919 utgå efter hittills

gällande grunder;

e) höjt följande i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda

ordinarie förslagsanslag, nämligen

anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från

dess nuvarande belopp, 17,440,000 kronor, med 22,695,000 kronor till

40,135,000 kronor,

anslaget till avlöningsbidrag åt sjukvikarier för lärare vid folkoch

småskolor från dess nuvarande belopp, 282,000 kronor, med 201,000

kronor till 483,000 kronor, samt

anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets

nordligaste trakter bosatta finnar från dess nuvarande belopp, 225,000

kronor, med 75,000 kronor till 300,000 kronor.

TI. Beträffande lärarpersonalen vid högre folkskolor:

a) bestämt

att 1) lärarpersonalen vid sådana högre folkskolor, vilka hava en mera allmän

läggning av sin praktiska undervisning, skall åtnjuta följande avlöningsförmåner:

rektor ett särskilt arvode av 300 kronor vid tvåklassig, 600 kronor

vid treklassig och 800 kronor vid fyraklassig högre folkskola;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller

motsvarande ersättning, icke understigande 500 kronor, 2,800 kronor,

vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg vart och ett å 400 kronor,

att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller

motsvarande ersättning, icke understigande 350 kronor, 2,400 kronor,

vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor,

att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full

tjänstgöring arvode av 2,500 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full

tjänstgöring arvode av 2,300 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode, uppgående till hälften av arvodet

för ordinarie rektor vid skolan;

manlig lärare i gymnastik och i musik 90 kronor för varje veckotimme;
annan

manlig timlärare 95 kronor för varje veckotimme;

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 304

77

kvinnlig lärare i gymnastik och i musik 85 kronor för varje veckotimme;
annan

kvinnlig timlärare 90 kronor för varje veckotimme; samt

lärarinna i husligt arbete 75 kronor för varje veckotimme;

att 2) lärarpersonalen vid sådana högre folkskolor, vid vilka undervisningen enligt

beslut av Eders Kung!. Maj:t är inriktad på visst yrke eller viss yrkesgrupp, skall åtnjuta

följan de a vlön ing s form åner:

rektor enahanda avlöningsförmåner, som ovan hes.tämts;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller

motsvarande ersättning, icke understigande 500 kronor, 3,100 kronor,

vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor,

att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle

eller motsvarande ersättning, icke understigande 350 kronor, 2,650 kronor,

vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300

kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full

tjänstgöring arvode av 2,650 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full

tjänstgöring arvode av 2,450 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode, uppgående till hälften av arvodet

för ordinarie rektor vid skolan;

manlig lärare i gymnastik och i musik 90 kronor för varje veckotimme

;

annan manlig timlärare 110 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig lärare i gymnastik och i musik 85 kronor för varje veckotimme

;

annan kvinnlig timlärare 100 kronor för varje veckotimme; samt

lärarinna i husligt arbete 80 kronor för varje veckotimme; samt

att, därest den årliga lärotiden i högre folkskola enligt det för

skolan fastställda reglementet är längre än 36 veckor, lärare med full

tjänstgöring skall för varje vecka därutöver äga utbekomma en trettiondesjättedel

av den kontanta minimilönen;

b) medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse

med den uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet

uttalat sin anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande

böra stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tilllämpning av

omförmälda villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 394.

c) föreskrivit

att i fråga om utgående av statsbidrag till högre folkskolor skola,

förutom vad angår själva organisationen och därmed sammanhängande

eller likartade spörsmål, gälla följande grunder:

I.

Statsunderstöd till högre folkskola med en mer allmän läggning av

sin praktiska undervisning utgår med 2,400 kronor för årsklass. Är årsklass

delad i klassavdelningar enligt närmare angivna bestämmelser, utgår

statsbidrag med samma belopp till varje sådan avdelning.

Utöver statsbidrag till årsklass eller klassavdelning utgå till varje

högre folkskola av nu angiven art följande bidrag:

a) för varje manlig ordinarie lärare: 400 kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande lärare med

full tjänstgöring: 200 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för honom stadgade särskilda

arvodet;

d) för varje ordinarie lärare: ett belopp, motsvarande de läraren

tillkommande ålderstillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

lärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,

som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,

erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av

offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som

Eders Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom:

det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning

avstått, erfordras till arvode åt vikarien.

n.

Till högre folkskola, där undervisningen enligt beslut av Eders

Kung]. Maj:t är inriktad på visst yrke eller yrkesgrupp, utgår statsunderstödet

till årsklass med 2,650 kronor. Är årsklass delad i

klassavdelningar enligt närmare angivna bestämmelser utgår statsbidrag

med samma belopp till varje sådan avdelning.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 394.

