Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande flottans och kustartilleriets avlöning sanslag.
1918-06-20 · 26 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 24 av 26 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1918:411, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande flottans och kustartilleriets avlöning sanslag.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 411.
1
Nr 411.
Godkänd av första kammaren den 19 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 20 juni 1918.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts framställningar rörande flottans och kustartilleriets
avlöning sanslag.
(Statsutskottets utlåtande nr 173.)
Till Konungen.
I den till riksdagen avlåtna, den 14 januari 1918 dagtecknade propositionen
rörande statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t,
under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över sjoförevarsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen under femte
huvudtiteln,
i punkten 4
dels att godkänna stater för flottans officerskår, för flottans underofficerskår,
för flottans sjömanskår samt å dagavlöning till officerare
och underofficerare vid flottan ävensom för mariningenjörkåren, för
marinintendenturkåren, för marinintendenturkåren i flottans reserv, för
reservmarinintendentsaspiranter, för marinläkarkåren samt för flottans
poliskår av den lydelse, bilagorna nr 2—11 vid statsrådsprotokollet angående
femte huvudtiteln utvisa;
dels ock att i riksstaten för år 1919 öka förslagsanslaget till avlöning
för flottans kårer och stater, nu 6,341,969 kronor, med 233,727
kronor till 6,575,696 kronor;
samt i punkten 38
dels att godkänna stat för kustartilleriets personal av den lydelse,
bilagan nr 12 vid förenämnda statsrådsprotokoll angående femte huvudtiteln
utvisar;
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 140 höft (Nr 411.)
2614 18
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 411.
dels och att i riksstaten för år 1919 öka förslagsanslaget till avlöning
för kustartilleriets personal, nu 1,616,726 kronor, med 45,008
kronor till 1,661,734 kronor.
Eders Kungl. Maj:t har vidare i en till riksdagen avlåten, den 22 mars
1918 dagtecknad proposition (nr 341), under åberopande av propositionen
bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för
samma dag, föreslagit riksdagen bl. a., att med godkännande av den i
statsrådsprotokollet förordade staten för flottans skeppsgossekår för år
1919, i riksstaten för samma år öka förslagsanslaget till avlöning för
flottans kårer och stater, nu 6,341,969 kronor, med 269,922 kronor 50
öre till 6,611,891 kronor 50 öre eller i jämnt tal till 6,611,892 kronor.
Slutligen har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 19
april 1918 dagtecknad proposition (nr 356) angående överflyttandet av
underofficerskorpraler i 1. lönegraden vid flottan och kustartilleriet till
eu ny lägre underofficersgrad m. m., under åberopande av vid samma
proposition fogat utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden
och med ändring av de i statsverkspropositionen under femte huvudtiteln
samt i propositionen nr 341 framställda förslag, såvitt de beröras
av här nedan gjorda framställningar, bland annat föreslagit riksdagen att
dels godkänna de i sistnämnda statsrådsprotokoll förordade staterna
för år 1919 för flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår, å dagavlöning
till officerare och underofficerare vid flottan samt för kustartilleriets
personal,
dels ock i riksstaten för år 1919 öka ej mindre förslagsanslaget
till avlöning för flottans kårer och stater, nu 6,341,969 kronor, med
558,145 kronor till 6,900,114 kronor, än även förslagsanslaget till avlöning
åt kustartilleriets personal, nu 1,616,726 kronor, med 160,418
kronor till 1,777,144 kronor.
Framställningar i statsverkspropositionen.
Flottans avlöning sanslag.
I enlighet med 1914 års plan och med iakttagande av en däri utav
föregående års riksdag gjord jämkning har Eders Kungl. Maj:t föreslagit,
att staten för flottans officerskår skall upptaga följande beställningar:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 411.
B
Flaggman ................................................................................................ 5
Kommendörer ................................................................................................ 9
Kommendörkaptener av l:a graden......................................................... 22
» » 2:a » ............................................................ 22
Kaptener av l:a klassen.................................................................... 87
» » 2:a » ..................................................................... 44
Löjtnanter .................................................................................................... 110
Underlöjtnanter och fänrikar .................................................. 55
Summa 354.
Detta innebär en ökning av beställningarnas antal i förhållande till
innevarande års stat med 12 enligt följande fördelning:
Flaggman................................... 1
Kaptener av l:a klassen ...... 5
» » 2:a » ..... 3
Löjtnanter ................................. 2
Underlöjtnant eller fänrik..... 1
Summa 12 officersbeställningar.
Vid beräkningen av det erforderliga antalet beställningar har för
nytillkommen krigsfartygsmateriel utöver 1914 års plan beräknats två
beställningar, medan motsvarande antal på grund av en torpedkryssares
överflyttning till materielreserv ansetts kunna utgå ur staten. Härigenom
bar det ovan upptagna antalet för år 1919 n3rtillkomna officersbeställningarna
kunnat begränsas till det år 1914 beräknade.
I staten för flottans under officerskår, som för närvarande upptager
beställningar för flaggunderofficerare och underofficerare av 2. graden,
har Eders Kungl. Magt nu i fråga om dessa båda beställningsgrupper föreslagit
en ökning med 14 beställningar, varigenom antalet underofficersbeställningar
skulle komma att uppgå till det år 1914 beräknade antalet
eller 738 enligt följande fördelning:
flaggunderofficerare....................................................... 243
underofficerare av 2:a graden ................................... 495
Summa 738
4
Biksdagens skrivelse Nr 411.
Av de 243 flaggunderofficerarna beräknas 96 vara flaggmaskinister,
för vilka tillkommer en ökning i fasta lönen med 240 kronor.
Vad sjömanskåren beträffar har en ökning med 100 löner föreslagits.
Härigenom skulle även denna kår komma upp till det år 1914
såsom erforderligt beräknade antalet eller 4,400 löner. Fördelningen
å de olika lönegraderna inom kåren skulle från och med år 1919 bliva:
l:a lönegraden................................................... 738 löner
2:a b ................................................... 1,590 »
3:e b .................................................. 1,047 »
4:e b ................................................... 1,025 »
Summa 4,400 löner.
I det framlagda statförslaget ha vidare upptagits kostnaden för
lega och anställningspremier med 115,000 kronor och vissa övriga
rekryteringskostnader med 32,000 kronor. Slutligen har förändrad
lydelse föreslagits av vissa anmärkningar under denna stat.
Mariningenjörkårens ökning, sådan densamma beräknats för femårsperioden
1915—1919, har, vad den egentliga mariningenjörsdetaljen
angår, genomförts utom beträffande en beställning såsom mariningenjör
av 1. graden, 1. löneklassen, vilken beställning emellertid nu av Eders
Kungl. Maj:t föreslagits att uppföras i 1919 års stat.
Vad därefter specialingenjörerna angår, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit,
att en biträdande stationsingenjör och tvenne elektroingenjörer nu
skulle ytterligare uppföras å mariningenjörkårens stat. Av dessa beställningar
finnas för närvarande två, och en av dessa har alltsedan år 1871
uppehållits av en ingenjör, anställd medelst kontrakt på sex månaders
uppsägning. Den tredje beställningen är avsedd speciellt för marinens
gnistmateriel. Avlöningsförmånerna för samtliga de nya beställningarna
utgöra tillhopa 5,000 kronor, därav 4,500 kronor lön och 500 kronor
tjänstgöringspenningar. Härtill skulle komma fyra ålderstillägg å 500
kronor vartdera efter resp. 5, 10, 15 och 20 års tjänst.
Eders Kungl. Maj.t har vidare i detta sammanhang föreslagit, att
nuvarande innehavarna av de två av nyssnämnda beställningar, vilka
redan förut funnits, men avsetts att nu uppföras å ordinarie stat, skulle
få för rätt till åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss del av
sin föregående tjänstgöring.
