Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till överenskommelser dels angående malmbrytning inom Luossavara och Grängesbergs malmfält dels angående redan medgiven malmbrytning inom Kirunavara och Gellivare malmfält.

1918-06-19 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:433, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till överenskommelser dels angående malmbrytning inom Luossavara och Grängesbergs malmfält dels angående redan medgiven malmbrytning inom Kirunavara och Gellivare malmfält.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 433.

1

Nr 433.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition till riksdagen med förslag till överenskommelser

dels angående malmbrytning inom Luossavara

och Grängesbergs malmfält dels angående redan medgiven

malmbrytning inom Kirunavara och Gellivare malmfält.

(Statsutskottets utlåtande nr 232.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 10 maj 1918 avlåten proposition, nr 433,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för berörda dag, föreslagit

riksdagen bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att å statens vägnar träffa

överenskommelser i enlighet med nedan intagna förslag: dels med trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund och Norrbottens järnverks aktiebolag

angående malmbrytning inom Luossavara och Grängesbergs malmfält,

dels med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare

malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, utgörande

tilläggsavtal till 1907, 1908 och 1913 års avtal om malmbrytning inom

Kirunavara och Gellivare malmfält.

Förstberörda förslag är av följande lydelse:

Emellan svenska staten, å ena, samt trafikaktiebolaget Grängesberg

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 159 höft. (Nr 433.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

* Riksdagens skrivelse Nr 433.

—Oxelösund och Norrbottens järnverks aktiebolag, här nedan kallade bolagen,

å andra sidan, är följande överenskommelse träffad:

§ I
Staten

överlåter till bolagen uteslutande ny ttj anderätten under åren

1919—1937 till Luossavara malmfält, innefattande de gruvor och inmutade

områden, som i bil. nr 1 till denna paragraf angivas tillhöra

samma malmfält. Bolagen äga dock icke under sagda tidsperiod begagna

sig av denna nyttjanderätt i vidare mån än här nedan i detta

kontrakt bestämmes.

'' § 2.

l:o. Bolagen äga inom ifrågavarande malmfält för varje år bryta

och tillgodogöra sig trehundrafemtiotusen (350,000) ton järnmalm. Skulle

bolagen något år icke bryta och bortfrakta den medgivna kvantiteten,

äga bolagen under de följande åren av kontraktstiden tillgodogöra sig

den sålunda icke brutna och bortfraktade kvantiteten.

2:o. Den brutna malmen fördelas mellan bolagen sålunda, att all

vid brytningen fallande malm med högst 0.015 procent fosfor tillkommer

Norrbottens järnverks aktiebolag och all malm med högre fosforhalt trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund. Den malm, som tillfaller Norrbottens

järnverks aktiebolag må endast användas för järn- och ståltillverkning

inom landet; den trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

tillfallande malmen må exporteras.

§ 3.

Norrbottens järnverks aktiebolag utfäster sig att till tackjärnstillverkare,

som därom hos bolaget gör ansökning senast den 1 juli 1919,

till nämnda bolags självkostnadspris avstå för varje år så stor del av hela den

malmkvantitet, Norrbottens järnverks aktiebolag på grund av detta kontrakt

bekommer, som å varje särskild sökande belöper efter förhållandet

emellan å ena sidan hans egen tillverkning av tackjärn, avsett för ståltillverkning

inom landet, och å andra sidan samtliga sökandes jämte

Norrbottens järnverks aktiebolags sammanlagda tillverkning av sådant

tackjärn ifrågavarande år. Anmälan om dylikt malmbehov skall för

varje nästföljande år göras till Norrbottens järnverks aktiebolag senast

den 1 oktober året före det år, anmälan avser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 433.

Den malm, Norrbottens järnverks aktiebolag sålunda avstår, må

icke utan detta bolags medgivande användas för annat ändamål än

framställning av tackjärn för ståltillverkning inom landet. Exporteras

utan sådant medgivande tackjärn, framställt av malm, som Norrbottens

järnverks aktiebolag avstått, har den tillverkare, som erhållit

ifrågavarande malmparti, för framtiden förverkat sin rätt till malm

enligt denna paragraf.

§ 4.

