Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av särskilda Kungl. Maj:ts propositioner rörande ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften och ändring i vissa delar av förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, ävensom en inom riksdagen väckt motion.

1918-06-21 · 22 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,4 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 18 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:471, Skrivelse till Konungen i anledning av särskilda Kungl. Maj:ts propositioner rörande ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften och ändring i vissa delar av förordningen den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, ävensom en inom riksdagen väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 471.

I

Nr 471.

Godkänd av första kammaren den 20 juni 1018.

Godkänd av andra kammaren den 21 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av särskilda Kungl.

Maj:ts propositioner rörande ändring i vissa delar av

förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften

och ändring i vissa delar av förordningen den

6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid

köp och byte av fondpapper, ävensom en inom riksdagen

väckt motion.

(Bevillningsutskottets betänkanden nr 42 och 64.)

Till Konungen.

Genom proposition, nr 230, av den 12 mars 1918 har Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till dels förordning om ändring i vissa

delar av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften

och dels förordning om ändring i vissa delar av förordningen den 6

november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper.

Till behandling i sammanhang med förenämnda proposition har

riksdagen, såsom nedan närmare omförmäles, förehaft en inom riksdagen

väckt motion.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 173 käft. (Nr 471.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 471.

Genom proposition, nr B58, av den 26 april 1918 har Eders

Kungl. Maj:t vidare, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om ändring i

viss del av 3 § i förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

Slutligen har Eders Kungl. Maj:t genom proposition, nr 446, av

den 14 maj 1918, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning om ändring''

i 3 § av förordningen den 19 november 1914 angående stämpelavgiften.

De i propositionen nr 230 upptagna bestämmelserna angående

stämpelbeskattning av utländska aktie- och lottbrev m. in. hava föranletts

av den framställning i detta ämne, som riksdagen avlåtit

i sin skrivelse den 5 juni 1917, nr 261. Riksdagen har funnit förslagen

härutinnan i huvudsak motsvara, vad riksdagen i berörda framställning

åsyftat. Emellertid har riksdagen vid granskning av detaljerna

i detta förslag icke kunnat undgå att finna det tvivelaktigt,

huruvida den utformning, som givits åt ifrågavarande bestämmelser till

överensstämmelse med vad som för närvarande gäller angående motsvarande

svenska värdepapper, i allo uppbäres av faktiska förhållanden

på det nya område, som härmed skulle indragas under den. svenska

stämpellagstiftningen. Från sakkunnigt håll inhämtade upplysningar

hava också för riksdagen bekräftat, att den i förslaget vidtagna formella

likställigheten mellan ifrågavarande svenska och utländska värdepapper

näppeligen lärer motsvaras av de nya bestämmelsernas ändamålsenlighet,

utan att frågans tillfredsställande lösning i sistberörda

hänseende torde kräva en ytterligare utredning med biträde av personer,

praktiskt förtrogna med de utländska förhållanden, beträffande

vilka det här gäller att lagstifta. Riksdagen, som icke förfogat över

vare sig tid eller krafter för verkställandet av en sådan nödig befunnen

överarbetning av förslaget i denna del och som förutsatt såsom

självfallet, att denna icke kan åstadkommas annorlunda än genom

Kungl. Maj:ts föranstaltande, har förty måst inskränka sig till några

kortfattade antydningar om det ifrågavarande förslagets brister i

denna del.

Sålunda torde till en början kunna anmärkas, att utredning''

saknas om, i vad mån bestämmelserna angående utländska värdepapper

icke å ena sidan till väsentlig del skulle bliva otillämpliga i brist på

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 471. 3

motsvarighet i verkligheten och å andra sidan komma att lämna utanför

sin räckvidd skatteobjekt, vilka möjligen kunde förutsättas böra

indragas under stämpelbeskattningen i fråga. Stämpelplikt föreskrives

ju för lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländskt bolag,

som driver bankrörelse, så ock i utländskt kommanditbolag. Mot denna

bestämmelse torde kunna anföras den förut framställda generella anmärkningen.

Att lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis i utländska

bolag, som driva bankrörelse, icke skulle finnas, kan icke påstås,

men torde de dock spela en jämförelsevis underordnad roll i jämförelse

med aktiebrev och kommanditbevis, och säkert torde ytterst få

om ens något sådant lottbrev eller delaktighetsbevis komma att hit

utifrån införas. Utomlands lära däremot förekomma delaktighetsbevis

av andra slag. vilka spela avsevärd roll, och har i sådant hänseende

för riksdagen särskilt framhållits bevis angående delaktighet i gruvor,

papper vilka t. ex. i Tyskland och Österrike lära äga stor betydelse.

Visserligen har tidigare verkställd utredning rörande lämpligheten av

stämpel å delaktighetsbevis i svenska gruvbolag lämnat negativt resultat.

Anledningen härtill var emellertid icke blott tekniska svårigheter i avseende

å frågans lösning, utan även och måhända i främsta rummet

det förhållande, att en sådan stämpel skulle inbringa staten en så föga

avsevärd inkomst. Osannolikt är väl icke, att liknande svårigheter

skulle kunna konstateras även i fall, varom nu är fråga, likasom ock

beträffande andra delaktighetsbevis, vilka tilläventyrs falla utanför de

föreslagna bestämmelserna angående utländska värdepapper; men i

varje fall synes, innan eu lagstiftning på nu ifrågavarande område här

i landet vidtages, närmare utredning erforderlig och detta även beträffande

frågan, huru man utomlands löst tekniska svårigheter vid stämpelbeskattningens

genomförande beträffande delaktighetsbevis i bolag.

