Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om ändringar i vissa delar av gällande telefonoch telegrafreglementen samt i ämnet väckta motioner.

1918-06-19 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:432, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag om ändringar i vissa delar av gällande telefonoch telegrafreglementen samt i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 432.

1

Nr 432.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag om ändringar i vissa delar

av gällande telefon- och telegrafreglementen samt i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 231.)

Till Konungen.

Genom en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1918 dagtecknad

proposition, nr 77, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden samma

dag, begärt riksdagens yttrande över följande

Förslag

till

kungörelse om ändring i vissa delar av telefonreglementet.

Härigenom förordnas, att § 10 mom. 1 och 2, § 15 mom. 2, § 16

mom. 1, § 17, § 18 mom. 2 och § 20 i telefonreglementet den 29 november

1915 skola erhålla följande ändrade lydelse:

§ io.

1. För fortlöpande abonnemang å huvudapparat erlägges dels inträdesavgift

med 25 kronor, dels ock årlig abonnemangsavgift enligt vad

i mom. 2 stadgas.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 158 höft. (Nr 432.) 1

2629 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 432.

För abonnemang å huvudapparat av särskild typ samt å huvudapparat

att uppsättas ombord å fartyg eller utomhus liksom ock för

tillfälligt abonnemang å huvudapparat fastställer telegrafstyrelsen särskilda

avgifter, och äger styrelsen jämväl bestämma, under vilka villkor

abonnentapparat må av abonnenten upplåtas till begagnande av andra.

2. Abonnemangsavgift för fortlöpande abonnemang å huvudapparat

utgår, för helt år räknad, enligt följande taxa:

i. Vid station, beträffande vilken telegrafverket vidkännes kostnaderna

för lokal och betjäning:

för högst 900 lokalsamtal samt avgiftsfria lands- och rikssamtal, om året............ kr. 50 (se anm.),

» » 2,500 d:o d:o » 80,

» » 5,000 d:o d:o » 130,

» över 5,000 d:o d:o » 180.

Anmärkning. Lägsta abonnemangsklassen, 50 kronor, är avsedd för bostäder och får icke utan telegrafstyrelsen*

medgivande förekomma i lokal, som av närings- eller yrkesidkare användes för hans rörelses bedrivande.

Telegrafverket förbehålles rätt att å varje huvudledning för lägsta klassens abonnemang intaga mer

än en abonnentapparat.

II. Vid station, beträffande vilken abonnenterna hava att vidkännas

kostnaderna för lokal och betjäning, och där följaktligen

lokalsamtal få utväxlas till obegränsat antal:

då inga avgiftsfria lands- eller rikssamtal få utväxlas ....................................... kr. 30 (se anm.),

för högst 600 avgiftsfria lands- och rikssamtal om året................................... » 50,

» » 2,000 d:o d:o » 80,

» » 4,000 d:o d;o » 130,

» över 4,000 d:o d:o » 180.

Anmärkning. Lägsta abonnemangsklassen, 30 kronor, får, enligt telegrafstyrelsens bestämmande, förekomma

:

l:o) vid station, där inkomsten av abonnemangsavgifter är så ringa, att för anläggningens ekonomiska

bärighet måste förutsättas, att samtalsavgift erlägges för varje landssamtal;

2:o) vid station, som är ensam inom sitt taxeområde eller belägen inom ett område, där i övrigt endast

finnas fristående samtalsstationer eller stationer av det under l:o) nämnda slag och således avgiftsfria landssamtal

icke kunna utväxlas.

Om det antal samtal, som skall läggas till grund för bestämmande

av abonnemangsavgiftens storlek, överstiger 10,000 om året, är abonnenten,

om telegrafstyrelsen sådant påfordrar, pliktig erlägga avgift för

abonnemang å ytterligare en huvudapparat.

Med samtal förstås i detta moment fullbordad koppling för avgående

samtal.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 432.

3

§ 15.

2. För landssamtal med företrädesrätt utgår för varje påbörjad

tidsperiod om tre minuter samtalsavgift med 10 öre, då sådant samtal

utan företrädesrätt skulle befordrats utan samtalsavgift, men i andra fall

med 30 öre.

