Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om särskilda avdrag vid 1918 års taxering till bevillning för inkomst samt till inkomstoch förmögenhetsskatt.
1918-03-09 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1918:59, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om särskilda avdrag vid 1918 års taxering till bevillning för inkomst samt till inkomstoch förmögenhetsskatt.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 59.
1
Nr 59.
Godkänd av första kammaren den 9 mars 1918.
Godkänd av andra kammaren den 9 mars 1918.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om särskilda
avdrag vid 1918 års taxering till bevillning för inkomst
samt till inkomst- och förmögenhetsskatt.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 14.)
Till Konungen.
Genom proposition, nr 69, av den 1 februari 1918 har Eders
Kungl. Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga
följ ande:
Förslag
till
förordning om särskilda aydrag vid 1918 års taxering till
bevillning för inkomst samt till inkomst- och
förmögenhetsskatt.
Härigenom förordnas som följer:
1 §-
Vid 1918 års taxering till bevillning för inkomst samt till inkomst-
och förmögenhetsskatt må här i riket mantalsskriven svensk
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 25 käft. (Nr 59.) 1
2
Biksdagens skrivelse Nr 59.
medborgare, vilken har att på grund av försörjningsplikt underhålla ett
eller flera barn, som vid årets början icke fyllt 15 år, av taxeringsmyndighet,
efter prövning av behovet i varje fall, medgivas särskilda
avdrag, enligt vad här nedan sägs.
2 §.
Vid bevillningstaxeringen må för skattskyldig, som icke taxeras
till inkomst- och förmögenhetsskatt för ett belopp av mera än 3,000
kronor, den i den skattskyldiges mantalsskrivningsort efter avdrag enligt
12 § i gällande bevillningsförordning återstående beskattningsbara inkomst
nedsättas, om den skattskyldiges sammanlagda årsinkomst, beräknad
i enlighet med 10 § i de vid nämnda förordning fogade »Särskilda
anvisningar till ledning vid taxeringen»,
ej uppgår till 1,000 kronor... med högst 25 ''% för ett barn
» 45 » » två »
»
»
»
uppgår till 1,000 men ej till
1.500 kronor ........................ »
»
»
»
»
uppgår till 1,500 men ej till
2,000 kronor ........................ »
»
»
»
»
uppgår till 2,000 men ej till
2.500 kronor ....................... »
»
»
»
»
»
65
»
»
tre
»
»
80
»
»
fyra
»
»
90
»
»
fem
eller flera barn,
»
20
»
»
ett
barn
»
40
»
»
två
»
»
55
»
»
tre
»
»
70
»
»
fyra
»
»
75
»
»
fem
eller flera barn,
»
15
»
»
ett
barn
»
30
»
»
två
»
»
45
»
»
'' tre
»
»
55
»
»
fyra
»
»
60
»
»
fem
eller flera barn,
»
10
»
»
ett
barn
»
20
»
»
två
»
»
30
»
»
t*e
»
»
40
»
»
fyra
»
»
45
»
»
fem
eller flera barn,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 59. *’
uppgår till 2,500 men ej till
3,000 kronor ........................ med högst 5 % för ett barn
» » 10 » )> två »
» » 15 » » tre »
» » 20 » » fyra »
» i» 25 » » fem eller flera barn.
3 §•
Den nedsättning i det taxerade beloppet, som enligt 19 § 2 mom.
förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt tillkommer skattskyldig,
inå ökas till högst 300 kronor för varje barn. För barn, som självt
åtnjuter inkomst, äger dock skattskyldig att tillgodonjuta dylikt avdrag
allenast om och i den mån barnets inkomst understiger beloppet av
den för barnet ifrågakommande nedsättning.
4 §■
År fråga om äkta makar, skall i tillämpliga delar gälla vad beträffande
makars taxering stadgas i bevillningsförordningen och förordningen
om inkomst- och förmögenhetsskatt.
5 §.
Över prövningsnämnds beslut i fråga om tillämpningen av denna
förordning må klagan icke föras.