Vid den sålunda ifrågasatta utredningen synes uppmärksamhet

även böra ägnas ett par andra spörsmål i avseende å ifrågavarande

stämpelbeskattning. Med denna avses ju att träffa vissa utländska

värdepapper medelst en pålaga motsvarande emissionsstämpeln å inhemska

papper. Det principiellt riktiga synes då, såsom departementschefen

ock antytt, vara, att stämpelplikten för de utländska papperen

komme att inträda redan i och med deras införande i riket. Lika med

departementschefen har emellertid riksdagen ansett, att en sådan anordning

av praktiska skäl icke låter sig genomföra. Såsom uppgift för

denna stämpelskatts anordnande måste dock fasthållas, att de utländska

papperen verkligen bliva stämpelbelagda, och att detta sker vid första

praktiskt möjliga tillfälle. Det i propositionen nr 2 BO framlagda förslaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 471.

torde i detta avseende få anses förete eu viss brist. Enligt detta skulle de

utländska papperen ej behöva stämpelbeläggas förr än de första gången

efter det de till riket inkommit härstädes belånades, försåldes eller på vad

sätt det vara månde överlätes. Med en sådan bestämmelse skulle det emellertid

väl kunna hända, att stämpelbeläggning av utländska aktier och

dylikt, som under åratal lör varades här i riket och därunder gång

efter annan bytte ägare, onödigt länge uppskötes eller till och med

ej alls verkställdes, innan desamma åter utfördes. Om nämligen de

ifrågavarande handlingarna, utan att under tiden belånas eller göras

till föremål för överlåtelse levande emellan, genom arv eller testamente

överginge till ny ägare än så många gånger, komme de icke

att falla under stämpelplikten. En ändring'' härutinnan torde dock

stå i god överensstämmelse med grundsatsen, att stämpelplikten rätteligen

är att hänföra till handlingarnas införande hit till riket, och

möjlighet av en sådan ändring torde icke vara utesluten i betraktande

av civillagstiftningens stadganden rörande fång av sistberörda slag,

till vilka stadganden erforderliga kontrollbestämmelser i nu förevarande

ämne torde kunna anknytas.

Ifrågavarande stämpelskatts egenskap att egentligen vara en

emissionsstämpel har vidare givit riksdagen anledning till en erinran

emot förslaget till ändring av 3 § i fondstämpelförordningen. Enligt

detta skulle, i anslutning till vad som nu gäller om utländsk obligation,

frihet från fondstämpel äga rum i fråga om utländska aktier och

liknande värdepapper vid sådan överlåtelse, före vilken handlingen

skall enligt stämpelförordningen förses med särskild stämpel. Till

grund härför synes ligga den åskådningen att, därest befrielse från

fondstämpeln ej medgåves, dubbelbeskattning komme att äga rum.

Riktigheten av en sådan åsikt torde emellertid kunna ifrågasättas.

Även om stämpelbeläggning enligt stämpelförordningen av den utländska

värdehandlingen befinnes av praktiska skäl böra uppskjutas

till den ifrågavarande överlåtelsen, är dock här, enligt vad förut anförts,

i själva verket fråga om ett slags emissionsstämpel och någon

principiell betänklighet mot att vid samma tillfälle uttaga även övlig

fondstämpel torde knappast förefinnas. Men om så är förhållandet,

lärer konsekvensen fordra, att enahanda betraktelsesätt tillämpas även

i fråga om utländska obligationer, vilka såsom nyss omförmälts hittills

varit befriade från fondstämpel vid första överlåtelsen här i landet.

Vid den ifrågasatta utredningen torde även böra beaktas lämpligheten

av vad nu föreslagits i fråga om utländska aktier och vad

som redan gäller om utländska obligationer beträffande sättet för om
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Mkgdayeiw »kt ioélse Nr 471. 5

räkning av utländskt myntslag till svenskt. Ändamålsenligheten av

att härvid tillämpa den väl närmast med avseende å växlar tillkomna

och därefter lämpade bestämmelsen i 16 § stämpelförordningen torde

kunna ifrågasättas, då på grund av varierande växelkurser aktier i

samma bolag och samma slag av obligationer skulle kunna komma att

vid olika tider förses med svensk emissionsstämpel till avsevärt växlande

belopp. Det torde kunna ifrågasättas om icke fasta omräkningskurser

vore att föredraga.

Rörande stämpelbeskattningen av utländska aktie- och lottbrev

m. m. har riksdagen slutligen att framställa en erinran beträffande

själva sättet för stämpelbeläggningens verkställande. I 27 § första

stycket av stämpelförordningen, vilket författningsrum enligt förevarande

proposition, nr 230, skulle bliva oförändrat, stadgas, att då aktiebrev,

lottbrev, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer enligt 8 §

skola förses med stämpel, detta skall äga rum sålunda, att stämpling

av blanketterna till aktiebreven, lottbreven, bevisen eller obligationerna

sker genom generalpoststyrelsens försorg; att den som vill låta stämpla

dylika blanketter skall därom anmäla sig skriftligen hos generalpoststyrelsen

med bifogande av blanketterna samt tvefald uppgift å dessas

valör och antalet av varje valör; samt att generalpoststyrelsen därefter

fastställer det belopp, med vilket stämpel enligt bestämmelserna i nämnda

förordning skall utgöras, och låter, sedan det erforderliga stämpelbeloppet

blivit inbetalt, verkställa ståmplingen. Detta stadgande, vid

vars tillkomst man uppenbarligen haft för ögonen inländska papper

av berörda slag, skulle nu komma att gälla även i fråga om stämpelbeläggning

av utländska aktier in. m. Yad de inländska värdepapperen

beträffar har emot den föreskrivna ordningen för deras stämpelbeläggande

icke försports någon erinran. Med avseende å de utländska åter synes

stadgandet svårligen kunna enligt sin lydelse tillämpas, utan stämplingen

måste här uppenbarligen ske å färdiga redan emitterade värdehandlingar.

Bestämmelsen, att blanketter skola insändas till generalpoststyrelsen

för stämpelbeläggning, visar dessutom, att man tänkt sig, att

ifrågavarande stämpelbeläggning skulle ske av en hel ny aktiestock o. d.

