Skrivelse, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, folkoch småskolorna, de högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna jämte i ärendet väckta motioner.
1918-06-19 · 82 sidor, varav 73 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 73 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1918:394, Skrivelse, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, folkoch småskolorna, de högre folkskolorna och de kommunala mellanskolorna jämte i ärendet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 394.
1
Nr 394.
Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.
Riksdagens skrivelse, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
löne- och pensionsreglering för lärarpersonalerna
vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna, de högre
folkskolorna och de kommunala mellanskolorna jämte i
ärendet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 197.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna statsverkspropositionen
har Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen
att, i avbidan på proposition angående löne- och pensionsreglering
för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna, de högre folkskolorna och
de kommunala mellanskolorna för sådant ändamål under riksdagens
åttonde huvudtitel beräkna
dels ifråga om lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet ett
belopp av 65,000 kronor, därav såsom ökning av det ordinarie anslaget
till seminariet 43,000 kronor samt på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,
högst 22,000 kronor, till extra och vikarierande lärare m. m.
(punkten 135);
dels beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken ett
belopp av 1,860,000 kronor, därav såsom ökning av det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken 1,400,000 kronor samt på extra
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 käft. (Nr 394.) 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 394.
Kung!. Maj:
proposition
nr 260.
stat för år 1919 såsom förslagsanslag, högst 460,000 kronor, till extra och
vikarierande lärare m. m. (punkten 138);
dels vad angår lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna
en ökning av det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt nämnda skolor
med 310,000 kronor (punkten 153);
dels beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna ett belopp
av 670,000 kronor, därav 663,800 kronor såsom ökning av det ordinarie
anslaget till nämnda seminarier, samt på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,
högst 6,200 kronor, till hyresbidrag till rektorerna vid vissa
folkskoleseminarier (punkten 160);
dels ifråga om stipendier för seminarieelever eu ökning av det i
riksstaten under åttonde huvudtiteln på ordinarie stat för ändamålet uppförda
anslaget med 28,000 kronor (punkten 161);
dels vidkommande lärarpersonalen vid folk- och småskolor ett belopp
av 22,500,000 kronor, därav 22,074,000 kronor såsom ökning av det ordinarie
förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folk- och småskolor, 335,000
kronor såsom ökning av det ordinarie förslagsanslaget till avlöningsbidrag
till sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor samt 91,000 kronor
såsom ökning av det ordinarie förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen
bland de i'' rikets nordligaste trakter bosatta finnar (punkten
177);
dels ock vad angår lärarpersonalen vid högre folkskolor en ökning
av det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till understöd åt högre
folkskolor med 293,000 kronor (punkten 183).
ts Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 22 mars 1918 till riks-,
dagen avlåten proposition nr 260, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma
dag, föreslagit riksdagen att
A. Beträffande grunder för kvinnas anställning vid de allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier:
dels medgiva, att infödd svensk kvinna må kunna av Konungen i
stadgad ordning utnämnas och befordras till
rektor vid högre lärarinneseminariet, kvinnligt folkskoleseminarium
och statssamskola,
lektor vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet och
folkskoleseminarium, samt
Riksdagens skrivelse Nr 394.
3
adjunkt vid allmänt läroverk;
dels ock föreskriva, att i fråga om gift kvinnas behörighet att söka
och innehava sådana lärarbefattningar vid ifrågavarande undervisningsanstalter,
till vilka kvinna må kunna befordras, skall gälla
att gift kvinna må till sådan lärarbefattning befordras allenast efter
av Eders Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;
samt
att, därest kvinnlig innehavare av sådan lärarbefattning ingår äktenskap,
hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från befattningen,
därest icke vederbörande skolöverstyrelse med hänsyn till befattningens
behöriga upprätthållande finner det nödigt.
B. Beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken:
dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom
vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet för
övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;
dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för
ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagna villkor och bestämmelser;
dels förklara,
att envar, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning
vid allmänt läroverk, skall vara pliktig underkasta sig nämnda
villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den
15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten
och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;
dels föreskriva, att de till teckningsläraren och musikläraren vid
Göteborgs högre latinläroverk från kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen
nu utgående arvoden å respektive 125 och 150 kronor skola
upphöra att utgå från sagda stipendieinrättning;
dels, i händelse av godkännande av vad utav departementschefen
föreslagits i fråga om avlöningsförmåner och inrättande av nya lärartjänster
ävensom vid bifall till vad i nästföregående moment hemställts,
höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med
1,779,261 kronor eller från 5,890,989 kronor till 7,670,250 kronor;
4
Riksdagens skrivelse Nr 394.
dels och på extra stat för år 1919 anvisa:
till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
ett förslagsanslag, högst 460,000 kronor;
till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken
ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor; samt
till provårskurser för blivande lärare vid de högre allmänna läroverken
i Göteborg ett förslagsanslag, högst 27,350 kronor.
C. Beträffande lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet:
dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom
vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet
för övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;
dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för
ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagna villkor och bestämmelser,
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning
vid högre lärarinneseminariet, skall vara pliktig underkasta sig
nämnda villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den
15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten
och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;
dels, i händelse av godkännande av de utav departementschefen
föreslagna avlöningsförmåner, höja det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet
med 40,135 kronor eller från 76,350 kronor till 116,485
kronor;
dels på extra stat för år 1919 till arvoden åt timlärare och vikarier
vid högre lärarinneseminariet anvisa ett förslagsanslag, högst 16,800
kronor;
dels och medgiva, att från och med år 1919 tillsvidare och till dess
Eders Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer ej mindre den hyresersättning,
som tillkommer rektor och biträdande föreståndarinna, därest fri bostad
ej åtnjutes, må utgå till rektor med 2,400 kronor och till biträdande föreståndarinna
med 1,000 kronor för år räknat, än även det hyresbidrag,
som tillkommer lektor, må utgå med 800 kronor för år.
Riksdagens skrivelse Nr 394.
5
D. Beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna:
dels godkänna de förslag, som av departementschefen i statsrådsprotokollet
framlagts i fråga om avlönings- och pensionsförmåner ävensom
vad därsammastädes föreslagits beträffande tjänstgöringsskyldighet
för övningslärare, att tillämpas från och med år 1919;
dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för
ordinarie befattningshavare, fastställa de av departementschefen i statsrådsprotokollet
föreslagna villkor och bestämmelser;
dels förklara,
att nyssnämnda villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar
gälla i fråga om de adjunkter, vilka tilläventyrs komma att uppföras å
övergångsstat;
att i fråga om sistnämnda befattningshavare skall gälla, att adjunkt,
manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas de tjänstår utöver tre,
han eller hon, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt
läroverk, tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola,
dock ej mer än tio år;
att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning
vid folkskoleseminarium, skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda
villkor och bestämmelser;
att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före
den 15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig vare sig ny
avlöningsstat eller övergångsstat och därvid fästade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem enligt dittills gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner
;
att adjunkt, manlig eller kvinnlig, vilken icke varder uppförd på
ny stat eller övergångsstat, skall, samtidigt som de nya staterna träda i
kraft, uppföras å allmänna indragningsstaten; samt
att å allmänna indragningsstaten uppförd befattningshavare skall
bibehållas vid ej mindre honom eller henne enligt nu gällande bestämmelser
tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, varav befattningshavaren
vid överflyttningen är i åtnjutande, än även honom eller henne vid
1918 års utgång tillkommande tillfällig löneförbättring; dock med skyldighet
dels att, i händelse befattningshavaren, efter förflyttning till indragningsstaten,
erhåller annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens
eller kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten,
såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmå -
6
Riksdagens skrivelse Nr 394.
nerna, samt, därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga berörda
nya avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare svarande avdrag,
dels ock att, när befattningshavare, kvarstående å indragningsstaten, uppnått
den för pension stadgade levnadsåldern, åtnöjas med pension å indragningsstat
motsvarande den del av avlöningsförmånerna, som äro att
hänföra till lön jämte ålderstillägg;
dels, i händelse av godkännande av ovan föreslagna avlöningsförmåner
ävensom i statsrådsprotokollet framlagt förslag angående inrättande
av nya lärartjänster vid folkskoleseminariema samt beredande av medel
för uppvärmning, belysning, materiell m. m. för folkskoleseminariema i
Uppsala, Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna
med 656,815 kronor eller från 849,025 kronor till 1,505,840
kronor;
dels, vid bifall till förslaget om överförande å ordinarie stat av
medel till stipendier åt eleverna i parallellavdelningarna vid folkskoleseminarierna
i Uppsala, Lund och Falun, höja det ordinarie anslaget till
stipendier för seminarieelever med 28,800 kronor eller från 150,225
kronor till 179,025 kronor;
kommande, vid bifall till vad sålunda hemställts, det gemensamma
reservationsanslaget till folkskoleseminariema att ökas från nuvarande
999,250 kronor med 685,615 kronor till 1,684,865 kronor;
dels till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna
i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå på extra
stat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst 6,200 kronor;
dels medgiva, att från och med år 1919 tills vidare, och intill dess
Eders Kung!. Maj:t annorlunda förordnar, hyresbidrag må utgå
vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie manlig lektor med
800 kronor, till ordinarie manlig adjunkt å övergångsstat med 600 kronor,
till ordinarie lärare i teckning med 500 kronor, till ordinarie lärare
i gymnastik med 500 kronor, till extra ordinarie ämneslärare, som tjänstgjort
under fyra lästerminer vid folkskoleseminarium, allmänt läroverk eller
annan under läroverksöverstyrelsens eller folkskolöverstyrelsens inseende
ställd läroanstalt, med 500 kronor och till extra ordinarie ämneslärare,
som fullgjort sådan tjänstgöring under tio lästerminer, med 600 kronor, samt
vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie manlig lektor i första
lönegraden med 700 kronor, i andra lönegraden med 850 kronor och i
tredje lönegraden med 1,000 kronor, till ordinarie manlig adjunkt å övergångsstat
i första lönegraden med 450 kronor, i andra lönegraden med
575 kronor samt i tredje, fjärde eller femte lönegraderna med 700 kronor,
till ordinarie lärare i teckning med 300 kronor, till ordinarie lärare i
Riksdagens skrivelse Nr 394.
7
gymnastik med 300 kronor, till vikarierande adjunkt å vakant tjänst med
450 kronor oeh till annan extra ordinarie ämneslärare med 300 kronor;
dels ock för sistberörda ändamål på extra stat för år 1919 bevilja
ett förslagsanslag av 12,000 kronor.
E. beträffande lärarpersonalen vid folk- och småskolor:
dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med
år 1919;
dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare
villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den
uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin
anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,
ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda
villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;
dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt
förslag till grunder i fråga om utgående av statsbidrag till lärare
vid folkskolor och småskolor;
dels förklara,
att ordinarie folkskollärare, som tillsatts före den 1 januari 1919,
ävensom lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola, vilken före den 1 januari 1919 erhållit den fastare
anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2 av folkskolestadgan,
skall, därest han icke ingår på den nya löneregleringen och
därvid fastade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension
eller ålderdomsunderstöd enligt nu gällande bestämmelser; samt
att, i det fall att ordinarie folkskollärare eller lärare vid småskolor,
lärare vid mindre folkskolor eller biträdande lärare vid folkskolor
med sådan fastare anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom.
2 av folkskolestadgan, icke ingår på den nya lönestaten, statsbidraget
till sådan lärares avlöning skall efter den 1 januari 1919 utgå efter hittills
gällande grunder;
dels ock, vid bifall till i statsrådsprotokollet framlagt förslag till
avlöning för den vid folk- och småskolor anställda lärarpersonal ävensom
därsammastädes framlagt förslag till grunder i fråga om statsbidrags utgående,
höja följande i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie
förslagsanslag, nämligen
anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från
8 Riksdagens skrivelse Nr 39å.
dess nuvarande belopp, 17,440,000 kronor, med 22,695,000 kronor till
40,135,000 kronor;
anslaget till avlöningsbidrag åt sjukvikarier för lärare vid folkoch
småskolor från dess nuvarande belopp, 282,000 kronor, med 201,000
kronor till 483,000 kronor; samt
anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets
nordligaste trakter bosatta finnar från dess nuvarande belopp, 225,000
kronor, med 75,000 kronor till 300,000 kronor.
F. Beträffande lärarpersonalen Tid högre folkskolor
dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med
år 1919;
P dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare
villkor och bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse med den
uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat
sin anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas,
ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda
villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;
dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt
förslag till grunder ifråga om utgående av statsbidrag till högre folkskolor;
dels
förklara, att ordinarie lärare vid högre folkskola, vilken tillsatts
före den 1 januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya
löneregleringen och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning
och pension enligt nu gällande bestämmelser;
dels ock, vid bifall till vad i statsrådsprotokollet föreslagits ej mindre
i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid högre folkskolor än även beträffande
grunder och villkor för utgående av statsunderstöd till ifrågavarande
skolor, höja följande i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslag,
nämligen
anslaget till understöd åt högre folkskolor från dess nuvarande belopp,
157,000 kronor, med 253,000 kronor till 410,000 kronor; samt
anslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre
folkskola från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 1,000 kronor till
3,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 394.
9
G. Beträffande lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor:
dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslag i avseende å avlöningsförmåner, att tillämpas från och med
år 1919;
dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare
villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den
uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat
sin anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande höra stadgas,
ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda
villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;
dels godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagt
förslag till grunder i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala
mellanskolor;
dels förklara, att ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, vilken
tillsats före den 1 januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya
löneregleringen och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning
och pension enligt nu gällande bestämmelser;
dels ock, vid bifall till vad i statsrådsprotokollet föreslagits ej
mindre i fråga om avlöning till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor
än även beträffande grunder och villkor för utgående av statsunderstöd
till ifrågavarande skolor, höja det ordinarie förslagsanslaget till
understöd åt kommunala mellanskolor från dess nuvarande belopp, 340,000
kronor, med 342,000 kronor till 682,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft bland Motioner
andra följande inom riksdagen väckta motioner, nämligen
nr 186 inom första kammaren, däri hemställts, att riksdagen ville besluta,
att manlig lärare vid småskola och mindre folkskola samt biträdande
manlig lärare vid folkskola skall åtnjuta en grundlön, som med
200 kronor överstiger vad riksdagen må bestämma som avlöning åt motsvarande
kvinnlig lärare, och i samband därmed höja anslaget till avlönande
av folk- och småskollärare med 30,800 kronor;
nr 193 inom första kammaren, däri hemställts, att riksdagen ville för
sin del medgiva, att övningsskollärare vid folkskoleseminarium må för
uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna sig tjänstgöring som lärare
vid statsunderstödd uppfostringsanstalt för vanartiga barn, där undervisningen
omfattar i huvudsak samma lärokurser som de, vilka genomgås i
egentlig folkskola; samt
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 käft. (Nr 394.)
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 394.
Allmänna
erinringar.
nr 424 inom andra kammaren, däri hemställts, att riksdagen måtte
med ändring av vad Eders Knngl. Maj:t föreslagit i propositionen nr 260
besluta,
att pensionsberättigad ordinarie folkskollärares skyldighet att avgå
från tjänsten, då han uppnått 60 års ålder, må äga tillämpning allenast
för det fall, att såväl vederbörande skolstyrelse som folkskolinspektör tinna
den pensionsberättigade lärarens avgång nödvändig med hänsyn till skolans
bästa,
att för pensionsberättigad lärare vid småskola, biträdande lärare
vid folkskola samt lärare vid mindre folkskola sådan skyldighet må under
tiden från den 1 januari 1918 till och med den 1 juli 1920 äga tillämpning
allenast för ovan nämnda fall,
att pensionsberättigad lärare vid småskola, biträdande lärare vid
folkskola samt lärare vid mindre folkskola, som under sagda tid blir av
sjukdom urståndsatt att vederbörligen fullgöra sin tjänst, må åtnjuta bidrag
till vikarie efter samma grunder som övriga småskollärare och oberoende
av om läraren kan förete läkarebetyg, att han icke är för all
framtid oförmögen att i tjänsten återinträda.
De förslag, vilka äro i Eders Kungl. Maj:ts omförmälda proposition
förelagda riksdagens prövning, innebära en genomgripande löne- och pensionsreglering
för nästan samtliga lärarkårer vid de allmänna undervisningsanstalterna
i riket. Spörsmålet om en lönereglering för nu ifrågavarande
lärarkårers vidkommande har sedan ett flertal år stått på dagordningen,
och behovet av en ändring i nu gällande avlöningsförhållanden bär jämväl
vid olika tillfällen och från ett flertal båll med styrka betonats. Riksdagen
har också genom den tillfälliga löneförbättring, som de senare
åren beviljats vissa lärarkårer och för innevarande år jämväl samtliga
de kårer, för vilka en definitiv reglering nu ifrågasättes, visat sig behjärta
det läge, i vilket lärarna befinna sig. Då nu efter en grundlig och omfattande
utredning ett förslag till definitiv lönereglering föreligger, har
riksdagen ansett, att denna fråga bör bringas till ett slutligt avgörande.
Till grund för det föreliggande löneregleringsförslaget ligger ursprungligen
ett av den s. k. lärarlönenämnden den 31 oktober 1914 avgivet
betänkande. Nämnda betänkande bar emellertid underkastats en
genomgripande revision, och Eders Kungl. Maj:ts förslag bygger i stort sett
närmast på ett av löneregleringskommittén över detta betänkande avgivet
utlåtande. I väsentligaste delar bar departementschefen uttalat sin anslutning
till de grundsatser, åt vilka löneregleringskommittén i sitt utlå
-
Riksdagens skrivelse Nr 394.
11
tände givit uttryck; endast i vissa punkter tiar departementschefen ansett
sig höra avvika från kommittén, varvid han i några fall följt de meningar,
som inom kommittén reservationsvis gjorts gällande.
Den allmänna utgångspunkten i fråga om avlöningsbeloppens beräknande,
som Eders Kungl. Maj:ts förslag intager, är den, att beträffande
de statsanställda befattningshavare, om vilka nu är fråga, avlöningsbelopp
föreslås, som äro ställda i visst förhållande till vad för närvarande i
ordinarie avlöningar utgår till statstjänstemän i allmänhet, varvid förutsättes,
att de förra ävenledes må komma i åtnjutande av den ytterligare
löneförbättring, vilken i form av krigstidstillägg eller krigstidshjälp eventuellt
kan komma statens tjänstinnehavare i allmänhet till del, samt
att beträffande de kommunalt anställda befattningshavarna hänsyn tagits
till å ena sidan, att krigstidstillägg eller krigstidshjälp ej utgår till dem
å andra sidan att en väsentlig och allmän höjning av deras nuvarande
avlöningar synes erforderlig.
Jämväl riksdagen finner den nu angivna allmänna utgångspunkten
vara den riktiga, enär genom densamma möjlighet vinnes för ett rättvist
tillgodoseende av de olika lärarkårer, om vilka här är fråga.
I den utredning, som legat till grund för det föreliggande förslaget, hava
dryftats vissa allmänna grundsatser beträffande avlönings- och pensionsförhållanden,
vilka till sin innebörd äro av en omfattande och principiell natur;
hit höra, bland annat, spörsmålen om särskilda lönetillägg åt familjeförsörjare,
om förhållandet mellan manliga och kvinnliga befattningshavares avlöning
samt om beräkning av kommunala tjänstår för erhållande av statspension.
Även om vissa av dessa frågor, med hänsyn till den ståndpunkt departementschefen
till dem intagit, sakna en mera direkt betydelse för det
föreliggande löneregleringsförslaget, anser sig riksdagen dock böra i det
följande i korthet beröra desamma.
Härjämte innebär Eders Kungl. Maj:ts proposition en utsträckning
av kvinnas behörighet till lärarbefattningar vid de allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier.
Riksdagen anser sig till en början böra något dröja vid nu berörda
frågor av eu mera principiell innebörd, innan riksdagen ingår på de särskilda
löneregleringsförslagen för olika lärarkårer.
Yad först beträffar frågan om särskilda lönetillägg till familj oför- /_nseaf^''/</a
sörj are, må erinras, hurusom lärarlönenämnden grundat sina lönereg- familjeförsörleringsförslag
på den s. k. behovsprincipen, vars innebörd är, att befatt- jure.
ningshavare, som är familjeförsörjare, skall åtnjuta högre avlöning än
12
Riksdagens skrivelse Nr 394.
Förhållandet
mellan manliga
och kvinnliga
lärares
avlöning.
befattningshavare, som icke är familjeförsörjare, och ansett, att denna
princip bort tillämpas på de kommunalt anställda lärarna men icke på
de statsanställda. Löneregleringskommittén däremot har framhållit, hurusom
principens utformande i detalj visat sig vara föremål för delade
meningar beträffande ett flertal frågor, och med hänsyn härtill pekat på
nödvändigheten av en utredning i ämnet. Departementschefen har, under
uttalande av sina sympatier för den av lärarlönenämnden framlagda löneprincipen,
ansett de av löneregleringskommittén gjorda invändningarna
under förhandenvarande förhållanden utgöra ett avgörande hinder för
förslagets avfattande efter lärarlönenämndens linjer och anslutit sig till
löneregleringskommitténs på hittillsvarande grunder byggda förslag.
Sådant det nu framlagda förslaget föreligger, är det följaktligen
byggt på hittills gällande avlöningsprinciper. Vid sådant förhållande
torde något särskilt yttrande från riksdagens sida i fråga om den under
lönefrågans föregående skeden omdebatterade behovsprincipen icke nu erfordras,
och vill riksdagen nu endast uttala sin anslutning till de av departementschefen
förordade allmänna avlöningsgrunderna.
Emellertid har riksdagen redan i detta sammanhang ansett sig böra
framhålla, hurusom ett uppgivande av principen »särskilda lönetillägg åt
familjeförsörjare» lett till, att de kontanta avlöningsförmånerna för lärare
vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola
blivit i förslaget satta till samma belopp, vare sig sådan lärare är
man eller kvinna, vilket förhållande har att söka sin förklaring däri, att
denna lärarkår nästan uteslutande utgöres av kvinnor. Enär inom samtliga
andra lärarkårer en skillnad göres i avlöningshänseende mellan manlig
och kvinnlig befattningshavare, har riksdagen, med hänsyn till de, om
också fåtaliga manliga lärarna inom småskolekåren, ansett eu motsvarande
skillnad även inom sistnämnda kår befogad och fördenskull anslutit sig
till den motion, som i detta syfte blivit väckt. Till denna fråga återkommer
emellertid riksdagen i det följande.