5
Riksdagens skrivelse Nr 4.11.
ökningen i mariningenjörkårens stat utgör enligt Eders Kungl.
Maj:ts förelag 21,460 kronor.
Beträffande därefter marinintendenturkåren har från de marina
myndigheternas sida sedan flera år tillbaka en ökning av densamma
ansetts erforderlig, men har förslag härom icke blivit av Eders Kungl. Maj:t
förelagt riksdagen, enär vissa på ökningens storlek inverkande omständigheter
ännu icke utretts. Sedan emellertid nu utredningen avslutats
rörande omläggning av redovisningsväsendet vid flottans stationer och
kustartilleriregementena samt övriga på frågan inverkande omständigheter
icke ansetts vara av den betydelse, att de längre böra förhindra
den ifrågasatta ökningen av kåren, har Eders Kungl. Maj:t nu framlagt
förslag om uppförande å kårens stat av 7 nya beställningar.
Av myndigheterna har påyrkats en ökning med 13 beställningar,
men har departementschefen, vid det förhållande att de nuvarande
extra ordinära förhållandena onekligen ökat arbetet inom kåren samt
då ytterligare någon tids erfarenhet ansetts böra avvaktas, funnit lämpligt
att för år 1919 stanna vid nyssnämnda mindre antal beställningar,
av vilka två äro avsedda för kustartilleriet.
De föreslagna beställningarna hava ansetts i staten böra fördelas
på de särskilda löneklasserna på följande sätt:
1 förste marinintendent av 2:a löneklassen,
2 marinintendenter av l:a graden, l:a löneklassen,
1 marinintendent » » » , 2:a » ,
2 marinintendenter av 2:a graden,
1 marinunderintendent.
Därjämte har en vaktmästarebefattning, avsedd för Stockholms
station, föreslagits till uppförande å staten.
Kostnaden för avlöning enligt marinintendenturkårens stat skulle
efter vidtagande av dessa ökningar bliva 352,365 kronor. Ökningen
från 1918 års stat, 321,510 kronor, utgör sålunda 30,855 kronor.
Slutligen ha i samband med denna fråga särskilda stater för
marinintendenturkåren i flottans reserv och för reservmarinintendentsaspiranter,
slutande å respektive 5,560 och 6,675 kronor, föreslagits
riksdagen till godkännande.
En ökning av marinläkarkårens ordinarie personal har ansetts vara
av behovet påkallad, och har en utredning i frågan givit till resultat,
att denna ökning borde omfatta 3 marinläkartjänster av l:a graden och
2 marinläkartjänster av 2:a graden.
Av de 3 marinläkarbeställningarna av l:a graden har 1 avsetts för
kasernläkartjänst vid Stockholms station; de 2 övriga skulle beklädas
6
Bihsdagens skrivelse Nr 411.
av specialister i ögonsjukdomar (oftalmologer), placerade en vid vardera
av Karlskrona och Stockholms stationer.
Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka att de 3 marinläkartjänsterna
av l:a graden uppföras i staten, medan däremot de 2
marinläkartjänsterna av 2:a graden uteslutits.
Dessutom hava vissa mindre jämkningar i det framlagda statförslaget
ifrågasatts beträffande traktamentsersättning till värnpliktiga
läkare samt i fråga om arvodena till vissa sjukhusläkare.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits skulle marinläkarkårens stat
sluta å ett belopp av 167,365 kronor. Ökningen från 1917 års stat,
146,385 kronor, utgör alltså 20,980 kronor.
Då det på de senare åren och särskilt under den sista tiden visat
sig, att stölder och stöldförsök inom området för Stockhulms station
och varv tilltagit i en synnerligen oroväckande grad, har det ansetts
erforderligt att åtgärder vidtagas i syfte att förstärka polisbevakningen
därstädes. I sådant avseende bär föreslagits en ökning av flottans
poliskår med 3 konstaplar, avsedda för tjänstgöring å Galärvarvet.
Då konstapel åtnjuter ett årligt arvode av 1,400 kronor, kommer
staten för poliskåren, nu upptagande ett belopp av 77,100 kronor, att
ökas med 4,200 kronor till 81,300 kroror.
Det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget om överflyttande av
underofficerskorpraler till en ny lägre underofficersgrad föranleder vissa
ändringar i staterna för flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår
och å dagavlöning till officerare och underofficerare vid flottan.
Eders Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande dessa stater, vilka icke sammanhänga med nyssnämnda överflyttning,
hava icke givit riksdagen anledning till erinran.
Beträffande det i statsverkspropositionen framlagda statförslaget
för marinintendenturkåren, har riksdagen icke velat motsätta sig den
däri föreslagna ökningen av antalet beställningar, särskilt med hänsyn
till de ökade arbetsuppgifter, som blivit en följd av det nya redovisningsväsendets
införande. Riksdagen vill dock i detta sammanhang betona
vikten av att överkvalificerad arbetskraft icke användes, utan att
där så lämpligen kan ske mindre krävande arbeten utföras av underordnad
personal.
Eders Kungl. Maj:ts förslag om uppförande å marinläkarkårens stat
av två marinläkarbeställningar av l:a graden, som skulle beklädas av
specialister i ögonsjukdomar (oftalmologer), har riksdagen icke ansett sig
kunna bifalla. Enligt riksdagens mening torde det vara tillfyllest, om
tvenne särskilda arvoden å 1,000 kronor vartdera till två marinläkare för
Riksdagens skrivelse Nr 4ll. 7
verkställande av ögonundersökningar och ögonbehandling nu uppföras i
staten, varigenom denna stat kommer att sluta på ett belopp av 158,745
kronor eller 8,620 kronor mindre än som av Eders Kungl. Maj:t äskats.
Med anledning härav har riksdagen låtit uppgöra nytt statförslag för
marinläkarkåren (Bil. D).
Övriga statförslag hava däremot icke givit riksdagen anledning till
erinran.
Eders Kungl. Majrts i samma proposition berörda förslag om rätt att
för åtnjutande av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tidigare tjänstgöring
för två nyuppförda befattningshavare å mariningenjörkårens stat har
riksdagen däremot icke ansett sig för närvarande kunna bifalla, enär
samtliga frågor om dylik lönetur i enlighet med riksdagens i annat
ärende gjorda uttalande synas böra bliva föremål för särskild utredning.
Kustartilleriets avlöning sanslag.
I fråga om kustartilleriets officerskår har i statsverkspropositionen
föreslagits en ökning med 2 kaptensbeställningar av 2 klassen och 5
löjtnantsbeställningar. I fråga om underofficers- och manskapsbeställningarna
ansluter sig Eders Kungl. Maj:ts förslag till uppsättningsplanerna.
Vad de i staten för kustartilleriets personal upptagna rekryteringsmedlen
angå hava under denna rubrik i det här framlagda statförslaget
upptagits lega och anställningspremier med 50,000 kronor samt övriga
rekryteringskostnader med 15,000 kronor.
I övrigt har en del mindre jämkningar beträffande denna stat av
Eders Kungl. Maj:t föreslagits.
Liksom i fråga om vissa stater under flottans avlöningsanslag föranleder
Eders Kungl. Maj:ts förslag om överflyttande av underofticerskorpraler
till en ny lägre underofficersgrad även ändring i staten för
kustartilleriets personal. Vad Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen
föreslagit, i den mån detta icke beröres av sagda överflyttning,
har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Framställningar rörande överflyttande av underofficerskorpraler
i 1. lönegraden till en ny lägre underofficersgrad.