Som de utländska värdepapper, vilka hit införas, emellertid lära få antagas

inkomma allenast i smärre poster eller såsom enstaka exemplar,

förefaller det, som nu ifrågavarande ordning för stämpelbeläggningen

skulle, vad dessa papper beträffar, vara från den enskildes synpunkt

sett förenad med onödig omgång och olägenheter i övrigt utan

att för det allmänna medföra motsvarande fördel. Det har därför synts

riksdagen som om stämpelbeläggningen av de utländska värdepapperen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 471.

borde kunna anförtros åt innehavarna. Hänsynen till kontrollen torde

icke behöva resa oöverstigliga hinder häremot. Åtminstone torde icke

kunna göras gällande, att kontrollen skulle på detta sätt försvagas.

Vad angår den statistiska synpunkten med avseende å stämplarnas

redovisning torde densamma i betraktande av den relativt begränsade

förekomsten av de utländska papper, som skulle drabbas av ifrågavarande

beskattning, icke behöva tillmätas större betydelse.

Skulle den sålunda ifrågasatta förändrade ordningen för nu berörda

stämpelbeläggning komma till stånd, lärer densamma böra vinna

tillämpning på utländska obligationer lika väl som på utländska aktier.

Den ytterligare utredning av frågan om stämpel å aktier och

andra andelsbevis i utländska företag, som riksdagen sålunda funnit sig

böra tillstyrka, kunde tilläventyrs möta betänkligheter ur den synpunkten,

att under utredningstiden avsevärda stämpelbelopp kunde

komma att undandragas statsverket. Statskontoret har ju ansett grundad

anledning förefinnas till det antagande, att under de senare åren så

betydande poster utländska aktier inkommit och allt fortfarande inkomma

i landet, att de numera utgöra ett skatteobjekt, som ur synpunkten

av statens inkomster av stämpelavgiften icke bör förbises.

Emellertid synes departementschefen icke hysa förväntningar på mera

betydande avkastning av denna skattekälla, då han, med erinran att

något material för frågans bedömande icke finnes att tillgå, förklarat

sig icke vilja på grund av den föreslagna stämpelskatten ifrågasätta

någon ändring i den till riksdagen avlåtna inkomstberäkningen.

Det tvivel, som härur torde framgå angående frågans statsfinansiella

innebörd, är säkerligen också befogat, ty även om det skulle förhålla

sig så, att avsevärda poster utländska värdehandlingar under

senaste tiden övergått i svenska händer, lärer det vara föga antagligt

att de mera allmänt överförts till Sverige, utan efter all sannolikhet

torde de i ty fall, såsom vanligt lärer vara, ligga deponerade i utlandet.

Någon verklig grund för betänkligheter av nyss angivna art

bör sålunda icke kunna anses föreligga.

Vad härefter beträffar frågan om stämpelbeläggning av interimsbevis

och interimskvitton, vilken fråga även var föremål för 1917 års

riksdags behandling men då lämnades olöst, har riksdagen funnit det

nu ifrågavarande förslaget till ett slutligt ordnande av denna angelägenhet

tillfredsställande. Riksdagen har därför bifallit propositionen nr

230 i denna del.

Emot samma proposition, i vad den avser räntestämpeln å spar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

(

Riksdagens skrivelse Nr 471.

kasse- och därmed likartade räkningar har riksdagen icke heller haft

något att erinra, vadan riksdagen bifallit propositionen jämväl i denna del.

Av de övriga ändringsförslag, som i sistnämnda proposition framlagts,

torde endast förslaget rörande tillsynen över bankernas fullgörande

av deras skyldighet i fråga om stämpelbeläggningen påkalla något uttalande

från riksdagens sida. I likhet med departementschefen och de

i ärendet hörda myndigheterna har riksdagen ansett, att denna tillsyn

bör i de olika avseendena för varje bank läggas, såvitt möjligt är, i

samma händer och, om i det särskilda fallet så visar sig lämpligt,

sammanföras med den statliga tillsyn dessa inrättningar i övrigt äro

underkastade. Uet är därför icke det kungl. förslaget i denna del i

och för sig, som givit riksdagen anledning att beröra frågan, utan

föranledes detta av förenämnda, i ämnet väckta motion, nr 380 i

andra kammaren.

Däri har motionären anfört, bland annat, följande:

»I lagen angående sparbanker av den 29 juli 1892 har uppdragits

åt Konungens befallningshavande att öva tillsyn över sparbanker och

för sådant ändamål själv eller genom ombud verkställa undersökning

av sparbanks förvaltning, vilken undersökning skall äga rum vid varje

sparbank minst en gång årligen. I motsats till vad förhållandet är vid

bankbolag har sålunda Konungens befallningshavande för sparbankernas

vidkommande att utse ombud såväl enligt lagen om sparbanker av den

29 juli 1892 som enligt förordningen angående stämpelavgiften av den

19 juni 1917. Oaktat Kungl. Maj:t och riksdagen icke uttryckligen i

förordningen stadgat att samma ombud skulle utses i båda fallen, fanns

dock på grund av detta sakförhållande skälig anledning antaga, att

vederbörande Konungens befallningshavande skulle, såvitt ske kunde,

utse samma ombud för utövande av båda befattningarna, helst som

den sistnämnda, åtminstone vad de smärre sparbankerna beträffar, tar

ganska ringa tid i anspråk. Att så icke är fallet visar erfarenheten

från de första utnämningarna av meranämnda ombud.

För de större mera centralt belägna sparbankerna torde saken

hava mindre betydelse. Annorlunda ställer sig förhållandet då det

gäller de små sparbankerna, vilka till så stort antal hava sin verksamhet

förlagd ute på avlägsen landsbygd och där sparbanksinstitutionen,

såvitt jag kan finna, har sin största uppgift såsom förmedlare

mellan småfolkets besparingar och småbrukarnas lånebehov. Då det

oftast är små insatsbelopp, som innestå till förräntande, kan det också

hända, att sparbankens omkostnader för tillsyn över stämpelbeloppets

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 471.

behöriga erläggande betydligt överskrider själva det belopp, som sparbanken

har att redovisa.»

