Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av ■ utgifterna för kapitalökning för år 1919 i avseende å p>ostoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

1918-06-20 · 40 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 40 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:434, Skrivelse till Konungen angående regleringen av ■ utgifterna för kapitalökning för år 1919 i avseende å p>ostoch telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 434.

1

Nr 434.

Godkänd av första kammaren den 19 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 20 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av ■

utgifterna för kapitalökning för år 1919 i avseende å

p>ost- och telegrafverken samt statens järnvägar och

vattenfallsverk.

(Statsutskottets utlåtanden nr 18 A, 69, 72, 174, 175, 220, 221

samt memorial nr 29 och 162.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna för kapitalökning för år 1919,

i vad angår post- och telegrafverken samt statens järnvägar och vattenfallsverk,

får riksdagen för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

A. Postverket.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov under år 1919 har Eders Kungl.

Maj:t under titel »utgifter för kapitalökning, statens affärsverksamhet»

beträffande postverket under punkt 1 föreslagit riksdagen att för inköp

av inventarier för postverkets behov för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 175,000 kronor.

För inköp av inventarier för postverkets behov har riksdagen anvisat

350,000 kronor för vart och ett av åren 1916—1918. Beträffande

de sålunda beviljade anslagen har riksdagen medgivit Eders Kungl. Maj:t

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 160 höft. (N:r 434.) 1

2630 18

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 434.

rätt att redan under det år, respektive anslag beviljats, taga i anspråk

175,000 kronor.

I den skrivelse, som ligger till grund för Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning, har generalpoststyrelsen hemställt, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa

ett anslag av 350,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

redan under 1918 av tillgängliga medel utanordna 175,000 kronor.

I enlighet med de principer rörande avvecklingen av förskottsväsendet,

som tillämpats vid uppgörandet av årets budgetsförslag, har det av generalpoststyrelsen

i förskott för år 1918 begärda anslagsbeloppet föreslagits

till uppförande å tilläggsstat till riksstaten för sistnämnda år.

-Häremot är från riksdagens sida intet att erinra. Vad angår anslagsbehovet

för år 1919 torde det väl vara all sannolikhet för, att det av Eders

Kungl. Maj:t för sagda år begärda anslaget icke skall visa sig tillräckligt,

då ju såsom av det ovanstående framgått på senare tid för ändamålet

erfordrats 350,000 kronor årligen. Då emellertid förslag om högre

anslag icke framlagts, torde den erforderliga fyllnaden i anslagsbehovet

för år 1919 få tillgodoses genom uppförandet av erforderligt anslag å

tilläggsstat till riksstaten för samma år.

Med anledning av nu berörda förhållande ävensom vad i övrigt

förekommit beträffande anslagen för kapitalökning har riksdagen i förevarande

sammanhang icke velat underlåta att framhålla, att riksstaten

för varje år bör vara så vitt möjligt fullständig samt att införandet av

tilläggsstater icke får leda därhän, att sådana utgifter, som kunnat beräknas

redan vid upprättandet av riksstaten för ett visst år, uppföras

först å tilläggsstat för samma år.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, som i särskild

skrivelse denna dag anmäler sitt beslut i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av medel för ifrågavarande

ändamål å tilläggsstat för 1918, anmäla, att riksdagen för inköp av

inventarier för postverkets behov för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 175,000 kronor.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 2 framställda

förslag får riksdagen anmäla, att riksdagen för fortsättande av

uppförandet å det för postverkets räkning inköpta område om 5,583,1

kvadratmeter av tomten nr 67 A i Göteborgs stads tolfte rote av ett

centralposthus för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 3 föreslagit riksdagen att för

om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden å den postverket tillhöriga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Iti k s da g ens skrivelse Nr 434.

3

fastigheten nr 285 b och nr 286 i kvarteret Kristina i Ystad för år 1919

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 125,000 kronor.

Den föreslagna om- och tillbyggnaden av poöthuset i Ystad betingas

i första hand av behovet att utöka telegrafverkets i byggnaden

inrymda lokaler. Men även för postverkets egen del förefinnes behov

av ökat lokalutrymme.

Då det föreliggande förslaget, enligt vilket kostnaden för om- och

tillbyggnaden beräknats uppgå till sammanlagt 225,000 kronor, varav

100.000 kronor äskats å 1918 års tilläggsstat, synts riksdagen innebära

den lämpligaste lösningen av den sålunda uppkomna lokalfrågan, får

riksdagen anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i

ämnet gjorda framställningar för om- och tillbyggnad av posthusbyggnaden

å den postverket tillhöriga fastigheten nr 285 b och nr 286 i

kvarteret Kristina i Ystad anvisat för år 1919 ett reservationsanslag av

125.000 kronor.

B. Telegrafverket.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 4 av

förevarande huvudtitel, beträffande utgifter för kapitalökning vid telegrafverket

framlagda förslag, har riksdagen för fortsättande av arbetena med

tillbyggnad av stationsbyggnaden å den telegrafverket tillhöriga fastigheten

nr I och II i kvarteret Skvalperup i Malmö för år 1919 anvisat

ett reservationsanslag av 288,200 kronor.

5:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 5 gjorda framställning

har riksdagen för fortsättande och avslutande av uppförandet

å den telegrafverket tillhöriga tomten nr 9 i fjärde kvarteret av Göteborgs

stads elfte rote av en telefonstationsbyggnad för år 1919 anvisat

ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

6:o) I punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva

att den gemensamma post- och telegrafbyggnaden i kvarteret Saturnus

i Sundsvall må utvidgas genom en tillbyggnad å de telegrafverket tillhöriga

tomterna nr 5 och 6 i samma kvarter för en beräknad kostnad

av 450,000 kronor; dels ock för påbörjande av nyssnämnda byggnadsarbete

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslagav

100,000 kronor.

Då vid 1916 års riksdag fråga förelåg om inköp av tomten nr 6

i kvarteret Saturnus i Sundsvall, fann riksdagen det vara ådagalagt, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 434.

behov av utvidgning av de nuvarande telegraf- och telefonlokalerna i

staden inom den närmaste framtiden torde bliva oavvisligt. Av den nu

föreliggande utredningen i ärendet har det synts riksdagen framgå, att

utvidgningen ifråga icke längre kan uppskjutas. Riksdagen, som icke

haft något att erinra mot det upprättade förslaget till den ifrågavarande

tillbyggnaden, får anmäla, att riksdagen för påbörjande av utvidning av

telegrafbyggnaden i Sundsvall, för en beräknad kostnad av 450,000

kronor, för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen, dels medgiva,

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna Boda nr 2 och 5 i

Strömsunds municipalsamhälle, utvidgade till en areal av omkring 815

kvadratmeter, för en köpeskilling av högst 1,500 kronor ävensom att å

nämnda tomter må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad

kostnad av 98,500 kronor; dels och för gäldande av nämnda köpeskilling

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av

1,500 kronor.

Sedan telegraf- och centraltelefonstation under 1917 inrättats i Strömsund,

som förut i telegraf- och telefonhänseende fallit inom Ramsele

centralstations område, har det redan dessförinnan förefintliga behovet

av förbättrade lokaler för telegrafverkets räkning med ökad styrka gjort

sig gällande. Det försäljningsanbud, som gjorts i fråga om de till inköp

för uppförande av telefonstationsbyggnad föreslagna tomterna, är bindande

allenast under förutsättning att beslut om icke blott inköpet utan

även tomternas bebyggande fattats före den 1 juli 1918. Då tillfället

att förvärva tomterna för det begärda priset icke synes böra försittas,

torde, ehuru med byggnadens påbörjande kan någon tid anstå, beslut

om dess uppförande nu böra fattas. Den beräknade byggnadskostnaden

har riksdagen icke kunnat undgå att finna avsevärt hög, vadan riksdagen

velat framhålla nödvändigheten av att alla möjligheter tillvaratagas för

nedbringande av sagda kostnad. Enligt riksdagens uppfattning bör

byggnadskostnaden ock begränsas till högst 98,500 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels för inköp för telegrafverkets

räkning av tomterna Boda nr 2 och 5 i Strömsunds municipalsamhälle,

utvidgade till en areal av omkring 815 kvadratmeter, för

år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,500 kronor; dels och beslutat,

att å nämnda tomter skall uppföras en telegrafstationsbyggnad för en

beräknad kostnad av högst 98,500 kronor.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkten 8 föreslagit riksdagen dels medgiva,

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 1 i femte

kvarteret av Göteborgs stads fjortonde rote för en köpeskilling av högst

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 434. 5

74,870 kronor ävensom att å nämnda tomt må uppföras eu stationsbyggnad

för en beräknad kostnad av 815,130 kronor; dels ock för ifrågavarande

ändamål för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts för 1917 års riksdag framlagda och av riksdagen

bifallna förslag om inrättandet av en understation för telefonnätet i västra

delen av Göteborg förutsatte även anordnandet av en motsvarande station

för stadens östra del. Beträffande den nu till inköp för den s. k. Vasastationen

föreslagna tomten har riksdagen ej funnit anledning till anmärkning.

Vad angår fastighetens bebyggande har departementschefen

anfört, att med beslut om uppförande av ifrågavarande stationsbyggnad

under nuvarande förhållanden, särskilt i betraktande av byggnadsföretagets

jämförelsevis stora omfattning, torde böra anstå så länge som

möjligt, vilket departementschefen angivit vara jämväl telegrafstyrelsens

avsikt. Under sådana förhållanden har det ej synts riksdagen vara nödvändigt

att för närvarande bevilja anslag annat än för själva tomtinköpet,

vadan alltså anslaget för år 1919 bör nedsättas till i avrundat tal

74,900 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

för inköp för telegrafverkets räkning av tomten nr 1 i femte kvarteret

av Göteborgs stads fjortonde rote för år 1919 beviljat ett reservationsanslag

av 74,900 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 9 föreslagit riksdagen dels medgiva,

att för telegrafverkets räkning må inköpas en i närheten av Finspongs

järnvägsstation belägen tomt med en areal av omkring 2,150 kvadratmeter

för en köpeskilling av högst 5,000 kronor; dels ock för ändamålet

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag å nämnda

belopp 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för inköp för telegrafverkets

räkning av tomt i Finspong med en areal av omkring 2,150 kvadratmeter

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare beträffande telegrafverket föreslagit

riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas en

invid järnvägsstationen i Ange belägen tomt om 2,811 kvadratmeter

för en köpeskilling av högst 6,300 kronor ävensom att å nämnda tomt

må uppföras en telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av

93,700 kronor; dels ock för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Riksdagen, som icke kunnat undgå att finna den beräknade kostnaden

för den föreslagna telegrafstationen vara jämförelsevis hög, har

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 434.

emellertid, då någon för ändamålet lämplig bebyggd fastighet icke lärer

stå att förvärva, ansett sig böra bifalla det föreliggande förslaget;

men har riksdagen likväl velat uttrycka sin förväntan, att vid byggnadens

utförande vederbörlig hänsyn tages till angelägenheten av att kostnaderna

i möjligaste mån nedbringas.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för inköp för telegrafverkets

räkning av tomt i Ange, innehållande 2,811 kvadratmeter, samt för

uppförande därå av telegrafstationsbyggnad för en beräknad kostnad av

93,700 kronor för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 11 föreslagit riksdagen dels

medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 16 i

kvarteret Jericho i Stockholm för en köpeskilling av högst 265,000

kronor; dels ock för ändamålet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag å nämnda belopp 265,000 kronor.

Då det synts riksdagen vara tydligt ådagalagt, att en utvidgning av

telefonstationen i kvarteret Jericho i Stockholm inom den närmaste framtiden

blir nödvändig, har riksdagen funnit sig böra bevilja medel för

inköp av ifrågavarande, intill den nuvarande stationsbyggnaden liggande

tomt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för inköp för telegrafverkets

räkning av tomten nr 16 i kvarteret Jericho i Stockholm för år

1919 anvisat ett reservationsanslag av 265,000 kronor.

