Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.
1918-06-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1918:450, Skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 450.
1
Nr 450.
Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående av riksdagen beslutade
ändringar i rikets grundlagar.
(Konstitutionsutskottets memorial nr 1 p. 5:o.)
Till Konungen.
Sedan 1917 års riksdag i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition,
nr 248, antagit såsom vilande förslag till ändrad lydelse av §§
4, 5, 6 och 15 regeringsformen, §§ 6, 10, 20, 32, 33, 38 och 43 riksdagsordningen
samt § 1 4:o tryckfrihetsförordningen, har riksdagen vid numera
företagen slutlig prövning för sin del godkänt och antagit berörda
förslag.
Enligt det av riksdagen sålunda fattade beslut skulle förenämnda
grundlagsparagrafer i nedanskrivna delar erhålla följande lydelse:
Regeringsformen.
§ 4.
Konungen äger att allena styra riket på det sätt, denna regeringsform
föreskriver; inhämte dock, i de fall här nedanföre stadgas, underBihang
till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 166 käft. (Nr 450—453.) 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 450.
rättelse och råd av ett statsråd, vartill Konungen kallar och utnämner
kunnige, erfarne, redlige och allmänt aktade, infödde svenske män av den
rena evangeliska läran. Ej må fader och son eller bröder på en gång vara
ledamöter av statsrådet.
§ 5.
För särskilda grenar av rikets styrelse skola finnas statsdepartement
till det antal, lägst åtta och högst tio, som bestämmes genom en av Konungen
och riksdagen gemensamt stiftad lag, vilken tillika angiver varje departements
benämning och huvudsakliga verksamhetsområde.
Den närmare fördelningen av ärendena, departementen emellan, bestämmes
av Konungen genom en särskilt utfärdad, offentligen kungjord stadga.
För varje departement utser Konungen bland statsrådets ledamöter en
chef och föredragande. Chefen för det departement, till vilket utrikes ärendena
höra, är minister för utrikes ärendena.
§ 6.
Statsrådet skall bestå av cheferna för departementen samt tre statsråd
utan departement. Bland de tre statsråden utan departement böra minst två
hava förvaltat civil beställning.
Av statsrådets ledamöter utnämne Konungen en att vara statsminister
och statsrådets främste ledamot.
Statsrådets ledamöter äga att alla i statsrådet förekommande ärenden
övervara.
§ 15.
Kommandomål, varmed förstås sådana, som Konungen, i egenskap
av högste befälhavare över krigsmakten till lands och sjöss, omedelbarligen
besörjer, må Konungen, då han själv förer riksstyrelsen, avgöra i
närvaro av chefen för det departement, dit ärendet hörer. Honom åligge,
vid ansvar, att, då dessa mål beredas, sin mening yttra över de företag
Konungen besluter, samt att, då hans mening icke med Konungens beslut
överensstämmer, föra sina yttrade betänkligheter och råd till ett protokoll,
vars riktighet Konungen medelst Sin höga påskrift besanne. Finner
nämnde ämbetsman dessa företag vara av en vådlig riktning eller omfattning,
eller grundade på ovissa eller otillräckliga medel att dem utföra,
tillstyrke han jämväl, att Konungen ville kalla, till ett krigsråd däröver,
tvenne eller flere av de närvarande högre militära ämbetsmän; Konungen
Riksdagens skrivelse AV 450.
3
dock obetaget, att å denna tillstyrkan och, där den bifalles, å krigsrådets
till protokoll anförda tankar göra det avseende, Honom gott synes.
Riksdagsordningen.
§ 6.
1. Första kammarens — — — — valet skett.
2. Varje landstingsområde — —--rikets folkmängd.
3. För valkrets, — —--en riksdagsman.
4. Därest det —--— en riksdagsman.
5. Det antal — — — — utöva riksdagsmannakallet.
6. Upphör stad — —--tillkomma staden.
7. Äro icke,---— samt att i de fall, där folkmängdsöver
skottet,
såsom lika stort för två eller flera valkretsar, ej kan tjäna till
grund för bestämmande av företrädet dem emellan, detta skall avgöras
genom lottning inför chefen för det departement, till vilket justitieärendena
höra, i närvaro av tre bland fullmäktige i rikets bank och tre bland fullmäktige
i riksgäldskontoret.
§ 10.
