Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av två Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till ändringar i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkiurskatt.

1918-06-19 · 12 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 10 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:449, Skrivelse till Konungen, i anledning av två Kungl. Maj:ts propositioner med förslag till ändringar i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkiurskatt.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 449.

5

Nr 449.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av två Kungl. Maj:ts

propositioner med förslag till ändringar i vissa delar av

förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkiurskatt.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 59 och memorial nr 63

Till Konungen.

Genom särskilda propositioner, nr 401, av den 3 maj 1918, och nr

448, av den 16 i samma månad har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande

av vid propositionerna fogade utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för nämnda dagar, föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna

förslag till förordningar dels om »ändring i vissa delar av förordningen

den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt» (proposition nr 401) och dels

om »ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§» i samma förordning (proposition

nr 448).

Förslå g

till

förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 30 juni 1916

om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas, att 4, 15, 17, 20, 21, 23 och 29 §§ i förordningen

den 30j juni 1916 om krigskonjunkturskatt skola i nedanstående

delar erhålla följande ändrade lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 449.

4 §•

För taxering — — — — — — — utgör tantiéme.

Vid taxeringen skall hänsyn tagas till särskilda, under nyssberörda

litt. icke gjorda avdrag för ränta å gäld samt värdeminskning, så vitt

de beröra hithörande inkomst, men däremot icke till de i deklarationsformuläret

i övrigt omförmälda allmänna avdragen i vidare mån än att

från inkomst, som uppstått på grund av det genom krigstillståndet.framkallade

läget, avdrag får ske för förlust, som uppkommit å annat företag

för utnyttjande av samma läge.

Därest icke — — — — — — hava utgjort.

Därest icke med ledning av deklaration kan utrönas, till vilket

belopp ränta å gäld, som uppgivits under allmänna avdrag, hänför sig

till inkomst, vilken är underkastad beskattning enligt denna förordning,

beräknas inkomsten utan avdrag för sådan ränta. Den skattskyldige vare

dock obetaget att i den ordning, som stadgas i 17 § sista stycket, göra

framställning om erhållande av dylikt avdrag; ägande den skattskyldige

därvid förebringa den utredning, som han vill åberopa i ärendet.

Om skyldighet — — — — — — stadgas i 21 §.

§ 15.

Taxering — — — — — — hava upphört.

Taxeringen — — — — — krigskonjunkturskattenämd.

Sådan nämnd — — — — — stadens prövningsnämnd.

Krigskonj unkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden

och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av

Konungens befallningshavande och bestämmes så, att nämndens arbeten

må vara avslutade i länen senast den 15 december och i Stockholm

före årets slut. Om tid och ställe för nämndens sammanträde utfärdar

Konungens befallningshavande senast den 15 juli allmän kungörelse samt

underrättar i god tid dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Berörda kungörelse-------bestämmas.

Möter för ledamot — — — —--— suppleant.

Den, som blivit utsedd — — — — — — tjugufem kronor.

17 §.

Så snart — — - tematiska merinkomsten.

den ma
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 449.

7

Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befäl Iningshavandes

försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt

tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration

uppgivna adress, där ej annan adress senare blivit av honom

uppgiven, och skall sådant brev vara till posten avlämnat sist en och eu

halv månad före nämndens sammanträde.

Förmenar skattskyldig, att den matematiska merinkomsten i sin

helhet eller till någon del icke har sin grund i det genom krigstillståndet

framkallade läget, äger han att sist å trettionde dagen före

krigskonjunkturskattenämndens sammanträde till Konungens befallningshavande

inkomma med till nämnden ställda erinringar jämte den utredning

i ärendet han vill åberopa.

20 §.

Vid krigskon junkturskattenämndens sammanträde föres protokoll

angående de ärenden, där sådant påfordras, börande protokollet justeras

inför nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat

intyg av två ledamöter. Kan justeringen ej ske vid nämndens sammanträde,

må densamma äga rum senast fjorton dagar därefter inför ordföranden

och två av nämnden därtill utsedda ledamöter i närvaro jämväl

av kronans ombud.