Till styrkande av sistberörda förhållande har motionären meddelat

en del uppgifter, i avseende varå riksdagen tillåter sig att hänvisa

till motionen, samt fortsätter därefter:

»Så vitt jag kunnat finna, lärer Konungens befallningshafvande i

regel utse någon av landsstatens tjänstemän i residensstaden för utövande

av båda dessa befattningar. Det kan ifrågasättas, huruvida

icke någon ortsperson exempelvis landsfiskalen inom sparbanksområde

skulle kunna vara kvalificerad härför.

Sparbankerna äro dock inrättningar från vilka vinsten icke tillfaller

enskilda personer, dess stiftare eller huvudmän, utan är avsedd

att främja sparsamhet bland de mindre bemedlade samt allmännyttiga

ändamål. Starka skäl tala alltså för att dessa befrias från utgiften

i fråga, därigenom att tillsynen över stämpelförordningens efterlevnad

överlämnades. till det ombud som har tillsyn över sparbanks skötsel.»

På grund härav har motionären ifrågasatt ändring i Eders Kungl.

Maj:ts förslag till ändringar i stämpelförordningen, i syfte att den påvisade

olägenheten vid tillsynen över förordningens efterlevnad vad

sparbankerna beträffar måtte undanröjas.

De av motionären påpekade förhållandena innebära tvivelsutan

en olägenhet, som om möjligt bör avhjälpas.

Huruvida detta lämpligen bör ske på den väg motionären anvisat,

kan måhända ifrågasättas, då det ur banksekretessens synpunkt

lärer få anses önskligt att söka undvika förordnande av olika ombud

för tillsyn inom samma bank och det icke utan vidare kan antagas,

att i varje fall på platsen finnes lämplig person att förordna såsom

granskningsman för förvaltningen. Frågans nöjaktiga ordnande kräver

säkerligen en mera ingående utredning.

I fråga om den föreslagna nya lydelsen av de i 12 § av stämpelförordningen

omförmälda tabellerna får riksdagen meddela, att riksdagen

tagit del av de för ifrågavarande tabeller utförda beräkningarna, vilka

äro verkställda enligt samma grunder som de hittills gällande tabellerna,

och att riksdagen därvid ej funnit något att erinra.

Vidkommande Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad riksdagen

ej redan yttrat sig över dem, har riksdagen icke någon erinran

att göra annat än beträffande dels förslagen att i stämpelförordningen

införa i 1 § under fjärde avdelningen »yrkesskoleöverstyrelsen» samt i

3 § i förteckningen över expeditionerna »förordnande, som för polisman

utfärdas enligt 7 § i lagen om polisväsendet i rikets städer», dels och

opaginerad Kontrollera mot PDF

<1

Riksdagens skrivelse Nr 471.

de föreslagna bestämmelsernas ikraftträdande. Förstberörda ändringsförslag

äro följdförslag till andra innevarande riksdag förelagda förslag,

nämligen Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 96 angående upprättande

av praktiska ungdomsskolor och nr 284 med förslag till lag om polisväsendet

i rikets städer. Av nämnda propositioner har den senare ej

vunnit riksdagens bifall och har den förra föranlett, icke upprättandet

av den ifrågasatta nya statsmyndigheten, yrkesskoleöverstyrelsen, men

däremot förändring av folkskoleöverstyrelsen till »skolöverstyrelsen».

Härav följa givetvis vissa jämkningar i förevarande förslag till

ändringar av 1 och 3 §§ i stämpelförordningen.

Beträffande slutligen bestämmelserna om författningsändringarnas

ikraftträdande hava desamma icke i och för sig givit anledning till

annan erinran än att det synts lämpligast att överlämna åt Eders Kungl.

Maj:t att bestämma, när ändringarna av 1 § i stämpelförordningen

skola träda i kraft. Emellertid har det synts riksdagen, att rörande

stämpelbeläggningen av interimsbevis och interimskvitton en särskild

bestämmelse kräves för att reglera förhållandena vid övergången till de

nya stadgandena. Inbetalning å tecknade aktier sker väl vanligen i

rater, och lära somliga bolag hava förfarit så, att de från början vid

första inbetalningen stämpelbelagt interimsbevisen till hela det belopp,

varå den eller de däri avsedda aktierna skolat lyda, under det andra

vid varje skedd inbetalning försett bevisen med däremot svarande stämpel.

Båda förfaringssätten äro ju enligt gällande bestämmelser lagliga, men

i och med det att den nya 27 § träder i kraft skulle dylik stämpling

icke gälla och särskilt skulle förmodligen svårigheter uppstå där, varest

före förändringen en del av de tecknade beloppen mottagits, under det

att resten skulle inbetalas först efter berörda tidpunkt.

För denna frågas reglering har riksdagen alltså ansett sig böra

meddela en övergångsbestämmelse.

Med åberopande av vad riksdagen ovan anfört får riksdagen härmed

för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att riksdagen, med avslag

ej mindre å Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 230, i vad den avser

aktier och andra andelsbevis i utländska företag, än även å Eders

Kungl. Maj:ts proposition nr 358, har, i anledning av förstnämnda

proposition och med bifall till Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 446,

antagit dels bifogade förordning om ändring i vissa delar av förordningen

den 19 november 1914 angående stämpelavgiften (bilaga 1),

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 173 höft. (Nr 471.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 471.

dels ock bifogade förordning om ändring av 10 § i förordningen den

6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte

av fondpapper (bilaga 2).

Vidare får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville låta

underkasta frågan om stämpelplikt för aktier och andra andelsbevis i

utländska företag ytterligare utredning med beaktande av vad riksdagen

nu i detta ämne anfört samt till riksdagen inkomma med det

förslag, vartill en sådan utredning kan föranleda.