För en var, som blivit till ledamot i första kammaren utsedd, skall,
på sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två
exemplar, av vilka det ena överlämnas åt den valde och det andra insändes
till det departement, till vilket justitieärendena höra.
§ 20.
För en var, som blivit utsedd till ledamot i andra kammaren, skall,
på sätt i vallagen närmare stadgas, fullmakt ofördröjligen utfärdas i två
exemplar, av vilka det ena överlämnas åt den valde och det andra insändes
till det departement, till vilket justitieärendena höra.
§ 32.
1. Innan riksdagen sammanträder, företages inför chefen för det
departement, till vilket justitieärendena höra, eller den Konungen i hans
ställe förordnar, i närvaro av tre bland de av riksdagen valde fullmäk
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 450.
tige i riksbanken och tre bland fullmäktige i riksgäldskontoret granskning
av de till departementet inkomna, för riksdagens ledamöter utfärdade
fullmakter. Denna granskning, som har till föremål att undersöka, huruvida
fullmakterna blivit i föreskriven form utfärdade, skall vara fulländad
sist å dagen före riksdagens början. Inkommer fullmakt efter riksdagens
början, skall sådan granskning, som nyss är sagd, genast verkställas.
2. Vardera kammaren —--obehörig förklarad.
§ 33.
1. Så snart riksdagen sammanträtt och berättelse om förloppet av
den i nästföregående paragraf mom. 1 föreskrivna granskning blivit av
chefen för det departement, till vilket justitieärendena höra, eller den i hans
ställe förordnad är, meddelad kamrarna, var i vad dess ledamöter angår,
läte Konungen för vardera kammaren tillkännagiva, vilken bland dess
ledamöter förordnats till talman och vilken till vice talman.
2. Då i — —--vice talman.
3. Innan sådant----levnadsåren äldst.
4. Vid samtidigt----förfallet upphört.
§ 38.
1. Konstitutionsutskottet tillkommer--—--omförmälda
stadga.
2. Utskottet skall vidare meddela utlåtanden och avgiva förslag i
anledning av dit hänvisade frågor angående stiftande, ändring, förklaring
eller upphävande av lagar och författningar rörande statsrådets ansvarighet,
om statsdepartementen, om förvärvande och förlust av medborgarrätt,
om rikets vapen och flagga och om allmänt kyrkomöte så ock av kommunallagarna.
3. Utskottet åligger----regeringsformen stadgat.
4. Utskottet tillkommer----vägrar proposition.
§ 43.
1. Jordbruksutskottet, som skall erhålla del av Konungens angående
statsverkets tillstånd och behov till riksdagen avgivna proposition i
vad den angår jordbruksärenden, åligger att granska samt, med iakttagande
av nödiga indragningar och besparingar, utreda och uppgiva statsverkets
behov med hänsyn till denna styrelsens gren ävensom att för
5
Riksdag ens skrivelse Nr 450.
övrigt avgiva betänkande]! och förslag i anledning av de från kamrarna
till utskottet hänvisade jordbruksärenden.
2. Utskottet åligger----och skjutsväsende.
Tryckfrihetsförordningen.
§ 1.
4:o. Utgivare av dagblad eller periodiska skrifter anmäle sig, jämte
titeln och tryckningsorten, hos chefen för justitiedepartementet, med vilken
i denna lag förstås chefen för det departement, vartill justitieärendena höra.
Denne äger att, såvida sökanden ej för nesligt brott blivit dömd, eller
förklarad ovärdig föra andras talan, meddela bevis, att intet hinder emot
skriftens, utgivande förekommer.
I händelse Eders Kungl. Maj:t täcktes godkänna det i riksdagens
skrivelse nr 114 innefattade förslag till ändring i annat hänseende av
bland annat § 1 4:o tryckfrihetsförordningen, bör denna erhålla följande
avfattning:
Tryckfrihetsförordningen.
§ I
4;o.
Utgivare av dagblad eller periodiska skrifter anmäle sig, jämte
titeln och tryckningsorten, hos chefen för justitiedepartementet, med vilken
i denna lag förstås chefen för det departement, vartill justitieärendena höra.
Denne äger att, såvida sökanden ej blivit förklarad ovärdig föra andras
talan, meddela bevis, att intet hinder emot skriftens utgivande förekommer.
Stockholm den 19 juni 1918.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.