Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
1918-06-21 · 138 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 104 av 138 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1918:9a, Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1
Nr 9 A.
Godkänd av första kammaren den 21 juni 1918.
Godkänd av andra kammaren den 21 juni 1918.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.
(Jordbruksutskottets utlåtanden och memorial nr 9, 26, 27, 33, 42, 57, 66,
69, 70, 71, 80, 81, 89, 91, 103, 107, 108, 109, 111, 117, 118, 120, 124 och
127 samt första särskilda utskottets utlåtande nr 23.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde
huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Xjantbruksstyrelseii.
l:o) I den till riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna
proposition angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.
Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att i
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A 9 B.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
^ Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
afbidan på den proposition angående omorganisation av lantbruksstyrelsen,
som Rungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen i
oidmarie anslaget till nämnda styrelse beräkna en förhöjning'' från 70 000
kronor med 71,400 kronor till 151,300 kronor. '' 8 ’
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 12 april 1918 avlåten
proposition, nr 317, föreslagit riksdagen bland annat att
.... , dels godkänna_ det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda
förslaget till ordinarie stat och övergångsstat för lantbruksstyrelsen, att
til ampas från och med år 1919, ävensom de villkor och bestämmelser!
vilka av honom föreslagits för åtnjutande av de i förstnämnda stat för
oidmarie befattningshavare upptagna avlöningar;
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder
ordinarie befattning i lantbruksstyrelsen, skall vara pliktig afl underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i lantbruksstyrelsen
vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de
vilja overga till den nya avlömngsstaten samt underkasta sig de för
avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke
r£ufen "unnj daTtl forblndas, skola varda bibehållna vid dem enligt
dittills gällande stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den
man ej annat foranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänst
kommlwem
nUt ^ penS10n’ Vld den rätt tdl pension, som dittills till
dels
ock höja det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie an
J
ant,->r 11 ksstyreisen från 79,900 kronor med 71,800 kronor till
lo00 kronor.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 371, anmält har riks
(lagen
dels
godkant i skrivelsen intagit förslag till ordinarie stat och
oveigangsstat for lantbruksstyrelsen, att tillämpas från och med år 1919
ävensom i samma skrivelse intagna villkor och bestämmelser för åtnjuavlöningam6
1 °rStnamnda stat iör ordinarie befattningshavare upptagna
dels förklarat,
om irring W eller fter ingånSen av är 1919 tillträder
oramane befattning i lantbruksstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanbeioida villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i lantbruksstyrelsen,
vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de vilja
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. ''*
övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens
åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt
dittills gällande stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den
mån oj annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående ern å
tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem;
dels ock höjt det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget
till lantbruksstyrelsen från 79,900 kronor med 72,800 kronor till
152,700 kronor.
lianthushålluingen.
2:o) Under punkt 2 har Eders Kungl. Maj:t.föreslagit riksdagen att
å ordinarie stat under anslagstiteln »befräm jande i allmänhet av joi dbruk
och lantmannanäringar» uppföra för anordnande vid statsunderstödda
lantbruks- och lantmannaskolor av fast försöksverksamhet enligt föreskrift
och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på joidbruksområdet
ett anslag av 8,000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
»Det sålunda framlagda förslaget till ordnande av fasta försöksstationer
finner jag vara särdeles välbetänkt och innebära beaktansvärda
fördelar gent emot tidigare förslag i samma ämne. Dels bliva härigenom
kostnaderna för statsverket jämförelsevis obetydliga. Dels -och denna
fördel bör skattas synnerligen högt — bliva försöken^ förlagda till platser,
där unga män, som söka utbilda sig till framstående och driftiga
praktiska jordbrukare, kunna, kurs efter kurs, taga kännedom och lärdom
av försöken för att sedan omsätta dessas resultat i praktiken.
Härigenom böra verkningarna av försöksverksamheten få en vidsträckt
Lantbruksstyrelsens hemställan avser anordnande av föi söksstationer
vid lantbruksskolorna, vilkas antal nu är tio, och gäller ett anslag
å 5,000 kronor, beräknat efter 500 kronor för varje skola, dill detta
lantbruksstyrelsens förslag vill jag emellertid gorå det tillägg att, pa
sätt centralanstaltens styrelse även framhållit, jämväl lantmannaskoioi,
som äro förenade med skolegendom och alltså kunna upplåta försöksfält,
böra kunna ifrågakomma för försöksstationerna. Detta synes mig
desto lämpligare, som dessa skolor ofta besökas av ganska stora skärm
4
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
elever. Isynnerhet ifall ett förslag om anordnande vid lantmannaskolor
:LT7nrie^TeX^ TiIket ja« smare "erkommer och som föruteatter
skol jordbruk, bifalles, bör en sådan anordning medföra stora fördelar
enär en sådan kurs skulle fortgå under större* eller mindre del tv
varttfden och forsöken alltså kunde därunder följas av eleverna
att driva visserligen icke stadgad sådan skyldighet
att driva försöksverksamhet, som åligger lantbruksskolorna och det S
Ibland kömméf attaV .**“*““? för » mark och arbetskraft
ning evnTXk ei S'' ,•N?*0t. 8ärskilt »“bidrag till sådan ersättmng
synes dock ej erforderligt, enär, såsom lantbruksstyrelsen framhållit
beträffande forsöksgårdar i orter, där lantbruksskola icke finnes uWfte™
harfor hora med hänsyn till fördelarna av försöksstationen b^s ridas ^
ST till eljest från orten. Däremot bör
500 kronor Ifall ose~..f?en aven. 1 detta fall utgå av statsmedel med
vilja anordna dvlikTV ’ "ifn J01'',an beräknar, att sex lantmannaskolor
_;,a an0ordna dyhka försök, skulle härtill behövas 3,000 kronor Tno
8,
000 kronor.Und ^ föreslaSna anslagets belopp böra höjas till
för ,ne,Lri!1 ?ireffna anordningen bör naturligtvis icke utgöra hinder
dp fatt . centralanstalten for jordbruksförsök i annan ordning- anordnar
d6n ““ "da -h vartill dess medel
dylik ^försöksverks1^TT {iamsta,hnmg att uppställa anordnandet av
assrÄ^T; & tÄ Xfrt
Skill Ämtfrah d8 P
avsevärda ^ tÄS
5
Riksdagens skrivelse Sr 9 A.
skolorna, på samma gång kostnaden för statsverket skulle bliva jämförelsevis
ringa. Riksdagen ansluter sig förty till detsamma. Det begärda
anslagsbeloppet, som beräknats med hänsyn till att till försökens
ledare vid sådana skolor, där ifrågavarande verksamhet komme att bedrivas,
skulle utgå ersättning med 500 kronor, ger icke anledning till
någon erinran.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
å ordinarie stat under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av
jordbruk och lantmannanäringar» uppfört för anordnande vid statsunderstödda
lantbruks- och lantmannaskolor av fast försöksverksamhet enligt
föreskrift och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet ett anslag av 8,000 kronor.
Härigenom föranledes motsvarande ökning i anslagstitelns slutsumma
från 417,450 kronor till 425,450 kronor.
3:o) Under punkt 3 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja den i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
upptagna anslagspost »till institutets övriga utgifter» från 39,200 kronor
med 3,000 kronor till 42,200 kronor, till följd varav statens slutsumma
kommer att höjas med samma belopp från 119,850 kronor till 122,850
kronor, samt att vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till nämnda
institut från 112,800 kronor med 3,000 kronor till 115,800 kronor.
För vart och ett av åren 1908 — 1918 har riksdagen å extra stat
anvisat till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp ett anslag av 3,000 kronor, vilket i innevarande års riksstat
upptages såsom reservationsanslag.
Detta anslag var år 1917 redan beviljat av riksdagens bägge
kamrar, då Kungl. Maj:t den 16 april 1917 på grundval av förslag av
löneregleringskommittén i proposition nr 304 föreslog riksdagen bland
annat att antaga viss ny ordinarie stat för nämnda institut. Denna
proposition bifölls, såvitt angår institutet vid Alnarp, utan ändring av
riksdagen.
I den sålunda antagna staten upptages anslagsposten »till institutets
övriga utgifter» med ett från 37,150 kronor till 39,200 kronor
förhöjt belopp. Utredningen härom utvisar, att höjningen betingats av
ökade utgifter för byggnaders underhåll, löner åt tjänare, biblioteket
och studieresor men icke av kostnader för undervisningsmateriel.
Framställningen i fråga avser icke anvisande av något nytt anslag
utan allenast uppförande i institutets ordinarie stat av det för närvarande
å extra stat beviljade anslaget å 3,000 kronor till undervisnings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
o Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
materiel. . Att icke ifrågavarande anslag, varav behov under en lång
följd av år visat sig konstant, redan förlidet år upptogs i den för inst?- tntet då fastställda staten, torde hava berott därpå, att riksdagen på
sätt ovan nämnts redan vid avlåtande av Kung!. Maj:ts proposition om
antagande av nämnda stat fattat sitt beslut rörande ''det extra anslao-et.
Då såsom departementschefen framhållit behovet av ifrågavarande
anslagsmedel torde komma att jämväl för framtiden kvarstå, synes riksdagen
riktigt, att beloppet i fråga uppföres i institutets ordinarie stat
pa det sätt departementschefen ifrågasatt.
Riksdagen får i överensstämmelse härmed anmäla, att riksdagen
höjt den i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp upptagna
anslagspost »till institutets Övriga utgifter» från 39,200 kronor med
3,000 kronor till 42,200 kronor, till följd varav statens slutsumma höjts
med samma belopp från 119,850 kronor till 122,850 kronor samt att
riksdagen på grund härav höjt ordinarie anslaget till nämnda institut
tran 112,800 kronor med 3,000 kronor till 115,800 kronor.
4:o) Under punkt 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
uppföra till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett ordinarie
anslag av 4,500 kronor.
. bifall till Kungl. Majrts förslag i ämnet anvisade riksdagen
pa extra stat för år 1914 till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett anslag
av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor skulle användas till täckande av
förskottsvis bestridda utgifter för samma skola under år 1913.
„ vartdera av åren 1915 och 1916 anvisade riksdagen, likaledes
a extra stat, till skolan ett anslag av 3,500 kronor.
För såväl år 1917 som år 1918 har på Kungl. Maj:ts förslag anvisats
ett till 4,500 kronor förhöjt anslag.
Ifrågavarande framställning avser endast uppförande å ordinarie
stat av ett belopp lika med det nu å extra stat för ifrågavarande ändamål
anvisade eller 4,500 kronor. Därjämte bär ett belopp av 1,400
kronor ansetts behövligt för reparation av taket å hovbeslagsskolans
ena flygel. Då erfarenheten enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört under många år ådagalagt, att hovbeslagsskolan vid
Alnarp fyller ett verkligt behov och då förstnämnda belopp torde motsvara
det normala anslagsbehovet, anser sig riksdagen böra biträda
förslaget om dess uppförande å ordinarie stat.
Beträffande sistberörda belopp, mot vilket riksdagen icke har något
7
Riksdagens skrivelse AV 9 A.
att erinra, har riksdagen, enligt vad riksdagen i särskild skrivelse,
nr 9 B, meddelat, uppfört detsamma å 1918 års tilläggsstat.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» uppfört till hovbeslagsskolan
vid Alnarp ett ordinarie anslag av 4,500 kronor.
5:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att av 1919 års ordinarie anslag till understöd åt nio lantbruksskolor i
södra och mellersta Sverige samt fyra lantbruksskolor i Dalarna och
Norrland må för läroåret den 1 november 1918—den 31 oktober 1919
av Kungl. Magt anvisas ökat statsbidrag med 2,200 kronor till sådan
skola i förstnämnda landsdelar och med 1,800 kronor till sådan skola i
Dalarna och Norrland, under villkor att fasta försök enligt föreskrift
och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
utföras å skolegendomen mot en särskild ersättning av 500
kronor av statsmedel till försökens ledare.
Vid 1911 års riksdag godkändes vissa av Kungl. Magt föreslagna
grunder för förändrad organisation av rikets med statsmedel understödda
lantbruksskolor. 1 enlighet härmed utfärdade Kungl. Magt den 19
oktober 1911 särskilda reglementen för dylika lantbruksskolor dels i
södra och mellersta Sverige och dels i Norrland och Dalarna. Alla skolor
skola förläggas till egendomar, med vilkas ägare eller innehavare låntbruksstyrelsen
därom upprättar kontrakt. Vid de förra skolorna meddelas
undervisning dels i en tvåårig kurs med plats för 20 elever och
dels i en ettårig kurs med plats för 8 elever. Av dessa 28 elevplatser
skola minst 20 vara friplatser. Vid de senare skolorna hållas dels en
teoretisk-praktisk helårskurs oeh dels en teoretisk vinterkurs med plats
för 10 elever i vardera kursen. Samtliga elever i helårskursen skola
vara frielever, och i vinterkursen skola antingen minst 4 åtnjuta fullständig
befrielse från undervisningsavgift eller minst 8 erlägga halv
sådan avgift. Frielever erhålla avgiftsfri undervisning, kost, bostad,
vedbrand, lyse och läkarvård. Alla kurser börja den 1 november.
Samtliga kostnader för skolan bestridas av skolegendomens ägare
eller innehavare mot åtnjutande av visst årligt statsbidrag, utgående
enligt riksdagens beslut med 7,500 kronor till varje skola i södra och
mellersta Sverige och med 6,000 kronor till varje skola i Dalarna och
Norrland.
Anslag beviljades år 1912 av riksdagen till nio skolor av förstnämnda
slag med 67,500 kronor och fyra skolor av det senare slaget
med 24,000 kronor, vilka anslag ingå i den under nionde huvudtiteln
8 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
upptagna ordinarie anslagstiteln: undervisningsanstalter för jordbruk och
] antmann anäringar.
I nämnda anslags titel ingå flera andra anslag, varjämte ett belopp
av 13,600 kronor står till Kungl. Maj:ts disposition för förekommande
behov.
Kontrakt har emellertid icke kunnat upprättas om hela det avsedda
antalet lantbruksskolor utan för närvarande endast om sju skolor i södra
och mellersta Sverige samt tre skolor i Dalarna och Nwrland. Beräknade
statsbidrag till två skolor av det förra och en av det senare slao-et
med tillhopa 21,000 kronor utgå alltså icke för närvarande för det avsedda
ändamålet.
_I proposition till 1917 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen
medgiva, att av 1918 ars ordinarie anslag till understöd åt nio lantbruksskolor
i södra och mellersta Sverige samt fyra lantbruksskolor i
Dalarna och Norrland, i den mån detta anslag härtill lämnade tillgångoch
eljest av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel under anslagstiteln
undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar, finge
for laroaret den 1 november 1917 —den 31 oktober 1918 av Kunfo. Mai-t
anvisas ökat statsbidrag med 1,500 kronor till sådan skola i förstnämnda
landsdelar och med 1,200 kronor till sådan skola i Dalarna eller Norrland.
Detta förslag bifölls av riksdagen med det tillägg, att på grund
av motioner riksdagen medgav, att ökat statsbidrag med de angivna
beloppen finge utgå även för läroåret 1916—1917, särskilt enär ”riksdagen
holle före, att de vid skolorna anställda lärarna borde, i den mån
®.a ®J.r. an skett, jämväl för detta läroår komma i åtnjutande av löneförhöjning
i form av krigstidshjälp till skäligt belopp. ''
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom
riksdagen vackt motion, vari hemställts, att riksdagen måtte medo-iva
att av 1919 års ordinarie anslag till understöd åt nio lantbruksskolor i
södra och mellersta Sverige samt fyra lantbruksskolor i Dalarna och
in o mana, i den mån detta anslag härtill lämnade tillgång och eljest
av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel under anslagstiteln undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar, finge för läroåret
den 1 november 1918-den 31 oktober 1919 av Kungl. Maj:t anvisas
okat statsbidrag med 2,200 kronor till sådan skola i förstnämnda landsdelar
och med 1,800 kronor till sådan skola i Dalarna och Norrland
under i statsverkspropositionen upptagna villkor, att fasta försök enligt
föreskrift och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet utföras å skolegendomen mot en särskild ersättning
av 500 kronor av statsmedel till försökens ledare.
9
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Departementschefen har efter i statsrådsprotokollet verkställda beräkningar
funnit att anslagen till ifrågavarande skolor böra med hänsyn
till de med deras verksamhet förenade stegrade omkostnader ökas beträffande
en var av lantbruksskolorna i mellersta och södra Sverige
med 2,200 kronor och vad angår lantbruksskolorna i Dalarna och Norrland
med 1,800 kronor.
För sju skolor av den förra och tre av den senare typen blir
sammanlagda ökningsbeloppet 20,800 kronor. Departementschefen har
framhållit att den förefintliga odisponerade delen av det ordinarie anslaget
ger tillgång härtill, under förutsättning att någon ny skola icke
tillkommer. Och liar han också ansett det därmed böra anstå och alltså
under nästa läroår endast det nuvarande antalet skolor upprätthållas.
Motionären, som icke ifrågasatt någon ändring i de av Kungl.
Maj:t föreslagna ökade anslagsbeloppen, har gent emot departementschefens
sistberörda yttrande framhållit, att, då det ingalunda vore uteslutet
att en eller möjligen flera av de felande lantbruksskolorna kunde
komma att under läsåret 1918—1919 upprättas, möjlighet borde förefinnas
jämväl för sådan nytillkommen skola att erhålla statsunderstöd,
vilket emellertid icke läte sig göra, därest riksdagen bifölle Kungl.
Maj:ts förslag med ovan angivna formulering. Motionären har därför
föreslagit, att riksdagens beslut måtte så formuleras, att bidrag till
ifrågavarande ändamål måtte, därest det ordinarie anslaget till understöd
åt lantbruksskolorna icke därtill lämnade tillgång, få utgå av till
Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel under anslagstiteln undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar.
Mot de förhöjda anslagsbeloppen, av vilka behov torde föreligga,
har riksdagen icke funnit skäl till erinran.
Vad angår den i ämnet väckta motionen finnes enligt riksdagens
förmenande fog för den däri hävdade uppfattning. Då härtill kommer,
att såsom motionären jämväl erinrat riksdagen förlidet år fattat sitt
beslut om höjt bidrag till ifrågavarande skolor för läsåren 1916—1917
och 1917—1918 i överensstämmelse med motionärens hemställan, biträder
riksdagen detta förslag.
Såsom villkor för erhållande av de förhöjda statsbidragen har
Kungl. Maj:t föreslagit bedrivande vid vederbörande skola av sådan fast
försöksverksamhet, vartill riksdagen under punkt 2 här ovan beviljat
särskilt anslag.
Riksdagen, som visserligen icke har något att erinra mot uppställande
av det sålunda föreslagna villkoret, har emellertid icke kunnat
undgå att finna, att, därest försök med den omfattning, som i statsrådsBihang
till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 9 käft. (Nr 9 A—9 B.) 2
10 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
protokollet antytts, komme att utläggas vid skolegendomen, detta skulle
kunna för innehavaren därav bliva i flera avseenden alltför betungande.
I anledning härav anser sig riksdagen böra framhålla angelägenheten
därav, att vid försöksverksamhetens ordnande enligt föreskrift och ledning
av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet förhållandet
mellan nämnda anstalt och skolans innehavare regleras på ett tillfredsställande
sätt.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Majrts förevarande framställning
och den i ämnet väckta motionen medgivit att av 1919 års ordinarie
anslag till understöd åt nio lantbruksskolor i södra och mellersta Sverige
samt fyra lantbruksskolor i Dalarna och Norrland i den mån detta anslag
härtill lämnar tillgång, och eljest av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda
medel under anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
för läroåret den 1 november 1918—den 31 oktober 1919
må av Kungl. Maj:t anvisas ökat statsbidrag med 2,200 kronor till
sådan skola i förstnämnda landsdelar och med 1,800 kronor till sådan
skola i Dalarna och Norrland, under villkor att fasta försök enligt föreskrift
och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
utföras å skolegendomen mot en särskild ersättning av
500 kronor av statsmedel till försökens ledare.
6:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående lönereglering för statskonsulenter
in. in., som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål i ordinarie anslaget till statskonsulenter beräkna en
förhöjning från 12,000 kronor med 17,000 kronor till 29,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 12
april 1918 avlåten proposition nr 317 föreslagit riksdagen bland annat
att
dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till
stat för statskonsulenter, att tillämpas från och med år 1919, ävensom
de villkor och bestämmelser, som av honom föreslagits för åtnjutande
av de i samma stat upptagna avlöningar;
dels förklara,
att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder
ordinarie befattning såsom statskonsulent, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att . de förutvarande innehavare av ordinarie statskonsulentbefattningar,
vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de vilja övergå
11
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens
åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills
gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den
mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem;
dels medgiva, att, därest statskonsulenten å extra stat i fröodling
Anders Elofson utnämnes till ordinarie statskonsulent å den nya staten
från och med ingången av år 1919, han må äga att för åtnjutande av
första ålderstillägget såsom sådan räkna sig till godo den tid, han dessförinnan
innehaft sin nuvarande befattning;
dels ock, med uteslutande av de under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lautmannanäringar» upptagna särskilda anslag
till statskonsulenter i boskapsskötsel, i mejerihushållning och i svinskötsel,
tillhopa 12,000 kronor, och med förklarande. att anslag för anställande
av undervisare i fårskötsel och ullkultur icke skall från och
med år 1919 vidare utgå, under nämnda anslagstitel uppföra ett nytt
anslag till statskonsulenter till belopp av 29,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 371 anmält har riksdagen
dels godkänt i skrivelsen intaget förslag till stat för statskonsulenter,
att tillämpas från och med år 1919, ävensom däri intagna villkor och
bestämmelser för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningar,
dels förklarat,
att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder
ordinarie befattning såsom statskonsulent, skall vara pliktig att underkasta
sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehavare av ordinarie statskonsulentbefattningar,
vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de vilja övergå
till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens
åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen
kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills
gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den
mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem;
dels medgivit, att, därest statskonsulenten å extra stat i fröodling
Anders Elofson utnämnes till ordinarie statskonsulent å den nya staten
från och med ingången av år 1919, han må äga att för åtnjutande av
12
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
forsta ålderstillågget såsom sådan räkna sig till godo den tid, lian dessförinnan
innehaft sin nuvarande befattning;
dels och, med uteslutande av de under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna särskilda
anslag till statskonsulenter i boskapsskötsel, i mejerihushållning och i
svmskotsel, tillhopa 12,000 kronor, och med förklarande att anslag för
anställande av undervisare i fårskötsel och ullkultur icke skall från och
med ar 1919 vidare utgå, under nämnda anslagstitel uppfört ett nytt
anslag till statskonsulenter till belopp av 29,000 kronor.
Med hänsyn till riksdagens nu sist om förmälda beslut och riksdagens
beslut under punkterna 3 och 4 här ovan har det uti ansW
titeln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» ingående
bestamda anslaget till lantbruksinstituten m. m. nu 395,700 kronor
okats med tillhopa 24,500 kronor eller till 420,200 kronor.
7:o) Med anledning av Eders Kungl. Majrts under punkt 7 gjorda
ramstallnmg far riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit, att vad vid
utgången av år 1918 må kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln
»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» förut upptagna
anslag till reseunderstöd för lantbrukets studerande må under år
1919 anvandas för de ändamål, för vilka anslaget är avsett.
. i 8.o) Under punkt 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
e s godkänna i statsrådsprotokollet intagna, av departementschefen tillstyrkta
tillägg till gällande grunder för statsunderstöd för lantmannaskolor,
att til tamp as från och med läsåret 1918—1919; dels ock höja
det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lant
uP/ta^na
förslagsanslaget till lantmannaskolor från
-00,000 kronor med 40,000 kronor till 240,000 kronor.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två
inom riksdagen vackta, likalydande motioner, vari hemställts, att riksdagen
för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolorna under
iasaret 1918—1919 matte anvisa på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag
av 48,000 kronor.
..... Utl Kung1- Maj ds förevarande framställning föreslås förutom eu
ilning av det ordinarie anslaget till ifrågavarande skolor från 200 000
kronor med 40,000 kronor till 240,000 kronor visst tillägg till gällande
grunder för statsunderstöd till lantmannaskolor. Detta tillägg avser att
mojhggora inrättande jämsides med de enligt nuvarande grunder anordnade
13
Riksdagens skrifvelse Nr 9 A.
kurser av särskilda niomånaders kurser eller eventuellt för ort, där sådant
skulle befinnas lämpligare, av fyramånaders lortsättningskurser till den
ordinarie femmånaderskursen, detta i syfte att tillfredsställa en på många
håll länge närd önskan, att personer, särskilt innehavare av medelstora
lantbruk, måtte kunna vid lantmannaskola beredas tillfälle att förvärva
dels mera grundliga insikter i lantbrukets huvudämnen, dels ock kunskaper
i vissa för den nutida lanthushållningen viktiga ämnen såsom
maskin- och redskapslära samt lantbruksekonomi, vilka ämnen på grund
av bristande tid icke kunnat inrymmas i den nuvarande vinterkursen.
Tillägget ifråga bär i statsrådsprotokollet sammanfattats sålunda:
Därest vid lantmannaskola hålles fristående, sammanhängande kurs
om minst trettiosex veckor, må, under förutsättning att under de tre
närmast föregående läsåren elevantalet vid skolans ordinarie kurs uppgått
i medeltal till minst 30, samt att i kursen deltaga minst 15, högst
30 elever, statsunderstöd till dylik kurs utgå med ej mindre grundanslag
å 3,000 kronor än även tilläggsanslag å högst 2,000 kronor,
med rätt för Kungl. Maj:t att på grund av särskilda omständigheter
bevilja statsunderstöd, oaktat villkoren i fråga om elevantal icke
äro uppfyllda,
samt under villkor i övrigt:
att inom orten tillskjutes ett belopp, som med inräknande av
elevavgifterna uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet till
skolan överstiger grundanslaget;
att lantbruksstyrelsen efter hörande av vederbörande inspektör
över den lägre lantbruksundervisningen vitsordar skolans lämplighet för
hållande av dylik kurs;
att för varje 1,000 kronor av statsunderstödet minst två frielever
eller dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta
undervisning vid kursen, i den mån de obemedlade eller mindre bemedlade
inträdesberättigade sökande, vilka anmäla sig till erhållande av
sådan förmån, samt de obemedlade eller mindre bemedlade elever vid
kursen, vilka erhållit understöd av statsmedel till genomgående av kurs
vid lantmannaskola, uppgå till motsvarande antal;
att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t i varje
särskilt fall finner skäl föreskriva, samt
att skolan årligen avgiver berättelse om sin verksamhet.
Därest vid lantmannaskola hålles fortsättningskurs om minst sexton
veckor för elever, som genomgått ordinarie kurs vid dylik skola, må,
under ovan angivna förutsättningar beträffande elevantal, statsunderstöd
till dylik kurs utgå med 3,000 kronor, oberoende av bidrag från orten
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
samt i övrigt under samma villkor och med enahanda rätt för Kungl.
Maj:t, som ovan nämnts.
1 Riksdagen, som i likhet med departementschefen håller före, att en
undervisningsform sådan som den nu föreslagna bör kunna hava en
betydelsefull uppgift att fylla, har i huvudsak icke något att erinra
mot det föreslagna tillägget till gällande grunder för statsunderstöd till
lantmannaskolor. Endast i ett avseende vill riksdagen ifrågasätta en
komplettering därav. Med hänsyn nämligen till angelägenheten att vid
de föreslagna nya kurserna jämväl personer från annat län än det, där
lantmannaskolan är anordnad, beredes tillfälle att draga nytta av dessa
kurser, auser riksdagen, att bland nämnda tilläggsbestämmelser även bör
införas stadgande, därom, att för varje 1,000 kronor av statsunderstödet
minst två elever ifrån annat län än det, där skolan är förlagd, må äga
åtnjuta undervisning vid kursen, i den mån inträdesberättigade sökande
från andra län uppgå till motsvarande antal.
Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av det ordinarie förslagsanslaget
till lantmannaskolor föranleder ingen invändning från riksdagens
sida.
Vad därefter angår de i ämnet väckta motionerna, så avse de be\
iljande för år 1919 av ett extra anslag för beredande på grund av
dyrtiden av ökat understöd åt ifrågavarande skolor.
U nder erinran att innevarande års riksdag på framställning av
Maj:t för beredande av sådant understöd till de statsunderstödda
folkhögskolorna å extra stat för år 1919 beviljat ett anslag, motsvarande
20 procent av det av Kungl. Maj:t begärda ordinarie anslaget, och då
riksdagen är av den uppfattningen, att ett motsvarande förhöjt understöd
böi beiedas lantmannaskolorna, biträder riksdagen det av motionärerna
framställda förslaget i sådant avseende.
l naer åberopande av det anförda får riksdagen anmäla att riksdagen
1)
i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning
dels godkänt av departementschefen tillstyrkta tillägg till gällande
grunder föi statsunderstöd för lantmannaskolor med däri ovan angiven
förändring att tillämpas från och med läsåret 1918—1919;
■ ji ^s oc^ köjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för
jernbruk och lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till lantmannaskolor
från 200,000 kronor med 40,000 kronor till 240,000 kronor;
2) med bifall till de i ämnet väckta motioner för beredande av
ökat understöd åt lantmannaskolorna under läsåret 1918—1919 anvisat
på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av 48,000 kronor.
15
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
har i betraktande av riksdagens beslut under punkterna 3,
4, 6 och 8 ökats från 755,700 kronor med 64,500 kronor til! 820,200
kronor.
9:o) 1 två inom riksdagen väckta, likalydande motioner har hemställts
att riksdagen, för beredande av höjda stipendier åt obemedlade
och mindre bemedlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter
under läsåret 1918—1919 måtte anvisa på extra stat för år 1919 ett
förslagsanslag av 60,000 kronor.
Såsom stöd för framställningen i fråga hava motionärerna åberopat
av samma motionärer inom riksdagen väckta motioner om höjning avstipendierna
till folkhögskolas elever, i vilka föreslagits, att dessa matte
beräknas efter ett belopp av 40 kronor i månaden till obemedlad elev
och 25 kronor i månaden till mindre bemedlad elev.
Enligt vad riksdagen i skrivelse nr 8 A anmält har riksdagen förberedande
av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade
elever vid folkhögskolor under läsåret 1918—1919 anvisat på extra stat
för år 1919 ett förslagsanslag av 70,000 kronor, och har riksdagen därvid
anfört följande: »Vidkommande härefter motionärernas förslag vill
riksdagen till eu början framhålla, hurusom det måste anses vara ett
statsintresse av vikt, att folkhögskolorna bliva så talrikt besökta som
möjligt. De nuvarande ökade levnadskostnaderna och terminsavgifterna
torde emellertid kunna befaras verka minskning i tillströmningen av
elever till dessa skolor. Väl är sant, att en del av befolkningen fått
sina levnadsvillkor förbättrade under senaste tiden, men detta gäller
helt visst icke alla och kanske icke just den ungdom, som framför
andra dragés till folkhögskolorna. För den ungdom, som står i begynnelsen
av sin verksamhet, kan lockelsen till en hög förtjänst på annat
håll vara avgörande, då det gäller valet mellan att med dryg; ekonomisk
uppoffring bevista en folkhögskolekurs och att omedelbart söka sin utkomst
på annan väg. Det är således synnerligen önskvärt, att denna
uppoffring i någon mån kunde lindras genom tilldelande till de behövande
eleverna av stipendier till sådana belopp, att de kunna anses åtminstone
något så när motsvara värdet av stipendierna, innan den nuvarande
nedgången i penningvärdet inträtt. Om för övrigt staten avser att framdeles
lämna lika stöd som hittills för ifrågavarande utbildning, lärer det
bliva nödvändigt att höja stipendiebeloppen.
Riksdagen anser sig dock icke kunna gå fullt så långt som motionärerna,
då all nödig försiktighet härvidlag bör iakttagas. Lämpligast
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
finmsr riksdagen en förhöjning av stipendierna till de mindre bemedlade
från lo kronor till 20 kronor per månad och till de obemedlade från
25 kronor till 35 kronor per månad. Med en sådan förhöjning skulle
det tor ändamålet erforderliga beloppet kunna begränsas till 70 000
kronor.)) ’
För en höjning av understöden till obemedlade och mindre bemedlade
elever vid lägre lantbruksundervisningsaustalter kunna åberopas
1 • j J „ , enalaanda skal som ovan nämnts beträffande sådana elever
vid tolkhögskolorna.
