Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition med förslag till förordning angående vissa alkoholhaltiga preparat.

1918-06-19 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:421, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition med förslag till förordning angående vissa alkoholhaltiga preparat.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 421.

1

Nr 421.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.

Hiksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

‘proposition med förslag till förordning angående vissa

alkoholhaltiga preparat.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 52.)

Till Konungen.

I en den 16 april 1918 avlåten proposition, nr 334, har Eders

Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag föreslagit riksdagen antaga följande

Förslag

till

förordning angående vissa alkoholhaltiga preparat.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Denna förordning äger tillämpning i avseende å tekniska preparat,

som innehålla mera än två och en fjärdedels volymprocent alkohol.

Sådana preparat benämnas i denna förordning alkoholhaltiga preparat.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 147 käft. (Nr 421.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 421.

2 §.

Innan tillverkare av alkoholhaltigt preparat utsläpper detsamma i

handel inom riket, skall han göra anmälan därom hos kontrollstyrelsen

med angivande av preparatets benämning och dess beräknade alkoholhalt.

Så länge tillverkning av preparatet fortgår, åligger det tillverkaren

att före utgången av januari månad varje år hos kontrollstyrelsen

göra enahanda anmälan med uppgift tillika om tillverkningens omfattning

under nästföregående kalenderår.

Vad här är stadgat angående tillverkare av alkoholhaltigt preparat

skall äga motsvarande tillämpning i avseende å den, som för avsalu

till riket inför sådant preparat.

3 §•

Alkoholhaltigt preparat må icke försäljas inom riket utan att vara

denaturerat på sätt kontrollstyrelsen föreskrivit. Härifrån må dock

nämnda myndighet medgiva undantag, där på grund av preparatets

pris, dess ringa alkoholhalt eller andra särskilda förhållanden fara för

missbruk av preparatet till förtäring icke kan anses föreligga.

Kontrollstyrelsen bör vid meddelande av föreskrift om denaturering,

allt efter preparatets sammansättning och ändamål, föreskriva

sådan denatureringsmetod, som, på samma gång den medför trygghet

mot missbruk, föranleder minsta möjliga olägenhet vid preparatets

användande.

4 §•

Försäljare av alkoholhaltigt preparat är pliktig tillse, att kärl,

vari sådant preparat utlämnas vid försäljning, är försett med etikett,

angivande preparatets benämning samt tillverkarens eller, beträffande

till riket införd vara, importörens namn. I fall, där kontrollstyrelsen så

finner påkallat, skall tillika, på sätt denna myndighet föreskriver, å kärlet

vara utsatt varning mot preparatets användande till förtäring.

. 5 §.

Ej må någon försälja eller tillhandagå annan med anskaffande av

alkoholhaltigt preparat, där han har skälig anledning antaga, att missbruk

av detsamma kommer att äga rum.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 421.

6 §•

Alkokolhaltigt preparat må ej till riket införas av annan än den,

som därtill erhållit tillstånd av kontrollstyTelsen.

Sådant tillstånd, som gäller tillsvidare, må meddelas allenast åt

näringsidkare eller annan person, som skäligen kan antagas hava behörig

användning för preparatet. Tillståndet må, när anledning därtill förekommer,

av kontrollstyrelsen återkallas.

7 §•

Utan hinder av vad i 6 § stadgas må alkoholhaltiga preparat införas

till riket

a) av den, som enligt särskilt stadgande äger åtnjuta tullfrihet för

från utlandet inkommande varor,

b) såsom prov på varor, vilka i vanlig ordning införas till riket

av vederbörligen legitimerad handelsresande, samt

c) av resande, som från utrikes ort medför dylika preparat för

eget bruk intill viss mindre, av Konungen fastställd myckenhet.

8 §■

Kontrollstyrelsen har att vaka över, att tillverkning, införsel till

riket eller försäljning av alkoholhaltigt preparat icke giver anledning till

missbruk, samt äger att ''ålägga tillverkare, importör eller försäljare

därav att föra de anteckningar eller vidtaga de övriga åtgärder, som

för utövande av berörda kontroll kunna finnas nödiga.

För här avsedda ändamål bör kontrollstyrelsen, där anledning

därtill föreligger, låta undersöka i handeln förekommande alkoholhaltiga

preparat.

