Sök i Ratio Lex

Skrivelse till konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen jämte i ärendet väckta motioner.

1918-06-19 · 30 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 30 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:407, Skrivelse till konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen jämte i ärendet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Kr 407.

1

Nr 407.

Godkänd av forsta kammaren den 18 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående omorganisation av den lägre tekniska

undervisningen jämte i ärendet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 198.)

Till Konungen.

I den till riksdagen avlåtna statsverkspropositionen bär Eders Kungl.

Maj .t under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen dels att i avbidan på

proposition angående tekniska gymnasier i Malmö och Örebro samt tekniska

fackskolor i Malmö och Västerås, beräkna för ändamålet en ökning

av det i riksstaten under åttonde huvudtitel å ordinarie stat uppförda

anslaget till de tekniska läroverken med 194,500 kronor (punkten 209).

dels ock att, i avbidan på proposition angående löne- och pensionsreglering

för den ordinarie lärarpersonalen vid de tekniska elementarskolorna

i Norrköping, Borås och Härnösand, beräkna för ändamålet en

ökning av det ordinarie anslaget till nämnda skolor med 25,000 kronor

(punkten 210).

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 22 mars 1918 till riksdagen

avlåten proposition Nr 335, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag,

föreslagit riksdagen att

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 137 höft. (Nr 407—408.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 407.

dels medgiva, att i Västerås må inrättas en elektroteknisk fackskola ävensom

att de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö må ombildas

på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet närmare angivits, under

förutsättning att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler och bostad eller hyresersättning åt rektor;

dels under samma förutsättning, med upphävande av nu gällande ordinarie

stater för de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö, godkänna

de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda förslagen

till ordinarie stat för år 1919 för en elektroteknisk fackskola i Västerås,

för den tekniska elementarskolan och ett tekniskt gymnasium i Örebro

samt för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt gymnasium och en

maskinfackskola i Malmö;

dels fastställa avlöningen för ordinarie rektorer och lektorer vid de

tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand till följande

belopp, nämligen

för rektor till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor

tjänstgöringspenningar, samt

för lektor till 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 500 kronor;

dels medgiva, att ål der still äggen till ordinarie befattningshavare vid

ovan angivna läroanstalter må utgå ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag:

ålderstillägg;

dels medgiva, att för ordinarie rektorer och lektorer vid de av departementschefen

i statsrådsprotokollet behandlade tekniska läroanstalterna

i Västerås, Örebro, Malmö, Norrköping, Borås och Härnösand pensionsunderlaget

för rektor må bestämmas till 5,600 kronor och högsta pensionsunderlaget

för lektor till 4,600 kronor samt att, om befattningshavare

varit tillförordnad rektor, sådant skall vid bestämmandet av pensionens

belopp räknas honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad

rektor;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagna

villkoren och bestämmelserna för åtnjutande av de för ordinarie befattningshavare

vid omförmålda tekniska läroanstalter föreslagna avlöningsförmånerna;

dels förklara, att en var, som med eller efter ingången av år 1919

tillträder ordinarie befattning vid någon av omförmälda läroanstalter, skall

vara pliktig underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser samt att

de förutvarande ordinarie befattningshavare, vilka icke före den 1 november

1918 anmäla, att de vilja underkasta sig ny avlöningsstat och därvid

fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunoa därtill för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 407.

bindas, skola varda bibehållna vid dem enligt gällande ordinarie stater tillkommande

avlöningsförmåner;

dels vid bifall till ovan framlagda förslag öka det i riksstaten uppförda

ordinarie anslaget till de tekniska läroverken med 170,650 kronor;

dels på extra stat för år 1919 bevilja

till undervisningsmateriell, böcker, apparater och laboratorieutrustning

in. in. för en elektroteknisk fackskola i Västerås ett reservationsanslag av

15.000 kronor,

till utrustning av utvidgade laboratorier för den tekniska elementarskolan

och ett tekniskt gymnasium i Örebro ett reservationsanslag av

10.000 kronor,

till laboratorieutrustning för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt

gymnasium och en maskinfackskola i Malmö ett reservationsanslag av

10,000 kronor;

dels ock medgiva, att styrelse för läroanstalt, varom nu är fråga, må

äga att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än även å extra

stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å en post göra

minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet

icke överskridas.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två motioner,

däri hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts nådiga

proposition angående omorganisation av den lägre tekniska undervisningen

i vad denna proposition berör tekniska elementarskolan i Örebro måtte

besluta, att till grund för skolans omorganisation lägges alternativ 2 i

Kungl. Maj:ts nådiga proposition i stället för alternativ 3, och med anledning

härav de årliga kostnaderna för det blivande tekniska gymnasiet

i Örebro beräknas till 112,100 kronor med tillägg för anställande av viss

extralärarkraft av ett belopp å 3,325 kronor eller sammanlagt till 115,425

kronor, och att i anslutning därtill anslaget till skolan för år 1919 beräknas

likaledes enligt alternativ 2 till 107,150 kronor.

Såsom närmare framgår av det statsrådsprotokoll, som finnes bilagt

propositionen Nr 96 till innevarande riksdag angående upprättande av

praktiska ungdomsskolor, skulle i systemet av dessa skolor även ingå tekniska

fackskolor och tekniska gymnasier, vilka skolformer vöre avsedda

att ersätta de hittillsvarande tekniska elementarskolorna.

Uti nu föreliggande proposition redogöres närmare för de allmänna

grunderna för sagda båda skolformer. Enligt dessa skulle de tekniska fackskolorna

hava till uppgift att meddela teknisk specialbildning inom de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 407.

olika huvudgrenar av industrien, vilka äro av största betydelse för vårt

land, samt de tekniska gymnasierna avse att meddela en mera allmänt

lagd teknisk utbildning. Genom en uppdelning på nu angivet sätt av de

hittillsvarande tekniska elementarskolorna skulle tillgodoses å ena sidan

det förhandenvarande, allt kännbarare behovet av en teknisk specialutbildning

inom våra många olika och ofta starkt specialiserade industrigrenar,

å andra sidan det icke mindre starkt framträdande behovet av en

mera allmänt lagd teknisk utbildning för vissa grupper av fabrikstjänstemän

och affärsmän ävensom för sådana personer, som-hava sig uppdraget

ledningen av smärre industriella företag med föga specialiserad verksamhet.

Den sålunda föreslagna omorganisationen av de tekniska elementarskolorna

har riksdagen funnit väl motiverad, vare sig hänsyn tages till de

särskilda behov, som det nutida industri- och affärslivet i och för sig

medfört, eller till de ifrågavarande skolformernas samband med och anslutning

till de förberedande läroanstalter för yrkesundervisningen, för

vilka närmare redogjorts i ovannämnda proposition Nr 96. Riksdagen

har därför funnit sig böra lämna sitt bifall till upprättande efter ovan angivna

grunder av tekniska fackskolor och tekniska gymnasier.

Undervisningen i de tekniska fackskolorna skall enligt förslaget ordnas

sålunda, att den inom varje skola eller skolavdelning begränsas till ett visst

industriellt område och ordnas fackligt med sträng hänsyn till skolornas

praktiska ändamål. De tekniska tillämpningsämnena skola bliva skolornas

huvudämnen och upptaga den övervägande delen av undervisningstiden.

De grundläggande teoretiska läroämnena, matematik, fysik, projektionslära

m. in., böra däremot uteslutande betraktas såsom hjälpämnen. Undervisningen

i dem bör endast hava till mål att giva lärjungarna nödiga förutsättningar

för studiet av skolornas huvudämnen. Den teoretiska undervisningen

bör dock erhålla den omfattning och grundlighet, att teorier och

formler i regel härledes på ett följdriktigt sätt, för så vitt detta kan ske

på grundvalen av elementära matematiska kunskaper, så att lärjungarna

fatta deras innebörd och icke begå misstag vid deras tillämpning.

