Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ändring i 35 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.

1918-04-06 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:94, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om ändring i 35 § i lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 94.

7

Nr 94.

Godkänd av första kammaren den 6 april 1918.

Godkänd av andra kammaren den 6 april 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion

om ändring i 35 § i lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 23.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen

ville besluta sådan ändring i 35 § i lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet den 23 oktober 1891, att kungörelsen om de vid

vägsynerna befunna bristerna och de föreslagna åtgärderna för deras avhjälpande

icke behöver i kyrkan uppläsas, utan endast tillkännagivande ske

därom, att vägsyneprotokollet tinnes tillgängligt å det ställe, som för sådant

ändamål av kommunalstämma utses.

Till stöd härför har anförts följande:

»I syfte att inskränka kungörelseuppläsningen från predikstolen i kyrkan

beslöts vid förra årets riksdag sådan ändring i kommunallagarne att

kyrkostämmo-, kyrkoråds-, skolråds- samt kommunalstämmo- och kommunalfullmäktiges

protokoll ej vidare behöva från predikstolen uppläsas, utan

skall endast ett tillkännagivande ske därom, att protokollet blivit justerat.

De skäl, som anfördes för detta beslut, torde med samma fog kunna

tillämpas mot vägsyneprotokollens uppläsande i kyrkan.

Dessa protokoll äro oftast av den omfattning, att de taga mycket

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 94.

lång tid för uppläsandet, och det måste givetvis för vederbörande pastor

kännas tröttsamt, ja rent av pinsamt, att oftast utan åhörare uppläsa dessa

vidlyftiga meddelanden, som för ett flertal hava föga eller intet intresse.

Det torde dessutom vara ganska svårt att vid en sådan uppläsning

rätt fatta innehållet i kungörelsen, vårföre de flesta redan nu taga del av

densamma å det ställe, där den efter kungörandet skall hållas tillgänglig.

I lagen angående väghållningsbesvärets ordnande på landet av den 23

oktober 1891 föreskrives härom bland annat i dess 35 §: »Underrättelse

om de vid vägsynerna befunna bristerna och de föreslagna åtgärderna för

dess avhjälpande meddelas de väghållningsskyldige genom kungörelse, som

skall uppläsas sist å andra söndagen efter syneförrättningens slut eller, om

gudstjänst då ej hålles, å först infallande med gudstjänst förenad söndag

samt därefter vara tillgänglig å det ställe inom socknen, som för sådant

ändamål av kommunalstämma utses.»

Det synes mig emellertid vara fullt tillräckligt, att endast ett tillkännagivande

kungöres i kyrkan om att vägsyneprotokollet finnes tillgängligt

å det ställe, som för sådant ändamål av kommunalstämma beslutats.

Uppläsning från predikstolen av kungörelser i världsliga angelägenheter

är ett i vårt land sedan århundraden tillbaka brukat publikationssätt.

Sedan vid olika tillfällen klagomål anförts, särskilt från kyrkomötets

sida, över omfattningen av dessa kungörelser, började genom lagen den 1

juni 1894 inskränkningar vidtagas härutinnan. Genom nådigt cirkulär till

Kungl. Maj.ts befallningshavande den 28 maj 1897 meddelades föreskrifter

i syfte att åstadkomma ytterligare inskränkande av detta kungörelseförfarande.

Sedermera har riksdagen i skrivelse den 31 mars 1905 i anledning

av väckt motion anhållit om åtgärders vidtagande för ytterligare

inskränkning i nämnda avseende.