Den, som bedriver tillverkning, införsel till riket eller försäljning

av alkoholhaltigt preparat, är pliktig att låta kontrollstyrelsen eller den,

nämnda myndighet därtill förordnat, taga del av hans handelsböcker

jämte därtill hörande verifikationer i vad de angå preparatet.

9 §.

Befinnes försäljningen inom en kommun av visst alkoholhaltigt

preparat giva anledning till missbruk, och sker ej rättelse oaktat meddelad

erinran, äger polismyndighet eller nykterhetsnämnd att förbjuda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 - Riksdagens skrivelse Nr 421.

försäljningen av ifrågavarande preparat tillsvidare inom kommunen. Beslut

därom går genast i verkställighet men skall, vid äventyr att detsamma

eljest går åter, inom åtta dagar underställas Konungens befallningshavande,

som har att antingen för viss tid fastställa eller ock upphäva förbudet.

10 §.

Skulle tillverkning eller försäljning av alkoholhaltigt preparat

finnas giva anledning till preparatets användande till förtäring i större

utsträckning eller skulle denatureringen av sådant preparat visa sig

otillfredsställande, äger kontrollstyrelsen att föreskriva villkor eller inskränkningar

i avseende å tillverkningen eller försäljningen eller ock

meddela förbud däremot. Beslut härom länder till efterrättelse utan

hinder av besvär.

11 §• .

1 mom. Vidtager någon obehörigen med alkoholhaltigt preparat

åtgärd, varigenom denatureringsmedel avskiljes eller denaturering försvagas,

vare straffet, i händelse åtgärden företagits i avsikt att försälja

preparatet, böter från och med femtio till och med ett tusen kronor,

och i andra fall böter, högst femhundra kronor.

Avyttrar någon alkoholhaltigt preparat, varmed honom veterligen

vidtagits åtgärd, som nyss omförmälts, vare straffet böter från och med

femtio till och med ett tusen kronor.

Bedrives olovligt förfarande, som omförmäles i detta mom., i

större omfattning eller yrkesmässigt eller äro omständigheterna eljest

synnerligen försvårande, må straffet höjas till fängelse i högst ett år.

2 mom. Försäljer någon eljest alkoholhaltigt preparat till förtäring

eller i övrigt under omständigheter, vilka kunna giva säljaren skälig

anledning antaga, att varan är avsedd att användas såsom dryck, straffes

som i 74 § 1 och 2 mom. i förordningen den 14 juni 1917 angående

försäljning av rusdrycker är stadgat.

3 mom. Den, som i andra fall, än ovan sägs, i strid mot stadgandet

i 3 § första stycket försäljer eller håller till salu alkoholhaltigt

preparat, straffes med böter från och med tio till och med fem hundra

kronor.

Lag samma vare, därest någon i strid mot förbud eller annau

föreskrift, varom i 9 och 10 §§ sägs, fortsätter tillverkning eller försäljning

av alkoholhaltigt preparat, så ock där någon försäljer eller

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 421. 5

håller till salu dylikt preparat, vilket, honom veterligen, blivit olovligen

till riket infört.

12 §•

1 mom, I fall, som avses i 11 §, skola de förråd av det ifrågavarande

alkoholhaltiga preparatet, som anträffats hos den brottslige

eller eljest uppenbarligen äro avsedda för olovlig användning eller försäljning,

jämte kärl och annat emballage, vari de förvaras, vara underkastade

beslag och dömas förbrutna.

2 mom. f)å någon fälles till ansvar enligt 11 § 1 inom., skall

han tillika dömas skyldig att för den sprit, som ingår i det alkoholhaltiga

preparat, varmed han förfarit olovligt, utgiva tillverkningsskatt

enligt gällande bestämmelser om beskattning av brännvin.

13 §.

