Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering med mera.

1918-06-19 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:446, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående vissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering med mera.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 446.

1

Nr 44«.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning angående vissa

ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering med mera.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 45 samt memorial nr 48 ocli 55.)

Till Konungen.

Genom proposition, nr 283, av den 12 mars 1918, har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga

nedan intagna

1) förslag till förordning om vissa ändringar i förordningen den

28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering

jämte det vid berörda förordning fogade formulär nr 1 A;

2) förslag till förordning om ändrad lydelse av punkt 3:o) i

de vid förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt

fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen;

3) förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § i de vid förordningen

den 28 oktober 1910 angående bevillning av fast egendom

samt av inkomst fogade särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen;

samt

4) förslag till förordning om ändrad lydelse av de till förordningen

den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt hörande tabellerna

III och IV.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 164 höft. (Kr 446.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 446.

Förslag

till

Förordning

om yissa ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering jämte det vid berörda förordning fogade

formulär nr 1 A.

Härigenom förordnas, att 6, 11, 18, 23, 28, 29, 54 och 63 §§ i förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering jämte det vid berörda förordning fogade formulär nr 1 A

skola i nedan angivna delar hava följande ändrade lydelse:

6 §.

Vid deklaration för verk eller bolag, som är försett med Kung!.

Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under

offentlig kontroll, så ock för annan uppgiftsskvldig, som näst föregående

år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skall för tid, som deklarationen

omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning

samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.

Så fort — — — — — — — — — — — — — — — avgiva.

11 §•

Till ledning vid — — — — — — — någon avlöningsförmån.

Vid fullgörande av uppgiftsskyldighet, som omförmäles i 2:o) b),

c), d), e) och g), iakttages, att särskild uppgift upprättas för en var

person, varom fråga är. Enahanda gälle beträffande sådan i 2:o) f) omiormäld

uppgift, som avgives enligt deklarationsformulär nr 1 Ä. Där

så kan ske, bör härjämte uppgift enligt 2:o) b), c), d), e), f) och g)

fullständigt angiva ej allenast personens namn och hemvist enligt mantalslängd

utan även bostadsadressen samt uppgift enligt e) och g) tillika

innehålla upplysning om födelseår och för den, som ej är svensk undersåte,

upplysning om hans nationalitet.

Samtliga uppgifter — — varje grupp av uppgifter avser.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 44H.

Styrelse för bankbolag, sparbank eller annan penningförvaltande

inrättning ävensom enskild man eller handelsbolag, som yrkesmässigt

driver bankrörelse eller liknande verksamhet, är skyldig att efter anmaning

lämna uppgift om namngiven skattskyldigs ränteinkomst från

den penningförvaltande inrättningen, personen eller handelsbolaget ävensom

om beloppet av den skattskyldiges innestående medel vid viss

angiven tidpunkt.

18 §.

2 mom. Samma påföljd inträder, därest i 6 § omförmäld skattskyldig

underlåter hörsamma anmaning att avlämna påbjudna räkenskapshandlingar

eller, vad angår aktiebolag, förvaltningsberättelse, så

ock där i 2 § 1 mom. a) omförmält verk eller bolag, som fått emottaga

revisionsberättelse för senaste räkenskapsår, ej hörsammar anmaning att

till ledning för taxeringen avlämna bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar

av sådan berättelse.

23 §.

3 mom. Vad i 1 och 2 mom. är sagt om deklaration, gäller även

beträffande annan av skattskyldig till ledning för egen taxering lämnad

uppgift eller upplysning, så ock i tillämpliga delar i fråga om sådan

uppgift, som jämlikt 11 § lämnats rörande skattskyldigs från penningförvaltande

inrättning eller person uppburen ränteinkomst eller beloppet

av den skattskyldiges där innestående medel.

4 mom. — — — — — — — — — — — — — — —

28 §.

Erforderligt antal exemplar — — — — av överståthållarämbetet.

Kungl. Maj:ts befallningshavande äger att årligen, därest så anses

erforderligt, från varje taxeringsnämnd inom länet eller viss del därav

kalla antingen ordföranden eller den av Kungl. Maj:ts befallningshavande

utsedde ledamoten att å lämplig ort sammanträda inför Kungl. Maj:ts

befallningshavande eller landskamreraren för förberedande överläggningar

rörande taxeringsarbetet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 446.

29 §.