Med anledning av en till 1917 års riksdag gjord framställning
rörande vissa ändrade grunder för pensionering av manskapet vid flottans
sjömanskår utom båtsmän samt vid kustartilleriet (marinens stam
-
8
lUksdagens skrivelse Nr 411.
manskap) uttalade riksdagen i sin skrivelse nr 10 (pkt 21), att det syntes
riksdagen kunna ifrågasättas, huruvida förslaget verkligen skulle
lända till marinens fromma. Riksdagen åberopade i detta avseende
bland annat marinförvaltningens yttrande den 4 mars 1913, däri ämbetsverket
uttalade, att rätten för manskap vid marinen att kvarstå i
tjänst borde begränsas på så sätt, att manskapets pensionsålder bestämdes
till 50 år under förutsättning, att pensioner stadgades till sådana
belopp, att den pensionerade bereddes åtminstone nödtorftig bärgning
under sin återstående livstid.
Huvudsyftet med det av Eders Kungl. Maj :t framlagda pensionsförslaget
både, enligt vad departementschefen angivit, varit att utan hinder av att
själva organisationsfrågan uppskötes kunna snarast möjligt ur manskapskåren
utmönstra personal, som icke längre vore tjänstduglig. I flottan
kvarstode ett 50-tal man i ålder över 50 levnadsår med redan inträdd
pensionsrätt, av vilka de flesta vore otjänstbara och endast på grund av
rena barmhärtighetsskäl tillåtits kvarstå, då de för dem reglementerade
pensionerna vore så obetydliga, att de i ingen mån kunde bereda avskedad
personal nödtorftig bärgning. Eders Kungl. Maj:t hade funnit sig
böra ställa denna särskilda fråga i samband med organisationsfrågan.
Riksdagen ansåge för sin del, att starka skäl förelåge för tillgodoseende av
nämnda åldringars intresse. Detta kunde ske genom framställning till
riksdagen om beviljande åt dessa otjänstbara åldringar av lämpligt avvägda
tilläggspensioner, på det att pensionärerna utan allt för stora försakelser
kunde erhålla sitt livsuppehälle för ålderns dagar tryggat.
Beträffande pensioneringsfrågan i sin helhet för marinens stammanskap
ansåg riksdagen, att densamma, som hade ett givet sammanhang
med den tilltänkta organisationen av en ny lägre underofficersgrad
och av en månadslönarstat, dit visst i tjänst i mindre krävande befattningar
kvarstående manskap kunde överflyttas, icke borde lösas i och
för sig utan i samband med denna organisationsfråga.
Riksdagen fann sig därför icke för det dåvarande, innan organisationsfrågan
blivit fullt utredd, kunna taga bestämd ställning till de
olika pensionsförslagen.
Med anledning av detta riksdagens beslut har utredning ägt rum
på två linjer, nämligen dels beträffande själva organisationsfrågan, d. v. s.
frågan om överflyttande av vissa till underofficerare ej befordrade underofficerskorpraler
och korpraler till en ny lägre underofficersgrad eller till
månadslönarstat, vilket spörsmål sammanförts med underofficerskorpralsfrågan
i dess helhet, och dels beträffande tilläggspensioner åt visst ännu
i tjänst kvarstående äldre manskap vid marinen.
Riksdagens skrivelse Nr 411.
9
Eders Kung!. Maj:ts på nyssnämnda utredning'' grundade förslag i
propositionen nr 356 innefattar överflyttande av underofficerskorpraler i
l:a lönegraden vid flottan och kustartilleriet till en ny lägre underofficersgrad
jämte vissa i samband därmed stående pensioneringsfrågor.
Departementschefen har i likhet med marinens vederbörande myndigheter
såsom sin åsikt uttalat, att underofficerskorpralerna i 1. lönegraden
rätteligen äro att hänföra till underofficerare. De kunna icke
befordras till underofficerskorprals grad förrän efter avlagd godkänd
underofficersexamen. De äro, i motsats till övrigt manskap, berättigade
till vidare anställning och de kunna sägas hava valt militäryrket till
levnadsbana. De tjänstgöra ombord å fartyg som underofficerare och
på dem ställas i tjänsten enahanda fordringar som på underofficerare.
Till ytterligare belysande härav må framhållas, att de ombord icke ingå
i skeppsnummer som övrigt manskap utan inordnas i tur med underofficerarna,
att vaktgöringen ombord sker efter vissa grunder för officerare,
underofficerare och underofficerskorpraler å ena sidan samt för
korpraler och meniga å andra sidan, att fartygschef må, då han finner
sådant för tjänsten nödvändigt, förordna lämplig underofficer eller underofficerskorpral
att göra officersvakt med full ansvarsskyldighet o. s. v.
Ehuru underofficerskorpralerna sålunda äro att jämnställa med underofficerarna,
innehava de endast manskaps grad, och deras tjänsteställning
blir därigenom i flera fall mycket oviss; de betraktas stundom som
underofficerare och stundom som manskap. Enligt senast föreliggande
statistik sker befordran till underofficerskorpral vid flottan vid en levnadsålder
av 26,8 år, eller praktiskt taget enahanda ålder, vid vilken
arméns personal i medeltal når sergeants grad (27,2 år). Men innan
underofficerskorpralen befordras till underofficers (sergeants) grad, uppnår
han en ålder av i medeltal 33,4 år, vilken levnadsålder med omkring sex
år överstiger motsvarande medeltal för personalen vid armén.
Underofficerskorpralen stannar sålunda i sin mera osäkra ställning
till jämförelsevis hög ålder, och han uppbär härunder icke annan avlöning
än som manskap i 1. lönegraden samt är icke delägare i pensions-
eller gratialkassa. Om han avlider, äga hans efterlevande icke
rätt till gratial, en omständighet, till vilken särskild hänsyn måste tagas,
då underofficerskorpralerna i regel äro gifta. Skulle han ej kunna vinna
befordran till underofficer, har han icke någon annan pension att förvänta
än det obetydliga belopp, som tillkommer manskap enligt reglementet
den 31 oktober 1879 angående pensionering av flottans och lotsverkets
gemenskap med tillägg enligt kungörelsen den 13 augusti 1909.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 140 käft. (Nr 411.) 2
2614 18
10
Riksdagens skrivelse Nr 411.
För att förmå väl kvalificerad personal att kvarstå i tjänst vid
marinen och. att sträva till inträde i underofficerskårerna har det ansetts
vara av behovet påkallat, att åtgärder nu vidtagas för att förbättra underofficerskorpralernas
ställning genom den ifrågasatta överflyttningen till
underofficerare av 3. graden.
Då det icke är uteslutet, att en mindre del av de befattningar, som
enligt nu gällande mobiliseringstabeller äro avsedda att bestridas av
underofficerskorpraler, i verkligheten kunna bestridas av korpraler, har
det befunnits lämpligast, att antalet beställningar i den nya underofficersgraden
tillsvidare upptagas till ungefär samma antal, som nu är
besatt med för befordran (överflyttning) lämpliga underofficerskorpraler
och de vakanta underofficerskorpralslönerna upptagas i manskapskårernas
högsta lönegrad. Åtgärden innebär således ett mera bestämt särskiljande
mellan underofficerare och manskap på så sätt, att de beställningar inom
manskapets 1. lönegrad, vilkas innehavare verkligen avses för underofficerstjänst,
överflyttas till uuderofficerskåren, medan det mindretal, vid
flottan fåtal, befattningshavare, som för närvarande äro underofficerskorpraler,
men vilkas tjänst kan upprätthållas av korpraler, behållas inom
manskapskårernas högsta lönegrad. Denna sistnämnda lönegrad blir
framdeles att betrakta som en ren manskapsgrad under lämplig benämning,
korpraler, såsom chefen för marinstaben föreslagit, eller furirer,
såsom chefen för kustartilleriet ifrågasatt. Frågan om löneförhållandena
för denna lönegrad liksom för övriga manskapsgrader, d. v. s. för manskapskårerna
i deras helhet, har departementschefen ansett böra upptagas
till prövning och i samband därmed jämväl vissa organisatoriska spörsmål
beträffande manskapet, såsom om obligatorisk avgångsålder m. m.,
utredas.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skall underofficer av 3. graden tillsättas
medelst konstitutorial och efter 3 år erhålla fullmakt å beställning,
därest han anses besitta de erforderliga egenskaperna. Konstituerad underofficer
av 3. graden åter, som ej befunnes vara lämplig att erhålla
fullmakt, erhåller entledigande på samma sätt, som nu finnes föreskrivet
beträffande fänrik.