För nyttj anderätten erlägga bolagen till staten eu royalty, som

utgår med trehundrafemtiotusen (350,000) kronor för varje år under

åren 1919—1937 samt därutöver för varje ton för bolagens räkning

bruten och bortfraktad malm

i fråga om malm, som jämlikt bestämmelsen i § 2 skall tillkomma

Norrbottens järnverks aktiebolag, två kronor per ton; samt

i fråga om malm, som enligt sagda bestämmelse skall tillkomma

trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, för under åren 1919—1927

bortfraktad malm två kronor per ton men för efter 1927 års utgång bortfraktad

malm tre kronor per ton; ägande dock bolaget under år 1927

påkalla prövning av skiljemän, vilka, därest bolaget kan visa, att vinsten

å försäljningen av ifrågavarande malm icke kan antagas komma att

uppgå till åtta kronor per ton, äga nedsätta den avgift, som utöver

ovannämnda en gång för alla fastställda årliga belopp av 350,000 kronor

skall utgå för varje ton bruten och bortfraktad malm, till en krona mindre

än hälften av den beräknade vinsten, dock till lägst två kronor per ton;

och må vid beräkning av nyssnämnda vinst hänsyn icke tagas till några

av trafikaktiebolaget ingångna avtal eller vidtagna åtgärder, vilka kunna

antagas hava på ett eller annat sätt tjänat det syfte, att bolagets vinst

därigenom skulle kunna beräknas till lägre belopp än eljest kommit

att ske.

Ovan omförmälda skiljemän utses på sätt finnes stadgat i 28 §

av 1907 års kontrakt mellan svenska staten, å ena, samt LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag, - aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan. Den granskning

av trafikaktiebolagets räkenskaper, som kan erfordras för skiljedomen,

må dock icke utövas av annan än statens ombud i trafikaktiebolagets

styrelse eller statens revisor i sistnämnda bolag.

Av förenämnda ersättning skola 350,000 kronor erläggas i förskott

den 31 december varje år; första gången således den 31 december 1918.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 433.

För återstoden skall approximativ likvid erläggas den 31 december varje

år för den kvantitet malm, som enligt kungl. järnvägsstyrelsens ungefärliga

beräkningar under året brutits och utfraktats på grund av bestämmelserna

i § 2 av detta kontrakt; och skall den slutliga regleringen

av likviden äga rum senast den 1 juni påföljande år.

§ 5.

Frånsett den kvantitet, som omförmäles i § 2, åligger det bolagen

att årligen bryta och till ett pris, motsvarande självkostnaden, ökad med

10 procent, tillhandahålla staten eller den eller dem, till vilka staten

överlåter sin rättighet, intill 100,000 ton malm från Luossavara av olika

malmsorter i samma proportion, som faller vid årets brytning i dess

helhet.

Rörande bolagens leveransskyldighet enligt denna paragraf skall

gälla följande:

a) Bolagens leveransskyldighet omfattar under första året, då leverans

av malm enligt denna paragraf äger rum, högst femtiotusen

(50.000) ton.

b) I fråga om tiden för rekvisition skall gälla, att bolagen, oberoende

av tiden för rekvisitionen, äro skyldiga att leverera intill tjugutusen

(20.000) ton sammanlagt om året, men i övrigt icke äro skyldiga att

leverera, med mindre rekvisition göres,

där den enligt denna paragraf rekvirerade malmen uppgår eller

genom rekvisitionens tillgodoseende skulle uppgå till sammanlagt femtiotusen

(50,000) ton, minst ett år samt,

där den skulle överstiga femtiotusen (50,000) ton, minst två år

före det år, då leverans skall äga rum.

c) Bolagens leveransskyldighet enligt denna paragraf inträder icke

förrän två år efter dagen för detta kontrakts undertecknande.

d) I självkostnaden skall inräknas dels de direkta utläggen för

arbetslöner, material och transporter, dels andel i kontorskostnader och

övriga allmänna omkostnader, dels ock andel i amortering och ränta å

anläggningskostnaderna.