2 mom. Före januari månads utgång skola till taxeringsnämndens

ordförande avlämnas, på Jandet av kommunalstämmans ordförande och

i stad, utom Stockholm, genom magistratens försorg, de i 36 § 4 mom.

och 47 § 3 mom. omförmälda avskrifterna av taxeringslängder och prövningsnämndens

särskilda längder för nästföregående år.

A landet är häradsskrivare och i stad, utom Stockholm, vederbörande

tjänsteman berättigad att efter januari månads utgång på rekvisition

få avskrifterna av fastighetslängderna till sig översända; åliggande

det den, som begagnat sig av denna rätt, att senast den 25 mars, vid

bot av tre kronor för varje överskjutande dag, återställa avskrifterna

till taxeringsnämndens ordförande.

54 §.

6 mom. A prövningsnämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter

i denna nämnd samt de taxeringsnämnd sordförande eller av

Kungl. Majrts befallningshavande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd,

som på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse från annan ort infunnit

sig antingen till sådant sammanträde, som i 28 § omförmäles,

eller ock i residensstaden före eller under prövningsnämndens sammanträde

för upplysningars meddelande, äga åtnjuta traktamentsersättning

under såväl sammanträdes- som resedagar med tio kronor om dagen

samt övrig ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande

resereglemente.

Enahanda ersättning tillkommer även ledamot i prövningsnämnd,

som, på annan ort bosatt, efter kallelse av ordföranden inställt sig för

att deltaga i protokollsjusteringen.

63 §.

2 mom. På grund av dessa sammandrag och sedan de vid deras

granskning anmärkta förhållanden blivit förklarade eller rättade, böra i

Stockholms stad av dåvarande uppbördsverk och i varje län av landskontoret

uppgöras särskilda sammandrag över Stockholms stads och

länets liefa taxering och påförda statsskatt; och skola sistnämnda samman
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 446. 5

drag, därtill tryckta blanketter genom statskontorets försorg tillhandahållas

vederbörande tjänstemän, av Kungl. Maj:ts befallningshavande till

statskontoret insändas så tidigt, att de kunna beräknas inkomma till

nämnda verk före den 1 december.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Verk och bolag så ock annan uppgiftsskyldig, som nästföregående

år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker, skola vid deklaration och

uppgift foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt,

där sådan föres, vinst- och förlusträkning för senaste räkenskapsåret.

Aktiebolag skall därjämte, så snart ske kan, bifoga förvaltningsberättelse.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1919.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 446.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av punkt 3:o) i de vid förordningen den 28 oktober 1910

om inkomst- och förmögenhetsskatt fogade särskilda anvisningar till

ledning vid taxeringen.

Härigenom förordnas, att punkt 3:o) i de vid lörordning’en den

28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt fogade särskilda

anvisningar till ledning vid taxeringen skall hava följande ändrade

lydelse:

3:o) Övriga inkomster av arbete.

Härunder upptagas:

— — — — — — — — jordbruk eller skogsbruk.

Därest inkomst av ett näringsföretag på grund av särskilda, av

näringsidkaren vidtagna åtgärder, varom här nedan närmare förmäles,

blivit lägre, än den eljest skolat bliva, skall inkomsten av företaget beräknas

till det belopp, vartill den kan antagas hava uppgått, därest

sådana åtgärder icke vidtagits.

Såsom åtgärder av här avsedd art är att beakta, att en näringsidkare

till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans näringsföretag

eller kan öva inflytande på företagets ledning, försålt varor till lägre

pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i allmänhet gällande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 446.

7

Förslag

till

F ö r o r (1 n i n g

om ändrad lydelse av 3 § i de vid förordningen den 28 oktober 1910 angående

bevillning av fast egendom samt, av inkomst fogade särskilda

anvisningar till ledning vid taxeringen.

Härigenom förordnas, att 3 § i de vid förordningen den 28 oktober

1910 angående bevillning av fast egendom samt av inkomst fogade

särskilda anvisningar till ledning vid taxeringen skall hava följande

ändrade lydelse:

Med avseende å — — — — som taxeringsmännen finna skälig.

Därest inkomst av ett näringsföretag på grund av särskilda, av

näringsidkaren vidtagna åtgärder, varom här nedan närmare förmäles,

blivit lägre, än den eljest skolat bliva, skall inkomsten av företaget beräknas

till det belopp, vartill den kan antagas hava uppgått, därest

sådana åtgärder icke vidtagits.

