Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område m. m., dels ock fyra i anledning därav väckta motioner.

1918-06-15 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:418, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område m. m., dels ock fyra i anledning därav väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 418.

1

Nr 418.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om rätt i vissa

fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område m. m., dels ock fyra i anledning

därav väckta motioner.

(Lagutskottets utlåtande nr 76).

( » memorial nr 85).

Till Konungen.

Genom en den 5 mars 1918 dagtecknad proposition, nr 172, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

1) lag om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under

nyttjanderätt upplåtet område,

2) lag om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom, samt

3) lag om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16

juni 1875 angående inteckning i fast egendom.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 145 käft. (Nr 418—419.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 418.

I sammanhang med denna proposition har riksdagen till behandling

förehaft fyra i anledning av densamma väckta motioner.

Under åberopande av vad som anförts i lagutskottets utlåtande nr

75 och memorial nr 85, varav tryckta exemplar härvid fogas, får riksdagen

anmäla, att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna

de i propositionen innefattade lagförslagen i anledning av samma proposition

samt de i ämnet väckta motionerna för sin del antagit följande lagar:

Lag

om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

1 mom. Har en för viss tid, överstigande tjugu år, till brukande

upplåten del av en fastighet av brukaren eller föregående brukare, vars rätt

övergått å honom, så bebyggts, att å området den 1 januari 1918 fanns

och vid upplåtelsetidens slut fortfarande finnes nöjaktig bostad för brukaren

och hans familj, och belöper minst hälften av det värde, området med

därå befintliga byggnader äger, å de brukaren tillhöriga byggnaderna, vare

brukaren, där ej jordägaren begagnar sig av den rätt, som enligt 2 § må

tillkomma honom, vid" upplåtelsetidens slut berättigad att lösa det upplåtna

området.

Lösningsrätt äge dock icke rum, om de brukaren tillhöriga byggnaderna

enligt avtal skola vid upplåtelsetidens slut tillfalla jordägaren

eller om området frånträdes på den grund, att brukanderätten förverkats.

År en del av en fastighet upplåten för brukarens livstid, skall, evad

änka njuter brukanderätten till godo eller ej, vid den tid, då den upplåtna

brukanderätten upphör, vad i denna lag sägs om brukare på viss

tid äga motsvarande tillämpning i avseende å delägarna i brukarens bo,

i den mån ej nedan annat stadgas.

Vad i denna lag stadgas om till brukande upplåten del av fastighet

skall jämväl tillämpas å till fastighet hörande område, som upplåtits till

bostadslägenhet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 418.

3

2 mom. Vill nyttjanderättshavare utöva lösningsrätt, som i 1 mom.

sägs, och finnes å området jordägaren tillhörig byggnad, vare nyttjanderättshavaren

skyldig att lösa även byggnaden.

.2 §•

Vill jordägaren, hellre än att upplåtet område löses enligt vad i

1 § sägs, lösa de å området uppförda, nyttjanderättshavaren tillhöriga

byggnaderna, äge rätt därtill; ankommande på jordägaren, huruvida han

därvid vill från inlösen undantaga byggnad, som uppenbarligen är främmande

för det med upplåtelsen avsedda ändamålet.

3 §•

Har område, som i 1 § avses, under upplåtelsetiden vunnit förbättring

därigenom att nyttjanderättshavaren eller föregående nyttjanderättshavare,

vars rätt övergått på honom, nedlagt arbete eller kostnad å

området utöver vad honom ålegat enligt vad vid upplåtelsen avtalats eller

uppenbarligen varit förutsatt, och vill jordägaren begagna sig av honom

enligt 2 § tillkommande rätt, vare pliktig att till nyttjanderättshavaren

gälda ersättning även för nämnda förbättring, i den man denna ej uppenbarligen

är främmande för det med upplåtelsen avsedda ändamålet.

Ersättning, som nu sagts, skall beräknas efter det ökade värde, området

till följd av den åstadkomna förbättringen kan anses äga, då den

upplåtna nyttj and erätten upphör, men må ej överstiga den för arbetets

utförande nödiga kostnad.

4 §.''

Nyttjanderättshavare, som vill enligt 1 § lösa område, give det jordägaren

tillkänna i fråga om upplåtelse för viss tid senast nittio dagar före

upplåtelsetidens slut och i fråga om upplåtelse för livstid inom trettio

dagar från den dag, då den upplåtna nyttjanderätten upphörde. Om sättet

för sådant tillkännagivande galle vad om uppsägning av arrendeavtal är

stadgat.