Nämndens beslut---— — — krigskonjunkturskattelängden.

Sedan taxeringen — — — — — — ledamöter.

Anteckningarna —-----förordnat.

Protokollsföraren-----— honom rörer.

21 §.

1 mom. Skattskyldig----—----om tantiéme.

Denna deklaration skall före den 1 september avlämnas till

Konungens befallningshavande i det län, där taxeringen till inkomst- och

förmögenhetsskatt ägt rum, och, avfattad enligt vid denna förordning

fogat formulär, upptaga, särskilt för varje inkomstkälla, skattskyldigs

under litt. C I i det allmänna deklarationsformuläret uppgivna inkomster

med angivande av däri ingående tantiéme, beloppen av de vid 1913

och 1914 års taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattad

tantiéme samt de grunder, efter vilka tantiéme i varje fall utgått.

2 mom. —--—-----—--—--— —.

3 mom.---— — —------— — —--.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

4 mom.

5 mom.

Riksdagens skrivelse Nr 449.

23 §.

Inom tjugu dagar efter krigskonjunkturskattenämndens sista sammanträde

skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigskonjunkturskattelängden,

summerade i avseende å den av nämnden uträknade

skatten, översändas till vederbörande häradsskrivare och magistrat

för debiterings verkställande.

Efter slutad----------------

återställa utdragen.

Krigskonjunkturskattelängden-------för året.

29 §.

Sammandrag av krigskon junkturskattelängderna, angivande för varje

fögderi och stad påförd krigskonjunkturskatt, skall i enlighet med formulär,

som fastställes av statskontoret, genom Konungens befallningshavandes

försorg upprättas och till statskontoret insändas senast den 15 januari

påföljande år, dock att för Stockholm därmed må anstå till slutet av

nästpåföljande februari.

Så snart--------—-----allmänna

tidningarna.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30

juni 1916 om krigskon junkturskatt.

Härigenom förordnas, att 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen

den 30 juni 1916 om krigskon junkturskatt skola, 3 och 16 §§ i nedan

angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 449.

9

3 §.

För skattskyldighet förutsattes:

a) — — — — — — — — — — — — — —

b) - - -- -- ---— —

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt

hankbolag, bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger

5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats

B §•

1 mom. Krigskonjunkturskatt skall, där ej i 2 och 3 mom. bär

nedan annorlunda stadgas, beräknas enligt denna

Beskattningsbar

merinkomst.

Tariff.

Procenttal.

Skattebelopp.

Ökning för varje

fullt hundratal

kronor, som faller

mellan de i kol. 1

angivna inkomst- beloppen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

2,000 .......

....... 4

80

14

20.000 .......

.......13

2,600

15

40,000 .......

.......14

5,600

17

60,000 .......

9,000

19

80,000 .......

.......16

12,800

21

100,000 .......

.......17

17,000

21-5

150,000 .......

.......18-5

27,750

24-5

200,000 .......

.......20

40,000

30

250,000 .......

.......22

55,000

34

300,000 .......

.......24

72,000

38

350,000 .......

.......26

91,000

42

400,000 .......

.......28

112,000

38

500,000 .......

.......30

150,000

42

600,000 ■......

.......32

192,000

46

700,000 .......

.......34

238,000

50

800,000 .......

.......36

288,000

46

1,000,000 .......

.......38

380,000

42

2,000,000 .......

—

—

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 165 käft. (År 447—449.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 449.

För merinkomst, som uppgår till 2,000,000 kronor eller därutöver,

utgör skatten 40 kronor för varje fulla 100 kronor.