Såsom åtgärder av här avsedd art är att beakta, att en näringsidkare

till någon, som är ekonomiskt intresserad i hans näringsföretag

eller kan öva inflytande på företagets ledning, försålt varor till lägre

pris eller av honom köpt varor till högre pris än de i allmänhet gällande.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1920.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 446.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av de till förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst*

och förmögenhetsskatt hörande tabellerna III och IV.

Härigenom förordnas, att de till förordningen den 28 oktober 1910

om inkomst- och förmögenhetsskatt hörande tabellerna III och IV skola

erhålla den ändrade lydelse, härvid fogade tabeller utvisa.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1919.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

/iliksdagens skrivelse Nr 446.

Tabell III

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 %, av en livränta eller annan förmån, som vid

slutet av varje år under en persons av mankön livstid utgår med belopp eller till värde av

1 krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901 -1910).

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde j

0

15.78

30

15.76

60

9.85

90

1.85

1

17.24

31

15.65

61

9.56

91

1.72

2

17.52

32

15.53

62

9.2 7

92

1.59

3

17.60

33

15.4 1

63

8.9 6

93

1.48

4

17.63

34

15.27

64

8.6 7

94

1.35

5

17.6 2

35

15.13

65

8.3 6

95

1.2 5

6

17.60

36

. 14.99

66

8.05

96

1.17

7

17.56

37

14.84

67

7.73

97

1.12

8

17.51

38

14.6 9

68

7.43

98

1.03 1

9

17.45

39

14.53

69

7.11

99

0.90 |

10

17.8 8

40

14.3 6

70

6.80

100

0.31

11

17.81

41

14.20

71

6.48

101

0.69

12

17.23

42

14.02

72

6.17

102

0.5 5

13

17.14

43

13.85

73

5.86

103

0.4 0 !

14

17.05

44

13.66

74

5.55

104

0.22

15

16.85

45

13.47

75

5.25

16

16.86

. 46

13.27

76

4.95

17

16.7 7

47

13.07

77

4.66

18

16.69

48

12.86

00

4.38

19

16.62

49

12.64

79

'' 4.11

20

16.55

50

12.41

80

3.85

21

16.49

51

12.18

81

3.60

22

16.43

52

11.95

82

3.3 5

23

16.37

53

11.71

83

3.12

24

16.30

54

11.46

84

2.89

25

16.22

55

11.2 1

85

2.6 9

26

16.14

56

10.96

86

2.50

27

16.05

57

10.6 9

87

2.3 2

28

15.96

58

10.41

88

2.14

29

15.86

59

10.13

89

1.98

I

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den

vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.8 7 5. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 164 höft. (Nr 446.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Biksdagens skrivelse Nr 446.

Tabell IV

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 %, av en livränta eller annan förmån, som vid

slutet av varje år under en persons av kvinnkön livstid utgår med belopp eller till värde av

1 krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

0

16.13

30

16.00

60

10.36

90

2.10

1

17.33

31

15.90

61

10.06

91

1.95

2

17.59

32

15.80

62

9.76

92

1.80

3

17.66

33

15.6 9

63

9.45

93

1.67

4

17.69

34

15.58

64

9.13

94

1.55

5

17.68

35

15.46

65

8.si

95

1.42

6

17.66

36

15.34

66

8.49

96

1.34

7

17.63

37

15.21

67

8.16

97

1.29

8

17.58

38

15.08

68

7.83

98

1.22

9

17.53

39

14.94

69

7.51

99

1.12

10

17.47

40

14.80

70

7.18

100 .

1.02

11

17.40

41

14.65

71

6.8 5

101

0.91

12

17.33

42

14.4 9

72

6.52

102

0.80

13

17.2 5

43

14.33

73

6.21

103

0.64

14

17.18

44

14.16

74

5.89

104

0.47

15

17.il

45

13.9S

75

5.5 7

105

0.26

16

17.0 4

46

13.79

76

5.2 7

17

16.9 7

47

13.59

77

4.9 7

18

16.91

48

, 13.39

78

4.70

19

16.84

49

13.18

79

4.41

20

16.7 7

50

12.96

80

4.14

21

16.71

51

12.74

81

3.88

22

16.64

52

12.50

82

3.63

23

16.57

53

12.26

83

3.3 9

24

16.50

54

12.01

84

3.16

25

16.4 2

55

11.75

85

2.96

26

16.34

56

11.49

86

2.76

27

16.27

57

11.22

87

2.5S

28

16.18

58

10.94

88

2.41

29

16.09

59

10.66

89

2.25

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den

vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.3 7 5. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 446.

