Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående utredning i fråga om åtgärder för åstadkommande av minskade restantier och avskrivningar av skatter.

1918-06-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:479, Skrivelse till Konungen angående utredning i fråga om åtgärder för åstadkommande av minskade restantier och avskrivningar av skatter.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 479.

7

Nr 479.

Godkänd av första kammaren den 26 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 26 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående utredning i fråga

om åtgärder för åstadkommande av minskade restantier

och avskrivningar av skatter.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 18.)

(Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 15.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion har framhållits önskvärdheten

därav, att utredning komme till stånd angående möjligheten att genom

statsbidrag åt organisationer, som avsåge att främja skatteinbetalning, eller

genom andra liknande åtgärder åstadkomma minskade restantier och avskrivningar

av skatter.

Av motionen inhämtas, att motionären med sin framställning i främsta

rummet avser, att statsunderstöd måtte komma kommunala föreningar

tillgodo, som, i likhet med den i Umeå stad förefintliga skatteföreningen,

hava till uppgift att, efter uppbärande å fastställda betalningsterminer av

erforderliga medel från medlemmarna, ombesörja inbetalningen av dessas

skatter och eventuellt jämväl vissa andra deras utgifter såsom pensionsavgifter,

avgifter för elektrisk ström, försäkringsavgifter m. m. Tillika har

motionären ifrågasatt, huruvida icke statsbidrag även borde lämnas till de

inom vissa industrier i vårt land under senare åren upprättade s. k. intressekontoren,

vilka visat sig vara till stort gagn för därtill anslutna

personal.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 479.

I den ordning 46 § riksdagsordningen stadgar, kar riksdagens vederbörande

utskott över motionen infordrat yttrande från statskontoret, vilken

myndighet i sin ordning hört överståthållarämbetet och Eders Kungl.

Maj:ts befallningshavande i länen.

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Stockholms län har uti sitt

i ämnet till statskontoret avgivna utlåtande framhållit huvudsakligen följande:

I fråga om tiden för kronoutskyldernas erläggande, vilken tid på

grund av gällande uppbördsreglemente inträffade mellan den 21 november

—5 december, vore det otvivelaktigt, att närheten till dels julen och dels

årsskiftet, då ett kvartals hyra skulle erläggas, inverkade menligt på resultatet

av skatteuppbörden, enär de skattskyldiga, på grund härav hade

andra utgifter, som de ofta ansågo sig böra giva företräde.

Till rådande av bot mot allt för stora avskrivningar och restantier

kunde man närmast tänka sig antingen ett framflyttande av uppbördsterminen

till mera lämplig tid eller ett anordnande av flera uppbördsterminer,

men kunde ingen av dessa utvägar lämpligen ifrågakomma.

Däremot syntes den av motionären anvisade utvägen eller lämnande

av statsbidrag åt organisationer, som avsåge befordrande av skatteinbetalning,

böra kunna främja nyss angivna mål. Det vore bekant, att numera

inom landet funnes ett stort antal av större affärsföretag, vilka för i företagen

anställda anordnat så kallade intressekontor, som omhänderhade de

till kontoren anslutna medlemmarnas utbetalningar av skilda slag, i främsta

rummet utskylder, hyror och försäkringspremier. Även inom statens verk

torde finnas dylika kontor. Dessa utkvitterade varje eller åtminstone flertalet

avlöningsdagar en efter utbetalningarnes storlek avpassad del av

medlemmens avlöning, vilken del gjordes räntebärande, och verkställde

sedermera kontoret å förfallodagarna medlemmens åt kontoret anförtrodda

utbetalningar av skilda slag. Fördelarne med detta förfaringssätt voro

uppenbara. Medlemmen avstode varje avlöningsdag en mindre del av sin

avlöning och befriades därigenom från periodiskt återkommande större

utgiftsposter, medan återstoden av avlöningen finge användas till täckande

av löpande levnadsomkostnader m. m. Intet syntes hindra, att kommunerna,

i likhet med av motionären åberopade Umeå stad, inrättade motsvarande

organisationer, och så torde för övrigt redan på något håll

hava skett.

Rimligt torde även vara, att staten för främjande av bättre skatteuppbörd

lämnade bidrag till driften av dylika kommunala kontor, och

funne sig bemälda befallningshavande förty höra förorda den av motionären

ifrågasatta utredningen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 479.

9

Riksdagen anser sig i huvudsak kunna instämma i vad länsstyrelsen

i Stockholm sålunda anfört och vill blott tillägga, att det möjligen synes

kunna ifrågasättas, om icke medlemmarna i dylika sammanslutningar

genom att avstå från ränta å i förskott gjorda inbetalningar kunna bidraga

till förvaltningskostnaderna, helst förvaltningen därigenom skulle i

icke oväsentlig grad förenklas. I ett par större sammanslutningar av förevarande

slag, som finnas i huvudstaden, nämligen dels bland posttjänstemännen

och dels bland järnvägstjänstemännen, gottgöres icke medlemmarna

ränta, utan användes ränteinkomsten jämte ett mindre årligt bidrag från

varje medlem till bestridande av förvaltningskostnaderna.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om utredning angående möjligheten att

genom statsbidrag åt organisationer, som avse att främja skatteinbetalning,

eller genom andra liknande åtgärder åstadkomma minskade restantier och

avskrivningar av skatter, samt därefter för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 26 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 17 9 käft. (Nr 478—480.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.