Enligt lärarlönenämndens beräkningar skulle de kvinnliga lärarnas
avlöning sättas lägre än de manliga lärarnas på grund av dels männens
familjeförsörjningsplikt dels ock männens större arbetsprestation, där
skillnad i sådant avseende förefunnes. Beträffande den del av mannens
avlöning, som kunde anses betingad av hänsyn till hans familj eförsörjningsplikt,
har nämnden ansett det avdrag från den manliga lärarens
avlöning, som kunde anses motsvara familj eförsörjningsbehovet, böra bestämmas
till sådant belopp, att den kvinnliga tjänstemannens effektiva
Riksdagens skrivelse Nr 394. 13
avlöning, för tjänstår räknat, bleve i medeltal omkring 90 procent av
motsvarande manliga tjänstemans effektiva avlöning för tjänstår.
Då nämndens förslag i huvudsakliga hänseenden ansluter sig till
den uppfattning, åt vilken löneregleringskommittén vid ett föregående
tillfälle givit uttryck, har kommittén i förevarande fall icke funnit anledning
nu frångå den sålunda i huvudsak för kommittén och nämnden
gemensamma ståndpunkten.
Departementschefen ansluter sig i sitt förslag till nu angivna beräkningsgrunder.
På sätt av utredningen framgår, har i stort sett någon meningsskiljaktighet
icke varit rådande i avseende å beräkningen av förhållandet
mellan manliga och kvinnliga lärares avlöning. Riksdagen finner sig sakna
anledning till erinran mot de grunder, som i detta hänseende vunnit tilllämpning.
I avseende å grunderna för övningslärarnas avlöning vid de all- Grunderna för
männa läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna örningsiärarinnebär
förslaget i stort sett ett bibehållande av nuvarande avlönings- "yfd^aHsystem.
Även om de på ifrågavarande övningslärare tillämpade avlö- manna läroningsgrunder
enligt riksdagens mening innebära ett rättvist tillgodoseende */,trarinne
av dessa lärare allt efter omfattningen av deras tjänstgöring, har riks- seminariet och
dagen dock icke kunnat undgå att finna systemet i fråga tämligen in- seminarierna.
vecklat och ägnat att hindra önskvärd reda och överskådlighet över dessa
lärares avlöningsförhållanden. Särskilda olägenheter visar det nuvarande
systemet, då det gäller att finna enhetliga grunder i avseende å övningslärarnas
pensionering. Emellertid har riksdagen icke ansett sig under
förhandenvarande förhållanden böra göra någon erinran mot de förslag,
som härutinnan framlagts.
I fråga om pensionsåldern för olika lärarkårer eller lärarkategorier pensionsålder.
hava under ärendets föregående behandling olika meningar gjort sig gällande. stats
I
fråga om de statsanställda lärarna innebär den uppfattning, åt anställda
vilken departementschefen givit uttryck, att beträffande manliga lärare lararelevnadsåldern
skulle för ämneslärare och gymnastiklärare bibehållas vid
nuvarande 65 år, resp. 62 år samt för musiklärare sänkas från nuvarande
65 till 62 år, medan åter tjänståldern skulle sänkas för ämneslärare från
35 till 33 år och för musiklärare från 35 till 30 år. Vad angår kvinnliga
lärare har departementschefen uttalat sig för en höjning av ämneslärarnas
pensionsålder från nuvarande 55 levnads- och 25 tjänstår till
60 levnads- och 30 tjänstår eller alltså samma ålder som för kvinnliga
14
Riksdagens skrivelse Nr 31)4.
Kommun
anställda
lärare.
Grunderna
för kvinnas
anställning
vid de allmänna
läroverken,
högre
lärarinneseminariet
och
statens folkskoleseminarier.
befattningshavare i allmänhet. Lärarna vid de med folkskoleseminarierna
förenade övningsskolorna skulle, ehuru statsanställda, medgivas rätt att
kvarstå i folkskollärarnas pensionsinrättning, och skulle för dem i avseende
å pensionsålder gälla samma bestämmelser som beträffande folkskollärare.
Riksdagen har i detta sammanhang endast velat tillkännagiva, att
riksdagen, då riksdagen haft att skärskåda detta spörsmål mot bakgrunden
av de föreslagna avlöningsbeloppen, icke haft något att erinra mot
den uppfattning, departementschefen i dessa stycken gjort gällande.
Vad angår de kommunalt anställda lärarna har departementschefen
ansett, att beträffande lärare vid folkskolor och högre folkskolor, såväl
manliga som kvinnliga lärare, rätt till hel pension bör inträda vid uppnådda
60 levnads- och 33 tjänstår i stället för vid nuvarande 55 levnads-
och 30 tjänstår, samt att beträffande lärare vid kommunala mellanskolor
rätten till hel pension bör för manlig lärare inträda vid uppnådda
65 levnads- och 33 tjänstår och för kvinnlig lärare vid uppnådda 60
levnads- och 30 tjänstår i stället för nuvarande för såväl manlig som
kvinnlig lärare gällande 55 levnads- och 30 tjänstår.
Även ifråga om nu senast omförmälda lärares pensionsålder har
riksdagen funnit sig böra ansluta sig till departementschefens i detta avseende
uttalade mening.
I fråga om grunderna för kvinnas anställning vid de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier innebär
det föreliggande förslaget dels behörighet för infödd svensk kvinna
att kunna av Konungen i stadgad ordning utnämnas och befordras till
vissa angivna rektors- och ämneslärarbefattningar, dels ock vissa grunder i
fråga om gift kvinnas behörighet att söka och innehava lärartjänster, till
vilka kvinnor skulle kunna befordras. Härjämte har departementschefen
uttalat sig för en utsträckning av kvinnas behörighet till vissa övningslärarbefattningar
vid omförmälda slag av läroanstalter ävensom framlagt förslag
i fråga om kvinnas anställning vid folkskoleseminariernas övningsskolor.
I avseende å de två sistnämnda spörsmålen torde, enär utnämningsrätten
till dessa tjänster icke tillkommer Eders Kungl. Maj:t utan
underordnad myndighet, något särskilt uttalande från riksdagens sida
icke vara erforderligt. Yad däremot angår frågan om kvinnas (resp. gift
kvinnas) behörighet till vissa rektors- och ämneslärarbefattningar, vill
riksdagen anföra följande.
På sätt av statsrådsprotokollet framgår, hava olika meningar gjort
sig gällande vid de utredningar, denna fråga varit underkastad.
Riksdagens skrivelse Nr 304.
15
Lärarlönenämnden har föreslagit, att kvinna må kunna av Konungen
utnämnas och befordras till adjunkt vid realskola för gossar och högre allmänt
läroverk samt till lektor vid högre allmänt läroverk dock med närmare
angiven begränsning, till lektor vid högre lärarinneseminariet, till lektor vid
folkskoleseminarium, dock med viss begränsning, ävensom till rektor vid
statssamskola, högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium.
Löneregleringskommittén åter har förordat, att kvinna må kunna
utnämnas och befordras till adjunkt vid allmänt läroverk utan någon
inskränkning, till lektor vid högre lärarinneseminariet och kvinnligt folkskoleseminarium.
Däremot har kommittén icke ansett sig kunna förorda
förslaget, i vad det avser behörighet för kvinna till lektorstjänst vid
högre allmänt läroverk och manligt folkskoleseminarium eller till rektorsbefattning
vid statssamskola. Inom kommittén har emellertid i en av
fyra ledamöter avgiven reservation gjorts gällande, att enligt reservanternas
mening jämväl senast berörda befattningar böra stå öppna för
kvinnliga sökande.
Till denna sistnämnda uppfattning har även departementschefen
anslutit sig, under uttalande, bland annat, att eu fri och öppen tävlan borde
råda mellan män och kvinnor om nu ifrågavarande slag av befattningar.
De skäl och synpunkter, vilka framträtt och anförts till förmån för
ett öppnande för kvinnor av samtliga ovan omförmälda lärarbefattningar,
hava på riksdagen verkat övertygande, och finner sig riksdagen följaktligen
böra ansluta sig till den uppfattning, som kommit till uttryck i
Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag i denna del. Så mycket mer
har riksdagen ansett sig böra förorda det föreliggande förslaget, som riksdagen
funnit en sådan ståndpunkt såväl stå i fullgod överensstämmelse
med den enligt riksdagens mening riktiga uppfattningen, att kvinnor skola
äga behörighet till sådana befattningar, till vilka de sedan länge ägt möjlighet
förvärva erforderlig kompetens, som ock vara ägnad bidraga till
en fri och obunden utveckling på ifrågavarande område, en utveckling,
som ej kan vara annat än med skolornas och undervisningens fördel
förenlig.
Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om gift kvinnas behörighet att
söka och innehava sådana lärartjänster, till vilka kvinnor skulle kunna
befordras, har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Enligt gällande pensionsbestämmelser är beloppet av den pension, Ändrade besöla.
tillkommer civil tjänstinnehavare, beroende av längden av den tid, as*ä°ne™ésebre
befattningshavare varit anställd i statens tjänst. °rakning av
Lärarlönenämnden har föreslagit, att lärare vid statsanstalt må vid f^1f*år/ör
erhållande åt
statspension.
16
Riksdagens skrivelse Nr 394.
Lone- och pensionsreglering
för lärarpersonalen
vid
de allmänna
läroverken.
beräkning av tjänstår för erhållande av pension få tillgodoräkna sig de
tjänstår, utöver tre, han må hava varit anställd som lärare vid kommunal
anstalt, dock att honom icke må tillgodoräknas mer än 15 sådana tjänstår.
I sitt utlåtande över nämndens betänkande har löneregleringskommittén
erinrat, att nämndens förslag innebär avvikelser från vissa grundsatser,
på vilka lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är fotad, samt påpekat, hurusom en liknande
fråga tidigare varit föremål för riksdagens prövning men då förfallit,
likaså att kommittén i ett föregående fall ställt sig avvisande till förslag
i motsvarande syfte. Kommittén har nu emellertid ansett tidpunkten
vara inne för en allsidig utredning, huruvida samt, i jakande fall, i vilken
omfattning och under vilka förutsättningar statstjänsteman kan böra vid
tjänstårsberäkning i pensionshänseende få tillgodoräkna sig verksamhet
annorledes än i statstjänst, samt hemställt, att åtgärder måtte vidtagas
för åvägabringande av en dylik utredning.
Departementschefen har förklarat sig behjärta de synpunkter, vilka
tala för en särställning av undervisningsväsendets målsmän i förevarande
hänseende, men likväl, i likhet med löneregleringskommittén, ansett, att
för förebyggande av ett åsidosättande av eventuellt andra statsintressen
en allsidig utredning i ämnet bör komma till stånd; och har departementschefen
vid sådant förhållande icke funnit sig böra för närvarande
föreslå några åtgärder i det av lärarlönenämnden angivna syfte.
Enär något direkt förslag i förevarande spörsmål från Eders Kungl.
Maj:t icke föreligger, torde vad i denna fråga förekommit icke påkalla
något särskilt yttrande från riksdagens sida. Emellertid har riksdagen
ej velat underlåta att i detta sammanhang, under uttalande av sin anslutning
till vad departementschefen i denna sak anfört, påpeka önskvärdheten
av att en utredning i det av löneregleringskommittén angivna syfte
snarast kommer till stånd.
De förslag, som av Eders Kungl. Maj:t framlagts i avseende å lärarpersonalen
vid de allmänna läroverken, anser sig riksdagen böra i allt
väsentligt biträda. De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsbeloppen
finner riksdagen väl avvägda; vad i övrigt föreslagits innebär i stort sett
en tilllämpning på ifrågavarande lärarpersonal av vissa allmänna grundsatser
i avseende å avlönings- och pensionsförhållanden, som blivit tillförene
godtagna beträffande andra kårer av statstjänstemän. Eiksdagen anser
sig också böra i det stora hela godkänna, vad härutinnan föreslagits.
Endast i ett par punkter har riksdagen funnit sig böra göra vissa
erinringar och uttalanden.
Riksdagens skrivelse Nr 304.
17
Enligt Eders Kung]. Maj:ts förslag skulle adjunkt äga att för åtnju- Lönetursbe
lande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, lian efter vunnen behörighet
till adjunktstjänst vid allmänt läroverk må hava tjänstgjort som rektor vid
skeppsgosseskola, samt viss tid, han eller hon, efter vunnen sådan behörighet
tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola,
ävensom i fråga om kvinnlig adjunkt den tid, hon efter vunnen behörighet
till adjunktstjänst vid allmänt läroverk tjänstgjort som ordinarie ämnesliirarinna
vid statssamskola eller högre lärarinneseminariet.
Nu kunna emellertid fall tänkas inträffa, då en lektor anser det
vara med sina intressen förenligt att söka eu adjunktsbefattning t. ex.
vid något provårsläroverk; i sådana fall synes billigt, att han eller hon
må äga att för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig sin föregående
tjänstgöringstid som lektor. Riksdagen har därför ansett böra föreskrivas,
att i de särskilda fall, då lektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarium, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola
eller teknisk elementarskola efter ansökan varder utnämnd till adjunkt,
honom eller henne må i fråga om ålderstillägg tillgodoräknas den tid,
han eller hon må hava tjänstgjort såsom lektor.
På sätt av utredningen framgår, har fråga varit uppe, i vad mån
ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk må under vissa förutsättningar
för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, han tjänstgjort
som föreståndare eller ordinarie lärare vid folkhögskola. Löneregleringskommittén
har, under erinran, att detta vore ett spörsmål, som närmast
avsåge folkhögskolorna, funnit sig under förhandenvarande förhållanden
sakna anledning förorda en bestämmelse i angivet syfte.
Enligt riksdagens mening berör emellertid en bestämmelse av nämnda
innebörd i lika hög grad de allmänna läroverken, och är det utan tvivel
ett steg i rätt riktning, därest övergången utjämnades för lärarne från
en kommunal eller enskild läroanstalt till ett därmed besläktat statsläroverk
eller omvänt. Grundsatsen att för åtnjutande av ålderstillägg i
statstjänst även tillgodoräkna sig viss tjänstgöring vid kommunala läroanstalter
är tillämpad exempelvis i fråga om övergång från de kommunala
mellanskolorna till vissa statsläroverk. Riksdagen har emellertid
icke ansett sig böra för närvarande förorda en bestämmelse angående
tillgodoräknande på visst sätt av tjänstgöring vid folkhögskola för åtnjutande
av ålderstillägg vid statsläroverk, men förutsätter riksdagen, att detta
spörsmål liksom även frågan i hela dess vidd angående rätt för statstjänare
att för ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring annorstädes än i
statstjänst varder upptagen till närmare omprövning i samband med det där
Biliang
till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 höft. (Nr 394.) 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 394.
med i viss mån besläktade ovanberörda spörsmålet angående ändrade bestämmelser
i fråga om beräkning av tjänstår för erhållande av statspension.
Eders Kungl. Maj:t har vidare framlagt förslag angående en viss
tillfällig lönetursrätt för extra ordinarie lärare vid befordran till ordinarie
befattningshavare vid de allmänna läroverken.
Förslaget innebär, att befattningshavare, vilken före utgången av
år 1916 förvärvat behörighet till ämneslärarbefattning vid allmänt läroverk
samt under åren 1919—1923 utnämnes till ordinarie ämneslärare,
må tillgodoräknas tid, varunder han efter vunnen sådan behörighet'' omedelbart
före tillträdet till den ordinarie tjänsten tjänstgjort vid allmänt
läroverk, högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarinm i egenskap av
extra eller vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring, dock med den
begränsning, att den, som utnämnes under år 1919, må tillgodoräkna sig
ett år, den, som utnämnes under år 1920, två år, den, som utnämnes
under år 1921, tre år, den, som utnämnes under år 1922, fyra år, och
den, som utnämnes under år 1923, fem år av nyss angivna extra ordinarie
tjänstgöringstid.
På sätt av utredningen i ärendet framgår, har löneregleringskommittén
ställt sig avvisande mot framställningar angående rätt att för lönetursberäkning
tillgodoräkna sig viss tjänstgöring som extra ordinarie lärare.
Även riksdagen håller före, att ett bifall till det nu föreliggande
förslaget i denna del skulle innebära en avvikelse från de grunder, som
i förevarande avseende äro på andra områden gällande, och har riksdagen
följaktligen ej kunnat biträda Eders Kungl. Maj:ts omförmälda förslag.
Avlönings- Riksdagen har i det föregående förklarat sig finna det i fråga om
förmåner för övningslärarna tillämpade och i det föreliggande förslaget bibehållna av°\ärare.
löningssystemet tämligen invecklat och ägnat att hindra önskvärd reda
och överskådlighet över dessa lärares avlöningsförhållanden. Med hänsyn
emellertid till den varierande tjänstgöringsskyldighet, som nu åligger övningslärare
vid olika läroverk, anser sig riksdagen icke utan föregående
utredning kunna vidtaga en omläggning av nuvarande avlöningsgrunder.
Övningslä- I avseende å övningslärares pensionering innebär det föreliggande
rares pensio- förslaget, att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget skall utgöra
nenng. tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära, därest han be
strede
tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående hösttermin
var för hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skall bestämmas
med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsun
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 304.
l''J
derlag, som varit för läraren gällande under vart och ett av de tio år,
som förflutit närmast före tidpunkten för pensionstagandet, likväl icke
lägre belopp än lönen oavkortad.
Förslaget överensstämmer med den lydelse, som löneregleringskommittén
givit ifrågavarande bestämmelse. Kommittén äter hade upptagit vad
lärarlönenämnden härutinnan föreslagit, men för sin del tillagt den bestämmelsen,
att pensionen ej må utgå med lägre belopp än lönen oavkortad.
Ifrågavarande bestämmelse bar samma lydelse såväl i fråga om de
allmänna läroverkens övningslärare som beträffande motsvarande lärare
vid högre lärarinneseminariet oeh folkskoleseminarierna.
Riksdagen har icke kunnat undgå att uppmärksamma, hurusom genom
det ovanberörda tillägget, »likväl icke lägre belopp än lönen oavkortad»,
avsevärda ojämnheter skulle uppstå i fråga om den inbördes storleken
av pensionsbeloppen för olika övningslärarkategorier. I betraktande
härav bar riksdagen ansett lämpligast, att omförmälda tillägg uteslötes,
men har riksdagen, då sagda tillägg uppenbarligen tillkommit för att
tillgodose de svagast avlönade övningslärarna och då det givetvis är av
vikt, att den angivna bristen bleve avhjälpt, på samma gång funnit sig böra
anhålla, det Eders Kungl. Maj:t täcktes åvägabringa en utredning i fråga
om övningslärarnas pensionsförhållanden och för riksdagen framlägga det
förslag, vartill sagda utredning kan föranleda.
Vid sådant förhållande torde jämväl föreskrift böra meddelas därom,
att övningslärare, som med eller under år 1919 utnämnes till ordinarie
befattning, skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i fråga
om rätt till pension, som under nämnda år kunna varda meddelade.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att en var ordinarie Avlöningsadjunkt
och ordinarie lektor vid pro vårsläroverk skall, utöver honom eller & *%d^di.
henne tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, erhålla dels ett särskilt narie ämnesarvode
av 300 kronor för år, dels ock, därest vederbörande lärare har sig
liandledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som av verken.
läroverksöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning
icke må för år tillhopa överstiga 600 kronor.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag angående särskilda arvoden åt
lärarna vid provårsläroverken har utskottet intet att erinra.
De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsvillkoren hava en- Avlöningsdast
i en punkt givit utskottet anledning till erinran. villkor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner,
som i blivande nya stater varda upptagna för ordinarie
20
Riksdagens skrivelse Nr 394.
befattningshavare vid de allmänna läroverken, skall bland annat, gälla
den bestämmelsen, att befattningshavare skall, med bibehållande av den
tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, för den händelse
i sammanhang med en allmän revision av läroverksorganisationen
hans tjänstgöring anses lämpligen böra förläggas till annan, med de nuvarande
allmänna läroverken jämförlig läroanstalt än den, där han då är
anställd, ävensom eljest, när helst så av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt,
låta sig förflyttas från allmänt läroverk till annan befattning inom
undervisningsväsendet, dock att befattningshavare, som varder förflyttad
till annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp
till det belopp, Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer.
Riksdagen har icke förbisett, att det sålunda föreslagna villkoret
även till sin formella avfattning står i fullständig överensstämmelse med
vad som i motsvarande avseende föreskrivits i fråga om på senare tiden
fastställda löneregleringar för åtskilliga tjänstemannakårer. Och riksdagen
finner icke heller anledning till erinran mot det sakliga innehållet i sagda
villkor. Fast hellre synes det riksdagen vara av förhållandena påkallat,
att den möjlighet till förflyttning av befattningshavare, som därigenom
beredes, även beträffande nu ifrågavarande befattningshavare hålles öppen.
Då det emellertid kommit till riksdagens kännedom, att viss farhåga
yppats, att det föreslagna villkoret skulle kunna tolkas sålunda, att det
medgåve förflyttning av befattningshavare av snart sagt vilken anledning
som helst, alltså även i sådana fall, då hänsyn till undervisningsväsendets
behov icke med nödvändighet skulle påkalla sådan, har riksdagen funnit
sig böra uttala sin förvissning om, att den verkliga innebörden av villkoret
icke medgiver eu sådan tolkning, och tillika funnit sig böra vidtaga
ett förtydligande i samma riktning av den formella avfattningen av detsamma.
Bland de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsvillkoren är
vidare intagen en bestämmelse, att med rektors- eller ämneslärarbefattning
vid allmänt läroverk icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens
eller kommuns stat.
Riksdagen, som finner lämpligt, att ifrågavarande bestämmelse, sådan
den nu är formulerad, ej omfattar jämväl övningslärarbefattning,
har dock, till underlättande av en framtida reglering av hithörande förhållanden,
bland avlöningsvillkoren infört en bestämmelse av innebörd,
att innehavare av övningslärarbefattning vid allmänt läroverk skall vara
underkastad de ändrade bestämmelser, som kunna varda stadgade ifråga
Riksdagens skrivelse Nr 394. 21
om förening av dylik befattning med annan tjänst å rikets, riksdagens
eller kommuns stat.