§ 16-

1. För rikssamtal utgår för varje påbörjad tidsperiod om tre minuter

samtalsavgift, beräknad efter det geografiska avståndet över land

mellan de två taxestationer, till vilkas områden avgångs- och adressapparaterna

böra, enligt följande taxa:

då nämnda avstånd icke överstiger 45 km...............

» » » överstiger 45 men icke 90 km.

»

»

»

»

90

»

»

180

» ..........................

............................ 40

»

»

»

»

»

180

»

»

270

)> ..........................

........................... 50

»

»

»

»

»

270

»

»)

450

» ..........................

............................ 70

»

»

»

o

»

450

»

»

540

» ..........................

............................ 80

»

»

»

»

»

540

»

»

630

» .........................

..................no

»

»

»

»

»

630

»

»

720

» ..........................

........................ 140

»

»

»

»

»

720

»)

»

810

)» ..........................

......................... 190

»

»

»

»

»

810 km...

.............................. 240

»

För Gottland mätes ovannämnda avstånd över Visby och Stockholm

samt för Öland över Kalmar. I de fall då en mätning efter det direkta

geografiska avståndet mellan en taxepunkt på Gottland och en pa fastlandet

skulle medfört lägre avgift än vid avståndsmätningen över Visby

och Stockholm, nedsättes avgiften till närmast lägre belopp, varvid dock

ej lägre avgift skall utgå än den för samtal Visby—Stockholm fastställda.

Taxetablå över samtalsavgifter för rikssamtal utfärdas av telegrafstyrelsen.

§ 17.

För rikssamtal, som påbörjats mellan kl. 9 e. m. och kl. 7 f. m.,

utgör samtalsavgiften för varje påbörjad tidsperiod om tre minuter:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 432.

om avgiften per period enligt § 16 skulle utgjort 10 öre................................................ 10 öre,

* » » » » » » » » 20 » ..........................................i 20 »

" » » » » » » » » 40 eller 50 öre .................................... 30 » ,

» » » » » » » » » 70 » 80 » .................................... 40 »,

» » » » » » » » » no öre ................................................ 60 »

* » »» »»»» » 140 » ................................................ 70 »

* * » » » » » » » 190 » ................................................ 90 » ,

» » » » » » » » » 240 » ................................................ 120 » .

§ 18.

2. För rikssamtal i särskilt trängande fall med företrädesrätt jämväl

framför de i mom. 1 avsedda samtal utgår, utöver tre gånger vanlig

samtalsavgift, en avgift av 100 kronor för varje samtal.

§ 20.

1. Skall till viss apparat i förväg framföras underrättelse om förestående

samtal eller viss person tillkallas för samtal, utgår för sådan

beställning, oavsett samtalets slag, särskild avgift med följande belopp:

om samtalsavgiften per period icke överstiger 40 öre ...................................................... 10 öre,

” » » » » » 80 » ...................................................... 20 »,

* • • * » » » » 140 » ..................................................... 40 »

* » » » överstiger 140 » 60 » .

2. Om för sådan beställnings framförande erfordras anlitande av

särskilt bud, utgår dessutom budsändningsavgift:

när den person, som skall tillkallas, är bosatt inom det av telegrafstyrelsen

för varje station fastställda budsändningsområde, med 30 öre, och

i andra fall enligt telegrafreglementets bestämmelser angående telegrams

befordring med post, gångbud eller ilbud. ''

Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1918.

Förslag

till

kungörelse om ändring 1 vissa delar av telegrafreglementet.

Härigenom förordnas, att § 17 mom. 1 och 2, § 19 mom. 1, § 24

mom. 2, § 37 mom. 2 och 3, § 40 mom. 2, § 45 och § 53 mom. 2 i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 432. 5

telegrafreglementet den 27 maj 1909 skola erhålla följande ändrade lydelse:
§

17.

1. För inländskt telegram om högst tio ord erlägges avgift med

en krona. Innehåller telegrammet flera än tio ord, ökas avgiften med

fem öre för varje överskjutande ord.

2. Å de orter, som av telegrafstyrelsen bestämmas, må i vanlig

ordning till befordring mottagas telegram, adresserade till personer, som

äro bosatta å samma ort. Avgiften för dylikt lokaltelegram utgår med

hälften av det belopp, som enligt mom. 1 bör erläggas för ett vanligt

telegram med samma antal ord, dock med iakttagande att, om ordantalet

är udda, avgiften beräknas efter närmast högre jämna ordantal.