Självkostnaden må icke beräknas högre än den i bolagens räkenskaper

beräknas för annan under året i Luossavara bruten malm.

e) Om staten påfordrar granskning av beräkningen över självkostnaden,

skall granskningen utföras av statens revisor i trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund med rätt för honom att anlita av honom i

samförstånd med bolaget utsett sakkunnigt biträde.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 433.

f) Staten må icke begagna sin rätt till malm enligt denna paragraf

annat än för järn- eller ståltillverkning i landet.

g) Därest naturhinder, krig, strejk, lockout, arbetarbrist eller

annan driftstörning, varöver bolaget icke kan råda, vållar inskränkning

i bolagens brytningsförmåga, upphör bolagens leveransskyldighet enligt

denna paragraf, så länge hindret varar och i den mån hindret vållar

inskränkning i brytningen; dock må staten icke vidkännas minskning i

leveransen i vidare mån än som svarar mot statsleveransens storlek i

förhållande till bolagens samtliga avtalade leveranser från Luossavara

ifrågavarande år.

§ 6.

Bolagen förbinda sig att sörja för eu i allo rationell malmbrytning

samt att för sådant ändamål vidtaga lämpliga anstalter och nedlägga

erforderliga kostnader.

Under förutsättning att inom Luossavara till 200 meters allmän

avvägning under Kirunavaras nollpunkt kunna uttagas nio millioner

(9,000,000) ton direkt användbar malm, förbinda sig bolagen, att icke

utsträcka brytningen till större djup. Skulle icke tillräcklig malmkvantitet*

finnas över denna nivå, skall fastställandet av den vidare utsträckningen

mot djupet bliva föremål för särskild underhandling mellan

staten och bolagen. Denna bestämmelse må dock icke utgöra hinder

för bolagen att på lägre nivå än 200 meters allmän avvägning under

Kirunavaras nollpunkt anlägga utfartsorter eller schakt.

§ i
I

sammanhang med detta kontrakt upplåter staten genom särskilda

arrendekontrakt för åren 1919 —1937 till bolagen nyttjanderätten

till det område vid Luossavara, som å en i kontrakt den 9 september

1899 mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag åberopad karta betecknats med litt. B, emot arrende utgående

med enahanda belopp per kvadratkilometer, som för den enligt kontrakt

mellan staten och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag upplåtna marken

vid Kirunavara och på de villkor i övrigt, som uti samma kontrakt äro

stadgade.

§ 8.

Staten tillförsäkrar bolagen rätt att under perioden 1919—1937

årligen frakta å järnvägen Svartön—Riksgränsen trehundrafemtiotusen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 433.

(350,000) ton malm. Den del härav, som bolagen under något eller

några år icke hunnit utfrakta, må senare, såvitt för järnvägen är möjligt,

utfraktas, dock ej efter 1937 års slut.

För den del av här ifrågavarande malm, som för trafikaktiebolagets

Grängesberg—Oxelösund räkning kommer att under avtalstiden

transporteras från Kiruna till Riksgränsen resp. Svartön för att skeppas,

skall fraktavgiften utgå med 3.2 1 kronor per ton till Riksgränsen och

4.17 kronor till Svartön, med iakttagande i tillämpliga delar av de transportvillkor

och transportbestämmelser, som finnas angivna i 1907 års

kontrakt mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,

å andra sidan, med den inskränkning, som framgår

av § 2 sista stycket av 1913 års kontrakt mellan svenska staten och

nyssnämnda bolag.

För nyssnämnda malmtransporter skola sålunda gälla enahanda garantibestämmelser,

som finnas angivna i § 14 mom. l:o och 2:o i 1907

års kontrakt, varvid skall iakttagas, att garantibeloppet skall fördelas på

trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund och Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag i förhållande till för vartdera bolagets räkning framförda