12:o) I punkt 12 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna nr 3 och 4 i

fjärde kvarteret Kungsladugården i Göteborgs stad för en köpeskilling

av högst 8,565 kronor samt att å dessa tomter må, enligt plan, som

kan varda av Eders Kungl. Maj:t godkänd, uppföras arbetarbostäder för en

beräknad kostnad av 221,435 kronor; dels ock för ifrågavarande ändamål

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av

230,000 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen måtte

dels besluta, att för telegrafverkets räkning må inköpas tomterna 3 och 4 i

fjärde kvarteret Kungsladugården samt tomterna nr 2, 3, 4 och 5 i den

s. k. Bagaregården i Göteborgs stad, innehållande en sammanlagd areal

av 1,461,1 kvadratmeter, för en köpeskilling av högst 25,351 kronor samt

att å dessa tomter må enligt plan, som kan varda av Eders Kungl. Maj:t

godkänd, uppföras arbetarbostäder för en beräknad kostnad av 604,649

kronor; dels ock för ifrågavarande ändamål för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 630,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse 2Vr 434.

7

Att å orter, där bostadsbrist gör sig gällande, staten bereder tillgång

till lämpliga bostäder för den vid statens affärsdrivande verk anställda

personalen synes riksdagen välbetänkt med hänsyn såväl till statens intresse

av att förvärva och bibehålla skickliga arbetare som ock till arbetarnas

eget bästa. Såsom departementschefen vid behandlingen av

frågan om anvisande av anslag för bj^ggande av boställshus vid statens

järnvägar framhållit, har staten också otvivelaktigt skyldighet såsom arbetsgivare

vid ett affärsdrivande verk att i möjligaste mån sörja för tjänliga

bostäder åt sina tjänstemän. Vad särskilt angår bostadsförhållandena i Göteborg,

synas dessa vara sådana, att åtgärder från statens sida i antydd riktning

äro av behovet i hög grad påkallade. För att en verksam hjälp

till bostadsnödens minskande skall ernås, anser riksdagen, i likhet med

motionärerna, att båda de bostadskomplex för arbetare vid telegrafverket,

varom telegrafstyrelsen framlagt förslag, böra komma till utförande.

Det synes riksdagen vara så mycket större skäl att nu igångsätta

båda dessa byggnadsföretag, som byggnadsverksamheten i Göteborg

för närvarande endast bedrives i ringa omfattning och Göteborgs stad

lämnar 50 % rabatt å priserna för ifrågavarande tomter, under förutsättning

att dessa äro bebyggda den 1 oktober 1919.

Beträffande de uppgjorda planerna för byggnaderna vill riksdagen

framhålla, att då största möjliga antal bostäder bör beredas, lägenheter

med 3 rum och kök endast undantagsvis böra ifrågakomma. Med hänsyn

härtill torde kostnaderna böra beräknas enligt alternativ I i telegrafstyrelsens

förslag och det i motionen upptagna anslagsbeloppet kunna

nedsättas med i runt tal 15,000 kronor samt anslaget alltså bestämmas

till 615,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för inköp för telegrafverkets

räkning av tomterna nr 3 och 4 i fjärde kvarteret Kungsladugården

samt tomterna. nr 2, 3, 4 och 5 i tolfte kvarteret av nittonde roten i

Göteborgs stad samt för uppförande å dessa tomter, enligt plan som

kan varda av Eders Kungl. Maj:t godkänd, av arbetarbostäder för år

1919 anvisat ett reservationsanslag av 615,000 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare beträffande telegrafverket föreslagit

riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas lägenheterna

Nynäs villastadstomter nr 1, 2 och 3 samt Nynäshamn nr 3 i

Nynäshamns köping för en köpeskilling av högst 52,156 kronor; dels

och för ändamålet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 52,200 kronor.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

medgav 1917 års riksdag, att telegrafverkets verkstad i Nynäshamn finge

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 434.

tillbyggas för en beräknad kostnad av 800,000 kronor samt att för beredande

av bostäder åt arbetare vid nämnda verkstad finge, efter Eders

Kungl. Maj:ts prövning och avgörande, disponeras ett belopp av högst

900,000 kronor, varjämte riksdagen anvisade för ändamålet erforderliga

medel.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas, att sedan telegrafstyrelsen

uppgjort preliminära avtal om inköp av åtta inom Nynäshamns köping

belägna, bebyggda fastigheter, vilka enligt styrelsens mening lämpade sig

till uthyrning åt telegrafverkets arbetare, Eders Kungl. Maj:t uppdragit åt

telegrafstyrelsen att inköpa samma fastigheter för en köpeskilling av sammanlagt

högst 185,000 kronor. Vidare har Eders Kungl. Maj:t anbefallt

telegrafstyrelsen att inkomma med förslag i fråga om användningen av

återstoden av det av riksdagen för beredande av bostäder åt arbetarna

vid ifrågavarande verkstad beviljade belopp, därvid styrelsen hade att

taga under övervägande, i vilken utsträckning lägenheterna kunde inredas

för två rum och kök. Vad i ärendet sålunda förekommit har icke

givit riksdagen anledning till annat uttalande, än att riksdagen förutsätter,

att beträffande användningen av återstoden av berörda anslag vederbörlig

hänsyn kommer att tagas till angelägenheten av att, för avhjälpande

av bostadsbristen inom Nynäshamns köping, nya lägenheter

varda uppförda.

Vad beträffar förslaget om inköp av nu ifrågavarande tomter, vilka

äro avsedda för en framtida utvidgning av telegratverkets verkstad,

synes detsamma riksdagen vara välbetänkt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för inköp för telegrafverkets

räkning av lägenheterna Nynäs villastadstomter nr 1, 2 och 3

samt Nynäshamn nr 3 i Nynäshamns köping anvisat ett reservationsanslag

för år 1919 av 52,200 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 14 föreslagit riksdagen dels medgiva,

att för telegrafverkets räkning må inköpas tomten nr 15 i kvarteret

Carl XI i Hälsingborg för en köpeskilling av högst 23,940 kronor;

dels ock för ändamålet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett

reservationsanslag av 24,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för inköp för telegrafverkets

räkning av tomten nr 15 i kvarteret Carl XI i Hälsingborg anvisat ett

reservationsanslag för år 1919 av 24,000 kronor.

15:o) I punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels medgiva,

att för inköp av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande

icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt

riksdagsbeslut, må efter Eders Kungl. Maj:ts prövning och avgörande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 434.

disponeras ett belopp av högst 200,000 kronor; dels ock för ändamålet

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av

nämnda belopp 200,000 kronor.

_ Såsom departementschefen erinrat, har behov av i nu ifrågasatt form

anvisade anslag gjort sig gällande jämväl för andra statens affärsdrivande

verk. Sålunda hava under senare åren årligen beviljats anslag för inköp

av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer

och för blivande dubbelspårsanordningar. Vidare har 1917 års riksdag

beviljat medel till inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av

nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig

utveckling av statens kraftverksrörelse.

Då det synts riksdagen ändamålsenligt, att medel för motsvarande

ändamål vid telegrafverket ställas till förfogande, har riksdagen, som i

likhet med departementschefen anser, att i sammanhang med ett följande

års statsverksproposition bör redogöras för det sätt, varpå ifrågavarande

medel under nästföregående år må hava blivit använda, funnit sig böra

bifalla Eders Kungl. Majts föreliggande förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels medgivit, att för inköp

av fastigheter för telegrafverkets räkning, vilkas förvärvande icke utan

synnerlig olägenhet kan uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

må efter Eders Kungl. Maj:ts prövning och avgörande disponeras ett

belopp av högst 200,000 kronor; dels ock för ändamålet för år 1919

anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

16:o) Såsom riksdagen i särskild skrivelse för Eders Kungl. Maj:t

anmält, har riksdagen för fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 10,000,000

kronor.

C. Statens järnvägar.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har beträffande kapitalökning vid statens

järnvägar i punkt 16 av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att

för fortsättande av arbetena med ombyggnad av Malmö statsbangård

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor.

I årets statsverksproposion har tillämpats en förändrad uppställning

av kapitalökningsanslagen beträffande statens järnvägar. Riksdagen har

funnit denna nya uppställning väl tillgodose de önskemål, som av 1917

års riksdag i sådant avseende uttalades.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 160 käft. (Nr 484.) 2

2630 18

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 434.

Beträffande nu ifrågavarande punkt har riksdagen icke haft anledning

till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, vadan riksdagen

alltså för fortsättande av arbetena med ombyggnad av Malmö statsbangård

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

l8:o) Uti punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

fullföljande av arbetena med anläggning av huvudrangerbangård vid

Hallsberg jämte därmed sammanhängande arbeten för år 1919 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,850,000 kronor.

Enligt det i ärendet förda statsrådsprotokollet erfordras på grund

av inträdda prisstegringar för fullföljande av arbetena å Hallsbergs

rangerbangård enligt den för 1917 års riksdag framlagda planen dels

en ökning av 1919 års anslag från förut beräknade 1,500,000 kronor

till 1,850,000 kronor, dels ock uppförande å tilläggsstat för år 1918 av

ett anslag å 300,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fullföljande av arbetena med

anläggning av huvudrangerbangård vid Hallsberg jämte därmed sammanhängande

arbeten för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av

1.850.000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare i punkt 18 föreslagit riksdagen att

för slutförande av arbetena med utvidgning av Västanfors station för år

1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

På grund av prisstegringen erfordras enligt det till ärendet hörande

statsrådsprotokollet för fullbordande av ifrågavarande anläggning utöver

vad ursprungligen beräknats av anslagsmedel 85,000 kronor, varav

40.000 kronor äskats å tilläggsstaten för år 1918 samt 45,000 kronor

ingå i det för år 1919 begärda anslaget.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för slutförande av arbetena

med utvidgning av Västanfors station för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

20:o) I punkt 19 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

fullbordande av arbetena med utvidgning av Ockelbo station m. in. för år

1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 140,000

kronor.

Såsom framgår av statsrådsprotokollet i ärendet beräknades ifrågavarande

utvidgningsarbete ursprungligen kräva ett anslag av 227,000

kronor, varav 150,000 kronor anvisats på 1918 års riksstat. På grund

av de ökade material- och arbetsprisen har kostnaden för de återstående

arbetena, vari dock icke ingår den tunnelanläggning, som 1917 års riksdag

ansåg böra utföras i samband med den nu pågående ombyggnaden,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 434. 11

beräknats till 200,000 kronor, varav 00,000 kronor äskats å tilläggsstat

för 1918.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fullbordande av arbetena

med utvidgning av Oekelbo station in. in. för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 140,000 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare i punkt 20 föreslagit riksdagen att

för ombyggnad av Ljusdals station för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

Riksdagen har väl funnit kostnaden för ifrågavarande ombyggnadsarbete,

sammanlagt 500,000 kronor, varav dock 100,000 kronor äro avsedda

att bestridas av förnyelsefonden, vara högst betydande, men har

likväl ej ansett sig kunna annat än bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen har alltså för ombyggnad av Ljusdals station för år 1919

anvisat ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 21 framställda

förslag får riksdagen anmäla, att riksdagen för utvidgning av

spårsystemet m. m. vid Långsele för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 210,000 kronor.

23:o) Under punkt 22 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anordnande av nya stationer och mötesplatser för år 1919 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 443,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts föreliggande anslagskrav, till vilket kommer

å tilläggsstat för år 1918 äskat anslag för ändamålet å 300,000

kronor, har riksdagen ej haft annat att erinra än att med beviljande av

anslag till anläggande av mötesplats vid Långviksmon enligt riksdagens

mening bör anstå, till dess ortsbefolkningen lämnats tillfälle att uttala

sig angående lämpligaste sträckningen av den ifrågasatta landsvägen

mellan Gideå och Björne socknar. På grund härav bör anslaget till

nya stationer och mötesplatser för år 1919 nedsättas med 76,000 kronor

till 367,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för anordnande av nya

stationer och mötesplatser för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av

367,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för utförande

av spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem för

år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,820,100

kronor.