Enligt kungörelsen den 24 juli 1917 angående understöd av statsmedel
åt vissa elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter utgår
understöd med högst följande belopp nämligen:
. lantbruksskola i södra och mellersta Sverige samt vid helårs
urs
vid lantbruksskola i Norrland och Dalarna med 100 kronor till
obemedlad och 60 kronor till mindre bemedlad elev för varje årskurs;
ovl<J lantmannaskola, lanthushållsskola, utbildningskurs för kvinnliga
ladugardsskötare i Norrland och Dalarna samt vid teoretisk vinterkurs
vid lantbruksskola i sistnämnda landsdelar med 25 kronor till obemedlad
och 15 kronor till mindre bemedlad elev för varje månad; ävensom
vid fast småbrukarkurs med särskilt antagiia elever med 1 krona
om dagen för en var därtill berättigad under den tid kursen pågår.
Efter en höjning av nämnda elevstipendier, motsvarande den av
riksdagen på sätt ovan nämnts beträffande folkhögskolas elever beslutade,
skulle dessa vad angår förstnämnda skolor och kurser sättas
till respektive 140 och 80 kronor, rörande lantmannaskola, lanthushalisskola,
utbildnmgskurs för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och
Dalarna samt vid teoretisk vinterkurs vid lantbruksskola i sistnämnda
landsdelar till respektive 35 och 20 kronor samt beträffande fast småbrukarkurs
med särskilt antagna elever till 1 krona 40 öre om dagen
vilket sistnämnda belopp riksdagen likväl anser bör avjämnas till 1
krona 50 öre.
Enligt av riksdagens vederbörande utskott i anslutning till det
ovan anförda verkställda approximativa beräkningar skulle för ifråga
IfaQnennn?amål
förTläsäret 1918-1919 erfordras ett anslag av i runt
tal 30,000 kronor. I överensstämmelse med vad som skett beträffande
■I °™anamn(ja av riksdagen beviljade extra anslaget till elevstipendier
vid folkhögskolorna torde nu ifrågavarande anslag böra givas förslagsanslags
natur. ° &
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
for beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre be
-
17
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
medlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstulter under läsåret
1918—1919 anvisat å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av 30,000
kronor.
10:o) Under punkt 9 har Eders Kung-I. Maj:t föreslagit riksdagen
att för bestridande av vissa kostnader för bränsle in. m. vid lantbruksinstitutet
vid Ultima å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst 7,500 kronor.
Uå riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruksinstitutet
vid Ultima, anvisade riksdagen tillika å extra stat för innevarande år
ett förslagsanslag av högst 3,700 kronor för bestridande av vissa kostnader
för bränsle in. in. vid detta institut. Enligt utredningen beräknades
härav 3,500 kronor för ökning av utgifterna för bränsle och lyse
för institutets egna behov och 200 kronor för ökade utgifter för lyse
åt tjänare. Dessa ökningar ansågos huvudsakligen bero av dyrtiden.
Den nu ifrågasatta ökningen å 3,800 kronor i berörda anslag är
uteslutande föranledd av de än ytterligare stegrade prisen å bränsle och
lyse. Med hänsyn härtill synes icke någon invändning kunna göras
mot det föreliggande förslaget.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för bestridande av vissa
kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultima å extra
stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst 7,500 kronor.
ll:o) Under punkt 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksoch
mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,
högst 8,500 kronor.
Jämte det riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruks- och
mejeriinstitutet vid Alnarp, anvisade riksdagen å extra stat för innevarande
år för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid
nämnda institut ett förslagsanslag, högst 7,550 kronor. Enligt utredningen
i ämnet beräknades härav 4,800 kronor till bränsle, 1,200 kronor
till renhållning, 850 kronor till dagsverken, körslor och maskinarbeten
samt 700 kronor till kost för frielever. Dessa belopp utgjordes av utgifter,
som ansågos betingade av dyrtidsprisen och icke kunde gäldas
av medel å den ordinarie staten.
Då den föreslagna ökningen å 950 kronor i nu ifrågavarande anslag
är motiverad av stegrade kostnader för bränsle och kost till eleverna,
biträder riksdagen framställningen ifråga.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 9 höft. (Nr 9 A 9 B.) 3
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Riksdagen lår alltså anmäla, att riksdagen för bestridande av vissa
kostnader tor bränsle m. in. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp ä extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, hö^st 8 500
, iä^ Rnder punkt 11 bär Eders Kung! Maj:t.föreslagit riksdagen
att for uppförande vid Ultima av en logbyggnad för dåvarande
lantbruksinstituts och Sveriges utsädesförenings filials försöksverksamhet
anvisa a extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 19,000 kronor
Vid Ultima finnes en år 1884 uppförd mindre, synnerligen enkel
ion- ursprungligen avsedd allenast för egendomens behov. Sedan år
18.) i '' har dan inrymts det försöksmaterial, som tillhört Sveriges utsädesforenmgs
vid Ultima förlagda filial, och logen har därjämte tagits i
anspråk för den försöksverksamhet, som bedrives för lantbruksinstitutets
egen rakning. Denna loge befinner sig numera i särdeles skröpligt
bereder varken tillräckligt stort utrymme eller tillräckligt
skyddat förvar för de dyrbara försökssädena. Dess bristfälliga beskafoch
of’ullstandiga inredning gör det omöjligt att på vederbörligt
satt förvara de särskilda sorterna skilda från varandra samt ägna dem
den noggranna skötsel, som kräves. Därtill kommer, att logen är förlagd
alldeles invid den byggnad, som inrymmer lantbruksskolans lärosalar,
och darfor ligger till hinder för realiserande av en sedan länge
förberedd, men till följd av kristidsförhållandena tillsvidare undanskjuten
plan att i skolans omedelbara närhet uppföra en nv bostadsbyggnad
för lantbruksskolans elever i stället för den nuvarande, på rätt långt
avstand darifran begagna och i flera avseenden otillfredsställande logera
entsbyggnaden. Logens nedrivande och ersättande med en ny bygonad
a annan plats vid egendomen har därför ansetts såsom en förutsättning
för genomförandet av sagda plan.
Frågan om uppförande av ny loge tiar nu väckts på tal närmast
genom en framställning från Sveriges utsädesförening, vilken därvid
aven ifragasatt anslag till eu särskild självständig institutionsbyggnad
för sm Ultunafihal, inrymmande arbetsrum och bostäder för tjänstemannen.
Anslag till uppförande av sistnämnda byggnad, som''enligt
kostnadsförslag skulle draga en kostnad av 86,000 kronor, bär icke nu
kunnat av departementschefen tillstyrkas. Däremot har behovet av logens
uppförande synts honom vara ådagalagt.
Riksdagen delar i viss mån de av lantbruksstyrelsen i ärendet
u alade betänkligheter mot att staten i förevarande fall beviljar medel
till uppförande såsom ifrågasatts av en logbyggnad för Sveriges utsädes
-
19
Riksdagens skrivelse Nr it A.
förenings vid Ultima filial, låt vara att såsom departementschefen framhållit
halva utrymmet i logen är avsett för lantbruksinstitutets eget
försöksbehov. l)å emellertid riksdagen inser, att behov av ökade och
bättre lokalutrymmen i nu ifrågavarande avseende förefinnas saväl vad
angår utsädesföreningens filial som lantbruksinstitutet, vill riksdagen icke
motsätta sig beviljande av medel för uppförande av den ifrågasatta logbyggnaden.
Riksdagen anser likväl, att densamma bör uppföras för
lantbruksinstitutets räkning med rätt för utsädesföreningen att tillsvidare
disponera halva utrymmet därav.
Den för byggnaden i fråga beräknade kostnaden ger icke anledning
till någon erinran från riksdagens sida.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla,, att riksdagen
för uppförande vid Ultima av eu logbyggnad för dit föilagd
försöksverksamhet anvisat å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag
av 19,000 kronor.
13:o) Å sid. 46—48 i statsrådsprotokollet har departementschefen
redogjort för de åtgärder, som från Eders Kungl. Maj:ts sida vidtagits
för bringande till utförande å Alnarps egendom tillhörig mark av den
institutionsbyggnad med nödig utrustning för professor Nils Herman
Nilsson-Ehles ärftlighetsforskning, vartill enligt medgivande av 1917
års riksdag finge av uppkommande vinst å rörelsen vid nämnda egendom
användas ett belopp av högst 73,000 kronor. Denna redogörelse utvisar,
att oaktat skedda väsentliga inskränkningar i arbetsplanen det sedermera
icke befunnits möjligt att utföra anläggningen för mindre än 88,500
kronor eller 15,500 kronor utöver det belopp, som riksdagen på grund
av under tiden närmast före propositionens i ämnet avlåtande förlidet
år uppgjorda och av vederbörlig myndighet godkända kostnadsberäkningar
medgivit finge för ändamalet användas.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen låtit vid den sålunda lämnade
redogörelsen bero.
14:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 12 föreslagit
har riksdagen till anordnande av utbildningskurser föi kontrollassistenter
å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av
14,800 kronor.
15:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svin
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
Riksdagens skrivelse 1Sr (J A.
Sonor. 4 eXtra Stat 1Ö1'' Är 1919 anvi8a ett reservationsanslag av 20,000
I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen på extra
stat för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 anslag avP18 800
årenTgie oT^fö f 7 n,thilåf^v,ev för ladugårdsförmän. uid«
?®V916 lch 19.17 bestredos, efter särskilda medgivanden av riksdagen
utgifterna för namnda kurser med vad som vid utgången avH915
kvarstod oanvant å förenämnda anslag. 1917 års riksdag medgav seder
“fön/ht Vld ,1918 T iQgång kvaratående Ytterlfgare behållning
under å^ lgifanvT d8’’ be/äknfdes uPPgå till 3,700 kronor, ting?
för lig 1918 anvandas till anordnande av utbildningsknrser icke blott
för ladugårdsförmän utan även för svinskötare, och anvisade däriämte
le^Orkronor 8m 4 ^ ** ** * 1918 reservationsansTrav
de ^ai;t bär den 28 september 1917 utfärdat reglemente för
och Tvlkötfr” otbildningskurser för ladugårdsförmän
Det nu för ifrågavarande ändamål begärda anslaget nonn-år till
samma belopp, soni beräknats för år 1918. 8 PPg
kurse/^fö^S, att f ksda8’en för anordnande av utbildnings
anvisnt
f iadugardsformari och svinskötare å extra stat för år 1919
anvisat ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
att t;il6:0) lJlder,Punkt ld bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
i Norrland°ochaDdd aV Utblldnm8skurfr för kvinnliga ladugårdssköfare
ånslag1^ f^OOO kroTor. “ ■“ f” “ 1919 “™ •“
Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag har 1917 års riksdag till
tand o“ch Dakraf( I f” kvmnl«“ Mngirdsskötare i förr
koUet dl 19 h“™?!atl« överensstämmelse med i statsrådsproto
kollet
den 13 Januan 1917 t.llstyrkt plan ä extra stat för är 1918 anvisat
ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.
dvlika kurser8 1917 ^ KungL Ma>:t "^rdat reglemente för
allen ast °er|Iaför” ^ ,någ0n ^böjning av anslagsbeloppet utan
rese™/ /01aDd?.°8 av ^lagets natur från förslagsanslag, högst till
“1^? bär riksdagen intet att erfnra och få/diför
mala att liksdagen till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga
ladugardsskotare . Norrland och Dalarna ä extra sfat för l 1919 IS
ett reservationsanslag av 7,000 kronor. anvisat
21
Riksdagens skrivelse Nr !> A.
L7:oy Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 15 därom
gjorda framställning har riksdagen såsom reservationsanslag, å extra stat
för år 1919 anvisat, att av Eders Kungl. Maj tf i mån av behov användas,
såsom bidrag till anställande av
dels tretton jordbrukskonsulenter i Dalarna oeh Norrland under
villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av
landsting, hushållningssällskap eller eljest, 32,500 kronor,
dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av Kalmar läns nona
och Gottlands läns hushållningssällskaps områden under enahanda villkor
och under förutsättning därjämte, att vederbörande hushållningssällskap
bidrager till konsulentens avlöning med minst 1,250 kronor, 2,500
kronor,
dels ock aderton jordbrukskonsulenter i övriga delar av södra och
mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning
bekostas av landsting, hushållningssällskap eller eljest
samt att vederbörande hushållningssällskap under samma år på egen
bekostnad och utan anlitande till någon del av statsbidraget anställer
en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter, 45,000 kronor, eller tillsammans
80,000 kronor,
ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må för bidrag från
detta anslag stadga de villkor i övrigt Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
18:o) Under punkt 16 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1919 anvisa, att av Eders Kungl. Maj:t i mån
av behov användas, såsom bidrag till anställande av vandringsrättare
ett reservationsanslag av 48,000 kronor, under villkor att övriga kostnader
för vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, samt på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna
gott föreskriva.
För år 1912 anvisade riksdagen å extra stat ett anslag av 18,000
kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas såsom bidrag till
avlönande av vandringsrättare i Dalarna och Norrland under villkor,
att övriga kostnader för desamma bestredes av landsting, hushållningssällskap
eller eljest, samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kunde
finna gott föreskriva. Samma belopp beviljades därefter av riksdagen
för enahanda ändamål och på oförändrade villkor jämväl för vartdera
av åren 1913 och 1914.
För åren 1913 och 1914 anvisade riksdagen jämväl såsom bidrag
till avlöning åt vandringsrättare i södra och mellersta Sverige å extra
22 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
stat ett belopp av 9,000 kronor under samma villkor som för det förra
anslaget.
För år 1915 höjde riksdagen förstnämnda anslag till 21,000
kronor och det sistnämnda till 15,000 kronor, med bibehållande av
förenämnda villkor beträffande båda anslagen. Samma belopp anvisades
därefter av riksdagen för år 1916.
För år 1917 bär riksdagen ytterligare höjt dessa anslag, nämligen
det förstnämnda till 24,000 kronor, och det sistnämnda till 18,000
kronor, vilka belopp anslagits jämväl för år 1918. Förut omförmälda
''illkor beträffande båda anslagen hava bibehållits oförändrade.
Kungörelse angående statsbidrag till avlönande av vandringsrättare
är utfärdad den 1 november 1912. Bestämmelserna i denna kungörelse
gälla lika för statsbidrag från vartdera anslaget.
Det föreliggande förslaget innebär först, att den hittillsvarande
fördelningen av ifrågavarande anslagsmedel mellan å ena sidan Dalarna
och Norrlaud samt å andra sidan mellersta och södra Sverige upphör,
eu anordning soin riksdagen på de av departementschefen anförda skäl
anser lämplig. Vidare föreslås en höjning av anslaget i fråga med
6,000 kronor för att möjliggöra anställande av ytterligare 10 vandringsrättare.
Dessas antal är för närvarande 70, därav 40 i Dalarna och
Norrland samt 30 i det övriga landet. Därjämte har med hänsyn till
angelägenheten att under nu rådande förhållanden söka så kraftigt som
möjligt befordra jordbrukets produktion ifrågasatts uppförande för år
1918 av ett belopp av 3,000 kronor för anställande redan samma år av
sex nya vandringsrättare.
Då erfarenheten torde hava givit vid handen, att vandringsrättarlnstitutionen
är ägnad att i väsentlig mån främja jordbrukets utveckling
finner riksdagen densamma värd att kraftigt ''understödjas från statens
sida. Varken det för år 1918 eller det för år 1919 begärda anslagsbeloppet
ger riksdagen anledning till erinran.
Beträffande anslaget för år 1918 kommer riksdagen att göra särskild
anmälan om dess uppförande å tilläggsstat för samma år. Riksdagen
får nu anmäla, att riksdagen å extra stat för år 1919 anvisat,
att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag till
anställande av vandringsrättare ett reservationsanslag av 48,000 kronor,
under villkor att övriga kostnader för vandringsrättarna bestridas av
landsting, hushållningssällskap, eller eljest, samt på de villkor i övrigt
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. ->>
19:o) Under punkt 17 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att :i extra stat för år 1919 såsom särskilda reservationsanslag
anvisa dels för anordnande av utbildningskurser för ängsmästare 2,000
kronor; dels ock såsom bidrag till anställande av ängsmästare med
högst 800 kronor till varje, under villkor att övriga kostnader för ängsmästarna
bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt
på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, 8,000
kronor; eller tillsammans 10,000 ki-onor.
Ifrågavarande framställning avser dels anvisande av ett anslag av
2,000 kronor för anordnande av utbildningskurser för s. k. ängsmästare,
dels beviljande av ett belopp av 8,000 kronor såsom bidrag till anställande
av sådana befattningshavare.
Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
enligt riksdagens förmenande anfört så vägande skäl, lör att kraftiga
åtgärder vidtagas för främjande av beteskulturen i vårt land, att riksdagen
icke anser behövligt att här framdraga några ytterligare. Riksdagen
är också ense med departementschefen, att bedrivande av upplysningsverksamhet
bör ingå såsom ett av de viktigaste leden i dessa
åtgärder. Likaledes är riksdagen övertygad om behovet därav, att denna
verksamhet utövas av personer med för ändamålet erforderlig utbildning,
och håller riksdagen före, att staten bör bidraga till utbildande av sådana
personer. Däremot har riksdagen av vad i ärendet anförts icke
blivit övertygad om behövligheten av att uti ifrågavarande syfte såsom
ifrågasatts ''anställa en helt ny grupp av befattningshavare, s. k. ängsmästare,
med uteslutande uppgift att sprida kunskap på beteskulturens
område och överhuvud verka för betes- och ängsskötselns höjande och
utveckling. Riksdagen är nämligen av den uppfattningen, att det åsyftade
målet skulle kunna på ett fullt tillfredsställande sätt ernås, därest
exempelvis ett erforderligt antal av de nuvarande vandringsrättarna, vilka
visat sig väl ägnade att fylla liknande uppgifter å andra lantbrukets
områden, sattes i tillfälle att förvärva den såsom nödig ansedda speciella
utbildningen i beteskultur. Riksdagen anser med andra ord intet vara
att invända däremot, att medel ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för
att på lämpligaste sätt användas till anordnande av utbildningskurser i
beteskultur och ängsskötsel. Anslagets belopp torde lämpligen kunna
sättas till det för ändamålet av Kungl. Maj:t föreslagna eller 2,000 kronor.
Däremot kan riksdagen av ovan angivna skäl icke biträda förslaget att
såsom bidrag till anställande av s. k. ängsmästare anvisa särskilt anslag.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,
24
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
att riksdagen till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel
å extra stat för år 1919 anvisat ett reservation san släp; av 2 000
kronor. 6 ’
x. ^ enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 18 gjorda
framställning har riksdagen till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning m. in. å extra stat för år 1919 anvisat
ett förslagsanslag, högst 1,500 kronor.
21:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 19 gjorda
framställning har riksdagen såsom statsbidrag åt Fredrika Bremers-förbundets
lanthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor
å extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 8,000
kronor.
22:o) 1 överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
20 gjorda framställning har riksdagen såsom statsbidrag åt Uppsala
enskilda läioveiks. fackskola för huslig* ekonomi för utbildning av lärarinnor
i lanthushållning å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1919
beviljat ett förslagsanslag, högst, 5,500 kronor.
23:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 21 gjorda
framställning har riksdagen till extra personal vid Flyinge hingstdepå
å extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 4,630 kronor.
24.o) Under punkt 22 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 20,000
kronor, att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå för5tillvaratagande
och utveckling av sådana''i Sverige förekommande s. k.
lanthästar, som kunna innefattas under benämningen »inhemska häststammar».
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Kunoi.
Maj:ts förevarande framställning, får anmäla, att riksdagen å extra stat
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 20,000 kronor, att under
de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande och utveckling
av sådana i Sverige förekommande s. k. lanthästar, som kunna
innefattas under benämningen »inhemska häststammar».
25
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
25:o) Under punkt 23 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understödjande av stamboksföring rörande hästar under de villkor,
Eders Kungl. Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av b,000 kronor.
Riksdagen anvisade på Kung!. Maj:ts förslag å extra stat för
vartdera av åren 1914 och 1915 ett anslag av 10,000 kronor att under
de villkor, Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, utgå för understödjande
av stamboksföring rörande hästar.
Bidragsbehovet för ifrågavarande ändamål under år 1916 tillgodosågs
med behållningen å de båda föregående årens anslag. För år 1917
funnos ställda till förfogande dels behållningen vid 1916 års utgång,
uppgående till 6,000 kronor, dels ock ett nyanvisat anslag å samma
belopp eller tillhopa 12,000 kronor. Av sistnämnda summa har enligt
beslut den 23 februari 1917 ett belopp av 6,000 kronor disponerats på
följande sätt, nämligen
till styrelsen för hingstuppfödningsanstalten å Vången
för upprättande och förande av rasstambok för
nordsvenska hästar .................................................. kronor 2,500: —
» Skånes stuteribokstyrelse
dels för upprättande och förande av rasstambok
för ädla hästar inom Malmöhus län och Kristianstads
län .................................................................. » 2,000: —
dels ock för upprättande och förande av rasstambok
för ardennerhästar inom dessa två län » 1,500: —
eller tillhopa kronor 6,000: —
Vid 1917 års utgång fanns sålunda en behållning å anslaget av
6,000 kronor. Tillika med det av riksdagen å extra stat för år 1918
anvisade reservationsansanlag å 8,000 kronor finnes alltså för innevarande
år tillgängligt ett belopp av 14,000 kronor.
Kungörelse angående statsbidrag för ifrågavarande ändamål är
utfärdad den 24 oktober 1913.
Ifrågavarande anslag har enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet
anfört städse beräknats så, att ett belopp av 10,000 kronor
för år skulle finnas tillgängligt. Då enligt vad nämnda protokoll ger
vid handen 4,000 kronor torde komma att återstå oanvänt till år 1919
har i det nu föreliggande förslaget upptagits ett belopp av allenast
6,000 kronor.
Riksdagen biträder detta förslag och får anmäla, att riksdagen
till understödjande av stamboksföring rörande hästar under de villkor,
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 9 höft. (Nr 9 A—9 B.) 4
26
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Edeis Kungl. Maj:t ma bestämma, å extra stat för år 1919 anvisat ett
reservationsanslag av 6,000 kronor.
26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 24 gjorda
framställning har riksdagen till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur
å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,000
kronor.
27:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till avelscentra för
nötboskap, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
lör detta ändamål å extra stat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag
av 27,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu den 19 februari 1918 avlåten
proposition nr 101 föreslagit riksdagen att å extra stat för år
1919 såsom reservationsanslag anvisa
dels för upprätthållande av de år 1916 utsedda avelscentra för
nötboskap 12,000 kronor,
dels och för bestridande av kostnaderna för förnyad tävlan för utseende
av avelscentra för nötboskap 25,000 kronor, eller tillhopa 37,000
kronor.
År 1902 begärde Kungl. Maj:t törsta gången hos riksdagen anslagtill
bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, och anvisade
riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för detta
ändamål. Efter tävlan utsågos dylika avelscentra år 1906.
År 1908 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om anordnande
efter ny plan av förnyad tävlan för utseende av avelscentra.
Riksdagen anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid
dem utsedda avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren
^en 21 april 1911 utsågos avelscentra vid denna tävling.
Åi 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om anordnande
av ytterligare tävling för utseende av avelscentra enligt plan,
som innefattade åtskilliga förändringar i förut gällande bestämmelser!
Kostnaderna lör denna tävling jämte upprätthållande av de vid densamma
utsedda avelscentra beräknades till 122,000 kronor, varav 27,000
kronor skulle tagas från avkastningen av fonden för svenska hornboskaps-
och fåravelns förädling samt återstående 95,000 kronor beräknades
skola av riksdagen anvisas med 16,000 kronor för år 1914
14,000 kronor för år 1915, 17,000 kronor för år 1916 samt 12,000
27
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
kronor för vart och ett av åren 1917—1920. Riksdagen har för varje
av åren 1914—1918 anvisat de sålunda beräknade beloppen.
Avel scentra vid denna tävling hava utsetts den 12 maj 1916 i
fråga om besättningar av ayrshireras och den 22 september 1916 i fråga
om besättningar av fjällras.
Nu gällande bestämmelser i fråga om bildande och upprätthållande
av avelscentra för nötboskap finnas meddelade i kungörelsen den 22
augusti 1913.
Ifrågavarande framställning avser dels anvisande av ett anslag av
12,000 kronor till bestridande av kostnaderna för uppehållande under
år 1919 av de på sätt ovan nämnts senast utsedda avelscentra, dels ock
beviljande av medel för anordnande av nya avelscentertävlingar beträffande
fjällras och ayrshireras. För sistnämnda ändamål har beräknats
ett totalbelopp av 176,882 kronor 4 öre. Detta belopp har ansetts böra
täckas dels liksom vid de närmast föregående tävlingar av medel från
avkastningen av fonden för hornboskaps- och fåravelns förädling, i vilket
avseende beräknats för åren 1921—1925 tillhopa 40,000 kronor, dels ock
genom anslag av riksdagen å 137,000 kronor i av jämnat tal enligt nedan
angivna fördelning å de särskilda åren.
År
1919 för fjällras........................ kronor 19,404:2 0
» ayrshireras ................ » 15,336: 3 2
diverse kostnader............ » 6,250: —
härifrån avgå för:
behållning ........................ kronor 8,000: —
förut beräknade resor .... » 4,483: 12
förut beräknad kontroll » 3,355: 70
1920 för fjällras........................ kronor 14,402: 04
» ayrshireras................ » 12,953: 72
härifrån avgå för:
förut beräknade resor ... kronor 4,483:12
förut beräknad kontroll » 3,355: 70
1921 för fjällras........................ kronor 7,238: 16
» ayrshireras................ » 7,364: 52
pris för fjällras............... » 10,000: —
uppmuntringspris ............ _» _4,2_00: — 28,802:6 8
härifrån avgå för:
medel ur fonden................................ kronor 8,000: — 20,802: 6 8 20,000: —*
1922 kostnader ....................... kronor 14,602: 6 8
pris................................... _ » 10,000: — 24,602: 6 8
Behövligt
anslag
40,990: 52
15,838: 82 25,151: 70 25,000: - 27.355: 7 6
7,838:82 19.516:94 20,000:-
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
härifrån avgå för:
medel från fonden ..
1923 kostnader och pris .,
härifrån avgå för:
medel från fonden ..
1924 kostnader och pris ..
härifrån avgå för:
medel från fonden ...
1925 kostnader och pris .
berättelse .................
härifrån avgå för:
medel från fonden ...
.................. kronor 8i000: 16)602; 68
kronor 24,602: 6 8
.................. * 8,000: — 16,602:68
.................. kronor 24,602: 6 8
............. !. 8,000:— 16,602:6 8
kronor 24,602: 6 8
» 5,000: — 29,602: 6 8
kronor 8,000: — 21,602: 6 8
Summa kronor 136,882: o4
Behövligt
anslag
18,000:
18,000: —
18,000: —
18,000: —
137,000: —.
För år 1919 skulle sålunda erfordras ett anslag av 25,000 kronor.
, „ Enligt den nya planen skulle antalet avelscentra ökas för fjällrasen
Iran 15 till 25 och för ayrshirerasen från 9 till 14.
Riksdagen, som delar departementschefens uppfattning rörande betydelsen
för ett fortsatt framgångsrikt avelsarbete att förnyade avelscentertavlmgar
anordnas, har icke något att erinra mot det härför
beraknade beloppet liksom ej heller mot det för år 1919 till upprätthållande
av de 1916 utsedda avelscentra för nötboskap begärda anslaget
Enligt ovannämnda bestämmelser i fråga om bildande och upprätthållande
av avelscentra skall kreatursbesättning beträffande ayrshireras
för att kunna utmärkas såsom avelscentrum bland annat omfatta minst
f > kor- Enllgt vad riksdagen har sig bekant har framför allt i de södra
delarna av landet åtskilliga fall inträffat, då för avelscentra i övrigt
synnerligen väl lämpade besättningar uteslutande på grund av otillräckligt
koantal måst ställas utom tävlan. I betraktande av den nu föreslagna
ökningen i antalet avelscentra, vilken riksdagen liksom departementschefen
anser välbetänkt, vill riksdagen ifrågasätta, huruvida icke
nämnda bestämmelse borde ändras därhän, att det erforderliga koantalet
nedsättes till 15. Vidare anser sig riksdagen med hänsyn till den synnerliga
angelägenheten att från avelscentra endast utsläppas förstklassiga
a |..jur höra dels framhålla vikten att för avel godkända tjurar före
utsläppande till försäljning från avelscentrum noggrant besiktigas och av
avelscenternämnden äsättas avelscentermärke dels ock uttala önskvärdheten
darav att bland ovannämnda bestämmelser föreskrift meddelas därom att
hand]ur, som icke blivit för avelsändamål godkänt, skall före försäljning
29
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
från avelscentrum antingen kastreras eller nedslaktas. Beträffande de
olägenheter, som härav kunna vållas avelsbesättningens ägare torde dessa
enligt riksdagens förmenande till fullo uppvägas av de fördelar, som äro
förenade med innehavande av eu såsom avelscentrum godkänd kreatursbesättning.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
å extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag anvisat
dels för upprätthållande av de år 1916 utsedda avelscentra för
nötboskap 12,000 kronor,
dels och för bestridande av kostnaderna för förnyad tävlan för utseende
av avelscentra för nötboskap 25,000 kronor, eller tillhopa 37,000
kronor.
28:o) 1 anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 26 gjorda framställning
har riksdagen till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens
län anvisat å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst,
5.000 kronor.
29:o) Under punkt 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen
å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
115.000 kronor.
Riksdagen har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag
å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behovet för
året och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1918 års
stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett reservationsanslag
av 90,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att vad vid utgången
av år 1917 möjligen icke blivit använt av tidigare för ändamålet
beviljade anslag finge under år 1918 användas för enahanda
ändamål.
Den föreslagna anslagsökningen, vilken belöper sig till 25,000
kronor, är närmast erforderlig på grund av viss utav Kungl. Maj:t beslutad
taxeförhöjning för tuberkulinundersökningar. Framställningen i
fråga föranleder icke någon riksdagens erinran, varför riksdagen får anmäla,
att riksdagen till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 115,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
r 3.?{°) Me,c blfa 1 *dl Lde™ Kung], Maj:ts under punkt 28 gjorda
framställning har riksdagen till åtgärder för höjande av landets svin -
kronor ^ f°r ** 1919 anvisat ett reservationsanslag av 65,000
, 31;''j)+-nUrder 29 har Eders KimSL MaJ:t föreslagit riks
dagen
att till faravelns befrämjande å extra stat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 35,000 kronor.
f Riksdagen som icke funnit skäl till erinran mot ifrågavarande
’-att riksdagen tiU fåravelQ« befrämjande å
tra stat for ar 1919 anvisat ett reservationsanslag av 35,000 kronor.
32:°) Under punkt 30 har Eders Kung! Maj:t föreslagit riks
1
Q?T rf* tlU f-]aderfäavelns befrämjande. anvisa å extra stat” för år
1J19 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
r-, , Med +bÅfalJ- *iU Ederf Kljngb Ma.i:ts förevarande framställning har
riksdagen till fjaderfäavelns befrämjande anvisat å extra stat för år
1.119 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
33:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 31 därom
^J !rda ramiQta ning- har nksdaSeQ biskötselns befrämjande å extra
stat t oi ar 1919 anvisat ett reservationsanslag av 6,000 kronor.
34:o) Under punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att a extra stat för ar 1919 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, helst,
nnn i maskm'' °ch redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Alnarp
-b 0W kronor, deis ock såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren
för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest han
eneralfutopam26,5»TL..rrd ^ 800 kr0"OT
Riksdagen har för vart och ett av åren 1908—1918 anvisat medel
till maskin- och redskapsprovningsanstalter vid Ultuna och Alnarp. För
ar 1918 utgår detta anslag med 23,000 kronor. Därjämte har riksdagen
för samma ar såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren för ifråga^
arande anstalter, Karl hr ed rik Theodor Adelsköld, under viss förutsättning
anvisat 500 kronor.
Departementschefen har i berörda statsrådsprotokoll erinrat, att
anslaget till provnmgsanstalterna i fjol höjdes med 2,000 kronor för att
åt assistenten vid provningarna bereda överassistents ställning och
möjliggöra en uppdelning av föreståndarens arbete på dessa bägge
31
Riksdagen* skrivelse Nr HA.
tjänstemän. Genom denna åtgärd måste alltså föreståndaren anses hava
fått lindring i sitt arbete. Innan erfarenhet vunnits om verkningarna
av denna förändring, har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka
någon anslagshöjning för att bereda honom ytterligare lindring
genom anställande av ett skrivbiträde åt föreståndaren. Även behovet
av kontorslokal syntes ej tillräckligt styrkt.
Att under nuvarande förhållanden ökade kostnader måste uppstå
såväl för meddelandenas tryckning som för provningsnämnderna, ävensom
för arbete, transporter och instrument in. in., har departementschefen
däremot ansett vara oundvikligt. Anslaget torde därför, enligt
hans mening böra något ökas. Då departementschefen emellertid icke
funnit sig övertygad om, att icke besparingar kunde göras, särskilt i
fråga om kostnaderna för meddelandena, har han ansett en höjning med
inalles 3,000 kronor böra vara tillräcklig.
