Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

1918-06-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:450, Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 450.

1

Nr 450.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade

ändringar i rikets grundlagar.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 1 p. 5:o.)

Till Konungen.

Sedan 1917 års riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition,

nr 248, antagit såsom vilande förslag till ändrad lydelse av §§

4, 5, 6 och 15 regeringsformen, §§ 6, 10, 20, 32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen

samt § 1 4:o tryckfrihetsförordningen, har riksdagen vid numera

företagen slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda

förslag.

Enligt det av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda

grundlagsparagrafer i nedanskrivna delar erhålla följande lydelse:

Regeringsformen.

§ 4.

Konungen äger att allena styra riket på det sätt, denna regeringsform

föreskriver; inhämte dock, i de fall här nedanföre stadgas, underBihang

till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 166 käft. (Nr 450—453.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 450.

rättelse och råd av ett statsråd, vartill Konungen kallar och utnämner

kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade, infödde svenske män av den

rena evangeliska läran. Ej må fader och son eller bröder på en gång vara

ledamöter av statsrådet.

§ 5.

För särskilda grenar av rikets styrelse skola finnas statsdepartement

till det antal, lägst åtta och högst tio, som bestämmes genom en av Konungen

och riksdagen gemensamt stiftad lag, vilken tillika angiver varje departements

benämning och huvudsakliga verksamhetsområde.

Den närmare fördelningen av ärendena, departementen emellan, bestämmes

av Konungen genom en särskilt utfärdad, offentligen kungjord stadga.

För varje departement utser Konungen bland statsrådets ledamöter en

chef och föredragande. Chefen för det departement, till vilket utrikes ärendena

höra, är minister för utrikes ärendena.

§ 6.

Statsrådet skall bestå av cheferna för departementen samt tre statsråd

utan departement. Bland de tre statsråden utan departement böra minst två

hava förvaltat civil beställning.

Av statsrådets ledamöter utnämne Konungen en att vara statsminister

och statsrådets främste ledamot.

Statsrådets ledamöter äga att alla i statsrådet förekommande ärenden

övervara.

§ 15.

Kommandomål, varmed förstås sådana, som Konungen, i egenskap

av högste befälhavare över krigsmakten till lands och sjöss, omedelbarligen

besörjer, må Konungen, då han själv förer riksstyrelsen, avgöra i

närvaro av chefen för det departement, dit ärendet hörer. Honom åligge,

vid ansvar, att, då dessa mål beredas, sin mening yttra över de företag

Konungen besluter, samt att, då hans mening icke med Konungens beslut

överensstämmer, föra sina yttrade betänkligheter och råd till ett protokoll,

vars riktighet Konungen medelst Sin höga påskrift besanne. Finner

nämnde ämbetsman dessa företag vara av en vådlig riktning eller omfattning,

eller grundade på ovissa eller otillräckliga medel att dem utföra,

tillstyrke han jämväl, att Konungen ville kalla, till ett krigsråd däröver,

tvenne eller flere av de närvarande högre militära ämbetsmän; Konungen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 450.

3

dock obetaget, att å denna tillstyrkan och, där den bifalles, å krigsrådets

till protokoll anförda tankar göra det avseende, Honom gott synes.

Riksdagsordningen.

§ 6.

1. Första kammarens — — — — valet skett.

2. Varje landstingsområde — —--rikets folkmängd.

3. För valkrets, — —--en riksdagsman.

4. Därest det —--— en riksdagsman.

5. Det antal — — — — utöva riksdagsmannakallet.

6. Upphör stad — —--tillkomma staden.

7. Äro icke,---— samt att i de fall, där folkmängdsöver
skottet,

såsom lika stort för två eller flera valkretsar, ej kan tjäna till

grund för bestämmande av företrädet dem emellan, detta skall avgöras

genom lottning inför chefen för det departement, till vilket justitieärendena

höra, i närvaro av tre bland fullmäktige i rikets bank och tre bland fullmäktige

i riksgäldskontoret.

§ 10.

