Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt m. m.

1918-06-14 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:409, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 409.

1

Nr 409.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag angående rätt för Konungen

att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt

m. m.

(Bankoutskottets utlåtande nr 78.)

Till Konungen. I

I en till riksdagen den 21- maj 1918 avlåten proposition, nr 450,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen dels antaga ett vid propositionen fogat, här nedan intaget

förslag till lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva

riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt, dels ock medgiva, att riksbanken

må begagna den i 6 § andra stycket av lagen för Sveriges riksbank

omnämnda rätten att utgiva sedlar till ett belopp av ytterligare högst

etthundratjugufem miljoner kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 138 käft. (Nr 409.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 409,

Förslag

till

lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken viss

ökad sedelutgivningsrätt.

Härigenom förordnas som följer:

Om sådant med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris

prövas oundgängligen nödigt, må Konungen på framställning av fullmäktige

i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige i riksgäldskontoret

medgiva riksbanken rätt att utgiva sedlar till ett belopp

av högst etthundratjugufem miljoner kronor utöver de belopp, som finnas

angivna i 6 § av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, sådant

nämnda lagrum lyder enligt lag den 25 maj 1915; åliggande det fullmäktige

i riksbanken att, så snart ske kan, ur den allmänna rörelsen

indraga sedlar till belopp, motsvarande vad som på grund av sålunda

medgiven ökning av sedelutgivningsrätten må hava utgivits.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då densamma, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

samt gäller till dess riksdag sammanträder.

Riksdagen har till en början ansett sig böra lämna följande statistiska

redogörelse för riksbankens sedelcirkulation och sedelreserv under

åren 1914—1918.

A r

Sedelcirkulation

Sedelreserv

Högst

Lägst

Högst

Lägst

Datum

Belopp

kr.

Datum

Belopp

kr.

Datum! BtlopP

| kr.

Datum j Bj^°PP

1914

S1/l2

304,067,600

24/i

194,006,300

24/i 137,682,300

s''°/9 34,137,500

1916

31/.2

327,885,900

äs/i

268,681,900

24/4 89,803,700

27/» 37,744,100

1916

3°/l2

417,617,400

!3/l

279,467,300

22/i I 142,650,400

8%» 74,521,900

1917

3,/l2

672,723,000

s,/l

367,399,800

27/i 138,270,500

29/d I 33,146,500

Vi-1/» 1918

V»

637,492,300

,fl/l

501,637,400

13/i 98,346,800

Ve | 4,873,200

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 409.

Sedelreserven i förhållande till sedelcirkulationen utgjorde under

samma år.

Å r

Högst

Lägst

Datum

Procent

Datum

Procent |

1914

M/i

70.97

30/o

11.59

1915

24/4

34.28

2/io

12.7 2

1916

26/a

46.il

ao/i,

17.85

1917

"/t

38.69

22/l2

6.24

»/i—Ve 1918

M/i

19.11

Va

0.76

Såsom av förstnämnda tabell framgår, har sedelcirkulationen under

de senaste åren visat en mycket stark stegring. Lägsta beloppet uppgick

nämligen under år 1914 till 194 miljoner kronor och under år

1917 till 357 miljoner kronor. Under år 1.918 utgjorde motsvarande

siffra 501 miljoner kronor. Då det oaktat, vad angår åren 1914—1917,

sedelreserven icke nedgått till lägre belopp än 33 miljoner kronor, är

detta beroende därpå, att riksbankens guldkassa under denna tid i avsevärd

mån ökats. Guldkassan uppgick vid utgången av år 1914 till

108 miljoner kronor och vid slutet av år 1917 till 244 miljoner kronor,

vadan densamma under denna tid ökats med 136 miljoner kronor.

Härigenom har ock sedelutgivningsrätten ökats med dubbla beloppet eller

272 miljoner kronor. I vad mån eu ytterligare ökning av guldkassan

kan äga rum lärer emellertid icke på förhand kunna bedömas.

Att under sådana förhållanden ett medgivande att begagna den

sedelutgivningsrätt, varom stadgas i § 6 andra stycket av 1897 års lag,

är av- behovet påkallat, synes riksdagen uppenbart. Emellertid har

riksdagen ansett, att ifrågavarande medgivande bör lämnas för viss begränsad

tid, och har riksdagen funnit denna lämpligen höra bestämmas

till den 1 mars 1919, varigenom tillfälle beredes att i god tid inkomma

med förnyad framställning i ämnet för att underställas riksdagens

prövning.