Riksdagen, som instämmer med departementschefen, får anmäla,
att riksdagen å extra stat för år 1919 anvisat såsom särskilda förslagsanslag,
högst, dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid
Ultima och Alnarp 26,000 kronor, dels ock såsom personligt ålderstilllägg
till föreståndaren för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor
Adelsköld, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna
egenskap, 500 kronor; eller tillhopa 26,500 kronor.
35:o) Med bifall till Eders Kung! Mapts under punkt 33 därom
gjorda framställning har riksdagen såsom bidrag till underhåll av åtta
kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov — inom de
orter, där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening,
förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre
lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
än även avlöning till dessa och laboratoriet] än aren ävensom de årliga
utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av böcker och inventarier
för stationens behov — å extra stat för år 1919 anvisat högst
6.000 kronor för varje station eller tillhopa ett förslagsanslag, högst
48.000 kronor.
36:o) Under punkt 34 har Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska anstalten inom
Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap
eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med
sammanlagt minst 10,950 kronor — å extra stat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag, högst 18,200 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr it A.
. Under åberopande av jordbruksutskottets utlåtande nr 107 punkt 1
ar riksdagen anmäla, att riksdagen såsom bidrag till underhåll av
k,e,mi„„ växt biologiska anstalten inom Norrbottens län — under villkor
att tran länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag
amnas till anstaltens underhåll med sammanlagt minst 10,950 kronor
a extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst 18 900
Hf;lFnd.er P™kt 36,har Ed<™ Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
‘.V, underatod åt svenska mosskulturföreningen »extra stat föi är
191.) anvisa ett förslagsanslag, högst 70,000 kronor.
Luder åberopande av jordbruksutskottets utlåtande nr 107 punkt 2
bil riksdagen anmäla, att riksdagen till understöd åt svenska mosskultur
S;e000TonaoreXtra
** * 1919 * ^rslagsanslag, högst
38:o) Under punkt 36 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anordnande vid Alträsk i Norrbottens län av en försöksgård ä
mvrjoid under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå å
extra stat för ar 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 10,000 kronor.
skrivelse nr 1/0 den 6 juni 1916 har riksdagen med anledning
av enskild motion anhållit, att Kungl. Maj:t måtte taga under över
vidtaffas’
tirThlf1* '' / Vad mån^t^irder måtte från statens sida kunna
doffel fö £mJa fe av myrodlingen i Norrland och Dalarna, samt
dareftei f°i riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde
attaette(bätti?ktil1agen; kiarade Sig dela, den 1 moUonen uttalade mening,
att ett bättre tillvaratagande av myrjorden, vilken förekomme i Norrland
stol utsträckning vore av avsevärd vikt för lösande av den för hela
landet betyde sefulla frågan om åstadkommande av eu planmässig och
omfattande kolonisation i nämnda del av landet. Ehuru detta spörsmål
redan i åtskillig» hänseenden varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet,
syntes ännu mycket kunna åtgöras för den betydelsefull? ane-e
utfä^ltTa
1framJa°de- Måhända skulle en av motionärerna förordad
utväg att anlägga forsoksgardar visa sig vara ett medel för myrodlingens
}>tssTelheet. Gllert,d b°rde en all8idig lltredaing ske -g^de frfga"
Pa grundvalen av den utredning, som sålunda verkställts har så
val det under näst föregående punkt framställda förslaget om anläggande
av en forsoksgard å myrjord i Jämtland som ock den i nu farande
punkt gjorda framställningen framkommit.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagen^ skrivelse Nr 9 A. ^
Departementschefen har tur egen del i ärendet anfört följande.
5)Då riksdagen i sin skrivelse behjärtat behovet av åtgärder för
främjande av myrodlingen i Norrland och detta behov blivit i de avgivna
yttrandena enstämmigt vitsordat och tydligt ådagalagt, torde jag
icke behöva särskilt yttra mig över denna del av frågan.
Beträffande sättet, huruledes sådant främjande bäst bör ske, bär
förslaget om inrättande av fasta försöksgårdar vunnit stor anslutning.
Med hänsyn härtill och särskilt de synpunkter, som framhållits av centralanstaltens
styrelse och anstaltens avdelningsföreståndare,^ anser jag
det vara lämpligt, att de omedelbara åtgärderna nu inriktas på att skapa
några dylika försöksgårdar.
Lantbruksstyrelsens förslag innefattar två dylika försöksgårdar, en
å Frsenckels normalkolonat vid Alträsk och en i Jämtland, anordnad av
mosskulturföreningen. Huruvida jämtlandsförslaget avser en verklig försöksgård,
synes emellertid i någon mån ovisst. Det är dock önskligt,
att det utvecklas därhän. Jag anser anläggandet av dessa två gårdar
böra vara tillsvidare tillfyllest. I avseende å försöksgårdarnas anordning
anser jag den av centralanstaltens styrelse framställda erinringen om
önskvärdheten av att de äro försedda med en fast, för orten lämplig
kreatursbesättning, helst av den beskaffenhet, som bör fordras vid en
mönstergård, vara värd all uppmärksamhet. Åven om detta skulle draga
ytterligare kostnader, finner jag en sådan utvidgning av planen önsklig.
Någon beräkning över kostnaderna därför föreligger dock ej nu.
Beträffande förslaget i övrigt instämmer jag med lantbruksstyrelsen,
dock med tillägg att kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå och mosskulturföreningen
böra vara skyldiga att, var för sin försöksgård, lämna
centralanstalten för jordbruksförsök tillfälle att, i den män utrymmet
medgiver, få försök utförda å försöksgårdarna.»
Vikten och betydelsen för vårt land av Norrlands snara kolonisation
har så ofta framhållits och är så allmänt känd, att riksdagen icke
anser erforderligt att ytterligare orda härom. Utredningen i ärendet har
givit vid handen, att ett kraftigt medel till ernåendet härav torde vara
anläggandet å myrjord i nämnda landsdel av fasta försöksgårdar. Mot
det "förslag, som i nämnda avseende nu föreligger, har riksdagen intet
att invända, varför riksdagen, under erinran att riksdagen redan under
nästföregående punkt anvisat anslag till mosskulturföreningen för inrättande
av fasta försök i Jämtland, får anmäla, att riksdagen för anordnande
vid Alträsk i Norrbottens län av en försöksgård å myr jord
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A—9 B.) 5
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
!"ld®r !®d1nmg aV kemi«k"växtbiologiska anstalten i Luleå å extra stat
tor ar 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst 10,000 kronor.
39:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 37
gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1919 till Eders Kung!
Mapts förfogande anvisat ett förslagsanslag, högst 10,000 kronor för att
- med högst 1,000 kronor för varje anstalt — användas till understöd
åt sadana frokontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap
vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp
som statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och
föreskrifter i avseende på analysmetoder och Övriga förhållanden, som
faststallas av Eders Kungl. Magt.
• a ^ed„ Eders Kungl. Maj:ts under punkt 38 därom
gjorda framställning har riksdagen såsom bidrag till åtgärder för beordrande
av den inhemska odlingen av frö av vallväxter, foderrotfrukter
av^ 15*0 0(T kronor ^ ^ ål'' 1919 anvisat ett reservationsanslag
^ 4Lo) Under punkt 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
S,tat, foy ar 1919.såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa
till uppehållande av Sveriges utsadesföremngs praktiskt vetenskapliga
Srnnn“r lernmU av och samarbete med föreningens filiafer
50,000 kronor dels ock till uppehållande av verksamheten vid en var
8JU ?ha!er uVld Ultuna’ 1 Östergötland, Västergötland,
tiHhml ÖP Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 8,000 kronor eller
tillhopa Öb,000 kronor eller sålunda inalles 106,000 kronor.
Härjämte har i en inom riksdagen väckt motion hemställts, att
- ------ V (U- tv L IIIUIIUII 11(
riksdagen matte, utöver nu utgående statsanslag och det
som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, för år 1919 på extra stat bevilja
Sveriges utsadesforemng ett anslag av 10,000 kronor för upptagande
växter Verksamhet av en nJ arbetsgren med spånads- ock olje
ftna1a
Rik8daf11 ^r å extra stat för år 1918 såsom särskilda förslags
nraktfskt
vftl’ ^ UPPehålIande Sveriges utsädesförenings
piaktiskt vetenskapliga verksamhet 66,000 kronor, dels till uppehållande
av verksamheten vM föreningens filial i Västernorrlands län 8,000 kronor,
dels för inrättande av eu föreningens filial i Jämtlands län 1,500 kronor
eller ^1150^^00^ ^ verkfmhfte? vid denna filial 8,000 kronor
tillhopa 9,500 kronor, dels ock för inrättande av en föreningens
Riksdagens skrivelse Nr 0 A.
35
filial i Värmlands län 1,500 kronor och för uppehållande av verksamheten
vid denna filial 8,000 kronor eller tillhopa 9,500 kronor eller sålunda
inalles 93,000 kronor.
Till föreningen utgår sålunda för innevarande ar sammanlagt
93,000 kronor, varav ett engångsanslag av tillhopa 3,000 kronor till
inrättande av filialer till föreningen i Jämtlands och å armlands lan.
Xu föreslås av Kungl. Magt beviljandet av ett till 106,000 kronoi foiliöit
anslag. Bortses från ovannämnda 3,000 kronor, uppgår ökningen
till 16 000 kronor. Härav äro 14,000 kronor beräknade för utvidgning
av verksamheten vid föreningens äldre filialer i Öster- och Västergötland
samt vid Ultima och Luleå. Återstående 2,000 kronor äro avsedda till
bestridande av ökade kostnader för ledningen av de senast inrattade
filialerna och samarbetet mellan dessa och huvudanstalten.
Då enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen utsadesloreningens
äldre filialer icke kunna med nu till buds stående medel pa
ett fullt tillfredsställande sätt uppehållas, anser jämväl riksdagen, att
desamma böra genom det nu begärda beloppet för andamalet i fråga i
ekonomiskt avseende bringas i likställighet med de nya filialerna. Mot
det av Kungl. Magt för ovanberörda samarbete mellan huyudstationen
och filialerna beräknade beloppet har riksdagen intet att erinra.
Vad därefter angår den i motionen gjorda framställning om ytterligare
anslag till ifrågavarande förening för att sätta densamma i ti
fälle att i motsats till vad nu är fallet jämväl bedriva försöksverksamhet
särskilt på lin- och rapsodlingens område synes denna särskilt i
betraktande av den i vårt land för närvarande och med sannolikhet för
en längre tid framåt rådande bristen på såväl fettämnen som spanadsmaterial
vara förtjänt av synnerligt beaktande Nämnda svårigheter
torde nämligen enligt riksdagens förmenande med nödvändighet krava,
att kraftiga åtgärder vidtagas för ökning av den inhemska produktionen
av berörda för såväl människor som djur oundgängligen erforderliga
förnödenheter. Då vidare för en framgångsrik och lönande odling av
de i motionen omförmälda kulturväxter säkerligen i lika hog grad som
fallet är med våra sädesslag erfordras tillgång på för det särskilda
klimatet och den särskilda jordmånen lämpliga sorter och da någon försöksverksamhet
för framalstrande härav, så vitt riksdagen har sig bekant,
icke bedrives i vört land, inses till fullo betydelsen av att en sådan
verksamhet på sätt i motionen antytts utan dröjsmål igångsattes. Jamvai
riksdagen är av den uppfattningen, att Sveriges utsädesförenmg torde
äga stora förutsättningar för ett framgångsrikt bedrivande av ayen nu
ifrågavarande verksamhet. Mot storleken av det i motionen beraknade
36
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
beloppet, vilket sålunda bör ställas till utsädesfÖreningens förfogande,
har riksdagen intet att erinra och torde detsamma böra sammanföras
med anslaget till själva föreningen.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall såväl till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
som den i ämnet väckta motionen å extra stat för år 1919 såsom
särskilda förslagsanslag, högst, anvisat
dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga
verksamhet samt för ledning av och samarbete med förening-ens
filialer 60,000 kronor,
dels ock '' till uppehållande av verksamheten vid en var av föreningens
sju filialer vid Ultima, i Östergötland, Västergötland, Värmland
\ ästernorrland och Jämtland samt i Luleå 8,000 kronor eller tillhopa
56,000 kronor; eller sålunda inalles 116,000 kronor.
,^n(^or Punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket å extra stat för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
Alltsedan år 1901 har riksdagen anvisat medel å extra stat till
åtgärder för höjande av det mindre jordbruket. För vartdera av åren
1914 och 1915 anvisade riksdagen för detta ändamål ett anslag av
-70,000 kronor och medgav därjämte, att Kungl. Maj:t finge för dvlika
åtgärder under vartdera året disponera jämväl vad som vid utgången
av föregående år möjligen icke blivit använt av tidigare för enahanda
ändamål anvisade anslag. Därefter hava anvisats för år 1916 120 000
kronor, för år 1917 240,000 kronor och för år 1918 210,000 kronor. ’ Då
liksdagen därjämte för vart och ett av sistnämnda tre år medgivit, att
föregående års behållning å anslaget finge disponeras, har enligt beräkning
ett årligt belopp av 270,000 kronor alltjämt ställts till förfogande.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 15 oktober 1917 anfört,
att medel till ifrågavarande ändamål torde böra finnas tillgängliga
aven för år 1919 till samma belopp som det för år 1918 beräknade
eller omkring 270,000 kronor, samt hemställt, att av riksdagen måtte
egäras så stort anslag, som behövdes för att tillsammans med vid
1918 års utgång eventuellt påräknelig behållning uppgå till sagda belopp.
, .Den 1 juli 1917 företog Kungl. Maj:t till avgörande frågan om
i oi del tung- för samma år av statsbidrag från detta anslag och anvisade
därvid ett sammanlagt belopp av 261,495 kronor 33 öre. Enligt vad
lantbruksstyrelsen anmält, hade då å föregående års anslag till ifråga
-
37
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
varande ändamål återstått odisponerat ett belopp av 115,603 kronor 75
öre. Tillsammans med 1917 års anslag, 240,000 kronor, fanns alltså
disponibelt ett belopp av ungefär 355,000 kronor. Efter anvisandet av
nyssberörda 261,495 kronor 33 öre återslå härav i runt tal 94,000
kronor. Tillsammans med det för år 1918 av riksdagen anvisade anslaget
å 210,000 kronor skulle alltså medelstillgången för sistnämnda
år utgöra omkring 304,000 kronor.
Därest härav icke mer än 270,000 kronor i år av Kungl. Maj:t
anvisas såsom statsbidrag, skulle en behållning å omkring 34,000 kronor
kunna påräknas vid slutet av år 1918.
Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
anfört följande:
»För min del finner jag goda skäl föreligga för ökning av de statsmedel,
som må tagas i anspråk för åtgärder till höjande av det mindre
jordbruket. Då dessa åtgärder äro av flera olika slag, böra de behandlas
var för sig.
Till en början vill jag meddela, att enligt lantbruksstyrelsens
berättelse för år 1914, det sista då under åtminstone större delen
av året normala förhållanden inom jordbruket förelågo, de verkliga utgifterna
för åtgärder till höjande av det mindre jordbruket fördelade sig
sålunda:
Av stats- medel.
Av hushåll- ningssällska- pens medel
Summa
-- i
Småbrukspremiering
4,590
46,690
till pris..................................................................
42,100
—
—
—
» premielån .........................................................
53,344
—
2,977
30,185
—
56,321
—
» resekostnader ...................................................
—
—
93
30,185
93
» övriga kostnader................................................
—
5,380
12
5,380
12
Kontrollföreningar
12,000
till organisationsanslag.............................................
10,200
—
1,800
—
—
» årsanslag .........................................................
24,830
36
79,993
33
104,823
69
Studieresor ..............................................................
31,573
10
38,647
35,539
66
70,220
76
Undervisningskurser ...................................................
33,338
47
33
68,877
58,837
80
Premiering av mindre odlingsföretag..............................
50,000
8,837
—
—
Särskild undervisning ................................................
13,925
—
13,925
—
Undervisningsmateriel ................................................
415
65
—
415
6 5
Beskrivning över premierade jordbruk m. m...................
742
—
—
742
Summa
260,468
58
207,950
37
468,418
95
Att icke hela det tillgängliga statsanslaget, 270,000 kronor, åtgick,
beror på sättet för medlens anvisande. Detta sker med vissa
maximibelopp till de särskilda hushållningssällskapen för varje ändamål.
38
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Oaktat jämkningar därefter vidtagas, kan det icke undvikas, att på ett
eller annat ställe ett överskott uppstår, som icke kommer till användning.
Jag vill vidare erinra, att statens åtgärder för höjande av det
mindre jordbruket ske enligt reglementet den 19 oktober 1911 med
detaljändringar den 1 november 1912 och den 24 oktober 1913. Angående
statsanslagets användning för dvlika åtgärder gäller kungörelsen
den 19 oktober 1911.
\ ad därefter de särskilda ändamålen angår, synes någon anslagsökning
för beredande av flera eller större penningpris vid småbrukspremieringen
icke vara oundgängligen erforderlig. Jag vill visserligen
icke bestrida, att prisbeloppen numera på grund av penningvärdets fall
icke hava samma värde för mottagaren som förut, men själva prisbelöningen
torde i detta fall spela större roll än prisets belopp.
Annorlunda är förhållandet med premielånen. Dessa utdelas för
verkställande av visst förbättringsarbete, vanligen gödselanordningar
samt cementeringar i byggnader och gödselstäder men även, ehuru i
mindre omfattning, nybyggnader, dikningsarbeten och andra förbättringar.
.Om det avsedda förbättringsarbetet blivit inom föreskriven tid
utfört på tillfredsställande sätt, skall premielånet anses vara därigenom
guldet. Eljest skall det aterbetalas. Premielån må av statsmedel utgå
med belopp intill hälften av den beräknade kostnaden för företaget,
dock ej över 75 kronor. Något bidrag Irån hushållningssällskap till
dj lika piemielan kräves icke. Såsom av tabellen synes, hava också
nästan alla premielån utgått av statsmedel.
Jag vill erinra, att sagda maximibelopp bibehållits oförändrat sedan
år 1903. Prisen på material av alla slag hava sedan dess stigit i hög
glad. Om än denna prisstegring vant svnnerligen häftig under de
senaste, krisåren, bör icke förbises, att detta åtminstone delvis lärer
bero på omständigheter, som komma att kvarstå även sedan nuvarande
kristidsförhållanden upphört, vadan en återgång ända till de förra prisen
ej torde vara att räkna med. På grund härav anser jag det vara lämpligt
att höja maximibeloppet och biträder gärna förslaget, att höjningen sker
till 150 kronor. Då därjämte dessa premielån synas mig vara ett synnerligen
lämpligt sätt _ för framkallandet vid det mindre jordbruket av
förbättringar, vilka höja dess avkastning eller leda till bättre tillvaratagande
av dess produkter, anser jag, att det skulle vara till betydande
gagn,_ om de kunde utdelas i större antal än hittills. Av båda dessa
skäl finner jag de medel, som kunna avses till premielån, vara i behov
av föistärkning och vill, med hänsyn därjämte till att premielånens belopp
under år 1916 betydligt överstigit 1914 års summa och uppgått
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 39
till nära 60,000 kronor av statsmedel, tillstyrka, att anslaget liöjes med
70,000 kronor.
Då denna angelägenhet synes inig synnerligen viktig, och jag
finner den avsedda höjningen i maximibeloppet böra träda i tillämpning
så snart som möjligt, vill jag tillstyrka, att denna höjning må gälla redan
vid innevarande års premieringar. Härtill bör dock ej krävas nytt
anslag, utan torde det fä anses för detta år tillräckligt, om förenämnda
beräknade överskottsbelopp av omkring 34,000 kronor tages i anspråk
för året. Någon behållning till år 1919 kommer då icke att kunna
påräknas.
Då kontrollföreningarna under kristiden kämpat med stora svårigheter
och många dylika föreningar nedlagt sin verksamhet, torde, även
om kontrollföreningsrörelsen under år 1919 tager ny fart, några ökade
medel härtill icke behövas för sagda år.
Studieresorna, som äro av så stor betydelse för att öppna lantmännens
blick för yrkets möjligheter genom att bereda dem tillfälle att
se vad som uträttats på framstående jordbruksgårdar, hava till följd av
stegringen i biljettpris å järnvägar och ångbåtar blivit kostsammare än
förr. Då dessa biljettkostnader gäldas uteslutande av statsmedel, torde
sagda prisstegring medföra att, om anslaget ej liöjes, studieresorna måste
inskränkas till antal eller längd eller starkare begränsning ske i antalet
deltagare. Jag anser, att anslaget bör för att i någon mån motverka
dessa ogynnsamma påföljder höjas med 10,000 kronor.
Åven undervisningskurserna torde till följd av befogade anspråk
från lärarnas sida å högre arvoden till följd av dyrtiden samt på grund
av ökade omkostnader i övrigt draga större utgifter än förut. Då emellertid
av statsmedel härtill utgår bidrag med allenast hälften av kostnaden
för undervisningen, synes den härav föranledda utgiftsstegringen
icke bliva så stor, att den behöver medföra anslagshöjning.
Det belopp, som av statsmedel må utgå till premiering av mindre
odlingsföretag, är bestämt till högst 50,000 kronor. Därutöver hava av
sällskapens medel för ändamålet använts under år 1914 nära 9,000
kronor. Odlingspremie utgår med högst 150 kronor, dock ej över hälften
av odlingskostnaden, samt endast till den, som före odlingen hade högst
6 hektar åker eller odlad äng.
Vad Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott i fråga
om premieringen av mindre odlingsföretag anfört i sitt förut omförmälda
utlåtande synes mig särdeles behj ärtan svart. De senaste årens erfarenhet
har ytterligare bekräftat vikten av att så stora arealer till odling lämplig
jord som möjligt bliva lagda under plog och bidraga att framalstra
40
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
näringsmedel för människor och djur. Det torde vara eu riktig iakttagelse,
att hågen till odling livas genom utsikten att genom belöning
efteråt få en stor del av kostnaderna ersatta. Sistnämnda sätt att uppmuntra
odlingsfliten synes vara i hög grad lämpligt särskilt för de
minsta jordbrukarna, vilka icke torde komma sig för att anlita statens
avdikningsanslag och lånefonder i annat fall, än då de, såsom delägare
ingå i ett större företag, och vilkas odlingsarbete för övrigt ofta icke
torde kräva något mera vidlyftigt torrläggningsarbete. Jag vill därför
förorda en utvidgning av detta system och vill i sådant avseende föreslå,
dels att odlingspremiens maximibelopp höjes till 250 kronor och
dels att kretsen av de jordbrukare, som må kunna erhålla dylik premie,
utsträckes till dem, som förut haft högst 10 hektar åker eller odlad äng.
För att bereda medel till denna utvidgade prisbelöningsverksamhet
bör det härför avsedda beloppet höjas. Då anslaget redan med nuvarande
begränsningar visat sig vara väl knappt tilltaget, vilket framgår
bland annat därav, att ansökningarna för år 1917 med omkring 18,000
kronor överstego maximibeloppet, anser jag denna höjning icke höra
göras med mindre belopp än med 50,000 kronor eller till ''100,000 kronor,
som alltså skulle bliva det högsta belopp, som finge av statsmedel tagas
i anspråk härtill.
Övriga i tabellen upptagna utgiftsändamål torde icke kräva höjda
anslag.
De av mig nu tillstyrkta höjningarna utgöra sammanlagt 130,000
kronor, varigenom det erforderliga årsbeloppet höjes till 400,000 kronor.»
I . detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en
inom riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att bevilja dels ett anslag av 36,000 kronor till småbrukspremiering,
att utgå under 1918, dels ett anslag av 10,000 kronor till studieresor,
att likaledes utgå under år 1918.
Den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen i ärendet ger
vid handen, att en förhöjning av maximibeloppet för såväl premielån
som premie för mindre odiingsföretag är av behovet påkallad, om nämligen
de med dessa statens bidrag avsedda ändamål skola kunna trots
penningvärdets fall ernås. Den av departementschefen ifrågasatta utsträckningen
av rätten att erhålla odlingspremie anser riksdagen jämväl
välbetänkt.
Att anslaget till höjande av det mindre jordbruket, varav under
år 1916 tagits i anspi’åk 60,000 kronor för utlämnande av premielån,
med anledning av det höjda maximibeloppet ökas med 70,000 kronor
anser riksdagen erforderligt.
41
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
I sitt ovannämnda yttrande har departementschefen funnit den
avsedda höjningen i premielånens maximibelopp böra träda i tillämpning
så snart som möjligt och har han därför tillstyrkt, att donna förhöjning
måtte få gälla redan vid innevarande års premieringar. Härtill borde
dock enligt hans mening ej krävas nytt anslag, utan torde det få auses
för detta år tillräckligt, om förenäinnda beräknade överskottsbelopp av
omkring 34,000 kronor toges i anspråk för året. Vad angår det för
studieresor avsedda beloppet har detta av departementschefen föreslagits
att höjas med 10,000 kronor för år 1919, varemot något förhöjning
häri icke av honom ifrågasatts för innevarande år.
I motionen har nu gjorts gällande, att, då det gällde att så många
som möjligt av vårt lands småbrukare måtte få komma i åtnjutande av
premielån, anslag härtill borde för år 1918 utgå med samma belopp,
som av departementschefen beräknats för år 1919 eller med ett med
70,000 kronor förhöjt belopp. Härför erfordrades, om ovannämnda besparing
å 34,000 kronor toges i beräkning, ett belopp av 36,000 kronor.
Vidare har i motionen rörande anslaget till småbrukares studieresor
framhållits vikten därav att företagande av sådana resor icke behövde
inskränkas på grund av stegrade biljettpriser, något som måste inträffa
om ej ökade medel ställdes till förfogande redan under år 1918, samt
därför hemställt, att ett med 10,000 kronor förhöjt anslag för ifrågavarande
ändamål måtte få utgå jämväl för sistnämnda år.
Då riksdagen i likhet med motionären håller före, att de skäl, som
tala för de förhöjda anslagsbeloppens beviljande för år 1919 i minst
lika hög grad äga giltighet beträffande innevarande år, biträder riksdagen
det i motionen framställda förslaget. För år 1918 skulle sålunda
erfordras ett sammanlagt belopp av 46,000 kronor, vilket riksdagen
uppfört å tilläggsstat för samma år.
Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen nu anmäla,
att riksdagen till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket å extra
stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor.
43:o) Under punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till en statskonsulent
för det mindre jordbruket, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att
avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1919 beräkna
ett förslagsanslag, högst 9,100 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 12 april
1918 avlåten proposition nr 317 föreslagit riksdagen att å extra stat
för år 1919 anvisa såsom förslagsanslag, högst
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 9 käft. (Nr 9 A 9 B.) 6
42
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dels för anställande av en statskonstent för det mindre jordbruket
9,600 kronor, med förklarande att härav må utgå såsom avlöning till
statskonsulenten 5,600 kronor, därest hans bostadsort är Stockholm, och
eljest 5,200 kronor, samt högst 4,000 kronor till hans resekostnader;
dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten för det
mindre jordbruket August Östergren, därest lian fortfarande med gott
vitsord tjänstgör i denna egenskap 500 kronor eller tillhopa 10,100 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 371, anmält har riksdagen
å extra stat för år 1919 anvisat såsom förslagsanslag, högst
dels för anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket
9,600 kronor, med förklarande att härav må utgå såsom avlöning''
till statskonsulenten 5,600 kronor, därest hans bostadsort är Stockholm^
och eljest 5,200 kronor, samt högst 4,000 kronor till hans reskostnader;
dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten för det
mindi e jordbruket August Östergren, därest han fortfarande med gott
vitsord tjänstgör i denna egenskap 500 kronor eller tillhopa 10,100 kronor.
44:oj Med bifall till Eders Kungl. Majtts under punkt 42 därom
gjorda framställning har riksdagen, såsom bidrag till åtgärder för främjande
av ordnad bokföring vid mindre jordbruk å extra stat för år 1919
anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor, ävensom medgivit, att Eders
Kungl. Maj:t må härav använda högst 5,000 kronor till åtgärder för
åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.
45:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
43 därom gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1919
såsom särskilda reservationsanslag anvisat dels till statsbidrag till fortgående
smörprovningar 10,000 kronor; dels ock till bestridande av kostnaderna
för kontrollen över vattenhalten i svenskt exportsmör 6 000
kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.
46:o) Under punkt 44 har Eders Kungl. l\Iaj:t föreslagit riksdagen
att till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalangsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna
vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller
äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande
bygd eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1919
anvisa under benämning »norrländska avdibningsanslaget» ett reservationsanslag
av 1,900,000 kronor.
Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande
43
Riksdagens skrivelse Nr (d A.
framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och
vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med
arbets företaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller
minskning av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av
redan odlad jord, å extra stat för år 1919 anvisat under benämning »norrländska
avdikningsanslaget» ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor.
47:o) Under punkt 45 bär Eders Kungi. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understödjande medelst statsbidrag utan återbotalniugsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar av riket
än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är
uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet
för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, a
extra stat för år 1919 anvisa under benämning »allmänna avdikningsanslaget»,
ett reservationsanslag av 800,000 kronor, med iakttagande att
av samtliga för år 1919 tillgängliga medel högst 150,000 kronor må
utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast
minskning av frostländighet för närliggande bygd.
Ifrågavarande framställning avser eu höjning av allmänna avdikningsanslaget
för år 1919 från 400,000 kronor till 800,000 kronor.
Därjämte har departementschefen ansett ett tillskottsanslag av 200,000
kronor för år 1918 av behovet påkallat. Varken det för år 1919 eller
det för år 1918 beräknade beloppet ger anledning till någon riksdagens
erinran. Beträffande sistnämnda belopp har riksdagen enligt vad riksdagen
i skrivelse nr 9 B meddelat uppfört detsamma å tilläggsstat för år 1918.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till understödjande medelst
statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vaie
sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng
lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd
eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1919 anvisat
under benämning »allmänna avdikningsanslaget» ett reservationsanslag
av 800,000 kronor med iakttagande att av samtliga för år 1919 tillgängliga
medel högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan
mark, vars torrläggning avser endast minskning av frostländighet för
närliggande bygd.
48:o) Under punkt 46 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande å extra stat för år
44
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1919, att i mån av behov användas, anvisa ett reservationsanslag av
150,000 kronor. ö
Till Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande av sådana åtgärder,
som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen av frågan angående
lämpligaste^ sättet att tillgodogöra den i landets torvmossar befintliga
bränsletillgång, har riksdagen på extra stat anvisat för år 1902 100 000
kronor, för år 1905 25,000 kronor och för år 1907 20,000 kronor
För år 1912 anvisades 10,000 kronor med den ändring i beteckningen
av anslagets ändamål, att tillgodogörandet skulle avse den i landets
torvmossar befintliga tillgången av bränntorv, torvströ m. m. Sedermera
hava för sistnämnda ändamål eller med den kortare beteckningen »bränsletillgång
m. m.» anvisats för år 1913 10,000 kronor, för år 1914 5 000
kronor, för år 1916 100,000 kronor och för år 1917 40,000 kronor
varjämte riksdagen åren 1915 och 1916 medgav, att Kungl. Maj:t finge
redan under samma år låta utanordna det å påföljande års stat anvisade
beloppet. A dessa anslag fanns vid 1917 års ingång en odisponerad
åtel stod av runt tal 35,300 kronor. Härtill hava kommit uppbördsmedel
med något över 3,000 kronor, så att de för året disponibla medlen
uPP8’ått till omkring 38,300 kronor.
o grand av enskilda motioner anvisade därjämte 1916 års riksdagför
åtgärder för åstadkommande av en omedelbar utökning av tillverkning
a\ bränntorv å extra stat för år 1917, att i mån av behov användas,
ett anslag av 100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år
1916 låta av tillgängliga medel förskottera beloppet. ''Härav återstod
vid 1917 års ingång ett odisponerat belopp av 28,300 kronor.
För år 1918 har riksdagen dels medgivit, att behållningarna å
namnda bägge anslag finge användas till åtgärder för torvtillgångarnas
tillgodogörande, dels ock för samma ändamål anvisat ett nytt anslag å
50,000 kronor med förskottsrätt under år 1917 till hela detta belopp.
Inalles hava sålunda under år 1917 stått till förfogande omkring
116,600 kronor. Hela detta belopp så när som på några hundra kronor
har anvisats under år 1917.
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Då som förut nämnts så gott som hela det belopp, som beräknats
bliva tillgängligt för åren 1917 och 1918, disponerats redan under år
1917, finner jag det nödvändigt, att ytterligare medel ställas till Kungl.