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet erinrar departementschefen,
att vid bifall till hans förslag kvinnor skulle kunna utnämnas ocli befordras
till lärarbefattningar vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminarierna. Förslaget innebure vidare, att för
kvinnor skulle bestämmas avlöningar, beräknade efter en annan och lägre
måttstock än för motsvarande manliga befattningshavare. De för avlöningar
erforderliga beloppen borde emellertid beräknas och i staterna upptagas
med hänsyn till manliga tjänstinnehavare. Därest nu ifrågavarande
tjänster i viss omfattning besattes med kvinnor, komme givetvis vid
sådant förhållande ''besparingar att uppstå å vederbörande anslag. Enligt
nu tillämpade grunder skulle sådana besparingar, i den mån de uppkomma
å anslaget till högre lärarinneseminariet, ingå till åttonde huvudtitelns
allmänna besparingsfond och, i den mån de uppkomme å reservationsanslaget
till de allmänna läroverken eller reservationsanslaget till
folkskoleseminarier, ingå som besparingar å respektive reservationsanslag.
Departementschefen anför vidare, att det tilläventyrs syntes kunna
ifrågasättas, huruvida en sådan anordning borde vidtagas, att besparingar,
om vilka nu är fråga, komme att ingå till kassaförlagsfonden. Emellertid
syntes kunna antagas, att under den närmaste tiden kvinnor icke
komme att bekläda ifrågavarande befattningar i en sådan utsträckning,
att förevarande spörsmål skulle få någon mer nämnvärd ekonomisk betydelse.
Vid sådant förhållande och innan någon tids erfarenhet på området
vunnits, hade departementschefen ansett sig under förhandenvarande
förhållanden böra inskränka sig till den erinran, som sålunda
framställts.
Sådana besparingar, varom nu är fråga, skulle, såsom departementschefen
angivit, enligt nu tillämpade grunder ingå till dels åttonde huvudtitelns
allmänna besparingsfond, dels vederbörande reservationsanslag.
Givetvis kunna dessa besparingar framdeles komma att uppgå till ganska
betydande belopp. Riksdagen anser sig emellertid för närvarande och innan,
såsom av departementschefen framhålles, någon tids erfarenhet på området
vunnits, böra ansluta sig till den av departementschefen intagna ståndpunkten
beträffande ifrågavarande medels disponerande i enlighet med
den därom givna allmänna bestämmelsen.
Mot de av departementschefen i övrigt gjorda kostnadsberäkningarna,
innefattande jämväl anslag till vissa nya lärartjänster, eller vad i avseende
Kostnads
beräkning.
22
Riksdagens skrivelse Nr 394.
Löpe- och
pensionsreglering
för
lärarpersonal
len vid statens
högre
lärarinneseminarium.
Särskilda
arvoden åt
rektor och
lektorer.
Lönetursber
åkning
för ämneslärare.
å anslag å extra stat föreslagits har riksdagen icke haft något att erinra.
I anslutning härtill skulle alltså det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken höjas med 1,779,261 kronor eller från
5,890,989 kronor till 7,670,250 kronor. Vidare skulle på extra stat för
år 1919 erfordras
till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
ett förslagsanslag, högst 460,000 kronor,
till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken
ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor, och
till provårskurser för blivande lärare vid de högre allmänna läroverken
i Göteborg, ett förslagsanslag, högst 27,350 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag ifråga om lönereglering för lärarpersonalen
vid statens högre lärarinneseminarium ansluter sig i huvudsakliga delar
till vad i motsvarande avseenden föreslagits beträffande de högre allmänna
läroverkens lärare. Riksdagen finner sig också höra i det stora
hela biträda det föreliggande förslaget och har endast velat inskränka
sig till följande uttalanden.
Jämväl ifråga om högre lärarinneseminariet har departementschefen
i allt väsentligt grundat sitt förslag på det utlåtande, löneregleringskommittén
i ämnet avgivit. Endast i en punkt har departementschefen förordat
en avvikelse från den uppfattning, till vilken majoriteten inom
nämnda kommitté kommit, och anslutit till ett reservationsvis inom kommittén
framlagt förslag, nämligen ifråga om särskilda arvoden åt rektor
och lektorer.
Med hänsyn till den särställning, som högre lärarinneseminariet
intager i vårt undervisningsväsen, och i betraktande av den betydelse,
denna läroanstalt såväl nu som framdeles bör äga för lärarinneutbildningen,
finner riksdagen förslaget om särskilda arvoden åt där anställda
rektor och lektorer befogat och vill uttala sin anslutning till det föreliggande
förslaget i denna punkt.
Även för högre lärarinneseminariets vidkommande har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit en bestämmelse om viss tillfällig lönetursrätt för extra
ordinarie lärare vid befordran till ordinarie befattningshavare vid seminariet.
I likhet med vad riksdagen uttalat i fråga om motsvarande bestämmelser
beträffande de allmänna läroverken, har riksdagen icke funnit sig
böra godtaga Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt.
Riksdagens skrivelse Nr 394.
23
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle de nuvarande biträdande Lönetursämneslärarinnebefattningarna,
vilka för närvarande ej hava karaktär av ordinarie
tjänster, förvandlas till ordinarie befattningar. Förslaget innebär °ie ämTet
vidare, att ordinarie ämneslärarinna skulle för åtnjutande av ålderstillägg lärarinnor.
få tillgodoräknas, bland annat, den tid utöver fem år, hon i egenskap
av biträdande ämneslärarinna tjänstgjort vid högre lärarinneseminariet.
Eiksdagen, som finner sistberörda bestämmelse erbjuda vissa likheter
med sådana fall, då riksdagen medgivit rätt för ordinarie befattningshavare
att för ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring med avlöning
å extra stat, har så mycket mindre något att erinra mot vad för
ifrågavarande ämneslärarinnor föreslagits, som ett bifall härtill icke kan
enligt riksdagens mening anses vara av prejudicerande beskaffenhet.
Vad riksdagen i det föregående anfört ifråga om övningslärare och Övningsavlöningsvillkor
för de .allmänna läroverkens vidkommande, äger i tillämp- Avlöningsliga
delar giltighet i avseende å motsvarande förhållanden för hö gre villkor.
lärarinneseminariet. *.
Mot de av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna har Kostnadsriksdagen
intet att erinra. Det ordinarie anslaget till högre lärarinne- beräkning.
seminariet skulle alltså ökas med 40,135 kronor eller från 76,350 kronor
till 116,485 kronor, varjämte skulle å extra stat för år 1919 erfordras
till arvoden åt timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet ett
förslagsanslag, högst 16,800 kronor.
Vad av Eders Kungl. Maj:t föreslagits i fråga om hyresersättningar
och hyresbidrag till vissa befattningshavare samt ifråga om sättet för bestridande
av nämnda ersättningar och bidrag har ej heller givit anledningtill
erinran från riksdagens sida.
I fråga om löne- och pensionsreglering för folkskoleseminariernas lä- Löne- och
rarpersonal innebär det föreliggande förslaget en tillämpning i stort sett ay pensionsregiede
grunder, som kommit till uttryck i förslagen om lönereglering för ""pe^Ja/eT
lärare vid de allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet. Riks- r''d statens
dagen anser sig också böra i allt väsentligt uttala sin anslutning
härtill.
En granskning av förslaget har endast i ett par punkter givit riksdagen
anledning till följande uttalanden och erinringar.
Den mest betydelsefulla ändring av nuvarande förhållanden, som Kompetensdet
föreliggande förslaget avser att genomföra, är förvandlingen av ad- Vil^rrJ.^a
junksbefattningarna vid seminarierna till lektorstjänster. Genom beslut samt över
gångsför
hållanden.
24
Riksdagens skrivelse Nr 394.
i ett flertal olika avseenden har riksdagen visat sig belg ärta den omorganisation
i tidsenlig riktning av seminarierna, som avsågs med 1913 års
seminariereform; det föreliggande löneregleringsförslaget har till syftemål
att förmedelst väl kvalificerade lärarkrafter söka säkerställa den nu påbörjade
omorganisationen och de reformer, som sedan länge visat sig
önskvärda i avseende å seminarieundervisningen. Riksdagen ansluter sig
till förslaget om dessa befattningars förvandling till lektorat med därmed
följande avlöningsförmåner.
På sätt av utredningen i ärendet framgår, har denna fråga ansetts
böra skärskådas i samband med spörsmålet om de kompetensvillkor,
vilka synts skäliga uppställas för dessa befattningar. Löneregleringskommittén
har i sistnämnda avseende föreslagit följande bestämmelse:
»För behörighet till lektorstjänst vid folkskoleseminarium fordras att
hava uppfyllt villkoren för behörighet till ordinarie lektorstjänst vid
högre allmänt läroverk eller att hava, med hänsyn till genom vetenskapliga
insikter, pedagogisk utbildning och föregående verksamhet ådagalagd
lämplighet för ämneslärartjänst vid lärarbildningsanstalt, av Kungl. Maj:t
efter folkskolöverstyrelsens hörande blivit förklarad behörig till lektorstjänst
vid folkskoleseminarium; med rätt dock för folkskolöverstyrelsen
att, då utsikt finnes att till ledig lektorstjänst förvärva lärare av synnerlig
skicklighet och lämplighet, föreslå hos Kungl, Maj:t till tjänstens erhållande
även den, som icke uppfyllt nu angiva villkor för anställningsåsom
lektor.»
I sitt uttalande till statsrådsprotokollet har departementschefen i
huvudsak uttalat sin anslutning till vad kommittén förordat och på samma
gång framhållit, att vissa mindre jämkningar i kommitténs förslag vid
det slutliga fastställandet av berörda villkor tilläventyrs syntes böra vidtagas
i syfte att underlätta möjligheten för den ändamålsenligas.te rekryteringen
av ifrågavarande lärarkår.
Jämväl riksdagen vill för sin del uttala sin anslutning till de föreslagna
kompetensvillkoren, på samma gång riksdagen uttalar sin förvissning
om, att genom de mindre jämkningar i förslaget, som av departementschefen
antytts, intet vidtages, som kommer att rubba den sakliga
innebörden av ifrågavarande bestämmelse.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att de nuvarande ämneslärare,
vilka icke fylla de föreslagna kompetensvillkoren, skola överflyttas på
övergångsstat och bliva i fråga om avlöningsförmåner likställda med läroverksadjunkter.
De befattningshavare, vilka sålunda skulle komma att
uppföras å övergångsstat, skulle först och främst vara sådana, vilka kunde
Riksdagens skrivelse Nr 394.
25
antagas framdeles komma att uppfylla de för lektorer föreslagna kompetensvillkoren.
Vidare skulle de ämneslärare, som av eu eller annan anledning
icke kunde eller ville vinna föreskriven lektorsbehörighet men
som dock ansåges kunna fullgöra ämneslärartjänst vid seminarium, äga
att kvarbliva som adjunkter å övergångsstat. Endast i de fall, då det
kunde för undervisningens behöriga skötande anses önskvärt, att platsen
besattes med ny innehavare, skulle eu förflyttning till indragningsstat
äga rum.
I sitt yttrande till statsrådsprotokollet framhåller departementschefen,
hurusom givetvis avsevärda svårigheter komme att möta vid övergången
till den nya ordningen. Billigheten krävde, att man vid prövningen
av de nuvarande seminarieadjunkternas kompetens för lektorsgrad
ej förfore rigoröst med hänsyn till de formella kompetenskraven. Eu
förtjänstfull lärarverksamhet och framstående skicklighet att handleda
utbildningen av de blivande lärarna måste enligt departementschefens
mening tillmätas en synnerlig betydelse vid detta spörsmåls bedömande.
Riksdagen är ense med departementschefen i fråga om lämpligheten
av en anordning av nu angiven art. Uppenbarligen komma, såsom ock
departementschefen angivit, svårigheter att yppa sig i fråga om övergången
från den gamla till den nya ordningen. I detta avseende förutsätter
jämväl riksdagen, att ett allt för strängt tillämpande av de formella
kompetenskraven icke vidtages, och att i görligaste mån hänsyn
tages till, såsom departementschefen säger, »en förtjänstfull lärarverksamhet
och framstående skicklighet att handleda utbildningen av de
blivande lärarna».
Även för folkskoleseminariernas vidkommande har Eders Kungl. LönetursMaj:t
föreslagit en bestämmelse om viss tillfällig lönetursrätt för extra £y°J»me«- ordinarie lärare vid befordran till ordinarie befattningshavare vid folk- lärare.
skoleseminarierna.
, I likhet med vad riksdagen uttalat i fråga om motsvarande bestämmelse
beträffande de allmänna läroverken har riksdagen funnit sig böra
avslå Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna punkt.
I fråga om övningslärarnas avlöningsförmåner innebär Eders Kungl. AvlöningsMaj:ts
förslag, att övningslärarna vid seminarierna skulle avlönas efter en p^s^ngshögre
måttstock än motsvarande lärare vid de allmänna läroverken. Riks- lärare.
dagen finner med hänsyn till seminarieundervisningens läggning och ändamål
en sådan anordning befogad.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 134 höft. (AV 3.94.)
4
26
Riksdagens skrivelse Nr 394.
Övningslärares
pen
sionering.
Lönetursberäkning
för övnings
skollärare.
Övningsskollärares
pensionsrätt.
I avseende å pensionering av övningslärare vid de allmänna läro‘
verken har riksdagen förordat en viss ändring av vad Eders Kungl.
Maj:t i denna del föreslagit. Vad riksdagen i detta hänseende uttalat
äger jämväl tillämpning i fråga om övningslärare vid folkskoleseminarierna
— lärarne i trädgårdsskötsel härvid dock undantagna, för
vilka avlöningsgrunderna äro annorlunda beräknade än för övriga övningslärare.
Eders Kungl. Maj ds förslag innebär, att övningsskollärare skall för erhållande
av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring som ordinarie lärare vid
folkskola, skeppsgosseskola eller högre folkskola ävensom tjänstgöring vid
under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium under den tid statsbidrag
utgått till hans avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag
till folkskollärares avlönande.
I ovanberörda motion, nr 193 i första kammaren, har föreslagits
en viss utsträckning av ifrågavarande lönetursrätt att omfatta jämväl
tjänstgöring som lärare vid statsunderstödd uppfostringsanstalt för vanartiga
barn, där undervisningen omfattar i huvudsak samma lärokurser
som de, vilka genomgås i egentlig folkskola.
Riksdagen vill erinra, hurusom departementschefen i fråga om lönetursberäkning
för folkskollärare anslutit sig till den uppfattningen, att
sådan lärare skall för erhållande av ålderstillägg äga att tillgodoräkna
sig tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem, som åtnjuter
statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl. Maj:t stadfäst reglemente
eller ock är av Eders Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt.
Enahanda rätt anser riksdagen böra medgivas övningsskollärare
vid folkskoleseminarium och har fördenskull på det sätt biträtt berörda
motion nr 193, att sådan lärare må för erhållande av ålderstillägg
tillgodoräknas tjänstgöring av den art, som nyss angivits i fråga om
folkskollärares lönetursberäkning.
Enligt det föreliggande förslaget skulle övningsskollärarna erhålla
ordinarie anställning, men har departementschefen i fråga om dessa lärares
pensionering uttalat sig för eu sådan anordning, att genom en särskild
bestämmelse måtte föreskrivas, att lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension ej måtte äga tillämpning å dem, utan att de fortfarande
måtte få kvarstå som delägare i folkskollärarnas pensionsinrättning.
Beträffande dessa lärares ordinarie anställning har riksdagen intet
att erinra.
Rikadagens skrivelse Nr 394.
27
Beträffande beräkning av pensionsbeloppet innebär förslaget, att
detta belopp skall utgöra lönen jämte intjänat eller intjänade ålderstilllägg.
Pensionen skulle alltså, vad angår manlig lärare, uppgå till 3,300
kronor eller följaktligen till endast 100 kronor lägre än begynnelseavlöningen.
Riksdagen anser, att en bättre proportion mellan avlöning och
pension skulle vinnas, därest den nu gällande bestämmelsen bibehölles,
att pensionen bestämmes till högst två tredjedelar av tjänsten åtföljande
lön (avlöning) jämte ålderstillägg, och får fördenskull tillstyrka en ändring
därhän i det föreliggande förslaget.
Vad riksdagen i det föregående anfört i fråga om avlöningsvillkor
för de allmänna läroverkens vidkommande äger jämväl giltighet i avseende
å motsvarande förhållanden för folkskoleseminarierna.
I samband med löneregleringsföx-slaget har Eders Kungl. Maj:t jämväl
framlagt förslag angående dels nya ordinarie lärarbefattningar vid folkskoleseminarierna,
dels anslag till uppvärmning, belysning, materiell m. in.
för de till dubbelseminarier utvidgade läroanstalterna i Uppsala, Lund
och Falun, dels anslag till stipendier för elever vid sagda seminarier dels
ock hyresbidrag till vissa rektorer ävensom till lärare vid seminarierna i
Stockholm och Göteborg.
Vad i nu berörda avseenden föreslagits har riksdagen tagit under
omprövning, och hava förslagen härutinnan icke givit anledning till erinran
från riksdagens sida.
Ej heller i fråga om de av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna
har riksdagen funnit skäl till anmärkningar. Det gemensamma
reservationsanslaget till folkskoleseminarierna skulle alltså komma
att höjas från nuvarande 999,250 kronor med 685,615 kronor till 1,684,865
kronor, varjämte skulle å extra stat för år 1919 erfordras dels till bestridande
av hyresbidrag till vissa rektorer ett förslagsanslag, högst 6,200
kronor, dels ock till bestridande av hyresbidrag till lärare vid seminarierna
i Stockholm och Göteborg ett förslagsanslag av 12,000 kronor.
Eders Kungl. Maj ds förslag i fråga om de kommunalt anställda lärarkårerna
är, såsom i det föregående angivits, i viss mån byggt på andra
grunder än förslagen beträffande de statsanställda lärarna. Därigenom
att krigstidstillägg ej skulle utgå till de förra, hava avlöningsförhöjningarna
för dem beräknats relativt högre än för de senare. Förslaget innebär för de
kommunalt anställda lärarnas vidkommande i samband med själva lönebeloppens
fixerande jämväl ett tillrättaläggande av hithörande frågor i
Avlönings
villkor.
Nya lärarbefattningar
m. m.
Kostnads
beräkning.
Lönereglering
för lärarpersonalen
vid
folk- och småskolor.
28
Riksdagens skrivelse Nr 394.
Folkskollärarpersonalens
avlöningsförhållanden.
Den kontanta
avlöningen.
syfte att genom vissa enhetliga grunder vinna en allmän överskådlighet
över dessa hittills ganska invecklade avlöningsförhållanden. Den omständigheten
att avlöningen för de kommunalt anställda lärarna bestrides
av såväl statsmedel som kommunala medel har ävenledes bidragit att
göra dessa spörsmål mera komplicerade än avlöningsfrågor i allmänhet.
Bortsett från själva avlöningsheloppen kännetecknas förslaget av en
strävan att i möjligaste mån för de kommunalt anställda lärarna i tilllämpliga
delar fastslå enahanda villkor och grunder i avseende å avlöningsförhållanden,
som sedan länge varit gällande beträffande statens
befattningshavare.
Riksdagen har vid prövning av förslaget i vad det avser lönereglering
för folkskolans lärarpersonal funnit sig böra i allt väsentligt ansluta
sig till vad departementschefen härutinnan förordat. Vid vissa punkter
har riksdagen emellertid kommit till en något avvikande uppfattning.
I fråga om själva de kontanta avlöningsheloppen innebär Eders Kungl.
Maj:ts förslag för ordinarie manlig lärare 2,100 kronor jämte tre ålderstillägg,
vart och ett å 300 kronor, för ordinarie kvinnlig lärare 1,900
kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, för extra ordinarie
och vikarierande lärare 1,700 kronor samt för kvinnlig sådan lärare
1,500 kronor.
Beträffande den kontanta avlöningen till ordinarie manlig lärare
finner riksdagen Eders Kungl. Maj:ts förslag i detta avseende väl avvägt
och har förty biträtt detsamma.
I detta sammanhang har riksdagen ansett sig böra fästa uppmärksamheten
på en omständighet, som kan sägas i viss mån stå i samband
med själva lönefrågan. I sitt över lärarlönenämndens betänkande avgivna
utlåtande har löneregleringskommittén vid behandlingen av nytt
förslag till reglemente för folkskollärarnas pensionsinrättning berört frågan,
i vad mån pensionerad folkskollärare, som tillträder extra ordinarie folkskollärartjänst,
må förpliktas att under sådan tjänstgöring avstå viss del
av pensionen.
Kommittén anser riktigt, att vederbörande pensionstagare i dylikt
fall bör vidkännas något avdrag å pensionen. Om beloppet av detta avdrag
kunde, säger kommittén, olika meningar råda. Därest exempelvis
detsamma bestämdes till 75 kronor för läsmånad eller 600 kronor för år,
skulle, med beräkning av de utav kommittén förordade avlöningsheloppen
(vilka jämväl av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagits), och under förutsättning
att full pension åtnjötes, manlig sådan befattningshavares sammanlagda
kontanta avlöningsförmåner uppgå till 3,350 kronor för år; bestämdes av
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 394.
20
draget till 100 kronor för läsmånad eller 800 kronor för år, skulle avlöningsförmånerna
uppgå till 3,150 kronor för år. Utan att göra något
bestämt uttalande i denna punkt, ville kommittén dock ifrågasätta, huruvida
det ej vore lämpligt att införa i omförmälda reglemente en bestämmelse
av innebörd, att pensionerad lärare, som tjänstgjorde såsom extra
ordinarie eller vikarierande lärare, måtte förpliktas att under sådan tjänstgöring
avstå visst nämare angivet belopp av pensionen.
Riksdagen har velat erinra om detta löneregleringskommitténs uttalande,
vilket synts riksdagen förtjänt av att tagas under närmare omprövning.
Riksdagen bär emellertid i detta sammanhang endast velat inskränka sig
till att fästa uppmärksamheten härå och samtidigt peka på den enligt
riksdagens mening riktiga tanke, som ligger till grund för löneregleringskommitténs
uppfattning i denna punkt.
Det föreliggande förslaget innebär, att Eders Kungl. Maj:t må äga utfärda
de närmare villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse
med den uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet
uttalat sin anslutning, torde för de föreslagna avlöningsförmånernas
åtnjutande böra stadgas.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot ett medgivande från
riksdagens sida av det nu angivnas innebörd, förutsätter jämväl, att vid
utfärdande av blivande avlöningsvillkor de grundsatser bliva tillämpade,
vilka löneregleringskommittén angivit och till vilka departementschefen i
huvudsak uttalat sin anslutning, liksom ock att de allmänna principer,
vilka i liknande hänseenden plägat fastslås för statens befattningshavare,
varda härjämte beaktade samt att i överensstämmelse med dessa i tilllämpliga
delar, där sig så göra låter, de blivande villkoren för ifrågavarande
lärare bliva utfärdade.