Av den i statsrådsprotokollet lämnade utredningen inhämtas, att

förevarande anslagsbelopp jämte å tilläggsstat för år 1918 äskade

1,000,000 kronor avsetts för förlängning av mötesspår samt utläggande

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 434.

av ett tredje tågspår ävensom för anordnande av utdrags-, uppställningsoch

frilastningsspår vid ej mindre än 68 stationer.

Riksdagen har för utförande av spåranordningar i anslutning till

förefintliga spårsystem för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av

1,820,100 kronor.

25:o) Under punkt 24 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för utförande av anläggningar vid kol-och vattenstationer för år 1919

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 246,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för utförande av anläggningar

vid kol- och vattenstationer för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av

246,000 kronor.

26:o) Sedan Eders Kungl. Maj:t i statsverksproposiotionen, punkt

25, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde

komma att i ämnet avlåtas, för anläggande av avloppsledning vid Järva

lokomotivstation för år 1919 beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 140,000 kronor, har Eders Kungl. Maj:t uti en den

3 maj 1918 till riksdagen avlåten proposition, nr 430, föreslagit

riksdagen att dels till anordnande av avloppsledningar för Järva lokomotivstation

under utgifter för kapitalökning för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 156,200 kronor, att utgå av lånemedel; dels och,

vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget till 1919 års riksstat bland

inkomsterna under rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel skola

höjas med 16,200 kronor.

De ifrågavarande ledningarna äro avsedda att anordnas i samband

med vissa för militäretablissemangen å Järvafältet erforderliga avloppsledningar,

för vilka Eders Kungl. Maj:t uti särskild proposition till innevarande

års riksdag äskat anslag. Hela anläggningskostnaden har beräknats

till 456,200 kronor, varav 156,200 kronor skulle belöpa å statens

järnvägar.

Riksdagen, som i fråga om kostnaden för ledningarna för militäretablissemangen

uti särskild skrivelse anmält sitt beslut om anvisande

av härför nödiga medel, får nu anmäla, att riksdagen till anordnande

av avloppsledningar för Järva lokomotivstation för år 1919 anvisat ett

reservationsanslag av 156,200 kronor.

27:o) I punkt 26 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

fullbordande av vatten- och avloppsledningsanläggning vid Kiruna för år

1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 117,000

kronor.

Såsom av det i ärendet förda statsrådsprotokollet inhämtas, har kostnaden

för ifrågavarande anläggning visat sig komma att överskrida de

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 434.

för 191G års riksdag framlagda beräkningarna med 77,000 kronor. Under

förliandenvarande omständigheter har emellertid riksdagen ej funnit skäl

till erinran mot denna kostnadsökning, vadan riksdagen får anmäla, att

riksdagen för fullbordande av vatten- och avloppsledningsanläggning

vid Kiruna för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 117,000 kronor.

28:o) I punkt 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för utförande av speciella anläggningar å bangårdar för år 1919 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

Utöver nu ifrågavarande anslagsbelopp har för utförande av speciella

anläggningar å bangårdar, till vilken titel hänförts utgifter för

anordnande av vagnvåg, för utbyggande av plattformstak samt för anordnande

av kontaktledningar för bangårdsspår, å tilläggsstat för år

1918 äskats ett anslag av 39,700 kronor.

Riksdagen har för utförande av speciella anläggningar å bangårdar

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

29:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 28 framlagda

förslag har riksdagen för fortsättande av arbetet med _ anläggande

av ytterligare ett järnvägsspår mellan Norrköping och Mjölby för år

1919 anvisat ett reservationsanslag av 450,000 kronor.

30:o) Uti punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

fortsättande av arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

från Örebro över Hallsberg till Laxå för år 1919 anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av 2,350,000 kronor.

Det för år 1919 av Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget understiger

med 350,000 kronor det belopp, som ursprungligen beräknades under

samma år bliva erforderligt för banbyggnaden. Järnvägsstyrelsen hade ock

hemställt om anvisande för ändamålet av 3,350,000 kronor. Emellertid

har i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag å 1918 års tilläggsstat

äskats ett anslag för dubbelspårsbyggnaden av 500,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fortsättande av arbetena

med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Örebro över Hallsberg

till Laxå för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 2,350,000 kronor.

31:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 30 därom framlagda

förslag har riksdagen för fortsättande av arbetet med anläggande av

ytterligare ett järnvägsspår mellan Aneby och Sandsjö för år 1919 anvisat

ett reservationsanslag av 902,700 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har underpunkt 31 föreslagit riksdagen att för

påbörjande av arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

från Tranås till Aneby och från Sandsjö till Sävsjö, varför kostnaden i

sin helhet med tillämpande av år 1915 rådande arbets- och materialpriser

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 434.

beräknats till 5,558,300 kronor, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av 1,520,000 kronor.

I proposition till 1916 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t riksdagen

att besluta anläggande av ytterligare ett järnvägsspår mellan Tranås

och Sävsjö. Riksdagen fann väl, att för anordnande av dubbelspår å

hela denna statsbanesträcka talade enahanda skäl, vilka föranledde 1914

års riksdag att besluta utläggandet av ytterligare ett järnvägsspår mellan

Norrköping och Mjölby, men ansåg dock, med hänsyn till angelägenheten

därav att man under dåvarande ovissa ekonomiska situation ej

mer än nödigt bunde sig för framtida utgifter, att beslutet rörande

dubbelspårsutbyggnaden borde begränsas till bansträckan Aneby —Sandsjö,

till vilken handel olägenheterna av saknaden av dubbelspår framför

allt hänförde sig.

Då dubbelspårsanläggningen Aneby—Sandsjö beräknas bliva färdig

under år 1919, torde ej längre böra anstå med beslut om dubbelspårsbyggnadens

fortsättande å ömse sidor om sagda sträcka.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för påbörjande av arbetena

med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår från Tranås till

Aneby och från Sandsjö till Sävsjö, varför kostnaden i sin helhet med

tillämpande av år 1915 rådande arbets- och materialpriser beräknats till

5,558,300 kronor, för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,520,000

kronor.

33:o) I punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

påbörjande av arbetena med anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Ballingslöv och Hässleholm, varför kostnaden i sin helhet beräknats

till 1,340,000 kronor, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Med hänsyn till de fördelar ur tågexpedieringssynpunkt, som skulle

vinnas, därest tågmöten kunde förläggas jämväl till linjen närmast norr

om Hässleholms starkt trafikerade station, har riksdagen ansett sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning.

Riksdagen har alltså för påbörjande av arbetena med anläggande av

ytterligare ett järnvägsspår mellan Ballingslöv och Hässleholm, varför

kostnaden i sin helhet beräknats till 1,340,000 kronor, för år 1919 anvisat

ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

34:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 33 framlagda

förslag bar riksdagen för fortsättande av arbetet med omläggning av

statsbanelinjen Lindome—Anneberg för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 600,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 434.

35:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen för fortsättande av arbetet med ombyggnad av

Bohusbanans viadukt över Säveån för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 472,000 kronor.

36:o) 1 punkt 35 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

ombyggnad av bron över Norsälven å linjen Laxå—Charlottenberg, varför

kostnaden av anslagsmedel beräknats uppgå till 900,000 kronor, för år

1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

Då den nu förefintliga bron över Norsälven är svag redan i förhållande

till den nuvarande trafiken och ej tillåter framförande av större

tåg med de moderna, kolbesparande lokomotivtyperna, synes den föreslagna

ombyggnaden böra komma till stånd. Utöver nu förevarande

anslagsbelopp har Eders Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat

för år 1918 äskat ett anslag av 200,000 kronor.

Riksdagen har för ombyggnad av bron över Norsälven å linjen

Laxå—Charlottenberg, varför kostnaden av anslagsmedel beräknats uppgå

till 900,000 kronor, för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 300,000

kronor.

37:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen för fullbordande av arbetet med utförande av en broförbindelse

över Dalälven vid Mora för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 250,000 kronor.

38:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 37 gjorda framställning

har riksdagen till fullbordande av arbetena med ombyggnad

av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö för år 1919 anvisat

ett reservationsanslag av 630,000 kronor.

39:o) Uti punkt 38 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

fortsättande av arbetet med uppförande av plåtslagarverkstad med smedja

vid Notviken för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 537,000 kronor.

Enligt utredningen i ärendet skulle på grund av de inträdda prisstegringarna

kostnaden för ifrågavarande verkstadsanläggning komma

att med 267,000 kronor överstiga vad som ursprungligen .beräknats.

På grund härav har anslaget för år 1919 föreslagits till 537,000 kronor

i stället för tidigare avsedda 400,000 kronor, varjämte tilläggsanslag för

1918 upptagits med 88,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fortsättande av arbetet med

uppförande av plåtslagarverkstad med smedja vid Notviken för år 1919

anvisat ett reservationsanslag av 537,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 434.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 39 föreslagit riksdagen att för

utförande av anläggningar vid huvudverkstäderna i Örebro, Östersund—- Bollnäs och Notviken—Boden för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av 127,500 kronor.

Av utredningen i ärendet inhämtas, att förevarande anslag är avsett

dels för utläggning av ett last- och uppställningsspår vid centralverkstaden

i Örebro samt av uppställningsspår för reparationsvagnar vid

verkstaden i Östersund, dels -ock för förbättring och utvidgning av ångcentralen

i Boden. Riksdagen, som icke haft något att erinra mot ifrågavarande

framställning, har för spåranläggningar m. m. vid huvudverkstäderna

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 127,500 kronor.

41:o) I punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

utförande av sanitära anläggningar vid huvudverkstäderna för år 1919

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har järnvägsstyrelsen anhållit

om anvisande för ifrågavarande ändamål av ett anslag å 150,000

kronor, vilket belopp departementschefen med hänsyn till den rådande

ekonomiska situationen emellertid ansett böra reduceras med 50,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för utförande av sanitära anläggningar

vid huvudverkstäderna för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

42:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 41 föreslagit riksdagen att för

fortsättande av arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation vid

Örebro för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 275,000 kronor.

För påbörjande av arbetet med uppförandet av ny lokomotivstation

i Örebro, varför kostnaden av anslagsmedel ursprungligen beräknades uppgå

till 500,000 kronor, beviljade 1917 års riksdag för år 1918 ett anslag

av 175,000 kronor. På grund av ökade arbets- och materialpris

beräknas numera, trots vidtagna förenklingar i konstruktionen, ytterligare

anslagsmedel erfordras till ett belopp av 575,000 kronor. Av sistnämnda

belopp har Eders Kungl. Maj:t äskat 75,000 kronor å tilläggstat för år 1918

samt 275,000 kronor för år 1919. Återstående 225,000 kronor äro avsedda

att anvisas för år 1920. Då den upprättade planen för anläggningen

synes böra fullföljas, har riksdagen för fortsättande av arbetet

med uppförandet av en ny lokomotivstation vid Örebro för år 1919 anvisat

ett reservationsanslag av 275,000 kronor.

43:o) Under punkt 42 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för påbörjande av arbetet med uppförandet av en ny lokomotivstation vid

Järna för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 230,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 434.

Av utredningen i ärendet framgår, att kostnaden för ifrågavarande

anläggning beräknats till 280,000 kronor, varav 50,000 kronor äskats av

1918 års tilläggsstat. Riksdagen, vars vedorbörande utskott förvissat sig

om att de föreslagna lokomotivstallarna utan olägenhet kunna användas

jämväl efter en eventuell elektrifiering av ifrågavarande banlinjer, har

för uppförande av eu ny lokomotivstation vid Järna för år 1919 anvisat

ett reservationsanslag av 230,000 kronor.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för påbörjande

av arbetet med uppförande aven ny lokomotivstation vid Charlottenberg,

varför kostnaden i sin helhet av anslagsmedel beräknats till 360,000

kronor, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Den nuvarande lokomotivstationen vid Charlottenberg kan icke mottaga

lokomotiv av de nyare typer, som äro avsedda att komma till användning

efter höjandet av trafikkapaciteten å linjen Laxå—Charlottenberg.