I 6 § i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering stadgas, att vid deklaration för verk

eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, skall för tid,

som deklarationen omfattar, fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående

balansräkning samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.

Såsom i propositionen erinrats, har Eders Kungl. Maj:t redan tvenne

gånger, 1910 i förslaget till nyssnämnda förordning och 1913 i proposition

angående vissa ändringar i samma förordning, föreslagit, att

omförmälda räkenskapsutdrag skulle avlämnas av varje, även enskild,

näringsidkare, som hade skyldighet att föra handelsböcker.

Riksdagen har emellertid vid båda tillfällena, i enlighet med hemställan

av bevillningsutskottet, motsatt sig sådan utsträckning av ifrågavarande

uppgiftsskyldigliet. Riksdagen hade, såsom det hette i 1913

års riksdagsskrivelse i ämnet, icke blivit övertygad om behovet av ifrågavarande

anordning, som däremot helt visst komme att i många fall vålla

deklaranterna olägenheter. Då därtill komme, att taxeringsmyndigheternas

granskningsarbete skulle väsentligt ökas utan, såvitt riksdagen

kunde finna, motsvarande nytta i kontrollavseende, syntes tillräcklig anledning

ej föreligga för riksdagen att frånträda sin 1910 intagna ståndpunkt

i frågan.

Sistnämnda år hade utskottets betänkande i denna del varit enhälligt

och utan debatt vunnit kamrarnas godkännande. Vid 1913 års

riksdag var ställningen så till vida förändrad, att tre ledamöter i utskottet

reserverade sig till förmån för Eders Kungl. Maj:ts förslag, och

att vid debatt i andra kammaren från några håll uttalades sympatier

för förslaget.

Under den tid, som gått sedan 1913, synes bland de sakkunniga

den uppfattningen hava alltmera stadgat sig, att den ifrågavarande uppgiftsskyldighetens

utsträckande till enskilda näringsidkare vore av väsentlig

betydelse för taxeringsarbetet. Kommunalskattesakkunniga, som

anmodats yttra sig angående vilka anordningar, som utan större ändringar

av nu bestående ordning kunde befinnas särskilt ägnade att leda

till ökad kontroll över inkomsttaxeringarnas tillförlitlighet och således

även till ett mera effektivt taxeringsresultat, hava i utlåtande den 29

december 1916 framhållit, att såsom en för ernående av bättre taxeringsresultat

ofrånkomlig anordning måste i främsta rummet betecknas införande

av skyldighet för bokföringspliktiga rörelse- och yrkesidkare

att, i likhet med vad som gällde i fråga om verk eller bolag, vilket

vore försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit som aktiebolag regist
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 446.

rerat eller stode under offentlig kontroll, opåmint vid inkomstdeklarationen

foga bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt

vinst- och förlusträkning, där sådan fördes.

Sedan Konungens befallningshavande, hörda i frågan, samtliga

uttalat sig i samma anda, har även kammarrätten, som tidigare ställt

sig avvisande, anslutit sig till förslaget om skyldighet för även enskilda

näringsidkare att avlämna räkenskapsutdrag, under betonande, att en

verklig kontroll över inkomstberäkningens riktighet endast kunde vinnas

genom en jämförelse med den skattskyldiges bokföring.

De förhållanden, under vilka riksdagen tidigare haft att taga

ställning till det förevarande spörsmålet, hava sedan dess undergått

betydande förändringar. Den direkta beskattningen såsom inkomstkälla

för staten har, både absolut och relativt, blivit av allt större betydelse,

och har givetvis i samma mån vikten av ett effektivt taxeringsförfarande

vuxit. Tydligt är, att det i många fäll vid uppskattningen av en näringsidkares

inkomst kan vara önskligt att äga tillgång till hans räkenskaper

såsom den primära grunden för inkomstberäkningen. Enligt

nuvarande bestämmelser äger väl taxeringsmyndighet i förekommande

fall infordra räkenskapsutdrag. Den stora arbetsbördan för många taxeringsmyndigheter

torde dock nödga vederbörande att inskränka detta

med besvär förenade anmaningsförfarande till de mest angelägna fallen.

Alägges, såsom nu är föreslaget, den skattskyldige att opåmint avlämna

räkenskapsutdrag, vinnes ej blott lättnad i taxeringsmyndighetens

besvär utan ock och framför allt möjlighet till skärpt kontroll av deklaration

i alla hithörande fall, således även av deklarationer, som eljest

kanske ej givit anledning till misstankar utan fått passera utan anmärkning.