Slutligen får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

låta verkställa utredning, huru med avseende å sparbank, som begagnar

sig av den i 54 § stämpelförordningen medgivna rätt att för bankens

samtliga insättare på en gång för helt år och utan användning av

stämpel fullgöra inbetalning av belöpande räntestämpelavgift, föreskriven

kontroll å sådan inbetalning från statsverkets sida må kunna

med minsta möjliga kostnad åvägabringas, samt vidtaga de åtgärder,

vartill en sådan utredning må föranleda.

Stockholm den 21 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse, Nr 471.

11

Bilaga 1.

Förordning

om ändring i vissa delar av förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 1, 3, 8, 20, 21, 25 och 27 §§, 36 §

2 mom., 47 § 2 mom. samt 54 och 55 §§ i förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften ävensom de till nämnda förordning

hörande tabellerna I och II, skola 1, 3, 8, 54 och 55 §§ i nedan angivna

delar, hava följande ändrade lydelse:

1 §•

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna

till följande avdelningar:

Andra avdelningen:

Underdomstolar på landet ävensom vattendomstolar.

Fjärde avdelningen:

Rikets hovrätter--— — statistiska centralbyrån; byggnadsstyrelsen;

patent- och registreringsverket;---— — läroverks
överstyrelsen;

skolöverstyrelsen; lantmäteristyrelsen med generallantmäterikontoret;

— — — — — — — — — — — — — — — —

vid Kung!. Maj:ts orden.

3 §•

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med

de här nedan i 7 § nämnda undantag, denna tariff:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 471.

l

Avd.

2

Avd.

3

Avd.

4

Avd.

o

Avd.

! Kr. ! ö.

Bevis

att begärd expedition icke utbekommits......

som meddelas borgenär enligt 57 § utsöknings-j

lagen ................................................

vederhäftighets- ......................................

Resolution, —--- — — —----—--

» på ansökning om förordnande för lantmätare

eller med honom i avseende på behörighet

till vissa förrättningar likställd tjänsteman

att verkställa lantmäteriförrättning i ändamål att

vinna avsöndring av jord, vattenfall, fiske eller

annan dylik lägenhet eller att verkställa ägostyckning

i Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens

län .................................................

» i sådana på förvaltningsmyndighets pröv-!

ning ankommande ärenden, som avses i lagen om

inskränkning för viss tid i rätten att överlåta fast

egendom ................................................j_

eljest innefattande huvudsakligt beslut,

tecknad å företedd handling ...........................

Slutsedel ..................

Straffregister, utdrag av

Styrmansbrev ...............

i Utdrag — —------------

» av jordregister; se Jordregister.

» av straffregister; se Straffregister.

Utnämningsbrev för:

Expedition, som icke här ovan är särskilt nämnd,

varje ark ...................................................

Kr.

Kr.

ö. Kr. ö. I Kr. ö.

fritt
-

fritt

fritt
-

I I

— fri

fri

fritt

— i 50 ! — ! 50

10

20 — !

50 1

— 1 —

8 §•

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade

av offentlig myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Aktiebrev i inländskt aktiebolag skall, innan brevet av bolaget utgives,

förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det belopp,

varå den i brevet avsedda aktie lyder, eller, om brevet ut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 171. 13

färdats å två eller Hora aktier, av det belopp, vara aktierna sammanlagt

lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för aktie skall

erläggas betalning med högre belopp än det, vara aktien lyder,

stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre beloppet.

Upprättat aktiebrev skall, ändock att det icke blivit av aktieägaren

mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då aktieägaren äger att

detsamma hos bolaget utbekomma.

Aktiebrev, som utan erläggande av betalning utfärdas såsom

ersättning för förkommet eller förstört sådant brev eller i utbyte

mot aktiebrev i samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya

aktiebrevet utfärdas å belopp, icke överstigande det, varå det förkomna,

förstörda eller utbytta aktiebrevet lytt, eller, om det nya

aktiebrevet skall ersätta flera äldre brev, dessas sammanlagda belopp,

samt det eller de äldre breven varit försedda med stämpel i

vederbörlig ordning eller icke skolat med stämpel beläggas.

Aktiebrev, som sålunda utfärdas utan att beläggas med den här

ovan för aktiebrev stadgade stämpel, skall förses med anteckning

om orsaken härtill.

För aktiebrevs behöriga stämpelbeläggning eller förseende med

anteckning om orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare

ledamöterna i bolagets styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen

enligt bolagets beslut uppdragits åt en eller flera av

dem, dessa ledamöter.

Se för övrigt 27 §.

Andelsbevis; se Lottbrev.

Intecknat skuldebrev; se Skuldebrev.

Interimsbevis, Interimskvitto å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis;

angående stämpelplikt se 27 §.

Invisning; lika med Växel.

Lottbrev, andelsbevis eller délaktighetsbevis i inländskt solidariskt bankbolag

eller annat inländskt bolag, som driver bankrörelse, så ock i

kommanditbolag skall, innan brevet eller beviset av bolaget utgives,

förses med stämpel av 10 öre för varje fulla 10 kronor av det

belopp, varå den i brevet eller beviset avsedda lott eller andel lyder,

eller, om brevet eller beviset utfärdats å två eller flera lotter eller

andelar, av det belopp, varå lotterna eller andelarna sammanlagt

lyda; dock att, ifall enligt bolagets beslut för lott eller andel skall

erläggas betalning med högre belopp än det, varå lotten eller

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 471.

andelen lyder, stämpeln skall beräknas i förhållande till det högre

beloppet. Upprättat lottbrev skall, ändock att det icke blivit av

lottägaren mottaget, anses såsom av bolaget utgivet, då lottägaren

äger att detsamma hos bolaget utbekomma.

Lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, som utan erläggande

av betalning utfärdas såsom ersättning för förkommet eller förstört

sådant brev eller bevis eller i utbyte mot lottbrev eller bevis i

samma bolag, är fritt från stämpel, därest det nya lottbrevet eller

beviset utfärdas å belopp, icke överstigande det, varå det förkomna,

förstörda eller utbytta lottbrevet eller beviset lytt, eller, om det

nya lottbrevet eller beviset skall ersätta flera äldre brev eller bevis,

dessas sammanlagda belopp, samt det eller de äldre breven eller

bevisen varit försedda med stämpel i vederbörlig ordning eller icke

skolat med stämpel beläggas.

Lottbrev eller bevis, som sålunda utfärdas utan att beläggas med

den här ovan för lottbrevet eller beviset stadgade stämpel, skall

förses med anteckning om orsaken därtill.

För den behöriga stämpelbeläggningen av lottbrev, andelsbevis

och delaktighetsbevis eller deras förseende med anteckning om

orsaken till underlåten stämpelbeläggning svare ledamöterna i

bolagets styrelse eller, ifall tillsynen över stämpelbeläggningen

enligt bolagets beslut uppdragits åt en eller flera av dem, dessa

ledamöter.

Yad sålunda är stadgat gäller dock icke bevis å grundfondstillskott

i sparbanker.

Se för övrigt 27 §.

Lottsedel — — — — — — — — — — — — — — — — — —

Sparkasseråkning eller därmed likartad räkning hos bank, annan kreditinrättning,

sparbank, bankir eller ekonomisk förening; lika med

Depnsitionsråkning. Dock må frihet från stämpel äga rum, om

beloppet av den ränta, som under ett kalenderår tillgodoföres

insättare, vare sig medlen innestått hela året eller blott en del

därav, icke uppgår till, i fråga om medel, som innestå i sparbank,

centralkassa för jordbrukskredit, jordbrukskassa eller annan ekonomisk

förening, 100 kronor och, i fråga om medel, som innestå

å sparkasseräkning hos bank, annan kreditinrättning eller bankir,

50 kronor.

Se för övrigt 54 och 55 §§.

Testamente om fast egendom — — — — — — — — — — — — —

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 471.

15

20 §.

Vill någon föra talan om återfående av stämpelavgift, som av

ämbets- eller tjänsteman debiteras eller i enlighet med dennes tillsägelse

blivit erlagd för sådan handling, vars stämpelbeläggning enligt

35 § skall i hovrätt granskas, må dylik talan inom sex månader från

det klandrade stämpelbeläggningen ägt rum anhängiggöras i den hovrätt,

varunder ämbets- eller tjänstemannen lyder. Part, som ej nöjes

åt hovrättens beslut, så ock advokatfiskal i hovrätten, där han finner

sådant nödigt för bevarande av kronans rätt, äga över beslutet anföra

besvär, under villkor och i den ordning 30 kap. rättegångsbalken

stadgar i fråga om fullföljd av talan mot hovrätts slutliga utslag i dit

fullföljt tvistemål eller ärende rörande penningar eller sådant, som kan

skattas i penningar.

21 §.

Förmår i fall, som avses i 20 §, den, vilkens rätt är av skedd

stämpelbeläggning beroende, visa, att talan om återfående av för högt

debiterad stämpelavgift icke kunnat av honom föras i den ordning,

som i samma paragraf är föreskriven, ankomme efter därom gjord

ansökning på Konungen att efter prövning av föreliggande omständigheter

förordna om restitution av vad i stämpelavgift för mycket erlagts.

Vad sålunda är stadgat galle ock, där någon i fall, varom i

detta kap. icke eljest är stadgat, måst vidkännas stämpelavgift, som

antingen alldeles icke bort utgå eller bort utgå med lägre belopp än

det erlagda.

25 §.

Då handling förses med beläggningsstämpel, skall denna, med

angivande av datum, makuleras genom lämplig påteckning, färg- eller

svartstämpling.

Den, som till offentlig myndighet ingiver handling, som skall

förses med dubbel beläggningsstämpel, skall, där icke enligt 34 § 1

mom. fjärde stycket stämpeln skall makuleras av vederbörande ämbetseller

tjänsteman, makulera den med nr 1 märkta delen, varemot den

andra delen makuleras av ämbets- eller tjänstemannen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 471.

27 §.

Då aktiebrev, lottbrev, andelsbevis, delaktighetsbevis eller obligationer

enligt 8 § skola förses med stämpel, skall detta äga rum sålunda,

att stämpling av blanketterna till aktiebreven, lottbreven, bevisen

eller obligationerna sker genom generalpoststyrelsens försorg. Den,

som vill låta stämpla dylika blanketter, anmäle sig därom skriftligen

hos generalpoststyrelsen med bifogande av blanketterna samt tvefald

uppgift ä dessas valör och antalet av varje valör. Generalpoststyrelsen

fastställer därefter det belopp, med vilket stämpel enligt bestämmelserna

i denna förordning skall utgöras, och låter, sedan det erforderliga

stämpelbeloppet blivit inbetalt, verkställa stämplingen.

Därest någon vill låta utfärda interimsbevis eller interimskvitton

å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis, skall därom - hos generalpoststyrelsen skriftligen göras anmälan i ärendet med bifogande

av uppgift om det sammanlagda belopp, varå interimsbevis

eller interimskvitton skola utfärdas. Generalpoststyrelsen fastställer

därefter den stämpelavgift, som enligt bestämmelserna i denna förordning

skall utgöras för motsvarande aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller

delaktighetsbevis. Sedan stämpelavgiften blivit hos generalpoststyrelsen

nedsatt, vare sig genom kontant inbetalning eller genom avlämnande

av bevis, att beloppet blivit för generalpoststyrelsens räkning insatt i

bankinrättning, som av generalpoststyrelsen godkännes, meddelar generalpoststyrelsen

bevis därom, varefter vederbörande äger att, efter

anteckning å interimsbevisen eller interimskvittona om generalpoststyrelsens

bevis och datum därför, utsläppa ifrågavarande interimsbevis

eller interimskvitton. Den, vilken hos generalpoststyrelsen nedsatt .