Övriga av Eders Kungl. Maj:t föreslagna organisatoriska åtgärder
äro i huvudsak följande:
Flottans underofficerskår skulle komma att utgöras av
flaggunderofficerare,
underofficerare av 2. graden och
underofficerare av 3. graden.
Riksdagens skrivelse Nr 411.
11
Flaggunderofficer, underofficer av 2. graden samt sådan underofficer
av 3. graden, som uppfyllt därför stadgade fordringar, böra utnämnas
av vederbörande stationsbefälhavare medelst fullmakt; annan
underofficer av 3. graden bör förordnas av vederbörande stationsbefälhavare
medelst konstitutorial.
Fordringarna för att kunna konstitueras till underofficer av 3.
graden böra vara desamma, som för närvarande gälla för befordran till
underofficerskorpral. Konstituerad underofficer av 3. graden, som bär
minst 3 års tjänstetid i denna grad, bör erhålla fullmakt, därest han
uppfyllt de fordringar, som för närvarande i reglemente för marinen, del
I, § 29: 1 äro föreskrivna för att kunna utnämnas till underofficer
av 2. graden. Konstituerad underofficer av 3. graden, som efter 3 års
tjänstetid i denna grad ej uppfyller fordringarna för erhållande av fullmakt,
skall av vederbörande kårchef anmälas till entledigande, för så vitt
ej orsaken härtill är, att han ej i tid kunnat erhålla sådana kommenderingar,
som förutsättas i nyssnämnda reglementsparagraf, i vilket fall
med den slutliga prövningen skall anstå, till dess tillfälle att fylla fordringarna
enligt samma paragraf blivit honom berett.
För att kunna befordras till underofficer av 2. graden bör bland
annat fordras en tjänstetid som konstituerad eller fullmakterad underofficer
av minst 5 år.
Kustartilleriets underofficerskår skulle komma att utgöras av
underofficerare av 1. graden,
underofficerare av 2. graden och
underofficerare av 3. graden.
Underofficer av 1. och 2. graden ävensom sådan underofficer av 3.
graden, som uppfyllt därför stadgade fordringar, böra utnämnas av chefen
för kustartilleriet medelst fullmakt, annan underofficer av 3. graden
bör förordnas av chefen för kustartilleriet medelst konstitutorial.
Fordringarna för att kunna konstitueras till underofficer av 3. graden
böra vara desamma, som för närvarande stadgas i reglemente för
marinen, del III, § 25: 3 för befordran till underofficer av 2. graden.
Konstituerad underofficer av 3. graden bör av chefen för kustartilleriet
utnämnas medelst fullmakt, om han, sedan 3 år förflutit sedan den dag
konstitutorialet dagtecknades, uppfyllt nämnda fordringar och icke givit
anledning till sådan anmärkning, att han bör entledigas.
För att kunna befordras till underofficer av 2. graden bör fordras
en tjänstetid som konstituerad eller fullmakterad underofficer av minst
5 år. I övrigt böra nu gällande bestämmelser för befordran följas.
Bestämmelserna för befordran till underofficer av 3. graden hava ansetts
böra så avfattas, att, om det i undantagsfall befinnes vara för tjänsten be
-
12
Riksdagens skrivelse Nr 411.
hövligt eller önskvärt, äldre beprövat manskap kvarstår i tjänst, vilket
kan inträffa med avseende å vissa yrkesmän — särskilt inom ekonomi- och
hantverksavdelningarna — dylikt manskap, där det ej kan anställas som daglönare,
må, även om fullt godkännande betyg i underofficersskola saknas,
efter viss tjänstetid kunna förordnas till underofficer av 3. graden. En
dylik person kan på sådant sätt tillföra staten sitt arbete intill pensionsåldern
och då avskedas med underofficers av 3. graden pension.
Vad därefter beträffar löneförmånerna för de nya underofficerarna
skulle desamma vara lika för underofficer med fullmakt och med konstitutorial
och utgöras av vid flottan:
Fast lön....................................
Beklädnadsersättning.............
Ersättning för ved och ljus
............ kronor 600: —
........... » 200: -
............. » 100: —
Summa kronor 900: —,
vartill komma dels dagavlöning å 1 krona 20 öre, eller för år 438
kronor, att utgå i den ordning reglemente för marinen bestämmer, och
dels inkvarteringsersättning, vid Karlskrona station beräknad till 180
kronor. Om härtill lägges den för underofficer beräknade portionsersättningen
å 62 öre om dagen eller för år 226 kronor 30 öre, uppkommer
ett sammanlagt avlöningsbelopp för år av 1,744 kronor 30 öre.
Vid kustartilleriet, där avlöningsformerna beklädnadsersättning och
portionsersättning icke förekomma, böra följande förmåner uppföras å
stat:
Lön .............................................................
................................ kronor 800: —
Dagavlöning å 1,82....................................
................................ » 664: 30
Ersättning för ved och ljus..................
................................ » 100: —
Summa kronor 1,564: 30,
vartill kommer inkvarteringsersättning, i kustfästning beräknad till 180
kronor, eller sammanlagt 1,744 kronor 30 öre.
Inkvarteringsersättningen för underofficerare av 3. graden bör utgå
för flottan vid Stockholms station och för kustartilleriet i Stockholm
eller Göteborg med 240 kronor.
Samtliga ovannämnda löneförmåner äro avsedda att upptagas i 1919
års stat. Antalet löner för underofficerare av 3. graden vid flottan har
beräknats i 1919 års stat till 675. Detta antal utgör skillnaden mellan
nuvarande i stat upptagna löner i manskapets 1. lönegrad eller 738
Riksdagens skrivelse Nr 411.
13
samt för närvarande befintliga vakanser i samma lönegrad eller 63.
Sistnämnda antal löner skulle fortfarande kvarstå i sjömanskårens stat.
Vid kustartilleriet åter skulle 183 beställningar i 1. lönegraden överflyttas
till underofficerskåren såsom underofficersbeställningar av 3. graden,
medan 70 beställningar i 1. lönegraden fortfarande kvarstå. I den mån
vakanser i 3. underofficersgraden uppstå, ha de härigenom odisponerade
medlen ansetts böra få enligt Eders Kungl. Maj:ts beprövande disponeras
till ökande av antalet löner för kustartilleriets manskap i l:a lönegraden
utöver 70, dock att sammanlagda antalet löner för underofficerare av 3.
graden och för kustartilleriets manskap i l:a lönegraden ej får överstiga
253.
Nya förslag till stater, som beröras av den föreslagna omorganisationen,
hava av Eders Kungl. Maj:t i propositionen nr 356 framlagts i
enlighet med ovan angivna förslag.
I samband härmed har ändrad lydelse föreslagits för den till staterna
för flottans sjömanskår och för kustartilleriets personal fogade
anmärkningen av innehåll, att till den av manskapet i 2. lönegraden,
som är underofficerskorpral eller korpral, skall utgå ett första lönetilllägg
av 10 kronor i månaden efter en tjänstetid av minst 4 år och ett
andra lönetillägg av 5 kronor i månaden efter minst 12 års tjänstetid.