Departementschefen uttalar, att det hade varit synnerligen önskvärt,

om möjlighet till inträde vid tekniska högskolan utan prövning

kunnat hållas öppen för unga män, som utexaminerats från de tekniska

fackskolorna, liksom förhållandet nu är med dem, som genomgått teknisk

elementarskola, och såsom förhållandet för framtiden bör bliva för dem,

som genomgått tekniskt gymnasium. Men då en dylik anordning, enligt

vad en närmare undersökning ger vid handen, icke kan genomföras, utan

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 40G.

att flickskolornas egentliga ändamål skulle förryckas till men för det stola

flertalet av eleverna, som efter slutad kurs skola gå ut i det praktiska

livet, har departementschefen anslutit sig till tekniska kommitténs ståndpunkt

i denna fråga. Han betonar dock därvid, att vid förekommande mträdesprövningar

vid tekniska högskolan för unga män, som utexaminerats

från fackskolorna, inga andra ämnen böra medtagas än de, som äro nödvändiga

för att vederbörande skall kunna tillgodogöra sig undervisningen

vid högskolan. Vad som nu blivit sagt bör i motsvarande avseenden äga

tillämplighet även i fråga om Chalmers tekniska institut. ^

I vad mån prövning kan komma att visa sig överflödig i något el ei

några av de ämnen kommittén uppräknar, bör enligt departementschefens

förmenande en framtida erfarenhet få giva vid handen. Eventuellt kan

det härvid visa sig, att en från maskin- eller elektrotekmsk fackskola utexaminerad

elev knappast behöver prövas i matematik, eu från kemisk

fackskola i kemi o. s. v. För vinnande av inträde vid högre teknisk läroanstalt

såsom specialelev inom samma fack, som förut genomgången

fackskola avser, kan man måhända helt släppa fordran på särskild in

trädesprövning.

Beträffande inträdesfordringarna vid de tekniska fackskolorna höra

— framhålles det i propositionen — två synpunkter framför allt tråda i

förgrunden. Den ena är, att man icke bör genom att sätta fordringarna

för höo-t onödigt försvåra eller rent av hindra tillträde till dessa or

för intelligenta och framåtsträvande arbetare, vilka i många tall böra aga

förutsättningar att bliva ett utmärkt lärjungematerial vid ifrågavarande

läroanstalter. Den andra är, att fordringarna , ovillkorligen maste hallas

uppe på en sådan nivå, att ett gediget resultat av skolans undervisning

icke |lVg^^anSd därmed erinras om vikten av att förberedande kurser för

meddelande av de för inträde vid fackskolorna erforderliga kunskaper

varda upprättade i tillräckligt antal och på sådant sätt att det vallar

kursdeltagarna minsta möjliga avbräck i deras förvärvsarbete och minsta

möjliga ekonomiska uppoffringar i öfrig!. Dylika kurser böra i främsta

rummet anordnas vid yrkes- eller lärlingsskolor. .

För inträde vid teknisk fackskola såsom ordinarie lärjunge föreslås, att

huvudsakligen följande fordringar skola uppställas:

att den inträdessökande fyllt 17 år; , „ „ , ,

att han medelst arbetsbetyg styrker, att han under minst tva ar deltagit

i yrkesmässigt arbete av den art, att det kan anses utgöra en god

förberedelse för studierna i den fackskola, vari inträde sökes;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse AV 407.

att han vid anställd prövning visar sig äga godkända insikter till nedannätnnda

omfång i följande ämnen:

svenska språket: förmåga att utan avsevärda fel skriva efter diktamen;

matematik: de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk och vanliga

bråk, algebra till den omfattning, som fordras för lösandet av första gradens

ekvationer med eu eller flera obekanta, samt av geometrien läran om

räta linjer, vinklar, trianglar, parallellogrammer och cirklar; därtill, i fråga

om elektrotekniska fackskolan, maskinfackskolorna samt väg- och vattenbyggnadsfackskolan,

ytterligare algebra till den omfattning, som fordras

för lösandet av problem, ledande till andra gradens ekvationer med eu

eller flera obekanta, samt av geometrien: proportionslära och planimetri;

naturlära: fysikens och kemiens första grunder;

ritning och ''teckning: nödig färdighet.

Inträdessökande, som avlagt realskolexamen med betyg om godkända

insikter i omförmälda ämnen, skulle endast behöva avlägga prov i matematik.

Detsamma skulle gälla även sådana inträdessökande, som medelst intyg, utfärdat

av vederbörande lärare vid allmänt läroverk eller kommunal mellanskola,

styrka sig äga kunskaper i svenska språkets skriftliga behandling, fysik,

kemi och teckning till det omfång, som svarar mot vitsordet godkänd i

realskolexamen.

. Förutom ordinarie lärjungar skulle även kunna antagas speciallärjungai

för. undervisning i vissa ämnen. För att vinna inträde

som speciallärjunge bör den inträdessökande hava fyllt 17 år, till nöjaktig

omfattning deltagit i praktisk verksamhet av lämplig art och i övrigt äga

nödiga förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen. Där denna

omfattar praktiska specialkurser, bör särskild hänsyn tagas till framstående

Praktisk duglighet, under det prövning av sökandenas teoretiska förkunskaper

ej bör ifrågasättas.

^et erne^er*id icke synes lämpligt eller ens möjligt att redan nu i

detalj fastslå de fordringar, som böra vara uppfyllda för vinnande av inträde

i teknisk fackskola, erinrar departementschefen, att det bör ankomma

på Eders Kung!. Maj:t att i händelse av behov vidtaga jämkningar i de

nu angivna inträdesfordringarna, varvid det emellertid noga bör fasthållas,

att dessa så avvägas, att de å ena sidan lämna möjlighet till meddelande av

en gedigen och ingående undervisning i fackskolorna och å andra sidan

avse att utestänga endast sådana inträdessökande, som icke äga nödiga

kunskaper och färdigheter för att på ett tillfredsställande sätt tillgodogöra

sig undervisningen. °

t-, Ö

Enligt propositionen skulle den normala lärokursen vid en teknisk

fackskola omfatta två läsår. \ arje läsår skulle omfatta 40 läsveckor, däri

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 407.

7

inräknade påsk- och pingstferier samt dagar för inträdesprövning. Antalet

veckotimmar föreslås till 40 och lärotimmarnes längd till 50 minuter med

10 minuters rast mellan två lektioner i följd.

Undervisningen vid de tekniska fackskolorna skulle ombesörjas av

lektorer, facklärare, assistenter och extralärare. Rektorer och lektorer

skulle förordnas och utnämnas av Eders Kungl. Maj:t på förslag av chefsmyndigheten

för yrkesundervisningen och sedan vederbörande lokala skolstyrelse

fått tillfälle att yttra sig över de sökandes lämplighet. Facklärare

ävensom assistenter och extralärare skulle förordnas av chefsmyndigheten

för yrkesundervisningen.

För lektors- och facklärarbefattning skulle tjänstgöringen allt efter

ämnenas beskaffenhet uppgå till 20 a 24 timmar i veckan i medeltal för

läsår räknat, häri icke inräknad den tid, som erfordras för att utom lärorummet

granska och rätta lärjungarnas skriftliga arbeten eller som åtgår

till förarbeten för lektioner. För lektor, som tillika är rektor, skulle

tjänstgöringsskyldigheten minskas med 4 timmar i veckan; lektor, som

tillika är rektor för två eller flera tekniska fackskolor, skulle, där så finnes

nödigt, kunna åtnjuta en i förhållande till det härigenom ökade arbetet

lämpligen avpassad ytterligare minskning i sin undervisningsskyldighet.

Beträffande avlöningsbeloppen till lektorer och rektorer uttalar departementschefen,

att han visserligen erkänner, att skäl kunna anföras

för en bättre ställning för dessa befattningshavare än motsvarande tjänstinnehavare

vid de allmänna läroverken; det är nämligen av vikt att icke

förbise vikten av att det ej för skolorna omöjliggöres att i konkurrens

med industrien förvärva och kvarhålla dugande krafter. Han anser sig

emellertid icke nu böra förorda ett förslag i denna riktning. Den lönereglering,

som samtidigt härmed av Eders Kungl. Maj:t föreslagits för de

allmänna läroverkens lärare, innebär i jämförelse med hittillsvarande

förhållanden en ej oväsentlig förbättring. Då härtill vidare kommer, att

sagda lönereglering, enligt vad löneregleringskommittén i sitt i ämnet

avgivna utlåtande uttalar, bygger på den förutsättningen, att krigstidstillägg

skola tillgodokomina ifrågavarande befattningshavare, finner sig departementschefen

icke åtminstone för närvarande böra tillstyrka de framställda förslagen

om högre avlöningar för lektorer och rektorer vid de tekniska fackskolorna

än motsvarande tjänstinnehavare vid de högre allmänna läroverken,

utan anser, att full likställighet härutinnan bör tillämpas.

Vad facklärarnas avlöningar angår, anser departementschefen, att dessa

böra sättas något lägre än lektorernas. Som facklärare emellertid skulle

anställas endast vid den föreslagna textilfackskolan i Borås och något

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Biksdagens skrivelse År 407.

anslag till denna skola icke nu ifrågasattes, har han icke funnit nödigt

att redan nu närmare ingå på denna fråga.

Mot förslaget, att rektorer, lektorer och facklärare böra beredas delaktighet

i lärarnas vid elementarläroverken nya änke- och pupillkassa, har

departementschefen intet haft att erinra.