För ett snart utförande av ny lokomotivstation talar det skälet,

att genom vidtagande av moderna anordningar vid densamma avsevärda

besparingar i driften kunna vinnas.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för påbörjande av arbetet

med uppförande av en ny lokomotivstation vid Charlottenberg, varför

kostnaden i sin helhet av anslagsmedel beräknats till 360,000 kronor,

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 44 föreslagit riksdagen att för

uppförandet av nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare för år 1919

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 290,000 kronor.

Riksdagen, som funnit tillräckliga skäl vara anförda för ifrågavarande''

anläggning, har för uppförandet av nya lokomotivstallar vid Kiruna

och Gällivare för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 290,000

kronor.

46:o) I punkt 45 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens behov vid

Krylbo för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

Såsom inhämtas av statsrådsprotokollet beräknas numera. kostnaden

för ifrågavarande arbeten sammanlagt komma att uppgå till 575,000

kronor mot vid 1917 års riksdag beräknade 415,000 kronor. Då för

ändamålet av nämnda års riksdag beviljats ett anslag av 290,000 kronor

samt Eders Kungl. Maj it a tilläggsstat för 1918 äskat 85,000 kronor,

skulle med det för 1919 begärda anslaget anläggningen kunna fullbordas.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 160 käft. (Nr 434.) 3

2630 1 8

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 434.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fullbordande av arbetet med

uppförande av ny lokomotivstation vid Krylbo för år 1919 anvisat ett

reservationsanslag av 200,000 kronor.

47:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 4G föreslagit riksdagen att för

utförande av tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa lokomotivstationer

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 449,000 kronor.

Ifrågavarande anslag är avsett dels för mindre tillbyggnader av

lokomotivstallarna i Laxå, Söderhamn, Långsele och Vännäs, dels för

tillbyggnad av den nya lokomotivstationen i Mjölby, dels ock för anordningar

för förbättrad driftsekonomi vid en del äldre lokomotivstationer.

Riksdagen har för utförande av tillbyggnad av och diverse anläggningar

vid vissa lokomotivstationer för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 449,000 kronor.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreSlagit riksdagen att till utförande

av arbeten vid driftverkstäder för år 1919 anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av 75,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till utförande av anläggningar

vid driftverkstäder för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 75,000

kronor.

49:o) I punkt 48 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

husbyggnader för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,268,900

kronor, därav 1,148,900 kronor att utgå av lånemedel.

I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen måtte

för husbyggnader vid statens järnvägar anslå följande belopp nämligen:

för boställshus...................................................................

)) manskaps- och överliggningshus..........................

» stationshusbyggnader ................................................

)) godsmagasinsbyggnader...........................................

» beredande av tvårumslägenheter åt den lägst

avlönade tjänstemannagruppen av den ordinarie

statsbanepersonalen....................................

» anordnande av tvättstugor till vissa boställs
h

a vare.......................................................................

» övriga husbyggnader ................................................

kronor 2,489,700: —

» 379,800: —

» 467,500: —

» 191,200: —

» 70,000: —

» 50,000: —

»_213,500: —

Summa kronor 3,861,700: —

samt att av detta sistnämnda summabelopp 2,000,000 kronor måtte upptagas

å tilläggsstat för år 1918 för att redan under år 1918 kunna

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 434.

19

göras tillgängliga, ävensom att resten 1,861,700 kronor måtte anvisas

såsom reservationsanslag för år 1919.

Järnvägsstyrelsen kar gjort framställning om anvisande för husbyggnader

av ett belopp å sammanlagt 4,445,900 kronor, varav 2,000,000

kronor att tagas i anspråk under år 1918. I avseende å sistnämnda post

har Eders Kungl. Maj:t ej vidtagit någon ändring. Nedsättningen i det

sammanlagda anslagsbeloppet för åren 1918 och 1919 hänför sig förutom

till boställshus, för vilka Eders Kungl. Maj:t upptagit ett belopp av

1,896,900 kronor, till manskaps- och överliggningshus, stationshusbyggnader

samt gruppen »övriga husbyggnader». Berörda motion innebär,

att anslagsbeloppet för boställshus skulle höjas till det av järnvägsstyrelsen

föreslagna beloppet, men ifrågasätter i övrigt icke någon ändring

i Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för husbyggnader för år 1919

anvisat ett reservationsanslag av 1,861,700 kronor.

50:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 49 framlagda

förslag har riksdagen för anordnande av skenfria vägkorsningar

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

51:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 50 föreslagit riksdagen att för

anordningar för beredande av ökad upplagsplats för stenkol vid importhamnar

och å bränslestationer samt förbättrad kolemottagning i importhamnarna

för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 125,000 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att förevarande anslag är avsett

för utförande av förstärkningsarbeten å kajerna i Stugsund och Sundsvall

i och för uppställning av kollossningskranar.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för anordningar för beredande

av ökad upplagsplats för stenkol vid importhamnar och å bränslestationer

samt förbättrad kolemottagning i importhamnarna för år 1919 anvisat

ett reservationsanslag av 125,000 kronor.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för anläggande

av telegraf- och sektionstelefonledningar samt för utförande

av kabelarbeten för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 440,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål anvisades av 1917 års riksdag ett anslagsbelopp

av 638,000 kronor. På grund av de inträdda ytterligare prisstegringarna

å de materialier, som erfordras för förevarande anläggningar,

torde, även med hänsyn tagen till det å tilläggsstat för år 1918

äskade anslaget för ändamålet å 200,000 kronor, icke kunna göras någon

nedsättning i det av Eders Kungl. Maj:t nu begärda anslaget.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 434.

Riksdagen har fördenskull för anläggande av telegraf- och sektionstelefonledningar

samt för utförande av kabelarbeten för år 1919 anvisat

ett reservationsanslag av 440,000 kronor.

53:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda förslag

har riksdagen för utförande av elektriska belysningsanläggningar för år

1919 anvisat ett reservationsanslag av 154,000 kronor.

54:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för utförande

av växel- och signalsäkerhetsanläggningar för år 1919 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

För växel- och signalsäkerhetsanläggningar har för åren 1917 och

1918 anvisats respektive 800,000 och 1,000,000 kronor. Av innevarande

riksdag äskas för ändamålet sammanlagt 1,500,000 kronor, varav 500,000

kronor å tilläggsstat för år 1918. Med hänsyn till trafiksäkerhetens

krav torde emellertid någon reducering av Eders Kungl. Maj:ts äskanden

icke böra ske.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för utförande av växeloch

signalsäkerhetsanläggningar för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

55:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 54 framställda

förslag har riksdagen för fortsättande av arbetena med elektrifiering

av statsbanelinjen Kiruna—Svartön för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 1,000,000 kronor.

56:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 55 föreslagit riksdagen att för utförande

av vissa arbeten å bandelen Kristinehamn—Mora för ökande av

dess trafikkapacitet för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 400,000 kronor.

Redan vid avgivandet av förslag om statsinköp av Mora—Vänerns

järnväg år 1916 framlade järnvägsstyrelsen tvenne alternativa planer för

höjande av trafikförmågan å ifrågavarande bandel. Någon bestämd

ståndpunkt till dessa planer intogs emellertid icke vare sig av Eders

Kungl. Maj:t eller riksdagen. Det nu framlagda förslaget åsyftar dels förstärkande

av spåröverbyggnaden genom ökning av slipersantalet samt

utbytande och förstärkande av broöverbyggnaderna, vilka arbeten äro

avsedda att utföras med till järnvägsstyrelsens disposition stående medel,

dels ock utvidgning av bangårdarna, förbättring av kol- och vattenstationer

samt telefon- och telegrafväsendet ävensom uppförande av en

del boställshus och stationsbyggnader. Kostnaderna för de arbeten, som

äro avsedda att utföras med anslagsmedel, hava beräknats till sammanlagt

1,310,000 kronor, varav 800,000 kronor äskats å tilläggsstat för

år 1918.

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘21

Riksdagens skrivelse Nr 4.14.

Mot förevarande förslag, som bl. a. skulle möjliggöra ett avlastande

av trafiken å den hårt ansträngda bandelen Bollnäs Krylbo genom dess

överförande å linjerna Bollnäs—Mora—Kristinehamn och som skulle

medföra avsevärda driftkostnadsbesparingar genom användande av moderna

lokomotivtyper, har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för utförande av vissa

arbeten för ökande av trafikkapaciteten å bandelen Kristinehamn Mora

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

o7:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 56 framlagda

förslag har riksdagen för fortsättande av arbetet med ordnande

av brandväsendet vid statens järnvägar för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

58:o) I punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom

dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten för år 1919 anvisa,

att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

För åren 1916—1918 har för nu ifrågavarande ändamål anvisats

respektive 650,000 kronor, 800,000 kronor och 1,000,000 kronor. _ Utöver

det å 1919 års stat begärda anslaget har Eders Kungl. Maj:t av innevarande

riksdag å tilläggsstat för år 1918 äskat ett anslag för ändamålet

av 250,000 kronor. Såsom förklaring till stegringen i anslagsäskandena

har järnvägsstyrelsen framhållit dels de jämsides med trafikens ut veckling

framkommande ökade kraven på medel för hastigt påkommande

behov, vilka med trafikökningen med varje år bliva allt större och i

regel äro av den natur, att de icke kunna uppskjutas, dels penningvärdets

fall. På grund av dessa omständigheter har riksdagen icke haft

något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.

Järnvägsstyrelsen har hemställt, att ifrågavarande anslag hädanefter

må anlitas för utförande av sådana mindre nybyggnadsarbeten, varför

kostnaderna belöpa sig till högst 15,000 kronor mot förut stadga e

10,000 kronor. Häremot har departementschefen, med hänsyn till de

ökade arbets- och materialpriserna, ej funnit anledning till erinran. Riksdagen

delar ock denna departementschefens uppfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

såsom dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten för

år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 58 föreslagit riksdagen

att till täckande av brist, som uppkommit å vissa till^utförande av nya

bvggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar beviljade

anslag, för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 1,400,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-- Riksdagens skrivelse Nr 434.

Beträffande det förhållandet att arbeten, för vilka av 1913_1915

års riksdagar beviljats medel, ännu ej färdigställts och i vissa fall ej ens

påbörjats, har riksdagens vederbörande utskott inhämtat, att den allmänna

anledningen härtill varit, att i och med de förhållanden, som inträdde

med krigsutbrottet och som medförde alltjämt stegrade materialpriser,

till en början hos järnvägsstyrelsen uppstod viss tvekan, huruvida

ursprungligen tänkt material i vissa konstruktioner borde bibehållas

eller ersättas med andra, som vid tidpunkten ifråga visade sig pris•

^''raV följande utrednings- och konstruktionsarbeten hava

n?e, örf viss tidsutdrägt, varjämte även svårigheten att anskaffa materiell

haft inflytande å arbetenas fördröjande.

„ ^ed anledning av vad riksdagens vederbörande utskott erfarit angaende

orsakerna i övrigt till att vissa anläggningar ännu ej färdigställts,

vill riksdagen framhålla, att innan krav om anslag föreläggas

riksdagen, frågorna så vitt möjligt böra vara så beredda, att ej anläggningarnas

påbörjande behöver uppskjutas på grund av nödvändigheten

av att fullständiga utredningsarbetet. Under de på senare år rådande

konjunkturerna har givetvis av sådan anledning uppkommet dröjsmål med

byggnadsarbetenas igångsättande bidragit till, att kostnaderna kommit

att överstiga vad som ursprungligen beräknats.