2 mom. Därest inländskt aktiebolags eller solidariskt bankbolags för

året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst överstiger 10

procent av bolagets kapital, sådant detsamma vid årets taxering beräknats,

skall bolagets krigskonjunkturskatt ökas

för varje full tiondel, varmed den enligt 20 § i förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade inkomstprocenten överstiger 10

men ej 100 procent med 0,05 procent av det enligt 1 mom. beräknade

skattebeloppet, samt

för varje full tiondel, varmed inkomstprocenten överstiger 100 procent,

med 0,oi procent av nyssnämnda skattebelopp,

dock att samma skattebelopp ej i något fall må förhöjas med mera

än 50 procent.

Till ledning vid uträknandet av i detta moment omförmäld förhöjning

av krigskonjunkturskatten utfärdar Kungl. Maj:t erforderliga tabeller.

3 mom. För utländskt aktiebolag ävensom för annat utländskt

bolag, som driver bankrörelse, förhöjes det enligt l mom. beräknade

skattebeloppet med 30 procent av samma belopp.

11 §•

Har skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit

till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § och

5 § andra stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten genom

jämförelse med den under det året taxerade inkomsten av nämnda slag.

Har han icke under någotdera året varit taxerad för dylik inkomst, anses

den under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin

helhet såsom matematisk merinkomst.

16 §.

Konungens befallningshavande — — — ifrågakommande skattskyldiga.

I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken

formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans

namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren

1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt

för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 § och o §

andra stycket, inkomstens medeltal och matematisk merinkomst såväl sär
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse. Nr 440.

11

skilt för varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp samt uträknad

skatt, angiven enligt ett vart av de olika momenten i 8 §. För inländskt

aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets kapital

och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som åren

1913 och 1914 ävensom inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna

sistnämnda båda år gjorda uträkningar av procentens storlek.

Härutöver skola i längden antecknas kända särskilda förhållanden, som

kunna inverka på taxeringen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Riksdagen har icke haft något att erinra emot det av Eders Kungl.

Maj:t med propositionen nr 401 framlagda förslaget.

Av större betydelse än nämnda förslag äro de förslag, som lämnats

i propositionen nr 448.

Enligt 3 § i förordningen om krigskonjunkturskatt förutsättes för

skattskyldighetens inträde i fråga om aktiebolag (resp. solidariska bankbolag)

bl. a., att den vid årets taxering beräknade inkomstprocenten överstiger

medeltalet av 1913 och 1914 års inkomstprocenter. Med hänsyn

till kristidsårens stora kapitalökning i många bolag kunde, enligt vad i

propositionen framhållits, denna bestämmelse i vissa fall leda till obehörig

befrielse från krigskon junkturskatt. Eders Kungl. Maj:t har därför

föreslagit densammas borttagande.

Kammarrätten, som hörts i ärendet, har emot förslaget erinrat,

»att icke varje ökning av kapitalet medför, även om den taxerade inkomsten

ökas i förhållande till inkomstens medeltal, obehörig befrielse

från taxering eller skatt. Om t. ex. kapitalet ökats sedan 1913 och 1914

års taxeringar genom verkliga inbetalningar från delägarna eller genom

överföring till kapitalet av besparade vinstmedel, intjänade efter år 1913,

är en i förhållande till inkomsten av det gamla kapitalet proportionerlig

ökning av inkomsten helt naturlig och synes i regel icke böra föranleda

skyldighet för vederbörande bolag att erlägga någon krigskon junkturskatt.

Under nu gällande lagstiftning blir ett dylikt bolag påfört matematisk

merinkomst endast under förutsättning, att även inkomstprocenten överstiger

inkomstprocentens medeltal. Detta synes också vara fullt riktigt

och överensstämma med de principer, på vilka förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt, i fråga om aktiebolags beskattning, är uppbyggd.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 449.

Då förordningen om krigskonjunkturskatt nära ansluter sig till nyssnämnda

förordning, synes även där principen om skattens beräkning å

inkomsten i förhållande till kapitalet böra vinna undantagslös tillämpning.