tonkilometer malm å dels sträckan Gellivare—Riksgränsen, dels sträckan

Gellivare (Malmberget)—Svartön. Därest § 14 av 1907 års kontrakt på

grund av sådan statsinlösen, varom stadgas i § 9 av samma kontrakt,

upphör att gälla, kan trafikaktiebolaget därefter icke förpliktas att för

visst år erlägga större belopp, än som, inberäknat stadgade fraktavgifter,

betäcker de föränderliga kostnaderna för trafikaktiebolagets malmtransporter

samt en sådan andel av de fasta kostnaderna, som framkommer,

om — med tillämpning i övrigt av garantibestämmelserna i §

14 av 1907 års kontrakt — det verkliga antalet under året utförda

malmtonkilometer för trafikaktiebolagets räkning å respektive bandelar

ställes i förhållande till antalet för Luossavara-Kiirunavara aktiebolags

räkning utförda malmtonkilometer i medeltal per år under de fem sista

åren innan statsinlösen ägt rum. Trafikaktiebolagets förpliktelser enligt

här ifrågavarande bestämmelser skola upphöra endast för den tid ett

fullständigt avbrott i nu ifrågavarande malmtransport å vederbörande

järnvägslinje nödvändigtvis måst äga rum till följd av krig eller blockad.

Staten medgiver att, i den män vagnar för transporten mellan

upplag å Svartön och lastande fartyg behövas för trafikaktiebolagets

Grängesberg—Oxelösund här ifrågavarande malmkvantiteter, sådana må

i mån av tillgång tillhandahållas av statens järnvägar, dock att, därest

statens järnvägar måste för såväl nyssberörda malm som Luossavaara
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 433.

Kiirunavaara aktiebolags malm tillhandahålla mera än 150 vagnar per

dag, en avgift av 3 kronor per vagn och påbörjat dygn skall erläggas.

För den malm, som kommer att transporteras för Norrbottens

järnverks aktiebolags räkning, skall frakten utgå enligt allmänt gällande

fraktavgifter, för så vitt icke Kungl. Maj:t eller järnvägsstyrelsen annorlunda

medgiver.

§ »•

Därest detta avtal icke förlänges vid 1937 års utgång, åligger det

staten att till bolagen erlägga lösen för alla av bolagen bekostade, för

gruvornas tillgodogörande och administrerande anordnade anstalter,

byggnader — dock ej bostadsbyggnader — och annat likasom maskiner,

redskap och material. Lösesumman skall bestämmas och erläggas på

sätt i § 6 mom. 4 av omförmälda 1907 års kontrakt bestämmes.

§ io.

Med ändring av bestämmelserna i § 22 av 1907 års kontrakt

mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag,

aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—

Oxelösund, å andra sidan, samt i kungl. brevet till kommerskollegium

den 14 september 1917, skall beträffande exporten av malm från

de Grängesbergs gruveaktiebolag tillhöriga gruvor i Grängesberg gälla

följande:

l:o. Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund medgives rätt att

från de Grängesbergs gruveaktiebolag tillhöriga gruvorna i Grängesberg

under åren 1919—1937 exportera utöver de enligt 1907 års

kontrakt och nämnda kungl. brev medgivna kvantiteterna ytterligare

350,000 ton årligen, i den mån staten ej begagnar sig av den staten

enligt 2:o) här nedan tillkommande rätt. Skulle bolaget något år icke

exportera den medgivna kvantiteten, äger bolaget under de följande

åren exportera den återstående kvantiteten. Likaledes äger bolaget efter

år 1918 exportera de kvantiteter, bolaget genom ovannämnda kungl.

brev medgivits rätt att exportera under åren 1917 och 1918, men som

bolaget intill 1918 års slut icke hunnit exportera.

2:o. Å andra sidan förbinder sig trafikaktiebolaget Grängesberg—

Oxelösund att, därest staten så önskar, under åren 1919—1937 tillhandahålla

staten eller den eller dem, till vilka staten överlåter sin

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 433.

rättighet, i mom. l:o omhandlade 350,000 ton malm för järn- eller

ståltillverkning inom landet.

Beträffande denna leveransskyldighet skola gälla följande bestämmelser:
a)

Malmen skall levereras banvagn Grängesberg till pris motsvarande

självkostnaden.

b) I fråga om tiden för rekvisition skall gälla, att trafikaktiebolaget,

oberoende av tiden för rekvisitionen, är skyldigt att leverera

intill femtiotusen (50,000) ton sammanlagt under ett år, men i övrigt

icke är skyldigt att leverera med mindre rekvisition göres,

där den enligt detta moment rekvirerade malmen uppgår eller

genom rekvisitionens tillgodoseende skulle uppgå till sammanlagt etthundratusen

(100,000) ton, minst ett år samt,

där den skulle överstiga etthundratusen (100,000) ton, minst två

år före det år, då leverans skall äga rum.

c) I självkostnaden skall inräknas dels de direkta utläggen för

arbetslöner, material och transporter, dels andel i kontorskostnader och

övriga allmänna omkostnader, dels ock andel i amortering och ränta å

anläggningskostnaderna.