Den, som röjer yrkeshemlighet eller, där det ej kan anses påkallat

i tjänstens intresse, yppar driftanordning eller affärsförhållande rörande

företag, i avseende varå han haft att taga befattning med tillsyn å

efterlevnaden av denna förordning, straffes med böter från och med

tjugufem till och med ett tusen kronor. Sker det för att göra skada eller

begagnar han sig av sin kännedom om yrkeshemligheten, driftanordningen

eller affärsförhållandet till egen eller annans fördel, då må till

fängelse dömas. Framgår av omständigheterna, att han om yrkeshemligheten,

driftanordningen eller affärsförhållandet erhållit kännedom å

tid, då han ej hade att taga befattning med tillsyn å efterlevnaden av

denna förordning, eller att yppandet av driftanordningen eller affärsförhållandet

ej kunnat medföra skada för det företag, varå tillsynen utövats,

och var ej heller sådan skåda åsyftad, då må icke dömas till

ansvar enligt denna förordning.

14 §.

Begår någon eljest förseelse mot bestämmelserna i denna förordning

eller på grund av densamma meddelade föreskrifter, straffes med

böter, högst femhundra kronor.

15 §.

Den, som under den tid, då han är ställd under tilltal för förbrytelse

mot denna förordning, fortsätter samma förbrytelse, skall, när

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 421.

han därtill varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför

utfärdats och delgivits, fällas till särskilt ansvar; dock må sammanlagt

fängelsestraff icke överstiga två år.

16 §.

Husbonde ansvarar för förbrytelse, som mot denna förordning begås

av hans hustru, husfolk eller i hans arbete antagen person, liksom vore

förbrytelsen begången av honom själv, därest icke omständigheterna

göra sannolikt, att förbrytelsen skett utan hans vetskap och vilja.

17 §•

Till ansvar enligt denna förordning må icke dömas, om förbrytelsen

enligt allmänna strafflagen eller annan författning bör beläggas med

strängare straff.

18 §.

1 mom. Böter, som enligt denna förordning ådömas, skola i händelse

av bristande tillgång förvandlas enligt allmänna strafflagen.

Då tillverkningsskatt blivit jämte böter ådömd enligt denna förordning,

må, där tillgång saknas till skatten eller någon del därav,

böterna ej kunna med penningar gäldas, utan skall den sakfällde i stället

undergå motsvarande förvandlingsstraff.

2 mom. Av böter, som enligt denna förordning ådömas, ävensom

av värdet av vad jämlikt densamma är att anse såsom förbrutet,

tillfaller en tredjedel, dock högst femhundra kronor, åklagaren och återstoden

kronan. Finnes särskild angivare, tager han hälften av åklagarens

andel.

19 §.

Allmän åklagare skall med noggrannhet tillse efterlevnaden av

denna förordning och äger i de fall, då alkoholhaltigt preparat är att

anse såsom förbrutet, verkställa beslag därå.

Åtal på grund av bestämmelse i denna förordning anhängiggöres

vid allmän domstol.

20 §.

Till riket inkommen vara, som enligt denna förordning icke får

införas, må, därest den icke enligt tullstadgan är att anse såsom olov
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 421.

ligen införd, av varuägaren återutföras. Sker ej återförsel, skall med

varan förfaras på sätt Konungen förordnar.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1919.

Alkoholhaltiga preparat, som före den 1 januari 1919 inkommit

till riket från utlandet, må från och med sagda dag utlämnas av tullverket

allenast i den mån, sådant är tillåtet enligt bestämmelserna i 6

eller 7 §.

Riksdagen, som funnit åtgärder i fråga om tillhandahållandet av

alkoholhaltiga preparat i allmänhet av behovet påkallade, har vid prövning

av det i sådant avseende framlagda författningsförslaget funnit

detsamma ändamålsenligt och väl avvägt. Endast beträffande 7 § har

riksdagen företagit en mindre ändring av rent redaktionell innebörd.

Riksdagen får sålunda för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva att

riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

nr 334, antagit ovan återgivna förslag till förordning angående vissa

alkoholhaltiga preparat, dock med den ändring, att 7 § erhåller följande

lydelse:

7 §•

Utan hinder av vad i 6 § stadgas må alkoholhaltiga preparat införas

till riket

a) av den, som enligt särskilt stadgande äger åtnjuta tullfrihet

för från utlandet inkommande varor,

b) såsom varuprov, vilka i vanlig ordning införas till riket av

vederbörligen legitimerad handelsresande samt

c) av resande, som från utrikes ort medför dylika preparat för

eget bruk intill viss mindre, av Konungen fastställd myckenhet.

Stockholm den 19 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.