Arvodena till assistenter och extralärare har tekniska kommittén

ansett kunna beräknas efter i medeltal 175 kronor per veckotimme och

läsår. Från flera håll har påyrkats högre belopp. I de fall, då undervisning

av en lärare skall lämnas endast under ett fåtal timmar i veckan,

anser departementschefen, att det av kommittén föreslagna beloppet visserligen

kan komma att visa sig otillräckligt, men i andra fall, där en och samma

extralärare måhända får en tjänstgöring av 25—28 timmar i veckan, synes

ett arvode av 175 kronor per veckotimme och läsår vara fullt tillräckligt.

I jämförelse med det vid de nuvarande tekniska elementarskolorna vanligen

förekommande medelarvodet av 125 kronor innebär förslaget en ökning av 40

procent. Departementschefen anser sig därför böra tillstyrka tekniska kommitténs

förslag, att arvodet till extralärare och assistenter må beräknas efter i

medeltal 175 kronor per veckotimme och läsår. Härvid bör dock uttryckligen

betonas, att den angivna siffran endast är ett medeltal, som lägges till

grund för beräkning av det anslag, som vid var och en av de ifrågavarande

skolorna må användas till assistenters och extralärares avlöning, men att

arvodena till var och en av dessa skall efter prövning av yrkesskolöverstyrelsen

inom ramen för tillgängliga medel bestämmas i varje särskilt

fall med hänsyn till tjänstgöringens omfattning och art.

Att följa tekniska kommitténs förslag om beredande av pension även

åt extralärare och assistenter samt deras änkor och oförsörjda barn anser

departementschefen icke kunna ifrågasättas.

De föreslagna arvodena till bokförings- och skrivbiträde åt rektorn,

600 och 900 kronor, allt efter som rektorsbefattningen omfattar en eller

två fackskolor, synas departementschefen vara lämpligt avvägda. För betjäningens

avlöning förordar han samma normer som vid andra statens

liknande institutioner.

Enligt propositionen skulle vissa smärre skolavgifter — förslagsvis 10

kronor i inträdesavgift och 15 kronor i terminsavgift — kunna upptagas för

bestridande av åtslulliga mera tillfälliga utgifter, såsom resekostnader vid

exkursioner och andra sådana för skolans och elevernas bästa avsedda utgifter,

för vilka fixa ordinarie anslag knappast kunna ifrågasättas.

Liksom hittills varit fallet med de tekniska elementarskolorna skulle

enligt förslaget de tekniska fackskolorna stå under ledning av lokala skolstyrelser.

Antalet ledamöter i dessa skulle vara fyra eller sex, varvid det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 407

större antalet företrädesvis skulle komma till användning'', där två eller

flera på samma ort belägna skolor åro förenade under en gemensam styrelse.

Halva antalet styrelseledamöter, däribland ordföranden, skulle utses

av Eders Kungl. Maj:t och den andra hälften av stadsfullmäktige i den

stad, där skolan är belägen. Uppdraget såsom styrelseledamot skulle

omfatta tidsperioder av fyra år i sänder.

Vad i propositionen föreslås i fråga om undervisningens allmänna

anordnande i de tekniska fackskolorna har icke givit riksdagen anledning

till någon erinran.

Beträffande fackskolornas ställning till de högre tekniska läroanstalterna

håller riksdagen för önskvärt, att ändamålsenliga anordningar måtte

träffas, som kunna underlätta inträdet i sistnämnda läroanstalter för

dem, som genomgått teknisk fackskola, utan att emellertid fackskolornas

undervisning därigenom förryckes eller högskolorna tillföras ett mindervärdigt

lärjungematerial. Särskilt synas lämpliga kurser kunna påtänkas

i syfte att bereda en kompletterande undervisning åt de inträdessökande.

Vad angår de föreslagna inträdesfordringarna till de tekniska fackskolorna,

har riksdagen i likhet med departementschefen funnit lämpligt, att

det slutgiltiga fixerandet av dessa överlämnas till Eders Kungl. Maj:t.

Riksdagen har emellertid ansett sig böra uttala som önskemål, att därvid

måtte tagas i övervägande, huruvida icke åt dem, som genomgått vissa

av den högre folkskolans mera utvecklade former, kunde beredas samma

möjlighet till inträde i fackskolorna, som enligt propositionen skulle tillkomma

dem, som genomgått realskola eller kommunal mellanskola.

Mot vad propositionen innehåller i fråga om lärotider, lärare och övrig

personal, skolavgifter samt styrelse och förvaltning har riksdagen

icke funnit någon anledning till anmärkning.

Såsom redan antytts, skulle enligt propositionen undervisningen vid de

tekniska gymnasierna erhålla en mera allmänt teknisk läggning. I propositionen

redogöres närmare såväl för de grundläggande ämnen som för

de tekniska tillämpningsämnen, som vid denna undervisning böra förekomma,

ävensom för den språkundervisning och den undervisning av

merkantil art, som skulle meddelas i dessa läroanstalter.

För inträde i tekniskt gymnasium såsom ordinarie lärjunge skulle i

huvudsak fordras:

att den inträdessökande fyllt 15 år;

att han vid anställd prövning visar sig äga godkända insikter till nedannämnda

omfång i följande ämnen:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 41 samt. 137 höft. (Nr 407—408.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 407.

svenska språket: förmåga att utan avsevärda fel skriva efter diktamen

samt att författa en enkel uppsats;

matematik: de fyra räknesätten i hela tal, decimalbråk och vanliga bråk,

algebra till den omfattning, som fordras för lösandet

av första gradens ekvationer med en eller flera obekanta,

samt av geometrien läran om räta linjer, vinklar,

trianglar, parallellogrammer och cirklar;

naturlära: fysikens och kemiens första grunder;

ritning och teckning: nödig färdighet.

Härtill skulle komma, att för uppflyttning till högsta årskursen vid tekniskt

gymnasium skulle fordras, att vederbörande medelst arbetsbetyg styrker sig

hava deltagit i industriellt arbete under minst 6 månader och att följaktligen

minst så stor del härav bör vara fullgjord före inträdet, att återstoden

utan svårighet medhinnes under ferierna.

Inträdessökande, som medelst realskolexamensbetyg eller intyg, utfärdat

av vederbörande lärare vid allmänt läroverk eller kommunal mellanskola,

styrker sig äga kunskaper i svenska språkets skriftliga behandling,

matematik, fysik, kemi och teckning till det omfång, som motsvarar vitsordet

godkänd i realskolexamen, skulle vara befriad från inträdesprövning,

så framt han söker inträde senast höstterminen näst efter det ett år förflutit,

sedan ifrågavarande betyg eller intyg utfärdades.

Förutom ordinarie lärjungar, vilka följa undervisningen i samtliga

obligatoriska läroämnen, skulle även, då utrymme och övriga omständigheter

det medgåve, antagas speciallärjungar, vilka endast skulle deltaga i

undervisningen i vissa av skolans läroämnen.

För att vinna inträde som speciallärjunge skulle fordras, att den inträdessökande

fyllt 15 år och under tillräckligt lång tid deltagit i praktiskt

yrkesarbete av lämplig art samt styrker sig äga nödiga förutsättningar i

övrigt att tillgodogöra sig undervisningen i det eller de ämnen, som han

har för avsikt att studera.

I analogi med vad som anförts beträffande fordringarna för inträde

i teknisk fackskola, skulle de närmare bestämmelserna rörande inträde

jämväl i tekniskt gymnasium fastställas av Eders Kungl. Maj:t, därvid de

för de tekniska fackskolorna angivna synpunkterna borde komma till

tillämpning.

Enligt förslaget skulle lärokursen vid ett tekniskt gymnasium vara

treårig. Läsåret skulle omfatta 270 dagar med samma antal undervisningstimmar

dagligen, som föreslagits i fråga om de tekniska fackskolorna.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 407. 11

I fråga om lärare och övrig personal, skolavgifter samt styrelse och

förvaltning skulle gälla detsamma som om de tekniska fackskolorna.

Med undantag av samma erinringar i fråga om möjligheterna att vinna

inträde, som riksdagen uttalat beträffande de tekniska fackskolorna, har

riksdagen icke funnit anledning till anmärkning emot vad som i propositionen

föreslås i fråga om de tekniska gymnasiernas undervisning, inträdesfordringar,

lärotider, lärare och övrig personal, skolavgifter samt styrelse

och förvaltning.