6 §.
Har avdrag enligt denna förordning medgivits, åligger det taxeringsnämnden
att införa uppgift därom i inkomstlängdens kolumn för
anteckningar med angivande jämväl av avdragens särskilda belopp, och
skall, då fråga är om avdrag enligt 2 §, i kolumnen för antagen beskattningsbar
inkomst upptagas det efter sådant avdrag återstående
belopp.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
4
Riksdagens skrivelse Nr 59.
Det är nu det tredje året i följd, som riksdagen haft att behandla
förslag om särskilda skattelättnader för de av den rådande dyrtiden
hårdast tyngda skattedragarna, familjeförsörjare inom de lägre inkomstgrupperna.
Vid båda de föregående tillfällena har behovet av dylika
lättnader utan vidare undersökning ansetts vara ställt utom allt tvivel.
Det torde vara påtagligt, att nu rådande förhållanden göra fortsatta åtgärder
i samma syfte, om möjligt, .än starkare av behovet påkallade än
föregående år.
Den år 1916 tillämpade skattelättnaden hade avseende blott å
bevillningstaxeringen och därpå grundade skattepåföringar av skilda slag.
Genom fjolårets författning i ämnet vidgades området för de provisoriska
avdragen till att omfatta även taxeringen för inkomst- och förmögenhetsskatt.
Eders Kungl. Majrts nu framlagda förslag om särskilda avdrag vid
innevarande års taxering omfattar också båda de berörda skatteformerna,
men har givit avdragen en väsentligt större räckvidd. Nyheterna i förslaget
äro i huvudsak följande. Avdraget vid bevillningstaxeringen (2 §)
var i fjol begränsat till årsinkomster under 2,400 kronor. Nu föreslås
gränsen flyttad till 3,000 kronor. Den nya skalan för avdragen är anordnad
med fallande maximiavdrag, så att för varje lägre inkomstgrupp
maximum är högre, varemot de olika gruppernas särskilda maxima nås
vid samma barnantal. I fjolårets författning var maximiprocenten för
avdraget lika för alla grupper men förutsatte ett större barnantal allt
efter den högre inkomstgrupp den skattskyldige tillhörde. Inom samma
grupp var avdraget lika för varje barn. Det nya förslaget tillämpar
åter inom varje särskild grupp en fallande skala, så att till exempel
avdraget utgår med 25 procent för ett barn, med 45 procent för två
barn, med 65 procent för tre barn o. s. v.
Möjligheten till särskild lättnad i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatten
(3 §) har enligt Eders Kung!. Maj:ts förslag i betydande
grad vidgats. Gränsen för avdragsrätten, som förra året sattes vid
3,000 kronors taxerat belopp, är flyttad till 6,000 kronor eller samma
gränstal, som enligt inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen gäller
för de vanliga så kallade barnavdragen. Förslaget innebär helt enkelt en
provisorisk höjning av dessa avdrag från 100 kronor till högst 300 kronor
för varje barn. En inskränkning, jämfört med 1917 års bestämmelse
om möjlighet till 500 kronors avdrag för varje barn över tre, utgör
antydda maximum av 300 kronor för varje barn oberoende av antalet.
Däremot har man i förslaget avstått från det i fjol upptagna villkoret
Riksdagens skrivelse Nr 59. 5
för provisoriskt barnavdrag över huvud taget, att samtidigt medgåves
särskilt avdrag vid bevillningstaxeringen.
Ovan antydda olikheter mellan 1917 års förordning i ämnet och det
föreliggande förslaget hava i stort sett synts riksdagen innebära erkännansvärda
förbättringar. De ökade möjligheterna till skattelättnader torde utan
vidare få anses fullt ut betingade av det allt mera skärpta dyrtidsläget.
På sätt i propositionen framhållits, torde konsekvenserna för stat och
kommun i minskade skatteinkomster ej heller vara av den betydelse, att
man av sådana hänsyn skulle behöva underkasta förslaget någon inskränkning.