Till adressater, som äro boende utom telegrafstationens telegrambäringsområde

och icke äro abonnenter å rikstelefon inom det nät, som

lyder under centraltelefonstationen i orten, skola lokaltelegrammen i vanlig

ordning befordras med gång- eller ilbud eller med post mot därför

fastställda avgifter, vilka erläggas utav avsändaren.

För inländskt telegram från eller till Gottland under de tider av

året, då regelbunden daglig postförbindelse mellan Gottland och fasta

landet saknas, samt för inlänskt telegram från eller till Gottska Sandön

erlägges samma avgift som för lokaltelegram.

§ 19-

1. Avsändare eller adressat eller enderas befullmäktigade ombud,

som, därest sådant är behövligt, behörigen legitimerat sig, äger inom

tio månader, räknat från och med månaden näst efter den, under vilken

telegram inlämnats till befordring, låta på telegrafisk väg begära upplysning

eller meddela föreskrift angående samma telegram, evad befordringen

därav ännu pågår eller blivit avslutad. Härvid erlägges:

a) avgiften för det telegram, som innefattar ifrågavarande begäran

eller föreskrift, och

b) avgiften för svaret, när sådant erfordras eller äskas.

Avsändare eller adressat eller befullmäktigat ombud för endera av

dem kan också för rättelses skull, antingen genom avgångs- eller ankomststationen

eller ock genom någon mellanliggande station, låta helt

eller delvis repetera ett avsänt eller ankommet telegram.

Begäres repetition av adressaten, skall han erlägga avgift enligt

gällande taxa för varje ord, som skall repeteras, dock minst 80 öre.

Avgift erlägges endast för svaret.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

''Riksdagens skrivelse Nr 432.

§ 24.

2. Kvitto å inlämnat telegram och å den för telegrammet erlagda

avgift tillställes avsändare, som sådant åstundan För dylikt kvitto erlägges

en särskild avgift av tio öre.

§ 37.

2. Avsändaren bör härvid framför adressen i telegrammet införa:

a) då avgift erlägges för inländskt svarstelegram om högst tio ord,

anmärkningen »svar betalte eller hr ep anse payéeD eller »=RP=»;

b) då avgift erlägges för inländskt svarstelegram om mera än tio ord,

anmärkningen »svar betalt xd eller Dréponse payée x» eller »=RPx=»; samt

c) då avgift erlägges för utländskt svarstelegram, anmärkningen

Dréponse payée xd eller »=RPx=».

3. önskar avsändare, att svaret, som förutbetalas, skall befordras

såsom iltelegram (§ 36), utbytes anmärkningen »svar betalt» mot hilsvar

betala och »réponse payée» mot Dréponse payée urgenteh samt »=RP=»

mot »=RPD=», vilka uppgifter skola åtföljas av meddelande om antalet

ord »a:» i samma fall som de, i vilka sådant erfordras för vanliga betalda

svar. Svarsavgiften erlägges då med lika stort belopp som för

ett iltelegram, vilket belopp, om ordantalet i ett inländskt telegram ej

uppgivits, beräknas efter tio ord.

§ 40.

2. För dylik kollationering erlägges särskild avgift, svarande mot

en fjärdedel av befordringsavgiften för ett vanligt telegram av samma

längd och med samma befordringsväg. Undantag från denna bestämmelse

äger rum för statstelegram och tjänstetelegram på hemligt språk,

vilka kollationeras i tjänsteväg och avgiftsfritt.

§ 45.