Alapts förfogande redan för innevarande år till åtgärder för torvtillgångarnas
tillgodogörande. Vikten av att dessa tillgångar i så stor utsträckning
sPrP löjligt komma till användning, är uppenbar och har
för öviigt blivit på tyoligaste sätt ådagalagd under den gångna kristiden.
45
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
])et skulle vara särdeles beklagligt, om goda uppslag i tor v frågan icke
skulle kunna ekonomiskt främjas från statens sida eller åtgärder i nämnda
syfte eljest understödjas.))
Med hänsyn till de utgiftsbelopp under år 1917, för vilka nyss
redogjorts, bär departementschefen ansett anslaget icke böra sättas lägre
än till 150,000 kronor för vartdera av åren 1918 och 1919.
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att medel för
ifrågavarande ändamål böra finnas tillgängliga även för åren 1918 och
1919. Det för vartdera av dessa år föreslagna beloppet ger ej anledning
till någon riksdagens erinran.
Beträffande anslagsbeloppet för år 1918 kommer riksdagen att i
särskild skrivelse göra anmälan om dess uppförande å tilläggsstat för
år 1918.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till åtgärder för torvtillgångarnas
tillgodogörande å extra stat för år 1919, att i man av behov
användas, anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.
49:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att
för år 1919 å extra stat anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,
dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra förvägen]örer och
en torvassistent 41,700 kronor, dels ock till personligt ålderstillägg å
500 kronor åt en var av förste torvingenjören Ernst Jakob Wallgren
och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman, därest han fortfarande
med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 1,000 kronor eller
tillhopa 42,700 kronor.
För anställande av torvtjänstemän m. m. har riksdagen på extra
stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 40,550 kronor. Härav
utgå i överensstämmelse med den för riksdagen framlagda beräkning
samt Kungl. Maj:ts beslut den 8 juni 1917 för år 1918 dels arvoden
till en förste torvingenjör med 6,000 kronor, till en var av fyra torvingenjörer
med 3,500 kronor och till en torvassistent med 2,500 kronor
och dels reseanslag till var och en av dessa befattningshavare med
2,200 kronor, eller tillhopa 35,700 kronor. Härtill kommer ett belopp
av 1,000 kronor, avsett att utbetalas såsom personliga ålderstillägg å
500 kronor till förste torvingenjören Ernst Jacob M allgren och torvingenjören
Thure Gustaf Thorgny Björkman. Återstående 3,850 kronor
hava anvisats för ersättande av vad som under år 1917 i förskott utanordnats
dels för att möjliggöra anställandet av ytterligare en fjärde torvingenjör
redan från och med den 1 juli 1917, dels ock i ökad reseersättning
till samtliga övriga torvingenjörer samt torvassistenten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
*6 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
-Departementschefen har ansett, att medel för ifrågavarande ändamål
erfordras även för år 1919. I fråga om antalet tjänstemän och deras
avlöningar samt de personliga ålderstilläggen har hanicke föreslagit någon
ändring. Beträffande reseanslagen vore emellertid att märka, att dessa
säkerligen bleve alltför låga, sedan biljettprisen å järnvägarna avsevärt
hojta samt Kungl. Maj:t förmält sig hava för avsikt att höja traktamentsbeloppen
enligt resereglemente!. En ökning i reseanslagen med 1 000
kronor för varje tjänsteman syntes departementschefen därför böra ske
medförande en anslagsökning av 6,000 kronor.
Riksdagen delar den av departementschefen uttalade uppfattning
om anslagets storlek för år 1919. Då samma behov av ökade reseanslag
torde föreligga redan innevarande år, har riksdagen för ändamålet uppfört
ett anslag å 6,000 kronor å tilläggsstat för år 1918.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen för år 1919 å extra stat
anvisat såsom särskilda förslagsanslag, högst, dels för anställande av en
förste torvingenjor, fyra tor vingenjörer och en torvassistent 41,700 kronordels
ock till personligt ålderstillägg å 500 kronor åt en var av förste
torv ingenjören Ernst Jacob W allgren och torvingen jören Thure Gustaf
ioigny Björkman, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i
denna egenskap 1,000 kronor eller tillhopa 42,700 kronor.
50:o) Under punkt 48 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att “7,7,®* av 1917 års riksdaS'' beviljade anslag å 40,000 kronor till
upprätthållande av en folkskola under åren 1918 — 1922 å extra stat för
år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.
Till upprätthållande av en torvskola under åren 1918—1922 har
1917 års riksdag beviljat ett anslag av 40,000 kronor och därav å extra
stat for år 1918 såsom förslagsanslag, högst, anvisat 8,000 kronor, varjämte
riksdagen till anskaffande av undervisningsmateriel vid nämnda
skola å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor,
... ifrågavarande framställning har riksdagen intet att erinra och
ai därför anmäla, att riksdagen av det av 1917 års riksdag beviljade
anslag å 40,000 kronor till upprätthållande av en torvskola under åren
o ^ H extra 8tat b>r år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst,
8,000 kronor.
51:°) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 49 därom
gjorda framställning har riksdagen för undersökning av staten tillhöriga
mossar i huvudsaklig överensstämmelse med den för 1916 års riksdag
framlagda plan å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 9,o00 kronor. °
47
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
52:o) Under punkt 50 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för fortsättande av dels en förrådsstatietisk undersökning medelst
linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,
deis i samband därmed och inom samma område en rekognoscering av
mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat för ar 1919
anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.
Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har 1917 års
riksdao- anvisat å extra stat för''år 1918 ett reservationsanslag å 60,000
kronor för påbörjande av dels en forrådsstatistisk undersökning medelst
linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,
dels, i samband därmed och inom samma område en rekognoscering av
mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med det av torvkommittén framlagda förslag. Tillika medgav riksdagen,
att av det sålunda anvisade anslaget ett belopp av 30,000 kronor finge
förskottsvis utanordnas under år 1917.
Ur torvkommitténs förberörda förslag med tillhörande kostnadsberäkning
må erinras, att bägge undersökningarna avsågos skola utföras
genom Sveriges geologiska undersöknings försorg; att kostnaden beräknats
för linjeinventeringen till 142,550 kronor och för rekognosceringen
utmed trafiklederna till 200,000 kronor, tillhopa 342,550 kronor, som
avjämnats till 350,000 kronor; att kommittén framhållit, att denna kostnadsberäkning,
särskilt beträffande rekognosceringen,_ vore ganska osäker; samt
att rekognosceringen skulle omfatta områdena intill 5 kilometers avstand
från järnvägslinjer och större vattenvägar samt upptaga mossmarkei
med en areal av 5 hektar och däröver.
Vid ärendets föredragning framhöll dåvarande departementschefen
kostnadsberäkningens osäkerhet samt yttrade, att man borde, sedan arbetet
någon tid pågått, kunna med ledning av därunder vunna erfarenheter
säkrare bedöma kostnadsfrågan, varefter ny beräkning borde företagas.
Tillsvidare borde anslag anvisas blott för de arbeten, som skulle utföras
intill 1918 års utgång.
Sveriges geologiska undersökning har i skrivelse den 16 november
1917 redogjort för arbetena vid nämnda torvundersökningar under år
1917, vari undersökningarnas utförande enligt 1917 års riksdags beslut
och med de år 1916 använda beräkningsgrunderna för traktamenten och
arvoden beräknats kräva en kostnad av 490,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Såvitt av erfarenheten från 1917 års arbeten kan bedömas, synes
den arbetsplan, som framlades för fjolårets riksdag, i allt väsentligt
48
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
visat sig lämplig. Att kostnaderna komma att stegras utöver de beräknade,
synes oundvikligt och var på grund av beräkningarnas osäkerhet
ej oväntat, även om kristidens fortsatta tryck göra dessa kostnader
åtminstone för den närmaste tiden högre, än de eljest behövt bliva. I
vilket fall som helst kan jag icke tillråda, att för närvarande någon
inskränkning i arbetets grundlighet, exempelvis genom att vid rekognosceringen
utesluta mossar av vissa mindre storlekskategorier, vidtages i syfte
att vinna kostnadsbesparing. Då arbetet igångsatts, bör det enligt min
mening göras så, att resultatet blir av verkligt och beståndande värde.
Geologiska undersökningen har nu begärt ett med 20,000 kronor
okat anslag för 1918 års arbeten, vartill 1917 års riksdag redan anvisat
30,000 kronor. Motivet är till en del den konstaterade kostnadsökningen.
Mot en årskostnad för år 1918 av 30,000 kronor vid eu
totalkostnad av 350,000 kronor för bägge slagen av undersökningar
svarar, när totalkostnaden höjes till 490,000 kronor, eu årskostnad för
nämna år av 42,000 kronor, vilket innebär eu höjning av 40 procent.
Det vill alltså synas, som om endast sistnämnda belopp och icke hela
det av geologiska undersökningen nu ifrågasatta beloppet av 50,000
kronor för år 1918 skulle vara behövligt för att arbetena må under år
1918 kunna bedrivas i förut avsedd omfattning. Skillnadsbeloppet,
8,000 kronor, torde finna sin förklaring i geologiska undersökningens
avsikt att »i görligaste mån påskynda inventeringens utförande». Ett
sådant påskyndande utöver den ursprungliga planen synes mig dock
icke böra förordas, vad innevarande år angår. Då anslag av riksdagen
ledan anvisats för detta års arbeten, torde det få anses lämpligast, att
den anslagsökning, som må ifrågakomma för detta år, endast avser att
utgöra ersättning för de ökade kostnader, som visat sig erforderliga för
ernående av den arbetskvantitet, som avsetts med det redan anvisade
anslaget.
Emellertid kräves eu ytterligare ökning på grund av den höjning»- i resereglementets traktamentsbelopp, varom Kungl. Maj:t numera förmält
sig ämna meddela föreskrift och som innefattar för fjärde klassen
en höjning med 4 kronor. Av de 3,800 rese- och traktamentsdagar,
som Sveriges geologiska undersökning beräknat för åren 1918 och
1919, synas vid jämförelse med de av undersökningen beräknade anslagsbeloppen
för dessa bägge år omkring 1,500 belöpa på år 1918. Då
denna beräkning grundar sig på en årskostnad av 50,000 kronor, men
denna nu föreslagits nedsatt till 42,000 kronor eller med 16 procent,
torde även antalet fältarbetsdagar kunna nedsättas i ungefär samma
pi oportion eller till 1,250. Efter 4 kronors ökning per dag skulle
49
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
härtill åtgå 5,000 kronor. Lägges denna ökning till nyssnämnda summa
av 42,000 kronor, erhålles ett belopp av 47,000 kronor. Då även
andx*a resekostnader ökats, vill jag förorda, att beloppet höjes till 48,000
kronor och att alltså 18,000 kronor anvisas å tilläggsstat för år 1918
för detta års arbeten. Jag kommer att senare göra särskild hemställan
härom.
Vad det för år 1919 erforderliga anslaget beträffar, har det nu
av geologiska undersökningen beräknats till 75,000 kronor, därav högst
6,000 kronor till tryck. Då någon bestämd arbetskvantitet icke förut
bestämts för år 1919, finner jag mig oförhindrad att tillstyrka detta
belopp. Därtill bör emellertid för 2,300 traktamenten å 4 kronor läggas
ett belopp av 9,200 kronor, vilken summa torde med hänsyn till i övrigt
fördyrade resekostnader böra höjas till 10,000 kronor. Inalles skulle
alltså för år 1919 erfordras 85,000 kronor.
Riksdagen instämmer till alla delar med departementschefen i hans
ovanstående yttrande till statsrådsprotokollet.
Beträffande ovannämnda för år 1918 beräknade belopp å 18,000
kronor har riksdagen i sin skrivelse nr 9 B anmält sitt beslut härutinnan.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen för fortsättande av dels en
förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering av torvtillgångarna
i Götaland och Svealand utom Dalarna, dels i samband därmed och
inom samma område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast
trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse med det av torvkommittén
framlagda förslag, på extra stat för år 1919 anvisat ett
reservationsanslag av 85,000 kronor.
53:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 51 gjorda
framställning har riksdagen för år 1919 å extra stat anvisat såsom särskilda
förslagsanslag, högst, dels för anställande av en andre instruktör
i husslöjd 2,000 kronor; dels ock för beredande av personligt ålderstillägg
med 1,500 kronor för år till andre instruktören Jonas Wallander,
därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap,
1,500 kronor, eller tillhopa 3,500 kronor.
54:o) Under punkt 52 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av
kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat för
år 1919 anvisa såsom förslagsanslag 2,000,000 kronor.
På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen å extra stat för
varje av åren 1908—1918 anvisat förslagsanslag för lindring av fraktBihang
till riksdage?is protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A—9 B.) 7
50
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
kostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel
för jordbrukets behov. Anslagsbeloppet, som i början var 200,000
kronor, har stegrats till 450,000 kronor för åren 1916 och 1917 samt
till 600,000 kronor för år 1918. Oaktat villkoren för fraktlindringens
åtnjutande småningom skärpts, senast vid 1917 års riksdag, hava icke
blott sagda anslagshöjningar visat sig nödvändiga utan även anslaget
fortfarande årligen överskridits.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 17 december 1917 hem
0m
förslag till riksdagen om anvisande på 1919 års stat av anslå"- lör ändamålet till det belopp, som Kung]. Maj:t kunde finna lämpligt.
Lantbruksstyrelsen har därvid meddelat, att enligt uppgift från järnvägsstyrelsen
hade under månaderna oktober 1916—september 1917
statsbidrag för ändamålet utgått med 918,077 kronor 48 öre. Härav
hade för tiden intill den 1 juli 1917 bidragen utgått enligt förut gällande
villkor men efter sistnämnda dag enligt de av 1917 års riksdag
beslutade, skärpta villkoren. Den genom nämnda skärpning avsedda
begränsningen i statsutgifterna för detta ändamål motverkades emellertid
av de förhöjningar i tariffen IT, som successivt vidtagits. Sedan gällande
provisoriska tilläggsavgift till en början utgått med 4 öre per
100 kilogram, hade den nämligen höjts den 1 februari 1917 till 20
procent å den ordinarie fraktsatsen och den 1 augusti 1917 till 50 procent.
Den 1 januari 1918 komme den att ökas till 150 procent.
I utlåtande den 29 december 1917 har järnvägsstyrelsen meddelat
att man syntes, under förutsättning att inga ändringar gjordes vare
sig i bestämmelserna för statsbidragets utbetalande eller beträffande de
provisoriska tilläggsavgifterna, kunna beräkna statsbidraget för år 1919
till i runt tal 2,000,000 kronor.
Departementschefen har anfört, att, ehuruväl den utgiftsöknino- å
detta anslag, som sålunda ställts i utsikt, vore särdeles betydande, han
likväl icke kunde tillstyrka, att nu någon ytterligare skärpning utöver
vad som beslutats år 1917 företoges i anslagsvillkoren. Under den
brist på konstgödsel, som för närvarande vore rådande, vore det nämigen
föi bibehållande av jordbrukets produktionskraft av största vikt,
att åtminstone kalken måtte finnas tillgänglig för någorlunda rimligt
pris.. Statsbidraget till kalktrakter finge därför nu anses ingå som ett
led i statens åtgärder i prisregleringssyfte på grund av kristiden.
Kungl. Maj.ts framställning innebär en ökning av innevarande års
anslag med icke mindre än 1,400,000 kronor. Då de i statsrådsprotokollet
framhållna omständigheter ådagalägga nödvändigheten av en sådan
höjning, biträder riksdagen detta förslag. Till riksdagens vederbörande
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 51
utskotts kännedom tiar kommit, att genom av kalkbruken i vissa fall
vidtagna åtgärder, fraktlindringen genom anslaget i Iråga lör jordbrukets
vidkommande blivit mer eller mindre illusorisk, under det att industrien
samtidigt dragit fördel därav. I anledning härav vill riksdagen framhålla
angelägenheten därav att så vitt möjligt sådana åtgärder vidtagas,
varigenom större säkerhet erhållas för att fraktlindiingen verkligen sa
som avsett är kommer jordbruket till godo.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för lindring av fraktkostnaderna
vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för
jordbrukets behov å extra stat för år 1919 anvisat såsom förslagsanslag
2,000,000 kronor.
55:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 374 anmält har
riksdagen bland annat i anledning av inom riksdagen väckta motioner
för främjande i vad på länsstyrelserna lämpligen kan ankomma, av en
planmässig organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering
till Kungl. Maj:ts förfogande anvisat å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag
av högst 100,000 kronor.
56:o) Under punkt 53 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anställande av en statskonsulent för landsbygdens elektrifiering
ävensom till rit- och skrivbiträden åt densamme samt expenser å extra
stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor.
Riksdagen har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställning, varför riksdagen iår anmäla, att riksdagen för anställande
av en statskonsulent för landsbygdens elektrifiering ävensom till ritoch
skrivbiträden åt densamme samt expenser å extra stat för år 1919
anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.
57:o) Under punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar
för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter å extra stat för
år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
I det utlåtande, som lantbruksstyrelsen den 23 oktober 1917 avgav
med anledning av riksdagens skrivelse den 6 juni 1916, nr 169, angående
utredning beträffande de åtgärder, som från det allmännas sida
syntes kunna ytterligare vidtagas för jordbrukets främjande, och som
departementschefen omförmält vid behandlingen av frågan om statsbidrag
för anställande av ängsmästare, har styrelsen även gjort framställning
52 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
om anslag till åstadkommande av ekonomiska sammanslutningar för
ordnandet av handeln med lantmannaprodukter.
Efter att hava redogjort för en av Sveriges allmänna lantbruks
sällskap gjord framställning om utverkande av bidrag av statsmedel till
anordnande av en från en central byrå ledd upplysningsverksamhet
rörande lantmännens föreningsrörelse ävensom för dels lantbruksstyrelsens
ovanberörda utlåtande, dels ock ett av kommerskollegium i förevarande
ämne avgivet utlåtande, har departementschefen för eg;en del
anfört följande:
»Det må med tillfredsställelse erkännas, att föreningsrörelsen bland
lantmännen under senare tid gjort beaktansvärda framsteg. Beträffande
ordnandet av försäljningen av lantmannaprodukter har dock föreningsvasendet
vunnit mindre utbredning, där icke syftet varit export, som
förmatt lantmännen att sluta sig tillsammans för att kunna salubi lida å
den utländska marknaden större, mera ensartade partier av kända märken.
e inrikes försäljningsförhållandena hava i allmänhet åsidosatts vid förenmgsbildandet,
om än även här enstaka företag kunna antecknas. Likväl
torde på detta område ganska mycket vara att göra i avseende å
organisation, ledande till varornas jämnare distribution över landet med
behörig hänsyn tagen till, varest de bäst behövas, samt till ekonomisk
fördel för både konsumenter och producenter. Det måste anses ligga i
statens intresse, att, där så lämpligen kan ske, främja sammanslutning
and lantmännen för tillgodoseende av här berörda ändamål, även om
et ligger i sakens natur, att det allmännas ingripande huvudsakligen
maste begränsas till upplysningsverksamhet.
Jag vill därför för min del tillstyrka, att ett anslag å det av lantbruksstyrelsen
nu begärda beloppet, 10,000 kronor, begäres av riksdagen
för nu ifrågavarande ändamål.
. Huruvida det anslag, som må bliva beviljat, bör överlämnas till
bveriges allmänna lantbrukssällskap för att användas till avsett ändamål
eder den asyftade upplysningsverksamheten finnes kunna lämpligare anoidnas
på annat sätt, torde framdeles bliva föremål för närmare övervägande,
liksom ock frågan om de närmare föreskrifter och den kontroll
som ma finnas nödiga beträffande medlens användande.»
I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två
mom riksdagen väckta, likalydande motioner, vari hemställts bl. a., att
n 8dagen måtte till främjande av jordbrukarnas kooperation, i främsta
rummet för bedrivande av upplysningsverksamhet rörande jordbrukskasserorelsens
syften och praktiska åtgärder, som måste vidtagas för
bildandet av nya jordbrukskassor med tillhörande centralkassa samt
53
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
rörande föreningar för ordnande av avsättning av lantmannaprodukter,
för vartdera av åren 1918—1919 anvisa ett förslagsanslag av 20,000
kronor.
Under erinran hurusom med det av Kung!. Magt under denna
punkt föreslagna anslaget å 10,000 kronor avses främjande av upplysningsverksamhet
uteslutande rörande föreningar för ordnande av avsättning
av lantmannaprodukter framhålla motionärerna, att erfarenheten
givit vid handen, att jämväl jordbrukskasserörelsen vore i behov
av en väl planlagd och kraftigt bedriven dylik verksamhet, och syntes
det motionärerna vid sådant förhållande ligga nära till hands, att ovanberörda
anslagsbelopp, ökades till dubbla beloppet för att därigenom
även möjliggöra igångsättande av upplysningsverksamhet av sist antytt
slag.
Riksdagen inser fullt ut vikten och behovet av eu systematiskt
ordnad upplysningsverksamhet å båda nu omhandlade verksamhetsområden.
Därför har riksdagen heller icke något att erinra mot att, såsom
i de föreliggande motionerna ifrågasattes, ändamålet med det av Kungl.
Maj:t under denna punkt föreslagna anslaget så tillvida utvidgas, att
därav kan få utlämnas bidrag jämväl till främjande av upplysningsverksamhet
å jordbrukskasserörelsens område. Beträffande däremot anslagets
belopp synes detta riksdagen åtminstone för närvarande kunna
begränsas till det av Kungl. Maj:t ifrågasatta.
Rörande sättet för den av Kungl. Maj:t föreslagna upplysningsverksamhetens
anordnande har departementschefen i sitt ovan berörda
yttrande anfört, att frågan huruvida det anslag, som kunde bliva beviljat,
borde överlämnas till Sveriges allmänna lantbrukssällskap för att
användas till avsett ändamål eller den åsyftade upplysningsverksamheten
funnes kunna lämpligare anordnas på annat sätt, torde framdeles bliva
föremål för närmare övervägande, liksom ock frågan om de närmare
föreskrifter och den kontroll, som kunde finnas nödiga beträffande medlens
användande.
Riksdagen vill här såsom sin mening uttala, att ifrågavarande
verksamhet bör ordnas genom förmedling av hushållningssällskapen, till
vilkas förfogande medlen följaktligen torde böra ställas.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning
och de i ämnet väckta motioner till främjande av upplysningsverksamhet
rörande föreningar för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter
ävensom beträffande jordbrukskasserörelsen å extra stat för
år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
54
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Fiskeriväsendet.
• ^nc^r Pimkt 55 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående lönereglering för statens
fiskeritjänstemän, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till
riksdagen, i ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd beräkna
en förhöjning från 121,000 kronor med 10,300 kronor till 131 300
kronor. ’
Sedermera har Kungl. Magt i en till riksdagen den 12 april 1918
avlåten proposition nr 317 föreslagit riksdagen bland annat
dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till
stat för statens fiskeriadminstration, att tillämpas från och med år 1919
ävensom de villkor och bestämmelser, som av honom föreslagits för
åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningardels
förklara, ö ’
att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder
ordinarie befattning å staten för statens fiskeriadministration, skall vara
pliktig underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehavare av fiskeriintendent- eller fiskeriassistentbefattnmg,
vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de
vilja _ övergå ^ till den nja avlöningsstaten samt underkasta sig de för
avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt
dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner, ävensom
i den män ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående
civfia tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som
dittills tillkommit dem;
dels medgiva, att från ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd
må utgå kostnader för tillsyningsman vid regula laxfisket i Torne
älv samt för vägskatt för samma laxfiske;
dels och höja anslaget till fiskerinäringens understöd från 121 000
kronor med 19,000 kronor till 140,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 371 anmält, har riksdagen
dels godkänt i skrivelsen intaget förslag till stat för statens fiskeriadministration,
att tillämpas från och med år 1919, ävensom däri intagna
villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma stat upptagna
avlöningar;
dels förklarat,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr ''J A. ''r,,)
att eu var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder
ordinarie befattning å staten för statens fiskeriadministration, skall vara
pliktig underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt
att de förutvarande innehavare av fiskeriintendent- ellei fiskeriassistentbefattning,
vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de
vilja övergå till den nva avlöningsstaten samt underkasta sig de iöi
avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke
lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt
dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom,
i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila
tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills
tillkommit dem; . .
dels medgivit, att från ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd
må utgå kostnader för tillsvningsmän vid regala laxfisket i Törne
älv samt för vägskatt för samma laxfiske; o
dels ock höjt anslaget till fiskerinäringens understöd tran 121,01)0
kronor med 19,000 kronor till 140,000 kronor.
59:o) Under punkt 56 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser och hållande
av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under förutsättnine*
att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller^ landsting
eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150 kronor, å extra
stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,550 kronor.
För ett vart av åren 1903—1912 anvisade riksdagen pa extra
stat ett anslag av 2,250 kronor såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
i navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning
att Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting för
ändamålet bidroge med tillsammans 2,000 kronor.
Sedermera anvisade riksdagen såsom bidrag till anordnande a,v
undervisningskurser och hållande av föredrag i navigation m. m. föl
bohuslänska fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus
läns hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskötes
minst 1,150 kronor, på extra stat för vart och ett av åren
1913—1917 ett anslag av 1,400 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att
låta utav detta belopp förskottsvis under ett vart av nästföregående år
av tillgängliga medel utanordna 700 kronor. Det förutsattes, att av
statsanslaget för varje år skulle bestridas hela arvodet till en inspektör,
250 kronor, och högst hälften av övriga kostnader med 1,150 kronor.
För år 1918 har för ändamålet anvisats å extra stat ett förslags
-
56 Bilcsdagens skrivelse Nr 9 A.
anslag å högst 1,550 kronor med förskottsrätt under år 1917 beträffande
775 kronor Höjningen föranleddes av att inspektörens arvode ansåo-s
böra ökas till 400 kronor. °
Beträffande detta anslag har ingen annan förändring ifrågasatts
an att den del därav, som bör utgå för löpande året, uppföres å tilllaggsstat
för år 1918. I detta avseende kommer riksdagen att sura
särskild anmälan. °
Riksdagen har nu såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser
och hållande av föredrag i navigation m. in. för bohuslänska
fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållmngssaUskap
eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst
1,150 kronor, å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av
1,550 kronor. °
60.°) (jnder punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att *l11 understöd åt Södra Sveriges fiskeri förening å extra stat för år
1919 såsom särskilda förslagsanslag, högst anvisa dels såsom bidrag till
föreningens upplysningsverksamhet 8,500 kronor; dels ock såsom bidrag
till föreningens försöksbiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksamhet
13,500 kronor, eller tillhopa 22,000 kronor.
Såsom understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande
verksamhet har riksdagen för varje år från och med år 1908
på extra stat anvisat anslag, som bestämts att utgå dels för varie av
åren 1908 1918 med 8,500 kronor till upprätthållande av föreningens
5 nnnr a °ch dels för de två första åren raed 5,000, därefter med
7,000, for^ år 1913 med 9.000, för åren 1914—1917 med 10,000 kronor
samt för år 1918 med 13,500 kronor såsom bidrag till föreningens försöks-
och fiskodlingsverksamhet.
Någon förändring i anslagets belopp ifrågasättes icke. Däremot
gei statsrådsprotokollet vid handen, att en omläggning föreslao*its av
verksamheten vid föreningens fiskeriskola, vid vilken undervisningen för
närvarande meddelas under en 10 månaders mera mångsidig teoretisk
och praktisk kurs, därhän, att undervisningen uppdelas på flere särskilda
till tiden mera begränsade teoretiska och praktiska kurser, var och en
huvudsakligen omfattande endast något eller några av de i fiskeriundervisnmgen
ingående ämnen, detta i syfte att bereda ett större antal personer
tillfälle att inhämta kunskaper i de ämnen, som speciellt intressera
dem. 1 samband härmed .har föreslagits förändrad benämning av anslaget
i fråga.
I likhet med departementschefen finner riksdagen goda skäl före
-
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 57
ligga för eu omläggning i sålunda antydd riktning av verksamheten
vid föreningens fiskeriskola.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till understöd åt Södra Sveriges
fiskeriförening å extra stat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag,
högst, anvisat dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet
8,500 kronor; dels ock såsom bidrag till föreningens försöksbiologiska
undersöknings- och fiskodlingsverksamhet 13,500 kronor, eller
tillhopa 22,000 kronor.
61 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 58 gjorda
framställning har riksdagen till utförande av hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven å extra stat för år
1919 såsom särskilda reservationsanslag anvisat dels till omkostnader
för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna
29,000 kronor; dels ock till täckande av Sveriges andel i
kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium 5,100 kronor, eller tillsammans 34,100 kronor, att
enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas för de avsedda ändamålen.
62:o) Under punkt 59 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för
hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven,
å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 46,000 kronor.
För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande
haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken
har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen
har för varje år å extra stat beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad
för nämnda fartyg, vilket anslag för vart och ett av åren 1909
—1913 uppgått till 34,000 kronor, för år 1914 till 41,800 kronor, därav
5,800 kronor till reparation av fartyget, för vart och ett av åren 1915,
1916 och 1917 till 36,000 kronor samt för år 1918 till 56,000 kronor,
varav dock 10,000 kronor voro avsedda att utgå förskottsvis under år
1917. Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus
län, som har överinseendet över fartyget, den 3 juli 1917 anbefallts att
göra den framställning, som kunde finnas påkallad, om erhållande av
ytterligare medel till kostnader för Skagerak under år 1917, har någon
dylik framställning ej inkommit före årets utgång. Berörda belopp av
10,000 kronor finnes därför tillgängligt för år 1918.
I likhet med myndigheterna har departementschefen ansett det
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 9 häft. (Nr 9 A—9 B.) 8
58
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
önskligt, att fartyget Skagerak måtte kunna under år 1919 hållas i verksamhet
under åtminstone fem månader. Denna tid borde infalla under
vintern, då de viktigaste fiskena påginge. De med det internationella
havsforskningsarbetet sammanhängande terminsfärderna skulle alltså
fortfarande tillsvidare inställas. Det vetenskapliga arbete, som under
de fem månaderna kunna utföras från fartyget, borde dock naturligtvis
äga rum.
V idare har det synts ytterst vanskligt att nu bedöma kostnaderna
för fartygets drift år 1919, enär så många ovissa faktorer spelade in,
främst prisen å kol och oljor, samt utbetalandet av krigsriskersättning.
Då för vartdera av åren 1917 och 1918 beräknats ett anslagsbelopp
° av 46,000 kronor, samt i allt fall möjlighet förelåge att''av
1919 års riksdag begära tilläggsanslag, i fall ökade medel då skulle
visa sig oundgängligen behövliga, har departementschefen icke ansett
sig nu kunna tillstyrka större anslag än för de senaste åren eller 46,000
kronor.
I anslutning härtill har riksdagen till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven, å extra stat för år 1919 anvisat ett
reservationsanslag av 46,000 kronor.
63:o) Under punkt 60 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak å
extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 14,400 kronor.
Försäkring mot sjöfara av det för hydrografisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven samt för tillsyn och bevakning
av Sveriges havsfisken avsedda fartyget Skagerak har årligen skett
från och med år 1906, och hava medel till försäkringspremien anvisats
av riksdagen med 5,200 kronor för år.
Fartyget har försäkrats för ett värde av 130,000 kronor, motsvarande
ursprungliga anskaffningskostnaden. Försäkringen har äo-t
rum hos försäkringsaktiebolaget Gauthiod. Premien ute;ör fortfarande
5,200 kronor. 6
Departementschefen har i ärendet anfört:
»Under nu rådande förhållanden kan, såsom Kungl. Maj:ts befallningshavande
framhållit, ett fartyg lika med Skagerak uppenbarligen
icke byggas för den nuvarande försäkringssumman. Jag anser därför
försiktigheten bjuda, att möjlighet beredes att höja försäkringsvärdet
såväl för år 1918 som för år 1919. För beräkning av det erforderliga
anslaget torde ett försäkringsvärde av 480,000 kronor böra läggas till
59
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
grund, ehuru givetvis försäkring ej bör tagas till högre belopp, än som
vid försäkringens tagande anses motsvara nybyggnadskostnaden.
Då för år 1918 redan anvisats 5,200 kronor och premien för det
höjda värdet blir 14,400 kronor, kräves för år 1918 tilläggsanslag å
9,200 kronor. Jag ämnar särskilt hemställa om anvisande av anslag
härtill å tilläggsstat för innevarande år.»
Jämväl riksdagen anser lämpligt, att fartygets försäkringsvärde
från och med 1918 höjes på sätt departementschefen föreslagit. Den
därav föranledda ökningen uti nu ifrågavarande anslag ger riksdagen
icke anledning till någon erinran.