Självkostnaden må icke beräknas högre än den i bolagets räkenskaper

beräknas för annan under året i Grängesberg bruten malm.

d) Om staten påfordrar granskning av beräkningen över självkostnaden,

skall granskningen utföras av statens revisor i trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund med rätt för honom att anlita av

honom i samförstånd med bolaget utsett sakkunnigt biträde.

e) Staten må icke begagna sin rätt till malm enligt denna paragraf

annat än för tillgodoseende av malmbehov vid nytt företag för

järn- eller ståltillverkning inom landet eller för utvidgning av redan

förefintligt sådant företag.

f) Därest naturhinder, krig, strejk, lockout, arbetarebrist eller

annan driftstörning, varöver bolaget icke kan råda, vållar inskränkning

i bolagets brytningsförmåga, upphör bolagets leveransskyldighet enligt

denna paragraf, så länge hindret varar och i den mån hindret vållar

inskränkning i brytningen; dock må staten icke vidkännas minskning

i leveransen i vidare mån, än som svarar mot statsleveransens storlek i

förhållande till trafikbolagets samtliga avtalade leveranser från Grängesberg

ifrågavarande år.

3:o. Utöver den ersättning motsvarande självkostnaden, varom

stadgas i nästföregående moment, skall staten från och med det år,

då rätten till malmleverans från Grängesbergsfältet av staten begagnas,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 433.

avstå från royalty i Luossavara till belopp motsvarande tre kronor per

ton levererad Grängesbergsmalm, med iakttagande att överskott i royalty

från ett år skall gå i avräkning för följande år. Finnes vid 1937 års

slut, att staten från Grängesbergs fältet erhållit mera malm än som

från och med ovannämnda utgångsår av bolagen brutits och bortfraktats

från Luossavara, skall staten för överskottet betala ett tillägg av 10

procent av självkostnadspriset, beräknat efter medeltalet för hela nämnda

brytningsperiod.

Reglering av denna ersättning skall ske senast den 1 juni året

efter det då leveransen av Grängesbergsmalm äger rum, varvid, i den

mån bolagen erlagt royaltyn före regleringsdagen, staten skall återbära

så stor del därav, som erfordras för ifrågavarande reglering.

§ 11-

Bolagen förbinda sig att till G. E. Broms’ rättsinnehavare utbetala

den dem tillkommande royalty, som skall erläggas för den malm,

bolagen enligt § 2 härovan bryta och bortfrakta.

§ 12-

Staten berättigas att taga del av alla undersökningar bolagen

komma att anställa rörande malmtillgången i Luossavara, ävensom att

själv låta anställa sådana undersökningar i den mån det kan ske utan

att arbetet i gruvorna därigenom hindras eller uppehälles.

§ 13-

Vad i § 18 av 1907 års kontrakt mellan svenska staten, å ena,

samt Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält

och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, är

stadgat, skall i tillämpliga delar gälla även beträffande den malmkvantitet,

som trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund genom detta

kontrakt äger rätt att bryta.

§ 14.

För de förpliktelser i förhållande till staten, av vad slag det vara

må, som på grund av detta avtal åligga vare sig trafikaktiebolaget eller

Norrbottens järnverks aktiebolag eller båda tillsammans, svara bolagen

en för båda och båda för en, därest ej förpliktelsen i detta avtal

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 159 höft. (Nr 433.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 433.

uttryckligen angives påvila enbart trafikaktiebolaget Grängesberg—

Oxelösund.

§ 15-

Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund medgiver, att till säkerhet

för alla dess enligt detta avtal åtagna förbindelser de i § 21 mom. 1

av 1907 års meranämnda kontrakt omförmälda aktier må utgöra pant.

§ 16-

Uppstår tvist om tolkningen eller tillämpningen av detta kontrakt,

skall tvisten avgöras av skiljemän, utsedda på sätt i § 28 av 1907 års

kontrakt finnes stadgat.

Till avtalet är fogat följande godkännande av Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag.