Det besvär, som orsakas den skattsk}ddige genom den föreslagna

anordningen, kan ej bliva synnerligen stort. I varje fall synes någon

hänsyn därtill ej böra stå i vägen för tillgodoseendet av det allmännas

intresse i denna sak. Riksdagen har alltså funnit sig böra bifalla den

föreslagna ändringen i taxeringsförordningens 6 § ävensom de därav

påkallade ändringarna i 18 § 2 mom. samt i anvisningarna för deklarationsblankettens

ifyllande.

Ett spörsmål, vilket såväl nu som tidigare varit föremål för delade

meningar inom riksdagen, är den föreslagna skyldigheten för styrelse

för bankbolag, sparbank eller annan penningförvaltande inrättning äveusom

enskild man eller handelsbolag, som yrkesmässigt driver bankrörelse

eller liknande verksamhet, att efter anmaning lämna uppgift om namngiven

skattskyldigs ränteinkomst från den penningförvaltande inrätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lo

Riksdagens skrivelse Nr 446.

ningen, personen eller handelsbolaget ävensom om beloppet av den

skattskyldiges innestående medel vid viss angiven tidpunkt. Eders Kungl.

Mapts i detta hänseende föreslagna ändringar i 11 § samt 23 § 3 mom.

taxeringsförordningen hava icke av riksdagen bifallits.

Det föreslagna tillägget i de särskilda anvisningarna till ledningvid

skatte- och bevillningstaxeringarna (sid. 6 och 7 i propositionen)

har godkänts av riksdagen.

En efter riksdagens uppfattning välbetänkt anordning, om vars lämplighet

väl ej kan råda meningsskiljaktighet, innebär Eders Kungl. Mapts

förslag om årliga sammanträden länsvis av representanter för taxeringsnämnderna

inför Konungens befallningshavande eller landskamreraren.

Uppenbarligen är det av stor vikt, att vid taxeringen enhetliga grundsatser

och metoder varda följda, och sjmas de föreslagna sammanträdena

synnerligen ägnade att främja detta mål. Det härutinnan föreslagna

nya stadgandet i 28 § taxeringsförordningen har riksdagen alltså

antagit.

I fråga om ersättning åt de till sammanträdena inkallade äro

genom föreslaget tillägg i 54 § 6 mom. taxeringsförordningen gjorda

tillämpliga de för prövningsnämudens ledamöter in. fl. gällande grunder.

Vid behandlingen av denna punkt har det inom riksdagen gjorts gällande,

att den enligt nyssnämnda stadgande till ledamöter i prövningsnämnd

m. fl. utgående ersättningen icke stode i överensstämmelse med de höjda

gottgörelser, som medgivits innehavare av vissa andra allmänna uppdrag,

såsom landstingsmän in. fl. De i förevarande stadgande, sådant det nu

lyder, omförmälda personerna åtnjuta dagtraktamente 10 kronor och

övrig ersättning för resekostnader enligt fjärde klassen av gällande

resereglemente. Dagtraktamentet har sålunda utgått med högre belopp

än det i nämnda reseklass hittills tillämpade, 8 kronor. I enlighet med

uttalande av innevarande års riksdag har traktamentsersättningeu inom

resereglementets samtliga klasser från och med den 1 nästlidne mars

höjts med 3 kronor. Det har därför synts riksdagen följdriktigt, att

man vid bestämmande av en högre traktamentsersättning i förevarande

fall går något längre än till fjärde klassens nya traktamente, 11 kronor,

och har riksdagen funnit 14 kronor vara ett lämpligt och skäligt belopp.

I enlighet härmed har riksdagen beslutat ändrad lydelse av 54 §

6 mom. taxeringsförordningen. Billigt synes vara, att även denna traktamentsökning

får träda i tillämpning redan innevarande år.

Riksdagen får härmed för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att

riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förevarande proposition, beslutat

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 446.

dels att antaga ovan återgivna förslag till förordning om vissa

ändringar i förordningen den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering jämte det vid berörda förordning fogade

formulär nr 1 A; dock att 23 § skall bibehållas vid dess nuvarande

lydelse samt 11 § och 54 § 6 mom-, skola erhålla följande lydelse:

11 §•

Till ledning vid — — — — — — — någon avlöningsförmån.