Beträffande det för innevarande år såsom erforderligt avsedda beloppet,
mot vilket riksdagen icke bär något att erinra, kommer riksdagen
att i detta avseende göra särskild anmälan.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnader
för försäkring av fartyget Skagerak å extra stat för år 1919 anvisat
ett förslagsanslag, högst 14,400 kronor.
64:o) Under punkt 61 har Eders Ivungl. Maj :t föreslagit riksdagen
att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt å extra stat
för år 1919 bevilja ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Med bifall '' till Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen för år
1908 ett belopp av 29,000 kronor för anskaffande av ett fartyg för
fiskeriadministrationens behov. Till bestridande av underhålls- och driftkostnad
för samma fartyg, som först under år 1909 blev taget i bruk
för avsett ändamål och därvid erhöll namnet Eystrasalt, beviljade riksdagen
på extra stat för år 1909 ett anslag av 5,000 kronor, för vartdera
av åren 1910 och 1911 ett anslag av 7,500 kronor och för varje
av åren 1912—1915 ett anslag av 8,500 kronor. För åren 1916 och
1917 beviljades anslag å respektive 6,000 och 8,500 kronor, varjämte
riksdagen för vartdera året medgav, att behållning å anslaget vid föregående
års slut finge under året användas för avsett ändamål. För år
1918 har riksdagen anvisat å extra stat ett anslag av 16,150 kronor,
samt medgivit, att härav 6,750 kronor finge under år 1917 förskottsvis
utanordna^. Detta belopp var avsett för insättande av ny maskin i
fartyget.
Fartygets driftkostnader för år 1919 hava beräknats till samma
belopp som för år 1918 eller till 10,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till underhålls- och driftkostnad
för fartyget Eystrasalt å extra stat för år 1919 beviljat ett reservationsanslag
av 10,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
. j 65i°) .bifa11 Eders Kungl. Maj:ts under punkt 62 därom
gjorda framställning har riksdagen medgivit, att Eders Kungl Makt
må för stationerande under vintern 1918—1919 av ett armerat ångfartyg
vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid
fiskets bedrivande använda erforderligt belopp av den behållning, som
uppstått eller kan komma att uppstå å redan anvisade anslag- för motsvarande
ändamål.
66.°) Under punkt 63 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av fiskehamnskommissionen
föreslagna hamnar å extra stat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 610,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter
Eders Kungl- Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande
ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva
området för hamnarna än även av det område i land, som med hänsyn
till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras
tör det gemensamma behovet.
Fiskehamnskommissionen föreslog i sitt betänkande år 1909 att
staten skulle själv bygga och för framtiden underhålla hamnanläggning-ar
uvudsakligen för fiskets behov, vid 44 närmare angivna platser utmed
rikets kuster, ävensom att staten därjämte skulle lämna anslag eu
gång för alla till hamnarbeten å 35 andra platser, varest hamnarna
skulle under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll byggas och för
framtiden underhållas av intressenterna själva. Av omförmälda 79 hamnar
voro emellertid, enligt kommissionens åsikt, 31 av beskaffenhet att böra
1 forsta hand komma till utförande. Arbetet på återstående 48 hamnar
skulle däremot kunna anstå och utföras först i andra hand. Av nämnda
31 hamnar skulle 24 anläggas och underhållas av staten men de 7 övriga
av intressenterna själva med statsbidrag till anläggningskostnaden.
Riksdagen beslöt år 1911 byggande av samtliga till utförande i
forsta hand föreslagna 24 hamnar, vilka skulle byggas uteslutande av
staten, och beviljade därtill ett anslag å 2,788,000 kronor. Från detta
anslag anvisades därefter av riksdagen särskilda belopp under de följande
åren.
,... . 4r j1912 beviljade riksdagen ett särskilt anslag å 30,000 kronor
för istandsattande av hamnen vid Barsebäck, vilken icke var upptag-en
bland de 24 hamnarna. &
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlade i skrivelse den 9
september 1915 plan och kostnadsberäkning för de då återstående 19
hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck. Därvid framhöll styrelsen,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
att för beräkningen lagts till grund sädana arbets- och materialpris,
som motsvarade förhållandena före det pågående kriget. Sammanlagda
kostnaden för de beslutade 24 hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck
upptogs nu till 7,202,800 kronor. För anvisandet av dessa medel framlade
styrelsen följande plan:
För år
Anvisade medel
Summa
anvisade medel
För år
Anvisade medel
Summa
anvisade medel
1912—1913
464,000
464,000
1920
610,000
4,608,000
1914
464,000
928,000
1921
610,000
5.218,000
1915
620,000
1,548,000
1922
610,000
5,828,000
1916
620,000
2,168,000
1923
610,000
6,438,000
1917
610,000
2,778,000
1924
609,200
7,047,200
1918
610,000
3,388,000
1925
155,600
7,202,800
1919
610,000
3,998,000
1916 års riksdag beslöt, att Barsebäcks hamn skulle upptagas bland
dem, vilkas byggande skulle äga rum uteslutande på statens bekostnad,
och att det till denna hamn beviljade anslaget skulle sammanslås med
det år 1911 beviljade anslaget till ett anslag å 2,818,000 kronor, samt
anvisade återstående beloppet av det sålunda sammanslagna anslaget.
Tillika anvisades för samma ändamål ytterligare 150,000 kronor. Därjämte
uttalade riksdagen, att densamma funne ifrågavarande fiskehamnsbyggnader
böra, därest det icke på grund av alldeles särskilda omständigheter
kunde finnas lämpligt att tillgripa entreprenadsystemet, utföras
direkt av staten genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
I skrivelse den 3 maj 1916 beräknade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att den för fiskehamnsbyggnadernas direkta utförande av
staten erforderliga arbetsmaterielen skulle draga en kostnad av ungefär
523,500 kronor, som i likhet med själva byggnadskostnaderna beräknats
efter de pris, som rådde före världskriget. Denna kostnad överstege
icke det belopp, som i form av entreprenadvinst beräknats ingå i kostnaden
för de då ännu icke påbörjade fiskehamnarna. Den skulle alltså
icke höja totalkostnaden. Av nämnda 523,500 kronor ansågos 323,500
kronor kunna utgå av de för åren 1916 och 1917 anvisade medlen.
För år 1918 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att anvisa 810,000
kronor, varav 610,000 kronor voro i enlighet med 1915 ars plan och
200,000 kronor skulle utgöra återstoden av det behövliga materialanskaffningsbeloppet.
Detta bifölls av riksdagen.
Genom de av riksdagen åren 1916 och 1917 gjorda anvisningarna
62
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
har, på sätt närmare utvecklas i statsrådsprotokollet vid fjolårets statsverksproposition,
inalles 390,000 kronor anvisats tidigare än planen utvisar.
Av statsrådsprotokollet framgår att för fortsättande under år 1918
av redan under arbete varande fiskehamnsbyggnader på grund av stegrade
arbets- och materialpris för samma år beräknats ett ytterligare
belopp av 400,000 kronor under det att anslagsbeloppet för år 1919
upptagits till det ursprungligen i berörda plan upptagna, eller till
610,000 kronor.
Beträffande anslagsbeloppet för år 1918 anmäler riksdagen i särskild
skrivelse sitt beslut härutinnan.
Under åberopande av det anförda får riksdagen nu anmäla, att riksdagen
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning till
bestridande av kostnaderna för utförande av Anssa av fiskehamnskommissionen
föreslagna hamnar å extra stat för år 191.9 anvisat ett reservationsanslag
av 610,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter, Eders
Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande ändamål
under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området
för hamnarna än även av det område i land, som med hänsyn
till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras
för det gemensamma behovet.
Skogsväsendet.
, 67:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen,
att från och med år 1919 höja ej mindre den i staten för skogshögskolan
upptagna anslagspost till biblioteksgöromålens bestridande från
500 kronor med 700 kronor till 1,200 kronor än även de i samma stat
upptagna anslag till praktiska övningar vid högre kursen från 24,200
kronor med 4,800 kronor till 29,000 kronor samt till praktiska övningar
vid lägre kursen från 4,900 kronor med 1,750 kronor till 6,650 kronor,
i följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 125,600 kronor
med 7,250 kronor till 132,850 kronor, samt vid bifall härtill höja ordinarie
anslaget till skogshögskolan från 124,350 kronor med 7,250 kronor
till 131,600 kronor.
Den av 1914 års senare riksdag godkända staten för skogshögskolan
med däri vid 1917 års riksdag vidtagna ändringar slutar°å
125,600 kronor. På grund av bostadsavdrag för vissa befattningshavare
med tillhopa 1,250 kronor upptages anslaget till endast 124,350 kronor.
Staten upptager bland annat en post å 500 kronor såsom särskilt arvode
till biblioteksgöromålens bestridande samt två anslagsposter till praktiska
63
Riksdagens skrivelse Nr 0 A.
övningar, nämligen å 24,200 kronor till dylika övningar vid den högre
kursen (jägmästarkursen) och å 4,500 kronor till enahanda ändamål vid
den lägre kursen. „
1 detta sammanhang liar riksdagen till behandling förehalt två
inom riksdagen väckta likalydande motioner, vari hemställts, att riksdagen
ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag rörande staten
för skogshögskolan för år 1919, att från och med ar 1919 höja den i
staten för skogshögskolan upptagna anslagspost till biblioteksgöromålens
bestridande från 1,200 kronor med 800 kronor till 2,000 kronor samt
vid bifall härtill höja det av Kungl. Maj:t föreslagna ordinarie anslaget
från 131,600 kronor till 132,400 kronor.
Kungl. Maj:ts framställning avser viss förhöjning av nämnda anslagsposter.
.
Statsrådsprotokollet ger vid handen, att biblioteksgöromalen vid
skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt bestridas av en vid högskolan
anställd lärare mot ett arvode, uppgående till ovannämnda belopp
av 500 kronor, att från sakkunnigt håll samstämmigt vitsordats, att den
tid av 1 timme tre dagar i veckan, som bibliotekarien med nuvarande
arvode kunde tillförbindas hålla biblioteket Öppet, icke tillfredsställde
varken de studerandes behov eller lärarnas och övriga forskares skaliga
anspråk, att härför ansetts erforderligt, att biblioteket hölles öppet minst
tre timmar dagligen under lästerminerna och en å två dagar i veckan under
ferierna samt att till undanröjande av nämnda olägenhet framkommit
huvudsakligen två förslag. Det ena ginge ut på att mot ett årligt
arvode av 1,600 kronor anställa eu kvinnlig biblioteksamanuens med
sex timmars daglig tjänstgöring, vilken skulle hava sig anförtrodd den
dagliga låneexpeditionen och katalogiseringsarbetet, i samband varmed
arvodet till bibliotekarien, vars uppgift skulle begränsas till att ansvara
för och övervaka bibliotekets skötsel, föreslå nya bokinköp m. m., skulle
nedsättas till 400 kronor. Det andra avsåge att mot ett högre arvode
av 2,000 kronor anställa en i biblioteksgörömål förfaren person att på
eget ansvar sköta biblioteket och hålla detsamma tillgängligt under den
tid, som enligt vad ovan sagts befunnits erforderlig.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Ehuruväl jag ingalunda vill underskatta betydelsen av att skogshögskolans
bibliotek hålles lättare tillgängligt för de studerande samt
forskare än nu är fallet, kan jag i likhet med statskontoret icke Unna
det nödvändigt att härvid gå så långt, som lärarrådet och styrelsen
föreslagit. Att anställa en särskild biblioteksamanuens på eget ansvar—
mot vilket förslag lärarrådet med hänsyn till det i varje fall rätt låga
64
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
arvode, som skulle kunna tillerkännas en sådan befattningshavare, riktat
enligt min mening ganska vägande invändningar — finner jag mig icke
kunna förorda, utan torde den närmaste skötseln av biblioteket böra
liksom hittills uppdragas åt någon av lärarna. Att till biträde åt denne
anställa särskilt avlönad person, vilket avsågs med styrelsens förslå^ i
december år 1916 och som nu i första hand tillstyrkes av lärarrådet
synes mig icke nödvändigt. Ifall det nuvarande arvodet för biblioteksgöromålens
skötsel erhåller viss förhöjning, torde sådan ökning i skyldigheten
att hålla biblioteket öppet kunna föreskrivas, att därigenom nöjaktigt
resultat vinnes. J
Då biblioteket för arvodet av 500 kronor nu hålles öppet tre dao-ar
l veckan under lästerminerna, och det befunnits önskvärt, att det blir
Öppet dagligen under terminerna samt därjämte vissa gånger under
ferierna, synes för detta ändamål anslaget böra höjas till 1,200 kronor.»
I motionerna göres gällande, att den ökning i skyldigheten att
hålla biblioteket öppet, som enligt departemeutschefens förmenande
skulle kunna åläggas en bland högskolans extra lärare utsedd bibliotekarie,
_ (om de ordinarie lärarna kunde det på grund av bristande tid
icke bliva tal) därest arvodet höjdes till 1,200 kronor, icke torde kunna
utsträckas till att omfatta mer än 1 timme dagligen under lästermin
och ett par gånger i veckan under annan tid av året. För såväl elever
som lärare, vilka dagligen måste anlita biblioteket icke blott för uttagning
av en eller annan enstaka bok utan jämväl för att idka jämförande
och andra studier, vilka fordrade successiv tillgång på det i
biblioteket befintliga bokmaterialet, vore denna tid för detsammas öppenhållande
icke tillräcklig. Fn tillfredsställande lösning av förevarande
fråga syntes däremot motionärerna kunna vinnas genom anställande på
sätt ovan antytts av en kvinnlig biblioteksamanuens med arvode av
1,600 kronor och med ovan angivna arbetsuppgifter.
Behovet av att skogshögskolans bibliotek, för att kunna vara dem
till verklig nytta, vilka för sina studier äro hänvisade att begagna detsamma,
häri inbegripna jämväl professorerna vid skogsförsöksanstalten,
göres lättare tillgängligt, torde vara ostridigt. Departementschefen har,
på sätt ovan nämnts, i sådant syfte utan att beräkna någon bestämd tid
dagligen för bibliotekets öppenhållande ansett, att, om arvodet till biblioteksgöromålens
skötande höjdes till 1,200 kronor, skulle sådan ökninoi
skyldigheten att hålla biblioteket öppet kunna föreskrivas, att däi>
igenom nöjaktigt resultat vunnes. Motionärerna åter hålla före, att
biblioteket bör hållas öppet 3 timmar dagligen under lästermin och
en eller två gånger i veckan under den övriga delen av året, Riksdagen
65
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
delar donna deras uppfattning. Det vill emellertid förefalla riksdagen,
som om detta icke skulle låta sig göra genom höjande allenast på sätt
departementschefen ifrågasatt av nämnda arvode till biblioteksgöromalens
bestridande från 500 kronor till 1,200 kronor. Riksdagen anser nämligen,
att den vidsträcktare skyldighet att hålla biblioteket öppet, som med eu
sådan arvodesförhöjning skäligen kan ifrågasättas, knappast toide böla beräknas
till mer än eu timme varje dag under lästerminerna och någon gång
i veckan under ferierna. Härtill kommer, att det, såsom i motionerna
även framhållits, synes vara tvivel underkastat, om man ens under sådan
förutsättning kan påräkna att bland högskolans extra lärare, vilka toide
hava sin huvudsakliga verksamhet å annat håll, erhålla en person, som
vore villig åtaga sig ifrågavarande uppdrag. Genom anställande av en
kvinnlig biblioteksamanuens, på sätt motionärerna ifrågasätta skulle enligt
riksdagens uppfattning ovanberörda svårigheter på ett lyckligt sätt övervinnas.
Visserligen skulle eu sådan anordning medföra ökade kostnader
till ett belopp av 800 kronor, men å andra sidan skulle den störa
fördelen vinnas, att frågan om bibliotekets skötsel bleve på ett fullt nöjaktigt
sätt ordnad.
Riksdagen biträder det i motionerna framställda förslaget. Anslagsposten
till biblioteksgöromålens bestridande vid högskolan bör i anslutning
härtill höjas från 500 kronor med 1,500 kronor till 2,000 kronor.
Vad angår slutligen ovannämnda två i skogshögskolans stat upptagna
anslag till praktiska övningar föreslår Kung!. Maj:t nu dels en
höjning av anslaget till sådana övningar vid högre kursen (jägmästarkursen)
med 4,800 kronor och dels en ökning av anslaget till .dylika
övningar vid lägre kursen (forstmästarkursen) med 1,750 kronor. Ökningarna
föranledas i första hand därav, att högskolans lärare, vilka under
de praktiska övningarna hittills icke uppburit dagtraktamenten annat
än för resdagar, ansetts böra från och med år 1919 vid tjänstgöring
utom hemorten under sådana övningar med elever i de särskilda kurserna
jämväl för andra dagar än resdagar uppbära dagtraktamenten
enligt gällande resereglemente, dock vid tjänstgöring å högskolans fasta
övningsskogar allenast med tre fjärdedelar av fastställt tiaktaments
belopp samt i varje fall utan den förhöjning i traktamentsbeloppen, som
kunde varda medgiven, varjämte i utsikt ställda höjningar i dagtraktamentsbeloppen,
vilka höjningar skola oavkortade tillgodokomma lärarna
under resdagar, och redan höjda biljettpris gjorde en ytterligare ökning
erforderlig.
Den sålunda ifrågasatta ersättningen till skogshögskolans lärare
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 käft. (Nr 9 A 9 B.) 9
66
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
synes liksdagen skälig. De föreslagna anslagsbeloppen giva ej anledning
till någon riksdagens erinran.
Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen anmäla, att
riksdagen med anledning av Eders Kung]. Maj:ts förevarande framställning
och de i ämnet väckta motioner från och med år 1919 höjt ej
mindi e den i staten för skogshögskolan upptagna anslagspost till biblioteksgöromålens
bestridande från 500 kronor med 1,500 kronor till 2,000
kronor än även de i samma stat upptagna anslag till praktiska övningar
vid högre kursen från 24,200 kronor med 4,800 kronor till 29,000
kronor samt till praktiska övningar vid lägre kursen från 4,900 kronor
med UJ50 kronor till 6,650 kronor, i följd varav statens slutsumma
höjts från 125,600 kronor med 8,050 kronor till 133,650 kronor samt i
anledning härav höjt ordinarie anslaget till skogshögskolan från 124,350
kronor med 8,050 kronor till 132,400 kronor.
Någon ändring i den del av anslagstiteln: »skogshögskolan och
statens skogs försöksanstalt» å 193,700 kronor, som är avsedd för statens
skogsförsöksanstalt, nämligen 69,350 kronor, är icke ifrågasatt. Denna
del synes därför böra beräknas till oförändrat belopp. I anslutning till
den här ovan beslutade höjning i anslaget till skogshögskolan0 har
emellertid anslagstiteln höjts till 201,750 kronor.
68:o) T enlighet med Eders Kung!. Maj:ts under punkt 65 därom
gjoida fi anställning har riksdagen till ett docentstipendium vid skogshögskolan
samt till studieunderstöd åt sådana studerande, som vid
nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning, å extra stat
för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst 3,700 kronor.
69:o) Under punkt 66 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till personligt ålderstillägg åt extra läraren vid skogshögskolan,
docenten filosofie doktorn Gösta Grönberg, därest han fortfarande med
gott vitsord tjänstgör såsom sådan lärare, å extra stat för 1919 anvisa
ett förslagsanslag, högst 500 kronor.
Undervisningen vid skogshögskolan i de till ämnesgruppen zoologi
m. m. hörande ämnen är anordnad sålunda, att den vid skogsförsöksanstalten
anställde laboratorn i skogsentomologi undervisar i detta ämne
vid högskolans jägnrästarkurs, under det att den övriga undervisningen
i zoologi, inbegripet entomologi vid forstmästarkursen, samt i jakt- och
fiskevård uppehälles av en extra lärare, vilken därjämte har närmaste
mseendet över de till ämnesgruppen hörande samlingar. Arvodet till
67
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
denne extra lärare, vilken nu är docenten filosofie doktorn Gösta Grönberg;
beräknades av departementschefen i förslaget vid 1914 års senare
riksdag till ordinarie stat för skogshögskolan till 3,500 kronor. Detta
belopp ingår i anslagsposten till extra lärare. Riksdagen, som uttalade
sitt gillande av departementschefens förslag beträffande ordnandet av
undervisningen i zoologi in. in., godkände det föreslagna beloppet av
anslagsposten till extra lärare.
Med anledning av ett framkommet förslag, att arvodet till denne
extra lärare skulle bestämmas till 4,500 kronor, framhöll dåvarande
departementschefen, att om man utgingo från de i forslaget ar mz
om högskolans inrättande använda beräkningsgrunderna av 20 kronor
för föreläsningstimme, 10-kronor för övningstimme och 20 kronor för
exkursionsdag, skulle hans arvode uppgå till endast 2,930 kronor. Därest
o-ottgörelsen för föreläsningstimme sattes så högt som till 2o kronor,
skulle arvodet likväl ej överstiga 3,615 kronor. I betraktande härav
ansåg departementschefen, att, även med hänsyn tagen till barns åliggande
beträffande högskolans samlingar, högre arvode än 3,500 kronor
ej behövde beräknas.
Skogshögskolans styrelse har nu i skrivelse den 29 september
1917 ano-ående högskolans anslagsbehov för år 1919 hemställt, dels att
normala “arvodet till denne extra lärare måtte höjas till 4,000 kronor
och på grund härav anslagsposten till extra lärare ökas med 500 kronor,
dels att Grönberg måtte tillerkännas ett personligt lönetillägg å 500
kronor å extra stat för år 1919.
I yttrande till statsrådsprotokollet har departementschefen for egen
del anfört följande:
»I likhet med statskontoret kan jag med hänsyn till den unclcrvisningsskyldighet
m. m., som åligger ifrågavarande extra lärare, icke
tillstyrka, att det normala arvodet till denne lärare nu bestämmes högre
än som skedde år 1914.
Då docenten Grönberg alltsedan år 1901 förtjänstfullt uppehållit
undervisningen i zoologi in. m. först vid skogsinstitutet och sedan vid
skogshögskolan samt vid skogsinstitutet uppbar arvode å extra stat med
under sista åren 4,000 kronor, vill jag däremot biträda förslaget, att ett
personligt ålderstillägg å 500 kronor tilldelas honom. Härigenom kommer
ersättningen till honom för ifrågavarande extraläraibefattning att
uppgå till sammanlagt 4,000 kronor.»
Riksdagen instämmer med departementschefen och får anmäla, att
riksdagen till personligt ålderstillägg åt extra läraren vid skogshögskolan,
docenten filosofie doktorn Gösta Grönberg, därest han fortfarande med
opaginerad Kontrollera mot PDF
68
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
gott vitsord tjänstgör såsom sådan lärare,
anvisat ett förslagsanslag, högst 500 kronor.
extra stat för år 1919
70.°) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdao-en
att för vissa i statsrådsprotokollet för år 1919 närmare angivna behov
vi skogshogskolan å extra stat för samma år anvisa ett reservationsanslag
av 65,900 kronor.
1 skrivelse den 29 september 1917 bär styrelsen för skogshögskolan
och statens skogsförsöksanstalt gjort åtskilliga framställningar
om anslag till högskolan, avsedda att anvisas å extra stat. Enär de
bestå av dessa framställningar hänföra sig till en ifrågasatt ökning
av högskolans elevantal, torde först böra lämnas en redogörelse för
detta ärende.
Då skogshogskolan inrättades enligt beslut vid 1914 års senare
riksdag, utgick man från att det antal elever, som årligen skulle få mottagas
till den förberedande jägmästarkursen (nu förlagd vid Garpenberg)
skulle Hiva 40, och att härav högst 25 skulle kunna antagas till fortsatt
utbildning under kursens vårtermin med rätt att, därest de under
sistnämnda termin förvärvade godkända vitsord, vinna inträde vid själva
skogshogskolan. Den i stadgarna för skogshogskolan den 5 december
1414 laststallda laroplan for jägmästarkursen var även grundad på detta
elevantal, ^vilket därefter fastställdes genom Kung]. Maj:ts brev den 30
mars 191o. Enär en synnerligen betänklig brist å skogstjänstemän
syntes vara att befara, bestämde Kungl. Maj:t den 28 april 1916, efter
ramställning av domänstyrelsen och sedan såväl skogshögskolans styrelse
som jagmastarkursens lärarråd häröver avgivit utlåtande, aft antalet
elever, som år igen under åren 1916-1919 finge antagas till fortsatt
utbildning, skulle vara 30. Härigenom komme även jägmästarkursen
vid högskolan att få ökat elevantal. Av elevökningen föranleddes vissa
okade kostnader, till vilka Kungl. Maj:t i 1917 års statsverksproposition
begärae anslag a extra stat, vilka av riksdagen beviljades. Emellertid
gjordes av domänstyrelsen den 16 december 1916 framställning om att
samtliga de vid 1916 års hösttermin vid förberedande kursen godkända
. eJeverna skulle få antagas till fortsatt utbildning under år 1917
vilken framställning också, efter verkställd utredning angående möjligheterna
härför vann Kungl. Maj:ts bifall. Till härav föranledda ytterligare
kostnader under åren 1917 och 1918 anvisade 1917 års riksdag
med anledning av Kungl. Maj:ts framställning i proposition nr 150
anslag a extra stat.
69
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Sedan domänstvrelsen erhållit i uppdrag att verkställa utredning
angående behovet under ett antal år framåt av högskolebildade skogstjänstemän
för såväl staten som euskdda ävensom avgiva förslag till
de åtgärder, vartill utredningens resultat kunde föranleda, har namnda
stvrelse den 5 juli 1917 till Kungl. Maj:t inkommit med utredning i
ärendet, utvisande, att vid slutet av höstterminerna vart och ett av aren
1918_1921 borde till fortsatt utbildning i den förberedande kursen
antagas omkring 37 elever, för att behovet under perioden 1922—1927
eller närmare bestämt år 1925 skulle kunna bliva tillgodosett. Av
anförda skäl har emellertid styrelsen föreslagit åtgärders vidtagande för
ökning till allenast 35 av det antal elever, som borde antagas till fortsatt
utbildning efter första terminen av den förberedande kursen för
åren 1918—1921. _ , ,
Departementschefen har anslutit sig till detta domanstyielsens
förslag samt därjämte framhållit, att härav följde, att i den förberedande
kursen borde kunna redan höstterminen 1918 antagas 45 elever.
De av Kungl. Maj:t uti förevarande framställning begärda anslagsmedel,
av vilka de flesta såsom ovan nämnts hänföra sig till den ifrågasatta
ökningen i skogshögskolans elevantal, äro enligt berörda statsrådsprotokoll
avsedda att tillgodose följande behov:
Extra lärare: ,
Extra lektor i botanik ................................ ................
ökat arvode till extra lärare i tjänsteexpedition m. in.
» » b b )) i agronomi................
Assistent i skogsindelning m. m...................................
b i skogsteknologi in. m....................................
Jägmästarkursens praktiska övningar:
Assistent ...............................................................................
» vid den förberedande kursen ........................
Ökning i assistenters arvoden m. m..............................
Reskostnad för 5 nya elever.............................................
Ökade resekostnader för elever .......................................
llantlangning..........................................................................
Ökade kostnader för de praktiska övningarna............
Dagtraktamenten till på grund av elevantalets ökning
tillkomna lärare.................................................................
Höjning av dagtraktamenten samt ökade resekostnader
för lärare.............................................................................
ir 1918
År 1919
_
3,900
—
360
—
160
—
1,050
—
700
3,000
1,550
3,100
4,800
3,900
—
1,125
3,200
3,200
—
800
—
6,020
600
1,400
70
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
År 1918 År 1919
Forstmästarkursens praktiska övningar:
Ökade reskostnader för elever ................................... 600 600
ökning i assistentarvoden m. m................................. 200 200
Hantlangning......................................................................... 700
Höjning av dagtraktamenten samt ökade reskostnader
för lärare........................................................................... 600 _
Hushållsuppsättning å övningsskogar ............................... — 10.000
Avvägningsinstrument m. m................................................. 700
Expenser vid högskolan ....................................................... 14 600 17 900
» . » Garpenberg ..................................................... l’f»50 4^850
Reparationer vid Garpenberg ................................................ 600
» » Bjurfors....................................................... — 2,350
Summa kronor 28,500 65,815
eller för år 1919 i avrundat tal 65,900 kronor.
Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen ej funnit någon erinran
böra göras.
Beträffande det för år 1918 såsom erforderligt ansedda beloppet,
anmäler riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut härutinnan.
Riksdagen får nu- anmäla, att riksdagen för de här ovan för år
1919 angivna behov vid skogshögskolan å extra stat för samma år
anvisat ett reservationsanslag av 65,900 kronor.
71 ro) Under punkt 68 har Eders Kungi. Maj:t föreslagit riksdagen
att för vissa i statsrådsprotokollet angivna behov för år 1919 vid statens
skogsförsöksanstalt å extra stat för samma år anvisa ett reservationsanslag
av 19,450 kronor.
För vartdera av åren 1917 och 1918 bar riksdagen å extra stat
anvisat 1,200 kronor för avlönande av extra räknebiträde vid statens
skogsförsöksanstalt. Detta biträde har ansetts erforderligt för att avarbeta
uppkommen balans beträffande kontrollräkning av insamlat provytematerial
vid anstaltens skogsavdelning.
Vidare har riksdagen å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag
å högst 6,200 kronor för vissa behov för statens skogsförsöksanstalt.
Nämnda behov och för desammas tillgodoseende avsedda belopp
voro följande:
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
71
Täckande av brist å bränslekostnaden år 1916..
..... kronor
782
Ökad bränslekostnad åren 1917 och 1918...........
»
2.018
Ökade expenser för de entomologiska arbetena
800
Anskaffning av instrument .......................................
»
1,400
Biträde vid analyser vid naturvetenskapliga avdelningen »
1,200
Summa kronor
6,200.
För täckande av bristen från år 1916 och för ökad bränslekostnad
under år 1917 medgav riksdagen, att härav
1,982
kronor finge för-
skotteras under år 1917.
Enligt berörda statsrådsprotokoll äro de behov
r, som skulle till-
godoses genom det nu föreslagna anslaget, följande:
L918
1919
Extra räknebiträde vid skogsförsöksanstalten...
kronor
—
1,200
Biträde vid analyser vid naturvetenskapliga
avdelningen ............................................................
v
—
1,200
Bränslekostnader........................................................
»
6,000
3,000
Ökade expenser för skogsavdelningen ..............
»
4,100
4,100
y> y> naturvetenskapliga avdel-
ningen ....................................................................
2,150
2,150
ökade expenser för de entomologiska under-
sökningarna........................................................
500
1,300
Publikationer.............................................................
»
6,000
6,000
Anslagstavlor vid försöksfält.................................
»
—
500
Summa
kronor
18,750
19,450.
Då medel för extra räknebiträde vid skogsförsöksanstalten och
biträde vid analyser vid dess naturvetenskapliga avdelning fortfarande
synas behövliga och enahanda belopp som för innevarande år torde böra
utgå för dessa ändamål, biträder riksdagen förslaget i denna del.
Det till bränslekostnader för år 1918 begärda beloppet är avsett
att täcka på grund av stegrade koks- och vedpriser uppkommen brist
under år 1917 och beräknad brist för år 1918. Det för år 1919 föreslagna
beloppet har i förhoppning om blivande lägre priser beräknats
något lägre än för år 1918. Framställningen ger icke anledning till
någon riksdagens erinran.
Det föreliggande förslaget i vad det rör ökade expensmedel för
anstaltens olika avdelningar motiveras dels med stegrade priser å erforderliga
materialier och höjda hantlangningskostnader dels ock med
väsentligt ökade resekostnader. Riksdagen biträder förslaget.
72 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Behovet av det för publikationer ifrågasatta extra anslaget finner
riksdagen motiverat med hänsyn till de ständigt ökade tryckningskostnaderna
och pappersprisen, varför riksdagen jämväl i denna del ansluter
sig till den föreliggande framställningen.
Den i ovan intagna tabell sist upptagna posten å 500 kronor är
avsedd till bekostande av anslag med upplysande text vid vissa försöksfält.
Då såsom departementschefen framhållit genom en sådan anordning
dessa försök skulle kunna för besökande bliva till större praktisk
gagn, finner sig riksdagen böra biträda förslaget härom.
Beträffande de för år 1918 avsedda beloppen anmäler riksdagen i
särskild skrivelse sitt beslut härutinnan.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen för här ovan angivna
behov för år 1919 vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för samma
år anvisat ett reservationsanslag av 19,450 kronor.
72:o) Under punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring
i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen
framlagda plan å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag
av 23,600 kronor.
För specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring
i huvudsaklig överensstämmelse med en i statsrådsprotokollet
den 14 januari 1916 angiven plan anvisade riksdagen å extra stat för
år 1917 ett anslag av 38,900 kronor och medgav tillika, att Kungl.