Vill jordägaren begagna sig av honom enligt 2 § tillkommande lösningsrätt,

åligger honom att inom trettio dagar från tillkännagivande, som

ovan sägs, giva nyttjanderättshavaren meddelande därom på sätt i föregående

stycke är föreskrivet i fråga om tillkännagivande från nyttj anderättshavarens

sida.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 418.

Kan lösningsrätt för nyttjanderättshavare till under nyttjanderätt

upplåtet område enligt denna lag äga rum och varder ej, innan den upplåtna

nyttj anderätten upphör, avgjort, att jordägaren kommer att utöva

honom enligt 2 § tillkommande rätt, må nyttjanderättshavaren icke mot

sitt bestridande förpliktas att från området avflytta tidigare än å den

fardag för arrenderad fastighet, som infaller näst efter det lösningsfrågan

blivit slutligen avgjord. Därest på grund av vad sålunda stadgats nyttjanderättshavaren

sitter kvar utöver den dag, då den upplåtna nyttj anderätten upphörde,

njute jordägaren ersättning med belopp, som, där ej överenskommelse

träffas, bestämmes vid förrättning, varom här nedan i 6 § sägs,

därest dylik förrättning kommer till stånd, men eljest av skiljemän på sätt

i 5 § stadgas.

5 §•

Varder, då jordägaren enligt 2 § vill lösa, hans anspråk å viss byggnads

undantagande från inlösen av nyttjanderättshavaren bestritt, eller kan

ej överenskommelse träffas om vad i löseskilling eller såsom ersättning för

förbättring, varom i 3 § förmäles, skall utgå, skall frågan därom avgöras

av^ tre ojäviga skiljemän, bland vilka en utses av vardera parten

och de sålunda utsedda tillkalla den tredje. Tredskas någondera parten

att utse skiljeman eller kunna de utsedda ej förena sig om valet av

den tredje, äge domaren i orten att förordna om valet.

Den, som ej nöjes med vad de flesta skiljemännen säga, äge att draga

tvisten under rättens prövning, så framt han instämmer sin talan inom

nittio dagar från det skiljemännens beslut tillställdes honom; och skall

i beslutet lämnas tydlig hänvisning om vad den missnöjde har att iakttaga

för tvistens dragande under rättens prövning.

6 §•

Frågan om nyttj anderättshavarens lösningsrätt samt om löseskillingen

för området med vad därtill hör skall på ansökning av nyttjanderättshavaren

avgöras vid förrättning i den ordning nedan stadgas; dock skall förhållande,

som i 1 § 1 mom. andra stycket avses, ej prövas vid förrättningen,

med mindre jordägaren det begär.

7 §•

I fråga om förrättning, som i 6 § sägs, skola bestämmelserna i 2

och 3 kap. skiftesstadgan, i vad de avse annan lantmäteriförrättning än

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 418.

laga skifte, i tillämpliga delar lända till efterrättelse. Ansökning om förordnande

för lantmätare skall ingivas till Konungens befallningshavande,

om området är för viss tid upplåtet, sist å den dag, då upplåtelsetiden

utlöper, och vid upplåtelse för livstid inom nittio dagar från den dag,

då den upplåtna nyttjanderätten upphörde.

Ansökning, varom nu är sagt, skall vara åtföljd av gravationsbevis

rörande fastigheten.

Det åligger lantmätaren att till förrättningen kalla jordägaren och

nyttjanderättshavaren genom särskilda kallelsebrev, som skola till dem med

posten avsändas så tidigt, att kallelserna kunna komma dem tillhanda

minst fjorton dagar före förrättningen, så ock att föranstalta därom, att

kungörelse angående dag och ställe för förrättningen minst fjorton dagar

förut uppläses i kyrkan för den församling, där fastigheten är belägen,

och införes i tidning inom orten; skolande kungörelsen tillika innehålla,

att de, vilkas rätt är beroende av förrättningen, äga att därvid tillstädeskomma

och bevaka sin rätt.

■ Besväras fastigheten av sökt eller beviljad inteckning för fordran

eller för rätt till avkomst eller annan förmån eller kan fastigheten enligt

11 kap. 2 § jordabalken i ägarens hand häfta för fordran eller annan rätt,

som nyss är sagd, skola innehavare av sådan fordran eller rätt, om de äro

kända och inom riket boende, underrättas om förrättningen genom särskilda

kallelsebrev enligt vad om kallelsebrevs avsändande till jordägaren

och nyttjanderättshavaren är stadgat.

8 §•

Konungens befallningshavande göre hos domaren i orten anmälan om

förordnande av lantmätare; och skall anteckning om förordnandet göras i

inteckningsprotokollet å nästa rättegångsdag under lagtima ting, så ock i

inteckningsboken.