stämpelavgift på sätt nu är sagt, åligger att inom två månader, efter

det full betalning för tecknad aktie eller tecknat lottbrev, andelsbevis

eller delaktighetsbevis skolat erläggas, till generalpoststyrelsen lämna

uppgift angående den omfattning, i vilken interimsbevis eller interimskvitton

blivit utgivna, samt därvid, i den mån rätt till tecknad aktie

eller tecknat lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis icke blivit

förverkad, för stämpelbeläggning avlämna samtliga de aktiebrev, lottbrev,

andelsbevis eller delaktighetsbevis, som svara mot de utgivna

interimsbevisen eller interimskvittona; och skall i händelse det nedsatta

beloppet överskjuter den å aktiebreven, lottbreven, andelsbevisen eller

delaktighetsbevisen belöpande stämpelavgiften, överskottet till vederbörande

återbetalas. Underlåter någon att fullgöra vad honom sålunda

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 471.

åligger, äge rätten på framställning av generalpoststyrelsen, genom vite

tillhålla den försumlige att fullgöra sitt åliggande.

Talan mot generalpoststyrelsens beslut i fråga om stämpelbeloppet

fullföljes i enahanda ordning, som är stadgad för överklagande av

generalpoststyrelsens beslut i allmänhet.

36 §.

2. Finner advokatfiskal på grund av anmärkning, som vid den

i 1 mom. omförmälda granskning förekommit, anledning att mot ämbetseller

tjänsteman anställa åtal för fel eller försummelse i avseende å

stämpelbeläggniug, förfares på sätt 50 § stadgar. Advokatfiskal vare

jämväl obetaget ■ att, där han för bevarande av kronans rätt finner

sådant nödigt, i hovrätten föra talan mot enskild part om utgivande

av felande stämpelbelopp. Angående klagan över hovrättens beslut i

sistnämnda fall gälle vad i 20 § är föreskrivet.

47 §.

2. Åsidosätter någon vad i 8 § finnes föreskrivet om stämpelbeläggning

av aktie- eller lottbrev eller andels- eller delaktighetsbevis,

då det utfärdas av aktiebolag, solidariskt bankbolag, annat

bolag, som driver bankrörelse, eller kommanditbolag, böte tio gånger

den felande stämpelns belopp; dock vare minsta bot tjugufem kronor.

Utgiver någon interimsbevis eller interimskvitto i annan ordning

än i 27 § stadgas, böte tio gånger det belopp, varmed motsvarande

aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller delaktighetsbevis skolat stämpelbeläggas,

dock minst tjugufem kronor. Den som mot bättre vetande

lämnar oriktiga uppgifter angående den omfattning, i vilken interimsbevis

eller interim skvitton i anledning av meddelat tillstånd blivit utfärdade,

samt därigenom föranleder, att hos generalpoststyrelsen nedsatt

stämpelavgift eller del därav återbetalas, böte tio gånger det av

sådan anledning återbetalade beloppet, dock minst tjugufem kronor.

54 §.

Den i8§ — — — — — — utgöras.

Bank, som — — —--— säkerhet.

Sedan anmälan, varom nu blivit sagt, inkommit till Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 173 höft. (Nr 471.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 471.

Maj:ts befallningshavande och avfordi''ad säkerhet blivit av Kung!.

Maj:ts befallningshavande godkänd och avlämnad, skall Kungl. Maj:ts

befallningshavande för banken utfärda bevis, att hinder icke möter

för banken att i den i denna paragraf omförmälda ordning fullgöra

erläggandet av stämpelavgiften; och skall genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes

försorg på bankens bekostnad kungörelse om bevisets

meddelande en gång införas i Post- och inrikes tidningar, varjämte

Kungl. Maj:ts befallningshavande därom särskilt underrättar generalpoststyrelsen.

Kungl. Maj:ts befallningshavande skall ock förordna

ett ombud att hos banken utöva den befattning, varom i denna förordning

stadgas, och skall därvid iakttagas att, därest tillsyningsman

enligt 10 § i förordningen den 6 november 1908 angående en

särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper redan blivit

vid banken utsedd för någon del av den tid, varom fråga är, denne

tillsyningsman skall förordnas till dylikt ombud, samt att i övrigt skall,

därest så lämpligen kan ske, vid bankbolag till sådant ombud utses det

allmänna ombud, som av bankinspektionen jämlikt gällande lag om

bankrörelse förordnats för bolaget.

Den inbetalning, varom ovan blivit stadgat, skall verkställas hos

generalpoststyrelsen inom utgången av mars månad, och skall, då sådan

inbetalning sker, tillika ingivas ett av förstnämnda ombud efter granskning

av bankens ,— — — — erlägga.

Verkställes icke — — — — rättighet.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga motsvarande

tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank,

bankir eller ekonomisk förening.

55 §.

Bank, som — — — — inlåningsrörelse.

Tredskas banken — — — — fälla.

Vad ombudet — — — — bevis.

Yppar ombudet — — — — uppkommit.

Ombudet skall — —--befallningshavande.

Vad i denna paragraf är stadgat i fråga om bank skall äga

motsvarande tillämplighet i fråga om annan kreditinrättning, sparbank,

bankir och ekonomisk förening.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1!)

Riksdagens skrivelse Nr 471.

Tabell l

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot v 5 %, av en livränta eller annan förmån, som vid

slutet av varje År under eu persons av mankön livstid utgår med belopp eller till värde uv

1 krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901 —1910).

1 .