Så skulle emellertid icke bliva fallet, om den föreslagna ändringen

genomfördes.»

Kammarrättens erinringar hava synts riksdagen fullt befogade. För

riksdagens del har emellertid tillkommit ännu ett skäl för avslag å förevarande

förslag. Ehuru i och för sig fristående torde förslaget vara att

betrakta såsom ett led i de åtgärder till skärpt beskattning av bolagen,

som Eders Kungl. Maj:t föreslagit i propositionen nr 395 till innevarande

riksdag. Sistberörda förslag har icke av riksdagen kunnat antagas, och

innebär detta givetvis ytterligare anledning till avståndstagande även på

denna punkt. Riksdagen har därför avslagit den föreslagna ändringen i

3 § och i följd därav även föreslagen ändring i 11 §, vilken senare är en

ren konsekvens av den förra.

Genomgripande förändringar hava föreslagits i 8 §, som innehåller

tariffen för krigskonjunkturskatten. Samma tariff har hittills tillämpats

för alla skattskyldiga, enskilda såväl som bolag. Nu har föreslagits eu omläggning

av den gemensamma tariffen, dels så att procenttalen för beskattningsbara

merinkomster under 20,000 kronor väsentligt sänkas, och dels

så att tariffen beträffande merinkomster överstigande 200,000 kronor skärpes

progressivt, varjämte progressionen, som i nuvarande tariff stannar

vid 700,000 kronor, fortsättes till en merinkomst av 2,000,000 kronor. Den

högsta skattesatsen blir 40 procent, medan maximum nu är 32 procent.

Härtill kommer såsom den mest anmärkningsvärda nyheten i propositionen

ett särskilt skattetillägg för de inländska bolagen, varom bestämmelser

givits i ett 2 mom. i 8 §. Detta tillägg träffar bolag med

högre inkomstprocent än 10 i form av eu procentuell höjning av skattebeloppet

enligt tariffen i 1 mom. och beräknas progressivt efter inkomstprocentens

storlek. Maximum för tillägget är 50 procent av skattebeloppet.

För att ej bereda de utländska bolagen eu gynnad ställning har i

ett 3 mom. upptagits stadgande om höjning av deras enligt den allmänna

tariffen uträknade skattebelopp med 30 procent.

Enligt vad i propositionen meddelas, är krigskonjunkturskattens

skärpning föranledd av ökat behov för staten av skatteinkomster. Redan

i årets statsverksproposition förutskickades, att om utöver de i 1918 års

tilläggsstat och 1919 års riksstat förutsedda utgifterna nya stora av kristiden

föranledda krav komme att ställas på det allmänna, borde medel

härför kunna beredas genom en mera skärpt beskattning av krigsvinsterna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens nkrivehe Nr 440.

18

än den, som innehölles i gällande förordning om krigskonjunkturskatt.

Nu har beräknats att för innevarande års reglering kräves ett tillskott av

skattemedel å i runt tal 60 millioner kronor. Jämväl för år 1919 skulle

erfordras mycket avsevärda nya skattebelopp, varav do, som föranledas

av ändringar uti 1919 års riksstat beräknas till likaledes ungefär 60

miljoner kronor. Dessa skattebehov har Eders Kungl. Maj:t ansett böra

fyllas genom höjd krigskonjunkturskatt, och har, enligt vad riksdagen inhämtat,

av erforderliga 60 miljoner kronor omläggningen av den allmänna

tariffen beräknats giva omkring 25 miljoner kronor och tillägget

för bolagen omkring 35 miljoner kronor.

Emot uttagandet av 25 miljoner kronor genom en skärpning av

den allmänna tariffen torde under nuvarande förhållanden ej vara så

mycket att invända. Härvid lära de statsfinansiella hänsynen böra få

råda. Däremot synes förslaget om särskild tilläggsskatt för bolagen ägnat

att ingiva starka betänkligheter.