Den föreslagna skalan för avdraget vid bevillningstaxeringen
(2 §) är mjukare än 1917 års motsvarande skala och torde vara ägnad
att medgiva en smidigare anpassning efter behovet i olika fall.
Mera tveksam har riksdagen känt sig angående lämpligheten att
ur 3 § borttaga nyssnämnda villkor om kombination av båda avdragsformerna.
Detta villkor utgjorde, efter vad därmed avsågs, en praktisk
garanti mot förefintlig benägenhet hos eu eller annan taxeringsnämnd
att i kommunens intresse tillämpa avdraget vid skattetaxeringen
icke jämte utan i stället för avdrag vid bevillningstaxeringen. Anledningen
till villkorets övergivande angives i propositionen vara önskan
att hithörande skattelättnad i största möjliga utsträckning måtte komma
vederbörande till godo. Det kan ju också tänkas fall, i vilka kommunens
ekonomiska ställning icke skulle medgiva beviljande av några
avdrag, som skulle minska kommunens inkomster, och i vilka således,
jämlikt berörda villkor, någon provisorisk skattelättnad ej alls kunde
ifrågakomma. Det torde vara på dylika fall Eders Kungl. Maj:t tänkt, och
måhända äro de av den betydelse, att villkoret, såsom nu föreslagits, bör
bortfalla.
I sin förra året till Eders Kung!. Maj:t avlåtna skrivelse rörande
den då antagna författningen i förevarande ämne uttalade riksdagen
såsom statsmakternas allvarliga syfte, att författningen skulle komma
till så vidsträckt användning, som de skattskyldigas behov påkallade
och omständigheterna i övrigt medgåve, samt anhöll att till främjande
av detta syfte genom Eders Kungl. Maj:ts försorg måtte bringas till
vederbörandes kännedom vad riksdagen sålunda uttalat. I anledning
härav anbefalldes genom cirkulär den 30 mars 1917 Eders Kungl. Mapts
befallningshavande att giva taxeringsmyndigheterna del av vad riksdagen
anfört.
Det har synts riksdagen lämpligt, att även i år till vederbörande
riktas en liknande erinran om, att taxeringsmyndigheternas diskretionära
befogenhet i förevarande avseende bör så handhavas, att ifrågavarande
Bihang till riksdagens ''protokoll 1918. 14 samt. 25 höft. (Nr 59.) 2
6
Riksdagens skrivelse Nr 59.
skattelättnader i största möjliga utsträckning må komma alla dem till
godo, som därav äro i behov.
Riksdagen har ingalunda förbisett, hurusom de provisoriska avdragens
tillämpning, särskilt i större taxeringsdistrikt, är ägnad att ej
obetydligt öka taxeringsmyndigheternas arbete. En avsevärd lättnad i
besväret skulle dock kunna beredas dem genom upprättande av lämpliga
tabeller för beräkning av avdragens belopp i olika fall.
I det föregående har riksdagen berört de väsentliga olikheterna
mellan 1917 års förordning och Eders Kungl. Maj:ts förslag och därvid
givit det senare sin anslutning. Ej heller förslagets detaljer hava påkallat
någon erinran från riksdagens sida.
Riksdagen får alltså härmed tillkännagiva, att riksdagen, med bifall
till Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, antagit ovan återgivna
förslag till förordning om särskilda avdrag vid 1918 års taxering till
bevillning för inkomst samt till inkomst- och förmögenhetsskatt.
Därjämte får riksdagen anhålla, dels att vad riksdagen här ovan
uttalat rörande taxeringsmyndigheternas tillämpning av förevarande förordning
måtte genom Eders Kungl. Maj:ts försorg, i den mån och på
det sätt, som finnes lämpligt, skyndsammast bringas till vederbörandes
kännedom, dels ock att till ledning vid tillämpningen av nyssnämnda
förordning måtte genom Eders Kungl. Maj:ts försorg upprättas och
vederbörande tillhandahållas tabeller till ledning vid uträknandet av
ifrågavarande avdragsbelopp.
Stockholm den 9 mars 1918.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.