Enligt den tekniska kommitténs förslag skulle de tekniska elementarskolorna

i Norrköping, Malmö, Örebro, Borås och Härnösand, byggnadsoch

maskinyrkesskolorna vid tekniska skolan i Stockholm och vävskolan i

Borås förändras till:

3 tekniska fackskolor för maskinindustri, därav en i Stockholm, en i

Malmö och en i Örebro;

1 teknisk fackskola för elektroteknik i Örebro;

2 tekniska fackskolor för byggnadsindustri, därav en i Stockholm och

en i Malmö;

1 teknisk fackskola för väg- och vattenbyggnadsindustri i Norrköping;

1 teknisk fackskola för textilindustri i Borås;

1 teknisk fackskola för trävaruindustri i Härnösand;

varjämte skulle inrättas

1 teknisk fackskola för kemisk industri i Hälsingborg och

1 teknisk fackskola för trämasse-, cellulosa- och pappersindustri i

Karlstad.

Dessutom skulle vid bergsskolan i Falun anordnas en avdelning för

utbildning av gjutmästare.

Av lätt insedda skäl hava i åtskilliga fall i de över kommittéförslaget

avgivna utlåtandena rätt olika åsikter gjort sig gällande rörande de tekniska

fackskolornas förläggning. Detta är händelsen i synnerhet i fråga om den

föreslagna elektrotekniska fackskolan, textilfackskolan, trävarufackskolan,

pappersfackskolan och den kemiska fackskolan.

I likhet med kommerskollegium finna de departementssakkunniga det

självklart, att den elektrotekniska fackskolan bör förläggas till Västerås i

stället för till Örebro. Förutom de skäl härtill, som av kommerskollegium

anförts, framhålla de, att skolan bör kunna påräkna ett avsevärt större

antal på orten bosatta lärjungar, om den förlägges till Västerås, än om

den placeras i Örebro, samt att en elektroteknisk yrkesskola med särskild

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse .AV 407.

ämneskurs, avsedd som förberedelse för inträde i fackskolan, synes vara

alldeles självskriven i Västerås.

Beträffande förläggningen av nu ifrågavarande fackskola yttrar departementschefen,

att alla skäl synas tala för Västerås såsom den lämpligaste

platsen. Han erinrar därom, att lokal för såväl elektroteknisk

fackskola som yrkesskola redan är under byggnad i Västerås, samt att

man därstädes anordnat tvååriga förberedande kurser för inträdessökande

till fackskolan. Deltagarna i dessa kurser, vilka uppgå till så stort antal,

som rimligen kan intagas i den tilltänkta fackskolan, arbeta under

dagen i de elektriska verkstäderna, där de systematiskt under olika perioder

sysselsättas i olika avdelningar och sålunda få inhämta praktisk erfarenhet

om de olika arbeten, som ingå i tillverkningen därstädes, samt

deltaga om aftnarna i undervisningen i stadens tekniska skola för att erhålla

nödiga teoretiska förkunskaper till inträdesprövningarna vid fackskolan,

vilka äro avsedda att äga rum första gången i augusti år 1919.

I fråga om fackskolornas förläggning ansluta sig departementssakkunniga

i stort sett till kommittéförslaget. Dock anse de, att vissa modifikationer

bliva nödvändiga i anledning därav, att de föreslå, att de nuvarande

tekniska fackskolorna i Malmö, Örebro och Härnösand ombildas till

tekniska gymnasier. Sålunda synes detta böra medföra, att antalet fackskolor

för maskinindustri, som av kommittén föreslagits till tre, åtminstone till

en början bör inskränkas till två, varvid i första rummet Stockholm, i

andra rummet Malmö bör komma i åtanke.

Departementschefen ansluter sig till den av departementssakkunniga

uttalade åsikten, att det till en början bör upprättas endast två maskinfackskolor.

Att den ena av dessa bör förläggas till huvudstaden och där

ersätta den därstädes vid tekniska skolan befintliga och de föreslagna maskinfackskolorna

mycket närstående maskinyrkesskolan synes honom självklart.

Att döma av den hittillsvarande skolans livliga frekvens måste en

maskinfackskola i Stockholm motsvara ett verkligt behov.

För den andra maskinfackskolans förläggande till Malmö tala, enligt

departementschefens mening, bland andra följande omständigheter.

De båda sins emellan likartade fackskolorna böra givetvis icke placeras

i samma del av landet; med den tilltänkta förläggningen skulle

avståndet mellan dem bliva så stort, att någon skadlig konkurrens mellan

dessa skolor icke kan befaras. Maskinindustriens storartade omfattning

i södra Sverige och särskilt i Malmö gör även behovet därstädes av en för

denna industri avsedd fackskola starkt framträdande. Vid den nuvarande

tekniska elementarskolan i Malmö väljer också det ojämförligt största an
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 407.

talet lärjungar den mekanisk-tekniska linjen, och skolan oinfattar redan

nu två parallellavdelningar i alla tre årskurserna. En omorganisation av

skolan till dels maskinfackskola, dels ock, såsom i propositionen föreslås,

ett tekniskt gymnasium, vardera med enkla klasser, skulle följaktligen icke

innebära någon större utvidgning av läroanstalten eller förutsätta någon

ökning i elevantal.

Av de två maskinfackskolor, vilka sålunda skulle till en början upprättas,

anser departementschefen, att Malmöskolan bör kunna träda i verksamhet

redan höstterminen 1919.

Rörande övriga fackskolors antal och förläggning anser departementschefen,

att det icke är nödvändigt att redan nu intaga en definitiv ståndpunkt,

enär de nödvändiga förberedande åtgärderna för dessa fackskolors

upprättande icke kunna hinna vidtagas i så god tid, att skolorna kunna

träda i verksamhet under år 1919. Dessutom torde det få bliva en av de

närmaste uppgifterna för den blivande chefsmyndigheten för yrkesundervisningen

att taga nämnda spörsmål under övervägande och vidtaga härför

nödiga åtgärder.

Goda riktlinjer för frågans ytterligare bedömande synas emellertid departementschefen

hava framkommit i de utlåtanden, som avgivits i dessa

stycken, och han anser, att vad härutinnan andragits säkerligen bör kunna erbjuda

ledning vid det slutliga fastställandet av vederbörande skolors förläggningsorter.

Att nu närmare uttala sig i denna sak finner sig departementschefen

så mycket mindre böra göra, som vid en kommande allsidig

prövning hänsyn jämväl måste tagas till det intresse, som från vederbörande

ortsmyndigheters sida kan komma till synes.

De skäl, som de departementssakkunniga anfört för upprättande av

tekniska gymnasier i Malmö, Örebro och Härnösand, finner departementschefen

fullt riktiga. Enär frågan om ett eventuellt kombinerande med ett

tekniskt gymnasium i Härnösand av en eller möjligen ett par tekniska

fackskolor icke är tillräckligt utredd och en dylik kombination väsentligen inverkar

på ämnesfördelningen mellan lärarna m. in., synes det lämpligt, att med

omorganisationen av tekniska elementarskolan i Härnösand bör något anstå.

Vid tekniska elementarskolan i Örebro finnas för närvarande icke mindre

än tre parallellavdelningar. Departementschefenharunderhand erfarit,att man

i denna skola närstående kretsar skulle i hög grad värdera dels ett bibehållande

av tre parallella avdelningar, dels genomförande av en viss differentiering

mellan de olika avdelningarna sins emellan i fråga om undervisningens

innehåll. 1 sistnämnda avseende erinrar departementschefen om

ett av departementssakkunniga gjort uttalande. På grund av syftet med de

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 407.

tekniska gymnasierna, nämligen att meddela en allmän, icke specialiserad,

teknisk bildning och med tanke på att den nuvarande uppdelningen i tre

linjer vid de tekniska elementarskolorna kommer att ersättas av tre skilda

slag av tekniska fackskolor, hava de sakkunniga ansett självklart, att

ingen uppdelning i olika linjer behövde komma i fråga vid de tekniska

gymnasierna. Dock vore enligt de sakkunnigas mening det ej alldeles

uteslutet, att i de fall, då lärjungeantalet vore så stort, att en uppdelning

i parallellklasser ändock bleve nödvändig, en mindre differentiering

mellan de olika avdelningarna i fråga om undervisningens innehåll i visså

läroämnen kunde äga rum, därest så befunnes lämpligt.

Den önskan, som, enligt vad nyss nämnts, uttalats om att vid skolan i

Örebro bibehålla tre parallella avdelningar med en viss differentiering i fråga

om undervisningen, bör enligt departementschefens uppfattning utan olägenhet

kunna uppfyllas, så mycket mer som detta icke skulle medföra ökade

kostnader. Differentieringen torde därvid böra ske enligt av Eders Kungl.

Maj:t meddelade närmare föreskrifter. En omorganisation av tekniska elementarskolan

i Örebro till ett tekniskt gymnasium efter dessa grunder

skulle bliva relativt lätt att genomföra, och ifrågavarande gymnasium synes

kunna träda i verksamhet hösten 1919.

Vid tekniska elementarskolan i Malmö finnas två parallella avdelningar,

av vilka den ena, som förut nämnts, skulle ersättas med en maskinfackskola.