9 §•

Finna förrättningsmännen nyttjanderättshavaren vara enligt denna

lag berättigad till inlösen, skola förrättningsmännen därom meddela beslut.

Härjämte åligger lantmätaren att avfatta området å karta, så beskaffad,

som i 21 § första stycket i lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring sägs, där ej sådan karta ändå

tinnes tillgänglig, ävensom att upprätta noggrann beskrivning över områdets

storlek, läge och gränser, skolande berörda beskrivning intagas i förrättningsprotokollet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 418.

Vid bestämmande av löseskillin gen skall avdrag göras för förbättring,

vilken området vunnit genom arbete eller kostnad, som nyttjanderättshavaren

eller föregående nyttjanderättshavare, vars rätt övergått å

denne, nedlagt å området utöver vad honom ålegat enligt vad vid upplåtelsen

avtalats eller uppenbarligen varit förutsatt. I fråga om beräkning

av sådant avdrag skall vad i 3 § andra stycket stadgas om beräkning av

ersättning äga motsvarande tillämpning.

10 §.

%

Stanna lantmätaren och gode männen i olika meningar, galle vad de

flesta säga.

Har var sin mening, galle, om de kunna jämkas till varandra, den

mening, som efter jämkning finnes hava erhållit de flesta rösterna, men

i annat fall vad lantmätaren säger.

11 §•

Förrättningen skall avslutas med tillkännagivande, att rättsägare, som

är missnöjd med förrättningen, äger att fullfölja talan däremot på sätt

nedan stadgas. Avskrift av det vid förrättningen förda protokollet skall

vid förrättningens avslutande eller ock å därvid bestämd dag inom trettio

dagar efter förrättningen Överlämnas till någon i orten boende person, som

av rättsägarna utses att den mottaga; skolande avskriften vara hos honom

tillgänglig för envar, som åstundar att den granska eller avskriva.

12 §.

År rättsägare missnöjd med förrättningen, äge däremot fullfölja talan

hos ågodelningsrätten genom besvär, som skola ingivas till ordföranden i

ägodelningsrätten inom sextio dagar från det förrättningen förklarats avslutad

enligt vad i 11 § sägs; och skall i fråga om rättegången vid ägodelningsrätten

samt besvär över ägodelningsrättens beslut gälla vad angående

klagan över avslutat laga skifte är stadgat.

Har jordägaren icke vid förrättningen påkallat prövning av förhållande,

varom i 1 § 1 mom. andra stycket är sagt, må detsamma ej vidare åberopas

till bestridande av nyttjanderättshavarens anspråk.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 418.

7

13 §.

Har nyttjanderättshavaren förklarats berättigad till inlösen, åligger

honom vid lösningsrättens förlust att inom nittio dagar efter det beslutet

vunnit laga kraft hos Konungens befallningshavande nedsätta den bestämda

löseskilling^!.

Vid nedsättningen ingive nyttjanderättshavaren till Konungens befallningshavande

gravationsbevis rörande fastigheten, beslutet i ärendet

samt bevis, att och när det vunnit laga kraft, ävensom karta över området.

Försummas sådant, åligger Konungens befallningshavande att på nyttjanderättshavarens

bekostnad ofördröjligen anskaffa nämnda handlingar

och karta.

Löseskillingen skall av Konungens befallningshavande ofördröjligen

insättas i bankinrättning för att där innestå mot ränta.

14 §.

Finner Konungens befallningshavande områdets avskiljande överensstämma

med vad om jordavsöndring är stadgat, meddele Konungens befallningshavande

fastställelse därå, utan hinder därav att avhandling rörande

områdets överlåtande icke upprättats eller ingivits. Vid ärendets

prövning har Konungens befallningshavande att så förfara, som vore området

av jordägaren avsöndrat, och, där till områdets avsöndrande särskilt

tillstånd skolat erfordras, sådant vore sökt.

Då beslutet om fastställelse vunnit laga kraft, vare områdets inlösen

fullbordad, och göre Konungens befallningshavande om beslutet ofördröjligen

anmälan hos domaren.

Inlöst område skall övergå till nye ägaren fritt från rätt till avkomst

eller annan förmån, varom i 7 § fjärde stycket sägs. Angående

inlöst områdes befrielse från ansvar för i stamfastigheten intecknad gäld

är särskilt stadgat.

15 §.

Sedan beslut, som i 14 § avses, vunnit laga kraft, utbetale Konungens

befallningshavande löseskillingen jämte därå upplupen ränta till den,

som är därtill berättigad.