Med hänsyn till de stora anspråk, som under den närmaste tiden

kunde väntas bliva ställda på riksbanken, hava emellertid fullmäktige

ansett den möjligheten icke vara utesluten, att även med detta medgivande

sedelutgivningsrätten kunde komma att visa sig otillräcklig,

och hava fullmäktige därför hemställt, att genom en tillfällig lag måtte

beredas riksbanken möjlighet att, om så skulle visa sig erforderligt,

under viss tid erhålla en ytterligare sedelutgivningsrätt till ett belopp

av 125 miljoner kronor.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att den sålunda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 409.

ifrågasatta rätten till ökad sedelutgivning, med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet

i detta avseende anförts, är ägnad att väcka betänkligheter.

Departementschefen har också ställt i utsikt en undersökning

av härmed sammanhängande förhallanden. I frågans nuvarande läge

och i avvaktan på resultatet av en sådan undersökning lärer man emellertid,

enligt riksdagens mening, böra tillmötesgå framställningen även i

denna del, och man torde för övrigt med visshet kunna utgå ifrån att

denna ytterligare sedelutgivningsrätt icke kommer att begagnas i större

utsträckning än som är oundgängligen nödvändigt och först, sedan andra

utvägar anlitats till motverkande av den redan nu stora sedelcirkulationens

ytterligare ökning.

Sedan Eders Kungl. Maj:ts här ifrågavarande framställning''inkommit

till riksdagen, har mellan riksgäldskontor och ett antal privata banker

avtal träffats rörande en kredit å 550 miljoner kronor för krigstidskommissionerna,

och då inom riksdagen ifrågasatts, huruvida berörda

avtal möjligen kunde föranleda till en sådan begränsning av sedelcirkulationen,

att den ytterligare rätt till sedelutgivning, varom förmäles i

den föreslagna tillfälliga lagen, icke skulle vara erforderlig, hava fullmäktige

i angivet yttrande uttalat den mening, att det icke kunde på

förhand beräknas, i vad män nämnda avtal komme att medföra lättnad

för riksbanken, men att, även om anledning funnes att hoppas, att så

skulle ske, detta likväl icke undanröjde behovet av den säkerhetsåtgärd

mot överskridande av riksbankens sedelutgivningsrätt, som den föreslagna

tillfälliga lagen innebure.

I lagförslagets slutstadgande har beslutits sådan ändring, att

lagen gäller till dess ny riksdag sammanträder.

Åberopande vad sålunda anförts har riksdagen dels medgivit, att

riksbanken må för tiden till den 1 mars 1919 begagna den i 6 § andra

stycket av lagen för Sveriges riksbank omnämnda rätten att utgiva

sedlar till ett belopp av ytterligare högst etthundratjugufem miljoner

kronor;

dels ock antagit bilagda förslag till lag angående rätt för Konungen

att i vissa fall medgiva riksbanken viss ökad sedelutgivningsrätt.

Stockholm den 14 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 409.

Förslag

till

lag angående rätt för Konungen att i vissa fall medgiva riksbanken viss

ökad sedelutgivningsrätt.

Härigenom förordnas som följer:

Om sådant med hänsyn till krig, krigsfara eller svår penningkris

prövas oundgängligen nödigt, må Konungen på framställning av fullmäktige

i riksbanken och efter samråd jämväl med fullmäktige i riksgäldskontor

medgiva riksbanken rätt att utgiva sedlar till ett belopp

av högst etthundratjugufem miljoner kronor utöver de belopp, som finnas

angivna i 6 § av lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897, sådant

nämnda lagrum lyder enligt lag den 25 maj 1915; åliggande det fullmäktige

i riksbanken att, så snart ske kan, ur den allmänna rörelsen

indraga sedlar till belopp, motsvarande vad som på grund av sålunda

medgiven ökning av sedelutgivningsrätten må hava utgivits.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då densamma, enligt

därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,

samt gäller till dess ny riksdag sammanträder.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 138 höft. (Nr 409.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.