1 Ålder

■

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde,

Ålder

Kapitalvärde

0

15.7»;

30

15.70

60

9.8 5

‘10

1.8 5 1

17.24

31

15.0 5

61

9.56

91

1.72 j

2

17.52

32

15.53

62

9.2 7

92

1.59

3

17.00

33

15.4 1

63

8.9 6

93

1.48

4

17.03

34

15.27

64

8.0 7

94

1.3 5

5

17.02

35

15.13

65

8.3 0

95

1.2 5

6

17.60

36

14.99

66

8.0 5

96

1.17

7

17.56

37

14.84

67

7.73

97

1.12

8

17.51

88

14.6 9

68

7.43

98

1.03 1

9

17.45

39

14.53

69

7. it

99

O.uo

10

17.38

40

14.36

70

6.so

100

0.81

11

17.31

41

14.2 0

71

6.48

101

0.69

12

17.23

42

14.0 2

72

6.17

102

0.55

13

17.14

43

13.8 5

73

5.80

103

0.1 o

14

17.05

44

13.66

74

5.5 5

104

0.23

15

16.05

45

13.47 .

75

5.25

16

16.86

46

13.2 7

76

4.9 5

17

16.7 7

47

13.07

77

4.6 6

18

16.69

48

12.86

78

4.3 8

]

19

16.62

49

12.64

79

4.11

20

16.55

50

12.41

80

3.85

21

16.49

51

12.18

81

3.6 0

22

16.43

52

11.95

82

3.3 5

23

16.37

53

11.71

83

3.12

24

16.30

54

11.46

84

2.89

25

16.22

55

11.21

85

2.69

26

16.14

56

10.96

86

2.50

27

16.05

57

10.0 9

87

2.3 2

1 28

15.96

58

10.41

88

2.14

29

15.86

59

10.13

89

1.98

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den

vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.3 7 5. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 471.

Tabell II

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 %, av en livränta eller annan förmån, som vid

slutet av varje år under en persons av kvinnkön livstid utgår med belopp eller till värde av

1 krona (grundad å statistiska centralbyråns dödlighetstabell för årtiondet 1901—1910).

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde

Ålder

Kapitalvärde''

0

16.13

30

16.oo

60

10.3 6

90

2.10

1

17.33

31

15.90

61

10.06

91

1.95

2

17.59

32

15.80

62

9.76

92

l.so

o

17.60

33

15.69

63

9.15

93

1.67

4

17.69

34

15.58

64

9.13

94

1.55

5

17.08

35

15.46

65

8.si

95

1.42

6

17.06

36

15.3 4

66

8.19

96

1.34

7

17.63

37

15.21

67

8.1*3

97

1.29

8

17.58

38

15.08

68

7.83

98

1.22

9

17.53

39

14.9 4

69

7.51

99

1.12

10

17.47

40

14.80

70

7.16

100

1.0 2

11

17.4(1

41

14.05

71

6.S5

101

0.91

12

17.33

42

14.49

72

6.5 2

102

O.so

13

17.2 5

43

14.33

73

6.21

103

0.6 4

14

17.18

44

14.16

74

5.8 9

104

0.4 7

15

17.11

45

13.98

75

5.5 7

105

0.26

16

17.04

46

13.79

76

5.2 7

17

16.9 7

47

13.59

77

4.9 7

18

16.91

48

13.39

78

4.70

19

16. S 4

49

13.1S

79

4.41

20

16.7 7

50

12.96

80

4.14

21

16.71

51

12.7 4

81

3.88

22

16.04

52

12.50

82

3.6 3

23

16.57

53

12.26

83

3.3 9

24

16.50

54

12.01

84

3.16

25

16.42

55

11.75

85

2.96

26

16.34

56

11.49

86

2.76

27

16.2 7

57

11.22

87

2.58

28

16.18

58

10.94

88

2.41

29

16.09

59

10.66

89

2.25

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den.

vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.3 75. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

1>1

Riksdagens skrivelse Nr 471.

Denna förordning träder i kraft

ändringarna i 1 § och bestämmelserna om utdrag av straffregistret

den dag Konungen förordnar,

bestämmelsen om resolution i sådana på förvaltningsmyndighets

prövning ankommande ärenden, som avses i lagen om inskränkning

för viss tid i rätten att överlåta fast egendom, den dag då nämnda

lag träder i kraft,

tabellerna I och II den 1 augusti 1918

samt ‘ förordningen i övrigt den 1 oktober 1918; dock att, om

interimsbevis eller interimskvitto å aktiebrev, lottbrev, andelsbevis eller

delaktighetsbevis före sistnämnda dag belagts med stämpel enligt de

då gällande bestämmelserna, dessa bestämmelser skola, i vad sålunda

stämpelbelagda interimbevis och interiinskvitton angår, fortfarande gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 173 höft. (Nr 471.)

4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 471.

Förordning

Bilaga 2.

om ändring av § 10 i förordningen den 6 november 1908 angående en

särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Härmed förordnas, att 10 § i förordningen den 6 november 1908

angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

skall hava följande ändrade lydelse:

§ io.

Tillsyn över efterlevnaden av de i denna förordning givna föreskrifter

tillkommer överståthållarämbetet och Konungens befallningsliavande

i länen.

Denna tillsyn utövas genom särskilda tillsyningsmän, som utses av

överståthållarämbetet för rörelse, som drives inom Stockholm, och eljest

av Konungens befallningshavande i vederbörande län; och skall därvid

iakttagas att, därest med avseende å viss rörelse någon redan blivit

förordnad till ombud enligt 54 § i förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften för tid, varom fråga är, denne skall

utses till tillsyningsman beträffande samma rörelse, samt att i övrigt

skall, därest så lämpligen kan ske, vid bankbolag till tillsyningsman

utses det allmänna ombud, som av bankinspektionen jämlikt gällande

lag om bankrörelse förordnats för bolaget.

Nämnda tillsyningsmän äga uppbära dels särskilt arvode, som

på förslag av överståthållarämbetet eller Konungens befallningshavande

fastställes av Konungen, dels ock vid resor i och för uppdragets fullgörande

resekostnads- och traktamentsersättning enligt tredje klassen

i gällande resereglemente.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1918.

STOCKHOLM. ISAAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.