Maj:t finge härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna 19,900 kronor. För år 1918 har för detta ändamål anvisats
19,000 kronor.
Enligt den beräkning över årsutgifterna, som fanns bifogad förenämnda
plan, skulle dessa under den första femårsperioden årligen utgöra
19,000 kronor enligt följande ungefärliga fördelning:
Arvode till försöksledare.......................................................... kronor 6,400
» )> skogsbiträde ............................................................ » 2,000
Resekostnader.............................................................................. » 4,400
Hantlangning................................................................................ » 3,500
Hägnadskostnader ....................................................................... » 2,000
Diverse expenser, blanketter, fotografier m. m................ »_700
Summa kronor 19,000.
Vid ärendets föredragning framhöll dåvarande departementschefen,
att den framlagda beräkningen icke vore avsedd att fastslås såsom
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. «J
gällande för framtiden. Erforderliga anslag borde efter utredning och
förslag varje gång anvisas år etter år. .
Den föreslagna höjningen ä 4,600 kronor av no ifrågavarande
anslag är enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen föranledd av
ökade kostnader för resor, hantlangning och diverse expenser. Samma
belopp har ansetts erforderligt för år 1918. Riksdagen har ingen
erinran att göra mot de begärda anslagen. Beträffande anslaget för
sistnämnda år anmäler riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut härutinnan.
.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen för specialundersökningar
rörande de norrländska skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse
med den år 1916 för riksdagen framlagda plan a extra stat
för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 23,600 kronor.
73:o) Under punkt 70 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna sådan ändring i gällande stat för statens skogsskolor, att
tillämpas från och med år 1919, att i slutet av sagda sta,t införes en
ny post »respenningar åt skogsrättare att fördelas efter Eders Kungl.
Maj:ts beprövande: 600 kronor», varigenom statens slutsumma höjes till
79,600 kronor; dels ock höja ordinarie anslaget till den lägre skogsundervisningen
och skogshushållning i allmänhet från 110,000 kronor
med 10,000 kronor till 120,000 kronor.
Enligt beslut av 1917 års riksdag är i riksstaten uppfört ett ordinarie
anslag till den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i
allmänhet till belopp av 110,000 kronor. Detta anslag har beräknats
sålunda:
Statens skogsskolor ..................................................
Den enskilda skogsundervisningen......................
Kolarskolan vid Hällnäs .......................................
» » Bispgården .................................
Diverse ändamål till Kungl. Maj:ts disposition
kronor
»
t
»
»
Summa kronor
72,833: 34
1,000: —
1,000 —
1,000: —
34,166: 6 6
110,000: —.
Den av riksdagen år 1917 antagna staten för statens skogsskolor
slutar på 79,000 kronor. Enär en ny åttonde skogsskola — vid Haddebo —,
vilkens utgifter upptagas i staten, ej skulle träda i verksamhet förrän
under loppet av år 1918, kunde emellertid anslaget begränsas för samma
år till 72,833 kronor 34 öre.
Ifrågavarande framställning avser först uppförande i överensstämmelse
med de av 1917 års riksdag ifråga om resekostnads- och traktaBihang
till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A 9 B.) 10
74
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
mentsersättnings utgående till ordinarie och extra befattningshavare
vid skogsstaten tillhörande den bevakande personalen ävensom skogsrättare
angivna grunder i staten för statens skogsskolor av ett särskilt
respenningeanslag, vilket beräknats till 600 kronor. Det må erinras att
riksdagen förlidet år i den då fastställda avlöningsstat för skogsstatens
ordinarie personal under driftkostnader för statens domäner uppfört
sådana anslag till kronojägare och tillsyningsmän.
Riksdagen biträder framställningen i denna del.
Det till diverse ändamål till Kungl. Majrts disposition beräknade
beloppet av 1918 års ordinarie anslag har avsetts skola användas ungefärligen
sålunda:
till underhåll av skogsskolornas byggnader............... kronor 22,000: —
» skogsvårdsföreningen för utgivande av dess tidskrift » 4,000:_
® » » » » tidskriften
„ Skogen ........................................................................ » 1,500: —
» Norrlands skogsvårdsförbund för stödjande av
dess verksamhet .................................................... » 3 000:_
» oförutsedda och diverse ändamål............................. » 3,666: 6 6
Summa kronor 34,166: 6 6.
Alldenstund skogsskolornas antal ökats med såväl skogsskolan vid
Haddebo som fortsättningsskolan vid Kloten, till vilken senare skola
anslag hittills anvisats å extra stat har vidare föreslagits, att de ovannämnda
till underhåll av skogsskolornas byggnader avsedda medlen höjas
med 3,000 kronor till 25,000 kronor. ''Ehuru riksdagen i likhet med
departementschefen anser att anslag till själva skolan vid Kloten i avvaktan
på erfarenhet om dess under hösten år 191 / började verksamhet
fortfarande bör utgå a extra stat, har riksdagen intet att invända mot
Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Slutligen har för slutsummans avjämnande
föreslagits en höjning av ovannämnda belopp till oförutsedda
och diverse ändamål med 233 kronor 34 öre, varför posten till diverse
ändamål upptagits till 37,400 kronor, varemot någon erinran icke torde
kunna göras.
Ifrågavarande anslag i dess helhet skulle alltså sammanställas sålunda:
Statens skogsskolor ................................................................... kronor 79,600
Den enskilda skogsundervisningen....................................... » 1 QOO
Kolarskolan vid Hällnäs ......................................................... j, 1 qqq
» » Bispgården................................................... * 1,000
Diverse ändamål till Kungl. Maj:ts disposition .............. j> 37,400
Summa kronor 120,000,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. ^5
vilket innebär en ökning av 10,000 kronor i jämförelse med anslagets
belopp för år 1918. ,
Under erinran om ett av domänstyrelsen framställt förslag att det
tillfälliga lönetillägg å 400 kronor, som 1917 års riksdag för år 1918
beviljat en var av de åtta skogsrättarna, måtte såsom för framtiden
oundgängligen behövligt uppföras i staten för statens skogsskolor, fördelat
med 200 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgörmgspenningar,
bär departementschefen, som visserligen ansett skogsrättarna
även för år 1919 böra komma i åtnjutande av ifrågavarande löneförbättring,
såsom sin mening uttalat, att då frågan om förbättring av
skogsrättarnas avlöning sammanhängde med motsvarande fråga beträffande
kronojägare och att denna fråga ännu vore under utredning av 1. 15
års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser för kommumkationsverken
m. fl. verk, tillfälligt lönetillägg till skogsrättarna borde
med oförändrat belopp även för år 1919 anvisas å extra stat.
Jämväl riksdagen är av samma uppfattning.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
,
dels godkänt sådan ändring i gällande stat för statens skogs
skolor,
att tillämpas från och med år 1919, att i slutet av sagda stat
införes en ny post »respenningar åt skogsrättare att fördelas efter Eders
Kungl. Maj:ts beprövande, 600 kronor», varigenom statens slutsumma
höjes till 79,600 kronor; .
dels och höjt ordinarie anslaget till den lägre skogsundervisningen
och skogshushållning i allmänhet från 110,000 kronor med 10,000
kronor till 120,000 kronor.
74:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 71 gjorda
framställning och under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående
punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande
av tillfälligt lönetillägg för år 1919 åt åtta skogsrättare med 400 kronor
till var och en å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst
3,200 kronor.
75:o) Under punkt 72 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag, högst 15,700 kronor.
För 1916 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till inrättande
av en fortsättningsskola vid Kloten för från statens skogsskoloi utgångna
lärjungar. Enligt förslaget beräknades skolans stat sålunda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Föreståndare, arvode x).....
Assistent, »
liepetitör, »
Stipendier.............................
Expenser och underhåll ..
»
»
»
»
kronor 4,000
3.000
2.000
2,500
1,000
Summa kronor 13,TÖ0.
, , - skolan skulIe träda i verksamhet först under hösten år 1917
trnnlr 6 i°l TX-TS*** av skolan allenast 3,400
kronor. Riksdagen biföll detta förslag. Anslaget anvisades å extra stat.
ila för ar 1918 hela det avsedda årsbeloppet borde anvisas samt
det ansats onskhgt, att de tio stipendiernas belopp höjdes, liksom vid
skogsskohuma föreslagits, från 250 till 300 kronor, att tillämpas redan
från kursens början den 1 november 1917, begärdes i fjol på extra stat
ett anslag till skolan a 13,700 kronor med rätt för Kung!. Maj4 att
dX bS°“er“,Xeenär 1917 100 kr°“°r tm 8tipe“die"M ^
juli !9Sifgar fÖr denna 8kola hava av Kun8''L Maj:t utfärdats den 13
, If]’ag^frand® framställning avser en ökning av den till expenser
och underhall upptagna posten med 2,100 kronor. Härav erfordras 350
kronor pa grund av rådande dyrtid, 900 kronor för arvode till den
gardskar!, vilken jämlikt § 22 i stadgarna skulle finnas anställd vid
skolan_ samt 850 kronor till resekostnader för lärare och lärjungar vid
exkursioner och resor, som föreskrivas i stadgarnas § 6.
, ,/ kade. me?el„för. ifrågavarande ändamål torde till enahanda belopp
skrivelse. JamVal ^ * 1918'' Härti11 återkomm<* riksdagen i särskild
Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kung]. Ma lits ifrågavarande
framställning i vad den avser år 1919 och har riksdagen där
°
f1 fort8attningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1919 anvisat
ett förslagsanslag, högst 15,700 kronor.
att f^h ?Quder/Unkt 7? lUlr Eders Klm8k MaJ:t föreslagit riksdagen
Väster! nii dai?deMaVi0kade Ut§''lftei'' för tillsyn å enskildas skogar i
Västerbottens och Norrbottens läns kustland å extra stat för år 1919
anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.
För bestridande av ökade kostnader för extra personal för tillsyn
over dimensionslagens tillämpning å enskildas skogar i Västerbottens
) Jämte fri bostad och vedbrand.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
77
och Norrbottens
å extra stat för
ävensom medgivit,
år
läns kustland bär riksdagen på Kungl. Maj:ts lörslag
år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 140,000 kronor
tf, Kungl. Maj:t Unge bärav låta av tillgängliga
medel under år 1917 utanordna erforderligt belopp. Enligt utredningen
i ärendet var av anslaget ett belopp av 80,000 kronor avsett för år 1918.
1 likhet med departementschefen synes riksdagen anslag å sistnämnda
belopp bliva erforderligt även för år 1919.
1 anslutning härtill bar riksdagen för bestridande av ökade utgifter
för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens
läns kustland å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag av
80,000 kronor.
77:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 74 därom
gjorda framställning har riksdagen för främjande av skogsvård å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens län samt Sårna socken
med Idre kapellag å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 98,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t i män av tillgång
tilldelas vederbörande hushållningssällskap under förutsättning, att landsting
och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet
bidragit med belopp, motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget,
samt under villkor dels att anslag från sålunda av statsmedel
och från orten anvisade medel icke må utgå till bolag, dels ock att
vederbörande hushållningssällskap skall vara skyldigt att etter årets
utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande avgiva
redogörelse över användningen av samtliga för ändamålet erhållna bidrag.
78:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 75 därom
gjorda framställning har riksdagen för skogsodlingens befrämjande
inom andra delar av riket än Västerbottens och Norrbottens län samt
Sårna socken med Idre kapellag å extra stat för år 1919 anvisat ett
reservationsanslag av 90,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts
förfogande för att i mån av tillgång tilldelas skogsvårdsstyrelser, till
vilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag,
under iakttagande att statsbidrag icke må till någon skogsvårdsstyrelse
utgå med högre belopp än det, varmed landstinget och hushållningssällskapet
tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit.
79:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 76 gjorda
framställning har riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
78
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet å extra stat för
år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 67,500 kronor.
80:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels för bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom
riket å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 300,000
kronor; dels ock medgiva, att under år 1919 inflytande flottningsavgifter
ma användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder
inom riket.
Ifrågavarande anslag begäres för år 1919 till oförändrat belopp
och har riksdagen intet att invända mot bifall till nämnda framställning.
I detta sammanhang kan riksdagen emellertid icke underlåta att
erinra om ett ärende, som berör hithörande förhållanden.
Med anledning av de anmärkningar, som av riksdagens år 1911
församlade revisorer efter granskning av statsverkets jämte därtill hörande
londers tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1910 framställts
i fråga om räkenskaperna över till inrättande av flottleder anvisade
medel samt till statsverket inflytande amorteringsavgifter för
flottleder in. m., anhöll riksdagen i skrivelse den 26 april 1912 på
anförda skäl, dels att Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder
i syfte att uppbörd och redovisning av inflytande avgifter för flottning
i vattendrag, som blivit på statens bekostnad flottbargjorda, måtte, där
vattendraget blivit inrättat till allmän flottled, underkastas sådan kontroll,
som i flottningsstadgan föreskreves, och i övriga fall kontrolleras,
på sätt eljest kunde finnas ändamålsenligt, ävensom att den hos domän - styrelsen torda räkenskap över nu ifrågavarande medel måtte varda så
uppställd, att av densamma omedelbart framginge ej endast beloppet av
utbetalade rensningskostnader och inflytande amorteringsavgifter för
varje flottled och distrikt, än även kvarstående, icke amorterade sådana
kostnader, dels ock att förslag angående avskrivning av kostnader för
verkställda rensningsarbeten i vissa vattendrag och befrielse för flottande
från skyldighet att erlägga amorteringsavgifter för virke, avverkat på
kronans skogar, skulle i förekommande fall underställas Kungl. Maj:ts
prövning.
Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, haren av vederbörande
departementschef i statsverkspropositionen till 1914 års förra riksdag
omförmäld, från domänstyrelsen i anledning av riksdagens berörda skrivelse
infordrad utredning i ärendet numera inkommit till Kungl. Maj:t.
Härefter har ärendet överlämnats till de inom jordbruksdepartementet till
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
7''J
erkställaude av utredning och avgivande av
rändrad bokföring rörande statens domäner,
r svar emellertid ännu ej avgivits. Da itrågariksdagen
synnerligen angelägen jämväl med
ande förslag till ny flottningslagstiftuing, vill
riksdagen uttala önskvärdheten därav att resultatet av den begärda utredningen
snarast möjligt måtte föreläggas riksdagen.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels för bestridande av kostnader
för reglering av flottleder inom riket a extia stat föi ar 191.1
anvisat ett reservationsanslag av 300,000 kronor; dels ock medgivit, att
under år 1919 inflytande flottningsavgifter må användas till bestridande
av kostnader för reglering av flottleder inom riket.
81:o) Under punkt 78 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att till kostnader för släckning av skogseld uppföra under nionde
huvudtiteln från och med år 1919 ett ordinarie förslagsanslag av 50,000
kronor.
Då statskontoret den 25 oktober 1917 avgav utlåtande över kassaförlagskommitténs
betänkande den 20 mars 1917, framhöll ämbetsverket
bland annat, att för bestridande av statsverkets kostnader för släckning
av skogsbrand, inberäknat trupptransporter m. m. för dylikt ändamål,
borde i riksstaten uppföras ett särskilt anslag, så att det hittillsvarande
svstemet att förskottera medel till dessa utgifter och sedan anmäla förskotten
till ersättande av riksdagen måtte kunna upphöra. Kostnaderna
för ifrågavarande ändamål både nedannämnda år utgjort:
eller i medeltal ungefär 46,194 kronor.
Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört följande:
»Enligt lagen den 14 oktober 1914 är skyldighet att deltaga i
släckning av skogseld ett allmänt medborgerligt åliggande för envar i
trakten bosatt arbetsför man, som fyllt aderton men icke sextio år.
Har elden tagit sådan omfattning, att släckningsmanskap i större antal
erfordras, äger befälhavaren vid brandstället att hos länsstyrelsen begära
militärhandräckning.
I fråga om kostnader av statsmedel för skogselds släckning stadgas
i lagen endast, att den, som deltagit i eller pa annat sätt varit verksam
1914
1915
1916
kronor 25,822: 5 3
» 48,349:7 9
» 64,408: 6 5
80
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
för släckning av skogseld, må kunna, efter ty skäligt prövas, av statsmedel
bekomma ersättning eller särskild belöning därför ävensom ersättning
tor skada till följd av arbetet. Beloppen bestämmas av Kungl.
iVlapts befallnmgshavande. Någon ovillkorlig rätt till ersättning finnes
sålunda icke. Detta framhölls också av dåvarande departementschefen
uti motiveringen till förslaget. Han anförde även, att för militärs deltagande
i släckningsarbetet borde dylik ersättning eller särskild hedning
icke förekomma, varemot gottgörelse för transportkostnader samt
tor skadade eller förkomna effekter borde liksom förut utgå av allmänna
medel.
Beträffande nyssnämnda ersättningar och belöningar fann samme
departementschef dem böra utgå av allmänna, medel på grund av det
störa statsintresse, som vore förenat med ifrågavarande lagstiftning.
ko8tnaderna bland ägarna av den för eldfaran utsatta men
raddade skogen vore måhända det riktigaste, men en rättvis dylik fördelning
skulle oftast vara nära nog omöjlig att åstadkomma. En av
norrländska skogsvårdskommittén framkastad tanke att använda en del
av skogsvårdsavgift^^ till bestridande av dessa kostnader kunde visserligen
vara värd beaktande, men departementschefen ansåg sig dock ej
böra dä framlägga förslag till ändring i sådant syfte av förordnino-en
om skogsvårdsavgifter. Enligt Kungl. Majrts förslag till lag i ämnet
famnades möjlighet att härtill använda skogsvårdsavgifter så till vida
öppen, som det föreslogs, att kostnaden skulle bestridas av statsmedel
)>i clen mån ej andra medel anslås för ändamålet». Sistnämnda bestämmelse
uteslöts emellertid av riksdagen.
Med hänsyn till denna riksdagens åtgärd och då släckning av
skogseld for övrigt är förenad med ett betydande statsintresse, håller
jag före, att tanken på att använda skogsvårdsavgifter för bekostande
av sagda ersättningar och belöningar icke bör föranleda någon särskild
åtgärd, utan statsmedel fortfarande användas för ändamålet liksom hittills
alltid skett i fråga om gäldande av kostnaderna för biträde av militär
val skogselds släckning. Hittills hava dylika ersättningar och kostnader
gu dits av medel dels under sjätte och dels under nionde huvudtiteln.
1 betraktande av att utgifterna ske i skogsvårdens intresse, synes lämpligast,
att de utgå av medel under sistnämnda huvudtitel. "Att härtill
uppföra ett särskilt ordinarie anslag, såsom statskontoret föreslagit, finner
jag lämpligt, och torde detsamma, som givetvis bör hava förslagsanslao^s
natur, böra bestämmas till ett belopp av 50,000 kronor.»
Samma belopp har begärts för år 1918, och anmäler riksdagen i
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 81
särskild skrivelse sitt beslut om uppförande liärav å 1918 års tillläggsstat.
Riksdagen delar till fullo den av departementschefen i lians ovanstående
yttrande uttalade uppfattning i föreliggande ämne. I överensstämmelse
härmed har riksdagen till kostnader för släckning av skogseld
uppfört under nionde huvudtiteln från och med år 1919 ett ordinarie
förslagsanslag av 50,000 kronor.
liantmäteriväsendet.
82:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 79 därom
gjorda framställning har riksdagen för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens
reproduktionsanstalt, att av Eders Kungl. Maj:t i mån
av behov användas, å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 6,000 kronor.
83:o) 1 anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 80 därom
gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,
högst, anvisat dels för anställande under samma år hos lantmäteristyrelsen
av en tjänsteman, benämnd byrådirektör, 6,600 kronor,
varav 2,000 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar; dels
ock till extra tjänstemän och biträden samt vikariatsersättning hos nämnda
styrelse, utöver härtill i styrelsens stat upptaget anslag, 11,700 kronor,
eller tillhopa 18,300 kronor.
84:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till arvode under år 1919 åt vissa lantmäteriauskultanter å extra stat
för samma år anvisa ett förslagsanslag, högst 105,000 kronor.
I gällande stat för lantmäteristaten i orterna finnas upptagna
arvoden å 600 kronor till 30 lantmäteriauskultanter med tillhopa 18,000
kronor.
I proposition nr 275 den 16 april 1917 föreslog Kungl. Maj:t
riksdagen bland annat att medgiva, att för såväl tiden från den 1 juli
1917 till årets slut som år 1918 arvoden å 600 kronor finge av stats-,
medel utbetalas till 40 lantmäteriauskultanter, vilka icke åtnjöte arvoden
från nämnda medel, samt att för detta och andra ändamål anvisa ett
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 9 höft. (Nr 9 A—9 B.) 11
opaginerad Kontrollera mot PDF
82
Riksdagens skrivelse iSV 9 A.
förslagsanslag å högst 100,000 kronor med förskott srätt under år 1917
beträffande 76,000 kronor.
Riksdagen, som med anledning av väckt motion ansåg arvoden
böra tilldelas ökat antal auskultanter, medgav att för nyssnämnda tid
arvoden å 600 kronor finge utbetalas av statsmedel till 96 auskultanter,
som icke åtnjöte arvoden från medel å den ordinarie staten, samt anvisade
härtill och till andra ändamål ett förslagsanslag å högst 150,400
kronor med förskottsrätt beträffande 92,800 kronor. Skillnaden mellan
sistnämnda bägge belopp utgör 57,600 kronor, motsvarande arvoden till
96 auskultanter.
Med ifrågavarande framställning avses att för år 1919 bereda arvoden
åt det antal auskultanter inom lantmäteristaten, som under nämnda
år beräknas komma att sysselsättas med praktisk lantmäteriverksamhet
eller 140. Av dessa skulle beroende på antalet tjäusteår 30 komma i
åtnjutande av ett arvode å 1,200 kronor, 70 ett ''arvode å 900 kronor
samt 40 ett arvode av 600 kronor. I betraktande att ovannämnda 30
auskultanter redan enligt gällande avlöningsstat äga uppbära arvoden
till belopp av 600 kronor skulle det erforderliga anslaget uppgå till
105,000 kronor.
Då frågan om omorganisation av personalen vid lantmäteristaten
1 orterna, enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen, icke kan hinna
föreläggas 1918 års riksdag, anser riksdagen i likhet med departementschefen
det angeläget, att förbättrad avlöning för år 1919 provisoriskt
beredes lantmätenauskultanterna. I fråga om sättet härför ansluter sig''
jämväl riksdagen till alla delar till vad lantmäterikommissionen anfört
och föreslagit.
I överensstämmelse härmed har riksdagen till arvode under år
1919 åt vissa lantmäteriauskultanter å extra stat för samma år anvisat
ett förslagsanslag, högst 105,000 kronor.
85:o) Under punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra stat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 39,800 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 258 anmält har riksdagen
till landtmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra stat för
år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 39,800 kronor.
86:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 83 gjorda
framställning har riksdagen till bestridande av kostnader för vissa av
lantmätare företagna tjänsteresor å extra stat för år 1919 anvisat ett
förslagsanslag av 20,000 kronor.
83
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
87’o) I anledning av Eders Kungl. Majds under punkt 84 därom
gjorda framställning har riksdagen till reparation och renovation av
kartor i lantmäterikontoren i länen å extra stat lor år 191.) anvisat ett
reservationsanslag av 15,000 kronor.
88:o) 1 anslutning till vad Eders Kungl. Majd under punkt 85
föreslagit har riksdagen till nya registratur och arkivens ordnande i
lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 8,000 kronor.
89:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj ds under punkt 86 därom
gjorda framställning har riksdagen till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 3,500 kronor.
90:o) Med anledning av Eders Kungl. Majds under punkt 87
därom gjorda framställning har riksdagen för anskaffande för lantmaterikontoret
i Karlstad av kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar
å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 10,000
kronor.
91:o) Under punkt 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen å extra stat tor
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.
För skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen har riksdagen pa
Kungl Maj ds förslag anvisat anslag å extra stat med 12,000 kronor
för år 1915, 18,000 kronor för år 1916, 25,000 kronor för år 1917 och
30.000 kronor för år 1918. Med begagnande av Kungl. Maj:t förbe
hållen
rätt att för tillfälliga behov anvisa ytterligare medel till detta
ändamål från expensanslaget har Kungl. Majd under åren 1915 19
anvisat ytterligare tillhopa 13,300 kronor. Lantmätenstyrelsen har meddelat,
att för år 1918 torde utöver det av riksdagen anvisade anslaget
minst 7,000 kronor bliva erforderliga.
Det föreliggande förslaget innebär en ökning av anslaget draga
av 10,000 kronor.
Då riksdagen med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet antorts
om behovet härav icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majds
förevarande framställning har riksdagen för skrivhjälp å lantmatenkontoren
i länen å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av
40.000 kronor.
84 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
92:o) Under punkt 89 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior
oek kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat
ior ar 1919 anvisa ett reservationsanslag av 8,500 kronor.
Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar
har riksdagen på extra stat för vartdera av åren 1917 och 1918 anvisat
7,000 kronor för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av
kopmr av kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden.
i huvudsaklig grund för dessa beslut har legat en av lantmäteristyrelsen
den 5 november 1913 gjord framställning. Vad angick kostnaderna
for arbetet framhöll styrelsen däri, att de givetvis vore svåra
att beräkna, De berodde i mångt och mycket på omfattningen av de
brister, vilka kunde vidlåda de kartor och handlingar, som funnos rörande
ifrågavarande områden. För arbetets utförande ansåge styrelsen emellertid
hora anställas en yngre lantmätare med erfarenhet rörande fastighetsmål
ållanden. Ersättningen till honom beräknade styrelsen till 4 000
kronor för år. Desslikes erfordrades rit- och skrivbiträden till en kost“lav,
3-000 kronor årligen. Utgifterna komme alltså att uppgå till
7,000 kronor för år, och hölle styrelsen före, att arbetet borde med^em
^r'' kostnaden syntes alltså kunna beräknas till
do,000 kronor. I allt fall ansåge styrelsen, att högre än till 40,000
kionor borde kostnaderna icke kunna antagas uppgå.
Kungl. Maj.ts ifrågavarande framställning avser en höjning i årsauslaget
med 1,500 kronor eller från 7,000 kronor till 8,500 kronor.
Oknmgen vore erforderlig med hänsyn till arbetets mest ändamålsenliga
bedrivande. ö
Då enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen nämnda förhöjning
icke torde komma att medföra ökning i totalkostnaden för ifrågavarande
arbete, biträder riksdagen förslaget ifråga och får följaktligen
anmäla, att riksdagen för anskaffande för lantmäterikontorens i länen
läkning av kopior och kartor m. in. angående statens järnvägars jordområden
å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 8 500
kronor.
• j till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 90 därom
gjorda framställning har riksdagen för tilläggsavvittring i vissa delar av
Västerbottens läns lappmark å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag
av 30,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
85
Rikets allmänna kartverk.
94:o) Under punkt 91 har Eders Kungd. Maj :t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående ökat anslag till rikets allmänna
kartverk, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till
riksdagen, i ordinarie anslaget till detta kartverk beräkna en förhöjning
från 340,800 kronor med 89,200 kronor till 430,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 26
februari 1918 avlåten proposition, nr 373, föreslagit riksdagen bland
annat att
dels godkänna de av chefen lör jordbruksdepartementet framlagda
förslagen till- avlöningsstat och övergångsstat för den civila personalen
vid rikets allmänna kartverk, att gälla från och med år 1919;
dels förklara, att för åtnjutande av de i samma stater upptagna
avlöningsförmåner skola gälla de lör dylika förmåner å den nuvarande
staten stadgade villkor och bestämmelser med de av departementschefen
tillstyrka ändringar och tillägg;
dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning å kartverkets avlöningsstat, skall vara
pliktig underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande stadgade
villkor och bestämmelser samt att den innehavare av ordinarie befattning
vid kartverket, vilken icke före den 1 december 1918 anmäler,
att han vill övergå till ny stat och underkasta sig de för avlöningsförmåner
enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser, och vilken
ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall varda bibehållen vid de
enligt dittills gällande stat honom tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,
som dittills tillkommit honom;
dels ock höja de under anslagstiteln »rikets allmänna kartverk» å
ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppförda särskilda anslag,
nämligen: 1
bestämda anslaget från 167,920 kronor med 38,525 kronor till
206,445 kronor, förslagsanslaget från 28,580 kronor med 875 kronor
till 29,455 kronor, samt reservationsanslaget från 144,300 kronor med
57,500 kronor till 201,800 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 372 anmält har riksdagen
-
86
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dels godkänt i skrivelsen intaget förslag till avlöningsstat och
övergångsstat för den civila personalen vid rikets allmänna kartverk att
gälla från och med år 1919;
dels förklarat, att för åtnjutande av de i samma stater upptagna
avlöningsförmåner skola gälla de för dylika förmåner å den nuvarande
staten fstadgade villkor och bestämmelser med de i berörda skrivelse
intagna ändringar och tillägg;
dels förklarat, att den, som med eller efter ingången av år
1919 tillträder ordinarie befattning å kartverkets avlöningsstat, skall
vara pliktig att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande
stadgade villkor och bestämmelser samt att den innehavare av ordinarie
befattning vid kartverket, vilken icke före den 1 december 1918 anmäler,
att han vill övergå till ny stat och underkasta sig de för avlöningsförmåner
enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser,
och vilken ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall varda bibehållen
vid de enligt dittills gällande stat honom tillkommande avlöningsförmåner
ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt
till pension, som dittills tillkommit honom;
dels ock höjt de under anslagstiteln »rikets allmänna kartverk» å
ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppförda särskilda anslag, nämligen:
bestämda anslaget från 167,920 kronor med 38,525 kronor till
206,445 kronor; förslagsanslaget från 28,580 kronor med 875 kronor
till 29,455 kronor samt reservationsanslaget från 144,300 kronor med
57,500 kronor till 201,800 kronor.
Med hänsyn härtill har anslagstitelns slutsumma höjts från 340,800
kronor med 96,900 kronor till 437,700 kronor.
95:o) Under punkt 92 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för diverse
behov vid rikets allmänna kartverk, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma
att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1919
beräkna ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 26
februari 1918 avlåten proposition, nr 373, föreslagit riksdagen, bland
annat, att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat
för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 16,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 372 anmält har riksdagen
för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat för
år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 16,000 kronor.
87
Riksdagens skrivet se Nr 9 A.
96:o) I enlighet med Eders Kung!. Maj ds under punkt 93 därom
gjorda framställning har riksdagen till bestridande av kostnader lör
namngranskning för rikets allmänna kartverks behov å extra stat lör
år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.
Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska
undersökningar.
97:o) Under punkt 94 har Eders Kungl. Majd föreslagit riksdagen
att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å
extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 72,700 kronor.
Anslaget till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten och
publikationer höjdes av 1914 års senare riksdag lör år 1915 från 36,000
kronor till 43,500 kronor. Höjningen berodde dels på att arbetet på
det geologiska kartverket ansågs böra fullföljas med större kraft, än de
tillgängliga anslagsmedlen eljest kunde tillåta, och att för detta ändamål
sex extra geologer skulle anställas sommartiden, vartill beräknades
åtgå 6,000 kronor, dels ock på att andra gradens tjänstemän vid undersökningen
borde erhålla tilläggsarvode med 1 krona och 50 öre för
förrättningsdag, vilket påkallade ökad utgift med beräknat belopp av
1.500 kronor.
På grund av rådande förhållanden beslöt emellertid Kungl. Maj:t
vid fastställande den 5 december 1914 av stat för geologiska undersökningen
för år 1915 att av berörda anslagsökning icke disponera de
6,000 kronor, som avsetts för anställande av ytterligare antal extra
geologer, och beloppet besparades alltså till år 1916. Då även för år
1916 det genom anställandet av dylika extra geologer avsedda påskyndandet
av de geologiska kartarbetena ansågs böra av samma anledning
som för år 1915 uppskjutas, kunde utgifterna för undersökningens fältarbeten
och publikationer jämväl för detta år beräknas till allenast
37.500 kronor. Men då härtill fanns att tillgå nyssnämnda behållning
å 6,000 kronor, erfordrades nytt anslag å allenast 31,500 kronor, vilket
belopp också på Kungl. Maj:ts förslag anvisades å extra stat för går 1916.
För år 1917 anvisades för ändamålet 40,500 kronor. Åven lör
detta år ansågs anställandet av ytterligare antal extra geologer böra
uppskjutas, men däremot befanns det nödvändigt att beräkna årsutgifterna
till ett 3,000 kronor högre belopp än förut på grund av inträdd
ökning i kostnader för skjutslega. Någon behållning från 1916 kunde
ej påräknas. »
88
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
För år 1918 har likaledes anvisats 40,500 kronor enligt följande
beräkningsgrund.