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag godkänner för sin del ovanstående

överenskommelse; och förklarar bolaget, att den i 9 § av 1907

års kontrakt mellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund, å andra sidan, angivna beräkning för fastställande

av i samma § omförmäld lösesumma ej må kunna i något

avseende till bolagets förmån påverkas genom avslutandet av ovanstående

överenskommelse eller av densamma härledda avtal.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Biksdaaens skrivelse Nr 433.

11

Bilaga nr 1 till § 1 i kontraktet.

Förteckning

över

Utmål och inmutningar

Luossavara malmtält.

Aron

Rektorn

Utmål:

Malakias

Hyginus

Gylfe

Olof

Dorotea

Arkadius

Odin

Bengt

Ansgarius

Simeon

Thor

Minerva

Yalerius

Enok

Balder

Sigfrid

Gabriella

Abel

Heimdall

Eukarius

Agneta

Seth

Ivar

Appolonia

Priska

Halvard

Ragnar

Agabus

Felix

Joakim

Julia

Summa

33 stycken utmål.

Inmutningar:

Kronprinsen Björnen Löjtnanten

Summa 3 stycken inmutningar.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 433.

Tilläggsavtalet till 1907, 1908 och 1913 års avtal lyder sålunda:

Emellan svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,

å andra sidan, är träffat följande tilläggsavtal till de

mellan samma parter åren 1907, 1908 och 1913 ingångna avtal.

§ L

Tilläggsavtalet avser de kvantiteter järnmalm, som LuossavaaraKiirunavaara

aktiebolag på grund av 1907, 1908 och 1913 års avtal

med svenska staten ägt eller äger bryta och bortfrakta under nu pågående

krig, men som under denna tid icke bliva bortfraktade. Dessa

kvantiteter kallas bär nedan »utfallna kvantiteter». Avtalet omfattar icke

varpmalm och därav utvunnen produkt, s. k. övermalm.

Krigsperioden räknas från den 1 augusti 1914 till den tidpunkt,

då krigstillståndet mellan England och Tyskland avslutats genom slutgiltigt

inställande av fientligheterna; dock att, därest krigstillståndet

fortfar mellan andra i pågående krig deltagande stater samt i följd

härav malmexporten väsentligt förhindras, krigsperioden skall anses

räcka till dess detta hinder bortfallit.

I bilagda tablå (bil. A) angivas de kvantiteter järnmalm, Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag ägt och äger bortfrakta under åren 1914

—1932.

§ 2.

Därest svenska staten år 1932 begagnar sig av sin i § 9 av 1907

års avtal omförmälda rätt att inlösa de aktier i Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag, som tillhöra trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund eller

aktiebolaget Gellivare malmfält, och Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

till denna tid icke hunnit, utöver de i bifogade tablå för varje särskilt

år efter krigsperioden upptagna kvantiteterna, bortfrakta de under krigsperioden

utfallna kvantiteterna, skall med avseende å sistnämnda kvantiteter

gälla följande:

l:o) Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag skall till trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund under åren 1933—1942 leverera de utfallna,

vid 1932 års utgång ännu icke bortfraktade kvantiteterna.

2:o) Leveransen skall fullgöras fob. Narvik eller Luleå efter

trafikaktiebolagets val.

3:o) Malmen skall levereras till självkostnadspris, vari skall inräknas

royalty till G. E. Broms’ rättsinnehavare, samt den royalty, vinstandel

eller utdelning å staten tillhöriga preferensaktier i Luossavaara
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 433.

Kiirunavaara aktiebolag, som på grund av 1907, 1908 och 1913 års

avtal skolat utgå till staten, därest malmen bortfraktats det år, den

utfallit. Vid beräkning av självkostnadspriset äger Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag icke beräkna högre fraktkostnad än som skall utgå

enligt 1907 års avtal.

4:o) I självkostnaden skall i övrigt inräknas dels de direkta utläggen

för arbetslöner, material och transporter, dels andel i kontorskostnader

och övriga allmänna omkostnader, dels ock andel i amorteriog

och ränta å anläggningskostnaderna. Denna del av självkostnaden må

icke beräknas högre än den i bolagets räkenskaper beräknas för annan

under året i Kirunavara resp. Gellivare bruten malm.