Särskilt har riksdagen uppmärksammat, hurusom löneregleringskommittén
erinrat om ett under ärendets behandling framkommet förslag, att
lärare ej utan vederbörande skolstyrelses medgivande må innehava annan
avlönad befattning, samt för egen del förordat, att en bestämmelse i
detta syfte — vare sig det ifrågasatta medgivandet skulle lämnas av
statens vederbörande folkskolinspektör eller av vederbörande skolstyrelse
— måtte knytas såsom villkor vid de föreslagna avlöningsförmånerna.
Yad löneregleringskommittén i sistnämnda hänseende förordat och
vilket jämväl blivit av departementschefen lämnat utan erinran synes
riksdagen vara av beskaffenhet att böra närmare beaktas vid utfärdande
av de villkor och bestämmelser, om vilka nu senast varit fråga.
Avlönings
villkor.
30
Riksdagens skrivelse Nr 394.
Lönernas Beträffande lönernas utbetalande har lärarlönenämnden uttalat sina
utbetalande. Sympatier för att detta må äga rum månadsvis i stället för som nu kvartalsvis.
Löneregleringskommittén har däremot uttalat vissa betänkligheter
med hänsyn till de administrativa svårigheter, som en sådan ordning på
många ställen skulle medföra. På vederbörande skoldistrikt skulle emellertid
ankomma att, i händelse sådant ansåges önskligt, föranstalta om
lönernas utbetalande månadsvis.
Departementschefen erinrar, att den ordning, som av lärarlönenämnden
ifrågasatts, vunnit allmän tillämpning på övriga förvaltningsområden
samt i och för sig måste anses innebära en billighet mot vederbörande
befattningshavare, samt förklarar det vara sin avsikt att före en
blivande löneförfattnings utfärdande undersöka, huruvida icke anordningar
skulle kunna träffas i fråga om rekvisition av statsbidrag m. m.,
vilka skulle utan avsevärdare administrativa olägenheter kunna möjliggöra
månatlig utbetalning av lärarlönerna. För den händelse så befunnes
möjligt, syntes hinder icke böra resas mot att tillmötesgå eu inom dessa
kårer ofta uttalad önskan i detta avseende.
Därest i anledning av de utav departementschefen i utsikt ställda undersökningarna
en sådan anordning skulle kunna träffas, att ett månatligt
utbetalande av lönerna ej kommer att medföra ett onödigtvis betungande och
för kommunerna förlustbringande förskottsväsen, har riksdagen intet att erinra
mot åtgärders vidtagande i den av departementschefen angivna riktning.
Statsbidrag. De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna ifråga om utgående
av statsbidrag till ifrågavarande lärare har riksdagen i allt väsentligt
bifallit. Endast i ett par fall har riksdagen vidtagit ett par smärre
ändringar av huvudsakligen formell beskaffenhet.
Så har riksdagen ansett böra föreskrivas, att, om läraren erhållit
tjänstledighet av annan anledning än på grund av styrkt sjukdom eller
för att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra offentligt uppdrag
eller bestrida befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen,
dess utskott eller revisorer, statsbidrag till hans avlöning ej skall
utgå, med mindre, därest ledigheten överskrider viss av Eders Kungl.
Maj:t bestämd maximitid, vederbörande folkskolinspektör vitsordat, att
sådant må utan hinder av nämnda omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören
icke ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till
den tjänstledige lärarens avlöning, folkskolöverstyrelsens medgivande erhållits.
Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelsen ifråga om statsbidrags
utgående till vikarie å ledig tjänst bör även omfatta sådana fall,
då den ordinarie innehavaren av tjänsten åtnjuter tjänstledighet utan att
statsbidrag utgår till hans avlöning.
Riksdagens skrivelse Nr 394.
31
Beträffande statsbidrag till vikarie torde vidare böra föreskrivas,
att för det fall, att till vikarie antagits redan pensionerad lärare, statsbidrag
till vikariens avlönande endast skall utgå, för så vitt folkskolinspektören
vitsordar vikariens lämplighet.
T avseende ä de under III i Eders Kungl. Maj:ts förslag innefattade
bestämmelser torde i första stycket ordet skolformen böra utbytas mot
skolans art, varjämte i andra stycket sista delen bör hava följande ändrade
lydelse: » , av vilken händelse statsbidrag må utgå enligt vad
i mom. 2 här nedan sägs».
I ör närvarande är det vederbörande skolstyrelse obetaget att låta övergångsmed
pensionsberättigad lärares avsked anstå, därest och så länge hans förh£an~
fortsätta tjänstgöring anses gagnelig för skolan. Löneregleringskommitténs
förslag i avseende å pensionsålder för folkskollärare innebär, att lärare
skall vara skyldig avgå vid 60 års ålder, vederbörande skolstyrelse dock
obetaget att, sedan tillstyrkande yttrande i ärendet avgivits av vederbörande
folkskolinspektör, låta med avskedet anstå, därest och så länge
läraren prövas^ vara för skolan gagnelig, dock icke i något fall längre än
till fyllda 65 år. Till denna uppfattning ansluter sig departementschefen
men anser dock, med hänsyn till de för närvarande tjänstgörande lärare,
vilka uppnått en ålder av 65 år eller därutöver, en övergångsbestämmelse
vara av nöden, innebärande rättighet för sådana lärare att, oaktat
de uppnått ålder, vid vilken skyldighet att avgå från tjänsten under alla
förhållanden skall äga rum, kvarstå till den 1 juli 1919.
Ovanberörda motion, nr 424 i andra kammaren, innebär, bland
annat, att lärares skyldighet att avgå ur tjänsten, efter det han blivit
pensionsberättigad och uppnått 60 års-åldern, bör äga tillämpning allenast
i det fall, att såväl vederbörande skolstyrelse som folkskolinspektör
finna den pensionsberättigade lärarens avgång nödvändig med hänsyn till
skolans bästa.
Riksdagen tillåter sig till en början erinra, hurusom genom kungl.
kungörelsen den 14 juni 1917 förordnats, att vad i kungörelsen den 1
juni 1900 angående avlöning åt lärare vid folkskolor och småskolor § 1
mom. 5, sådant detta författningsrum lyder enligt kungörelsen den 14
september 1906,^ föreskrives om skyldighet för lärare att, så snart han
uppnått sextio års ålder och i vederbörlig ordning förklarats berättigad
till hel pension, avgå från tjänsten, skulle intill utgången av år 1918
äga tillämpning allenast i det fall, att såväl vederbörande skolstyrelse
som folkskolinspektör funne den pensionsberättigade lärarens avgång nödvändig
med hänsyn till skolans bästa.
32
Riksdagens skrivelse Nr 394.
Det var mot bakgrunden av nu nämnda kungörelse, jämförd med
gällande bestämmelse i ämnet, som löneregleringskommittén framlade
sitt ovanberörda förslag, till vilket departementschefen uttalat sin anslutning.
Kommittén sade sig också dela den uppfattning, som kom till
uttryck i nämnda kungörelse, nämligen att medverkan från folkskolinspektörens
sida vore erforderlig, då det gällde medgivande av rätt för
pensionsberättigad lärare att kvarstå i tjänst. Jämväl riksdagen ansluter
sig till löneregleringskommitténs i ämnet avgivna förslag.
Vad angår frågan om medgivande för lärare att oaktat fyllda
sextiofem år få kvarstå till den 1 juli 1919 har riksdagen funnit skäl
föreligga för en utsträckning till sagda dag av den ovanberörda, i kungl.
kungörelsen den 14 juni 1917 intagna och på därsammastädes angivna
förutsättningar grundade bestämmelsen, och förutsätter riksdagen, att vid
utfärdande av blivande övergångsstadganden föreskrifter varda meddelade
i nu angivet syfte.
Småskog- Lärarlönenämnden har i sitt betänkande i samband med förslag
rarnaa rätts- till lönereglering för småskollärarkaren även upptagit till behandling frångå
ställning. gan Qm bere)ian(ie av en mera tryggad ställning åt ifrågavarande lärare
och i detta hänseende föreslagit ändring av vissa paragrafer i folkskolestadgan.
Nämndens förslag i denna punkt har i viss omfattning ävenledes
varit föremål för riksdagens prövning, och har riksdagen i skrivelse
till Eders Kungl. Maj:t anhållit om åtgärders vidtagande i ärendet. Enligt
riksdagens mening förelåge intet nödvändigt samband mellan spörsmålet
om ifrågavarande lärarkårs rättsliga ställning och dess lönefråga. Enahanda
uppfattning göres gällande av löneregleringskommittén, som framhållit,
att dess förslag i varje fall ej syntes lägga hinder i vägen för
den ifrågasatta förändringen av kårens rättsliga ställning.
I likhet med vad av löneregleringskommittén gjorts gällande, anser
departementschefen något nödvändigt samband icke föreligga mellan ifrågavarande
lärarkårs rättsliga ställning och dess lönefråga. Departementschefen
säger sig ämna med det snaraste till prövning upptaga spörsmålet
om en mera tryggad ställning för småskollärarkåren. Emellertid ansåge
han intet hinder förefinnas, att lönefrågan dessförinnan bleve prövad och
nådde sin slutliga lösning, i all synnerhet som det föreliggande löneregleringsförslaget
jämväl toge hänsyn till vad av lärarlönenämnden anförts
och förordats i fråga om kårens rättsliga ställning.
Riksdagen ansluter sig för sin del till den uppfattning, som av departementschefen
i berörda hänseenden gjorts gällande. Dock förutsätter
riksdagen, att, då spörsmålet om småskollärarkårens rättsliga ställning når
Riksdagens skrivelse Nr 394. 33
sin slutliga lösning, inga sådana åtgärder komma att vidtagas, som innebära
ett äventyrande av de förmåner, som det föreliggande löneregleringsförslaget
avser att bibringa ifrågavarande lärarkår.
I likhet med vad riksdagen uttalat ifråga om folkskollärarpersonalens
avlöningsförhållanden, har riksdagen ansett sig böra i allt väsentligt ansluta
sig till departementschefens förslag angående lönereglering för småskolans
lärarkår.
Enligt Eders Kung]. Maj:ts förslag skulle den kontanta avlöningen för
småskollärare utgå i form av grundlön och ålderstillägg. Någon skillnad
i avlöningen mellan manlig och kvinnlig befattningshavare skulle icke
ifrågakomma. På sätt ovan omförmälts, har i eu inom riksdagen väckt
motion (nr 186 i första kammaren) föreslagits, att manlig småskollärare
skall åtnjuta en grundlön, som med 200 kronor överstiger vad som kan
komma att bliva beviljat motsvarande kvinnlig lärare.
Med hänsyn därtill, att den ursprungligen tilltänkta avlöningsformen
familj etillägg icke blivit upptagen i det föreliggande förslaget,
och i betraktande av att denna avlöningsform genom den de senare åren
beviljade tillfälligå löneförbättringen blivit tillämpad å ifrågavarande lärarkår,
finner riksdagen skäl föreligga för ett sådant tillägg till Eders Kungl.
Maj:ts förslag, som nyssberörda motion avser. Det torde jämväl böra
erinras, att det är ett synnerligen litet antal lärare, som det här kan
bliva tal om, att dessa äro stadda på successiv avskrivning och att följaktligen
ett bifall till motionen icke spelar någon nämnvärd roll i kostnadshänseende.
Någon ökning av vederbörande anslag torde vid bifall
till motionen icke vara erforderligt.
Riksdagen har följaktligen på det sätt biträtt nyssberörda motion, att
för manlig lärare vid småskola och vid mindre folkskola ävensom manlig
biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd före den 1 januari
1919, avlöningen skall utgå med 200 kronor utöver vad lärare tillhörande
småskollärarkåren i allmänhet åtnjuter.
I fråga om den kontanta avlöningen innebär Eders Kungl. Maj:ts
förslag för lärare, vilken blivit anställd tills vidare med ömsesidig rätt till
minst fyra månaders uppsägning, en avlöning av 1,200 kronor jämte tre
ålderstillägg, vart och ett å 150 kronor, samt för lärare, vilken blivit
anställd på viss tid eller såsom vikarie, en avlöning av 1,000 kronor.
På sätt av utredningen framgår, hade löneregleringskommittén för
lärare, vilken blivit anställd tills vidare, föreslagit en avlöning av 1,100
kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor. Reservations
Bihang
till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 höft. (Nr 394.) 5
Småskollärarnas
avlöningsförhållanden.
Allmänna
avlönings
gränder.
Den kontanta
avlöningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Avlöningsvillkor
m. m.
Övergångs
förhål
landen.
Folk- och
sinåskollärares
naturaförmåner.
34 Riksdagens skrivelse Nr 394.
vis hade inom kommittén yrkats på en höjning av begynnelseavlöningen
till 1,200 kronor.
Då departementschefen vid framläggande av sitt förslag utgått
från det reservationsvis gjorda yrkandet i avseende å begynnelseavlöningens
storlek samt därtill vidtagit en höjning av ålderstilläggens belopp, har
han närmast letts av hänsynen till den synnerligen svaga ekonomiska
ställning, ifrågavarande lärarpersonal sedan länge intagit. Riksdagen finner
denna synpunkt befogad, på samma gång riksdagen vill peka på den
numera betydligt förbättrade småskollärarutbildningen samt särskilt erinra,
hurusom lärare med utbildning för lärarbefattning vid småskola i
stor utsträckning jämväl fått övertaga undervisning på folkskolans område.
Riksdagen finner goda skäl tala för ett bifall till Eders Kung].
Maj:ts förslag och har följaktligen bifallit detsamma.
I avseende å avlöningen för lärare, som är anställd på viss tid
eller såsom vikarie, har riksdagen biträtt vad i detta avseende av Eders
Kungl. Maj:t föreslagits.
Yad riksdagen i det föregående uttalat och anfört i fråga om avlöningsvillkor,
lönernas utbetalande och statsbidrag beträffande folkskollärare
torde i tillämpliga delar jämväl få anses äga giltighet i avseende
å småskollärarpersonalen.
På sätt i det föregående omförmälts, har i ovanberörda motion nr
424 i andra kammaren föreslagits vissa åtgärder i avsikt att tillgodose
småskollärarnas rätt under övergångstiden, tills dessa lärares pensionsfråga
bliver löst. Riksdagen, som behjärtar de förslag, som i motionen framlagts,
förutsätter, att Eders Kungl. Maj:t vid utfärdande av de bestämmelser,
som i detta avseende äro erforderliga, tager vederbörlig hänsyn till de
synpunkter, som kommit till uttryck i förevarande motion.
För närvarande äro med folk- och småskollärarkårens kontanta
avlöning förenade vissa naturaförmåner, vilka delvis äro uppställda såsom
villkor för statsbidrags utgående till den kontanta avlöningen. För åvägabringande
av större enhetlighet och reda i hithörande bestämmelser
hade lärarlönenämnden i samband med sina löneregleringsförslag utarbetat
och framlagt förslag till en särskild boställsordning.
Denna boställsordning har enligt lärarlönenämndens förslag erhållit
följande lydelse:
»Rörande den lärarpersonalen vid folk- och småskolor tillförsäkrade
bostadsförmån skola gälla följande grunder, ankommande det på Kungl.
Riksdagens skrivelse Nr 804.
35
Maj:t att utfärda de normerande bestämmelser, som må vara erforderliga
och gagneligt som vägledning vid tillämpningen av dessa grunder.
1. Lärarbostad skall vara förlagd antingen till särskilt i skolans
närhet liggande hus eller ock till skolhuset, skolande i sistnämnda fall
ingången till lärarbostaden vara skild från ingången till skollokalen.
2. Vid bostad, avsedd för ordinarie folkskollärare, eller i dess
närhet skall, där hinder ej möter, upplåtas erforderligt område till trädgård
åt läraren, och skall, där särskild skolträdgård finnes, lärarens
trädgård vara noga avskild från denna.
Även vid bostad, avsedd för lärare vid småskola, lärare vid mindre
folkskola eller biträdande lärare vid folkskola, bör, där omständigheterna
sådant medgiva, lämpligt område för enahanda ändamål avsättas.
Å område, som, enligt vad här ovan sagts, blivit till trädgård åt
lärare avsatt, skall distriktet ombesörja nödig stenbrytning, röjning och
dikning.
Nödigt stängsel kring bostadstomt och trädgård skall av distriktet
uppföras och underhållas.
3. Det åligger distriktet att anlägga och underhålla för lärarbostaden
erforderlig utfartsväg.
4. Till lärarbostad skall höra vedbod, hushållskällare, tvättstuga
eller annat lämpligt utrymme för tvätt samt, där så erfordras, bakstuga
ävensom hemlighus.
I lärarbostaden eller dess närhet skall finnas tillgång till för lärarens
hushåll nödigt vatten.
5. Lärarbostad skall vara försedd med skafferi, erforderliga garderober
och kontor samt, där hinder ej möter, förstuga och egen tambur.
6. Där flera bostadslägenheter äro förlagda till samma hus, böra
dessa vara väl avskilda från varandra.
7. Rummen i lärarbostaden skola vara sunda och rymliga, försedda
med nödiga anordningar för eldning och uppvärmning samt även i övrigt
ändamålsenligt inredda.
8. Lärarbostad skall innehålla:
för ordinarie manlig folkskollärare: minst tre sammanhängande rum
och kök;
för ordinarie kvinnlig folkskollärare: minst två sammanhängande
rum och kök; och
för annan lärare: minst ett rum och kök på samma botten.
Där lärarbostad icke innehåller det sålunda stadgade antalet rum,
skall läraren enligt hyrespriserna å orten erhålla särskild kontant ersättning
för vad i sådant avseende brister, dock att ogift manlig ordinarie
36 Riksdagens skrivelse Nr 394.
folkskollärare, vars bostad innehåller två rum och kök, icke äger rätt
till särskild ersättning.
9. Därest läraren icke åtnjuter bostad in natura, skall han enligt
priserna å orten erhålla hyresersättning: ordinarie manlig folkskollärare,
som är gift eller åtnjuter familjetillägg, ävensom kvinnlig folkskollärare,
som åtnjuter familj etillägg, för tre rum och kök; ordinarie manlig folkskollärare,
som är ogift, ävensom ordinarie kvinnlig folkskollärare, som
icke åtnjuter familj etillägg, för två rum och kök; samt annan lärare för
ett rum och kök; ävensom ersättning för bränsle.»
Härjämte har nämnden föreslagit följande
Övergångsstadganden.
»Om lärarbostad vid ingången av år 1916 saknar egen ingång och
förhållandena icke medgiva anordnande av sådan, må därvid bero utan
hinder av bestämmelsen i mom. 1 av denna §.
Om bostad, som vid ingången av år 1916 är upplåten till lärarbostad,
saknar hushållskällare och sådan icke utan större svårighet kan anordnas,
skall distriktet åt läraren inreda annat lämpligt och erforderligt utrymme
för förvaring av livsmedel.
Om i bostad, som vid ingången av år 1916 är upplåten till lärarbostad,
något av rummen ligger å annan botten än de övriga eller eljest
är från densamma skild, må därvid bero utan hinder av bestämmelsen i
mom. 8 av denna §.»
I sitt utlåtande över lärarlönenämndens betänkande erinrar löneregleringskommittén,
att vid närmast föregående löneregleringar för nu
förevarande lärarkårer stadgandet om lärarnas naturaförmåner lämnats
oförändrat. Kommittén säger sig visserligen finna det önskvärt, att naturaförmånerna
regleras i samband med den kontanta avlöningen men framhåller
emellertid, att ett sammanbindande av dessa frågor dock icke
syntes vara under alla förhållanden nödvändigt.
Yad som för närvarande mest ådroge sig uppmärksamheten, då man
toge i betraktande de olika förhållanden i fråga om lärarbostäder, som nu
vore till finnandes, vore enligt kommitténs mening de stora ojämnheter,
som på detta område mötte. Helt naturligt vore därför, att slitningar
ofta förekommit mellan vederbörande boställshavare och skoldistriktet i
fråga om bostadens beskaffenhet, ersättning för bostad m. m. dylikt.
Det vore utan tvivel under sådana förhållanden önskvärt, att bestämmelserna
angående lärarnas naturaförmåner erhölle en sådan avfattning, att
såvitt möjligt anledningar till tvistigheter förekommes och att av bestämmelserna
framginge å ena sidan, vilka de skyldigheter vore, som distrikten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 394.
tf
borde hava sig ålagda, samt å den andra, vilka rättigheter vederbörande
boställshavare kunde yrka på.
I stort sett anser kommittén det av nämnden framlagda förslaget
kunna anses ägnat att tillfredsställa berättigade anspråk å ömse sidor.
Kommittén hade vid skärskådande av förslaget funnit sig böra
fästa uppmärksamheten på ett par omständigheter.
1 mom. 5 av nämndens författningsförslag vore intagen föreskrift,
att lärarbostad skall vara försedd med skafferi, erforderliga garderober
och kontor samt, där hinder ej möter, förstuga och egen tambur. Enär
åtminstone i flertalet fall en anordning med förstuga och egen tambur
torde utan alltför stor svårighet kunna anordnas, syntes kommittén den
restriktiva bestämmelse, som ligger i orden »där hinder ej möter», ej
vara av någon mera avsevärd verkan.
Vad själva saken anginge, hölle kommittén för sin del före, att
även med nämnda restriktion föreskriften om »förstuga och egen tambur»
icke vore lämplig. Dels torde, om man tolkade orden förstuga och tambur
i deras sedvanliga bemärkelse, genom bestämmelsen i fråga kunna uppställas
krav på i många fall onödigtvis stora utrymmen, dels torde bestämmelsen
ej heller låta väl förena sig med vissa moderna byggnadsformer,
där förstuga och tambur understundom kunde vara sammanslagna
eller ock ersatta med ett vindfång och en mindre hall. Utan att
vidare uttala sig i frågan, ville kommittén uttrycka den mening, att föreskriften
i det nämnda mom. 5 ej måtte i förevarande avseende erhålla en
sådan lydelse, att den innebure ett hinder för uppförande av vissa i övrigt
lämpliga bostadstyper eller utnyttjande av redan befintliga, där en tillfredsställande
anordning i nämnda hänseende redan kunde anses vara för handen.