Häftar fastigheten för fordran eller annan rätt enligt vad i 7 §

fjärde stycket sägs, äge stadgandena om fördelning hos överexekutor av

köpeskilling för utmätningsvis såld fast egendom motsvarande tillämpning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 418.

Sammanträde för fördelningen varde hållet så snart ske kan; skolande

kallelse till sammanträdet genom Konungens befallningshavandes försorg

minst fjorton dagar förut med posten sändas till jordägaren och kända

innehavare av fordran eller annan rätt, som nu är sagd, samt, om innehavare

är okänd, införas i allmänna tidningarna och tidning inom orten.

Innehaves fastigheten såsom fideikommiss, hålle Konungens befallningshavande

den innehavaren tillkommande ersättning inne, till dess

Konungen förordnat, huru därmed skall förfaras.

Utfaller vid fördelning, som nyss är sagd, likvid å intecknings huvudstol,

åligger Konungens befallningshavande att därom, sedan fördelningen

blivit godkänd eller vunnit laga kraft, ofördröjligen göra anmälan hos

domaren samt tillika insända fördelningslängden.

16 §.

Kostnad för förrättning, som i 6 § avses, för fastställandet av inlöst

områdes avskiljande och för löseskillingens fördelning skall gäldas av nyttj

an derättshavar en.

17 §.

Har nyttjanderättshavare, vars rätt att bortföra honom tillhöriga

byggnader och annat, som han påkostat, enligt avtal eller bestämmelse i

lag är begränsad till viss tid efter nyttjanderättens upphörande, enligt vad

ovan sägs gjort framställning om inlösen av området, men kommer inlösen

ej till stånd, skall tiden för bortförandet räknas från den dag, då nyttjanderättshavaren

skall avträda området eller rätten till inlösen upphört.

18 §.

Vad i denna lag stadgas äge ej tillämpning beträffande område, som

tillhör kronan eller'' ingår i tomtindelning, ej heller i fråga om mark i

samhälle, för vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad meddelade

bestämmelser.

Denna lag skall träda i kraft den 1 september 1918.

Nyttjanderättshavare vare ej på grund av vad i denna lag stadgas i

något fall pliktig att giva sitt lösningsanspråk jordägaren tillkänna före

den 1 december 1918, och må, då sådant tillkännagivande skett sist å

nämnda dag, ansökning om förordnande, som i 7 § avses, ingivas till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 418.

9

Konungens befallningshavande inom nittio dagar från tillkännagivandet,

där ej nyttjanderättshavaren eljest äger längre tid därtill.

Vad i 2 kap. 2 § andra stycket i lagen den 14 juni 1907 om nyttjanderätt

till fast egendom och 4 § i lagen den 25 juni 1909 om arrende

av viss jord ä landet inom Norrland och Dalarne stadgas angående förlängning

av arrendeavtal skall ej tillämpas, där på grund av stadgandet

i 4 § sista stycket i denna lag nyttjanderättshavare efter upplåtelsetidens

utgång kvarsuttit å område, varom i denna lag förmäles.

Lag

om ändrad lydelse av 8 § i förordningen den 16 juni 1875 angående

lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas, att 8 § i förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom skall erhålla följande ändrade

lydelse:

8 §•

Sökes lagfart å egendom, som till ny ägare övergått innan föregående

ägare, vilken varit skyldig att med sitt fång lagfara, sådant fullgjort, må

lagfart å sista fånget ej beviljas, förr än med förre ägarens fång blivit

lagfaret.

Har det fång, varmed lagfaras skall, skett i enlighet med gällande

författningar om jords eller lägenhets avstående för allmänt behov eller

om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt

upplåtet område eller om ändring eller utrivning av vattenverk eller enligt

vattenlagen, vare för lagfarts beviljande ej av nöden att med föregående

fång lagfares, eller att åtkomst styrkes, på sätt i 7 § är föreskrivet.

Denna lag skall träda i kraft den 1 september 1918.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 145 käft. (Nr 418—419.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 418.

Lag

om ändrad lydelse av 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, att 24 och 36 §§ i förordningen den 16 juni

1875 angående inteckning i fast egendom skola erhålla följande ändrade

lydelse:

24 §.

1 mom. Har i enlighet med gällande bestämmelser om expropriation

eller om ändring eller utrifning av vattenverk eller enligt vattenlagen

fast egendom blivit avträdd samt ersättningen å behörig ort nedsatts,

eller, där fråga är om strömfall, för vilket enligt sistnämnda lag ersättningen

bestämts att utgå medelst kraftöverföring, denna i föreskriven ordning ''påbörjats,

skall vad sålunda avträtts ej vidare häfta för inteckning, som meddelats

i egendomen; skolande därom, sedan till rätten eller domaren inkommit

anmälan om förhållandet, göras anteckning i inteckningsprotökollet

så som i 23 § sägs.