Järnvägsstyrelsen har hemställt, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att för täckande av den å samtliga nu ifrågavarande anslag uppkomna

bristen för år 1919 anvisa ett anslag å 4,281,000 kronor, med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis redan 1918 av tillgängliga medel

utanordna 2,500,000 kronor. Departementschefen har emellertid funnit

överskridandena vara av den omfattning, att bristens ersättande lämpligen

borde fördelas på 3 år, samt ansett, att av behövliga tilläggsanslag

1,400,000 kronor borde anvisas å tilläggsstat för 1918 och 1,400 000

kronor äskas för år 1919.

\id det förhållandet att med en del av ifrågavarande arbetens utförande

torde komma att något anstå, har riksdagen ej haft något att erima

mot den av departementschefen förordade uppdelningen av tillläggsanslagen

ifråga.

Då för åtgärder till förhindrande av störningar i svagströmsledningar

vid riksgränsbanan särskilt anslag beviljades av 1917 års riksdag, synes

ör den del av bristen, som hänför sig till detta anslag, särskilt tilläggsanslag

böra uppföras å 1919 års stat.

. Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels till täckande av

brist,. som uppkommit å vissa till utförande av nya byggnader och anläggningar

vid statens trafikerade järnvägar beviljade anslag, för år

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 4H4.

23

1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,325,000 kronor, dels till täckande

av brist, som uppkommit å det av 1917 års riksdag för vidtagande av

åtgärder för undvikande av störningar i svagströmsledningar vid bandelen

Kiruna—Riksgränsen beviljade anslaget, för år 1919 anvisat ett

reservationsanslag av 75,000 kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 59 föreslagit riksdagen att till

fortsättning av statsbanan Sveg—Brunfio för år 1919 anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av 1,073,000 kronor.

Ifrågavarande anslagsäskande innebär ett överskridande av de ursprungliga

kostnadsberäkningarna med 123,000 kronor. Denna merkostnad

har sin grund i beslutet om banans framdragande mellan Sveg och

Asarne enligt den s. k. Tvärhoanlinjen. Beträffande de ytterligare kostnader

för banbygget, som äro att förvänta på grund av stegringar i

material- och arbetspriserna, hava några beräkningar ännu icke framlagts.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att handelskamrarna i Stockholm

och Gävle samt Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare

gjort framställning om, att en forcering av banbygget mellan Sveg och

Asarne måtte vidtagas, varvid ifrågasatts, att arbetena skulle bedrivas

i den omfattning, att bandelen kunde vara fullbordad under förra hälften

av år 1918. Såsom huvudsakligt skäl för denna hemställan hava handelskamrarna

anfört, att härmed skulle tidigare vinnas en andra linje

upp till mellersta Norrland, varigenom skulle möjliggöras en avlastning

av den tungt belastade bandelen Krylbo—Bräcke ävensom lättnad överhuvud

i trafiken på mellersta Norrland och på Trondhjem.

Järnvägsstyrelsen, som, med hänsyn såväl till de högst avsevärda

kostnadsökningar en forcering av banbygget, även i mindre omfattning,

skulle medföra som till svårigheterna att anskaffa byggnadsmaterial och

arbetskraft, icke kunnat tillstyrka den gjorda framställningen, har med

styrka betonat angelägenheten av, att banbyggnaden mellan Sveg och

Brunfio trots alla därmed förknippade svårigheter bedrives åtminstone i

överensstämmelse med de planer, som därför tidigare uppgjort, eller så,

att den återstående bansträckan Sveg—Asarne kan vara färdig att öppnas

för trafik under senare delen av år 1919.

Ehuru livligt behjärtande det utav handelskamrarna framförda önskemålet

rörande arbetets forcering, har departementschefen, på de skäl järnvägsstyrelsen

häremot anfört, icke funnit sig kunna tillstyrka åtgärder i

dylik riktning. Då riksdagen delar denna departementschefens uppfattning,

har riksdagen emellertid i anslutning till järnvägsstyrelsens nyss

återgivna uttalande velat framhålla önskvärdheten därav, att bandelen

Sveg—Asarne kan öppnas för trafik under år 1919.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 434.

Riksdagen har till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo för år

1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,073,000 kronor.

61:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom i punkt 60 framställda

förslag har riksdagen till fortsättande av statsbanan Sveg—Hede

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

62:o) Under punkt 61 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare för år

1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 3,900,000

kronor.

Enligt den plan för nya statsbanebyggnader i Norrland, vilken framlades

för nästlidet års riksdag skulle inlandsbanan mellan Volgsjön och

Gällivare bliva färdig år 1924. Med de jämkningar, som betingats av

riksdagens beslut att framdraga banan över Kasker i stället för såsom

i byggnadsplanen förutsattes, över Avaviken, skulle utöver de för åren

1917 och 1918 beviljade anslagen om respektive 3,500,000 kronor och

4,000,000 kronor erfordras ytterligare 22,650,000 kronor att fördelas på

åren 1919—1924 med respektive 4,500,000 kronor för ett vart av åren

1919—1922, 4,200,000 kronor för år 1923 och 450,000 kronor för år

1924. Dessa belopp voro emellertid beräknade efter de före kristidens

början år 1914 rådande arbets- och materialpriser. Med den oerhörda

stegring av nämnda priser, som sedan dess ägt rum, erfordras, enligt

vad av järnvägsstyrelsen verkställd utredning visar, för arbetenas bedrivande

enligt den ursprungliga planen för år 1919 ett anslag å ej

mindre än 11,750,000 kronor, därav 4,150,000 kronor belöpa å de arbeten,

som beräknats skola utföras med de för åren 1917 och 1918 beviljade

anslagen. Av sistnämnda belopp skulle enligt styrelsens förslag

3,500,000 kronor böra utgå redan under år 1918.

Departementschefen har, under uttalande, att det är särdeles önskvärt,

att inlandsbanan blir färdig inom den tid som förut ifrågasatts,

med hänsyn till den nuvarande finansiella situationen och de stora anspråk,

som i övrigt ställas på statskassan för statens järnvägars räkning,

funnit sig nödgad föreslå en nedsättning av järnvägsstyrelsens anslagsäskande

till 5,900,000 kronor, varav 2,000,000 kronor äskats å tilläggsstat

för år 1918.

Riksdagen har till fortsättning av inlandsbanan mellan Volgsjön och

Gällivare för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 3,900,000 kronor.

63:o) I punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för fortsättande av arbetena å statsbanan Forsmo—Hoting för år 1919

anvisa att utgå av lånemedel ett reservationsanslag av 1,950,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 434.

25

Enligt utredningen i ärendet har järnvägsstyrelsen beräknat, att för

fullgörande av den förut uppgjorda byggnadsplanen för banan skulle,

med hänsyn till de nu gällande priserna, det för år 1918 beviljade anslaget

1,000,000 kronor behöva höjas med 500,000 kronor och det för

år 1919 avsedda anslaget 1,300,000 kronor böra ökas med 050,000 kronor.

I enlighet med järnvägsstyrelsens förslag har nämnda belopp 500,000

kronor av Eders Kungl. Maj:t äskats å tilläggsstat för år 1918.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fortsättande av arbetena å

statsbanan Eorsmo—kloting för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av

1,950,000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för påbörjande

av statsbanan Hällnäs—Stensele för år 1919 anvisa, att utgå

av lånemedel, ett reservationsanslag av 375,000 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, erfordras för arbetenas bedrivande

å banan Hällnäs—Stensele under år 1919 ett 50 % högre anslag

än tidigare, med utgångspunkt från de under år 1914 rådande arbetsoch

materialpriser, beräknats.

Riksdagen har för påbörjande av statsbanan Hällnäs—Stensele för

år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 375,000 kronor.

65:o) I punkten 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

påbörjande av arbetena å statsbanan Umeå—Holm&und jämte förbindelsespår

till en blivande hamn utanför Holmsund dels medgiva överförande

från Vännäs—Umeå järnvägsbyggnad till nu ifrågavarande banbyggnad

av 85,000 kronor, dels ock för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av 185,000 kronor.

Jämväl för nu ifrågavarande handel beräknas numera arbetenas bedrivande

enligt 1917 års byggnadsplan medföra en merkostnad av 50 %

av det ursprungligen för år 1919 beräknade anslagsbeloppet, 180,000

kronor, eller sålunda 90,000 kronor. Då å de av riksdagen beviljade

anslagsmedel för banbyggnaden Vännäs—Umeå förefinnes ett överskott

å 85,000 kronor, som föreslagits skola tagas i anspråk för nu ifrågavarande

bana, skulle emellertid anslaget för år 1919 ej behöva ökas med

mera än 5,000 kronor utöver det i 1917 års plan upptagna beloppet.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för påbörjande av arbetena å

statsbanan Umeå—Holmsund jämte förbindelsespår till en blivande hamn

utanför Holmsund dels medgivit överförande från Vännäs—Umeå järnvägsbyggnad

till nu ifrågavarande banbyggnad av 85,000 kronor; dels

ock för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 185,000 kronor.

66:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 65 föreslagit riksdagen dels medgiva,

att till täckande av uppkommen brist, 70,000 kronor, i de till utBihang

till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 160 höft. (Nr 434.) 4

2680 18

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 434.

förande av statsbanan Dagarn—Hultebo beviljade anslag må till samma

anslag överföras från anslaget till statsbanan Morjärv—Lappträsk 42,000

kronor och från anslaget till statsbanan Östersund—Ulriksfors 28,000

kronor; dels ock, under förbehåll att ytterligare erforderlig mark kostnadsfritt

upplåtes samt att Ljusne—Voxna aktiebolag bidrager med ett belopp

av 3,000 kronor, för anordnande av trafikplats med mera å statsbanan

Dagarn—Hultebo för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

av 52,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om sättet för täckande av den

brist om 70,000 kronor, som på grund av de ökade arbets- och materialprisen

uppstått vid ifrågavarande banas anläggning, vartill av 1914 års

senare riksdag anvisats ett anslag av 435,000 kronor, har riksdagen icke

haft något att erinra. Vad den ifrågasatta hållplatsen angår, skulle densamma

medföra avsevärda fördelar såväl för domänstyrelsen vid förvaltningen

av statens kring banan belägna skogar som ock för ortsbefolkningen,

vadan riksdagen funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag

jämväl i denna del.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels medgivit, att till

täckande av uppkommen brist, 70,000 kronor, i de för utförande av statsbanan

Dagarn—Hultebo beviljade anslag må till samma anslag överföras

från anslaget till statsbanan Morjärv—Lappträsk 42,000 kronor och från

anslaget till statsbanan Östersund—Ulriksfors 28,000 kronor; dels ock

under förbehåll att ytterligare erforderlig mark kostnadsfritt upplåtes samt

att Ljusne—Voxna aktiebolag bidrager med ett belopp av 3,000 kronor,

för anordnande av trafikplats med mera å statsbanan Dagarn—Hultebo

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 52,000 kronor.

67:o) I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kunde komma att avlåtas

angående förvärvande för svenska statens räkning av Orsa—Svegs

järnväg, för ändamålet beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag

för år 1919 av 1,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 8 mars 1918 avlåten

proposition, nr 149, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att dels, med godkännande av de i statsrådsprotokollet

angivna huvudgrunder för förvärvande för svenska statens

räkning av Orsa—Härjedalens järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen

Orsa—Sveg, för inköp av nämnda järnväg under utgifter för kapitalökning

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 7,649,400 kronor,

därav 720,100 kronor att utgå av lånemedel; dels ock, under förutsätt
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

llihsdagens skrivelse Nr 4.14.

ning av bifall till vad sålunda föreslagits, besluta, att i 1911) åi''8 riksstat

de bland inkomsterna under rubriken i anspråk tågna kapitaltillgångar

från allmänna järnvägslånef onden upptagna medel skola höjas

med 6,929,300 kronor.

Då riksdagen år 1916 fattade beslut om statsinlösen av Mora—

Vänerns järnväg, utgick riksdagen från att de i enskild ägo befintliga

bandelar, som förbunde nämnda järnväg och inlandsbanans sydliga del,

framdeles skulle förvärvas för statens räkning. Sedan bandelen Mora

Noret—Orsa numera med ingången av år 1918 införlivats i statsbanenätet,

återstår för sammanbindning med inlandsbanan endast den norr

om sistberörda handel belägna, till statsinköp nu föreslagna järnvägen

Orsa—Sveg.