Då i mom. 8 berördes rumantalet för ordinarie folkskollärare, hette
det, att rummen skulle vara sammanhängande. Det syntes kommittén
icke lämpligt att under alla förhållanden fordra detta. I moderna
bostadsanordningar av den storlek, varom här vore fråga, vore nämligen ej
sällan två rum förlagda å nedre botten och ett rum i en övre våning.
Det syntes kommittén kunna vara till fyllest, att föreskrift meddelades i
syfte, att rummen skulle stå i lämplig förbindelse med varandra.
Vad därefter anginge frågan om nödigt bränsle hade påpekats, hurusom
understundom anspråk i detta avseende framkommit, vilka föranlett
misshälligheter. Att emellertid nu i en allmän, för olika landsdelar gällande
författning föreskriva, huru pass stora kvantiteter som kunde vara att anse
som »nödigt» bränsle, syntes icke låta sig göra. Kommittén delade emellertid
den uppfattningen, att all möjlig sparsamhet borde i detta avseende
iakttagas.
38
Riksdagens skrivelse Nr 394.
Kommittén ansåge sig i detta sammanhang även höra framhålla
önskvärdheten av bestämmelse, huru länge avliden boställshavares stärbhus
kunde vara berättigat att efter befattningshavarens död åtnjuta ifrågavarande
naturaförmåner.
Enär med nu rådande olika förhållanden i avseende å lärarbostäder
det uppenbarligen icke vore möjligt att med ens bringa till stånd bostäder
motsvarande de av nämnden uppställda kraven, hade nämnden framlagt
förslag dels till vissa övergångsbestämmelser dels rörande kontant ersättning
i vissa fall för bristande bostadsförmån. Mot vad nämnden i dessa
avseenden föreslagit hade kommittén ansett sig ej böra framställa erinran.
Skulle det vid ärendets slutliga handläggning visa sig erforderligt,
att jämväl i andra avseenden än dem nämnden berört övergångsbestämmelser
borde meddelas, ansåge kommittén det böra få ankomma på Eders
Kungl. Maj:t att därom giva nödiga föreskrifter.
I sitt anförande till statsrådsprotokollet har departementschefen,
under uttalande av sin anslutning i stort sett till kommitténs förslag i
dess helhet, icke närmare berört hithörande spörsmål.
Riksdagen delar den uppfattningen, att det synes vara lämpligt
att giva nu förevarande stadganden en mot nutida förhållanden bättre
svarande avfattning. Ett reglerande av dessa frågor genom eu särskild
boställsordning finner sig riksdagen böra godtaga. Vid prövning av det
härutinnan framlagda förslaget har riksdagen ansett sig kunna biträda de
huvudgrunder, på vilka detsamma är fotat; dock synas de erinringar,
som av löneregleringskommittén framställts, vara förtjänta av närmare
beaktande, och hava desamma jämväl vunnit anslutning från riksdagens
sida. Särskilt vill riksdagen erinra om den varsamhet, som synes vara
av nöden, då det gäller meddelande av erforderliga övergångsbestämmelser
i ämnet.
Kostnads Mot de av departementschefen gjorda kostnadsberäkningarna har
beräkning, riksdagen icke funnit anledning till anmärkning. I det föregående har
riksdagen beslutat en avlöningsförhöjning för manliga lärare vid småskolor
m. fl., och har riksdagen samtidigt därmed tillkännagivit, att enligt
riksdagens mening någon ökning av vederbörande anslag ej torde av
denna anledning anses vara erforderlig.
Förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor
skulle följaktligen höjas från nuvarande belopp, 17,440,000 kronor,
med 22,695,000 kronor till 40,135,000 kronor, förslagsanslaget till avlöningsbidrag
åt sjukvikarier för lärare vid folk- och småskolor från dess
nuvarande belopp, 282,000 kronor, med 201,000 kronor till 483,000 kro
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse AV 31)4.
H9
uor samt förslagsanslaget till befrämjande av folkundervisningen bland
de i rikets nordligaste trakter bosatta finnar från dess nuvarande belopp,
225,000 kronor, med 75,000 kronor till 300,000 kronor.
[ avseende å högre tolkskolor bygger det föreliggande lönereglerings- Lönereglering
förslaget i stort sett på ett av Eders Kungl. Maj:t förut framlagt förslag till för''är.aromorganisation
av den högre folkskolan i syfte att denna skolform måtte''"förkunna
i större utsträckning än hittills varit möjligt tillgodose olika orters skolorbehov
av ungdomens utbildning i det praktiska livet, Detta omorganisationsförslag,
vilket av Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 96 till innevarande
års riksdag blivit framlagt i samband med spörsmålet om upprättande
av praktiska ungdomsskolor, har av riksdagen i allt väsentligt godtagits.
Härvid hava jämväl godkänts vissa grunder och villkor för
utgående av statsunderstöd till högre folkskolor, dock endast i vad desså
grunder avse själva organisationen och därmed sammanhängande eller
likartade spörsmål.
De avlöningsbelopp, som av Eders Kungl. Maj:t i nu föreliggande
framställning föreslagits för högre folkskolans lärarkår, anser sig riksdagen
höra godtaga, liksom riksdagen jämväl i allt väsentligt biträder
vad i övrigt beträffande denna lärarpersonal föreslagits.
I avseende å avlöningen för rektor har riksdagen dock ansett tillfyllest,
därest i avlöningsbestämmelsen endast angåves det särskilda
rektorsarvodet.
Vidare vill riksdagen erinra, hurusom det i fråga om statsbidrag
till lärare vid folk- och småskolor föreslagits, att hinder för utbekommande
av statsbidrag ej bör möta därav, att undervisningen vid skolan
till följd av rådande smittosam sjukdom måst för någon tid inställas.
Vid utfärdande av närmare bestämmelser rörande statsbidrag till högre
folkskolor synes böra beaktas, huruvida icke ett motsvarande stadgande
även här bör hava sin plats.
Vid bifall till det föreliggande förslaget skulle det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt högre folkskolor höjas från dess nuvarande
belopp, 157,000 kronor, med 253,000 kronor till 410,000 kronor, samt
förslagsanslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre
folkskola från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 1,000 kronor
till 3,000 kronor.
. 0 _ Lone- och
r orslaget angående lönereglering för lärarpersonalen vid de kom- pensionsmunala
mellanskolorna ansluter sig i sina grunder till vadisamma hän - Utrperlmseenden
föreslagits ifråga om de högre folkskolornas lärare. Riksdagen len rid kom
°
munala
mellanskoloi.
40
Riksdagens skrivelse Nr 394.
anser sig även böra biträda detsamma; de erinringar, riksdagen gjort i
avseende å förslaget beträffande sistnämnda lärarpersonal, äger jämväl
giltighet beträffande de kommunala mellanskolorna.
Vid bifall till förslaget beträffande kommunala mellanskolor skulle
alltså det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt ifrågavarande skolor
höjas från dess nuvarande belopp, 340,000 kronor, med 342,000 kronor
till 682,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen ej mindre anmäla,
att riksdagen, i anledning av dels Eders Kungl. Maj:ts förevarande
proposition, dels ovanberörda motioner nr 186 och 193 i första kammaren
^amt med avslag å omförmälda motion nr 424 i andra kammaren, i den
mån densamma icke må anses vara av riksdagen i förevarande skrivelse
besvarad:
I. Beträffande grunder för kvinnas anställning vid de allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier:
dels medgivit, att infödd svensk kvinna må kunna av Konungen i
stadgad ordning utnämnas och befordras till
rektor vid högre lärarinneseminariet, kvinnligt folkskoleseminarium
och statssamskola,
lektor vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet och
folkskoleseminarium, samt
adjunkt vid allmänt läroverk;
dels och föreskrivit, att i fråga om gift kvinnas behörighet att söka
och innehava sådana lärartjänster vid de allmänna läroverken, högre
lärarinneseminariet och statens folkskoleseminarier, till vilka kvinnor kunna
befordras, skall gälla,
att gift kvinna må kunna till sådan lärarbefattning befordras allenast
efter av Eders Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall
lämnat medgivande samt
att, därest kvinnlig innehavare av sådan lärarbefattning ingår
äktenskap, hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från
befattningen, därest icke vederbörande skolöverstyrelse med hänsyn till
befattningens behöriga upprätthållande finner det nödigt.
Riksdagens skrivelse Nr 394.
41
II. Beträffande lärarpersonalen vid de allmänna läroverken:
a) bestämt,
att lärarpersonalen vid de allmänna läroverken skall i avlöning
åtnjuta
rektor vid högre allmänt läroverk 7,500 kronor, därav 5,000
kronor lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri
bostad eller ersättning därför;
manlig rektor vid realskola 6,400 kronor, därav 4,400 kronor lön
och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad eller
ersättning därför;
kvinnlig rektor vid statssamskola 5,000 kronor, därav 3,300 kronor
lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad
eller ersättning därför;
rektor vid provårsläroverk, därest han tjänstgör såsom föreståndare
för provårskursen, utöver honom tillkommande ordinarie avlöningsförmåner
särskilt arvode av högst 1,500 kronor för år;
manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,
vart och ett å 500 kronor;
kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 400 kronor;
manlig adjunkt 4,300 kronor, därav 2,700 kronor lön och 1,600
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 500 kronor;
kvinnlig adjunkt 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 300 kronor;
en var ordinarie adjunkt och ordinarie lektor vid provårsläroverk,
utöver honom eller henne tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, dels
ett särskilt arvode av 300 kronor för år, dels ock, därest vederbörande
lärare har sig handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till
belopp, som av läroverksöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode
och ersättning icke må för år tillhopa överstiga 600 kronor;
ordinarie ämneslärarinna vid samskola 2,800 kronor, därav 1,800
kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma
tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;
första lärarinna vid samskola, utöver avlöningen såsom ordinarie
ämneslärarinna, arvode å 500 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 käft. (Nr 394.)
6
42
Riksdagens skrivelse Nr 394.
extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode av 3,300 kronor,
därest läraren avlagt de examina och prov, som erfordras förbehörighet
till adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år räknat;
manlig timlärare i läsämne 140 kronor, därest läraren avlagt de
examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid
allmänt läroverk, eljest 120 kronor, för veckotimme räknat;
extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare vid högre allmänt läroverk
eller realskola arvode av 3,000 kronor, därest lärarinnan avlagt de
examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid
allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;
vikarierande ämneslärarinna vid samskola arvode av 2,600 kronor,
därest hon avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till
ämneslärarinnebefattning vid dylik skola, eljest 2,400 kronor, för år räknat;
kvinnlig timlärare i läsämne 130 kronor, därest lärarinnan avlagt
de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid
allmänt läroverk, eljest 110 kronor, för veckotimme räknat;
manlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk lön å 1,800 kronor
i l:a, 2,025 kronor i 2:a, 2,250 kronor i 3:e och 2,475 kronor i 4:e
avlöningsgraden, med en maximiavlöning av 5,280 kronor för 32 veckotimmars
undervisning;
manlig teckningslärare vid realskola lön å 1,150 kronor i l:a, 1,300
kronor i 2:a, 1,450 kronor i 3:e och 1,600 kronor i 4:e avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 5,120 kronor för 32 veckotimmars undervisning;
manlig gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk lön å 2,520 kronor
i l:a, 2,835 kronor i 2:a, 3,150 kronor i 3:e och 3,465 kronor i 4:e
avlöningsgraden, med en maximiavlöning av 5,280 kronor för 32 veckotimmars
undervisning;
manlig gymnastiklärare vid realskola lön å 1,495 kronor i l:a, 1,690
kronor i 2:a, 1,885 kronor i 3:e och 2,080 kronor i 4:e avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 5,120 kronor för 32 veckotimmars undervisning;
manlig musiklärare vid högre allmänt läroverk lön å 1,800 kronor
i l:a, 2,025 kronor i 2:a, 2,250 kronor i 3:e och 2,475 kronor i 4:e avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 2,970 kronor för 18 veckotimmars
undervisning;
manlig musiklärare vid realskola lön å 1,035 kronor i l:a, 1,170
kronor i 2:a, 1,305 kronor i 3:e och 1,440 kronor i 4:e avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 1,920 kronor för 12 veckotimmars undervisning;
kvinnlig teckningslärare vid högre allmänt läroverk lön å 1,575
kronor i l:a, 1,755 kronor i 2:a, 1,935 kronor i 3:e och 2,115 kronor i
Riksdagens skrivelse Nr 304.
43
4:e avlöningsgraden, med en maximiavlöning av 4,512 kronor för 32
timmars tjänstgöring i veckan;
kvinnlig teckningslärare vid realskola lön å 1,000 kronor i l:a,
1,120 kronor i 2:a, 1,240 kronor i 3:e och 1,360 kronor i 4:e avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 4,352 kronor för 32 timmars undervisning
i veckan;
^ kvinnlig gymnastiklärare vid samskola lön å 1,300 kronor i l:a,
1,456 kronor i 2:a, 1,612 kronor i 3:e och 1,768 kronor i 4:e avlöningsgraden,
med eu maximiavlöning av 4,352 kronor för 32 timmars tjänstgöring
i veckan;
kvinnlig musiklärare vid realskola lön å 900 kronor i l:a, 1,008
kronor i 2:a, 1,116 kronor i 3:e och 1,224 kronor i 4:e avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 1,632 kronor för 12 timmars undervisning i
veckan;
lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola lön å 480 kronor i
l:a, 552 kronor i 2:a, 624 kronor i 3:e och 696 kronor i 4:e avlöningsgraden,
med en maximiavlöning av 1,392 kronor för 12 veckotimmars
undervisning;
vikarierande manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik
samt biträdande manlig lärare i teckning 90 kronor för veckotimme;
vikarierande kvinnlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik
samt biträdande kvinnlig lärare i teckning 85 kronor för veckotimme;
vikarierande lärarinna i kvinnligt handarbete 75 kronor för veckotimme;
att
ordinarie övningslärare skall vara skyldig att för den fastställda
lönen tjänstgöra:
teckningslärare vid högre allmänt läroverk 15 och vid realskola 10
veckotimmar;
gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk 21 och vid realskola
13 veckotimmar;
musiklärare vid högre allmänt läroverk 15 och vid realskola 9
veckotimmar; samt
lärarinna i kvinnligt handarbete 6 veckotimmar;
att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas:
teckningslärare och gymnastiklärare intill sammanlagt 32 veckotimmar,
dock att gymnastiklärare icke må utan eget medgivande åläggas
mera än sammanlagt 28 veckotimmar;
musiklärare vid högre allmänt läroverk intill sammanlagt 18 och vid
realskola intill sammanlagt 12 veckotimmar; samt
lärarinna i kvinnligt handarbete intill sammanlagt 12 veckotimmar;
44
Riksdagens skrivelse Nr 394.
att, där särskilda förhållanden sådant påkalla, Eders Kungl. Maj:t må
kunna medgiva, att teckningslärare erhåller ersättning för intill trettiofyra
veckotimmars undervisning;
att övningslärare skall för varje veckotimmes undervisning utöver
den mot den ordinarie lönen svarande undervisningstiden åtnjuta ersättning:
manlig
lärare i teckning, i gymnastik och i musik vid högre allmänt
läroverk med 120 kronor i l:a, 135 kronor i 2:a, 150 kronor i 3:e och
165 kronor i 4:e avlöningsgraden;
manlig lärare i teckning, i gymnastik och i musik vid realskola med
115 kronor i l:a, 130 kronor i 2:a, 145 kronor i 3:e och 160 kronor i
4:e avlöningsgraden.
kvinnlig lärare i teckning -vid högre allmänt läroverk med 105
kronor i l:a, 117 kronor i 2:a, 129 kronor i 3:e och 141 kronor i 4:e
avlöningsgraden;
kvinnlig lärare i teckning och i musik vid realskola samt i gymnastik
vid samskola med 100 kronor i l:a, 112 kronor i 2:a, 124 kronor
i 3:e och 136 kronor i 4:e avlöningsgraden; samt
lärarinna i kvinnligt handarbete vid samskola med 80 kronor i l:a,
92 kronor i 2:a, 104 kronor i 3:e och 116 kronor i 4:e avlöningsgraden;
att pensionsunderlaget skall utgöra
för rektor vid högre allmänt läroverk 5,600 kronor;
för manlig rektor vid realskola 4,600 kronor;
för kvinnlig rektor vid statssamskola 4,000 kronor;
att högsta pensionsunderlaget skall utgöra
för manlig lektor 4,600 kronor;
för manlig adjunkt 4,000 kronor;
för kvinnlig adjunkt 3,000 kronor;
att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor vid allmänt
läroverk, sådant skall vid bestämmandet av pensionens belopp räknas
honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor;
att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget skall utgöra två
tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära, därest han bestrede
tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående hösttermin var
för hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skall bestämmas
med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsunderlag,
som varit för läraren gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit
närmast före tidpunkten för pensionstagandet;
att övningslärare, som befordrats till ordinarie tjänst, innan den
nya löneregleringen träder i kraft, i intet fall skall erhålla lägre pension
Riksdagens skrivelse Nr 334.
45
än han skulle komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande
löne- och pensionsbestämmelser; samt
att extra ordinarie lärare, vilken erhållit förordnande med full
tjänstgöring under hel lästermin eller därutöver men av sjukdom är
hindrad att sköta sin befattning, skall, därest han före förordnandet
tjänstgjoi‘t vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium minst ett år,
under ledigheten äga uppbära två tredjedelar av det honom enligt gällande
bestämmelser eljest tillkommande arvode;
b) föreskrivit,
att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som i blivande nya
stater varda upptagna för ordinarie befattningshavare vid de allmänna
läroverken, skola gälla följande villkor och bestämmelser, nämligen
i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening
av tjänster m. m.:
att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av de allmänna läroverken eller eljest kan varda stadgad,
vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning
han innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen
förenade göromål;
att befattningshavare .vidare skall, likaledes med bibehållande av
den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, för den
händelse i sammanhang med en allmän revision av läroverksorganisationen
hans tjänstgöring anses lämpligen böra förläggas till annan, med de
nuvarande allmänna läroverken jämförlig läroanstalt än den, där han då
är anställd, ävensom eljest, då Eders Kungl. Maj:t med hänsyn till undervisningsväsendets
behov, efter vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt,
låta sig förflyttas från allmänt läroverk till annan befattning inom
undervisningsväsendet, dock att befattningshavare, som varder förflyttad
till annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig ersättning
för flyttningskostnad till det belopp, Eders Kungl. Maj:t för
varje särskilt fall bestämmer;
att befattningshavare skall vara skyldig underkasta sig de ändrade
bestämmelser, som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas nya
änke- och pupillkassa;
att befattningshavare vidare skall vara skyldig att underkasta sig
de bestämmelser, som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande
mot smittosam lungsot;
opaginerad Kontrollera mot PDF
4fi
Biksdagens skrivelse Nr 394.
att med rektors- eller ärilneslärarbefattning vid allmänt läroverk
icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommnns stat;
att innehavare av övningslärarbefattning vid allmänt läroverk skall
vara underkastad de ändrade bestämmelser, som kunna varda stadgade
i fråga om förening av dylik befattning med annan tjänst å rikets, riksdagens
eller kommnns stat;
att med befattning vid allmänt läroverk ej må förenas vare sig
uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt
ej läroverksöverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen vid läroverket, finner uppdraget eller
befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; samt
att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig i enskilda,
kommunala eller andra läroanstalter, så framt ej, vad angår lektor,
adjunkt, ämneslärarinna eller övningslärare, vederbörande rektor efter av
läroverksöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad angår rektor, läroverksöverstyrelsen,
uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid läroverket, finner uppdraget kunna få mottagas och tills
vidare bibehållas;
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare,
utom rektorer, beräknas utgå för läsårets antal läsveckor, samt att de i
rektorernas avlöning ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå
efter kalenderår men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter
särskilda bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t fastställas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit från tjänstgöring
befriad, skola utgå till den, som förordnats att uppehålla befattningen,
dock att, då rektor eller lektor, som är domkapitelsledamot,
endast åtnjuter ledighet från domkapitelsgöromålen, avdrag å tjänstgöringspenningarna
icke må ske;
att, därest annan befattningshavare än övningslärare av sjukdom
hindras att förrätta sin befattning, befattningshavaren äger uppbära hela
lönen, men att, därest befattningshavaren eljest undfår ledighet, såsom
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riks
-
Riksdagens skrivelse Nr -191.
47
dagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i
behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är
lagligen förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren kan förpliktas
att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så
mycket av lönen, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest prövas skäligt, skolande i förekommande fall denna skyldighet jämväl
åligga avliden lärares stärbhusdelägare under dem tilläventyrs tillkommande
tjänst- och nådår;
att övningslärare, som är tjänstledig på grund av sjukdom, äger
åtnjuta tre fjärdedelar av vad han skulle uppbära, därest han själv bestrede
sin tjänst, men att övningslärare, som eljest undfår ledighet, såsom
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag,
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning
är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att
under ledigheten av honom eljest tillkommande avlöning avstå så mycket,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas
skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att innehavare av befattning, med vilken rätt till särskilda förmåner
är förenad, skall vara underkastad ej mindre minskning i avlöning från
statsverket, till belopp motsvarande de i avlöningen ingående särskilda
förmåner efter uppskattning i behörig ordning, än även vad i laga ordning
kan varda stadgat rörande upphörande eller ändring av nämnda
särskilda förmåner;
att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut, den rätt
dock oförkränkt, som i förekommande fall kan tillkomma avliden lärares
stärbhusdelägare under dem tilläventyrs tillkommande tjänst- och nådår;
48
Riksdagens skrivelse Nr 394.
i fråga om ålderstillägg :
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och
för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor,
samt
för tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare
fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början
av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;
att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas ej mindre den tid,
som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
innehavande befattning eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla
avlöningsstaten än även i förekommande fall den föregående extra ordinarie
tjänstgöringstid, han enligt de före den 1 januari 1905 gällande
bestämmelser ägt tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg;
att, därest manlig adjunkt, som befordras till lektor, intjänat tre
ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som
lektor;
att lektor må tillgodoräknas den tid, han efter att i avseende å
examina och provår hava vunnit behörighet till lektorstjänst vid allmänt
läroverk må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarium, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola eller
teknisk elementarskola eller såsom ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;
att adjunkt må tillgodoräknas den tid, han efter vunnen behörighet
till adjunktst jänst vid allmänt läroverk må hava tjänstgjort såsom rektor
vid skeppsgosseskola;
att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och den 18 maj 1878 omförmälda
docenter vid universiteten ävensom de i kungl. kungörelsen den
23 november 1906 omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs högskolor
må äga att, efter vunnen befordran vid de allmänna läroverken,
för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, dock ej utöver
Riksdagens skrivelse Nr 394.