Har egendom blivit avträdd jämlikt lagen om rätt i vissa fall för

nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, skall,

sedan områdets inlösen fullbordats, vad i föregående stycke stadgats äga

tillämpning.

2 mom. Kommer vid fördelning av ersättning enligt vattenlagen för

förlorad vattenkraft eller av ersättning, som enligt nämnda lag eller

lagen om dikning och annan avledning av vatten tillkommer jord- eller

vattenverksägare för skada eller intrång, eller av lösen för mark, som

jämlikt bestämmelserna i gruvestadgan avträtts till gruvägare, betalning

att utfalla å huvudstolen av inteckning i egendomen, eller utfaller vid

fördelning av medel, som jämlikt föreskrifterna i utsökningslägen skola

fördelas mellan rättsägare i fast egendom ändå att försäljning av egendomen

ej skett, betalning å huvudstolen av intecknad fordran, för vars

gäldande försäljningen skolat ske, vare inteckningen till motsvarande belopp

utan verkan; och varde därom, sedan fördelningen visats vara godkänd

eller hava vunnit laga kraft, anteckning gjord i inteckningsprotokollet

som nyss sagts.

Vad sålunda stadgats skall jämväl tillämpas, där enligt gällande

bestämmelser om expropriation intecknad egendom tages i besittning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagen* skrivelse Nr 418.

11

deri exproprierande före expropriationens fullbordande eller allenast till

eu del varder till honom avträdd eller ock nyttjanderätt eller servitutsrätt

till intecknad egendom upplåtes samt i något av de fall nu sagda äro

vid ersättnings fördelning betalning utfaller å huvudstol av inteckning, så

ock där enligt vattenlagen intecknad egendom varder avträdd, innan ersättningen

blivit slutligen bestämd, eller enligt sagda lag eller gällande bestämmelser

om ändring eller utrivning av vattenverk eller om rätt i

vissa fall för nyttjanderättshavare att inlösa under nyttjanderätt upplåtet

område allenast en del av intecknad egendom avträdes och vid fördelning

av ersättningen betalning utfaller å intecknings huvudstol.

36 §.

1 mom. Har egendom, som gemensamt med annan häftar för inteckning,

blivit såld i den ordning utsökningslagen bestämmer, skall egendomen,

sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen erlagts, icke

vidare häfta för större del av intecknade beloppet än köparen enligt 131 §

utsökningslagen kan hava fått avräkna å köpeskillingen eller som enligt

117 § 1 mom. samma lag skall innestå i egendomen; och varde därom,

efter ty i 23 § sägs, anteckning gjord i inteckningsprotokollet.

Varda av gemensamt intecknade egendomar en eller flera utmätningsvis

sålda, skola de övriga ej vidare häfta för vad av inteckningen

kunnat utgå ur köpeskillingen för de egendomar, som sålts; skolande

därom, när det visas, huru köpeskillingen fördelats och att fördelningen

blivit godkänd eller vunnit laga kraft, göras anteckning i inteckningsprotokollet.

2 mom. Ej heller skola i det fall, att enligt gällande bestämmelser

om expropriation eii eller flera av gemensamt intecknade egendomar

helt eller delvis avträdas till den exproprierande eller av honom

före expropriationens fullbordande tagas i besittning eller ock nyttjanderätt

eller servitutsrätt till en eller flera av gemensamt intecknade egendomar

upplåtes, eller att enligt vattenlagen eller gällande bestämmelser om

ändring eller utrivning av vattenverk en eller flera av gemensamt intecknade

egendomar varda helt eller delvis avträdda eller åtgärd vidtages,

som medför skada eller intrång å e")i eller flera av gemensamt intecknade

egendomar, eller att egendom, som gemensamt med annan häftar

för inteckning, delvis avträdes enligt lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare

att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område, eller

att frälseränta, som gemensamt med annan fast egendom häftar för inteckning,

varder inlöst för statsverkets räkning eller avlöst, de övriga egen
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 418.

domarna häfta för intecknat belopp, varför betalning utfallit vid ersättnings

fördelning; skolande jämväl därom göras anteckning i inteckningsprotokollet

enligt vad i 1 mom. andra stycket sägs.

Denna lag skall träda i kraft den 1 september 1918.

Stockholm den 15 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.