Enligt beräkningar i fråga om 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt

skulle skatteintäkten komma att uppgå till i runt tal 250 miljoner

kronor. Härav betala bolagen omkring 3U och övriga skattskyldiga

lU. Jämföres denna proportion med den vanligen beräknade proportionen

mellan bolagens och enskildas anparter i inkomst- och förmögenhetsskatten,

2 : 3, framgår, hurusom redan med nuvarande bestämmelser

krigskonjunkturskatten drabbar bolagen relativt mycket hårdare. Redan

genom den ovannämnda förändringen av tariffen i 1 mom. ökas denna

disproportion ej oväsentligt. Och skulle det steg i samma riktning, som

2 mom. innebär, efter riksdagens uppfattning föra alldeles för långt.

Enligt vad i propositionen utretts, faller av bolagens andel i 1917

års krigskonjunkturskattesumma huvudparten med omkring 100 millioner

kronor på industriföretagen. Då till krigskonjunkturskattens natur hör, att

den i främsta rummet och hårdast träffar de nya företagen, inses lätt, att

för dessa företag den föreslagna tilläggsskatten kan medföra verklig våda

för deras utveckling. Att på detta sätt i deras linda hämma tillväxten

av en mängd lovande företag måste betecknas såsom långt ifrån välbetänkt

skattepolitik. Att konsolidering är nödvändig för de nya företagen,

ligger i öppen dag. Men även för äldre företag spelar kapitalbildningen

i närvarande tid långt större roll än förr. Om all industri i våra dagar

torde gälla, att kapitalbehovet är ojämförligt mycket starkare än under

tidigare normala förhållanden. Vid beskattandet av de till synes stora

vinstbeloppen gäller det att framgå med försiktighet.

Om det belopp av 35 miljoner kronor, som enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag skulle extra betalas av de krigskonjunkturskattepliktiga bolagen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 441).

ändock anses böra helt eller till en väsentlig del uttagas genom beskattning

av bolagens inkomster, synes både lämpligare och mera rättvist,

att bördan åtminstone lägges på bolagen samfällt, således efter grunderna

för den allmänna inkomstskatten. Enligt riksdagens beslut i fjol och enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag i proposition nr 123 till denna riksdag, vilket

förslag riksdagen i princip bifallit, skall såväl i år som 1919 på grundval

av den allmänna inkomst- och förmögenhetsskatten påföras en extra inkomstoch

förmögenhetsskatt. Genom skärpning av denna skatt i erforderlig

grad skulle nyssnämnda 35 miljoner kronor kunna erhållas på en mera

rättvis väg, och har riksdagen i anledning av propositionen nr 123 antagit

författningar härom, avseende såväl innevarande som nästa år. Emellertid

har riksdagen händd ansett en mindre del eller 5 miljoner kronor

böra erläggas av andra skattskyldiga med viss högre inkomst.

Då riksdagen således ej kunnat antaga de i 2 mom. föreslagna

stadgandena, torde anledning saknas att införa det nya 3 mom. För

övrigt lärer den praktiska betydelsen därav i varje fall vara ringa eller

ingen. På kalkylerna om skatteutbytet har det tilltänkta stadgandet ej i

någon mån inverkat. Genom bortfallandet av 2 och 3 mom. blir också

den föreslagna kompletteringen i 16 § obehövlig.

I förevarande proposition har departementschefen jämväl uttalat

sig i frågan om en mera allmän revision av krigskonjunkturskatten, vilken

fråga borde upptagas till prövning, för den händelse krigstillståndet

komme att vara ännu någon längre tid. Några av de punkter, där behovet

av revision särskilt framträdde, hava av departementschefen antytts

(sid. 17).