Fältarbeten:
Rese- och traktamentsersättning till ordinarie och extra
ordinarie befattningshavare.................................................. kronor 25,000
Inköp av instrument och verktyg in. m.......................... » 500
Kart- och boktrycket:
Tryckning av geologiska kartor, beskrivningar och uppsatser
......................................................................................... » 15,000
Summa kronor 40,500
Ifrågavarande framställning avser höjning i berörda anslag med
tillhopa 32,200 kronor, varav 18,000 kronor i posten till rese- och traktamentsersättning,
2,000 kronor i posten till inköp av material och 5,000
i posten till tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser. 7,200
kronor beräknas för anställande av två nya extra tjänstemän.
Beträffande förslaget om anställande av två extra tjänstemän för
geologiska undersökningens kartarbeteu har riksdagen av den i ärendet
forebragta utredningen blivit övertygat om behovet härav.
Ökningen i förstnämnda anslagspost, vilken är. föranledd, dels av
förslaget om de ovanberörda nya tjänstemännens anställande, dels av
framställt förslag om de nuvarande extra geologernas uppflyttande
från femte till fjärde klassen i gällande resereglemente, dels ock av
väsentligt stegrade resekostnader (höjda järnvägs- och ångbåtsbiljetter
samt höjningar i resereglementets traktamentsbelopp) föranleder ingen
riksdagens erinran.
Ej heller har riksdagen någon invändning att göra mot de föreslagna
förhöjningarna i anslagsposterna till inköp av instrument och
verktyg m. m. och till tryckning, alldenstund dessa i huvudsak påkallas
av inträdda prisförhöjningar.
Inalles skulle anslagsbehovet till geologiska undersökningens fältarbeten
m. m. under år 1919 bliva:
Rese- och traktamentsersättning........................................... kronor 43,000
Inköp av materiel ...................................................................... » 2,500
Arvode till extra tjänstemän för kartarbeten ..................... » 7,200
Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser ......... » 20,000
Summa kronor 72,700.
Av departementschefen antydda ytterligare höjningar i biljettprisen
hava inträtt redan med ingången av år 1918 och höjningen av trakta
-
89
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
montena är avsedd att inträda så snart som möjligt under detta år. Då
härtill kommer att do extra geologernas uppflyttning i fjärde klass torde
böra ske till 1918 års fältarbeten, har ett belopp av 12,700 kronor för
ändamålet ansetts erforderligt redan under år 1918. Beträffande sistnämnda
belopp har riksdagen, som icke funnit skäl till erinran häremot,
på sätt riksdagen i skrivelse nr 9 B anmält uppfört anslaget i fråga å
tilläggsstat för år 1918.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till Sveriges geologiska
undersöknings fältarbeten in. in. å extra stat för år 1919 anvisat ett
reservationsanslag av 72,700 kronor.
98:o) Under punkt 95 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra stat för
år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 17,000 kronor.
För beredande av medel till mötande av de ökade expensutgifter,
som förorsakas av Sveriges geologiska undersöknings inflyttning i de
nya lokalerna vid Frescati, har riksdagen å extra stat för varje av åren
1914—1917 anvisat anslag, som för vart och ett av de tre sista av de
nämnda åren uppgått till 8,800 kronor.
För år 1916 uppkom emellertid å anslaget till följd av höga pris
å bränsle in. m. en brist på 4,903 kronor 7 öre. Till täckande av denna
brist medgav 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag, att viss vid
1916 års ingång befintlig besparing finge användas. Åven för åren 1917
och 1918 ansågos utgifterna för de med anslaget avsedda ändamål skola
komma att med omkring 5,000 kronor överskrida det förra anslagsbeloppet.
På grund härav föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag att
till detta ändamål anvisa å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 18,800 kronor, samt medgiva, att till bestridande av dylika utgifter
under år 1917 finge härav förskottsvis användas 5,000 kronor.
Detta bifölls av riksdagen.
Ifrågavarande anslag har föranletts av att kostnaderna för värme,
•elektrisk belysning, gasförbrukning, underhåll av vägar, planteringar,
inhägnader, städning och rengöring m. m. efter undersökningens inflyttande
i de nya lokalerna icke kunde bestridas enbart av undersökningens
ordinarie anslag. Att särskilt anslag härtill uppfördes å extra stat i
stället för att det ordinarie anslaget ökades, berodde på att man ville
invänta erfarenhet angående storleken av den erforderliga ökningen.
De inträdda kristidsförhållandena hava medfört, att någon för normala
tider gällande erfarenhet icke ännu kunna vinnas.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A 9 B.) 12
90
Riksdag ena skrivelse Nr 9 A.
Såsom framgår av ovanstående beräknades utgifterna från ifrågavarande
anslag för vartdera av åren 1917 och 1918 till 13,800 kronor.
På grund av ytterligare stegringar i bränslekostnaderna och överhuvud
i de kostnader, soin bestridas av expensanslaget har av departementschefen
nu beräknats en förhöjning häri med 3,200 kronor eller till
17,000 kronor. Häremot bar riksdagen intet att erinra och får riksdagen
följaktligen anmäla, att riksdagen till expenser lör Sveriges geologiska
undersökning å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 17,000 kronor.
99:o) l nder punkt 96 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att för anordnande genom Sveriges geologiska undersöknings försorgav
en praktiskt-geologisk undersökning av fjälltrakterna i nordligaste
aelen av- Järnhands län och i Västerbottens län, förnämligast för utredning
av dervarande malmförekomster, å extra stat för år 1919 anvisa
ett reservationsanslag av 6,500 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 315, anmält har riksdagen
för anordnande genom Sveriges geologiska undersöknings försorg även
praktiskt-geologisk undersökning av fjälltrakterna i nordligaste delen
av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast för utredning av
därvarande malmförekomster, å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 6,500 kronor.
100:o) Under punkt 97 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels godkänna i statsrådsprotokollet intaget förslag till stat för statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt, att tillämpas från och med år 1919,
ävensom de villkor och bestämmelser, som av departementschefen föreslagits
föi åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningshavare
upptagna avlöningsförmåner; dels förklara, att en var, som med eller
efter ingången av år 1919 tillträder ordinarie befattning vid ifrågavarande
anstalt, skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och
bestämmelser; dels medgiva att, därest byråingenjörerna vid hydrografiska
byrån Magnus Albrecht Richard Smedberg och Erik Olof Engström
befordras till tjänstemän av andra graden vid den nya anstalten från
och med lkiafhrädandet av staten för densamma, dem må för ålderstillägg
tillgodoföras, Smedberg tiden från och med år 1914 och Engström
tiden från och med år 1915; dels ock i riksstaten uppföra ett
nytt ordinarie anslag till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt
under följande uppställning:
91
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
bestämt anslag:
till avlöningar ......................................... kronor 94,700
reservationsanslag:
till arvoden åt observatörer.................... kronor 35,000
» expenser ....................................... »___8,000
Summa kronor 137,700.
I detta sammanhang bär riksdagen till behandling förehaft två
inom riksdagen väckta likalydande motioner, vari förslag framställts
bl. a. om utbrytande från meteorologiska centralanstalten av den klimatiska
delen av centralanstaltens verksamhet och sammanförande av
denna med hydrografiska byrån samt förläggande till Göteborg av en
självständig anstalt för väderlekstjänst och stormvarningar.
lvungl. Maj:ts förevarande framställning avser sammanförande till
en under jordbruksdepartementet förlagd institution under benämning
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt av nuvarande meteorologiska
centralanstalten och hydrografiska byrån, varjämte till den nya anstalten
skulle från nautisk-meteorologiska byråns verksamhetsområde överflyttas
vissa till hydrografiska undersökningar hörande arbeten.
Förstnämnda motioner gå ut på att från meteorologiska centralanstaltens
nuvarande verksamhetsområde utbryta vad som rör väderlekstjänsten
och stormvarningsväsendet och nämnda grenars förläggande till
ett självständigt institut i Göteborg, under det att den klimatiska avdelningen
av sistnämnda anstalt skulle sammanslås med hydrografiska
byrån till en hydrografisk-klimatisk anstalt.
Innan riksdagen ingår på de föreliggande förslagen, torde en redogörelse
böra lämnas för ifrågavarande institutioners uppkomst, organisation
och nuvarande stat m. m.
Hydrografiska byrån inrättades på grund av beslut av 1907 års
riksdag. Efter vidlyftiga utredningar framlade Kungl. Maj:t för nämnda
riksdag grunder för verkställande av en hydrografisk undersökning av
Sveriges färskvatten under ledning av nämnda byrå, varjämte särskilda
liydrogeologiska specialundersökningar skulle verkställas av Sveriges
geologiska undersökning samt vissa för ändamålet erforderliga meteorologiska
undersökningar utföras under meteorologiska centralanstaltens
ledning och kontroll.
Riksdagen beviljade de på extra stat begärda anslagen.
Anslag å extra stat hava därefter årligen anvisats för ifrågavarande
ändamål. För år 1918 uppgå de under nionde huvudtiteln till 62,900
92
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
kronor för hydrografiska byrån med observationsstationer och 3,000
kronor för hydrografiska specialundersökningar, tillhopa 65,900 kronor,
samt under åttonde huvudtiteln till 12,100 kronor för meteorologiska
observationer.
Det bör här erinras, att hydrografiska byrån sedan år 1911 åtnjutit
bidrag jämväl från ett under sjätte huvudtiteln anvisat anslag för
åstadkommande av en schematisk ''förteckning och beskrivning över
Sveriges vattenfall. Dessa arbeten verkställas av vattenfallsstyrelsen,
hydrografiska byrån och meteorologiska centralanstalten. För år 1918
har härtill av riksdagen anvisats å extra stat ett anslag av 40,500
kronor, vilket fördelats med 33,500 kronor på hydrografiska byrån samt
7,000 kronor å meteorologiska centralanstalten, varemot av särskilda
orsaker några mede-! för vattenfallsstyrelsens ifrågavarande arbeten ej
ansetts erforderliga för detta år.
Instruktion för den hydrografiska undersökningen av Sveriges
färskvatten utfärdades den 18 januari 1908 och har beträffande § 3
undergått jämkning den 23 april 1909. Överinseendet över undersökningen
utövas av styrelsen för hydrografiska byrån, bestående av chefen
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom ordförande samt vattenfallsdirektören,
chefen för Sveriges geologiska undersökning, byråchefen för
agrikulturtekniska ärenden i lantbruksstyrelsen, föreståndaren för statens
meteorologiska centralanstalt och föreståndaren för hydrografiska byrån
såsom ledamöter.
Beträffande byråns personal och till densamma utgående avlöningar
. samt övriga utgifter för den hydrografiska undersökningen av
Sveriges färskvatten hänvisas till nedanstående av Kungl. Magt fastställda
stat för samma undersökningar för år 1918.
A. Den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer.
Inkomster:
Statsanslag lör hydrografiska byråns verksamhet, förslagsanslag,
högst ................................................................. kronor 62,900
Statsanslag för åstadkommande av en vattenfallsförteck
ning,
reservationsanslag........................................................ » 33.500
Inkomster av försålda publikationer under år 1917, för
slaKsvi«
..................................................................................... » 100
Inkomster av flygelprövningar, förslagsvis ........................ » 200
Bidrag av intressenter för undersökningar i Fyrisåns område » 500
Summa kronor 97,200.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Utgifter:
93
Arvode åt föreståndaren ..........................................................
» » en byråingenjör ...............................................
» » » » ................................................
» » » vaktmästare.......................................................
Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren (högst
500 kronor), förslagsvis.........................................................
Publikationer, förslagsvis..........................................................
Expenser, förslagsvis .............................................;..............
Resekostnader och hantlangning vid mätningar, förslagsvis
.................................................................................
Observatörers arvoden, förslagsvis ........................................
Komplettering och underhåll av peglar och utrustning,
förslagsvis ............................................................................
Lokalhyra ....................................................................................
kronor
»
»
»
»
»
»
»
y>
»
»
7,500
5,000
5.000
1,100
23.000
9,100
4.000
21.000
14,000
4,800
2,700
Summa kronor 97,200.
Amu. Jämlikt kungl. brevet den 31 december 1914 skall vaktmästaren, så länge han
sådan egenskap åtnjuter fri bostad, vidkännas avdrag å sin lön med 150 kronor för år räknat.
B. De meteorologiska observationerna.
Inkomster:
Statsanslag till meteorologiska iakttagelser för den hydrografiska undersökningen
av Sveriges färskvatten, reservationsanslag kronor 12,100
Statsanslag för åstadkommande av en vattenfallsförteck
ning,
reservationsanslag................................................... *_
Summa kronor 19,100.
Utgifter:
Arvoden åt observatörerna, förslagsvis ...........
Instrumenter och apparater, förslagsvis ........
Inspektion sresor, förslagsvis..............................
Prövning av instrumenter och apparater,
beräkning och tabellering av iakttagelserna
börd och snötäcke, diverse skrivgöromål m.
vis ..................................................................
kronor 16,200
»800
...................... » 700
granskning,
över nederm.
, förslags
.
................ » 1,400
Summa kronor 19,100.
C. De kydrogeologiska specialundersökningarna.
Inkomster:
Statsanslag, förslagsanslag, högst ....................................
kronor 3,000.
opaginerad Kontrollera mot PDF
94
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Fältarbeten, förslagsvis ...
Publikationer, förslagsvis
Utgifter:
.............. kronor 2,500
......... » 500
Summa kronor 3,000.
Beträffande tillkomsten av statens meteorologiska centralanstalt
torde böra erinras, att sedan anslag för meteorologiska observationers
anställande å särskilda orter inom riket anvisats vid riksdagen 1856—
1858 samt vid riksdagen 1859—1860 sammanförts med ordinarie anslaget
till vetenskapsakademien och vid 1872 års riksdag förhöjts för
inrättande av en meteorologisk centralanstalt under vetenskapsakademiens
vård och inseende, riksdagen år 1876 godkände av Kungl. Maj^
framlagt förslag till stat för nämnda centralanstalt. Vid 1892 års riksdag
upptogs anslaget i riksstaten under särskild rubrik.
Den nu gällande, av riksdagen år 1913 fastställda ordinarie staten
för anstalten är av följande lydelse:
Föreståndare
1 meteorolog
1
1 kvinnligt biträde av högre lönegrad
1 vaktmästare........................
Till arvode åt vetenskapligt bildat
extra biträde samt vikariatsersättningar
..............................
Summa
Lön
Tjänst-
görings-
Orts-
till-
Summa
pennin-
gar
lägg
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
5,000
2,500
7,500
/Efter 5 år kan lönen höjas
1 med 600 kronor.
3,600
1,800
400
5,800
j Efter 5 år kan lönen höjas
3,600
[ med 500 kronor och
1,800
400
5,800
efter tio år med ytter- > ligare 500 kronor.
.Efter fem år kan lönen
900
550
150
1,600
höjas med 200 kronor
| och efter tio år med
( ytterligare 200 kronor.
900
450
150
1,500
/Efter fem år kan lönen
\ höjas med 100 kronor.
—
—
—
5,000
—
-
—
27,200
. ,Daresj; vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall,
denna förmån kvarstår, ortstillågg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 krono]
så länge
årligen.
Dessutom utgå till särskilda ändamål vid anstalten anslag å extra
stat under åttonde huvudtiteln, vilka i riksstaten för år 1918 upptagas
sålunda: &
95
Riksdagens skrivelse AV 9 A.
I''ill arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer samt
för räknebiträdeu, anskaffande och underhåll av instrument, underhåll
av meteorologiska centralanstaltens telegraf och materiel
in. in., reservationsanslag ............................................ kronor 16,400
» utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten,
reservationsanslag .....................................
» upprätthållande av två meteorologiska stationer (i
Gällivare och Särna), reservationsanslag ...............
» utförande av meteorologiska observationer för den
hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten,
reservationsanslag ..........................................
» bidrag från Sverige till den internationella kommissionens
för vetenskaplig luftsegling publikation
av undersökningar rörande de högre luftlagren,
förslagsanslag, högst....................................................
» utgivande av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige»
jämte bihang, reservationsanslag
meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, reservationsanslag
....................................................................
25,000
700-
12,100
720
5,500
6,000-
Det bör tillika erinras, att riksdagen år 1900 för meteorologiska
centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram under
tjugu års tid från Färöarna och Island beviljat ett anslag av 144,000
kronor. Härav hava hittills anvisats 39,938 kronor. För åren 1917 och
1918 har någon anvisning icke funnits behövlig, enär befintliga besparingar
å förut anvisade medel ansågos lämna tillräcklig tillgång till
bestridande av förekommande utgifter för ändamålet.
Därjämte har, såsom förut nämnts, en del av det å extra stat.
imder sjätte huvudtiteln anvisade anslaget till vattenfallsförteckningen
tillförts meteorologiska centralanstalten för utförande av vissa undersökningar.
Gällande bestämmelser angående meteorologiska central anstaltens
verksamhet återfinnas dels i vetenskapsakademiens av Kungl. Maj:t den
15 april 1904 fastställda grundstadgar, dels i av akademien antagna
ordningsregler för akademien och instruktion för centralanstalten, dels
ock i Kungl. Maj:ts brev den 14 november 1913 angående tillsättandet
av vissa befattningar vid anstalten m. m. och den 12 december 1913
angående fortsatt tillämpning tillsvidare av nu nämnda stadganden
med viss jämkning. Av dessa stadganden må här endast omförmälas,
att anstalten är ställd under vetenskapsakademiens inseende och vård,
96
Riksdagens skrivelse Nr .9 A.
att akademien väljer föreståndare för anstalten, men att valet skall
underställas Kungl. Maj:ts prövning och stadfästelse, samt att övriga
tjänstemän utses av akademien.
I fråga om nautisk-meteorologiska byrån torde först böra nämnas,
att densamma inrättats enligt beslut vid 1877 års riksdag, som härtill
anvisade ett anslag å femte huvudtiteln under rubriken »handeln», sam
att nu gällande stat för anstalten antogs av 1915 års riksdag och slutar
på 26,100 kronor.
Därjämte har på extra stat anvisats ett förslagsanslag å högst
3,500 kronor för arvode åt ytterligare en assistent vid byrån.
Instruktion för nautisk-meteorologiska byrån är utfärdad den 29
november 1907. Enligt denna angives byråns allmänna ändamål
sålunda:
a) att mot den ersättning, som av Kungl. Magt fastställes, undersöka
fartygslanternor, kompasser och övriga nautiska instrument, såväl
i Stockholm som vid byråns kontrollstationer, samt att över de undersökta
lanternorna och instrumenten föra journaler och utfärda certifikat,
utvisande deras egenskaper;
b) att anställa och bearbeta regelbundet återkommande magnetiska
rekognosceringar utefter landets kuster;
c) att utöva uppsikten över och handhava vården av vid rikets
kuster anordnade vattenhöjdmätningsstationer samt tillsynen över sex
vattenhöjdmätningspeglar och vid desamma anställda observationer;
d) att samla och i den utsträckning, som kan finnas lämplig, bearbeta
meteorologiska iakttagelser, anställda ombord å svenska fartyg;
e) att utöva inseendet över och bearbeta meteorologiska och hydrografiska
iakttagelser, anställda å de under byrån lydande stationerna; samt
f) att söka gagna sjöfarten genom att i mån av tillgång dels anskaffa
och för sjöfarande förevisa även andra instrument än rent meteorologiska,
dels anskaffa och hålla tillgängliga böcker och kartor, som
äro av vikt i nautiskt och meteorologiskt hänseende, dels ock söka
väcka och underhålla fartygsbefälhavares och redares intresse för samlandet
av meteorologiska och hydrografiska iakttagelser och av sådana
upplysningar, som kunna vara av vikt för navigationen å såväl världshaven
som Sverige närmast omgivande farvatten, och i sådant syfte
bland sjöfarande sprida meteorologiska och hydrografiska underrättelser
och kännedom om de resultat, som vunnits av de hithörande frågor behandlande
vetenskaperna.
Kungl. Maj:ts förevarande framställning, Arilken framkommit på
grundvalen av ett av löneregleringskommittén den 1 juni 1917 avgivet
97
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
betänkande i ämnet, har närmast till syfte att bringa de meteorologiska
och hydrografiska undersökningarna, vilka ostridigt hava med varandra
många viktiga beröringspunkter men vilka pa sätt ovan nämnts föi
närvarande utföras inom olika institutioner, under en enhetlig organisation
och ledning. För sådant ändamål föreslås såsom redan tidigare
framhållits den nuvarande meteorologiska central anstaltens sammanförande
med hydrografiska byrån till en gemensam institution, till vilken
skulle jämväl ‘ förläggas de för närvarande till nautisk meteorologiska
byrån hörande hydrografiska undersökningar rörande Mälaren.
1 motionerna göres däremot gällande, att vissa i motionerna framhållna
omständigheter, särskilt olikheten mellan den dynamiska och klimatiska
meteorologien, och de väsentligt olika förutsättningar, undei
vilka undersökningar och iakttagelser av det ena eller andia slaget kunde
med största fördel bedrivas inom landet, med styrka talade för att den
klimatiska delen av meteorologiska centralanstaltens verksamhet utbrötes
och sammanfördes med hydrografiska byrån i Stockholm, där den stode
i samarbete med vattenfallsstyrelsen m. fl. institutioner, under det att
den del av den nuvarande centralanstaltens uppgifter, som avsåge väderleksförutsägelser
och stormvarningar eller den dynamiska meteorologien
däremot borde överflyttas till en självständig institution med förläggning
i Göteborg. Liksom'' till följd av denna samverkan hydrografiska byråns
naturliga plats vore Stockholm, syntes enligt motionärernas mening fördelaktigaste
platsen för en meteorologisk centralanstalt för väderlekstjänst
och stormvarningar vara Sveriges västkust, varest den kunde vara
sjöfarten och havsfisket till största nytta.
Det i motionerna framställda spörsmålet har redan berörts i det vid
propositionen ifråga fogade statsrådsprotokollet i anledning av under utredningens
gång framställda förslag i enahanda riktning. Departementschefen
har härom anfört följande:
»Förslaget att till Göteborg förlägga en självständig centralanstalt
för väderlekstjänst och marin meteorologi samt till denna avskilja
vissa av den föreslagna sammanslagna anstaltens arbetsuppgifter
har rönt understöd från vissa håll, och har under denna förutsättning
från personer i Göteborg inkommit ett frikostigt erbjudande i fråga om
lokal, instrument m. m. Från andra håll har tillstyrkts, att i Göteborg
skulle inrättas allenast en meteorologisk institution jämte observatorium
till gagn för sjöfarten, fisket och de internationella havsundersökningarna.
Denna fråga befinner sig ännu i ganska outrett läge. Att nu
avskilja vissa arbetsuppgifter till eu självständig institution i Göteborg
finner jag mig icke kunna tillstyrka. En sådan åtgärd synes mig icke
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A 9 B.) 13
98
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
stå i god överensstämmelse med den bärande tanken i sammanslagningsförslaget.
Den splittring å två anstalter, som nu råder, skulle i sådant
tall fortfara, allenast att skiljelinjen mellan anstalternas verksamhetsområden
skulle dragas på annat — och ingalunda med säkerhet fördelaktigare
— sätt än nu. Vissa betydande organisatoriska svårigheter
skulle också uppstå beträffande ledningen av de meteorologiska observationsstationerna,
från vilka uppgifter skulle behöva ingå till båda
anstalterna.»
För egen del gillar riksdagen i princip den i Kungl. Maj:ts förevarande
förslag framställda sammanslagningstanken. Med hänsyn härtill
och då inrättande efter i nu ifrågavarande motioner angivna linjer
av eu självständig anstalt för viss del av den meteorologiska verksamheten
torde utgöra hinder för realiserandet av nämnda tanke, kan riksdagen,
som ingalunda vill förneka, att i motionerna framförts beaktansvärda
synpunkter i det föreliggande ämnet, icke i allo biträda motionärernas
förslag, sådant det nu föreligger.
Såsom jämväl i motionerna erinrats, har departementschefen, som
ansett ostridigt att Göteborg i vissa avseenden kunde erbjuda fördelar
såsom förläggningsort för någon särskild del av den gemensamma
anstaltens verksamhet, icke ställt sig avvisande beträffande frågan om
inrättande i Göteborg av eu särskild under den gemensamma anstalten
lydande avdelning, varigenom enligt hans uppfattning de fördelar, som
man velat vinna genom inrättande i Göteborg av en självständig anstalt
skulle uppnås. Departementschefen har härom anfört följande:
»Huruvida emellertid fördelarna av eu förläggning till Göteborg
av eu avdelning av den gemensamma anstalten vid jämförelse med
eventuella olägenheter äro så stora, att de böra föranleda en sådan
åtgärd, kan i ärendets nuvarande skick ej med säkerhet bedömas. Då
väsentligen samma telegrammaterial användes för bearbetning till såväl
stormvarningar som de dagliga väderleksrapporterna och därmed förenade
väderleksförutsägelser, vilka huvudsakligen tillkommit för jordbrukets
behov, låter det tänka sig att, även om en förläggning till
Göteborg skulle vara fördelaktig för västkusten och sjöfarten å dit angränsande
vatten, densamma skulle medföra olägenheter för vissa av
landets övriga delar och särskilt för jordbruket därstädes. Jag vill härvid
erinra om ett av hushållningssällskapens ombud väckt, nu hos Kungl.
Maj:t vilande förslag om utvidgat system för väderleksrapporter för
jordbrukets behov, vilket förslag i allmänhet rönt tillstyrkan av hörda
myndigheter och hushållningssällskapens förvaltningsutskott. Det bör
även beaktas, att, i fall olika delar av väderlekstjänsten skulle skötas
99
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
sinntidigt i Stockholm och Göteborg eller om hela donna tjänst förlädes
till sistnämnda plats, ökade telegramkostnader säkerligen skulle löranledas.
Kragan visar sig alltså vara, även om densamma erhåller eu
tillfredsställande lösning beträffande lokal och utrustning, i åtskilliga
viktiga hänseenden så pass invecklad, att deri icke nu kan definitivt
avgöras utan bör lämnas beroende på ytterligare utredning. Därest det
förslag, jag nu ämnar framlägga, vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens
bifall, torde en utredning om förläggning till Göteborg av viss avdelning
av den sammanslagna anstalten böra utan dröjsmål igångsättas. Detta
bör emellertid icke få verka till hinder för realiserande av sammanslagningstanken
och för hydrografiska byråns uppgående i en institution å
ordinarie stat.»
Riksdagen, som anser vägande skäl tala för förläggande till Göteborg
på sätt av departementschefen antytts av en avdelning av den
föreslagna gemensamma anstalten, kan icke underlåta uttala, att det
varit önskvärt, att den i statsrådsprotokollet bebådade utredningen i detta
avseende förelegat till behandling i direkt samband med den nu föreliggande
frågan. Då det emellertid torde vara en angelägenhet av
synnerlig vikt, att särskilt frågan om den hydrografiska byråns uppförande
på ordinarie stat och reglering av där anställda tjänstemäns
löner, vilken redan länge väntat på sin lösning, nu bringas till ett slutligt
avgörande, anser sig riksdagen av ovan angiven anledning icke böra
ifrågasätta ytterligare uppskov. Vid den utredning, som riksdagen emellertid
anser böra komma till stånd, torde, i den mån så kan ske, de i
ovannämnda motioner angivna synpunkter jämväl böra vinna beaktande.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den nya anstalten stå under
överinseende av eu styrelse, bestående av nio personer, nämligen cheferna
för väg- och vattenbvggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, lantbruksstyrelsen
och Sveriges geologiska undersökning, en ledamot utsedd av
vetenskapsakademien och en av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen,
två av Kungl. Maj:t utsedda representanter för de enskilda
praktiska intressena samt slutligen anstaltens chef. De bägge representanterna
borde utses av Kungl. Maj:t efter förslag av korporationer,
som på detta område kunde anses representativa. Kungl. Maj:t borde
förordna någon av styrelsens ledamöter till ordförande. Anstalten skulle
i övrigt organiseras med en överdirektör (avlöning 9,000 kronor) såsom
chef och närmast honom två avdelningsföreståndare med benämning byrådirektörer
(avlöning 6,800—7,400). Vidare skulle hos anstalten vara
anställda fyra tjänstemän i andra lönegraden (avlöning 5,800—6,800,
förste statsmeteorolog respektive förste statshydrograf) samt fyra tjänste
-
100
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
män i törsta lönegraden (4,000 — 5,500 kronor statsmeteorolog respektive
statshydrograf). Därjämte skulle i anstaltens personal ingå tio kvinnliga
biträden, varav ett i tredje, fem i andra och fyra i första normalgraden.
Vaktmästarna skulle vara två till antalet.
Kungl. Majrts förevarande framställning föranleder icke heller i
övrigt någon riksdagens erinran.
Det av Kungl. Maj:t framlagda förslag till stat för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt att tillämpas från och med år 1919 är av
följande lydelse:
Tjänst-
|
Lön
i gönngs-
1 till-
Summa
pennin-
gar
i lägg
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
1 överdirektör och chef.................
i 5,700
2,500
800
9,000
1 byrådirektör ..............................
4,200
2,000
600
6,800
(Efter 5 år kan lönen höjas
t dito ................................
4,200
2,000
600
6,800
j med 600 kronor.
1 tjänsteman av andra lönegraden
(förste statsmeteorolog, förste stats-
1 med 500 kronor och efter
hydrografi ................................
3,600
1,800
400
5,800
| 10 år med ytterligare 500
3 dito (dito) .................................
10,800
5,400
1,200
17,400
I kronor.
1 tjänsteman av första lönegraden
Efter 5 år kan lönen höjas
med 500 kronor, efter 10
(statsmeteorolog, statshydrograf)...
2,200
1,500
300
4,000
år med ytterligare 500
3 dito (dito) .................................
6,600
4,500
900
12,000
kronor och efter 15 år med
än ytterligare 500 kronor.
1 kvinnligt biträde av tredje graden
1,100
750
150
2,000|
1 kvinnligt biträde av andra graden
900
550
150
1,600
Efter 5 år kan lönen höjas
4 dito ..................................
3,600
2,200
600
6,400
med 200 kronor och offer
10 år med ytterligare 200
1 kvinnligt biträde av första graden
700
350
150
1,200
kronor.
3 dito ..........................................
2,100
1,050
450
3,600
Efter 5 år kan lönen höjas
1 vaktmästare ..............................
1 dito .........................................
800
800
550
150
1,500
med 100 kronor, efter 10
år med ytterligare 100
550
150 ’
1,500 |
kronor och efter 15 år med!
än ytterligare 100 kronor.
Till ersättning åt extra biträden.
gratifikationer och vikariatsersätt-
ningar.......................................
—
—
— i
15,100 :
Summa
— ''
—
—
94,700
Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt vaktmästare, skall han av
sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle och lyse 275 kronor, allt
för år räknat. Atnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur och lampor.
101
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Kör åtnjutande av de i denna stat för ordinarie.befattningshavare
upptagna avlöningsförmåner har föreslagits följande villkor och bestämmelser,
nämligen:
i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening
av tjänster in. in.:
att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller
jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation av anstalten
eller eljest kan varda stadgad, ävensom därest anstaltens ställning inom
statsförvaltningen så förändras, att densamma ej längre kan anses såsom självständig
institution, eller därest vissa ifrågavarande anstalt tillhörande göromål överflyttas
till annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den
avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de göromål, som
honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra mom den institution,
till vilken göromålen överlämnas: . .
att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning uti
innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets oavbrutna gång, behnnes
vara lämplig och behövlig; ,-K„ ,
att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den tjänste
grad
och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så av Kungl. Maj.
prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning mom förvaltningen på
ifrågavarande område, i sådant hänseende även till annan ort, dock i sistnämnda
fall mot ersättning för flyttningskostnad; ,, .
att med ordinarie befattning vid anstalten icke må förenas annan tjänst å
rikets, riksdagens eller kommuns stat:
att med ordinarie befattning vid anstalten ej heller må förenas vare sig uppdrag
såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som ar forsett
med Kungl. Ma.j:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller, befattning
såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad
slag det vara må. såframt ej, vad angår chefen eller byrådirektor, Kungl Maj:t
och vad angår innehavare av annan befattning, styrelsen för anstalten uppå därom
gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget
eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas;
att innehavare av ordinarie befattning vid anstalten allenast genom anstaltens
förmedling och under villkor i övrigt, som varda angivna i dess instruktion må
åtaga sig praktiskt hydrografiska eller meteorologiska undersökningar och utredningar
åt kommuner och enskilda:
i fråga om avlöningsförmåners uppbärande, in. in.:
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavaie
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest vant trän
tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen,
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbara
hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för
svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges
102
lUIcsdayens skrivelse Nr !J A.