49
tre år, de vid universitet eller någon av omförmälda högskolor med nit
och skicklighet deltagit i undervisning av den omfattning, som, utan avseende
å huruvida docent varit innehavare av docentstipendium eller icke,
av Eders Kungl. Maj:t bestämmes;
att i de särskilda fall, då lektor vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarium, tekniskt gymnasium, teknisk fackskola
eller teknisk elementarskola efter ansökan varder utnämnd till
adjunkt, honom eller henne må tillgodoräknas den tid, han eller hon må
hava tjänstgjort såsom lektor;
att adjunkt, manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas de tjänstår
utöver tre, han eller hon, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid
allmänt läroverk, tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal
mellanskola, dock ej mer än tio år;
att kvinnlig adjunkt må tillgodoräknas den tid, hon efter vunnen
behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk tjänstgjort som ordinarie
ämneslärarinna vid statssamskola eller högre lärarinneseminariet;
att ämneslärarinna vid statssamskola må tillgodoräknas den tid, hon
tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet;
att övningslärare vid högre allmänt läroverk må tillgodoräknas den
tid, han, efter vunnen kompetens till övningslärartjänst vid högre allmänt
läroverk, tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid realskola, på det sätt
att två års tjänstgöring vid sådan skola må räknas lika med ett års
tjänstgöring vid högre allmänt läroverk, dock att övningslärare vid övergång
från realskola till högre allmänt läroverk, där tjänstgöringen omfattar
minst lika många undervisningstimmar som vid realskolan, må
omedelbart tillgodoföra^ så många ålderstillägg, att ingen löneminskning
vederfares honom;
att övningslärare vid allmänt läroverk må tillgodoräknas den tid,
han tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid högre lärarinneseminariet
eller folkskoleseminarium;
att lärarinna i kvinnligt handarbete, som vid den tidpunkt, då den
nya lönestaten träder i kraft, är anställd i nämnda egenskap vid statssamskola
och som varder utnämnd att från samma tidpunkt vara ordinarie
lärarinna i kvinnligt handarbete vid sådan skola, skall äga rätt att
av sin föregående tjänstgöring tillgodoräknas de år, under vilka hon,
efter att hava vunnit sådan behörighet, som erfordras för dylik anställning,
må hava tjänstgjort med minst sex timmars undervisning per vecka,
dock ej mer än fem år; samt
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken lian enligt
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 käft. (AV 394). 7
50
Riksdagens skrivelse Nr 394.
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;
/ fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för de nya lönestaternas ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat; dock att övningslärare, som
med eller under år 1919 utnämnes till ordinarie befattning, skall vara
underkastad de förändrade bestämmelser i berörda hänseenden, som under
nämnda år kunna varda meddelade;
c) förklarat,
att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning
vid allmänt läroverk, skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda
villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den
15''november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten och
därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;
d) föreskrivit, att de till teckningsläraren och musikläraren vid
Göteborgs högre latinläroverk från kungl. och Hvitfeldtska stipendieinrättningen
nu utgående arvoden å respektive 125 och 150 kronor skola
upphöra att utgå från sagda stipendieinrättning;
e) höjt det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken
med 1,779,261 kronor eller från 5,890,989 kronor till 7,670,250 kronor;
f) på extra stat för år 1919 anvisat:
till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken
ett förslagsanslag, högst 460,000 kronor;
till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken
ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor; samt
till provårskurser för blivande lärare vid de högre allmänna läroverken
i Göteborg ett förslagsanslag, högst 27,350 kronor;
III. Beträffande lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet:
a) bestämt
att lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet skall i avlöning
åtnjuta
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 394.
Öl
manlig rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor
tjänstgöringspenningar, samt dessutom fri bostad eller hyresersättning till
det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;
kvinnlig rektor 6,200 kronor, därav 4,200 kronor lön och 2,000
kronor tjänstgöringspenningar, samt dessutom fri bostad eller hyresersättning
till ett belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;
manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 500 kronor, samt dessutom tills vidare hyresbidrag
till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;
kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 400 kronor;
rektor och lektor, utöver honom eller henne tillkommande ordinarie
avlöningsförmåner, ett särskilt arvode av 500 kronor;
ämneslärarinna 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,
vart och ett å 300 kronor;
biträdande föreståndarinna, utöver avlöning såsom ordinarie ämneslärarinna,
fri bostad eller hyresersättning till det belopp, som i vederbörlig
ordning bestämmes;
biträdande ämneslärarinna 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön
och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 300 kronor;
manlig vikarierande lektor arvode å 3,300 kronor, därest han avlagt
de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst vid
allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år räknat;
kvinnlig vikarierande lektor arvode å 3,000 kronor, därest hon
avlagt de examina och prov, som erfordras för behörighet till adjunktstjänst
vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;
vikarierande ämneslärarinna arvode å 2,600 kronor, därest hon avlagt
de examina och prov, som erfordras för behörighet till ämneslärarinnebefattning,
eljest 2,400 kronor, för år räknat;
vikarierande biträdande föreståndarinna arvode av 500 kronor, för
år räknat;
manlig ordinarie lärare i teckning lön å 2,640 kronor i l:a, 2,970
kronor i 2:a, 3,300 kronor i 3:e och 3,630 kronor i 4:e avlöningsgraden;
kvinnlig ordinarie lärare i teckning lön å 2,310 kronor i l:a, 2,574
kronor i 2:a, 2,838 kronor i 3:e och 3,102 kronor i 4:e avlöningsgraden;
52
Riksdagens skrivelse iSTr 394.
ordinarie lärarinna i gymnastik lön å 1,575 kronor i l:a, 1,755
kronor i 2:a, 1,935 kronor i 3:e och 2,115 kronor i 4:e avlöningsgraden;
manlig ordinarie lärare i musik lön å 1,680 kronor i l:a, 1,890
kronor i 2:a, 2,100 kronor i 3:e och 2,310 kronor i 4:e avlöningsgraden;
kvinnlig ordinarie lärare i musik lön å 1,470 kronor i l:a, 1,638
kronor i 2:a, 1,806 kronor i 3:e och 1,974 kronor i 4:e avlöningsgraden;
ordinarie lärarinna i handarbete lön å 2,040 kronor i l:a, 2,328
kronor i 2:a, 2,616 kronor i 3:e och 2,904 kronor i 4:e avlöningsgraden;
manlig vikarierande lärare i teckning och i musik 90 kronor för
veckotimme;
kvinnlig vikarierande lärare i teckning och i musik samt vikarierande
lärarinna i gymnastik 85 kronor för veckotimme;
vikarierande lärarinna i handarbete 80 kronor för veckotimme;
att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att för den fastställda
lönen tjänstgöra:
lärare i teckning: intill 22 veckotimmar,
lärare i musik: intill 14 veckotimmar,
lärarinna i gymnastik: intill 15 veckotimmar och
lärarinna i handarbete: intill 24 veckotimmar;
att ytterligare tjänstgöring må kunna åläggas dessa lärare mot en
ersättning för veckotimme av
för manlig lärare i teckning och i musik 120 kronor i l:a, 135
kronor i 2:a, 150 kronor i 3:e och 165 kronor i 4:e avlöningsgraden;
för kvinnlig lärare i teckning och i musik samt lärarinna i gymnastik
105 kronor i l:a, 117 kronor i 2:a, 129 kronor i 3:e och 141 kronor
i 4:e avlöningsgraden; samt
för lärarinna i handarbete 85 kronor i l:a, 97 kronor i 2:a, 109
kronor i 3:e och 121 kronor i 4:e avlöningsgraden;
skolande härvid iakttagas, att sådan ersättning icke må, utan
Eders Kungl. Maj:ts medgivande, utgå för mera än fyra veckotimmar
till en och samma lärare eller lärarinna;
att pensionsunderlaget skall utgöra
för manlig rektor 5,600 kronor;
för kvinnlig rektor 4,600 kronor;
att högsta pensionsunderlaget skall för manlig lektor utgöra 4,600
kronor;
att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor vid högre lärarinneseminariet,
sådant skall vid bestämmandet av pensionens belopp räknas
honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor;
att för ordinarie övningslärare pensionsunderlaget skall utgöra två
Riksdagens skrivelse Nr 304.
53
tredjedelar av den avlöning, läraren skulle uppbära, därest lian bestrede
tjänstgöring till den omfattning, som närmast föregående hösttermin var
för hans tjänst bestämd, dock att pensionens belopp skall bestämmas
med hänsyn till medelbeloppet för år av de högsta pensionsunderlag, som
varit för läraren gällande under vart och ett av de tio år, som förflutit
närmast före tidpunkten för pensionstagandet; samt
att övningslärare, som befordrats till ordinarie tjänst, innan den
nya löneregleringen träder i kraft, i intet fall skall erhålla lägre pension
än han skulle komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande
löne- och pensionsbestämmelser.
b) föreskrivit
att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som sålunda föreslagits
för ordinarie befattningshavare vid högre lärarinneseminariet, skola gälla
följande villkor och bestämmelser, nämligen
i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening
av tjänster m. m.:
att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av högre lärarinneseminariet eller eljest kan varda stadgad,
vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning
han innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen
förenade göromål;
att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av
den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att vid en
möjligen inträdande förändrad organisation av undervisningsväsendet
ävensom eljest, då Eders Kungl. Maj:t, med hänsyn till undervisningsväsendets
behov, efter vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt, låta sig
förflyttas till annan befattning inom undervisningsväsendet, dock att befattningshavare,
som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad
att av statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad till det
belopp, Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;
att befattningshavare skall vara skyldig underkasta sig de ändrade
bestämmelser, som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas nya
änke- och pupillkassa;
att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig de
bestämmelser, som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot
smittosam lungsot;
54
Riksdagens skrivelse Nr 394.
att med rektors- eller ämneslärarbefattning vid högre lärarinneseminariet
icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns
stat;
att innehavare av övningslärarbefättning vid högre lärarinneseminariet
skall vara underkastad de ändrade bestämmelser, som kunna varda
stadgade ifråga om förening av dylik befattning med annan tjänst å
rikets, riksdagens eller kommuns stat;
att med befattning vid högre lärarinneseminariet ej må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt
ej läroverksöverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen vid seminariet, finner uppdraget eller befattningen
kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; samt
att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig i enskilda,
kommunala eller andra läroanstalter, så framt icke, vad angår
lektor, ämneslärarinna eller övningslärare, vederbörande rektor efter av
läroverksöverstyrelsen angivna riktlinjer, eller, vad angår rektor, läroverksöverstyrelsen,
uppå därom gjord framställning och efter prövning, att
ifrågavarande undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid seminariet, finner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare
bibehållas;
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare, utom
rektor, beräknas utgå för läsårets antal läsveckor, samt att de i rektors
avlöning ingående tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår,
men till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda
bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t fastställas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort, men för den tid, han varit från tjänstgöring
befriad, skola utgå till den, som förordnats att uppehålla befattningen
;
att, därest annan befattningshavare än övningslärare av sjukdom
hindras att förrätta sin befattning, befattningshavaren äger uppbära hela
lönen jämte hyresersättning eller hyresbidrag, där sådant förekommer,
men att, därest befattningshavaren eljest undfår ledighet, såsom för svag
hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess
Riksdagens skrivelse Nr 394.
55
utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig
ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen
förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren kan förpliktas
att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så
mycket av lönen eller hyresersättningen eller hyresbidraget, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;
att övningslärare, som är tjänstledig på grund av sjukdom, äger
åtnjuta tre fjärdedelar av vad han skulle uppbära, därest han själv
bestrede sin tjänst, men att övningslärare, som eljest undfår ledighet,
såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda
uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från '' tjänstgöring eller av
annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten av honom eljest tillkommande avlöning avstå
så mycket, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas
skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattingens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå
för bestyr i sammanhang därmed; samt
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom hyresersättningen eller hyresbidraget
utgå till månadens slut;
i fråga om ålderstillägg:
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin
egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last
den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och
56
Riksdagens skrivelse Nr 394.
föx- andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor,
samt
för tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare
fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;
att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas ej mindre den tid,
som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
innehavande befattning eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla avlöningsstaten
än även i förekommande fall den föregående extra ordinarie
tjänstgöringstid, han enligt de före den 1 januari 1905 gällande bestämmelser
ägt tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg;
att, därest manlig adjunkt vid allmänt läroverk, som befordras till
lektor vid högre lärarinneseminariet, intjänat tre ålderstillägg, honom skall
omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor;
att lektor vid högre lärarinneseminariet må tillgodoräknas den tid
han, efter att i avseende å examina och provår hava vunnit behörighet
till lektorstjänst vid nämnda läroanstalt, må hava tjänstgjort som ordinarie
lektor vid folkskoleseminarium, teknisk elementarskola, teknisk
fackskola, tekniskt gymnasium eller allmänt läroverk, ävensom den tid
han efter vunnen behörighet till lektorstjänst vid allmänt läroverk må hava
tjänstgjort såsom ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;
att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och den 18 maj 1878
omförmälda docenter vid universiteten ävensom de i kungl. kungörelsen
den 23 november 1906 omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs
högskolor må äga att, efter vunnen befordran vid högre lärarinneseminariet,
för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, dock
ej utöver tre åf, de vid universitet eller någon av omförmälda högskolor
med nit och skicklighet deltagit i undervisning av den omfattning, som,
utan avseende å huruvida docent varit innehavare av docentstipendium
eller icke, av Eders Kungl. Maj:t bestämmes;
att ämneslärarinna må tillgodoräknas den tid, hon efter vunnen
behörighet till ämneslärarinnebefattning vid högre lärarinneseminariet
tjänstgjort som ordinarie ämneslärarinna vid statssamskola ävensom den
tid utöver fem år, hon i egenskap av biträdande ämneslärarinna tjänstgjort
vid högre lärarinneseminariet;
att övningslärare må tillgodoräknas den tid, han tjänstgjort som
ordinarie övningslärare vid högre allmänt läroverk ävensom den tid, han
Riksdagens skrivelse Nr 394.
57
efter vunnen kompetens till övningslärarbefattning vid högre allmänt
läroverk tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid realskola, på det
sätt att två års tjänstgöring vid realskola må räknas lika med ett års
tjänstgöring vid högre lärarinneseminariet, dock att övningslärare vid
övergång från realskola till högre lärarinneseminariet må, därest tjänstgöringen
vid sistnämnda läroanstalt omfattar minst lika många undervisningstimmar
som vid realskolan, omedelbart tillgodoföras så många
ålderstillägg, att ingen löneminskning honom eller henne vederfares;
att övningslärare må tillgodoräknas den tid han tjänstgjort som
ordinarie övningslärare vid folkskoleseminarium; men
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt
bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma för
höjning;
/ fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande
eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat; dock att övningslärare,
som med eller under år 1919 utnämnes till ordinarie befattning, skall
vara underkastad de förändrade bestämmelser i berörda hänseenden, som
under nämnda år kunna varda meddelade;
c) förklarat
att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning
vid högre lärarinneseminariet, skall vara pliktig underkasta sig
ovannämnda villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den
15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig den nya staten och
därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna
därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills gällande
ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;
d) höjt det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet med
40,135 kronor eller från 76,350 kronor till 116,485 kronor;
e) på extra stat för år 1919 till arvoden åt timlärare och vikarier
vid högre lärarinneseminariet anvisat ett förslagsanslag, högst,
16,800 kronor;
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 käft. (Nr 394.)
8
58
Riksdagens skrivelse Nr 394.
f) medgivit, att från och med år 1919 tillsvidare och till dess
Eders Kungl. Maj:t annorlunda bestämmer ej mindre den hyresersättning,
som tillkommer rektor och biträdande föreståndarinna, därest fri
bostad ej åtnjutes, må utgå till rektor med 2,400 kronor och till biträdande
föreståndarinna med 1,000 kronor för år räknat, än även det
hyresbidrag, som tillkommer lektor, må utgå med 800 kronor för år.
IV. Beträffande lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna.
a) bestämt
att lärarpersonalen vid folkskoleseminarierna skall i avlöning åtnjuta
manlig rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad eller ersättning
därför till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;
kvinnlig rektor 6,200 kronor, därav 4,200 kronor lön och 2,000
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer fri bostad eller ersättning
därför till det belopp, som i vederbörlig ordning bestämmes;
rektor vid folkskoleseminarium, därest han tjänstgör såsom föreståndare
för'' där anordnad provårskurs, utöver honom tillkommande
ordinarie avlöningsförmåner särskilt arvode av högst 1,500 kronor för år;
manlig lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till
lönen, vartdera å 500 kronor;
kvinnlig lektor 4,800 kronor, därav 3,200 kronor lön och 1,600
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till
lönen, vartdera å 400 kronor;
manlig adjunkt å övergångsstat 4,300 kronor, därav 2,700 kronor
lön och 1,600 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre
ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500 kronor;
kvinnlig adjunkt å övergångsstat 3,600 kronor, därav 2,200 kronor
lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre
ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor;
lektor samt adjunkt å övergångsstat vid folkskoleseminarierna i
Stockholm och Göteborg hyresbidrag till det belopp, som i vederbörlig
ordning bestämmes;
manlig övningsskollärare 3,400 kronor, därav 2,100 kronor lön och
1,300 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstilllägg
till lönen, vart och ett å 400 kronor;
kvinnlig övningsskollärare 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön
Riksdagens skrivelse Nr 394.
59
ocli 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstilliigg
till lönen, vart och ett å 300 kronor;
lektor, adjunkt å övergångsstat eller övningsskollärare vid sådant
folkskoleseminarium, där provårskurs är anordnad, utöver honom eller
henne tillkommande ordinarie avlöningsförmåner dels ett särskilt arvode
av 300 kronor för år, dels ock, därest vederbörande lärare har sig
handledning av lärarkandidater anförtrodd, ersättning till belopp, som av
skolöverstyrelsen bestämmes, dock att sagda arvode och ersättning icke
må tillhopa överstiga 600 kronor;
extra och vikarierande manlig ämneslärare arvode av 3,300 kronor,
därest läraren är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller
adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest 2,900 kronor, för år räknat;
manlig timlärare i läsämne 140 kronor, därest läraren är behörig
till lektorstjänst Vffl folkskoleseminarium eller adjunktstjänst vid allmänt
läroverk, eljest 120 kronor, för veckotimme räknat, dock att arvode för
timlärare i hälsolära och ekonomilära må, efter skolöverstyrelsens beprövande
i varje särskilt fall, kunna utgå med högre belopp;
extra och vikarierande kvinnlig ämneslärare arvode av 3,000 kronor,
därest lärarinnan är behörig till lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller
adjunktstjänst vid allmänt läroverk, eljest 2,600 kronor, för år räknat;
kvinnlig timlärare i läsämne 130 kronor, därest lärarinnan är behörig
till lektorstjänst vid folkskoleseminarium eller adjunktstjänst vid
allmänt läroverk, eljest 110 kronor, för veckotimme räknat, dock att arvode
för timlärare i hälsolära och ekonomilära må, efter skolöverstyrelsens
beprövande i varje särskilt fall, kunna utgå med högre belopp;
extra och vikarierande ämneslärare vid folkskoleseminarierna i
Stockholm och Göteborg hyresbidrag till det belopp, som i vederbörlig
ordning bestämmes;
extra ordinarie eller vikarierande manlig övningsskollärare arvode
å 2,800 kronor för år;
extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig övningsskollärare arvode
å 2,400 kronor för år;
manlig lärare i teckning vid enkelseminarium lön å 1,950 kronor i
l:a, 2,175 kronor i 2:a, 2,400 kronor i 3:e och 2,625 kronor i 4:e avlöningsgraden;
kvinnlig
lärare i teckning vid enkelseminarium lön å 1,725 kronor i
l:a, 1,905 kronor i 2:a, 2,085 kronor i 3:e och 2,265 kronor i 4:e avlöningsgraden;
manlig
lärare i teckning vid dubbelseminarium lön å 3,510 krono*-
60 Riksdagens skrivelse Nr 334.
i l:a, 3,915 kronor i 2:a, 4,320 kronor i 3:e och 4,725 kronor i 4:e
avlöningsgraden;
kvinnlig lärare i teckning vid dubbelseminarium lön ii, 105 kronor
i l:a, 3,429 kronor i 2:a, 3,753 kronor i 3:e och 4,077 kronor i 4:e avlöningsgraden
;
manlig lärare i musik lön å 3,510 kronor i l:a, 3,915 kronor i
2:a, 4,320 kronor i 3:e och 4,725 kronor i 4:e avlöningsgraden;
kvinnlig lärare i musik lön å 3,105 kronor i l:a, 3,429 kronor i
2:a, 3,753 kronor i 3:e och 4,077 kronor i 4:e avlöningsgraden;
manlig lärare i gymnastik med lek och idrott lön å 3,380 kronor
i l:a, 3,770 kronor i 2:a, 4,160 kronor i 3:e och 4,550 kronor i 4:e
avlöningsgraden;
kvinnlig lärare i gymnastik med lek och idrott lön å 2,990 kronor
i l:a, 3,302 kronor i 2:a, 3,614 kronor i 3:e och 3,926 kronor i 4:e avlöningsgraden
;
lärare i manlig slöjd lön å 2,940 kronor i l:a, 3,360 kronor i 2:a,
3,780 kronor i 3:e och 4,200 kronor i 4:e avlöningsgraden;
lärarinna i kvinnlig slöjd lön å 1,980 kronor i l:a, 2,244 kronor i
2:a, 2,508 kronor i 3:e och 2,772 kronor i 4:e avlöningsgraden;
lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola lön
1,080 kronor i l:a, 1,224 kronor i 2:a, 1,368 kronor i 3:e och 1,512 kronor
i 4:e avlöningsgraden;
lärarinna i hushållsgöromål lön å 1,980 kronor i l:a, 2,244 kronor
i 2:a, 2,508 kronor i 3:e och 2,772 kronor i 4:e avlöningsgraden;
manlig lärare i trädgårdsskötsel vid annat folkskoleseminarium än
seminariet i Umeå 2,400 kronor, därav 1,500 kronor lön och 900 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen
vart och ett å 300 kronor;
kvinnlig lärare i trädgårdsskötsel vid annat folkskoleseminarium än
seminariet i Umeå 2,000 kronor, därav 1,200 kronor lön och 800 kronor
tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen,
vart och ett å 250 kronor;
lärare i trädgårdsskötsel vid folkskoleseminariet i Umeå, manlig eller
kvinnlig, arvode å 1,000 kronor, varav två tredjedelar skola anses motsvara
lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar;
lärare i trädgårdsskötsel vid dubbelseminarium, utöver honom eller
henne tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, arvode till det belopp,
som i vederbörlig ordning bestämmes;
lärare i teckning och gymnastik vid folkskoleseminarierna i Stock
-
Riksdagens skrivelse Nr 394. 61
holm och Göteborg hyresbidrag till det belopp, som i vederbörlig ordning
bestämmes;
extra ordinarie eller vikarierande manlig lärare i teckning, i musik
och i gymnastik med lek och idrott ävensom manlig timlärare i sagda
ämnen 100 kronor för veckotimme;
extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig lärare i teckning, i musik
och i gymnastik med lek och idrott ävensom kvinnlig timlärare i sagda
ämnen 95 kronor för veckotimme;
extra ordinarie eller vikarierande lärare i manlig slöjd ävensom
manlig timlärare i samma ämne 95 kronor för veckotimme;
extra ordinarie eller vikarierande lärarinna i kvinnlig slöjd och i
hushållsgöromål ävensom kvinnlig timlärare i samma ämnen 90 kronor
för veckotimme;
vikarierande lärare i trädgårdsskötsel arvode till belopp, som i varje
särskilt fall bestämmes av skolöverstyrelsen;
att ordinarie övningslärare skall vara skyldig att för den fastställda
lönen tjänstgöra:
lärare i teckning vid enkelseminarium 15 veckotimmar,
lärare i teckning vid dubbelseminarium 27 veckotimmar,
lärare i musik 27 veckotimmar,
lärare i gymnastik med lek och idrott 26 veckotimmar,
lärare i manlig slöjd 28 veckotimmar,
lärarinna i kvinnlig slöjd 22 veckotimmar,
lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt seminariums övningsskola 12
veckotimmar, och
lärarinna i hushållsgöromål 22 veckotimmar;
att lärare i nämnda övningsämnen skall vara skyldig att mot fastställt
tilläggsarvode åtaga sig utsträckt tjänstgöring, dock att hans sammanlagda
undervisningsskyldighet icke utan hans eget begivande må överstiga
trettio veckotimmar;
att lärare i nedanstående övningsämnen må för varje veckotimmes
undervisning utöver den mot den ordinarie lönen svarande undervisningstiden
åtnjuta ersättning;
manlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik med lek och
idrott med 130 kronor i l:a, 145 kronor i 2:a, 160 kronor i 3:e och 175
kronor i 4:e avlöningsgraden;
kvinnlig lärare i teckning, i musik och i gymnastik med lek och
idrott med 115 kronor i l:a, 127 kronor i 2:a, 139 kronor i 3:e och 151
kronor i 4:e avlöningsgraden;
62
Riksdagens skrivelse Nr 39d.