För inländskt telegrams vidarebefordring från sista telegrafstationen

skall avsändaren å inlämningsstationen erlägga avgift enligt följande bestäm

el ser:

a) för befordring med post eller för avlämnande Dposte restanteh,

»=GP=», 10 öre, vartill kommer, om postförsändelsen skall rekommenderas,

»=PR=» respektive »=GPR=», en ytterligare avgift av 15 öre;

men är telegram adresserat till svensk telegrafstation för att därifrån

befordras med post till annat land än Danmark eller Norge, erlägges

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 432. 7

poetbefordringsavgift, om det skall rekommenderas, av 35 öre, men eljest

av 20 öre;

b) för befordring med gångbud, vilket befordringssätt ej må äga

rum på längre avstånd än 1,5 nymil, 30 öre för varje påbörjad kilometer,

dock med iakttagande att lägsta avgiften är 75 öre; och

c) för befordring med ilbud, som alltid bör begagnas för längre

avstånd än 1,5 nymil, 60 öre för varje påbörjad kilometer, dock med

iakttagande att lägsta avgiften är en krona.

När gång- eller ilbud skall begagnas, deponerar avsändaren det

belopp, avgångsstationen med hänsyn till avståndet anser för ändamålet

erforderligt. Det åligger därefter adresstationen att genom telegram

skyndsamt underrätta avgångsstationen om beloppet av omkostnaderna

för telegrammets vidarebefordring, varefter likvid uppgöres med avsändaren,

som återbekommer vad av honom kan hava blivit för mycket

deponerat, men däremot bör tillskjuta det belopp, varmed utgiften möjligtvis

överstigit den deponerade summan.

§ 53.

2. För inländskt presstelegram, vilket befordras å sådan tid, att intrång

i den allmänna telegramväxlingen ej åstadkommes, samt under

iakttagande av de föreskrifter i övrigt, telegrafstyrelsen äger meddela

rörande villkoren och ordningen för dylikt telegrams befordring, må

nedsättning i avgiften äga rum till hälften av det belopp, som enligt

§ 17 mom. 1 bör erläggas för ett vanligt telegram med samma antal

ord, dock med iakttagande att avgiften för sådant presstelegram ej i

något fall må understiga en krona samt att, om ordantalet. är udda,

avgiften beräknas efter närmast högre jämna ordantal.

Rörande avgiften för inländska pressiltelegram och ordningen för

dylika telegrams befordran stadgas i § 36.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 april 1918.

I sammanhang härmed har utskottet till behandling förehaft tre

inom riksdagen väckta motioner, i vilka förordats vissa jämkningar i

Eders Kungl. Maj:ts förslag till ändringar i telefonreglementet.

Telegrafverket har hittills lämnat god avkastning å det i verket nedlagda

kapitalet. De höjningar i telefon- och telegrafavgifterna, som

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 432.

ifrågasättas i den föreliggande propositionen, äro icke heller avsedda att

åstadkomma ökning i telegrafverkets överskott utan åsyfta allenast att

neutralisera verkningarna av den inträdda utomordentliga prisstegringen

beträffande de materialier, som användas för telefon- och telegrafanläggningarna,

ävensom de avsevärda höjningar i löner och arbetskostnader

vid telegrafverket, med vilka man numera måste räkna. Taxeförhöjningarna

äro ock endast avsedda att bliva provisoriska att gälla till den

1 april 1920.

Riksdagen har väl funnit de ifrågasatta höjningarna av telefon- och

telegramavgifterna i viss mån stå i strid mot det allmänna strävandet

att förbilliga användningen av kommunikationsmedlen. De rådande

exceptionella förhållandena hava emellertid synts riksdagen utgöra tvingande

skäl för vidtagande av åtgärder i den riktning, som Eders Kungl.

Maj:t föreslagit. Med anledning av de i ämnet väckta motionerna ävensom

vad i övrigt vid ärendets behandling förekommit, har riksdagen

dock beträffande telefonreglementet funnit sig föranlåtet att förorda vissa

avvikelser från propositionen.

Riksdagen bär sålunda, då abonnenterna i de nuvarande 40-kronorsklasserna

synas böra beredas någon ersättning för höjningen av abonnemangsavgiften,

velat förorda, att avgift av 50 kronor vid station, beträffande

vilken telegrafverket vidkännes kostnaderna för lokal och

betjäning, må medföra rätt till högst 1,200 lokalsamtal samt avgiftsfria

lands- och rikssamtal om året ävensom att i fråga om station, där abonnenterna

hava att vidkännas berörda kostnader, avgiften å 50 kronor

må berättiga till högst 900 avgiftsfria lands- och rikssamtal, mot för

närvarande 900 respektive 600 samtal. En sådan höjning av antalet

samtal för ifrågavarande abonnemangsklasser har, enligt vad riksdagens

vederbörande utskott från telegrafstyrelsen erfarit, uppskattningsvis beräknats

föranleda en årlig inkomstminskning av 100,000 kronor mot vad

fallet skulle bliva enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Med hänsyn till de långa avståndena i vårt land har riksdagen