En så lång tidsintervall som 8 år för åtnjutande av ålderstillägg torde
icke vara stadgad inom något annat område av statstjänst, och som befordran
till underofficerskorpral i allmänhet vunnes inom kortare tid,
komme andra lönetillägget endast ett fåtal till godo.
Med anledning härav har framställning gjorts dels om sådan
ändring från och med år 1919 i vederbörlig anmärkning i staterna för
flottans sjömanskår och för kustartilleriets personal, att orden »minst
144 månader (12 år)» utbytas mot »minst 84 månader (7 år)», dels ock
om höjning av anslagsposten till lönetillägg i staten för flottans sjömanskår
med 35,000 kronor och i staten för kustartilleriets personal
med 5,000 kronor.
Riksdagen har funnit det framlagda organisationsförslaget ägnat att
ur flera synpunkter bliva till fördel för marinen. De ifrågasatta befordrings-
och avlöningsföreskrifterna hava icke givit riksdagen anledning
till någon erinran.
Vad först angår flottan, tillkomma beträffande underofficerskårens
stat genom detta förslag 675 nya beställningar, varigenom denna stat
kommer att sluta å 1,523,430 kronor eller 624,900 kronor mera än
för innevarande år (se bil. A). Vad därefter beträffar sjömanskårens
14
Riksdagens skrivelse Nr 411.
stat, undergår densamma däremot en minskning med 669,429 kronor,
och blir dess slutsumma 1,996,061 kronor (se bil. B). Staten å dagavlöning
till officerare och underofficerare (bil. C) kommer att sluta
å 1,299,892 kronor 75 öre eller 322,988 kronor mera än i innevarande
års stat.
Därjämte har det under flottans avlöningsanslag beräknade beloppet
till inkvarteringsbidrag ansetts böra ökas med 147,160 kronor.
Beträffande slutligen staten för kustartilleriets personal (bil. D)
kommer densamma att i förhållande till innevarande år ökas med 166,894
kronor till 1,850,984 kronor.
Emellertid kommer genom den nu föreslagna organisationen ett
flertal andra anslag under femte huvudtiteln att undergå minskning.
Kostnaden för ifrågavarande organisationsförändring torde därför komma
att i själva verket stanna vid ett jämförelsevis obetydligt belopp eller
enligt departementschefens beräkningar omkring 28,000 kronor.
Framställning’ i samband med frågan om omorganisation
av skeppsgosseutbildningen.
I propositionen nr 341 angående omorganisation av skeppsgosseutbildningen
m. m. har Kungl. Maj:t även framlagt förslag till ny stat
för flottans skeppsgossekår.
I fråga om denna proposition i övrigt bär riksdagen godkänt
Eders Kungl. Maj:ts där framlagda förslag. Då emellertid denna stat
ingår uti det i denna skrivelse behandlade anslaget till avlöning åt
flottans kårer och stater, har densamma i detta sammanhang upptagits.
Eders Kungl. Maj ds förslag innebär en ökning av statens slutsumma
med 36,195 kronor 50 öre till 70,963 kronor. Denna ökning är huvudsakligen
föranledd av behovet att tilldela skeppsgossarna högre avlöning
än den nuvarande, 10 öre per dag. Enligt förslaget skulle avlöningen
utgå med 10, 20 eller 30 öre allt efter tjänstetiden.
I staten hava vidare uppförts medel för beredande av kostnadsfria
hemresor för skeppsgossar, fri läkarbesiktning, tandvård, åtgärder för
spridande av kännedom om skeppsgossekåren m. m.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot det sålunda
framlagda statförslaget,'' vilket bifogats denna skrivelse (bil. E).
15
Riksdagens skrivelse Nr 411.
Sammanfattning.
Flottans avi aning sanslag bör för år 1919 med anledning'' av Eders
Kungl. Maj:ts ovanberörda, av riksdagen godkända förslag upptagas på
följande sätt:
För år 1918
av riksdagen
anvisat.
Kronor.
För år 1919
beräknat
behov.
Kronor.
Ökning.
Kronor.
Min sk ni n
Kronor.
r
3*
Officerskåren ..........................................
Reservofficerare under l:a tjänstgöring och
853,080
889,000
35,920
—
—
—
repetitionsövning, förslagsvis.................
46,439
60
46,439
60
—
—
—
-
Reservofficersaspiranter............................
27,900
—
27,900
—
—
—
—
-
Underofficerskåren...................................
898,530
—
1,523,430
—
624,900
—
—
—
Sjömanskåren ..........................................
2,665,490
-
1,996,061
—
—
—
669,429
—
Skeppsgossekåren ....................................
34,767
50
70,963
—
36,195
50
—
-
Mariuingenjörkåren .................................
293,780
—
315,240
—
21,460
—
—
—
Marinintendenturkåren...........................
321,510
—
352,365
—
30,855
—
—
—
Marinintendenturkåren i flottans reserv........
—
—
5,560
—
5,560
—
—
—
Reservmarinintendentsaspiranter..................
4,005
—
6,675
—
2,670
—
—
—
Ecklesiastikstaten ....................................
8,900
—
8,900
—
—
—
—
—
Marinläkarkåren......................................
146,385
—
158,745
—
12,360
—
—
—
Poliskåren..............................................
Inkvarteringsbidrag för officerare och under-
77,100
—
81,300
—
4,200
—
—
—
officerare, förslagsvis ...........................
Indragningsstaten samt bätsmanskompanierna,
315,940
—
463,100
—
147,160
—
—
—
förslagsvis ..........................................
Dagavlöning till officerare och underofficerare,
5,338
66
5,338
66
~
"
förslagsvis..........................................
976,904
25
1,299,892
75
322,988
50
—
-
Avrundat med..........................................
—
99
—
99
—
—
—
—
Summa
6,676,071
—
7,250,911
—
1,244,269
—
669,429
—
I likhet med vad som förut ägt rum torde även för år 1919 en
minskning i anslagets slutsumma med 5 procent kunna ske. Härigenom
skulle anslaget i riksstaten för samma år komma att upptagas med i
jämnt krontal 6,888,365 kronor eller 546,396 kronor högre än innevarande
års anslag, vilket utgör 6,341,969 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förslag i propositionen nr 356 upptager en ökning
med 558,145 kronor. Riksdagen har emellertid vid behandlingen av de
16
Riksdagens skrivelse Nr 411.
särskilda anslagsposterna icke företagit annan nedsättning i de av Eders
Kungl. Maj:t äskade beloppen än att marinläkarkårens stat minskats med
8,620 kronor (reducerat 8,189 kronor). Den kvarstående olikheten vid
beräkningen, .omfattande 3,560 kronor, torde bero på, att i de av Eders
Kungl. Maj:t senast framlagda förslagen i vissa fall ingen nedsättning
med 5 procent av anslagsbeloppet skett.
Vad därefter kustartilleriets avlöning sanslag beträffar slutar det senast
framställda statförslaget å 1,850,984 kronor. Om på grund av inträffande
vakanser en avräkning, i likhet med vad som förut plägat äga
rum, sker med 4 procent av slutsumman, skulle anslaget komma att sluta
å i jämnt krontal 1,776,944 kronor, vilket belopp emellertid med 200
kronor understiger det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagets slutsumma.
Emellertid bär riksdagen ansett riktigast att även för kustartilleriets
del en nedsättning sker med 5 procent av den i staten beräknade
kostnadssumman. Härigenom kommer anslagsbeloppet att utgöra
1,758,435 kronor.