lärare i manlig slöjd med 105 kronor i l:a, 120 kronor i 2:a, 135
kronor i tredje och 150 kronor i 4:e avlöningsgraden;
lärarinna i kvinnlig slöjd och i hushållsgöromål med 90 kronor i
l:a, 102 kronor i 2:a, 114 kronor i 3:e och 126 kronor i 4:e avlöningsgraden
;
att lärare i nämnda övningsämnen ej må åtnjuta ersättning för mera
än trettiotvå veckotimmars tjänstgöring, det timantal medräknat, efter
vilket den ordinarie lönen är beräknad; dock att, där särskilda förhållanden
sådant påkalla, Eders Kungl. Maj:t må kunna medgiva, att lärare i
musik, i gymnastik med lek och idrott samt i manlig slöjd erhåller ersättning
för intill trettiofyra timmars undervisning;
att pensionsunderlaget skall utgöra
för manlig rektor 5,600 kronor,
för kvinnlig rektor 4,600 kronor;
att högsta pensionsunderlaget skall utgöra
för manlig lektor, 4,600 kronor,
för manlig adjunkt å övergångsstat 4,000 kronor,
för kvinnlig adjunkt å övergångsstat 3,000 kronor;
att, om befattningshavare varit tillförordnad rektor vid folkskolese-,
minarium, sådant skall vid bestämmandet av pensionens belopp räknas
honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad
rektor;
att för annan ordinarie övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel
pensionsunderlaget skall utgöra två tredjedelar av den avlöning, läraren
skulle uppbära, därest han bestrede tjänstgöring till den omfattning,
som närmast föregående hösttermin var för hans tjänst bestämd, dock att
pensionens belopp skall bestämmas med hänsyn till medelbeloppet för år
av de högsta pensionsunderlag, som varit för läraren gällande under vart
och ett av de tio år, som förflutit närmast före tidpunkten för pensionstagandet;
att
övningslärare, som befordrats till ordinarie tjänst, innan den
nya löneregleringen träder i kraft, i intet fall skall erhålla lägre pension
än han skulle komma i åtnjutande av med tillämpning av nu gällande
löne- och pensionsbestämmelser;
att lärare i trädgårdsskötsel skall äga delaktighet i elementarlärarnas
nya änke- och pupillkassa;
att övningsskollärarna skola varda bibehållna vid delaktighet i såväl
folkskollärarnas pensionsinrättning som folkskollärarnas änke- och pupillkassa;
-
Riksdagens skrivelse Nr 394.
63
att för övningsskollärare pensionsbeloppet skall utgöra högst två
tredjedelar av tjänsten åtföljande avlöning jämte intjänat eller intjänade
åklerstillägg; samt
att extra ordinarie lärare, vilken erhållit förordnande med full
tjänstgöring under hel lästermin eller därutöver men av sjukdom är
hindrad att sköta sin befattning, skall, därest han före förordnandet
tjänstgjort vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium minst ett år,
under ledigheten äga uppbära två tredjedelar av det honom enligt gällande
bestämmelser eljest tillkommande arvode;
b) föreskrivit,
att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som sålunda föreslagits
för ordinarie befattningshavare vid folkskoleseminarierna, skola gälla följande
villkor och bestämmelser, nämligen
i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening
av tjänster m. m.:
att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad
organisation av folkskoleseminarierna eller eljest kan varda stadgad, vara
pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han
innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter, sköta de med befattningen
förenade göromål;
att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av
den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att vid en
möjligen inträdande förändrad organisation av undervisningsväsendet
ävensom eljest, då Eders Kungl. Maj:t, med hänsyn till undervisningsväsendets
behov, efter vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt, låta sig
förflyttas till annan befattning inom undervisningsväsendet, dock att
befattningshavare, som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad
att av statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad till
det belopp, Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;
att annan befattningshavare än övningsskollärare, skall vara skyldig
underkasta sig de ändrade bestämmelser, som kunna varda stadgade rörande
elementarlärarnas nya änke- och pupillkassa;
att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig de
bestämmelser, som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot
smittosam lungsot;
att med rektors-, ämneslärar- eller övningsskollärarbefattning vid
64 Riksdagens skrivelse Nr 394.
folkskoleseminarium icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens
eller kommuns stat;
att innehavare av övningslärarbefattning vid folkskoleseminarium
skall vara underkastad de ändrade bestämmelser, som kunna varda stadgade
ifråga om förening av dylik befattning med annan tjänst å rikets,
riksdagens eller kommuns stat;
att med befattning vid folkskoleseminarium ej må förenas vare
sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,
som är försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom
aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag
eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt ej
skolöverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning,
att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka
hinderligt för tjänstgöringen vid folkskoleseminariet, finner uppdraget eller
befattningen kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; samt
att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig i enskilda,
kommunala eller andra läroanstalter, så framt ej, vad angår lektor,
övningsskollärare eller övningslärare, vederbörande rektor, efter av skolöverstyrelsen
angivna riktlinjer, eller, vad angår rektor, skolöverstyrelsen,
uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
vid folkskoleseminariet, finner uppdraget kunna få mottagas och tills
vidare bibehållas;
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:
att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare,
utom rektorer och lärare i trädgårdsskötsel, beräknas utgå för läsårets
antal läsveckor, samt att de i rektors och trädgårdslärares avlöning ingående
tjänstgöringspenningar skola beräknas utgå efter kalenderår, dock
för rektor till olika belopp för lästiden och för ferierna efter särskilda
bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t fastställas;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den
tid, ban eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som
förordnats att uppehålla befattningen;
att, därest annan befattningshavare än nedan avsedda övningslärare
av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, befattningshavaren äger
uppbära hela lönen jämte hyresersättning eller hyresbidrag, där sådant
förekommer, men att, därest befattningshavaren eljest undfår ledighet,
såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
Riksdagens skrivelse Nr 394.
65
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag,
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning
är lagligen förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren kan
förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå
så mycket av lönen eller hyresersättningen eller hyresbidraget, som för
befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas skäligt;
att, därest annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel är tjänstledig
på grund av sjukdom, befattningshavaren äger åtnjuta tre fjärdedelar
av vad han skulle uppbära, därest han själv bestrede sin tjänst, men
att, därest sådan övningslärare eljest undfår ledighet, såsom för svag
hälsas vårdande, enskilda angelägenheter eller särskilda uppdrag, eller i
behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är
lagligen förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren kan förpliktas
att under ledigheten av honom eljest tillkommande avlöning avstå
så mycket, som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest prövas
skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning
i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed; samt
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom hyresersättning eller hyresbidrag, där
sådant förekommer, utgå till månadens slut;
i fråga om å/dersti/lägg:
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning är i staten medgiven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 käft. (Nr 394.) 9
66 Riksdagens skrivelse Nr 394.
last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,
och
för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt
för tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare
fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;
att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas ej mindre den tid,
som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
innehavande befattning, eller, vad angår annan befattningshavare än lektor
och lärare i trädgårdsskötsel, tjänst å den gamla avlöningsstaten av motsvarande
eller jämförlig beskaffenhet, oavsett om avlöningen vid tjänsten
varit å samma stat uppförd eller å extra stat utgått såsom arvode, än
även, vad angår lektor, i förekommande fall den föregående extra ordinarie
tjänstgöringstid, han enligt de före den 1 januari 1905 gällande bestämmelser
ägt tillgodoräkna sig för erhållande av ålderstillägg;
att, därest manlig adjunkt vid folkskoleseminarium eller allmänt
läroverk, vilken befordras till lektor vid folkskoleseminarium, intjänat tre
ålderstillägg, honom skall omedelbart tillgodoräknas ett ålderstillägg som
lektor;
att lektor må tillgodoräknas den tid, under vilken han må hava
tjänstgjort som ordinarie lektor vid allmänt läroverk eller efter vunnen
behörighet till lektorstjänst vid folkskoleseminarium må hava tjänstgjort
som ordinarie lektor vid högre lärarinneseminariet, tekniskt gymnasium,
teknisk fackskola eller teknisk elementarskola, ävensom den tid, under
vilken han efter vunnen behörighet till lektorstjänst vid högre allmänt
läroverk må hava tjänstgjort som ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;
att de i kungl. cirkulären den 1 juni 1877 och den 18 maj 1878
omförmälda docenter vid universiteten ävensom de i kungl. kungörelsen
den 23 november 1906 omnämnda docenter vid Stockholms och Göteborgs
högskolor må äga att, efter vunnen befordran vid folkskoleseminarium,
för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, dock ej utöver
tre år, de vid universitet eller någon av omförmälda högskolor med nit
och skicklighet deltagit i undervisning av den omfattning, som, utan avseende
å huruvida docent varit innehavare av docentstipendium eller icke,
av Eders Kungl. Maj:t bestämmes;
att övningsskollärare må för erhållande av ålderstillägg tillgodoräknas
tjänstgöring som ordinarie lärare vid folkskola, skeppsgosseskola
Riksdagens skrivelse Nr 394.
67
eller högre folkskola, tjänstgöring vid under offentlig kontroll ställt småskoleseminarium
under den tid statsbidrag utgått till hans avlönande enligt
bestämmelserna om statsbidrag till folkskollärares avlönande ävensom
tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem, som åtnjuter
statsbidrag och antingen äger av Eders Kungl. Maj:t stadfäst reglemente
eller ock är av Eders Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt
;
att annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel må tillgodoräknas
dels föregående tjänstgöring som ordinarie övningslärare vid högre
allmänt läroverk eller högre lärarinneseminariet, dels ock den tid, han,
efter vunnen kompetens till övningslärartjänst vid folkskoleseminarium,
tjänstgjort som ordinarie övningslärare vid realskola, på det sätt att
två års tjänstgöring vid sådan skola må räknas lika med ett års tjänstgöring
vid seminarium; dock att övningslärare vid övergång från realskola
till folkskoleseminarium, där tjänstgöringen omfattar minst lika
mänga undervisningstimmar som vid realskolan, må omedelbart tillgodoföras
så många ålderstillägg, att ingen löneminskning vederfares honom;
att lärare i trädgårdsskötsel må tillgodoräknas intill tio år av den
tid, under vilken han före inträde å den nya lönestaten tjänstgjort vid
folkskoleseminarium med åtnjutande av för full tjänstgöring stadgat
arvode; samt
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han
enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till
pension eller, vad angår övningsskollärare, bestämmelserna i reglementet
för folkskollärarnas pensionsinrättning är skyldig att från tjänsten avgå,
icke må tillträda samma förhöjning;
i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av lärare i trädgårdsskötsel under en
månad å tid av året, som av rektor bestämmes;
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall, vad angår annan befattningshavare än övningsskollärare,
gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt
till pension är vid tiden för de nya staternas ikraftträdande eller, såvitt
angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet
till befattningen stadgat; dock att annan övningslärare än lärare i trädgårdsskötsel,
som med eller under år 1919 utnämnes till ordinarie be
-
68
Riksdagens skrivelse Nr 394.
fattning, skall vara underkastad de förändrade bestämmelser i berörda
hänseenden, som under nämnda år kunna varda meddelade; samt
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall för övningsskollärare gälla vad i reglementet
för folkskollärarnas pensionsinrättning är eller kan varda stadgat;
e) förklarat,
att ovannämnda villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar
gälla i fråga om de adjunkter, vilka tilläventyrs komma att uppföras å
övergångsstat;
att i fråga om sistnämnda befattningshavare skall gälla, att adjunkt,
manlig eller kvinnlig, må tillgodoräknas de tjänstår utöver tre, han eller
hon, efter vunnen behörighet till adjunktstjänst vid allmänt läroverk,
tjänstgjort såsom ordinarie ämneslärare vid kommunal mellanskola, dock
ej mer än tio år;
att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder befattning
vid folkskoleseminarium, skall vara pliktig underkasta sig ovannämnda
villkor och bestämmelser;
att de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före
den 15 november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig vare sig ny
avlöningsstat eller övergångsstat och därvid fästade villkor och bestämmelser,
och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna
vid dem enligt dittills gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner;
samt
att adjunkt, manlig eller kvinnlig, vilken icke varder uppförd på
ny stat eller övergångsstat, skall, samtidigt som de nya staterna träda i
i kraft, uppföras å allmänna indragningsstaten,
att å allmänna indragningsstaten uppförd befattningshavare skall
bibehållas vid ej mindre honom eller henne enligt nu gällande bestämmelser
tillkommande ordinarie avlöningsförmåner, varav befattningshavaren
vid överflyttningen är i åtnjutande, än även honom eller henne vid
1918 års utgång tillkommande tillfällig löneförbättring; dock med skyldighet
dels att, i händelse befattningshavaren, efter förflyttning till indragningsstaten,
erhåller annan ordinarie befattning å rikets, riksdagens eller
kommuns stat, i allo frånträda avlöningsförmånerna å indragningsstaten,
såvida de understiga eller äro lika med de nya avlöningsförmånerna samt,
därest avlöningsförmånerna å indragningsstaten överstiga berörda nya
avlöningsförmåner, vidkännas mot de senare svarande avdrag, dels ock
att, när befattningshavare, kvarstående å indragningsstaten, uppnått den
för pension stadgade levnadsåldern, åtnöjas med pension å indragnings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
(59
Riksdagens skrivelse Nr 394.
stat motsvarande den del av avlöningsförmånerna, som iiro att hänföra
till lön jämte ålderstillägg;
d) höjt det ordinarie anslaget till folkskoleseminarierna med 656,815
kronor eller från 849,025 kronor till 1,505,840 kronor;
e) höjt det ordinarie anslaget till stipendier för seminarieelever
med 28,800 kronor eller från 150,225 kronor till 179,025 kronor;
havande det gemensamma reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
härigenom ökats från nuvarande 999,250 kronor med 685,615
kronor till 1,684,865 kronor;
f) till bestridande av hyresbidrag till rektorerna vid folkskoleseminarierna
i Linköping, Skara, Kalmar, Karlstad och Umeå på extra stat
för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 6,200 kronor;
g) medgivit, att från och med år 1919 tills vidare, och intill dess
Eders Kungl. Maj:t annorlunda förordnar, hyresbidrag må utgå
vid folkskoleseminariet i Stockholm till ordinarie manlig lektor med
800 kronor, till ordinarie manlig adjunkt å övergångsstat med 600 kronor,
till ordinarie lärare i teckning med 500 kronor, till ordinarie lärare i
gymnastik med 500 kronor, till extra ordinarie ämneslärare, som tjänstgjort
under fyra lästerminer vid folkskoleseminarium, allmänt läroverk
eller annan under läroverksöverstyrelsens eller skolöverstyrelsens inseende
ställd läroanstalt, med 500 kronor och till extra ordinarie ämneslärare,
som fullgjort sådan tjänstgöring under tio lästerminer, med 600 kronor,
samt
vid folkskoleseminariet i Göteborg till ordinarie manlig lektor i
första lönegraden med 700 kronor, i andra lönegraden med 850 kronor
och i tredje lönegraden med 1,000 kronor, till ordinarie manlig adjunkt
å övergångstat i första lönegraden med 450 kronor, i andra lönegraden
med 575 kronor samt i tredje, fjärde eller femte lönegraderna med 700
kronor, till ordinarie lärare i teckning med 300 kronor, till ordinarie
lärare i gymnastik med 300 kronor, till vikarierande adjunkt å vakant
tjänst med 450 kronor och till annan extra ordinarie ämneslärare med
300 kronor;
h) för sistberörda ändamål på extra stat för år 1919 beviljat ett
förslagsanslag av 12,000 kronor.
70
Riksdagens skrivelse Nr 394.
V. Beträffande lärarpersonalen vid folk- och småskolor:
a) bestämt
att för ordinarie lärare vid folkskola avlöningen skall utgöra, förutom
fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt ortens
pris, 2,100 kronor för manlig och 1,900 kronor för kvinnlig lärare, vartill
kunna, efter respektive 5, 10 och 15 år, komma tre ålderstillägg, vart
och ett å 300 kronor för manlig och 200 kronor för kvinnlig lärare;
att för extra ordinarie och vikarierande folkskollärare avlöningen skall
utgöra, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt
ortens pris, 1,700 kronor för manlig och 1,500 kronor för kvinnlig lärare;
att för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola, vilken blivit anställd tills vidare jyed
ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning, avlöningen skall
utgöra, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning enligt
ortens pris, 1,200 kronor, vartill kunna, efter respektive 5, 10
och 15 år, komma tre ålderstillägg, vart och ett å 150 kronor; dock att
härifrån må undantagas sådan oexaminerad lärare, som vid den nya löneregleringens
ikraftträdande är berättigad till helt ålderdomsunderstöd eller
som blivit antagen efter den 31 december 1907;
att för lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola, vilken blivit anställd på viss tid eller såsom
vikarie, ävensom för sådan tills vidare anställd lärare, vilken ej kan
komma i åtnjutande av nyss förordade avlöningsförmåner, avlöningen
skall utgöra, förutom fri bostad och bränsle eller motsvarande ersättning
enligt ortens pris, 1,000 kronor; samt
att för manlig lärare vid småskola och vid mindre folkskola ävensom
manlig biträdande lärare vid folkskola, vilken blivit anställd före den 1
januari 1919, avlöningen skall utgå med 200 kronor utöver vad lärare
tillhörande småskollärarkåren i allmänhet åtnjuter;
b) medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må äga utfärda de närmare villkor
och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den uppfattning,
åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin anslutning,
torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande böra stadgas, ävensom
de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda villkor
och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;
c) godkänt följande grunder i fråga om utgående av statsbidrag till
lärare vid folkskolor och småskolor:
Riksdagens skrivelse Nr 304.
71
I.
Till bestridande av kostnaderna för den vid folk- och småskolor anställda
lärarpersonalens avlöning skall skoldistrikt av statsmedel erhålla
bidrag, bestämt i förhållande till den lagstadgade kontanta avlöningen på
sätt här nedan sägs, därvid skall iakttagas, att statsbidrag icke utgår för
längre undervisningstid än åtta månader om året.
1. Statsbidraget utgår för år med ett belopp motsvarande
A) för ordinarie folkskollärare:
a) nio tiondedelar av grundlönen för kvinnlig lärare samt, om
läraren är man, därutöver hela skillnaden mellan grundlönen för manlig
och för kvinnlig lärare; samt
b) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren må vara berättigad;
skolande dock härvid iakttagas
att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på grund av särskilt
förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning
i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller
revisorer, det skall ankomma på Eders Kungl. Maj:t att, med iakttagande
av vad här nedan i mom. 2 sägs, bestämma, om och i vad mån bidrag av
statsmedel skall till lärarens avlöning utgå;
att, om läraren erhållit tjänstledighet av annan anledning, än på
grund av styrkt sjukdom eller för att på grund av särskilt förordnande
eller val fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens tjänst
eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, statsbidrag
till hans avlöning ej skall utgå, med mindre, därest ledigheten överskrider
viss av Eders Kungl. Maj:t bestämd maximitid, vederbörande folkskolinspektör
vitsordat, att sådant må utan hinder av nämnda omständighet
äga rum, eller, då folkskolinspektören icke ansett sig kunna tillstyrka
statsbidrags utgående till den tjänstledige lärarens avlöning, skolöverstyrelsens
medgivande erhållits; samt
att, om läraren uppnått den för erhållande av hel pension stadgade
levnadsåldern, statsbidrag till hans avlönande icke skall utgå, med
mindre vederbörande folkskolinspektör vitsordat, att sådant må utan hinder
av nämnda omständighet äga rum, eller, då folkskolinspektören icke
ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags utgående till sådan lärare, skolöverstyrelsens
medgivande erhållits;
B) för extra ordinarie folkskollärare: nio tiondedelar av arvodet
för kvinnlig lärare samt, om läraren är man, därutöver hela skillnaden
mellan arvodet för manlig och för kvinnlig lärare;
72 Riksdagens skrivelse Nr 394.
C) för vikarie å ordinarie förskollärare änst och å extra ordinarie
f olkskollärart j änst:
a) om tjänsten är ledig eller om innehavaren av tjänsten åtnjuter
tjänstledighet utan att statsbidrag utgår till hans avlöning: nio tiondedelar
av arvodet för kvinnlig vikarie å tjänsten samt, om vikarien är
man, därutöver hela skillnaden mellan arvodet för manlig och kvinnlig
vikarie å tjänsten;
b) om innehavaren av tjänsten erhållit tjänstledighet för att, på
grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller
bestrida befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess
utskott eller revisorer: så stor del av vikariatsarvodet, som Eders Knngl.