vidare funnit det önskvärt, att höjningen av avgifterna för rikssamtal

kunde göras mindre stark än det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget

innebär. En riksdagens vederbörande utskott från generaldirektören

och chefen för telegrafstyrelsen tillhandakommen promemoria har

ock synts giva vid handen, att en begränsning av höjningen till 20 öre

för samtalsperiod, varigenom den högsta avgiften för period komme att

utgå med 180 öre i stället för av Eders Kungl. Maj :t föreslagna 240 öre,

ej skulle medföra en alltför skarp beskärning av inkomsterna av avgiftshöjningen.

Minskningen i inkomst i jämförelse med Eders Kungl. Maj:ts

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 432. 9

förslag skulle enligt promemorian uppgå till 83,000 kronor, ett belopp

som från telegrafverkets synpunkt är av mindre betydelse, medan för

allmänheten avgifternas begränsning på antytt sätt skulle bliva till oj

ringa fördel. Riksdagen anser alltså för sin del, att den i telefonreglementet

§ 16 intagna taxan för rikssamtalsavgifter bör bestämmas sålunda:

lå avståndet

icke överstiger 45 km. ..

.............................. 10 öre,

„ »

överstiger 45 men icke

90 km................................

.............................. 20 » ,

)) »

» 90 » »

180 » ...............................

.............................. 40 » ,

» »

.. 180 » »

270 » ............................

.............................. 50 »

.i

» 270 -

450 » ...............................

............................... 70 » ,

l) »

.. 450 »

540 •* ......... .....................

................................ 80 » ,

.> »

540 » ■>

630 « ...............................

................................ 100 » ,

,, 630 »

720 » ...............................

................................ 120 » ,

» »

» 720 ■> »

810 » ...............................

.............................. 150 » ,

» »

ii 810 km........

................................ 180 » .

I anslutning till ovan angivna begränsning av höjningen av rikssamtalsavgifterna,

böra de i propositionen upptagna avgifterna för s. k.

nattsamtal samt förutbeställning undergå motsvarande reducering.

Avgifterna för nattsamtal enligt § 17 borde sålunda utgå med:

om avgiften per period onl. § 16 skulle utgjort 10 öre...........

» » » ,, » » » » » 20 n ............

„ ,, „ ,, » „ » .i .) 40 eller 50 öre

»

»

70 ■> 80 »

100 öre ......

» » » » » » »

» » » » » » »

» » » » » » »

» 120 »

» 150 »

» 180 »

...... 10

öre,

...... 20

M 5

..... 30

it ,

...... 40

» .

...... 50

» ,

...... 60

»

...... 70

)) ,

...... 90

»

Förutbeställningsavgifterna enligt § 20 skulle bliva:

om samtalaavgiften per period icke överstiger 40 öre .................................

>, » » » » » 80 » ..................................

„ » » » » » 120 » ..................................

>, » » » överstiger 120 » ..................................

10 öre,

20 » ,

30 » ,

40 » .

I den framställning från telegrafstyrelsen, som legat till grund för

den förevarande propositionen, hade telegrafstyrelsen föreslagit införande

av en särskilt s. k. anläggningsavgift, att utöver inträdesavgiften utgå

intill dess normalare prislägen åter inträdde. Styrelsen framhöll därvid,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 158 höft. (Nr 432). 2

2629 18

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 432.

att telegrafverkets ökade utgift för en abonnentanläggning stigit med i

medeltal 200 kronor vid stationer, där telegrafverket vidkännes kostnaden

för lednings anordnande inom visst avstånd från stationen, samt med

100 kronor beträffande abonnemang vid stationer, där dylik s. k. frikrets

icke förekommer och således abonnenterna själva hava att vidkännas

kostnaden för hela ledningen mellan stationen och abonnentapparaten.