Den andra synes utan större svårighet kunna omorganiseras till

tekniskt gymnasium. Som förut antytts, skulle det vara synnerligen förmånligt

att kombinera dessa båda skolor med varandra, sett från synpunkten av

att erhålla en så lämplig fördelning som möjligt av läroämnen och undervisningstimmar

på vederbörande lärare. Åven för ett effektivt utnyttjande

av skollokaler och undervisningsmateriell skulle en dylik kombination vara i

hög grad gynnsam. Båda dessa skolor jämte en eventuellt därstädes framdeles

upprättad byggnadsfackskola synas därför böra hava gemensam ekonomisk

förvaltning.

I överensstämmelse med vad departementschefen sålunda uttalat föreslås

i propositionen, att i Västerås inrättas en elektroteknisk fackskola

ävensom att de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö ombildas

på sätt departementschefen föreslagit under förutsättning att vederbörande

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och

bostad eller hyresersättning åt rektor.

Utan att nu anse sig böra taga ställning till frågan om organisationen

och förläggningen av övriga i det föregående berörda läroanstalterna ansluter

sig riksdagen till det i propositionen framlagda förslaget i fråga om läro
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 407.

anstalterna i Västerås, Örebro och Malmö, för vilket förslag riksdagen funnit

goda skäl anförda. Riksdagen har alltså velat medgiva — under den i propositionen

angivna förutsättningen i fråga om skyldighet för vederbörande

kommun att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och bostad eller

hyresersättning åt rektor — att i Västerås inrättas en elektroteknisk fackskola

samt att de tekniska elementarskolorna i Malmö och Örebro ombildas,

den förra till ett tekniskt gymnasium och en maskinskola och den senare

till ett tekniskt gymnasium.

Departementschefen finner det icke möjligt att nu framlägga fullständiga

kostnadsberäkningar för samtliga föreslagna tekniska fackskolor, bland

annat av det skål, att för en stor del av dem förläggningsfrågan, såsom nyss

påpekats, ingalunda kan anses vara slutgiltigt löst. Denna fråga inverkar

nämligen rätt-väsentligt på statens kostnader för dessa skolor, på den grund

att, om två eller flera skolor förläggas till samma plats och kombineras med

varandra, större möjlighet finnes att giva vederbörande lärare full tjänstgöring

ävensom att mera effektivt utnyttja laboratorier, undervisningsmateriell

o. s. v. Att härvid liksom i fråga om utgifter till bibliotek, uppvärmning

och renhållning m. m. väsentliga besparingar kunna göras torde

vara självfallet.

En viss ledning vid bedömandet av kostnaderna för var och en av

de olika skolorna erhåller man av tekniska kommitténs förslag till program

för tekniska fackskolor (se nämnda kommittés betänkande del I, sid. 348

—446), varvid dock på grund av stegrade såväl löner som materialpriser en

högst väsentlig höjning av de av kommittén angivna siffrorna är nödvändig.

Departementschefen anser emellertid för närvarande lämpligast att

inskränka sig till en beräkning av de kostnader, som erfordras för de tekniska

fackskolor och tekniska gymnasier, vilka böra kunna träda i verksamhet under

år 1919. Han förmäler sig hava låtit utarbeta förslag till timplaner för vederbörande

skolor, dels sådana de böra vara, sedan de blivit fullständigt organiserade,

dels sådana de skulle te sig under en partiell omorganisation läsåret

1919—1920. Vidare har han låtit uppgöra på ifrågavarande timplaner grundade

förslag till ämnesfördelning och tjänstgöring för de olika lärare, som komma att

erfordras, vilka förslag avse skolorna dels i färdigt skick, dels under utvecklingsperioden

läsåret 1919—1920. Härvid förutsattes, att de nya

skolorna börja sin verksamhet höstterminen 1919 med sin första årsklass,

under det de befintliga tekniska elementarskolor, som skulle omorganiseras,

fortsätta sin verksamhet efter nu gällande studieplaner med andra och

tredje årsklasserna. De ordinarie lärarna vid sistnämnda skolor komma

härvid att fortfarande erhålla full tjänstgöring, varjämte åtskilliga nya

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Kr 407.

ordinarie lärarbefattningar komma att erfordras. Sagda förslag till timplaner

samt till ämnesfördelning och tjänstgöring för de olika lärarna äro

intagna i bil. 1—12 till propositionen.

Vad behovet av nya ordinarie lärartjänster angår, anser sig departementschefen

särskilt böra påpeka följande.

I avvaktan på omorganisationsförslaget hava, med undantag av två lektorsbefattningar

vid skolan i Örebro, vilkas inrättande beslöts av 1917 års riksdag

och frånsett den år 1901 upprättade tekniska elementarskolan i Härnösand,

inga nya ordinarie tjänster inrättats vid de tekniska elementarskolorna

sedan år 1877, detta oaktat skolorna i både Malmö och Örebro

blivit utvidgade med parallellavdelningar. Följden härav har blivit, att,

särskilt vid de två sistnämnda skolorna, en oproportionerligt stor del av

undervisningen måst upprätthållas av extralärare. Sålunda har i

Malmö endast 34 procent av hela antalet tjänstgöringstimmar uppehållits

av de ordinarie 4 lärarna, under det 66 procent uppehållits av 12

extralärare. Ifrågavarande förhållande med ständiga ombyten av extralärare

och alltjämt växande svårigheter att med de blygsamma arvoden, som

kunnat betalas, anskaffa något så när kompetenta dylika lärare har givetvis

icke varit till skolornas och undervisningens bästa. Även om icke

någon omorganisation kommit till stånd, hade det nu därför varit ovillkorligen

nödvändigt att vidtaga eu högst väsentlig ökning av antalet ordinarie

lektorat likasom även en höjning av extralärarnas arvoden. Den ökning av

statsanslagen till de båda tekniska läroanstalterna i Malmö och Örebro för

år 1919, som i propositionen föreslås, beror därför endast till en mindre

del på den föreslagna omorganisationen.

Vid uppgörande av kostnadsberäkningarna har departementschefen utgått

ifrån att löneregleringen för de redan befintliga befattningshavarna

skulle träda i kraft den 1 januari 1919 och att innehavare av tjänster,

som först med läsåret 1919—1920 träda i verksamhet, komma att åtnjuta

avlöning från och med den 1 juli 1919.

I detta sammanhang erinrar departementschefen om att Eders Kungl.

Maj:t den 19 maj 1911 föreskrivit, atti fullmakter å lektorstjänster vid de tekniska

elementarskolorna i riket, utfärdade efter den 1 juni 1911, skall intagas

det förbehåll, att tjänstinnehavaren skall vara underkastad den förändring

i lönevillkor, tjänstgöring och tjänstgöringsort, som kan bliva en följd av

en omorganisation av den lägre tekniska undervisningen i riket eller eljest

av en ombildning av de tekniska elementarskolorna. För de tjänstgörande

lektorerna vid de nämnda skolorna skulle visserligen ingen ändring i tjänstgöringsort

behöva ifrågasättas för läsåret 1919—1920. Däremot synes det

med stor sannolikhet bliva nödvändigt att sedermera, i mån som omorga
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 407.

17

nisationen varder genomförd, förflytta eller ändra tjänstgöringen för en

eller annan befattningshavare. Därvid vore det en fördel, om undantag ej

behövde göras för dem, som utnämnts före den 1 juni 1911. I huvudsaklig:

överensstämmelse med vad som i annat sammanhang: föreslås för de

allmänna läroverkens lärare, torde därför i blivande avlöningsvillkor för

ifrågavarande lärare böra föreskrivas, att befattningshavare, som ingår på

den nya staten, skall, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning

han innehar, vara pliktig att, när helst så av Eders Kungl. Maj:t

prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom ifrågavarande

undervisningsområde, dock att befattningshavare, som varder förflyttad till

annan ort, skall vara berättigad att av statsverket erhålla skälig flyttningshjälp

till det belopp, Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer.

Beträffande avlöningsbeloppens storlek anser sig departementschefen,

såsom förut nämnts, böra förorda likställighet i detta avseende för rektor och

lektorer vid de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna med motsvarande

befattningshavare vid de högre allmänna läroverken. Avlöningen

skulle sålunda bliva för rektor 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500

kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle komma fri bostad eller ersättning

därför, vilken sistnämnda förmån det skulle ankomma på vederbörande kommun

att tillhandahålla, samt för lektor 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön

och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma två

ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500 kronor. För extralärarna har

såsom förut nämnts, beräknats ett arvode efter i medeltal 175 kronor per

veckotimme och läsår.