Vad angår den preliminärt överenskomna köpeskillingen för järnvägen

ifråga, har denna beräknats efter samma grunder, som tillämpats

i avseende å förvärvet av bandelen Mora Noret—Orsa. Vid sådant

förhållande och då i övrigt intet synes vara att erinra mot de föreslagna

grunderna för inköpet, har riksdagen ansett sig böra bifalla detsamma.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels med godkännande

av i statsrådsprotokollet över civilärenden den 8 mars 1918 ‘angivna

huvudgrunder för förvärvande för svenska statens räkning av Orsa

Härjedalens järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen Orsa—Sveg, för inköp

av nämnda järnväg under titel »utgifter för kapitalökning» för år

1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 7,649,400 kronor; dels ock beslutat,

att i 1919 års riksstat de bland inkomsterna under rubriken i anspråk

tagna kapitaltillgångar från allmänna järnvägslånefonden upptagna

medel skola höjas med 6,929,300 kronor.

68:o) I punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

inköp av mark, som erfordras för utvidgning av vissa järnvägsstationer och

för blivande dubbelspåranordningar, för år 1919 anvisa, att utgå av

lånemedel, ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Av utredningen i ärendet inhämtas, att järnvägsstyrelsen hemställt

om ett anslag för ifrågavarande ändamål av 1,000,000 kronor, varav

500,000 kronor i förskott för år 1918. De av Eders Kungl. Maj:t sammanlagt

äskade anslagen 800,000 kronor, varav 400,000 kronor uppförts

å tilläggsstat för år 1918, uppgå till samma belopp, som för ändamålet

uppförts å 1918 års riksstat.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för inköp av mark, som erfordras

för utvidning av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbel
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens skrivelse Nr 434.

spåranordningar, för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 400,000

kronor.

69:o) Eders Kungl. Maj:t kar föreslagit riksdagen att till anskaffande

av rullande materiell vid statens järnvägar för år 1919 anvisa, att utgå

av lånemedel, ett reservationsanslag av 15,100,000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har ansett, att anskaffningen av rullande materiel

under år 1919 borde — inberäknat den materiel, som är avsedd att ersätta

försliten sådan — omfatta 29 ånglokomotiv, 5 elektriska lokomotiv, 153

person-, post- och resgodsvagnar, 1,000 godsvagnar samt 135 malmvagnar.

Kostnaden för denna materiel bar beräknats till 23,000,000 kronor, varvid

förutsatts ungefär samma priser, som vid senaste beställning i börj an

av år 1917. Av berörda belopp bar järnvägsstyrelsen beräknat kunna

disponera 6,000,000 kronor från statens järnvägars förnyelsefond. Utöver

de 17,000,000 kronor, som alltså skulle behöva utgå av anslagsmedel

bar järnvägsstyrelsen gjort framställning om anvisande av ett till—

läggssanslag å 100,000 kronor för anskaffning av de fyra elektriska malrntågslokomotiv,

för vilka riksdagen åren 1913 och 1914 beviljat sammanlagt

600,000 kronor samt 1916 års riksdag anvisat ett tilläggsanslag

å 240,000 kronor. Behovet av det ytterligare tilläggsanslaget är betingat

därav, att kristiden omöjliggjort leverans i beräknad tid av åtskilliga

till lokomotiven erforderliga delar, vilket medfört, att kostnaden

för lokomotivens färdigställande blivit betydligt ökad genom den prisstegring,

som under den sålunda förlängda byggnadstiden alltjämt pågått.

Mot järnvägsstyrelsens sistnämnda förslag har departementschefen

icke haft något att erinra. Vad åter angår det för nyanskaffning av

materiel begärda beloppet bar departementschefen funnit sig nödgad

att med hänsyn till statsbudgetens ställning förorda en nedsättning- till

15,000,000 kronor. 6

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat äro de priser

å rullande materiel, med vilka man för närvarande måste räkna, avsevärt

högre än de, som legat till grund för järnvägsstyrelsens anslagsberäkning.

. Riksdagen vill emellertid uttala den förhoppningen, att med beställningen

av ifrågavarande materiel skall kunna åtminstone i viss utsträckning

anstå, till dess gynsammare prisförhållanden inträda.

Riksdagen har till anskaffande av rullande materiel vid statens

järnvägar för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 15,100,000

kronor.

70:o) I punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

år 1919 anvisa dels för nya inventarier vid statens järnvägar ett reser
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 434.

29

vationsanslag av 2,100,000 kronor dels ock för ökat förlag vid samma

järnvägar ett förslagsanslag, högst 3,000,000 kronor.

Av det anslag, som äskats för nya inventarier, avses tillhopa

900.000 kronor för inköp av en del större och dyrbarare maskiner vid

verkstäderna och för kolemottagning vid importhamnarna, vilka maskiner

till största delen beräknats kunna anskaffas med anlitande av tidigare

för ändamålet anvisade anslag, men på grund av de oerhörda prisstegringarna

ej kunnat erhållas för de sålunda beviljade medlen.

Återstående summan, 1,200,000 kronor eller samma belopp, som nästlidet

år beviljats för nya inventarier, skulle användas för den löpande inventarieanskaffningen.

Mot förevarande förslag har riksdagen ej funnit

anledning till erinran.

Beträffande frågan om anslag till ökat förlag har departementschefen

anfört, att de senaste årens erfarenhet visat, att den sparsamhet,

som iakttagits vid tillgodoseendet av statens järnvägars behov av förlagskapital,

icke medfört någon fördel ur statsfinansiell synpunkt. Då

nämligen detta behov ovillkorligen måst tillgodoses, har järnvägsstyrelsen

nödgats bereda sig rörelsekapital dels genom användande av för andra

ändamål än ökning av förlaget beviljade anslagsmedel, dels ock därigenom,

att trafiköverskottsmedel, som bort redovisas efter månadsboksluten,

en längre tid innehållits. Uppenbart bliva, yttrar departementschefen,

genom dylika förfaringssätt statsjärnvägarnas anspråk på statskassan

lika stora, som om ett tillräckligt kassaförlag anslagits.

Det synes riksdagen i likhet med departementschefen, att en avveckling

av förskotts väsendet jämväl på nu ifrågavarande område bör

äga rum; och har riksdagen fördenskull icke funnit sig böra vidtaga

någon nedsättning vare sig i det anslag för ökat förlag vid statens

järnvägar, som äskats å 1919 års riksstat, eller i det anslagsbelopp för

samma ändamål av 11,000,000 kronor, som Eders Kungl. Maj:t föreslagit

skola uppföras å tilläggsstaten för år 1918.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för år 1919 anvisat dels

för njm inventarier vid statens järnvägar ett reservationsanslag av

2.100.000 kronor; dels och för ökat förlag vid samma järnvägar ett förslagsanslag,

högst, 3,000,000 kronor.

D. Statens vattenfallsverk.

7 Ro) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 70 beträffande statens vattenfallsverk

föreslagit riksdagen att för fortsättande av arbetena med Söder
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 434.

tälje kanals ombyggnad för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett

reservationsanslag av 1,700,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande anslagsäskande står i överensstämmelse

med den år 1916 upprättade planen för kanalombyggnadens genomförande.

Emellertid har vattenfallsstyrelsen hemställt om anvisande för

år 1919 av 2,400,000 kronor, därav 400,000 kronor redan under år

1918 skulle tagas i anspråk för att bereda fyllnad i sistnämnda års

anslag för ändamålet. För år 1918 har nämligen av 1917 års riksdag i

enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag anvisats ett anslag

av 600,000, medan vattenfallsstyrelsen ansett ett anslag av 1,000,000

kronor vara erforderligt.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott från vattenfallsstyrelsen

inhämtat, skulle det för arbetenas planmässiga bedrivande vara av stor

betydelse, om av det utav Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet för

år 1919 berörda 400,000 kronor kunde göras tillgängliga redan under år

1918. Vid sådant förhållande har riksdagen ansett, att sistnämnda belopp

bör uppföras å tilläggsstat för år 1918 och anslaget för år 1919

alltså nedsättas till 1,300,000 kronor.

Riksdagen, som i särskild skrivelse anmäler sitt beslut om uppförande

å 1918 års tilläggsstat av anslag för ändamålet, får alltså härmed anmäla, att

riksdagen för fortsättande av arbetena med Södertälje kanals ombyggnad

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,300,000 kronor.

72:o) I punkt 71 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

fullbordande av en tredje utbyggnad av Trollhätte kraftstation för år 1919

anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

Av utredningen i ärendet inhämtas, att kostnaden för verkställande av

Trollhätte kraftstations tredje utbyggnad torde komma att med omkring

1.200.000 kronor överskrida det belopp, som vattenfallsstyrelsen vid dess

på hösten år 1916 framställda anslagsäskanden för ändamålet beräknat, eller

10.120.000 kronor. Orsaken härtill är främst att söka i de oerhört ökade

materialprisen. Trots det för normala förhållanden höga tilläggsanslag,

som sålunda visat sig behövligt, kommer, enligt vad vattenfallsstyrelsen

uppgivit, kraftstationens tredje utbyggnad att tack vare de höga pris,

som kunnat erhållas för den energi, varom avtal under senaste tiden

träffats, bliva en för staten förmånlig affär.

Riksdagen har för fullbordande av tredje utbyggnaden av Trollhätte

kraftstation för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 1,200,000 kronor.

73:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit riksdagen att för påbörjande

av första utbyggnaden av en kraftstation vid Lilla Edet för

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 434. 31

år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 2,550,000

kronor.

På grund av den snabba utvecklingen av efterfrågan på elektrisk

energi i trakten av Göta älv bär vattenfallsstyrelsen beräknat, att krafttillgången

vid Trollhättan efter fullbordandet av tredje utbyggnaden av

kraftstationen därstädes icke kan tillgodose behovet under mer än omkring

tre år framåt. En fortsatt utvidgning av kraftstationen i Trollhättan

anses emellertid icke lämpligen kunna vidtagas, förrän en reglering

av Vänern kommit till stånd, vilket icke beräknas ske inom de

närmaste åren. För ökande av krafttillgången inom ifrågavarande område

måste fördenskull ettdera av fallen vid Vargön eller Lilla Edet

utbyggas. Av utredningen synes tydligt framgå, att fallet vid Lilla

Edet härvid i första hand bör komma i fråga.

Med de före världskriget gällande enhetspriserna hava anläggningskostnaderna

för första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet,

som avsetts erhålla en total installerad effekt av normalt 26,500 turbinhästkrafter

eller omkring 18,000 kilowatt, beräknats till 6,500,000 kronor.

Med tillämpning av arbets- och materialprisen under år 1917 skulle utbyggnaden

komma att draga en kostnad av 13,300,000 kronor.

På grund av den synnerligen höga utbyggnadskostnaden har väl

riksdagen ansett ett uppskov med påbörjandet av kraftstationsanläggningen

vara i hög grad önskvärt. Riksdagen har emellertid icke funnit

ett sådant uppskov tillrådligt, i första hand med hänsyn därtill att

varje avbrott i utvecklingen av statens tillhandahållande av elektrisk

kraft bör såvitt möjligt förebyggas. För ett omedelbart påbörjande av

anläggningen talar vidare den omständigheten, att det med all sannolikhet

icke är möjligt för staten att, sedan nu gällande arrendeavtal med

Lilla Edets pappersbruk den 10 juni 1918 utgått, på någorlunda tillfredsställande

ekonomiska villkor åter utarrendera pappersbruket och

därtill hörande vattenfall, åtminstone på kort tid. Dessutom bör ej ringa

avseende fästas därvid, att igångsättandet av byggnadsarbetena vid Lilla

Edet skulle bereda fortsatta arbetstillfällen åt en avsevärd del av den

skolade stam av arbetsbefal och arbetare, som blir ledig vid det snart

förestående avslutandet av arbetena å ombyggnaden av Trollhätte kanal

samt tredje utbyggnaden av kraftstationen i Trollhättan.

