Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående beredande av understöd av statsmedel åt s. k. hembygdskörer.

1918-04-06 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:81, Skrivelse till Konungen, angående beredande av understöd av statsmedel åt s. k. hembygdskörer.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Godkänd av första kammaren den 6 ajrril 1918.

Godkänd av andra kammaren den 6 april 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående beredande av understöd

av statsmedel åt s. k. hembygdskörer.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 4.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

Enskild motionär har inom riksdagen gjort framställning, i syfte att

utredning måtte komma till stånd, huruvida och på vilka villkor understöd

må kunna av statsmedel beredas s. k. hembygdskörer med uppgift att bland

folket, särskilt på landsbygden, vårda och vidmakthålla intresset för gemensam

sång och kärleken till sången.

Riksdagen finner den i motionen gjorda hemställan behjärtansvärd.

Såsom av motionären framhållits utgår för närvarande statsunderstöd åt

orkesterföreningar. Enligt riksdagens mening hava hembygdskörerna eu

uppgift att fylla, som är icke mindre viktig och kulturellt gagnelig än

orkesterföreningarnas. Det måste tvivelsutan betraktas som ett betydelsefullt

led i den allmänna folkuppfostran, därest dylika hembygdskörer kunna

uppblomstra och vinna anslutning. De äro nämligen säkerligen ägnade att

giva de kulturella bildningsmöjligheterna på landsbygden ett beaktansvärt

tillskott. Både estetiskt och moraliskt kan sångkonstens odling bidraga att

höja upp landsbygdsbefolkningens förströelseliv på ett högre plan. Grenom

deltagande i här avsedda körer vänjes särskilt ungdomen vid en viss konstnärlig

själv verksamhet, som inverkar förfinande på känslolivet; och dragés

på så vis ungdomen från nöjen av mindre god art. Den gemensamma körsången

alstrar vidare en kamratlig samverkan mellan olika samhällsgrupper,

på samma gång som den bereder allmänheten nytta och nöje.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 81.

Håväl ur folkbildnings- som nöjessynpunkt måste det därför anses

önskvärt, att hembygdskörerna utvecklas. För detta ändamål anser riksdagen,

att omförmälda körer åtminstone i viss omfattning böra komma i

åtnjutande av statsbidrag, vilket bidrag i främsta rummet synes böra utgå

till sådana körer, som äro organiserade för verksamhet inom ett vidsträcktare

område.

Om statsbidrag kommer att anvisas för ifrågavarande ändamål, böra

emellertid nödiga garantier skapas för att ett dylikt bidrag icke missbrukas.

Vissa betingelser böra därför uppställas för statsbidrags erhållande och därjämte

kontroll över de statsunderstödda körernas verksamhet i någon form

anordnas samt dessa tillika åläggas redovisningsskyldighet beträffande bekomna

sådana bidrag.

. På grund härav får riksdagen anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

låta utreda, huruvida och på vilka villkor understöd må kunna av statsmedel

beredas s. k. bembygdskörer med uppgift att bland folket, särskilt

på landsbygden, vårda och vidmakthålla intresset för gemensam sång och

kärleken till sången samt därefter till riksdagen inkomma med det förslag,

vartill utredningen kan komma att föranleda.

Stockholm den 6 april 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.