Avlöningarna för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

hava beräknats efter vad nu utgår till motsvarande befattningshavare

vid andra statsinstitutioner. Det anmärkes emellertid, att om vid

innevarande års riksdag kommer att beslutas en lönereglering för vaktmästare

m. fl., torde densamma böra omfatta jämväl vaktmästare och jämförliga

befattningshavare vid ifrågavarande läroanstalter.

Vid beräkning av sådana utgiftsposter, som avse uppvärmning, belysning,

betjäning in. m., har departementschefen utgått från de lokala förhållandena

på de olika förläggningsorterna.

I detta sammanhang har departementschefen ansett sig böra bringa i

erinran, att styrelserna för de nuvarande tekniska elementarskolorna äga

att beträffande de utgiftstitlar å ordinarie eller extra stat, som icke innefatta

löner till rektor eller lektorer, å en post göra minskning och å eu

annan ökning, endast anslagsbeloppen i deras helhet icke överskridas.

Motsvarande bestämmelse synes böra gälla jämväl beträffande de nu ifrågasatta

tekniska fackskolorna och gymnasierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 137 häft. (Nr 407—408.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 407.

Den föreliggande propositionen är i nu ifrågavarande avseende avfattad

i överensstämmelse med vad departementschefen sålunda uttalat.

Nu berörda allmänna grunder för beräkning av de för de föreslagna

fackskolorna och gymnasierna erforderliga kostnaderna hava endast i en

punkt givit riksdagen anledning till en erinran. I propositionen föreslås,

att i blivande avlöningsvillkor för ifrågavarande lärare skall föreskrivas,

att befattningshavare, som ingår på den nya staten, skall, med bibehållande

av den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när

helst så av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan

befattning inom ifrågavarande undervisningsområde, dock att befattningshavare,

som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad att av

statsverket erhålla skälig flvttningshjälp till det belopp Eders Kungl. Maj:t

för varje särskilt fall bestämmer. Riksdagen har icke förbisett, att det sålunda

föreslagna villkoret även till sin formella avfattning står i fullständig

överensstämmelse med vad som i motsvarande avseende föreskrivits ifråga

om på senare tiden fastställda löneregleringar för åtskilliga tjänstemannakårer.

Och riksdagen har icke heller funnit anledning till erinran mot det

sakliga innehållet i sagda villkor. Fasthellre har det synts riksdagen vara av

förhållandena påkallat, att den möjlighet till förflyttning av befattningshavare,

som därigenom beredes, även beträffande nu ifrågavarande befattningshavare

hålles öppen. Då det emellertid kommit till riksdagens kännedom, att viss

farhåga yppats, att det föreslagna villkoret skulle kunna tolkas sålunda, att

det medgåve förflyttning av befattningshavare av snart sagt vilken anledning

som helst, alltså även i sådana fall, då hänsyn till undervisningsväsendets

behov icke med nödvändighet skulle påkalla sådan, har riksdagen funnit sig

böra uttala sin förvissning om att den verkliga innebörden av villkoret icke

medgiver en sådan tolkning, och tillika funnit sig böra göra ett förtydligande

i samma riktning av den formella avfattningen av detsamma.

I propositionen finnas införda kostnadsberäkningar för var och en av

de läroanstalter, som i densamma föreslås till inrättande. Dessa beräkningar

äro utförda med tillämpning av de allmänna grunder, för vilka

nyss redogjorts.

Vad särskilt beträffar det föreslagna gymnasiet i Örebro, förekomma

därjämte alternativa beräkningar, alternativ 1: för gymnasium med två

parallella avdelningar (A och B); alternativ 2: för gymnasium med tre

parallella avdelningar (A, B och C) samt alternativ 3: gymnasium med tre

parallella avdelningar (A, B och C) men antalet ordinarie befattningshavare

beräknat endast för två parallella avdelningar (A och B), av vilka tre al
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 407.

ternativ emellertid Eders Kungl. Maj:t på i propositionen anförda skål

ansett sig böra föreslå antagandet av det tredje alternativet.

Såsom redan nämnts, hava i förberörda tvenne motioner hemställts

därom, att riksdagen i anledning av nu föreliggande proposition angående

omorganisation av den lägre tekniska undervisningen i vad denna

proposition berör tekniska elementarskolan i Örebro måtte besluta att till

grund för skolans omorganisation lägges alternativ 2 i Eders Kungl. Maj:ts

nådiga proposition i stället för alternativ 3, och att med anledning härav

de årliga kostnaderna för det blivande tekniska gymnasiet i Örebro beräknas

till 112,100 kronor med tillägg för anställande av viss extralärarekraft

av ett belopp å 3,325 kronor eller sammanlagt till 115,425

kronor, och att i anslutning därtill anslaget till skolan för år 1919 beräknas

likaledes enligt alternativ 2 till 107,150 kronor.

Mot den i propositionen framlagda kostnadsberäkningen för den elektrotekniska

fackskolan i Västerås har riksdagen icke funnit anledning till annan

erinran än att riksdagen förutsätter att, då enligt vad som nu planeras

denna skola skall komma att inrymmas i samma byggnad som Västerås

stads tekniska yrkesskola och centralslöjdskola, det kommer att tillses, att

vid en eventuellt gemensam anordning i fråga om lyshållning, uppvärmning

in. in. för de olika skolorna fördelningen av de gemensamma kostnaderna

mellan stat och kommun kommer att ske i noggrann överensstämmelse

med vad som för varje särskild skola i verkligheten i berörda avseenden

erfordrats.

Beräkningen i fråga om den omorganiserade läroanstalten i Malmö

har icke föranlett någon anmärkning från riksdagens sida.

Vad åter beträffar det föreslagna tekniska gymnasiet i Örebro, har

riksdagen icke kunnat undgå att finna, att de skål, som i ovan angivna

motioner anförts för ett föredragande av det i propositionen innehållna

alternativ 2 framför det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna alternativ 3,

äro så vägande, att riksdagen ansett sig böra bifalla det av motionärerna

gjorda yrkandet. Riksdagen har trott sig så mycket hellre kunna göra

detta, som om i en framtid en minskning i antalet ordinarie lärare vid

gymnasiet av inträdda förändrade förhållanden möjligen skulle påkallas, en

sådan utan svårighet låter sig företaga, då ju samtliga lärare vid anstalten

skola vara underkastade förflyttningsskyldighet.

På det i berörda motioner uttalade önskemålet beträffande en ytterligare

fördelning av lärjungarna i andra och tredje årskurserna på olika

stora specialavdelningar och med särskilda parallellavdelningar i vissa ämnen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 407.

har riksdagen, då en sådan anordning synes påkalla närmare utredning

och för övrigt icke skulle leda till någon anslagsökning för år 1919, icke

nu funnit anledning att närmare ingå.

Slutligen har riksdagen i anledning av ett i propositionen förekommande

förslag, att en lektorstjänst, omfattande ämnena svenska, tyska och

engelska, skulle inrättas vid vart och ett av de tekniska gymnasierna, velat,

i betraktande av den numera allmänt förekommande starka specialiseringen

av de högre universitetsstudierna, fästa uppmärksamheten på det

efter riksdagens mening mindre lämpliga i att en lektorstjänst av nu ifrågavarande

slag förenas med flera än två undervisningsämnen. Riksdagen har

funnit så mycket mera skäl till denna erinran, som enligt det föreliggande

förslaget viss undervisning i främmande levande språk ändå skulle övertagas

av extra lärare och således möjlighet till en lämpligare fördelning

av ämnena förefinnas.

Såsom av av den föregående framställningen framgår, skulle de nuvarande

tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand

tillsvidare lämnas oberörda av det nu föreliggande organisationsförslaget,

och det skulle på en vidare utredning bero, när och i vad mån sagda

skolor skulle tänkas bliva föremål för en omreglering.

Vid behandlingen av förut omförmälda läroanstalter i Malmö, Örebro

och Västerås har propositionen utgått från att de därstädes anställda och

föreslagna rektorer och lektorer skola bliva i avlöningshänseende likställda

med motsvarande befattningshavare vid de allmänna läroverken, för vilka

sistnämnda Eders Kungl. Maj:t i annat sammanhang föreslagit en genomgripande

lönereglering. Det har vid sådant förhållande synts skäligt, att

denna lönereglering även må vinna tillämpning i fråga om rektorer och

lektorer vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand.

De tekniska elementarskolornas lektorer åtnjuta för närvarande enahanda

avlöningsförmåner, som tillkomma lektorerna vid de högre allmänna

läroverken, d. v. s. lön i fem lönegrader ål) 2,600 kronor, 2) 2,950 kronor,

3) 3,300 kronor, 4) 3,650 kronor och 5) 4,000 kronor jämte tjänstgöringspenningar

å respektive 1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor.