79

Utöver statsbidrag- till årsklass eller klassavdelning utgå till varje

högre folkskola av nu angiven art följande bidrag:

a) för varje manlig ordinarie lärare: 450 kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande lärare med

full tjänstgöring: 200 kronor;

e) för rektor: två tredjedelar av det för honom stadgade särskilda

arvodet;

d) för varje ordinarie lärare: ett belopp, motsvarande de läraren

tillkommande ålderstillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

lärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,

som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,

erfordras till arvode åt vikarien, och om tjänstledigheten förorsakas av

offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders

Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt

sjukdom: det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin

avlöning avstått, erfordras till arvode åt vikarien;

g) för lärare, vilken meddelar fackundervisning i ämne, som i det

för skolan fastställda reglementet betecknas såsom yrkesämne: för tillökning,

enligt de närmare bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t med

delas, av arvodet åt sådan lärare för högst sex veckotimmar inom varje

klassavdelning i andra, tredje och fjärde årsklasserna högst 45 kronor

för varje veckotimme.

m.

I fråga om tillämpningen av de ovan angivna grunder må det

ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, vilka

i detta avseende kunna befinnas erforderliga.

d) förklarat,

att ordinarie lärare vid högre folkskola, vilken tillsatts före den 1

januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya löneregleringen

och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension

enligt nu gällande bestämmelser,

e) höjt följande i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslag,

nämligen

anslaget till understöd åt högre folkskolor från dess nuvarande

belopp, 157,000 kronor, med 253,000 kronor till 410,000 kronor, samt

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 394.

anslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre

folkskola från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 1,000 kronor

till 3,000 kronor.

VII. Beträffande lärarpersonalen vid kommunala inellanskolor:

a) bestämt

att lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor skall åtnjuta följande

avlöningsförmåner:

rektor särskilt arvode av 1,000 kronor;

biträdande föreståndarinna, förutom avlöningsförmåner såsom ordinarie

ämneslärare, särskilt arvode av 200 kronor;

ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller

motsvarande ersättning, icke understigande 500 kronor, 3,300 kronor,

vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor,

att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller

motsvarande ersättning, icke understigande 350 kronor, 2,800 kronor,

vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor,

att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;

extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full

tjänstgöring arvode av 2,900 kronor;

extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full

tjänstgöring arvode av 2,600 kronor;

vikarierande rektor särskilt arvode av 500 kronor;

vikarie för biträdande föreståndarinna, förutom avlöningsförmåner

såsom ordinarie ämneslärare, särskilt arvode av 200 kronor;

manlig timlärare i läsämne: 105 kronor för varje veckotimme;

kvinnlig timlärare i läsämne: 95 kronor för varje veckotimme;

manlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik: 90 kronor föi

varje veckotimme;

kvinnlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik: 85 kronor förvar

je veckotimme;

manlig lärare i slöjd: 80 kronor för varje veckotimme; samt

kvinnlig lärare i huslig ekonomi, i kvinnligt handarbete och i slöjd:

75 kronor för varje veckotimme;

b) medgivit, att Eders Kungl. Maj:t ma äga att utfärda de närmare

villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den

uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 31)4.

81

anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande höra stadgas,

ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda

villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;

e) föreskrivit,

att i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala mellanskolor

skola, förutom vad angår själva organisationen och därmed sammanhängande

eller likartade spörsmål, gälla följande grunder:

I.

Statsunderstöd till kommunal mellanskof utgår med 11,200 kronor

för år samt därutöver med ett belopp av 2,800 kronor för år till parallellavdelning

av årsklass, dock att sådant understöd må utgå till högst

så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer vid iakttagande

därav, att minst 30 lärjungar komma på varje sådan avdelning inom

årsklassen, innan ny klassindelning upprättas inom densamma. Härjämte

må skola, däri flickor undervisas, kunna erhålla ett särskilt understöd

till undervisning i huslig ekonomi, ej överstigande 600 kronor för år.

Härförutom skola till varje kommunal mellanskof utgå följande

bidrag:

a) för varje manlig ordinarie ämneslärare: 500 kronor;

b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare

med full tjänstgöring: 300 kronor;

c) för rektor: två tredjedelar av det för ifrågavarande befattningshavare

stadgade särskilda arvodet; för biträdande föreståndarinna: det

till henne utgående särskilda arvodet;

d) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp, motsvarande de

läraren tillkommande ålderstillägg;

e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie

ämneslärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,

som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,

erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av

offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders

Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer; samt

f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis

ledig lärarbefattning, men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt

sjukdom: det belopp, som utöver vad den tjänstledige läraren av sin

avlöning avstatt, erfordras till arvode åt vikarien.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 Käft. (Nr 394.) IT

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 394.

II.

I fråga om tillämpningen av ovan angivna grunder, må det ankomma

på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, vilka

i detta avseende kunna befinnas erforderliga.

d) förklarat, att ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, vilken

tillsatts före den 1 januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya

löneregleringen och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning0

och pension enligt nu gällande bestämmelser; samt

e) höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala

mellanskolor från dess nuvarande belopp, 340,000 kronor, med 342,000

kronor till 682j000 kronor. o .. .

än dven anhålla, det Eders Kungl. Maj:t täcktes avagabringa en

utredning ifråga om pensionsförhållandena för övnmgslärare vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskolesemmarierna

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning kan

föranleda.

Stockholm den 19 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Sonor.

182829

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.