Till stöd för denna hemställan anförde riksdagen bland annat följande:

»Enligt riksdagens mening finnas goda skäl för att ytterligare inskränka

det föga tidsenliga uppläsandet i kyrkorna av en mängd olikartade

kungörelser. Från allmänt medborgerlig och kommunal synpunkt måste

detta sätt att bringa kungörelser till allmänhetens kännedom numera anses

blott ofullständigt fylla sitt ändamål. Till statskyrkan icke hörande medborgare

och ett stort antal av hennes egna medlemmar betjänas icke därav

På många håll står kyrkan merendels tom, under det att offentliggörandet

sker av vad staten har att tillgännagiva och påbjuda. På grund av svårigheten

att rätt fatta och minnas åtminstone ett något utförligare muntligt

meddelande äro jämväl de kyrkobesökande redan nu i många fall hänvisade

till att på annat sätt erhålla närmare kännedom om mera viktiga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 94.

i)

ärenden. — Vidare synes det brukliga kungörelseförfarandet ur kyrklig

synpunkt vara synnerligen olämpligt, då det icke allenast är främmande

för gudstjänstens idé, utan tillika störande för det religiösa livet.»

Vid 1906 års riksdag väcktes motion om helt avskaffande av världsliga

kungörelsers uppläsande i kyrkorna, men blev motionen av riksdagen

avslagen under hänvisning till 1905 års riksdagsskrivelse.

Vidare har 1914 års riksdag anhållit, att lvungl. Maj:t, i sammanhang

med behandlingen av 1905 års riksdags berörda skrivelse, täcktes

taga under omprövning, huruvida bestämmelserna i 23 £ av förordningen

om kommunalstyrelse på landet angående kommunalstämmoprotokolls uppläsande

i kyrkan kunde inskränkas eller helt borttagas.

I anledning av 1905 och 1914 års riksdagars skrivelser avlät lvungl.

Maj:t proposition i ämnet till nästlidet års riksdag. På grund härav samt

med anledning av väckt motion beslöt riksdagen, på sätt i motionen angivits,

bland annat, att kyrkostämmo-, kyrkoråds- samt kommunalstämmooeh

kommunalfullmäktiges protokoll ej vidare behövde uppläsas från predikstolarna

utan endast tillkännagivande äga rum därom, att protokollen blivit

justerade.

Såsom av vad sålunda blivit anfört framgår, har riksdagen vid flera

tillfällen ställt sig tillmötesgående mot framställningar om inskränkning av

kungörelseuppläsandet från predikstolarna samt år 1905 uttryckligen uttalat

sig för ett mera allmänt inskränkande av detta kungörelseförfarande.

På grund härav och då enahanda skäl, som anförts för de skedda inskränkningarna

av uppläsandet från predikstolarna i kyrkorna av kungörelser

i världsliga angelägenheter, gälla även för uppläsande på sådant

sätt av protokoll över hållen vägsyn, anser riksdagen, att en liknande

inskränkning bör äga rum jämväl i nu förevarande avseende. Det med

kungörandet avsedda syftet synes riksdagen lämpligen kunna nås genom

ett tillkännagivande i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionen

föreslagits. Till förhindrande av att avlägsna kyrkobesökande tilläventyrs

skola nödgas företaga särskilda resor för att taga del av vägsyneprotokollet

torde, i händelse förslaget genomföres, böra utfärdas särskild bestämmelse

därom, att protokollet skall hållas tillgängligt å i tillkännagivandet bestämt

ställe i närheten av kyrkan omedelbart efter tillkännagivandets uppläsande.

Enligt vad riksdagen inhämtat har den s. k. vägkommissionen till

lvungl. Maj it avgivit ett den 15 december 1916 dagtecknat betänkande

med förslag till lag om allmänna vägar på landet, vari återfinnas liknande

bestämmelser om uppläsande av kungörelser angående vägunderhållet. De

i motionen angivna synpunkterna synas därför lämpligen böra tagas under

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 3 9 käft. (Nr 92—95). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 94.

övervägande i samband med behandlingen av kommissionens berörda förslag

eller, därest detta skulle befinnas lämpligare, redan dessförinnan.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t efter verkställd utredning taga här ovan angivna synpunkter

under övervägande, ävensom för riksdagen framlägga det förslag,

vartill detta övervägande kan föranleda.

Stockholm den 6 april 1918.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.