Rektor vid teknisk elementarskola åtnjuter, utöver honom såsom lektor

tillkommande avlöning, en lönetillökning av 1,000 kronor, därav 500 kronor

lön och 500 kronor tjänstgöringspenningar. I motsats till rektorerna

vid de allmänna läroverken åtnjuta ifrågavarande rektorer icke rätt till fri

bostad eller ersättning därför av vederbörande kommun.

För lektor vid högre allmänt läroverk har Eders Kungl. Maj:t nu i annat

sammanhang föreslagit en avlöning av 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 407.

21

och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma två

ålderstillågg till lönen, vart och ett å 500 kronor. Med enahanda avlöningsbelopp

har i propositionen räknats i fråga om lektorer vid de i propositionen

förut omförmälda läroanstalterna i Malmö, Örebro och Västerås,

och samma belopp föreslås nu för lektorerna vid de tekniska elementarskolorna

i Norrköping, Borås och Härnösand.

Högsta pensionsunderlaget för samtliga lektorer föreslås, i likhet med

vad som föreslagits för de allmänna läroverkens lektorer, till 4,600 kronor.

Vad angår rektorerna vid de högre allmänna läroverken, föreslås

för dem en avlöning av 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500

kronor tjänstgöringspenningar, varjämte det skulle åligga vederbörande kommun

att tillhandahålla fri bostad eller ersättning därför. Samma kontanta

avlöningsförmåner har föreslagits för rektorerna vid de i det föregående

behandlade tekniska läroanstalterna i Västerås, Örebro och Malmö, och

enahanda förmåner föreslås nu för rektorerna vid de tekniska elementarskolor,

varom nu är tal. Pensionsunderlaget föreslås till samma belopp

som för de högre allmänna läroverkens rektorer, alltså till 5,600 kronor.

Vad angår rektors bostadsförmån, har i det föregående föreslagits,

att med omorganisationen av de tekniska elementarskolorna i Malmö och

Örebro och med inrättande av en ny fackskola i Västerås skall förbindas

skyldighet för vederbörande kommun att tillhandahålla rektorerna vid

respektive läroanstalterna fri bostad eller ersättning därför. Ett sådant

åläggande för kommunerna torde för närvarande svårligen kunna uppställas

i fråga om de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand,

för vilka någon omorganisation nu ej är i fråga. Förevarande villkor

synes lämpligare böra förbindas med den i utsikt ställda omorganisationen

av sistnämnda skolor, i all synnerhet som frågan om förläggningsorten för

de fackskolor, vilka skulle ersätta berörda elementarskolor, ännu är oavgjord.

Då sålunda under övergångstiden icke någon skyldighet för vederbörande

kommun i detta avseende torde kunna föreskrivas, har dock departementschefen

ansett sig böra giva uttryck åt den förhoppningen, att kommunerna

skola låta sig angeläget vara att, därest det ligger i deras intresse

att få bibehålla vederbörande skola, eventuellt omorganiserad till en fackskola,

frivilligt åtaga sig ifrågavarande skyldighet.

Som redan förut erinrats, skulle nu även extralärarna vid de allmänna

läroverken erhålla ökade arvoden. Beträffande de tekniska elementarskolorna

i Örebro och Malmö har också i det föregående föreslagits höjning

av extralärararvodena, så beräknade, att dessa arvoden skulle utgå efter ett

medelbelopp av 175 kronor per veckotimme och läsår. Nu föreslås, att

även extralärarna vid de tre övriga tekniska elementarskolorna erhålla

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 407.

motsvarande förmåner. Förslaget motiveras med att den ordinarie lärarpersonalens

avlöningsförhållanden skulle bliva likartade vid samtliga de

tekniska. läroanstalterna, vare sig dessa enligt föreliggande förslag skulle

omorganiseras eller tills vidare bibehållas under nuvarande former.

Då de i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagna

beloppen å extra stat till de tekniska elementarskolorna i Norrköping,

Borås och Härnösand beräknas täcka de ökade anslagsbehoven vid nämnda

tekniska elementarskolor, har ytterligare anslag för nu senast berörda

ändamål ej ansetts vara erforderligt.

I fråga om de villkor och bestämmelser, vilka böra knytas vid de

föreslagna avlöningsförmånerna, hava i stort sett samma föreskrifter i tilllämpliga

delar föreslagits, som i annat sammanhang förordats för de allmänna

läroverkens vidkommande.

I ett avseende föreslås dock ett tillägg. På sätt av det föregående

framgår, skulle undervisningen i vissa discipliner komma att meddelas genom

extra lärarkrafter Skulle av en eller annan anledning det icke vara

möjligt att för visst ämne erhålla kompetent extralärare — erfarenheten

har givit vid handen, att så understundom varit fallet — föreslås nu skyldighet

för ordinarie lärare, i den mån han därtill är kompetent, att till

viss omfattning utan särskild ersättning bestrida sådan undervisning. Skulle

denna extra tjänstgöring bliva mer omfattande, skulfe vederbörande lärare

tillerkännes viss ersättning härför. Det skulle ankomma på Eders Kungl.

Maj:t att utfärda de föreskrifter, vilka i detta avseende bliva erforderliga.

Mot den sålunda föreslagna löne- och pensionsregleringen för lärarna

vid de tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand har

riksdagen icke funnit anledning till någon erinran utöver vad riksdagen

i motsvarande avseenden har uttalat i fråga om den föreslagna fackskolan

i Västerås och de tekniska läroanstalterna i Örebro och Malmö.

I den av departementschefen uttryckta förhoppningen, att vederbörande

kommuner skola befinnas villiga att även under övergångstiden tillhandahålla

rektorerna vid nu ifrågavarande skolor fri bostad eller ersättning

därför, anser sig riksdagen böra instämma.

Vad vaktmästarna beträffar, anser riksdagen att åt dessa bör, med

tillämpning av samma grunder som följas i fråga om övriga statsanställda

vaktmästare, beredas möjlighet till ålderstillägg. Med hänsyn till riksdagens

beslut angående reglering av avlöningsförhållandena för de vid

statens verk och inrättningar anställda vaktmästarna, böra givetvis avlöningsförmånerna

för vaktmästarna så jämkas, att de bliva lika med de

avlöningsförmåner, som tillkomma övriga statsanställda vaktmästare.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 407.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen på grund av vad sålunda anförts,

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition och med bifall

till motionerna i vad dessa avse staten för tekniska gymnasiet i Örebro

för år 1919,

dels medgivit, att i Västerås må inrättas en elektroteknisk fackskola

ävensom att de tekniska elementarskolorna i Örebro och Malmö må ombildas

på sätt av departementschefen närmare angivits, under förutsättning

att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

och bostad eller hyresersättning åt rektor;

dels under samma förutsättning, godkänt följande ordinarie stat för

en elektroteknisk fackskola i Västerås, att tillämpas från och med den 1

juli 1919:

Tjänstgö-

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

En lektor tillika rektor ...................................................

2,500

1,250

3,750

Extralärare, arvode ....................................................

—

—

2,000

Bokförings- och skrivbiträde åt rektor ....................

—

—

300

Vaktmästare..............................................................

350

175

525

Laboratorievaktmästare.............................................

—

—

600

Maskinist och eldare .........................................

—

—

350

Lyshållning, uppvärmning m. m....................................

—

—

1,500

Bibliotek....... ..... ...............

_

_

1,000

Samlingar och undervisningsmateriell..........................

—

—

2,000

Laborationer: materialier och diverse...........................

—

—

500

Arvode till skolläkare........................................................

—

—

150

Tryckningskostnader, skrivmaterialier m. m............

—

—

325

Summa

13,000

dels under samma förutsättning, med upphävande av nu gällande

ordinarie stat för den tekniska elementarskolan i Örebro, godkänt följande

ordinarie stat för den tekniska elementarskolan och ett tekniskt gymnasium

i Örebro, att tillämpas från och med år 1919:

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 407.

Tjänstgö-

i

Lön.

ringspen-

Summa.

Anmärkningar.

ningar.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 rektor.....................................................

5,000

2,500

7,500

Efter 6 år kan

1 lektor......................................................

3,900

1,900

5,800

t lönen höjas med

1 500 kronor och

4 lektorer ................................................

15,600

7,600

23,200

j efter 10 år med

) ytterligare 600

1 lektor (från och med den 1 juli 1919)

1,950

950

2,900

kronor.

4 lektorer » » » » » » »

Till bokförings- och skrivbiträde åt

7,800

3,800

11,600

(Efter 5 år kan

rektor ..............................

—

—

900

lönen höjas med

1 vaktmästare . ...............................

700

350

1,050

100 kronor och

efter 10 år med

1 maskinist och eldare........................

900

600

1,500

ytterligare 100

Till bibliotek och samlingar...............

—

—

2,000

kronor.

» verkstaden för materialier och

diverse ...........................................

