Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående uppskov med behandlingen av från sistlidne riksdag vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 103 och 108 regeringsformen samt §13, § 14 mom. 3, § 15 mom. 1 och 4, § 17 mom. 1 och 2, § 21, § 69 och §70 riksdagsordningen, så ock till övergång sstadg anden i regeringsformen och riksdagsordningen.

1918-06-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:456, Skrivelse till Konungen angående uppskov med behandlingen av från sistlidne riksdag vilande förslag till ändrad lydelse av §§ 103 och 108 regeringsformen samt §13, § 14 mom. 3, § 15 mom. 1 och 4, § 17 mom. 1 och 2, § 21, § 69 och §70 riksdagsordningen, så ock till övergång sstadg anden i regeringsformen och riksdagsordningen.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 456■

Nr 456.

Godkänd av första kammaren den 18 juni 1918.

- Godkänd av andra kammaren den 19 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående uppskov med behandlingen

av från sistlidne riksdag vilande förslag till ändrad

lydelse av §§ 103 och 108 regeringsformen samt §13,

§ 14 mom. 3, § 15 mom. 1 och 4, § 17 mom. 1 och 2,

§ 21, § 69 och §70 riksdagsordningen, så ock till övergång

sstadg anden i regeringsformen och riksdagsordningen.

(Konstitutionsutskottets memorial nr 1 p. 4:o.)

( » »nr 25.)

Till Konungen.

Vid 1917 års riksdag har såsom vilande till framtida behandling i

grundlagsenlig ordning antagits följande

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 103 och 108 regeringsformen samt § 13, § 14 mom. 2,

§ 15 mom. 1 och 4, § 17 mom. 1 och 2, § 21, § 69 och § 70 riksdagsordningen,

s& ock till övergångsstadganden i regeringsformen och riksdagsordningen.

Regeringsformen.

§ 103.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt riksdagsordningen

stadgar, tillsätta en nämnd, som äge att döma, huruvida högsta dom
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 450.

7

stolens och regeringsrättens samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i

(leras viktiga kall bibehållas, eller om vissa av dem, utan bevisligen begångna

fel och brott, varom föregående § handlar, likväl kunde anses

böra från detta kall skiljas. Beslutar — — — — — — — — — —

belopp.

§ 108.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år, på sätt i riksdagsordningen

sägs, förordna sex för kunskaper och lärdom kände män att jämte

justitieombudsmannen, som bland dem förer ordet, utöva vård över tryckfriheten.

Dessa--— — — — — — — — — kommitterade.

Överg&ngsstadgande.

Nämnd, varom i 103 § sägs, skall tillsättas år 1921, då ock kommitterade

skola förordnas jämlikt 108 §.

Riksdagsordningen.

§ 13.

Andra kammarens ledamöter skola till ett antal av tvåhundratrettio

väljas för en tid av fyra år, räknade från och med januari månads början

året näst efter det, under vilket valet skett.

§ 14.

2. Stad, som utgör del av län, skall, där stadens folkmängd vid

början av tredje året inom en fyraårsperiod uppgår till eller överstiger

tre tvåhundratrettiondelar av rikets folkmängd, utgöra en valkrets i fråga

om val, som avser tid efter periodens utgång; dock må stad, vars folkmängd

utgör minst sex tvåhundratrettiondelar av rikets folkmängd, kunna

delas i valkretsar.

Inträffar vid början av tredje året inom en fyraårsperiod, att i stad,

som utgör en valkrets, folkmängden ej längre uppgår till en nittiondel

av rikets folkmängd, skall staden icke vidare bilda egen valkrets.

§ 15.

1. I varje valkrets väljes, efter folkmängden vid början av året

näst före den fyraårsperiod, för vilken valen gälla, en riksdagsman för

varje fullt tal, motsvarande en tvåhundratrettiondel av rikets folkmängd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 456.

4. Det antal riksdagsmän, varje valkrets enligt ovan angivna grunder

äger utse, fastställes för varje fyraårsperiod av Konungen.

1. Val till riksdagsmän i andra kammaren verkställas under september

månad året näst före början av de fyra år, för vilka valen gälla.

2. Förordnar Konungen om nya val, förrättas dessa ofördröjligen

för den tid, som återstår av fyraårsperioden.