Telegrafstyrelsen hemställde ock, att anläggningsavgiften skulle bestämmas

till sagda belopp. Några dylika avgifter äro icke upptagna i propositionen;

och har departementschefen såsom skäl härför anfört, att en

anläggningsavgift till det av telegrafstyrelsen ifrågasatta beloppet komme

att verka nära nog prohibitivt till skada särskilt för avlägsna orter i vissa

delar av landet. De av styrelsen framhållna svårigheter, som på grund

av knappheten å materiel för närvarande vållades genom det starka tillloppet

av abonnenter, borde enligt departementschefens mening mötas

på annat sätt, exempelvis genom att för viss rayon och viss tid vägra

mottaga nya abonnenter eller tillsvidare avvisa redan anmälda abonnemang,

varvid tiden för anmälningarna väl i allmänhet bleve avgörande.

De av riksdagen ovan förordade jämkningarna i Eders Kungl. Maj:ts

förslag kamma såsom nämnt att medföra viss, om än ej större, nedsättning

i de av departementschefen beräknade inkomsterna av telegrafverket.

Med hänsyn å ena sidan härtill och å andra sidan till den

ökning i driftkostnaderna för telegrafverket, som föranledes av riksdagens

beslut angående krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1918 åt befattningshavare

i statens tjänst, har riksdagen ansett, att berörda av telegrafstyrelsen

förordade utväg att bereda telegrafverket en inkomstökning

icke bör alldeles lämnas obeaktad.

Till att börja med är att märka, att de abonnenter, som själva hava

att bestrida utgifterna för hela ledningen mellan stationen och abonnentapparaten,

fått på grund av prisstegringen vidkännas en faktisk anläggningskostnad

utöver vad som tidigare varit fallet. Det synes under

sådana omständigheter icke vara mer än skäligt, att abonnenterna vid

stationer, där telegrafverket utan särskild ersättning anordnar ledning

inom den s. k. frikretsen, få vidkännas en anläggningsavgift, som svarar

mot den ökade kostnaden för telegrafverket för sådant abonnemang i

jämförelse med abonnemang vid station, där frikretsområde ej förekommer.

Om sålunda abonnenter vid stationer med frikrets påläggas en

anläggningsavgift av 100 kronor, skulle de i allmänhet icke komma i

sämre ställning än abonnenter, som själva få vidkännas kostnaderna för

hela ledningen, men som alltså icke skulle hava att erlägga någon anläggningsavgift

till telegrafverket. Eu efter nu angivna grunder bestämd

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 432.

11

engångsavgift komrae tydligen icke att verka mera prohibitiv! än kostnadsökningarna

för ledningarnas framdragande i avseende å abonnenter

vid stationer utan frikrets. Det torde böra erinras, att telegrafstyrelsen

avsett att pålägga anläggningsavgift jämväl- å sådana abonnemang, beträffande

vilka för närvarande vissa undantagsbestämmelser gälla.

Enligt riksdagens uppfattning är en urgallring av nytill trädande

abonnenter genom införande av en anläggningsavgift att föredraga framför

den av departementschefen förordade anordningen, som synes komma

att leda därhän, att telegrafstyrelsen skulle bliva nödsakad att tillämpa

ett slags ransonering av telefonabonnemangen i riket, vars genomförande

efter rättvisa grunder förde stöta på bart när oöverkomliga svårigheter.

Riksdagen har alltså jämväl i nu berörda förhållande funnit ett stöd för

sin åsikt om lämpligheten att beträffande abonnenter vid stationer med

frikrets införa en provisorisk anläggningsavgift.

I övrigt har riksdagen icke funnit anledning till något uttalande på

grund av de i propositionen föreslagna ändringarna i telefonreglementet,

vilka givetvis, efter det av riksdagen beslutade inköpet av det enskilda

telefonnätet i Stockholm med omnejd, även böra tillämpas inom den

s. k. Stockholmsrayonen.

Mot förslaget om ändring i telegrafreglementet har riksdagen icke

käft något att erinra.

Beträffande tidpunkten för ikraftträdandet av de ifrågavarande kungörelserna

torde Eders Kungl. Maj:t böra fatta beslut.

Såsom sitt yttrande i ämnet får riksdagen alltså anmäla vad här

ovan blivit anfört.

Stockholm den 19 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.