Under nu angivna förhållanden har riksdagen funnit sig böra bevilja

anslag för utbyggnadens påbörjande.

De medel Eders Kungl. Maj:t nu begärt av riksdagen — förutom anslaget

å 1919 års stat jämväl 700,000 kronor å tilläggsstat för år 1918 —

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 434.

äro avsedda för igångsättande av de för anläggningen erforderliga vattenbyggnaderna,

vilkas utförande drager längsta tiden och beträffande

vilka kostnaderna stigit i mindre grad än beträffande den maskinella

utrustningen. Med hänsyn till de stora anslagskrav, som för statens

vattenfallsverks räkning framlagts, samt de för närvarande uppdrivna

prisen har departementschefen ansett det tillsvidare böra anstå med anvisande

av medel för den maskinella utrustningen. Riksdagen delar denna

departementschefens uppfattning. Därest det för anläggningens fullbordande

inom beräknad tid skulle befinnas nödvändigt att redan under år

1919 beställa vissa maskiner, torde, på sätt departementschefen ock

ifrågasatt, anslag härför kunna anvisas å tilläggsstat för nämnda år.

I enlighet med vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

för påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation vid Lilla

Edet för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 2,550,000 kronor.

74:o) I punkt 73 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för fortsättande av andra utbyggnaden av Porjus kraftstation för år

1919 anvisa, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 500,000

kronor.

Det av 1917 års riksdag beviljade anslaget å 925,000 kronor för

påbörjande av en andra utbyggnad av Porjus kraftstation var avsett

för insättande i stationen av turbin till ett nytt sjätte aggregat och för

vissa därav betingade byggnadsarbeten. I anslaget ingick sålunda icke

kostnaden för generator och övrig elektrisk utrustning.

Det nu begärda anslaget jämte å tilläggsstat för år 1918 äskade

500,000 kronor äro avsedda för bestridande av sistnämnda kostnad. Anslagsberäkningen

vilar på den förutsättningen, att kraften från det sjätte

aggregatet skall levereras å annan plats än Porjus, varför erfordras vissa

transformatorsanordningar, som betinga en kostnad av omkring 300,000

kronor.

Då all sannolikhet föreligger för, att kraften från ifrågavarande

aggregat kommer att levereras å annan ort än Porjus, har riksdagen ej

haft något att erinra mot det av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för fortsättande av andra

utbyggnaden av Porjus kraftstation för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

å 500,000 kronor.

75:o) I statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde komma

att avlåtas, till utförande av anläggningar för ytterligare kraftuttagning

i Lule älv för år 1919 beräkna ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 434.

33

Sedermera bär Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23 april

1918 avlåten proposition, nr 315, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen,

att dels för påbörjande av första utbyggnaden av en kraftstation vid

Harsprånget bevilja å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av

500.000 kronor och för år 1919 ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

dels ock för år 1919 anvisa för fullbordande av de av 1913 års riksdag

beslutade arbeten för Stora Lule älvs reglering ett reservationsanslag av

300.000 kronor ävensom för ytterligare arbeten för älvens reglering ett

reservationsanslag av 200,000 kronor.

Den första utbyggnad av en kraftstation vid Harsprånget, för vars

påbörjande medel äskas i den föreliggande propositionen, är avsedd för

5 maskinenheter jämte reservenhet, motsvarande en effekt av 87,500

kilowatt. Efter den reglering av Stora Lule älv, till vilken medel jämväl

nu äskas, beräknas kraftstationen, inräknat reserv, kunna utföras

för 11 enheter om tillhopa 192,500 kilowatt. Kostnaden för den första

utbyggnaden av kraftverket vid Harsprånget, inberäknat två tredjedelar

av kostnaden för berörda vattenreglering — återstående tredjedel har

ansetts böra belasta Porjus kraftverk — har med användande av 1913

års priser beräknats till 35,500,000 kronor samt vid tillämpning av nu

rådande priser uppskattats till 75,000,000 kronor. Beträffande den fortsatta

utbyggnaden av kraftverket föreligga inga beräkningar, men i

likhet med vad i allmänhet är fallet vid kraftverksanläggningar, torde

denna bliva relativt mindre kostsam, enär å den första utbyggnaden

nedlagda arbeten, såsom för dammbyggnad o. dyl. kunna tillgodogöras

vid en senare utbyggnad.

På grund av de högst betydande kostnader, varom här är fråga,

och med hänsyn till det nu rådande statsfinansiella läget har riksdagen

icke kunnat undgå att hysa stor betänksamhet mot att nu bevilja

medel för påbörjande av kraftstation vid Harsprånget. Då riksdagen

likväl funnit sig böra bifalla förslaget, har detta skett av följande skäl.

Intet tvivel kan råda därom, att Harsprånget inom en snar framtid

bör utbyggas för alstrande av elektrisk kraft. Beslutas kraftverksanläggningen

nu, har man säkerhet för, att den frambringade kraften

kommer att vinna omedelbar avsättning för ändamål, som det är av stort

allmänt intresse att befordra. Bland kraftspekulanterna märkes särskilt

det i statsrådsprotokollet omnämnda aktiebolaget Elektrosalpeter, som,

därest option kunde erhållas å viss kraft från Harsprånget, torde komma

att avstå från bolaget enligt kontrakt med staten tillförsäkrad kraftleverans

från Trollhätte kraftverk. Härigenom skulle vid Trollhättan en

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 160 höft. (Nr 434.) 5

2630 18

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Biksdagens skrivelse Nr 434.

högst värdefull kraftmängd, varöver för närvarande icke kan fritt förfogas,

komma till ekonomiskt fördelaktig användning. Till följd av

den stora omfattningen av anläggningarna vid Harsprånget är det av

betydelse, att arbetena snart kunna påbörjas, på det att en dyrbar forcering

må kunna undvikas, därest kraftbehovet framdeles skulle bliva

trängande. Med de av Eders Kungl. Maj:t äskade anslagsbeloppen kunna

de arbeten, som taga längst tid, anordnas på lämpligt sätt. Det bör

härvid uppmärksammas, att de anläggningar, som först skola komma

till utförande, äro sådana, som antingen utgöra ett avslutat helt eller

med vilkas fullföljande kan anstå någon tid, för det fall att på grund

av statsfinansiella skäl ett avbrott i arbetet skulle visa sig nödvändigt.

Med hänsyn till samtliga nu berörda förhållanden har riksdagen

funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag om kraftverksanläggningens

påbörjande.

Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande anslag för Stora Lule älvs

reglering har riksdagen ävenledes ansett sig böra bifalla.

I enlighet med vad sålunda anförts får riksdagen beträffande de för

nästkommande år äskade anslagen anmäla, att riksdagen dels för påbörjande

av första utbyggnaden av en kraftstation vid Harsprånget för år

1919 beviljat ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor; dels ock för år

1919 anvisat för fullbordande av de av 1913 års riksdag beslutade arbeten

för Stora Lule älvs reglering ett reservationsanslag av 300,000

kronor ävensom för ytterligare arbeten för älvens reglering ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

76:o) Under punkt 75 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för en tredje utbyggnad av Västerås ångkraftstation bevilja ett anslag

av 1,500,000 kronor samt därav för år 1919 såsom reservationsanslag

anvisa, att utgå av lånemedel, ett belopp av 1,000,000 kronor.

Av den i ärendet lämnade utredningen framgår, att vattenfallsstyrelsen

beräknat, att avsättningen av prima kraft från Älvkarleby

kraftverk kommer att ökas i den grad, att ytterligare maskineri

erfordras inom ångkraftstationen år 1921, därest det då befintliga

behovet av prima kraft skall kunna tillgodoses. Det anslag, som

nu begäres, är avsett för anskaffande av det för tredje utbyggnaden

av Västerås ångkraftstation erforderliga maskineriet samt hälften

av det antal ångpannor, som ännu återstår att installera, för att

ångpanneanläggningen skall bliva fullt utbyggd. Emellertid är avsikten

ej att under alla förhållanden omedelbart påbörja utbyggnaden, ehuru

medel därför ansetts böra redan nu ställas till disposition. Beträffande

tidpunkten för arbetets igångsättande har departementschefen sålunda ut
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 434.

35

talat, att till följd av de nu högt uppdrivna byggnadsplan tillbyggnaden

icke torde böra sättas i gång, förrän mera normala förhållanden

inträtt, såvida ej behov av prima kraft, vilka man icke utan allvarsam

skada kan underlåta att tillfredsställa, skulle nödvändiggöra annat förfaringssätt

samt de nya abonnenterna kunna betala sådana kraftpris, att

merkostnaderna vid anläggningens utförande bliva betäckta.

Då det synts riksdagen vara av vikt, att utvecklingen av avsättningen

av prima kraft säkerställes och då god avkastning kan förväntas

å det belopp, som behövs för ångkraftstationens tredje utbyggnad, har

riksdagen ansett sig böra bevilja det äskade anslaget.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för en tredje utbyggnad

av Västerås ångkraftstation beviljat ett anslag av 1,500,000 kronor

samt därav för år 1919 såsom reservationsanslag anvisat ett belopp av

1,000,000 kronor.

77:o) I punkt 76 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för

ökning av förlagskapitalet för anskaffande av bränsle för Västerås ångkraftstation

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 250,000

kronor.

Såsom inhämtas av utredningen i ärendet beviljade 1917 års riksdag till

förlagskapital för anskaffande av bränsle för ångkraftstationen för Älvkarleby

kraftverk för år 1918 ett reservationsanslag av 700,000 kronor. Det nu

för år 1919 begärda anslaget jämte å tilläggsstat för år 1918 äskade

250,000 kronor äro avsedda dels för möjliggörande av ökad torvanskaffning

för kraftstationen, dels ock för anskaffande av erforderlig mängd

stenkol, varför kostnaden med nuvarande priser högst avsevärt överstiger

vad som tidigare beräknats.

Med bifall till förevarande framställning har riksdagen för ökning

av förlagskapitalet för anskaffande av bränsle för Västerås ångkraftstation

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

78:o) I en till riksdagen den 12 april 1918 avlåten proposition, nr 306,

har Eders Kungl. Maj:t, under hänvisning till propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att dels bemyndiga vattenfallsstyrelsen att, under iakttagande av de

särskilda föreskrifter, som Eders Kungl. Maj:t kan komma att meddela,

förbinda kronan, såsom ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill hörande

Stall-, Nygårds- och Masurforsarna samt av Tyttboforseh, att till utförande

av regleringsarbeten vid sjöarna Amungen, Ljugaren och Balungen

enligt av Dalälvens regleringsförening utarbetad plan lämna de bidrag,

som jämlikt föreningens stadgar åligga ägare av vattenfall; dels till

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 434.

bestridande av på staten belöpande andel av kostnaden för dessa regleringsarbeten

under utgifter för kapitalökning för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 262,760 kronor, att utgå av lånemedel; dels för

fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar till regleringsföreningen,

som betingas av att ägarna av obebyggda fall i Dalälven

icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande

andelar i regleringskostnaden, under utgifter för kapitalökning för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 183,000 kronor, att likaledes utgå av

lånemedel; dels och, vid bifall härtill, besluta, att de i förslaget till 1919

års stat bland inkomsterna upptagna lånemedel skola höjas, de under rubriken

»I. Fast upplåning)) upptagna med 262,760 kronor och de, som

upptagits under rubriken »II. Tillfällig upplåning», med 183,000 kronor.