Vid fullgörande av uppgiftsskyldighet, som omförmäles i 2:o) b),

c), d), e) och g), iakttages, att särskild uppgift upprättas för en var

person, varom fråga är. Enahanda gälle beträffande sådan i 2:o) f) omförmäld

uppgift, som avgives enligt deklarationsformulär nr 1 A. Där

så kan ske, bör härjämte uppgift enligt 2:o) b), c), d), e), f) och g)

fullständigt angiva ej allenast personens namn och hemvist enligt mantalslängd

utan även bostadsadressen samt uppgift enligt e) och g) tillika

innehålla upplysning om födelseår och för den, som ej är svensk undersåte,

upplysning om hans nationalitet.

Samtliga uppgifter — — varje grupp av uppgifter avser.

54 §.

(i mom. A prövningsnämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter

i denna nämnd samt de taxeringsnämndsordförande eller av Kungl.

Maj:ts befallningsbavande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd, som

på Kungl. Maj:ts befallningshavandes kallelse från annan ort infunnit

sig antingen till sådant sammanträde som i 28 § omförmäles, eller ock

i residensstaden före eller under prövningsnämndens sammanträde för

upplysningars meddelande, äga åtnjuta traktamentsersättning under såväl

sammanträdes- som resedagar med fjorton kronor om dagen samt övrig

ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande resereglemente.

Enahanda ersättning tillkommer även ledamot i prövningsnämnd,

som, på annan ort bosatt, efter kallelse av ordföranden inställt sig för att

deltaga i protokollsjusteringen;

dels att nyssnämnda 54 § 6 mom. taxeringsförordningen skall

under innevarande år från och med den dag, som av Konungen bestämmes,

hava en sålunda ändrad lydelse:

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 446.

Å prövningsnämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter i

denna nämnd samt de taxeringsnämndsordförande eller av Kung]. Maj:ts

befallningshavande förordnade ledamöter i taxeringsnämnd, som på Kung].

Maj:ts befallningshavandes kallelse från annan ort infunnit sig i residensstaden

före eller under prövningsnämndens sammanträde för upptysningars

meddelande, äga åtnjuta traktamentsersättning under såväl sammanträdes-

som resedagar med fjorton kronor om dagen samt övrig

ersättning för resekostnaderna enligt fjärde klassen av gällande resereglemente.

Enahanda ersättning tillkommer även ledamot i prövningsnämnd,

som, på annan ort bosatt, efter kallelse av ordföranden inställt sig

för att deltaga i protokollsjusteringen;

dels att punkt 3:o i de vid förordningen den 28 oktober 1910 om

inkomst- och förmögenhetsskatt fogade särskilda anvisningar till ledning

vid taxeringen skall hava följande ändrade lydelse:

3:o) Övriga inkomster av arbete.

Härunder upptagas:

jordbruk eller skogsbruk.

Har näringsidkare till någon, som är ekonomiskt intresserad i

hans näringsföretag eller kan öva inflytande på företagets ledning, försålt

varor till lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än

de i allmänhet gällande eller vidtagit andra liknande åtgärder, och har

i följd härav inkomsten av företaget blivit lägre, än den eljest skolat

bliva, skall inkomsten av företaget beräknas till det belopp, vartill den

kan antagas hava uppgått, därest sådana åtgärder icke vidtagits;

dels att 3 § i de vid förordningen den 28 oktober 1910 angående

bevillning av fast egendom samt av inkomst fogade särskilda anvisningar

till ledning vid taxeringen skall hava följande ändrade lydelse:

3 §.

Med avseende å —--— som taxeringsmännen finna skälig.

Har näringsidkare till någon, som är ekonomiskt intresserad i

hans näringsföretag eller kan öva inflytande på företagets ledning, försålt

varor till lägre pris eller av honom köpt varor till högre pris än

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 446.

de i allmänhet gällande eller vidtagit andra liknande åtgärder, och har

i följd härav inkomsten av företaget blivit lägre, än den eljest skolat

bliva, skall inkomsten av företaget beräknas till det belopp, vartill den

kan antagas hava uppgått, därest sådana åtgärder icke vidtagits;

dels att sistnämnda två stadganden i sin ändrade lydelse skola

träda i kraft den 1 januari 1920;

dels ock att antaga ovan återgivna förslag till förordning om

ändrad lydelse av de till förordningen den 28 oktober 1910 om inkomstoch

förmögenhetsskatt hörande tabellerna III och IV.

Stockholm den 19 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.