Med anledning av en vid innevarande riksdag väckt motion,

har bevillningsutskottet i betänkande, nr 17, bl. a. yttrat, att gällande

förordning om krigskonjunkturskatt nog i åtskilliga avseenden

vore behäftad med brister, som enligt sakens natur bleve mera

framträdande ju längre tillbaka i tiden de förhållanden komme att

ligga, som i författningen förutsattes som de normala till skillnad

från krigskonjunkturen. På en allmän revision av hithörande lagstiftning,

hur behövlig den än kunde vara, kunde det åter ej låta sig

göra att nu ingå. Redan de statsfinansiella inkomstberäkningarna torde

lägga hinder i vägen för varje åtgärd, som kunde vålla minskad skatteintäkt.

Riksdagen vill i detta sammanhang, med hänvisning till berörda av

bevillningsutskottet gjorda uttalande, ytterligare understryka önskemålet,

att krigskonjunkturbeskattningen i sin eventuella fortsättning måtte, så

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 449.

IT)

långt möjligt är, läggas efter mera rationella grunder. Dess ursprungliga

karaktär av provisorisk skatt för en enda gång präglar alltjämt de olika

bestämmelserna och medför, ju mera de från början onormala förhållandena,

ej minst i följd av penningvärdets fall, stabiliseras, allt betänkligare

konsekvenser.

Några närmare riktlinjer för en reformering torde vara vanskligt

att i förväg utstaka. Den av riksdagen antagna ändringen i 4 §

förer emellertid tanken osökt in på möjligheten av en i andra avseenden

vidgad avdragsrätt, t. ex. i fråga om förut erlagd krigskonjunkturskatt.

För eu blivande utredning möta givetvis en mångfald

synpunkter att utreda och pröva. Då frågan om en revision, enligt vad

nyss nämnts, redan är uppmärksammad å vederbörligt håll, lärer emellertid

riksdagen sakna anledning till formlig framställning i ämnet.

Riksdagen får härmed för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva,

dels att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts proposition

nr 401, antagit ovan återgivna förslag till förordning om ändrad lydelse

av 4, 15, 17, 20, 21, 23 och 29 §§ i gällande förordning om krigskonjunkturskatt;
dels

ock att riksdagen, med avslag å Eders Kungl. Maj:ts i proposition

nr 448 framlagda förslag till ändrad lydelse av 3, 8, 11 och

16 §§ i förordningen om krigskonjunkturskatt, i anledning av samma

proposition beslutat, att 8 § från och med dag, som av Konungen

bestämmes, skall erhålla följande ändrade lydelse:

8 §.

Krigskon junkturskatt beräknas enligt denna

Tariff.

Beskattningsbar

merinkomst.

Procenttal.

Skattebelopp.

Ökning för varje

fullt hundratal

kronor, som faller

mellan de i kol. 1

angivna inkomst- beloppen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

2,000 .......

.... 4

80

14

20,000 .......

.... 13

2,600

15

40,000 .......

.... 14

5,600

17

60,000 .......

.... 15

9,000

19

80,000 .......

.... 16

12,800

21

100,000 .......

.... 17

17,000

21-5

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 449.

Beskattningsbar

merinkom8t.

•

Procenttal. Skattebelopp.

Ökning för varje

fullt hundratal

kronor, som faller

mellan de i kol. 1

angivna inkomst- beloppen.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

150,000 .....

......18-5

27,750

24-6

200,000 .....

......20

40,000

30

250,000 .....

......22

55,000

34

300,000 .....

......24

72,000

38

‘350,000 .....

......26

91,000

42

400,000 .....

......28

112,000

38

500,000 .....

......30

150,000

42

600,000 .....

......32

192,000

46

700,000 .....

......34

238,000

50

800,000 .....

......36

288,000

46

1,000,000 .....

......38

380,000

42

2,000,000 .....

......—

—

—

r merinkomst,

som uppgår

till 2,000,000

kronor eller därutöver

utgör skatten 40 kronor för varje fulla 100 kronor.

Stockholm den 19 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner. $

183204

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.