På grund av vad riksdagen sålunda anfört har riksdagen
dels med godkännande av de vid denna skrivelse fogade förslagen
till nya stater för flottans underofficerskår, för flottans sjömanskår, för
flottans skeppsgossekår, för marinläkarkåren samt å dagavlöning för
officerare och underofficerare vid flottan (Bil. A—E), ävensom de vid
statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden den 14 januari 1918 fogade
förslagen till stater för flottans officerskår, för mariningenjörkåren, för
marinintendenturkåren, för marinintendenturkåren i flottans reserv, för
reservmarinintendentsaspiranter och för flottans poliskår ökat förslagsanslaget
till avlöning för flottans kårer och stater, nu 6,341,969 kronor,
med 546,396 kronor till 6,888,365 kronor;
dels ock med godkännande av det vid denna skrivelse fogade förslag
till stat för kustartilleriets personal (Bil. F.) ökat förslagsanslaget
till avlöning för kustartilleriets personal, nu 1,616,726 kronor, med
141,709 kronor till 1,758,435 kronor.
Stockholm den 20 juni 1918.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 411.
17
Bil. A.
Stat
för flottans underofficerskår.
Fast lön.
Bekläd
nads-
ersätt-
ning.
Ersätt
ning
för
ved
och
ljus.
Summa.
900
200
130
1,230
217,800
—
48,400
—
31,460
—
297,660
—
900
—
200
—
100
-
1,200
-
444,600
—
98,800
—
49,400
—
592,800
—
600
—
200
—
100
—
900
—
404,400
—
134,800
—
67,400
—
606,600
—
23,040
_
_
_
_
23,040
—
1,092,240
—
282,600
—
148,590
—
1,523,430
—
Antal.
1
242
1
494
1
674
1,413
Flaggunderoffieer .............
D:o .............
Underofficer av 2:a graden.
D:o
Underofficer av 3:e„ graden.
D:o
Ökning i fasta lönen å, 240 kronor till
förslagsvis 96 flaggunderofficerare (maskinister)
..........................................
Summa högst kronor
Anmärkningar:
l:o. Av ovannämnda antal flaggunderofficerare och underofficerare av 2:a graden skola minst
192, högst 384 vara maskinister.
2:o. Dagavlöning å 2 kronor 50 öre till flaggunderofficer (maskinist), 2 kronor 15 öre till flaggunderofficer
(ej maskinist) och underofficer av 2:a graden (maskinist), 1 krona 50 öre till underofficer av
2:a graden (ej maskinist) samt 1 krona 20 öre till underofficer av 3:e graden eller lialv dagavlöning
efter vartdera av förestående belopp tillkommer i den ordning, reglemente för marinen bestämmer.
3:o. Till underofficer, som icke åtnjuter fri bostad i kronans hus, utgår, i den ordning reglemente
för marinen bestämmer, inkvarteringsbidrag med ett efter år räknat belopp av:
vid Karlskrona vid Stockholms
station: station:
för flaggunderofficer................................ 240 kronor 300 kronor
» underofficer av 2:a eller 3:e graden ....... 180 » 240 »
4:o. Underofficers av 2:a graden löneförmåner må utgå till högst 10 kockar eller hovmästare,
korpraler, som visat framstående skicklighet i egen yrkesgren; och må vad av det härför erforderliga
medelsbelopp är odisponerat användas för att tilldela kockar och hovmästare, korpraler, avlöning i
sjömanskårens l:a lönegrad utöver antalet löner enligt stat för samma lönegrad, dock att antalet härigenom
avlönade kockar och hovmästare i sjömanskårens l:a lönegrad ej må överstiga antalet av de
för ändamålet disponibla underofficerslönerna.
5:o. Skulle det bestämda antalet underofficerare av 3:e graden icke finnas fulltaligt, må de löner,
som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras, användas till avlöning åt manskap
i sjömanskårens l:a lönegrad, dock att sammanlagda antalet löner för underofficerare av 3:e graden
och i sjömanskårens l:a lönegrad icke må överstiga 738.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 140 höft. (Nr 411.) 3
2614 18
18
Riksdagens skrivelse Nr 411.
Bil. B.
Stat
för flottans sjömanskår.
Antal.
Kronor.
Summa.
i
, , , f 12 månaders månadslön å 45 kronor 1
l:a lönegraden -J > ......
( dagavlöning å 80 öre i 365 dagar |
832
—
62
D:o d:o ......
51,584
—
1
„ , f 12 månaders månadslön å 23 kronor 1
2:a lönegraden < > ......
( dagavlöning å 60 öre i 365 dagar J
495
—
1,589
D:o d:o ......
786,555
—
1
„ 1 12 månaders månadslön å 15 kronor 1
3:e lönegraden •! > ......
^ dagavlöning å 50 öre i 365 dagar J
362
50
1,046
D:o d:o ......
379,175
—
1
I 12 månaders månadslön å 12 kronor 1
4:e lönegraden < > ......
| dagavlöning å 30 öre i 365 dagar )
253
50
1,024
D:o d:o ......
259,584
—
1,478,841
__
3,725
Rekry teringsmedel:
Lega, räknad efter 12,50 kronor per år av anställningstiden,
samt anställningspremier för en årlig rekryteringskon- tingent av 1,000 man, förslagsvis högst ......................
115,000
Rekryteringskostnader, förslagsvis högst ........................
32,000
—
147,000
—
Arvode åt 137 kompanikorpraler å 5 kronor i månaden ......
—
—
8,220
—
Uppmuntringspenningar, förslagsvis högst..........................
—
—
25,000
—
Inkvarteringsbidrag, förslagsvis högst................................
—
—
162,000
—
Lönetillägg, förslagsvis högst.............................................
—
—
175,000
—
Summa högst kronor
—
—
1,996,061
—
Anmärkningar:
l:o. Skulle det sålunda bestämda antalet i någon av de tre högre lönegraderna icke finnas
fulltaligt, må de löner, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras, användas
till avlöning åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande av lega och anställningspremier, om
det härför ovan förslagsvis beräknade beloppet visar sig otillräckligt.
2:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhöra l:a, 2:a
eller 3:e uppmuntringsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen, enligt de för dagavlönings
åtnjutande gällande grunder.
Riksdagens skrivelse Nr 411.
19
3:o. Dot manskap, som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kusern, äger under tjänstgöring
i land och den, som Hr gift ellor Ur änkling med minderårigt barn, även under annan tjänstgöring
att åtnjuta inkvarteringsbidrag till ett månatligt belopp för underoflicerskorpral vid Karlskrona
station av 15 kronor och vid Stockholms station av 20 kronor samt för övrigt manskapv vid den förra
stationen av 10 kronor och vid den senare av 15 kronor, allt under förutsättning att det ovan till
inkvarteringsbidrag förslagsvis beräknade beloppet icke översltrides; dock att den av manskapet, som
befordrats till underofficer över stat, äger att, även om han är ogift, under angiven förutsättning åtnjuta
ovan nämnt inkvarteringsbidrag jämväl under annan tjänstgöring än i land.
4:o. Till den, som tillhör l:a lönegraden, utgår, om han vid sjömanskåren innehar en tjänstetid
av minst 108 månader (9 år), ett första lönetillägg av 5 kronor i månaden och, om han vid kåren
innehar en tjänstetid av minst 144 månader (l2 år), ett andra lönetillägg av 5 kronor i månaden.
Till den, som tillhör 2:n lönegraden och är underofficerskorpral eller korpral, utgår, om han vid
sjömanskåren innehar en tjänstetid av minst 4 8 månader (4 år), varav minst 12 månader såsom korpral,
ett första lönetillägg av 10 kronor i månaden och, om han vid kåren innehar en tjänstetid av minst
84 månader (7 år), ett andra lönetillägg av 5 kronor i månaden.
5:o. Vid beräkning av tjänstetid vid sjömanskåren äger den, som karlskrivits från skeppsgosse*
kåren eller i egenskap av värnpliktig tjänstgjort vid flottan eller före anställningen varit inmönstrad
till sjöfart eller antagits i högre lönegrad än den lägsta, att tillgodoräkna sig extra tjänstetid enligt
de bestämmelser, som av Konungen meddelas.
