Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till vissa odlings företag m. m., ävensom fyra i ämnet väckta motioner.

1918-03-20 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:79, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bidrag till vissa odlings företag m. m., ävensom fyra i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 79.

Nr W.

Godkänd av -första kammaren den 20 mars 1918.

Godkänd av andra kammaren den 20 mars 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående bidrag till vissa odlings företag m. m.,

ävensom fyra i ämnet väckta motioner.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 26.)

''i1 i 11 Konungen.

I en till riksdagen den 19 februari 1918 avlåten proposition, nr

93, har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att för beredande av bidrag i huvudsaklig överensstämmelse med de av

chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkta grunder till odlingsföretag

å fastmarksjord, myr- och torvjord samt sidlänta ängsmarker ävensom

till förbättrande av betes- och ängsmarker anvisa under nionde huvudtiteln

dels å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av 8,800,000

kronor,

dels ock å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 7,350,000

kronor.

I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft följande

inom riksdagen väckta motioner nämligen

dels nr 135 i första kammaren och nr 317 i andra kammaren av

lika lydelse, i vilka hemställts bland annat att odlingsbidragen måtte

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 79.

vad Norrland beträffade utgå utan avseende om nyodlingen besåddes

med säd avsedd till mogen skörd eller grönfoder,

dels nr 315 i andra kammaren, vari hemställts, att riksdagen vid

bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 93 måtte besluta att i sådana

trakter av landet, där sädesodling icke kunde bedrivas, även andra grödor

måtte kunna godkännas för odlingsbidrags erhållande,

dels ock nr 318 i andra kammaren, vari hemställts, att riksdagen

ville vid eventuellt bifall till ovannämnda proposition uttala sig för att

nyodlingsbidragen, vad Norrland beträffade, måtte utgå jämväl för nyodlingar

till skörd av grönfoder.

Det för vår folkförsörjning brydsamma läge, vari vi för närvarande

befinna oss, manar till ett kraftigt ingripande från statsmakternas

sida för att med utnyttjande av alla medel bringa sådan ökning i den

inhemska livsmedelsproduktionen, att åtminstone det oundgängligaste

behovet därigenom varder tillgodosett och gäller att i sådant syfte

framför allt söka beforda jordbruksproduktionen i den riktning, som

med hänsyn till tidsläget kan anses mest ägnad att möjliggöra landets

självförsörjning. Ur nu angivna s}7npunkt. är det som riksdagen hatt

att taga under övervägande de åtgärder av utomordentlig art och omfattning,

vilka innefattas i Kung], Maj:ts förevarande framställning och

i ämnet väckta motioner.

Såsom ett led i strävandena till nämnda måls ernående har Kungl.

Maj:t uti ifrågavarande framställning upptagit främjande efter eu i stort

anlagd plan av nyodling av därtill tjänlig jord ävensom förbättrande av

betes- och ängsmarker och föreslås för framdrivande särskilt av ett forcerat

odlingsarbete, att bidrag av statsmedel bör oberoende av den egendoms

storlek, varå odlingen utföres, utgå efter vissa närmare angivna procenttal

av odlingskostnaden högre ju förr odlingen kan tagas i bruk.

Riksdagen vill redan från början tillkännagiva, att riksdagen i

huvudsak biträder Kungl. Majits förevarande framställning. Endast i

vissa här nedan angivna avseenden har riksdagen vidtagit några jämkningar

däri.

Vad först angår de ifrågasatta åtgärderna för nyodlingens främjande,

framgår icke fullt tydligt av statsrådsprotokollet, huru i bidragsavseende

med sådana odlingar skall förfaras, vilka påbörjats men ej

avslutats före den 10 februari 1918. Riksdagen vill som sin mening

uttala, att bidrag bör beträffande sådana odlingar utgå för den kostnad

därför, som belöper på efter sistnämnda dag å odlingen verkställt arbete.

Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 79. 7

under erinran om produktionskommitténs förslag att den nyodlade marken

skulle å de angivna tiderna besås med säd till mogen skörd eller användas

till odling av potatis, framhållit riktigheten därav att andra

grödor icke skulle godkännas.

I ovannämnda motioner framhålles, hurusom i vissa trakter framför

allt i Norrland icke vore möjligt att under innevarande år få odlingbesådd

med säd till mogen skörd eller med potatis, men att däremot

hö och grönfoder kunde där produceras med lika fördel som på andra

ställen av landet, och föreslås därför i motion nr 315 i andra kammaren

sådant tillägg till Kungl. Maj:ts förevarande framställning, att i de

trakter av landet, där sädesodling icke kunde bedrivas, odlingsbidrag

måtte kunna tillerkännas även för andra grödor. I de övriga motionerna

göras liknande framställningar rörande allenast Nondand.

För egen del håller riksdagen före, att ett undantag i den riktning

motionärerna föreslagit bör uti förevarande avseende göras beträffande

landets norra delar, där på grund av klimatiska förhållanden

odling för sådd av säd till mogen skörd eller av potatis icke lämpligen

kan ifrågakomma. Hit torde emellertid enligt riksdagens uppfattningböra

räknas icke allenast Norrland utan jämväl Dalarna. Att såsom i

motion nr 315 i andra kammaren föreslagits låta undantaget gälla överhuvud

för sådana trakter av landet, där sädesodling icke kan ske, kan

riksdagen däremot icke biträda, då det givetvis skulle vara förenat med

stora praktiska svårigheter att avgöra, vilka som i sådant fall skulle

ifrågakomma för bidrags erhållande.

Vad därefter beträffar de för beteskulturens höjande föreslagna

åtgärder, ger statsrådsprotokollet vid handen, att såsom villkor för bidrags

erhållande uppställts bland annat att, där så vore behövligt, marken

blivit tillförd en kalkmängd av minst 1,500 kilogram per hektar.

Enligt vad riksdagen har sig bekant, är tillgången på kalk för

närvarande begränsad och ovisshet torde råda därom, huruvida den för

den redan odlade jorden erforderliga kalkmängden kan erhållas. Under

alla förhållanden torde rådande transportsvårigheter i hög grad förhindra

en jämn distribution av inom landet befintlig kalk. Med en utökning

av den odlade jordens areal, varpå ovan antydda åtgärder särskilt

inriktats, följer med nödvändighet ytterligare behov av kalk. Uppsättande

såsom villkor för erhållande av bidrag för ändamålet i fråga

att marken skulle hava påförts viss kvantitet av nämnda vara synes

riksdagen under sådana förhållanden vara ägnad att väcka betänkligheter.

Riksdagen är nämligen av den uppfattningen, att en sådan an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 79.

ordning skulle i betraktande av de betydande kvantiteter, som härför

komme att erfordras, kunna leda till att den odlade jorden därav bleve

lidande, något som uppenbarligen skulle vara i hög grad att beklaga.

Riksdagen anser sålunda, att det ifrågavarande villkoret bör utgå. Bidraget

för betes- och ängsmarkers förbättrande torde därför böra särskilt

hänföras till röjning, hägnad, dikning m. m.

Riksdagen har alltså i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och de i ämnet väckta motionerna för beredande av bidrag

i huvudsaklig överensstämmelse med de av chefen för jordbruksdepartementet

tillstyrkta grunder med ovan angivna förändringar till odlingsföretag

å fastmarksjord, myr- och torvjord samt sidlänta ängsmarker

ävensom till förbättrande av betes- och ängsmarker anvisat under nionde

huvudtiteln

dels å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag av 8,800,000

kronor,

dels ock å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 7,350,000

kronor.

Stockholm den 20 mars 1918.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM. ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.