Maj:t, med iakttagande av vad här nedan i mom. 2 sägs, för det särskilda
fallet bestämt skola av statsmedel utgå; samt
c) om innehavaren av tjänsten eller, därest tjänsten är ledig, den,
som under ledigheten uppehåller densamma, erhållit tjänstledighet på
grund av styrkt sjukdom: det belopp, som, utöver vad den tjänstledige
läraren av sin avlöning avstått, erfordras till arvode åt vikarien;
skolande statsbidrag till vikariens avlönande utgå för det fall, att
till vikarie antagits redan pensionerad lärare, endast för så vitt folkskolinspektören
vitsordar vikariens lämplighet, samt för det fall, att vikarien
icke avlagt för behörighet till tjänsten föreskriven examen, endast för så
vitt folkskolinspektören vitsordar, att vikarie, som avlagt sådan examen,
icke kunnat erhållas samt att vikarien befunnits duglig;
D) för lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor och biträdande
lärare vid folkskolor, vilka blivit anställda tills vidare med ömsesidig
rätt till minst fyra månaders uppsägning:
a) nio tiondedelar av grundlönen för småskollärare i allmänhet
samt i de särskilda fall, där manlig lärare blivit anställd före den 1
januari 1919, den sådan lärare tillkommande särskilda avlöningsförhöjning;
samt
b) det eller de ålderstillägg, till vilka läraren må vara berättigad;
skolande dock härvid iakttagas
att, om läraren erhållit tjänstledighet för att, på grund av särskilt
förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning
i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer,
det skall ankomma på Eders Kungl. Maj:t att, med iakttagande av vad
här nedan i mom. 2 sägs, bestämma, om och i vad mån bidrag av statsmedel
skall till lärarens avlöning utgå;
att, om läraren erhållit tjänstledighet av annan anledning, än på
grund av styrkt sjukdom eller för att på grund av särskilt förordnande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 394.
VA
eller val fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens
tjänst eller tjänstgöra bos riksdagen, dess utskott eller revisorer, statsbidrag
till lians avlöning ej skall utgå, med mindre, därest ledigheten
överskrider viss av Eders Kungl. Maj:t bestämd maximitid, vederbörande
folkskolinspektör vitsordat, att sådant må utan hinder av nämnda omständighet
äga rum, eller, då folkskolinspektören icke ansett sig kunna
tillstyrka statsbidrags utgående till den tjänstledige lärarens avlöning,
skolöverstyrelsens medgivande erhållits; samt
att, om läraren uppnått den för erhållande av helt ålderdomsunderstöd
eller hel pension stadgade levnadsåldern, statsbidrag till hans
avlönande icke skall utgå, med mindre vederbörande folkskolinspektör
vitsordat, att sådant må utan hinder av nämnda omständighet äga rum,
eller, då folkskolinspektören icke ansett sig kunna tillstyrka statsbidrags
utgående till sådan lärare, skolöverstyrelsens medgivande erhållits;
E) för lärare vid småskolor, lärare vid mindre folkskolor och biträdande
lärare vid folkskolor, vilka blivit anställda på viss tid: nio
tiondedelar av arvodet för sådana lärare i allmänhet samt i de särskilda
fall, där manlig lärare blivit anställd före den 1 januari 1919, den sådan
lärare tillkommande särskilda avlöningsförhöjning;
F) för vikarie å lärartjänst vid småskola, lärartjänst vid mindre
folkskola samt biträdande lärartjänst vid folkskola:
a) om tjänsten är ledig eller om innehavaren av tjänsten åtnjuter
tjänstledighet utan att statsbidrag utgår till hans avlöning: nio tiondedelar
av arvodet för vikarie å tjänsten;
b) om tjänstens innehavare erhållit tjänstledighet för att, på grund
av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida
befattning i statens tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott
eller revisorer: så stor del av vikariatsarvodet, som Eders Kungl. Maj:t,
med iakttagande av vad här nedan i mom. 2 sägs, för det särskilda fallet
bestämt skola av statsmedel utgå; samt
c) om tjänstens innehavare eller, därest tjänsten är ledig, den, som
under ledigheten uppehåller densamma, erhållit tjänstledighet på grund
av styrkt sjukdom: det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren
av sin avlöning avstått, erfordras till arvode åt vikarien;
skolande statsbidrag till vikariens avlönande utgå för det fall, att
till vikarie antagits redan pensionerad lärare, endast för så vitt folkskolinspektören
vitsordar vikariens lämplighet, samt för det fall att vikarien
icke avlagt för behörighet till tjänsten föreskriven examen, endast för så
vitt folkskolinspektören vitsordar, att vikarie, som avlagt sådan examen,
icke kunnat erhållas, samt att vikarien befunnits duglig.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 134 käft. (Nr 394.) 10
74
Riksdagens skrivelse Nr 394.
2. Vid bestämmandet av statsbidrag dels till avlöning åt sådan
lärare, som erhållit tjänstledighet för att på grund av särskilt förordnande
eller val fullgöra offentligt uppdrag eller bestrida befattning i statens
tjänst eller tjänstgöra hos riksdagen, dess utskott eller revisorer,
dels till arvode åt den för honom förordnade vikarie skall hänsyn tagas
därtill, att ingen ändring må komma att ske i fråga om det kontanta
belopp, som det eljest åligger skoldistriktet att tillskjuta till avlöningen
åt den lärare, som erhållit nämnda tjänstledighet.
II.
Som villkor för erhållande av statsbidrag enligt ovan angivna
grunder skall gälla
1) att undervisningen vid skolan fortgår minst åtta månader om
året, därest icke Eders Kungl. Maj:t genom särskilt beslut medgivit inskränkning
i den sålunda stadgade undervisningstiden;
2) att lärarens avlöningsförmåner, såväl den kontanta avlöningen
som ock naturaförmånerna, fullt motsvara vad i sådant avseende stadgas;
samt dessutom
3) om bidrag sökes till avlöning av lärare vid småskola: att småskolan
motsvarar sådan skolas ändamål att meddela grundläggande undervisning;
4)
om bidrag sökes till avlöning av lärare vid mindre folkskola:
att den mindre folkskolan är inrättad under sådana förhållanden, som
enligt folkskolestadgan göra densamma berättigad;
5) om bidrag sökes till avlöning av biträdande lärare vid folkskola:
att folkskolan icke lider men därav, att biträdande lärare i stället för
examinerad folkskollärare därvid är anställd; samt
6) om bidrag sökes till nyinrättad lärartjänst: att folkskolinspektören
skall vitsorda tjänstens behövlighet.
III.
1. För utbekommande av statsbidrag enligt förestående stadganden
böra hinder ej möta därav,
att småskola, mindre folkskola, flyttande folkskola eller fast folkskola
under kalenderåret med avseende å skolans art i vederbörlig ordning
förändrats, i vilken händelse statsbidrag till det för varje fall bestämda
belopp må utgå för de tider av året, då skolan under de särskilda
formerna varit i verksamhet, dock med iakttagande av vad i mom. 2
Riksdagens skrivelse Nr 394. 75
här nedan säges om statsbidrag till avlönande av ordinarie och med sådan
likställd lärare eller
att skola eller lärartjänst på grund av minskat barnantal eller
skolväsendets omorganisation upphört under året eller ny skola eller ny
lärartjänst inrättats under året och av sådan anledning undervisningen
icke fortgått hela den stadgade tiden, i vilken händelse statsbidrag
må utgå enligt vad i mom. 2 här nedan sägs, eller
att undervisningen vid skolan till följd av rådande smittosam
sjukdom måst, för någon tid inställas, eller
att vid förfall för lärare på grund av sjukdom eller vid inträffad
ledighet undervisningen icke kunnat fortgå hela den för kalenderåret stadgade
tiden, i vilken händelse statsbidrag må utgå för den tid, undervisningen
bedrivits, såvida folkskolinspektören vitsordar, att vikarie ej kunnat
erhållas.
2. Statsbidraget skall utgå för ordinarie folkskollärare samt lärare,
som blivit anställda tills vidare, efter kalenderår och för övriga
lärare efter läsår, och skall i följd härav, där lärares anställning börjar
eller upphör under loppet av kalenderår, statsbidraget utgå: i förra fallet
för varje månad, under vilken läraren det året innehaft anställning,
med en tolvtedel, i senare fallet för varje månad, under vilken läraren
det året tjänstgjort, med en åttondedel av det för år stadgade statsbidraget,
med iakttagande dock av föreskriften här ovan, att statsbidrag icke
utgår för längre undervisningstid än åtta månader om året.
IY.
I fråga om tillämpningen av de under I—III angivna grunder
må det ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,
som i detta avseende kunna befinnas erforderliga,
d) förklarat,
att ordinarie folkskollärare, som tillsatts före den 1 januari 1919,
ävensom lärare vid småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola, vilken före den 1 januari 1919 erhållit den fastare
anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2 av folkskolestadgan,
skall, därest han icke ingår på den nya löneregleringen och
därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension
eller ålderdomsunderstöd enligt nu gällande bestämmelser; samt
att, i det fall att ordinarie folkskollärare eller lärare vid småskolor,
lärare vid mindre folkskolor eller biträdande lärare vid folkskolor med
sådan fastare anställning, som avses i § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2
76
Riksdagens skrivelse Nr 394.
av folkskolestadgan, icke ingår på den nya lönestaten, statsbidraget till
sådan lärares avlöning skall efter den 1 januari 1919 utgå efter hittills
gällande grunder;
e) höjt följande i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda
ordinarie förslagsanslag, nämligen
anslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor från
dess nuvarande belopp, 17,440,000 kronor, med 22,695,000 kronor till
40,135,000 kronor,
anslaget till avlöningsbidrag åt sjukvikarier för lärare vid folkoch
småskolor från dess nuvarande belopp, 282,000 kronor, med 201,000
kronor till 483,000 kronor, samt
anslaget till befrämjande av folkundervisningen bland de i rikets
nordligaste trakter bosatta finnar från dess nuvarande belopp, 225,000
kronor, med 75,000 kronor till 300,000 kronor.
TI. Beträffande lärarpersonalen vid högre folkskolor:
a) bestämt
att 1) lärarpersonalen vid sådana högre folkskolor, vilka hava en mera allmän
läggning av sin praktiska undervisning, skall åtnjuta följande avlöningsförmåner:
rektor ett särskilt arvode av 300 kronor vid tvåklassig, 600 kronor
vid treklassig och 800 kronor vid fyraklassig högre folkskola;
ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller
motsvarande ersättning, icke understigande 500 kronor, 2,800 kronor,
vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg vart och ett å 400 kronor,
att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;
ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller
motsvarande ersättning, icke understigande 350 kronor, 2,400 kronor,
vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor,
att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;
extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full
tjänstgöring arvode av 2,500 kronor;
extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full
tjänstgöring arvode av 2,300 kronor;
vikarierande rektor särskilt arvode, uppgående till hälften av arvodet
för ordinarie rektor vid skolan;
manlig lärare i gymnastik och i musik 90 kronor för varje veckotimme;
annan
manlig timlärare 95 kronor för varje veckotimme;
Riksdagens skrivelse Nr 304
77
kvinnlig lärare i gymnastik och i musik 85 kronor för varje veckotimme;
annan
kvinnlig timlärare 90 kronor för varje veckotimme; samt
lärarinna i husligt arbete 75 kronor för varje veckotimme;
att 2) lärarpersonalen vid sådana högre folkskolor, vid vilka undervisningen enligt
beslut av Eders Kung!. Maj:t är inriktad på visst yrke eller viss yrkesgrupp, skall åtnjuta
följan de a vlön ing s form åner:
rektor enahanda avlöningsförmåner, som ovan hes.tämts;
ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller
motsvarande ersättning, icke understigande 500 kronor, 3,100 kronor,
vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor,
att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;
ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle
eller motsvarande ersättning, icke understigande 350 kronor, 2,650 kronor,
vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300
kronor, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;
extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full
tjänstgöring arvode av 2,650 kronor;
extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full
tjänstgöring arvode av 2,450 kronor;
vikarierande rektor särskilt arvode, uppgående till hälften av arvodet
för ordinarie rektor vid skolan;
manlig lärare i gymnastik och i musik 90 kronor för varje veckotimme
;
annan manlig timlärare 110 kronor för varje veckotimme;
kvinnlig lärare i gymnastik och i musik 85 kronor för varje veckotimme
;
annan kvinnlig timlärare 100 kronor för varje veckotimme; samt
lärarinna i husligt arbete 80 kronor för varje veckotimme; samt
att, därest den årliga lärotiden i högre folkskola enligt det för
skolan fastställda reglementet är längre än 36 veckor, lärare med full
tjänstgöring skall för varje vecka därutöver äga utbekomma en trettiondesjättedel
av den kontanta minimilönen;
b) medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må äga att utfärda de närmare
villkor och bestämmelser, vilka i huvudsaklig överensstämmelse
med den uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet
uttalat sin anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande
böra stadgas, ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tilllämpning av
omförmälda villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;
78
Riksdagens skrivelse Nr 394.
c) föreskrivit
att i fråga om utgående av statsbidrag till högre folkskolor skola,
förutom vad angår själva organisationen och därmed sammanhängande
eller likartade spörsmål, gälla följande grunder:
I.
Statsunderstöd till högre folkskola med en mer allmän läggning av
sin praktiska undervisning utgår med 2,400 kronor för årsklass. Är årsklass
delad i klassavdelningar enligt närmare angivna bestämmelser, utgår
statsbidrag med samma belopp till varje sådan avdelning.
Utöver statsbidrag till årsklass eller klassavdelning utgå till varje
högre folkskola av nu angiven art följande bidrag:
a) för varje manlig ordinarie lärare: 400 kronor;
b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande lärare med
full tjänstgöring: 200 kronor;
c) för rektor: två tredjedelar av det för honom stadgade särskilda
arvodet;
d) för varje ordinarie lärare: ett belopp, motsvarande de läraren
tillkommande ålderstillägg;
e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie
lärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,
som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,
erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av
offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som
Eders Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;
f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis
ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt sjukdom:
det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning
avstått, erfordras till arvode åt vikarien.
n.
Till högre folkskola, där undervisningen enligt beslut av Eders
Kung]. Maj:t är inriktad på visst yrke eller yrkesgrupp, utgår statsunderstödet
till årsklass med 2,650 kronor. Är årsklass delad i
klassavdelningar enligt närmare angivna bestämmelser utgår statsbidrag
med samma belopp till varje sådan avdelning.
Riksdagens skrivelse Nr 394.
79
Utöver statsbidrag- till årsklass eller klassavdelning utgå till varje
högre folkskola av nu angiven art följande bidrag:
a) för varje manlig ordinarie lärare: 450 kronor;
b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande lärare med
full tjänstgöring: 200 kronor;
e) för rektor: två tredjedelar av det för honom stadgade särskilda
arvodet;
d) för varje ordinarie lärare: ett belopp, motsvarande de läraren
tillkommande ålderstillägg;
e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie
lärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,
som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,
erfordras till arvode åt vikarien, och om tjänstledigheten förorsakas av
offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders
Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer;
f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis
ledig lärarbefattning men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt
sjukdom: det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren av sin
avlöning avstått, erfordras till arvode åt vikarien;
g) för lärare, vilken meddelar fackundervisning i ämne, som i det
för skolan fastställda reglementet betecknas såsom yrkesämne: för tillökning,
enligt de närmare bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t med
delas, av arvodet åt sådan lärare för högst sex veckotimmar inom varje
klassavdelning i andra, tredje och fjärde årsklasserna högst 45 kronor
för varje veckotimme.
m.
I fråga om tillämpningen av de ovan angivna grunder må det
ankomma på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, vilka
i detta avseende kunna befinnas erforderliga.
d) förklarat,
att ordinarie lärare vid högre folkskola, vilken tillsatts före den 1
januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya löneregleringen
och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning och pension
enligt nu gällande bestämmelser,
e) höjt följande i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslag,
nämligen
anslaget till understöd åt högre folkskolor från dess nuvarande
belopp, 157,000 kronor, med 253,000 kronor till 410,000 kronor, samt
80
Riksdagens skrivelse Nr 394.
anslaget till bidrag till avlönande av vikarie för lärare vid högre
folkskola från dess nuvarande belopp, 2,000 kronor, med 1,000 kronor
till 3,000 kronor.
VII. Beträffande lärarpersonalen vid kommunala inellanskolor:
a) bestämt
att lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor skall åtnjuta följande
avlöningsförmåner:
rektor särskilt arvode av 1,000 kronor;
biträdande föreståndarinna, förutom avlöningsförmåner såsom ordinarie
ämneslärare, särskilt arvode av 200 kronor;
ordinarie manlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller
motsvarande ersättning, icke understigande 500 kronor, 3,300 kronor,
vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor,
att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;
ordinarie kvinnlig ämneslärare, förutom fri bostad och bränsle eller
motsvarande ersättning, icke understigande 350 kronor, 2,800 kronor,
vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor,
att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år;
extra ordinarie eller vikarierande manlig ämneslärare med full
tjänstgöring arvode av 2,900 kronor;
extra ordinarie eller vikarierande kvinnlig ämneslärare med full
tjänstgöring arvode av 2,600 kronor;
vikarierande rektor särskilt arvode av 500 kronor;
vikarie för biträdande föreståndarinna, förutom avlöningsförmåner
såsom ordinarie ämneslärare, särskilt arvode av 200 kronor;
manlig timlärare i läsämne: 105 kronor för varje veckotimme;
kvinnlig timlärare i läsämne: 95 kronor för varje veckotimme;
manlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik: 90 kronor föi
varje veckotimme;
kvinnlig lärare i teckning, i musik, i gymnastik: 85 kronor förvar
je veckotimme;
manlig lärare i slöjd: 80 kronor för varje veckotimme; samt
kvinnlig lärare i huslig ekonomi, i kvinnligt handarbete och i slöjd:
75 kronor för varje veckotimme;
b) medgivit, att Eders Kungl. Maj:t ma äga att utfärda de närmare
villkor och bestämmelser, vilka, i huvudsaklig överensstämmelse med den
uppfattning, åt vilken departementschefen i statsrådsprotokollet uttalat sin
Riksdagens skrivelse Nr 31)4.
81
anslutning, torde för sagda avlöningsförmåners åtnjutande höra stadgas,
ävensom de närmare föreskrifter, vilka för tillämpning av omförmälda
villkor och bestämmelser eller i övrigt kunna anses erforderliga;
e) föreskrivit,
att i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala mellanskolor
skola, förutom vad angår själva organisationen och därmed sammanhängande
eller likartade spörsmål, gälla följande grunder:
I.
Statsunderstöd till kommunal mellanskof utgår med 11,200 kronor
för år samt därutöver med ett belopp av 2,800 kronor för år till parallellavdelning
av årsklass, dock att sådant understöd må utgå till högst
så stort antal parallella klassavdelningar, som uppkommer vid iakttagande
därav, att minst 30 lärjungar komma på varje sådan avdelning inom
årsklassen, innan ny klassindelning upprättas inom densamma. Härjämte
må skola, däri flickor undervisas, kunna erhålla ett särskilt understöd
till undervisning i huslig ekonomi, ej överstigande 600 kronor för år.
Härförutom skola till varje kommunal mellanskof utgå följande
bidrag:
a) för varje manlig ordinarie ämneslärare: 500 kronor;
b) för varje manlig extra ordinarie eller vikarierande ämneslärare
med full tjänstgöring: 300 kronor;
c) för rektor: två tredjedelar av det för ifrågavarande befattningshavare
stadgade särskilda arvodet; för biträdande föreståndarinna: det
till henne utgående särskilda arvodet;
d) för varje ordinarie ämneslärare: ett belopp, motsvarande de
läraren tillkommande ålderstillägg;
e) för varje lärare, som vikarierar för ordinarie eller extra ordinarie
ämneslärare: om tjänstledigheten förorsakas av styrkt sjukdom, det belopp,
som utöver vad den tjänstledige läraren av sin avlöning avstått,
erfordras till arvode åt vikarien, och, om tjänstledigheten förorsakas av
offentligt uppdrag, bestridande av befattning i statens tjänst eller tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer, det belopp, som Eders
Kungl. Maj:t för det särskilda fallet bestämmer; samt
f) för lärare, som vikarierar för lärare, vilken uppehåller tillfälligtvis
ledig lärarbefattning, men erhållit tjänstledighet på grund av styrkt
sjukdom: det belopp, som utöver vad den tjänstledige läraren av sin
avlöning avstatt, erfordras till arvode åt vikarien.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 134 Käft. (Nr 394.) IT
82
Riksdagens skrivelse Nr 394.
II.
I fråga om tillämpningen av ovan angivna grunder, må det ankomma
på Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, vilka
i detta avseende kunna befinnas erforderliga.
d) förklarat, att ordinarie lärare vid kommunal mellanskola, vilken
tillsatts före den 1 januari 1919, skall, därest han icke ingår på den nya
löneregleringen och därvid fästade villkor och bestämmelser, åtnjuta avlöning0
och pension enligt nu gällande bestämmelser; samt
e) höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala
mellanskolor från dess nuvarande belopp, 340,000 kronor, med 342,000
kronor till 682j000 kronor. o .. .
än dven anhålla, det Eders Kungl. Maj:t täcktes avagabringa en
utredning ifråga om pensionsförhållandena för övnmgslärare vid de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet och folkskolesemmarierna
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill sagda utredning kan
föranleda.
Stockholm den 19 juni 1918.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Sonor.
182829
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.