Med hänsyn såväl till angelägenheten av att statens vattenfall i

Dalälven i möjligaste mån utnyttjas som till betydelsen ur allmän synpunkt

av att ifrågavarande sjöregleringsföretag kommer till stånd, vilket

i väsentlig mån torde vara beroende av om staten deltager i detsamma,

har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

framställning.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen dels bemyndigat vattenfallsstyrelsen

att, under iakttagande av de särskilda föreskrifter, som

Eders Kungl. Maj:t kan komma att meddela, förbinda kronan, såsom

ägare av Älvkarleby vattenfall med därtill hörande Stall-, Nygårds- och

Masurforsarna samt av Tyttboforsen, att till utförande av regleringsarbeten

vid sjöarna Amungen, Ljugaren och Balungen enligt av Dalälvens

regleringsförening utarbetad plan lämna de bidrag, som jämlikt

föreningens stadgar åligga ägare av vattenfall; dels till bestridande av

på staten belöpande andel av kostnaden för dessa regleringsarbeten för

år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 262,760 kronor; dels och för

fullgörande av de på staten belöpande förskottsinbetalningar till regleringsföreningen,

som betingas av att ägarna av obebyggda fall i Dalälven

icke äro skyldiga att omedelbart inbetala på dessa fall belöpande

andelar i regleringskostnaden, för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 183,000 kronor.

79:o) Sedan Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen, punkt 77,

föreslagit riksdagen att i avbidan å den proposition i ämnet, som kunde

komma att avlåtas, för påbörjandet av arbeten med ytterligare utbyggnad

av staten tillhörig vattenkraft och utförande av sjöregleringar för

år 1919 beräkna, att utgå av lånemedel, ett reservationsanslag av 1,000,000

kronor, har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 12 april 1918

avlåten proposition, nr 305, under åberopande av propositionen bilagt

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 434.

37

utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen dels att för påbörjande av arbetena med en statens kraftstation

vid Motala för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 700,000 kronor;

dels ock att för utförande av förberedande åtgärder för Vänerns reglering

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor; båda

anslagen att utgå av lånemedel.

Genom riksdagens år 1917, i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts

därom framlagda förslag, fattade beslut om inköp för statens räkning av

vissa fastigheter vid Motalaström m. m. i ändamål att på en hand hos

kronan samla all vattenrätt i berörda vattendrag mellan Vättern och

Boren och därjämte bereda möjlighet för en blivande reglering av vattenavrinningen

i strömmen i sin helhet, torde få anses vara fastslaget, att

den i vattendraget samlade kraften bör av staten tillgodogöras genom

anläggande av en kraftstation.

Den nu föreslagna första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala

är avsedd att omfatta två maskinaggregat, vilka med tillgodogörande av

den nuvarande vattenavrinningen mellan Vättern och Boren beräknats

vartdera kunna avgiva omkring 3,500 kilowatt. Efter en reglering av

Vättern samt insättande vid en andra och en tredje utbyggnad av stationen

av ytterligare fem aggregat skulle den totala effekten bliva 28,000

kilowatt.

Den första utbyggnaden beräknas med nu rådande pris draga en

kostnad av 5,875,000 kronor. Denna kostnad är visserligen jämförelsevis

hög, men det är att märka, att stationen vid första utbyggnaden skulle

utföras med grundmurar och dammbyggnad för samtliga sju aggregat,

så att vid senare utbyggnader tämligen obetydliga byggnadsarbeten behöva

utföras. Medan den första utbyggnaden icke kan bliva räntabel, kan

därför, i den mån nya aggregat installeras, fullgod ränta å det nedlagda

kapitalet beräknas.

För att snarast möjligt påbörja första utbyggnaden av kraftstationen

ifråga talar den alltjämt oförminskade efterfrågan på kraftleveranser från

Älvkarleby kraftverk, vilken icke kan tillfredsställas utan tillskott från

en ny kraftkälla inom den allra närmaste framtiden. Detta krafttillskott

kan lämpligast erhållas från kraftstationen vid Motala. Framhållas må

härvid särskilt, att den kraftleverans av 3,333 kilovatt, som staten har

att lämna till Motala ströms kraftaktiebolag såsom köpeskilling för de

av bolaget inköpta fallandelarna mellan Vättern och Boren och som

skall taga sin början senast den 1 november 1919, skall, innan kraftverket

vid Motala blir färdigt, tillhandahållas av Ålvkarlebynätet, vilket

på grund av det störa ledningsavståndet ej kan ske utan avsevärda överföringsförluster.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 434.

Med hänsyn till nu berörda förhållanden samt övriga fördelar, som

skulle stå att vinna genom kraftstationsanläggningen, har riksdagen ansett,

att medel för påbörjande av första utbyggnaden böra beviljas i enlighet

med Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. I anslutning till vad

departementschefen i ärendet uttalat vill riksdagen emellertid framhålla, att

åtgärder för anskaffande av maskinella anordningar för den blivande

kraftstationen under nuvarande prisläge icke böra vidtagas.

Vad därefter angår frågan om vidtagande av förberedande åtgärder

för Vänerns reglering ger utredningen i ärendet vid handen, att genom

en dylik reglering vattenkraften i Göta Älv skulle kunna betydligt ökas

och de därstädes befintliga fallen bättre utnyttjas. Innan arbetena på

denna reglering kunna påbörjas, erfordras emellertid vidlyftiga förberedande

undersökningar, som av vattenfallsstyrelsen beräknats betinga en

kostnad av 400,000 kronor.

Då inom en ej alltför avlägsen framtid all den kraft, som kan erhållas

ur Göta Älv före Vänerns reglering, torde hava tagits i anspråk

för den hastigt växande industrien och andra avnämare i västra Sverige,

torde medel till förenämnda undersöknings- och utredningsarbeten redan nu

böra anvisas. Riksdagen har därför intet att erinra mot det av Eders Kungl.

Maj:t äskade anslagsbeloppet, 300,000 kronor, än att, då arbetena i fråga

delvis redan igångsatts samt äro avsedda att under den närmaste tiden

bedrivas i vidgad omfattning, 100,000 kronor torde — såsom vattenfallsstyrelsen

föreslagit — böra anvisas å tilläggsstat för år 1918 samt

200,000 kronor böra uppföras å 1919 års riksstat.

I enlighet med vad sålunda anförts får riksdagen beträffande de för

nästkommande år äskade anslagen anmäla, att riksdagen anvisat dels för

påbörjande av arbetena med en statens kraftstation vid Motala för år

1919 ett reservationsanslag av 700,000 kronor; dels ock för utförande av

förberedande åtgärder för Vänerns reglering å 1919 års riksstat ett reservationsanslag

av 200,000 kronor.

80:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 78 föreslagit riksdagen att medgiva,

att inköp av vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar,

i den mån sådana åtgärder kunna erfordras för ändamålsenlig

utveckling av statens kraftverksrörelse och icke utan synnerlig olägenhet

kunna uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut, må av Eders

Kungl. Maj:t beslutas till, utöver den av 1917 års riksdag medgivna

summan å 5,000,000 kronor, ett ytterligare belopp av 3,000,000 kronor;

samt att av sistnämnda två belopp å tillhopa 8,000,000 kronor för år

1919 såsom reservationsanslag, att utgå av lånemedel, anvisa 2,000,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 434.

3‘J

1917 års riksdag medgav, att inköp av vattenfall och fastigheter

samt utförande av nyanläggningar, i den mån sådana åtgärder erfordrades

för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse och icke

utan synnerlig olägenhet kunde uppskjutas i avbidan på särskilt riksdagsbeslut,

finge av Eders Kungl. Maj:t beslutas till ett sammanlagt belopp

av 5,000,000 kronor, avsedda att fördelas med 2,000,000 kronor på 1918

och 1,500,000 kronor på vart och ett av åren 1919 och 1920. Av

först nämnda belopp äro redan disponerade 4,356,200 kronor i och för

inköp av Tyttboforsen i Daläven, delar av österåsforsarna och Stadsforsen

i Indalsälven, Norr- och Sörforsarna i Ume älv samt av vissa

fastigheter vid Lilla Edet. Vattenfallsstyrelsen har ifrågasatt beviljande

av ytterligare 4,000,000 kronor utöver berörda 5,000,000 kronor. Departementschefen

har emellertid med hänsyn till de föreliggande stora kraven

å statskassan funnit sig böra förorda nedsättning av det utav vattenfallsstyrelsen

angivna beloppet med 1,000,000 kronor. Såsom skäl för

att icke vidtaga en ytterligare reduktion har departementschefen dels

anfört, att förhållandena för närvarande äro sådana, att de mera välbelägna

vattenfallen, till följd av tidsläget och de höga bränsleprisen,

äro synnerligen begärliga och att man därför icke lär kunna påräkna

att binda eventuella säljare den ofta ganska avsevärda tid, som skulle

erfordras för att i varje fall inhämta riksdagens samtycke, dels ock

framhållit, att den med anledning av riksdagens skrivelse den 9 juni

1917, nr 302, igångsatta utredningen angående elektrifiering av landsbygden

genom statens försorg torde komma att ådagalägga behovet för

staten att förskaffa sig ytterligare kraftkällor för att kunna tillgodose

landsbygdsdistributionen.

På de av departementschefen anförda skäl har riksdagen funnit sig

böra bifalla förslaget om ökad avsättning av medel för ifrågavarande

ändamål. Ej heller har riksdagen funnit anledning till erinran mot det

för år 1919 begärda anslagsbeloppet 2,000,000 kronor, vartill komma å

tilläggsstat för år 1918 äskade 2,500,000 kronor.

Vad beträffar sättet för likvideringen av köpeskilligen för Norr- och

Söderforsarna har riksdagen, med hänsyn till de föreliggande förhållandena

å lånemarknaden, icke haft något att erinra mot att inteckning

medgives för köpeskillingen, under förutsättning att skuldebreven i fråga

göras uppsägbar efter tio år.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels medgivit, att inköp av

vattenfall och fastigheter samt utförande av nyanläggningar, i den mån

sådana åtgärder erfordras för ändamålsenlig utveckling av statens kraftverksrörelse

och icke utan synnerlig olägenhet kunna uppskjutas i av
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 434.

bidan på särskilt riksdagsbeslut, må av Eders Kungl. Maj:t beslutas till,

utöver den av 1917 års riksdag medgivna summan å 5,000,000 kronor,

ett ytterligare belopp av 3,000,000 kronor; dels ock för ifrågavarande

ändamål för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

81 :o) Eders Kungl. Maj:t bar i punkt 79 föreslagit riksdagen att för

gäldande av statens kostnader i anledning av vattenfallsstyrelsens inträde

för kronan tillhöriga vattenfall i Mörrumsström och dess tillflöden i

Mörrumsströms regleringsförening u. p. a. för år 1919 bevilja, att utgå

av lånemedel, ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag har riksdagen

för gäldande av statens kostnader i anledning av vattenfallsstyrelsens

inträde för kronan tillhöriga vattenfall i Mörrumsström och dess tillflöden

i Mörrumsströms regleringsförening u. p. a. för år 1919 beviljat ett reservationsanslag

av 3,500 kronor.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har slutligen föreslagit riksdagen att för

utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

för statens kraftverk för år 1919 anvisa, att utgå av lånemedel,

ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

Såsom framgår av utredningen i ärendet, har enligt av vattenfallsstyrelsen

lämnad uppgift statens vattenfallsverks ledningsnät under år

1917 ökats med mera än 50 procent av den förutvarande ledningslängden.

Då efterfrågan å elektrisk kraft säkerligen kommer att jämväl under den

närmaste framtiden bliva livlig, finner riksdagen, i likhet med departementschefen,

det vara uppenbart, att trots de ökade kostnaderna och

svårigheterna vid materialanskaffningen arbetet med utvidgningen av

. distributionsanläggningarna för statens kraftverk bör fortsättas, helst

ökningen i anläggningskostnaden i stort sett förräntas genom motsvarande

ökning i kraftpris.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för utförande av distributionsanläggningar

och därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 3,000,000 kronor.

83:o) Beträffande sättet för täckande av de utav riksdagen beviljade,

ovan omförmälda anslagen för kapitalökning kommer riksdagen att framdeles

i särskild skrivelse anmäla sitt beslut.

Stockholm den 20 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.