Bil. C.
Stat
för flottans skeppsgossekår.
Antal.
Kronor.
öre.
i
Skeppsgosse, dagavlöning å 10 öre eller för år..................................
36
50
236
» » » » » » » » ..................................
8,614
—
1
» » » 20 »> » » » ................
73
—
188
» » » » » » » » .
13,724
—
1
o
ce
a
109
50
173
» ») » i) » )) » » ..
18,943
50
Tillökning å 5 öre dagligen för en ordningsman.................................
18
25
» » » » för 49 ordningsmän, förslagsvis högst ..................
894
25
Rekryteringskostnader å 70 kronor per skeppsgosse för 230 skepps- gossar, förslagsvis högst ............................................................
16,100
_
Fri läkarhesiktning å 5 kronor per skeppsgosse för 230 skeppsgossar,
förslagsvis högst ........................................................................
1,150
—
Åtgärder för spridande av kännedom om skeppsgossekåren, förslags- vis högst ..................................................................................
2,000
—
Kostnadsfria hemresor för skeppsgossar, förslagsvis högst ..................
3,600
—
Tandvård för skeppsgossar, förslagsvis högst ....................................
5,700
—
600
Summa högst kronor
70,963
—
20
Riksdagens skrivelse Nr 411.
Bil. D.
Stat
för marinläkarkåren.
1
Antal.
Kronor.
Summa
kronor.
1
Marinöverläkare:
lön ........................................................................
(1,000
—
dagavlöning å 6 kronor ..........................................
2,190
—
8,190
_
1
Förste marinläkare:
lön ........................................................................
4,500
—
dagavlöning ä 5 kronor ..........................................
1,825
—
6,325
_
2
D:o ................................................................................
—
—
12,650
—
1
Marinläkare av l:a graden:
lön ........................................................................
3,400
—
dagavlöning å 4 kronor ..........................................
1,460
—
4,860
_
10
I):o ...............................................................................
—
—
48,600
—
1
Marinlttkare av l:a graden och sjukhusläkare ................
—
4,860
~~
1
l):o .................................................................................
—
-
4,860
17
—
—
90,345
—
Arvoden å 1,000 kronor till två marinläkaro av l:a graden
och sjukhusläkare ...............................................
—
—
2,000
_
Arvode å 1,000 kronor till två marinläkare för verkställande
av ögonundersökningar och ögonbehandling ............
—
—
2,000
—
Arvode till en märinläkare av l:a graden, placerad å Oscar- Fredrikshorg.......................................................
—
—
500
_
20
Marinläkare av 2:a graden, arvoden å 1,800 kronor ...........
—
—
36,000
—
10
Marinläkarstipendiater, stipendier å 900 kronor ..................
—
—
9,000
—
Dagarvode till marinläkare av 2:a graden och marinläkar- stipendiater samt marinläkarstipendiater över stat
under tjänstgöring i land, förslagsvis högst ...............
10,000
Inkvarteringsbidrag, förslagsvis högst ..............................
—
7,900
—
Ekiperingshjälp till marinläkare af 2:a graden, som utan före- gående anställning vid stammen utnämnts i reserven,
förslagsvis högst............................................
1,000
Summa högst kronor
—
—
158,745
—
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 411.
‘21
Anmärkningar:
Ijo. Marinltikaro av 2:a graden och marinlllkarstipendiftt samt mannläkarstipendiat över Btat
erhålla, då de ilro kommenderade till tjänstgöring i land, dagarvode å 8 kronor.
2:o. För murinläkare av l:a graden ökas lönen efter B års tjänstgöring i samma grad med 300
kronor och efter 10 års sådan tjänstgöring med ytterligare 300 kronor.
För marinläkare av Z:a graden ökas arvodet efter B års tjänstgöring i samma grad med 300
kronor. e .
3:o. Marinöverläkare, föräta marinläkare och marinläkare av l:a graden, som icke åtnjuta fn
bostad i kronans hus, erhålla inkvarteringsbidrag mod ett efter år räknat belopp av:
Marinöverläkaren ............................................................
Förste marinläkare vid Stockholms station.........................
p:o d:o vid Karlskrona station eller i kustfästning
Marinläkare av l:a graden vid Stockholms station eller i Göteborg
X):o d:o vid Karlskrona station eller i kustfästning.
.................................................................
1,200 kronor.
1,000 »
600 »
500 »
400 »
4:o. Skulle det i staten bestämda antalet mariuläkare av 2:a graden icke finnas fulltaligt, inå de
arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras, användas till avlöning av
ett vakanserna bland marinläkare av 2:a graden motsvarande antal marinläkarstipendiater.
Bil. E.
Stat
å dagavlöning till officerare och underofficerare vid flottan.
Antal.
Kronor.
Summa.
Officerskåren.
5
Flaggman dagavlöning å 7 kr. i 365 dagar......
12,775
—
9
Kommendörer » > 6 > » 365 » ......
19,710
—
44
Kommendörkaptener 5 » 5 > > 365 » ......
80,300
—
131
Kaptener * > 4 » » 365 » ......
191,260
—
165
Löjtnanter, underlöjt-
nanter och fänrikar > > 3 » » 365 » ......
180,675
—
484,720
—
354
Underofflcerskåren.
243
Flaggunderofficerare, dagavlöning .å 2 kr. 15 öre i 365 dagar
190,694
25
495
Underofficerare av 2:a graden, dagavlöning å 1 kr. 50 öre i
365 dagar ................................................................
271,012
50
675
Underofficerare av 3:e graden, dagavlöning å 1 kr. 20 öre i
365 dagar ..................................................................
295,650
—
Ökning i dagavlöning å 35 öre till förslagsvis 96 flaggunder- officerare (maskinister) i 365 dagar..............................
12,264
—
Ökning i dagavlöning å 65 öre till förslagsvis 192 under- officerare av 2:a graden (maskinister) i 365 dagar.........
45,552
—
815,172
75
1,413
Summa högst kronor
—
1,299,892
75
22
Riksdagens skrivelse Nr 411.
Bil. F.
Stat
för kustartilleriets personal.
Antal.
-
Kronor.
Kronor.
I. Lön och dagavlöning m. m.
Ofileerare.
1
Chef för kustartilleriet:
•
lön ............................................
8,000
dagavlöning å 7 kronor ..........................
2,555
—
10,555
1
Överste:
i
lön .................................................
6,000
dagavlöning å 6 kronor ..........................
2,190
—
8,190
1
Överste ............................................
—
_
8,190
_
1
Överstelöjtnant:
lön ......................................................
4,500
—
dagavlöning ä 5 kronor ...........................
1,825
—
6,325
3
Överstelöjtnanter ....................................
_
_
18,975
1
Major:
lön .......................................................
4,000
—
dagavlöning å 5 kronor .....................
1,825
—
5,825
7
Majorer ......................................
—
—
40,775
_
1
Kapten av l:a klassen:
lön ...............................................
3,400
—
dagavlöning å 4 kronor ...........................
1,460
—
4*.
bo
C5
O
27
Kaptener av l:a klassen.............................
—
_
131,220
~ 1
1
Kapten av 2:a klassen:
lön .....................................
2,400
—
dagavlöning å 4 kronor
1,460
—
3,860
23
Kaptener av 2:a klassen.....................
_
_
88,780
1
Löjtnant:
lön ..............................................
1,500
_
dagavlöning å 3 kronor ... .................
1,095
—
2,595
68
Transport
— |
330,150
(
Riksdagens skrivelse Nr 411.
23
Antal
Kronor.
Kronor.
Summa.
68
Transport
—
—
330,150
__
48
Löjtnanter .....................................................
—
—
124,560
—
1
Underlöjtnant eller fänrik:
lön .................................................
720
dagavlöning å 3 kronor .......................