För en var, som blivit till ledamot i första kammaren utsedd, skall,

på sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två

exemplar, av vilka det ena överlämnas åt den valde och det andra insändes

till det departement, till vilket justitieärendena höra.

§ 20.

För en var, som blivit utsedd till ledamot i andra kammaren, skall,

på sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två

exemplar, av vilka det ena överlämnas åt den valde och det andra insändes

till det departement, till vilket justitieärendena höra.

§ 32.

1. Innan riksdagen sammanträder, företages inför chefen för det

departement, till vilket justitieärendena höra, eller den Konungen i hans

ställe förordnar, i närvaro av tre bland de av riksdagen valde fullmäk
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 450.

tige i riksbanken och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret granskning

av de till departementet inkomna, för riksdagens ledamöter utfärdade

fullmakter. Denna granskning, som har till föremål att undersöka, huruvida

fullmakterna blivit i föreskriven form utfärdade, skall vara fulländad

sist å dagen före riksdagens början. Inkommer fullmakt efter riksdagens

början, skall sådan granskning, som nyss är sagd, genast verkställas.

2. Vardera kammaren —--obehörig förklarad.

§ 33.

1. Så snart riksdagen sammanträtt och berättelse om förloppet av

den i nästföregående paragraf mom. 1 föreskrivna granskning blivit av

chefen för det departement, till vilket justitieärendena höra, eller den i hans

ställe förordnad är, meddelad kamrarna, var i vad dess ledamöter angår,

läte Konungen för vardera kammaren tillkännagiva, vilken bland dess

ledamöter förordnats till talman och vilken till vice talman.

2. Då i — —--vice talman.

3. Innan sådant----levnadsåren äldst.

4. Vid samtidigt----förfallet upphört.

§ 38.

1. Konstitutionsutskottet tillkommer--—--omförmälda

stadga.

2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i

anledning av dit hänvisade frågor angående stiftande, ändring, förklaring

eller upphävande av lagar och författningar rörande statsrådets ansvarighet,

om statsdepartementen, om förvärvande och förlust av medborgarrätt,

om rikets vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte så ock av kommunallagarna.

3. Utskottet åligger----regeringsformen stadgat.

4. Utskottet tillkommer----vägrar proposition.

§ 43.

1. Jordbruksutskottet, som skall erhålla del av Konungens angående

statsverkets tillstånd och behov till riksdagen avgivna proposition i

vad den angår jordbruksärenden, åligger att granska samt, med iakttagande

av nödiga indragningar och besparingar, utreda och uppgiva statsverkets

behov med hänsyn till denna styrelsens gren ävensom att för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdag ens skrivelse Nr 450.

övrigt avgiva betänkande]! och förslag i anledning av de från kamrarna

till utskottet hänvisade jordbruksärenden.

2. Utskottet åligger----och skjutsväsende.

Tryckfrihetsförordningen.

§ 1.

4:o. Utgivare av dagblad eller periodiska skrifter anmäle sig, jämte

titeln och tryckningsorten, hos chefen för justitiedepartementet, med vilken

i denna lag förstås chefen för det departement, vartill justitieärendena höra.

Denne äger att, såvida sökanden ej för nesligt brott blivit dömd, eller

förklarad ovärdig föra andras talan, meddela bevis, att intet hinder emot

skriftens, utgivande förekommer.

I händelse Eders Kungl. Maj:t täcktes godkänna det i riksdagens

skrivelse nr 114 innefattade förslag till ändring i annat hänseende av

bland annat § 1 4:o tryckfrihetsförordningen, bör denna erhålla följande

avfattning:

Tryckfrihetsförordningen.

§ I
4;o.

Utgivare av dagblad eller periodiska skrifter anmäle sig, jämte

titeln och tryckningsorten, hos chefen för justitiedepartementet, med vilken

i denna lag förstås chefen för det departement, vartill justitieärendena höra.

Denne äger att, såvida sökanden ej blivit förklarad ovärdig föra andras

talan, meddela bevis, att intet hinder emot skriftens utgivande förekommer.

Stockholm den 19 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.