—

—

1,500

» laborationer ...................................

» arvode åt skolläkare....................

» tryckningskostnader, annonser

—

—

3,000

700

600

m. m...............................

—

—

» lyshållning, uppvärmning m. m.

—

—

7,000

» övningar i lantmäteri ..................

» arvoden åt extralärare under

1

500

vårterminen 1919..........................

» arvoden åt extralärare under

—

—

24,900

höstterminen 1919......................

—

—

12,500

Summa

107,150

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

dels under samma förutsättning, med upphävande av nu gällande

ordinarie stat för den tekniska elementarskolan i Malmö, godkänna följande

ordinarie stat för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt gymnasium

och en maskinfackskola i Malmö, att tillämpas från och med år 1919:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 407.

25

-

Lön.

Tjänst-

görings-

Summa.

Anmärkningar.

pennin-

i

par.

Kronor. |

Kronor.

Kronor.

1 rektor ...................................................

5,000

2,500

7,500

Efter 5 år kan

n lönen höjas med

1 lektor ..................................................

3,900

1,900

5,800

1 500 kronor och ef-

2 lektorer...............................................

7,800

3,800

11,600

| ter 10 år med yt- '' terligare 500 kro-

1 lektor(frånochmedden 1 juli 1919)

1,950

950

2,900

nor.

3 lektorer» » » » » » »

Till bokförings- och skrivbiträde åt

5,850

2,850

8,700

rektor ..................................................

—

—

900

f Efter 5 år kan

I lönen höjas med

1 vaktmästare ......................

700

850

1,050

{ 100 kronor och ef-

1 maskinist och eldare........................

900

600

1,500

1 ter 10 år med ytter- it ligare 100 kronor.

Till lyshållning, uppvärmning m. m.

—

—

10,000

» bibliotek och samlingar ...........

» verkstaden för materialier och

3,000

diverse .............................................

—

—

1,500

» laborationer...................................

—

—

2,000

» arvode åt skolla,kåre ..................

—

_

500

» tryckningskostnader, annonser

m. m.................................................

» arvoden åt extralärare under

—

—

800

vårterminen ......................

—

—

17,200

» arvoden åt extralärare under

höstterminen ....................

—

—

8,200

450

» övningar i lantmäteri..................

—

—

Summa

1

| 83,600

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjnter fri bostad samt bränsle, skall, sa länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

dels fastställt avlöningen för ordinarie rektorer och lektorer vid de

tekniska elementarskolorna i Norrköping, Borås och Härnösand till följande

belopp, nämligen:

för rektor till 7,500 kronor, därav 5,000 kronor lön och 2,500 kronor

tjänstgöringspenningar, samt

för lektor till 5,800 kronor, därav 3,900 kronor lön och 1,900 kronor

tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 500 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 137 käft. (Nr 407 408.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

middagens skrivelse Nr 407.

dels medgivit, att ålderstilläggen till ordinarie befattningshavare vid

ovan angivna läroanstalter må utgå ur åttonde huvudtitelns förslagsanslag

ålderstillägg; °

dels medgivit, att för ordinarie rektorer och lektorer vid de tekniska

läroanstalterna i Västerås, Örebro, Malmö, Norrköping, Borås och Härnösand

pensionsunderlaget för rektor må bestämmas till 5,600 kronor och

högsta pensionsunderlaget för lektor till 4,600 kronor samt att, om befattningshavare

varit tillförordnad rektor, sådant skall vid bestämmandet

av pensionens belopp räknas honom till godo på samma sätt, som om han

varit befullmäktigad rektor;

dels godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de

avlöningsförmåner, som föreslagits för ordinarie befattningshavare vid läroanstalterna

i Malmö, Örebro, Västerås, Norrköping, Borås och Härnösand,

nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en blivande omorganisation av det tekniska

undervisningsväsendet eller eljest kan varda stadgad, vara pliktig

att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar,

efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de med befattningen förenade

göromål;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att vid en blivande

omorganisation av det tekniska undervisningsväsendet ävensom eljest, då

Eders Kungl. Maj:t med hänsyn till undervisningsväsendets behov, efter

vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt, låta sig förflyttas till annan

befattning inom området för samma undervisningsväsende, dock att befattningshavare,

som varder förflyttad till annan ort, skall vara berättigad

att av statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad till det

belopp, Eders Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

att befattningshavare skall vara skyldig underkasta sig de ändrade

bestämmelser, som kunna varda stadgade rörande elementarlärarnas nya

änke- och pupillkassa;

att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig de bestämmelser,

som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot

smittosam lungsot.;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets,

riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning ej heller må förenas vare sig uppdrag

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 407.

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

försett med Eders Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller

annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt ej skolöverstyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter prövning att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för

tjänstgöringen vid läroverket, finner uppdraget eller befattningen kunna

få mottagas och tills vidare bibehållas;

att ordinarie befattningshavare ej må åtaga sig undervisning i vare

sig enskilda, kommunala eller andra läroanstalter, så framt icke, vad angår

lektor, vederbörande skolas styrelse eller, vad angår rektor, skolöverstyrelsen,

uppå därom gjord framställning och efter prövning att ifrågavarande

undervisning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid skolan

eller gymnasiet, finner uppdraget kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

samt

att, därest för läroämnen, i vilka undervisningen är avsedd att uppehållas

genom extra ordinarie lärarkrafter, extra ordinarie lärare icke kunnat

anskaffas, ordinarie äinneslärare skall, i den mån han därtill är kompetent,

vara skyldig dels att utan ersättning bestrida sådan undervisning till

viss begränsad omfattning, dels ock därutöver mot särskild ersättning

bestrida undervisning av angiven art, allt enligt av Eders Kungl. Maj:t

närmare meddelade föreskrifter;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för lektor beräknas utgå för läsårets

antal läsveckor samt att de i rektors avlöning ingående tjänstgöringspenningar

skola beräknas utgå efter kalenderår men till olika belopp för lästiden

och för ferierna efter särskilda bestämmelser, som av Eders Kungl. Maj:t

fastställas;

att tjänstgöringspenningar skola för vaktmästare eller maskinist beräknas

utgå efter kalenderår;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

havare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han

eljest'' varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som förordnats

att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen, men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för

svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig

ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen

förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten ut
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 407.

över sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen eller hyresersättningen,

som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest

prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr

i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen utgår till månadens slut;

i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av

befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor

att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som

erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin

egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

^.nnat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början

av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräkna sig den tid, som före

den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till innehavande

befattning eller motsvarande ordinarie tjänst å den gamla avlöningsstaten;
att,

därest adjunkt vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, som

befordras till lektor vid teknisk fackskola, teknisk elementarskola eller

tekniskt gymnasium, intjänat tre ålderstilllägg, honom skall omedelbart

tillgodoräknas ett ålderstillägg som lektor;

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 407.

att lektor vid teknisk fackskola, teknisk elementarskola eller tekniskt

gymnasium må tillgodoräknas den tid, han må hava tjänstgjort som ordinarie

lektor vid någon av nu nämnda läroanstalter eller vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller folkskoleseminarium, ävensom den

tid, han må hava tjänstgjort såsom ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att

semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av vaktmästare och maskinister, där sådana finnas,

under femton dagar; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträde till befattningen stadgat.

dels förklarat, att en var, som med eller efter ingången av år 1919

tillträder ordinarie befattning vid någon av omförmälda läroanstalter, skall

vara pliktig underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser samt

att de förutvarande ordinarie befattningshavare, valka icke före den 1

november 1918 anmäla, att de vilja underkasta sig ny avlöningsstat och

därvid fastade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt gällande ordinarie

stater tillkommande avlöningsförmåner;

dels vid bifall till ovan framlagda förslag öka det i riksstaten uppförda

ordinarie anslaget till de tekniska läroverken med 174,250 kronor;

dels på extra stat för år 1919 beviljat

till undervisningsmateriell, böcker, apparater och laboratorieutrustning

m. m. för en elektroteknisk fackskola i Västerås ett reservationsanslag

av 15,000 kronor,

till utrustning av utvidgade laboratorier för den tekniska elementarskolan

och ett tekniskt gymnasium i Örebro ett reservationsanslag av

10,000 kronor,

till laboratorieutrustning för den tekniska elementarskolan, ett tekniskt

gymnasium och en maskinfackskola i Malmö ett reservationsanslag av

10,000 kronor;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens skrivelse Nr 407.

dels medgiva, att styrelse för läroanstalt, varom nu

äga att beträffande de utgiftstitlar ej mindre å ordinarie än

stat, som icke innefatta avlöning till ordinarie personal, å

minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppen i

icke överskridas.

Stockholm den 19 juni 1918.

är fråga, må

även å extra

en post göra

deras helhet

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.