1,095
1,815
23
Underlöjtnanter och fänrikar ..............
—
—
41,745
—
498,270
140
Reserrofflcerarc under tjfinstgöring.
1
Reservlöjtnant:
lön under 6 månader å 125 kronor............
750
—
dagavlöning å 3 kronor under 6 månader...
540
—
1,290
1
Reservlöjtnant ............... .......
1,290
1
Reservunderlöjtnant:
lön under 6 månader å 60 kronor ...........
360
—
dagavlöning å 3 kronor under 6 månader...
540
—
900
4
Reservunderlöjtnanter............
—
—
3,600
—
1
Fänrik i reserven, utbildad till artilleri tjänst:
lön under 45 dagar å 1.97 kronor ............
88
65
dagavlöning å 3 kronor i 45 dagar............
135
—
223
65
27
Fänrikar i reserven, utbildade till artilleritjänst
—
—
6,038
55
13,342
20
35
Underofficerare.
1
Underofficer av l:a graden:
lön ....................
1,200
912
1
dagavlöning å 2.5 o kronor ........................
50
ersättning för ljus och ved.....................
130
2,242
50
66
Underofficerare av l:a graden........................
—
—
148,005
1
Underofficer av 2:a graden:
•
lön ........ .................
1,100
—
dagavlöning å 2.12 kronor ......................
773
80
ersättning för ljus och ved....................
100
—
1,973
260,541
80
132
Underofficerare av 2:a graden.......................
_
_
60
200 1
Transport
— |
I
1
412,762 |90
511,612
20
24
Riksdagens skrivelse Nr 411.
Antal.
Kronor.
Kronor.
Summa.
200
Transport
—
—
412,762
90
511,612
20
1
Underofficer av 3:e graden:
lön .........................................................
800
—
dagavlöning å 1.82 kronor.......................
664
30
ersättning för ljus ocli ved ......................
100
—
1,564
30
182
Underofficerare av 3-.e graden...........................
—
—
284,702
60
699,029
80
383
Manskap.
1
l:a lönegraden:
lön .........................................................
540
—
dagavlöning ä 80 öre ..............................
292
—
832
—
69
l:a lönegraden ...............................................
—
—
57,408
—
1
2:a lönegraden:
lön .......................................................
276
—
dagavlöning å 60 öre ..............................
219
—
495
—
352
2:a lönegraden ..............................................
—
—
174,240
—
1
3:e lönegraden:
lön .........................................................
180
—
dagavlöning å, 50 öre ..............................
182
50
362
50
424
3:e lönegraden ................................................
—
—
153,700
—
1
4:e lönegraden:
lön .........................................................
144
—
dagavlöning å 30 öre ..............................
109
50
253
50
256
4:e lönegraden ................................................
—
—
64,896
—
452,187
—
1,105
II. Arvoden.
1
Regementspastor .............................................
—
—
1,000
—
1
Pästningspredikant ..........................................
—
—
120
—
1,120
—
2
III. Rekryteringsmedel.
Lega, räknad efter 12 kronor 50 öre per år av
anställningstiden, samt anställningspremier
för en årlig rekryteringskontingent av 400
man, förslagsvis högst..........
50,000
Rekryteringskostnader, förslagsvis högst ....
—
15,000
—
65,000
—
Transport
—
—
—
1,728,949
-
Riksdagens skrivelse Nr 411.
25
Antal.
Kronor.
Kronor.
Summa.
Transport
-
—
—
1,728,949
-j
IV. Inkvarteringsbidrag.
Inkvarteringsbidrag för officerare ocli underoffi- cerare, förslagsvis högst...........................
Inkvarteringsbidrag för underofficerskorpraler,
förslagsvis högst......................................
■-
-
72,135
1,000
-
73.135
j
V. Lönetillägg och uppmuntrings- penningar.
.
i
Lönetillägg, förslagsvis högst ...........................
Uppmuntringspenningar, förslagsvis högst.........
—
—
20,000
14,000
—
34,000
VI. Beklädnadshjälp till reservofficers- aspiranter och fänrikar i reserven.
31
28
Reservofficersaspiranter, beklädnadshjälp å 300
kronor ...................................................
Fänrikar i reserven, beklädnadshjälp ä 200 kronor
—
—
9,300
5,600
—
14,900
Summa kronor
—
—
—
—
1.850,984
Anmärkningar:
Iso. Officer, jämväl reservofficer under tjänstgöring, och underofficer, som icke åtnjuta fri
bostad i kronans hus, uppbära inkvarteringsbidrag med ett efter år räknat belopp av:
i kustfästning
kronor
i Stockholm
eller Göteborg
kronor
generalsperson.........................................
—
1,500
överste .................................................
900
1,200
överstelöjtnant eller major ......................
600
1,000
kapten ................................................
400
500
Bubalternofficer .....................................
300
400
underofficer av l:a graden ......................
240
300
underofficer av 2:a eller 3:e graden____*........
180
240
Officer eller underofficer, som är gift eller är änkling med hemmavarande barn, uppbär, om på
grund av förhållandena å förläggningsorten endast sådan bostad i kronans hus finnes att tilldela honom,
att han därstädes icke kan ordna eget hushåll, ävenledes inkvarteringsbidrag till ovan angivna belopp.
2:o. Underofficer över stat, oavsett om han är gift, ogift eller änkling, ävensom underofficerskorpral
med en tjänstetid vid kustartilleriet av minst 7 2 månader (6 år), som är gift eller är änkling
med minderårigt barn och som erhållit vederbörligt tillstånd att bo utom kasern, åtnjuter inkvarteringsbidrag
till ett månatligt belopp av 15 kronor i kustfästning och 20 kronor i Stockholm eller
Göteborg.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 140 käft. (Nr 411.) 4
2614 18
26
Riksdagen skrivelse Nr 411.
3:o. Skulle det här ovan bestämda antalet manskap i någon av de tre högre lönegraderna icke
finnas fulltaligt, må de löner, som till följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,
användas till avlöniug åt manskap i lägre lönegrad samt till bestridande av lega och anställningspremier,
om det under III här ovan beräknade beloppet därtill visar sig otillräckligt.
4:o. Uppmuntringspenningar utgå under tjänstgöring i land till manskap, som tillhör l:a, 2:a
eller 3:e uppmuntringsklassen, med respektive 15, 10 och 5 öre om dagen enligt de för dagavlönings
åtnjutande gällande grunder.
5:o. Till den, som tillhör l:a lönegraden, utgår, om han vid kustartilleriet innehar en tjänstetid
av minst 108 månader (9 år), ett första lönetillägg av 5 kronor i månaden och, om han vid kustartilleriet
innehar en tjänstetid av minst 144 månader (l2 år), ett andra lönetillägg av 5 kronor i månaden.
Till den, som tillhör 2:a lönegraden och är underofficer skorpral eller korpral, utgår, om han vid
kustartilleriet innehar en tjänstetid av minst 48 månader (4 år), varav minst 12 månader som korpral,
ett första lönetillägg av 10 kronor i månaden och, om han vid kustartilleriet innehar on tjänstetid av
minst 84 månader (7 år), ett andra lönetillägg av 5 kronor i månaden.
6:o. Vid beräkning av tjänstetid vid kustartilleriet äger den, som i egenskap av värnpliktig
tjänstgjort vid detta vapen eller antagits i högre lönegrad än den lägsta, att tillgodoräkna sig extra
tjänstetid enligt de bestämmelser, som av Konungen meddelas.
7:o. Skulle det bestämda antalet underofficerare av 3:e graden icke finnas fulltaligt, må de löner,
som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras, användas till avlöning åt manskap i
l:a lönegraden, dock att sammanlagda antalet löner för underofficerare av 3:e graden och i l:a lönegraden
icke må överstiga 2 58.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.