5:o) De utfallna kvantiteterna skola fördelas lika på varje av åren

1933—1942, dock att om av de utfallna kvantiteterna vid 1932 års slut

icke återstå 5,000,000 ton, leveransen skall fullgöras de första åren av

nämnda tioårsperiod, med minst 500,000 ton och högst 1,000,000 ton

per år. Årsleveranserna skola fördelas med största möjliga jämnhet på

årets olika skeppningsmånader.

6:o) De utfallna kvantiteterna skola beräknas för varje år för sig

fördelade i olika malmkvaliteter i samma proportion som de under året

exporterade kvantiteterna. Vid krigets slut skall Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag snarast möjligt uppgiva de kvantiteter, som utfallit

under kriget, fördelade i olika malmkvaliteter eftersom nyss har sagts,

och skall här ovan omförmälda malmleverans så vitt möjligt fullgöras i

samma kvaliteter, som beräknas hava utfallit.

§ 3.

Begagnar svenska staten sig icke år 1932 av sin i § 2 här ovan

omförmälda lösningsrätt och har Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

vid utgången av år 1937 icke hunnit bortfrakta de utfallna kvantiteterna,

skall Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,

under åren 1938—1942 leverera de utfallna, vid 1937

års slut ännu icke bortfraktade kvantiteterna med en femtedel årligen,

i den ordning och på de villkor, varom förmäles i § 2 här ovan.

§ 4.

Därest någon del av de utfallna kvantiteterna blivit bortfraktade

efter 1927 års utgång, skall staten likväl icke på grund härav åtnjuta

större inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, än om bortfrakten

ägt rum det år, kvantiteterna utfallit.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 433.

Bil. A.

Tablå

över utfraktningen å järnvägen Riksgränsen—Svartön för åren 1914—

1932 av den malm, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag enligt 1907r

1908 och 1913 års kontrakt äger exportera (i tusen ton):

År........................... 1914 1915 1916 1917 1918 1919

Totalkvantitet...... 4,600 4,738 5,050 5,350 5,675 5,975

År........................... 1920 1921 1922 1923 1924 1925/32

Totalkvantitet ..6,205 6,290 6,305 6,310 6,360 6,420

Av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen bibringats

den övertygelsen, att tidpunkten nu är inne för tillgodogörandet av

malmtillgångarna inom Luossavara ävensom att en förlängning av den

nuvarande malmbrytningen i Grängesberg bör medgivas. Riksdagen,

som icke velat motsätta sig den i ärendet preliminärt träffade överenskommelsen,

har emellertid, då man för närvarande icke kan för en längre

framtid överblicka den svenska järnhanteringens behov av malm från

Luossavara och Grängesberg, kunnat biträda förslaget endast under den

förutsättning, att giltighetstiden för avtalet begränsas till åren 1919—1930.

Då det emellertid, särskilt med hänsyn till önskvärdheten av att kunna

anlägga ett järnverk i sydliga Sverige, kan tänkas uppstå behov av att

jämväl efter 1930 erhålla malm från Grängesberg, bör enligt riksdagens

uppfattning bolagen förbinda sig att, om sådant från statens sida skulle

påfordras, medgiva förlängning av avtalet för tiden till och med 1937

års utgång.

Mot tilläggsavtalet till 1907, 1908 och 1913 års överenskommelser

om malmbrytning inom Kirunavara och Gellivare malmfält, har

riksdagen icke funnit skäl till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels bemyndigat Eders

Kungl. Maj: t att å statens vägnar träffa överenskommelse med trafikaktiebolaget

Grängesberg—Oxelösund och Norrbottens järnverks aktiebolag

om brytning och bortfraktning av malm från Luossavara och

Grängesbergs malmfält i enlighet med vid propositionen fogat förslag,

dock med iakttagande av de ändringar, riksdagen ovan avgivit; dels ock

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 433.

bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att å statens vägnar träffa överenskommelse

med Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare

malmfält och trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, utgörande tillläggsavtal

till 1907, 1908 och 1913 års avtal om malmbrytning inom

Kirunavara och Gellivare malmfält i enlighet med det vid propositionen

fogade förslag.

Stockholm den 19 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.