Riksdagsman, som för andra kammaren vald blivit, må ej denna

befattning sig undandraga, med mindre han företer giltiga skäl för avsägelse.

Som sådana anses:

1. de hinder allmänna lagen upptager såsom laga förfall;

2. ålder över 60 år;

3. att den valde tillförene såsom riksdagsman bevistat fyra lagtima

riksdagar.

Avsägelse----befallningshavande.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år tillsätta en nämnd av fyrtioåtta

personer, därav vardera kammaren genom sluten omröstning inom

sig utser tjugofyra, och vilken nämnd, i den ordning 103 och 104 §§

regeringsformen stadga, äger att döma, huruvida högsta domstolens och

regeringsrättens samtliga ledamöter gjort sig förtjänta att i deras viktiga

kall bibehållas, eller om vissa av dem, utan bevisligen begångna fel och

brott, varom regeringsformens 102 § handlar, likväl kunna anses böra

från detta kall skiljas. Denna nämnd träder samma dag den blivit vald

tillsammans.

Nämndens---föreskrives.

I — —---— ledamöter.

Lagtima riksdag skall vart fjärde år förordna sex för kunskaper

och lärdom kände män att, jämte justitieombudsmannen, som bland dem

förer ordet, utöva vård över tryckfriheten. Dessa--— — man.

17.

§ 21.

§ 69.

§ 70.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 406.

Överg&ngssta tigande.

Intill dess nya val i hela riket till andra kammaren första gången

förrättas efter utgången av augusti månad 1920, skola i fråga om val

till kammaren tillämpas de före 1918 i sådant hänseende gällande stadganden.

Vill riksdagsman, som enligt dessa stadganden hlivit vald, avsäga

sig befattningen, äge rätt därtill även i det fall att han tillförene

såsom riksdagsman bevistat blott tre lagtima riksdagar.

Nämnd, varom i 69 § sägs, skall tillsättas år 1921, då ock kommitterade

skola förordnas jämlikt 70 §.

Ifrågavarande grundlagsförslag antogs 1917 i samband med avlåtande

av en skrivelse (nr 308) till Eders Kungl. Majjt med anhållan,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta för nästkommande års riksdag framlägga

förslag till sådana ändringar i gällande kommunalförfattningar, att

val till landstingsmän och stadsfullmäktige samt eventuellt även andra

kommunala val i högre grad än nu är fallet sammanföras till^ en och

samma tidpunkt. Med avseende å sammanhanget mellan de båda frågorna

uttalade konstitutionsutskottet i sitt utlåtande nr 23: »Därvid förutsätter

utskottet, att de grundlagsändringar, vilka i detta syfte föreslås,

icke bliva slutgiltigt antagna, förrän frågan om en omläggning av de

kommunala valen i överensstämmelse med den av utskottet i dess utlåtande

nr 24 föreslagna skrivelsen till Kungl. Maj:t kommit under riksdagens

prövning. Utskottet förväntar, att detta skall kunna ske redan

vid 1918 års riksdag.»

I anledning av nyss omförmälda, 1917 avlåtna skrivelse har Eders

Kungl. Maj:t till innevarande års riksdag avlåtit en proposition, nr 261,

med förslag till ändringar i kommunalförfattningarna i syfte, att den

successiva förnyelsen av landsting samt stads- och kommunalfullmäktige

skall upphöra. Riksdagen har numera, med avslag å denna proposition,

beslutat att i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föranstalta om utredning av frågan om införande av en

för hela landet gemensam valdag på hösten, alternerande för valen till

andra kammaren och landstingsmannavalen, vilken utredning borde omfatta

jämväl frågan om lämpligheten av den gemensamma valdagens

fastställande till en arbetsfri söckendag, samt till nästa riksdag framlägga

det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Med hänsyn till det ovan berörda sammanhanget mellan å ena

sidan grundlagsförslaget, å andra sidan frågan om ändrad ordning för

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 167 höft. (Nr 454—456.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 456.

vissa kommunala val, kar riksdagen nu för sin del beslutat att till nästkommande

lagtima riksdag uppskjuta behandlingen av ifrågavarande förslag;

vilket riksdagen får för Eders Kungl. Maj:t anmäla.

Stockholm den 19 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

183206

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.