S^nJätfÄinf iSler !T ari*ian anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,
kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå
p«vT"käjfgt ^ ^ befattnin*m8 mMIM, erfordras
• frSi^tJ..avlfning e.l utgå till befattningshavare för tid, varunder han avhållit
h- 433 förfall?^ V“ '' ™delb5rli8 «**» «*»» tjänstledighet eller
v,»,... dfr1est befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller tagen i
“ 7,,, , del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till befattningens
ÄÄ8Sv"nd6r " mnehällaS’ 8ävida e-i Prövas skäligt låta honom
eller nifr\lä^JUad0mSfal:l,’ G-llei'' ?är det erfordras för beredande av semester
i nar förordnande av vikarie under tjänsteresa anses böra äga rum. befattnin°s
havare
av lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning
ett an,®ta ten’ b<ft[lda densamma dock ej längre än sammanlagt tre månader under
ett och samma kalenderår; agande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
åtnjuta vid sjukdomsfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspennmgar,
men eljest däremot svarande belopp: '' ° 8
Q a att emellertid, därest chefen till följd av tjänsteresa eller för handläggning
u naSt n,åfa få’ högst sex dagar, hindrad att sköt!
r Jäfcw+l ,?yrädll’ekt°r skall vara pliktig att utan särskild ersättning sköta de
till chefsbefattningen hörande löpande göromålen:
att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta sig
efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i extra inkomste?,’
som kunna affölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt
a-a f ii-i av&ån& iran tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande eller
dödsfall skafva lonen ävensom ortstillägget utgå till månadens sluti
fråga om ålder stillägg:
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av befattnmg
i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för
törsta förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att
innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att
vinna namnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av
förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att
härvid icke må foras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet
for fullgörande av värnplikt, och s
för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem år nå
samma villkor, samt ® H
Swmi /fr *redje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare fem år,
ävenledes på samma villkor, ’
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår
att den högre avlöningen ej far tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst
etter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;
.... , att darVd meteorolog vid meteorologiska centralanstalten, som övergår till
tjanstemannabefattnmg av andra lönegraden vid den nya anstalten, bör tillgodoräknas
den tid som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till
meteorologbefattnmgen;
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ililsiltujnis skrivelse AV It A. lö.J>
att likaledes ordinarie kvinnligt biträde och vaktmästaren vid meteorologiska
centralanstalten böra vid övergång till den nya anstalten bibehålla sin dittillsvarande
rätt till tidsberäkning för ålderstillägg;
att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställt vid
meteorologiska centralanstalten eller hydrografiska byrån och antages till ordinarie
biträde i den nya anstalten från nämnda tidpunkt, må för åtnjutande av löneförhöjning
räknas till godo den tid, hon omedelbart därförinnan mot fast arvode utfört
arbete av motsvarande eller jämförlig'' beskaffenhet vid någon av nyssnämnda
institutioner; . .
att byrådirektör må för åtnjutande av löneförhöjning tillgodoräknas tjänstetid
befattning av andra lönegraden vid anstalten, i den män denna tid öveistiger tio åi,
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning,
redan uppnått den levnadsålder, vid vilken lian enligt bestämmelserna i
lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är skyldig att avgå från
tjänsten, icke må tillträda samma förhöjning:
i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:
att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga
gång, åtnjutas av chefen, byrådirektörer och tjänstemän av andra lönegraden under
en och en halv månad, av tjänstemän av första lönegraden och kvinnliga biträden
under eu månad samt av vaktmästarna under femton dagar;
att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,
är pliktig att å tid av året, som av chefen bestämmes, begagna sig av semester;
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt
till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension
är vid tiden för den nya statens ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare avbefattning.
som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;
i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare.
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare de föreskrifter
i övrigt skola lända till efterrättelse, som äro eller kunna varda utfärdade angående
allmänna villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars, ämbetsverks
och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.
Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen
1) anmäla, att riksdagen
dels godkänt ovan intagna förslag till stat för statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt, att tillämpas från och med år 1919, ävensom
ovan angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma
stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;
dels förklarat, att en var, som med eller efter ingången av år 1919
tillträder ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt, skall vara pliktig
att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser;
dels medgivit att, därest byråingenjörerna vid hydrografiska byrån
Magnus Albrecht Richard Smedberg och Erik Olof Engström befordras
till tjänstemän av andra graden vid den nya anstalten från och med
104
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
ikraftträdandet av staten för densamma, dem må för åiderstillägg tillgodoföra,
Smedberg tiden från och med år 1914 och Engström tiden
från och med år 1915;
dels ock i riksstaten uppfört ett nytt ordinarie anslag till statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt under följande uppställning:
bestämt anslag:
till avlöningar....................................................................
.......... kronor 94,700
reservationsanslag:
till arvoden åt observatörer .........................................
........... » 35,000
» expenser ......................................................................
........... » 8,000
Summa kronor 137,700;
2) anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta
utreda frågan om förläggande till Göteborg av en för väderlekstjänst
och stormvarningar avsedd avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt samt därefter till riksdagen inkomma med det förslag,
vartill utredningen kan föranleda.
101 :o) Under punkt 98 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag 63,200
kronor.
Av ovannämnda belopp å 63,200 kronor äro 20,200 kronor avsedda
för utvidgad väderlekstjänst vid den nva institutionen för meteorologi
och hydrografi, 18,000 kronor till resekostnader och hantlangning
vid mätningar, 16,000 kronor till utgivande av publikationer samt
9,000 kronor till underhåll av stationer och utrustning för ifrågavarande
anstalt samt anskaffande av utrustning åt nya nederbördsstationer.
Då behovet av det begärda an slagsbeloppet synes ådagalagt genom utredningen
i ärendet har riksdagen för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska
anstalt å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 63,200 kronor.
102:o) Under punkt 99 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens förseende
med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island
beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 2,500 kronor, ävensom medgiva, att såväl detta
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
105
under tjuga års tid från Färöarna
144,000 kronor, varav 39,938 kronor
belopp som behntliga besparingar å förut anvisade anslag lör ändamålet
må disponeras av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.
År 1900 bär riksdagen under åttonde huvudtiteln för meteorologiska
central anstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram
och Island beviljat ett anslag av
_______ ___ _________ hittills anvisats. För åren 1917
och 1918 har någon anvisning icke skett, enär befintliga besparingar å
förut anvisade medel ansetts lämna tillräcklig tillgång till bestridande
av förekommande utgifter för ändamålet. Anslaget bär använts till
abonnemang å dylika telegram för 6,000 francs för år hos det store
nordiske telegrafselskab i Köpenhamn. Under krigsåren har telegrafering
ej kunnat ske, utan meddelandena försänts postledes.
Nu begäres för ändamålet 2,500 kronor för år 1919.
Såsom departementschefen erinrat, bör ifrågavarande av riksdagen
beviljade anslag överflyttas från åttonde till nionde huvudtiteln samt
anvisade medel disponeras av den nya anstalten för meteorologi och
hydrografi. „ ., ,
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1900 ars riksdag
för meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska
telegram från Färöarna och Island beviljade anslag av 144,000 kionor
å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 2,o00 kronor,
ävensom medgivit, att såväl detta belopp
ringar å förut w
meteorologisk-hydrografiska anstalt.
som befintliga bespa
-
lovin ,v “1 il. —
förut anvisade anslag* lör ändamålet må disponeras av statens
103:o) Under punkt 100 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att såsom bidrag från Sverige för år 1919 till bekostande av
den internationella kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation
av undersökningar rörande de högre luftlagren å extra stat för
år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 720 kronor.
Såsom bidrag från Sverige till bekostande av den internationella
kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation av undersökningar
rörande de högre luftlagren har 1913 års riksdag för åren 1914—1916
beviljat ett anslag av 2,160 kronor, därav på extra stat for vart och
ett av sistnämnda tre år anvisats ett belopp av 720 kronor, varjämte för
ändamålet beviljats på extra stat för vartdera av åren 1917 och 1918
ett anslag av 720 kronor.
Samma belopp begäres nu för år 1919. Anslaget torde med
anledning av meteorologiska centralanstaltens uppgående i statens
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A—9 B.) 14
106 Riksdagens skrivelse Kr 9 A.
meteorologisk-hydrografiska anstalt nu böra anvisas under nionde
huvudtiteln.
I enlighet härmed har riksdagen såsom bidrag från Sverige för
år 1919 till bekostande av den internationella kommissionens för vetenskaplig
luftsegling publikation av undersökningar rörande de högre luftlagren
å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 720
kronor.
104:o) Under punkt 101 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
^ att för fortsättande av de meteorologiska observationerna å
Pårtetjåkko å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag- av
7,000 kronor. ö
, . . Sedan under åtskilliga år anslag under åttonde huvudtiteln be
viljats,
av riksdagen för fullföljande av professor Axel Hambergs vetenskapliga
undersökningar av en del av Lule lappmarks fjällområde, beviljade
1916 års riksdag till fortsättande under två år från och med
juli 1916 av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko ett anslagav
12,000 kronor. Härav anvisades för år 1917 6,000 kronor. Av
1917 års riksdag har såsom reservationsanslag å 1918 års stat anvisats
återstoden. \id vardera anvisningen medgavs, att 3,000 kronor, som
voro avsedda för senare delen av det löpande året, finge utgå förskottsvis.
Det av Eders Kungl. Maj:t sålunda begärda beloppet föranleder icke
någon riksdagens erinran, varför riksdagen, under framhållande att anslagen
nu böra uppföras under nionde huvudtiteln, får anmäla, att riksdagen^
för utförande av meteorologiska observationer å Pårtetjåkko anvisat
å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 7,000 kronor.
105.o) Under punkt 102 har Eders Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen
att till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna i Abisko anvisa
å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 3,150 kronor.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:
»Då den enskilda naturvetenskapliga kommitté, som igångsatt och
vindel en lång följd av år bekostat fullföljandet av de meteorologiska
iakttagelserna vid ifrågavarande inom fjällområdet i vårt lands nordligaste
trakter belägna station, förklarat sig av ekonomiska skäl ur stånd
att fortsätta därmed, samt det säkerligen skulle vara till skada för utforskandet
av vårt lands klimatiska förhållanden, om detta förtjänstfulla
arbete måste upphöra av brist på medel, vill jag tillsty^rka, att staten
träder emellan medelst beviljande av statsbidrag. Mot det föreslagna
beloppet har jag icke något att erinra. Anslaget bör utgå till den nya
107
Riksdagens skrivelse Nr !) A.
förbemält] ;i
statsanstalten för meteorologi och hydrografi for att genom
kommitté användas för ändamålet.» f
Med instämmande i vad departementschefen sålunda anfört f
riksdagen anmäla, att riksdagen till fortsättande av de meteorologiska
iakttagelserna i Abisko anvisat & extra stat för år 1919 ett reservationsanslag
av 3,150 kronor.
106:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 103 i nionde
huvudtiteln därom gjorda framställning har riksdagen till utförande av
hydrogeologiska specialundersökningar för den hydrografiska xinderso - ningen av Sveriges färskvatten anvisat å extra stat for ar 1919 ett foislagsanslag,
högst, 3,000 kronor.
T eterinär väsendet.
107:o) Under punkt 104 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
dels godkänna i statsrådsprotokollet intaget förslag till stat för
veterinärhögskolan att tillämpas från och med ar 1919 ävensom förklara
att de villkor och bestämmelser, som nu galla för åtnjutande
de i avlöningsstaten för högskolan för ordinarie befattningar upptagna
avlöningar, skola vara gällande även i fråga om avlöningarna a den
nya stafen;’ dels ock, vid bifall härtill höja ordinarie
hö "•skolan från 174,600 .kronor med 12,550 kronor till 187,loO kiono .
° Under anslagstiteln »veterinärundervisningen» finnes upptaget ett
ordinarie anslag till veterinärhögskolan till belopp av 1,V4’6°° kl0^01.
Den vid 1914 års förra riksdag godkända staten for hogskolan. med
däri genom beslut av 1917 års riksdag vidtagna ändringar slutar visserligen
på 204,050 kronor, men på grund av dels att en åsksten tjänst,
för vilken i staten upptogs en avlöning av 2,500 kronor, tillsvidaie i
skulle tillsättas, dels att för fria bostäder avdrogos tillhopa 6,950 kionoi
dels ock att av högskolans stallar och smedja m. m. ansetts kunna
beräknas en årlig nettoinkomst, som år 1917 upptogs till 20,000 kronor,
har anslaget satts 29,450 kronor lägre an staten.
Staten innehåller dels en avlömngsstat, vars summa efter 1917 a
riksdagsbeslut uppgår till 120,200 kronor och som upptager bland unna
en befattning som professor i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatnk)
och obstetrik, tillika föreståndare för ambulatorisk» kliniken, ^ed aflöning
av 7,500 kronor samt en assistent vid nämnda klinik med arvode
av 2 500 kronor, dels en övergångsstat upptagande en lektor i obstetrik,
opaginerad Kontrollera mot PDF
108
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1 ni? i °,r deu ambulatoriska kliniken, med avlöning- av
1017 okl°nor, dels ock en omkostnadsstat som efter skedd höjning vid
1917 ars riksdag slutar på 79,850 kronor, därav 19,850 kronor för de
särskilda avdelningarna och 60,000 kronor för bränsle, belysning renhållning
in. in. Enligt anmärkning vid staten skulle lektorn i obstetrik
a övergångsstat, sa länge han på förordnande uppehör undervisningen
'' 9^°“ nötkreaturens sjukdomar m. in., åtnjuta ett tilläggsarvode
av 2,500 kronor, som skulle utgå av den i staten uppförda avlöningen
IT - sor i samma ämnen. Tillika bestämdes i anmärkning vid
S ’ rnmfen T0n\ fslstent vid den ambulatoriska kliniken
skulle tillsattas först, sedan lektoratet i obstetrik å övergångsstat indrägt
vid dåvarande innehavarens avgång.
Sedan nämnde lektor i obstetrik Måns Harry Stålfors den 16 mars
;''jl< ..ette^ att llava stJykt Sln kompetens blivit utnämnd till innehavare
av namnda professur, kan forenämnda övergångsstat uteslutas ur högkolans
stat, varigenom hela statens slutsumma minskas med 4,000 kronor.
ifrågavarande framställning avser först den förändringen i den för
. Jteenlerarat°tgdär ^ if8taten’ T?re8t nu dmies upptaga två assistenter
att dai skulle uppforas ytterligare tre sådana befattningshavare
med arhga arvoden om 3,000 kronor, varjämte nuvarande assistenttjänsten
a den ambulatoriska kliniken skulle förändras till laboratorsbefattning T
rrd“edide?e TY» assmtentbefattningarmis inrättande skulle arvodet
till J ano1?11Staende av de, “»varande assistenterna ökas från 2,500 kronor
till 3,000 kronor. Förändringen till laboratorsbefattning av ena assistent
béSires
e°mrlei attmed.fora fn kostnadsökning av 1,500 kronor. Vidare
öegares eu förhöjning i anslagsposten till biblioteket med 300 kronor
xiarjamte har for ordnande på ett mera tillfredsställande sätt av högskolans
kamrerargoromal, vilka för närvarande i alltför hög grad toge
rektorns tnl i anspråk, föreslagits uppförande i staten i stället för där
pptågna anslag a 2,000 kronor till nämnda göromål av en till 3,000
kronor forhojd post för uppehållande av sysslomannagöromål. Slutligen
ifrågasattes uppförande i staten för veterinärhögskolan av ett kvinnligt
biradei andra graden (1,600 kronor) såsom hjälp vid sistnämnda göromals
utförande, ävensom 150 kronor till vikariatsersättning.
■Nu namnda förändringar föranleda sålunda eu ökning i staten av
sammanlagt 14,050 kronor. Med iakttagande att på sätt ovan nämnts den
“T'' i upptagna övergångsstaten å 4,000 kronor numera kan
.slutas kommer den verkliga oknmgeu att uppgå till 10,050 kronor,
uen i ärendet förebragta utredningen synes riksdagen på ett över
-
109
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
tygande sätt hava ådagalagt behovet av de ifrågasatta ökningarna, varför
riksdagen biträder förslaget härom.
Vidare har i statsrådsprotokollet framhållits, hurusom eu under år
1917 uppkommen brist i anslagsposten till bränsle in. m., för vars
täckande Kung!. Maj:t förskottsvis anvisat 30,000 kronor, ävensom en
för år 1918 beräknad förhöjning å 35,000 kronor i samma anslagspost
påfordrade ett tilläggsanslag för sistnämnda år av tillhopa 65,000 kronor.
För samma ändamål har för år 1919 beräknats 35,000 kronor, varjämte
förslag framställts om ett anslag av 36,000 kronor för år 1919 till inredande
på sätt i statsrådsprotokollet angivits av vissa bostadslägenheter
i veterinärhögskolan för extra betjäning. Jämväl för anvisande av medel
för sistnämnda två ändamål har i statsrådsprotokollet anförts bärande
skäl. Mot storleken av de för år 1919 erforderliga beloppen, vilka torde
böra uppföras å extra stat, har riksdagen intet att erinra, och kommer
riksdagen att anmäla sitt beslut härom under nästföljande punkt.
Beträffande de erforderliga tilläggsanslagen för år 1918, mot vilka
riksdagen icke har någon invändning att göra, återkommer riksdagen
härtill i särskild skrivelse.
Det i statsrådsprotokollet framlagda förslag till stat för veterinärhögskolan
att tillämpas från och med den 1 januari 1919 är av följande
lydelse:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Lön.
Tjänst-
görings-
Orts-
Arvode.
Summa.
Kronor.
ningar.
Kronor.
tillägg.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Avlöningsstat.
1 rektor ...........................................
1,000
1,000
[ 1 professor i anatomi och histologi....................
5,000
2,500
—
—
7,500
1 » i fysiologi och kemi ...................
j 5,000
2,500
—
—
7,500
1 » i patologisk anatomi (och baktcriologi)
5,000
2,500
—
—
7,500
1 » i medicin, tillika föreståndare för medi-
cinska kliniken och kliniken för
smärre husdjur..........................
5,000
2,500
7,500
1 » i kirurgi, tillika föreståndare för kirur- giska kliniken ...........................
5,000
2,500
_
7,500
1 » i husdjurslära .................................
5,000
2,500
—
7,500
t » i läran om nötkreaturens sjukdomar
(bujatrik) och obstetrik, tillika före- ståndare för ambulatoriska kliniken
5,000
2,500
7,500
j 1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjuk- domar, tillika föreståndare för hovbeslagssmed- jan och hovslagarskolan..............................
3,600
2,000
5,600
1 prosektor vid anatomiska och histologiska av- delningen ..................................................
4,000
4,000
1 laborator i kemi ..........................................
—
—
4,000
4,000
i 1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet
vid medicinska kliniken och
kliniken för smärre husdjur ...
4,000
4,000
j 1 » » vid kirurgiska kliniken .........
—
—
—
4,000
4,000
1 » » vid ambulatoriska kliniken......
—
_
4,000
4,000
j 1 assistent vid patologisk-anatomiska och bakterio- logiska avdelningarna .....................j
3,000
3,000
j 1 > vid kirurgiska kliniken.....................
—
—
—
3,000
3,000
1 » » medicinska » .....................
—
—
—
3,000
3,000
1 » » hovbeslagssmedjan .....................
—
—
—
3,000
3,000
! 1 lärare i kött- och mjölkkontroll .....................
— |
—
—
1,500
1,500
För undervisning i ridkonst och körning ...........
_ 1
—
. -
—
1,200
För uppehållande av den del av rektors undervis- ningsskyldighet, från vilken han med hänsyn
till rektorsgöromålen befrias ........................
I
1,000
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kiksdagms skrivelse Nr 9 A.
in
—----------.-----
Tjänst- i
görings- ]
Orts-
Arvode.
Summa.
pen-
tillägg.
ningar. j
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
t 1
| För uppehållande av sysslomannagöromål............
—
—
—
—
3,000
, > bibliotekariegöromål............
—
—
—
—
500
» » sekreterargöromål..............
—
—
—
—
1,000
i kvinnligt biträde .........................................
900
550
150
—
1,600
1 vaktmästare och preparator ...........................
900
600
150
—
1,650
! 1 verkmästare vid hovbeslagssmedjan ...............
900
600
150
—
1,650
1 vaktmästare vid ekonomiska avdelningen .........
900
450
150
—
1,500
1 fodermarsk vid kirurgiska avdelningen ............
900
450
150
—
1,500
1 » » medicinska avdelningen tillika
hundskötare ..............................................
900
450
150
—
1,500
j 1 sjukvårdare vid kirurgiska avdelningen............
900
450
150
—
1,500
1 ladugårdsförman ........................................
900
450
150
—
1,500
1 maskinist....................................................
900
450
150
—
1,500
j 1 vaktmästare vid kemiska avdelningen...............
700
350
150
—
1,200
it » » patologisk-anatomiska avdelningen
700
350
150
—
1,200
1 port- och telefonvakt ...................................
700
350
150
—
1,200
Till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen...
—
—
—
—
200
Drängar och extra betjäning..............................
—
—
—
—
12,800 .
Stipendier åt studerande....................................
| -
—
—
—
4,000 i
Yikariatsersättning ..........................................
—
—
—
1d0 |
Tillhopa
-
_
—
—
133,950
Omkostnadsstat.
Anslag för de särskilda avdelningarna.
| Biblioteket ...........*........................................
kr. 3,500
Anatomiska och histologiska avdelningen ..........
» 2,800
Till inköp av djur för dissektioner och operationsövningar
» 2,500
j Fysiologisk-kemiska avdelningen ...............
» 2,000
| Undervisningen i bakteriologi............................
» 1,000
Patologisk-anatomiska avdelningen .............
» 1,700
| Kirurgiska avdelningen....................................
» 1,000
Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur ..
» 1,000
Avdelningen för husdjursskötsel ......................
» 1,000
112
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Summa, j
Kronor.
Exkursioner.......................................................................................... kr. jqo
Avdelningen för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik och ambulatorisk
klinik ............................................................................................. ,
Avdehiingen för hovbeslag och hovsjukdomar ......................................... »
Avdelningen för kött- och mjölkkontroll.............................................. »
An spann slöra .................................................................................. s
Allmänt anslag för bränsle, belysning, renhållning m. in....................................
Summa kronor 214.100
20,150 j
60,000 i
Anmärkningar.
1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.
2. För läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar kan lönen höjas efter 5 år
med 500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.
3. För det kvinnliga biträdet kan lönen höjas efter 5 år med 200 kronor och efter ytterligare
5 år likaledes med 200 kronor.
4. För vaktmästaren och preparatorn samt verkmästaren vid hovbeslagssmedjan kan lönen
höjas efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.
5. För vaktmästaren vid ekonomiska avdelningen, fodermarskama, sjukvårdaren vid kirurgiska
avdelningen, ladugårdsförmannen samt maskinisten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.
6. För vaktmästaren vid kemiska avdelningen, vaktmästaren vid patologisk-anatomiska
avdelningen samt port- och telefonvakten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter
ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.
7. Den av professorerna, som tillika är rektor vid institutet, skall vara skyldig att bebo
den för rektor avsedda bostadslägenheten därstädes och skall för densamma ävensom för dess
uppvärmning vidkännas avdrag å professorslönen med. 1,500 kronor årligen.
8. Professorn i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m. m., läraren i hovbeslag
och läran om hovens sjukdomar samt den av professorerna eller laboratorerna i medicin eller i
kirurgi, beträffande vilken sådant varder av institutets styrelse bestämt, skola var för sig vara
skyldiga att bebo den av de för lärare vid institutet avsedda familjebostäderna, som av styrelsen
anvisas. För bostaden ävensom för dess uppvärmning skall avdrag göras, för professor och läraren
i hovbeslag m. m. å lönen samt för laborator å arvodet, med belopp, motsvarande det beräknade
årliga hyresvärdet och utgörande för sexrumslägehhet 1,200 kronor, för femrumslägenhet 900
kronor och för fyrarumslägenhet 600 kronor.
9. Vaktmästare, verkmästare, fodermarsk, sjukvårdare, ladugårdsförman, maskinist samt
port- och telefonvakt skola var för sig efter styrelsens bestämmande vara skyldiga att begagna
bostad vid institutet; skolande, därest dylik befattningshavare sålunda får sig anvisad bostad jämte
bränsle, ortstillägg ej utgå till honom ävensom A lönen avdragas 100 kronor årligen.
De nuvarande av] dni Husvill koren hava föreslagits att gräfla oförändrade.
För bestridande av utgifter enligt denna stat behöves anslag,
motsvarande slutsumman efter avdrag av dels 6,950 kronor för fria bostäder
och dels 20,000 kronor för beräknad inkomst av stallar och
smedja m. m. eller alltså till belopp av 187,150 kronor. Anslagets
113
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
ökning uppgår alltså till 12,550 kronor. Att anslagsökningen är större
än ökningen i högskolans stat beror på, att anslag hittills ej anvisats till
den i nuvarande staten med arvode av 2,500 kronor upptagna assistentbefattningen
vid ambulatoriska kliniken, vilken nu föreslås förändrad till
laboratorsbefattning. ...
Under åberopande av det anförda lår riksdagen nu anmäla, att
riksdagen dels godkänt ovan intagna förslag till stat för veterinärhögskolan
att tillämpas från och med år 1919 ävensom förklarat, att de
villkor och bestämmelser, som nu gälla för åtnjutande av de i avlonmgsstaten
för högskolan för ordinarie befattningar upptagna avlöningar,
skola vara gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten;
dels ock höjt ordinarie anslaget till veterinärhögskolan från 174,500
kronor med '' 12,550 kronor till 18-7,150 kronor.
Anslagstiteln »veterinärundervisningen» har med hänsyn härtill
undergått motsvarande höjning från 179,000 kronor till 191,550 kronor.
108:o) Under punkt 105 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för diverse behov vid veterinärhögskolan å extra stat for ar
1919 anvisa ett reservationsanslag av 71,000 kronor.
Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt
anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen för diverse behov vid veterinärhögskolan
å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 71,000 kronor.
109:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 106
föreslagit har riksdagen, för beredande åt vardera av de nuvarande vaktmästarna
vid den patologisk-anatomiska institutionen och vid den kemiska
institutionen vid veterinärhögskolan av en personlig lönefyllnad
av 300 kronor om året, intill dess ny lönereglering för vaktmastarna
och deras vederlikar vid veterinärhögskolan beslutats samt trätt i tillämpning,
å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 600
kronor.
110:o) I anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
sid. 382 och 383 anfört rörande ordinarie anslaget till statens veterinärbakteriologiska
anstalt får riksdagen förklara, att riksdagen icke har
något att erinra mot att nämnda anslag med oförändrat belopp, 42,700
kronor, upptages på sätt departementschefen angivit.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 9 höft. (Nr 9 A 9 B) 15
114
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
111.o) Under punkt 10i har Eders Kungl. Maj:t föresla°it riksdagen
att för diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska° anstalt
å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 28,900 kronor.
Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen är för närvarande
ett. ärende rörande vissa _ av föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska
anstalt och medicinalstyrelsen framställda förslag till öknino- i
den för, anstalten gällande ordinarie stat på remiss till lönereglerin°-skommittén,
varifrån detsamma ej torde vara att förvänta inom sådan
tid, att förslag uti ifrågavarande avseende kan föreläggas årets riksdag
. Kdere Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag avser att i avvaktan härpå
provisoriskt tillgodose det oundgängligaste behovet av ökade medel för
uppehållande av anstaltens verksamhet.
De begärda anslagsbeloppen äro beräknade för följande ändamål.
tti ■ , 1918 1919
Extra personal.. ..................................................... kronor 7,000 10,000
belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m. » 5 000 5 000
Beredning av tuberkulin och sera samt nyanskaffning
och ombyte av djur ävensom till
instrument, förbrukningsartiklar m. in. » 19 000 12 000
Loka%ra.................................................................... » ETIK) 1,900
kronor 25,700 28,900.
Ifrågavarande anslagskrav äro föranledda dels av till följd av
dyrtiden stegrade omkostnader av olika slag och dels därav att anstalten
i fråga är stadd i eu kraftig utveckling. Med hänsyn härtill
bär riksdagen icke ansett någon invändning med fog kunna göras mot
de begärda anslagsbeloppen.
Beträffande det för 1918 erforderliga beloppet har riksdagen, på
satt riksdagen i skrivelse nr 8 B anmält, uppfört detsamma å tilläo-£?sstat
för ar 1918. oö
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen för diverse behov vid
statens vetennärbakteriologiska anstalt å extra stat för år 1919 anvisat
ett reservationsanslag av 28,900 kronor.
Vägunderhållet och skjntsväsendet.
, ^ jnom riksdagen väckta, likalydande motioner har
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det å nionde huvudtiteln
under rubrik »vägunderhållet» upptagna »Bidrag till vägunderhållet på
115
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
landet kronor 1,350,000» måtte höjas med ytterligare 1,350,000 kronor
till 2,700,000 kronor. , , fll .
Enligt § 00 i lagen den 23 oktober 1891 angående vaghållnmgsbesvärets
utgörande på landet lämnas av uppskattade kostnaden för
underhållet av allmän väg, bro och färja tre tjugondelar av statsmedel.
Såsom bidrag till vägunderhållet på landet linnes under ifrågavarande
huvudtitel för närvarande uppfört ett ordinarie förslagsanslag
av 1,350,000 kronor.
I de föreliggande motionerna föreslås nu nämnda anslags höjande
till 2,700,000 kronor. ''
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 92 anmält, bär riksdagen
för sin del antagit lag om sådan ändrad lydelse av 60 § i nämnda
lag, att från och med år 1919 av berörda kostnad tre tiondelar komma
att utgå av statsmedel. _ .
Då, såsom riksdagen jämväl i sin ovanberörda skrivelse tramhaliit,
ett sådant beslut förutsätter en fördubbling av nämnda anslag, har riksdagen
i överensstämmelse härmed med bifall till de i ämnet väckta
motionerna höjt ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet
på landet från 1,350,000 kronor med 1,350,000 kronor till 2,700,000 kronor.
113:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
108 därom gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1919
anvisat för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar
såsom förslagsanslag 25,000 kronor.
H4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 109 gjorda
framställning, har riksdagen till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt
å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.
H5:o) Under punkt 110 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år
1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 8,000 kronor.
För vartdera av åren 1917 och 1918 har riksdagen till understöd
åt nämnda förening anvisat anslag till belopp av 5,000 kronor.
Nu förevarande framställning avser beviljande till samma förening
av ett till 8,000 kronor förhöjt anslag.
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att svenska vägföreningen
bör komma i åtnjutande av statsunderstöd jämväl för år 1919.
Beträffande anslagets storlek torde detta enligt riksdagens förmenande
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
icke böra sättas till högre belopp än som motsvarar föreningens utgifter
för kurser och föredrag. Då dessa utgifter, vilka för år 1918 upptagits
till 5,000 kronor, enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen för år
1919 beräknats till 7,000 kronor, anser riksdagen, att detta belopp nu
bör beviljas föreningen. v
Riksdagen för alltså anmäla, att riksdagen på det sätt bifallit
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, att riksdagen till understöd
åt svenska vägföreningen å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag,
högst, 7,000 kronor.
116:o) Under punkt 111 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att höja förslagsanslaget till bidrag till skjutséntreprenader från
300,000 kronor med 100,000 kronor till 400,000 kronor.
Det ordinarie anslaget till bidrag till skjutsentreprenader höjdes
från och med år 1916 från 250,000 kronor till 300,000 kronor. Utgifterna
från anslaget hava under nedan nämnda år utgjort i hela krontal
år 1913 ....................
» 1914 .................
» 1915 ..................
» 1916 ...........................................
» 1917 till och med oktober ...
kronor 279,856
)> 321,549
» 321,491
» 327,660
» 307,007.
Utgifterna hava alltså under senare år städse överskridit anslagets
nuvarande belopp. Att de under åren 1914—1916 hållit sig någorlunda
konstanta, beror på att under löpande entreprenadperiod ändringarna
måste bliva obetydliga. Enligt skjutsstadgan den 22 juni 1911 som
trädde i kraft den 1 januari 1914, skall entreprenadtiden i allmänhet
omfatta fem kalenderår, dock att Kungl. Maj:ts befallningshavande äger
om så anses lämpligare, inskränka perioden till tre år, med iakttagande
i värjo fall att perioden utlöper samtidigt för alla skjutsanstalter inom
samma län. Den första treårsperioden utlöpte med år 1916. Femårspenoden
utlöper med innevarande år. Enligt vad departementschefen
fiamhållit är det med säkerhet att antaga, att, ehuru ökningar skett i
maximiskjutslegan för alla delar av landet, nya entreprenader icke
skola kunna åstadkommas utan väsentligt ökade entreprenadbidrag.
Departementschefen har därför funnit det förestavat av nödig försiktighet
att en höjning med 100,000 kronor sker i förevarande anslag.
Riksdagen instämmer med departementschefen och får följaktligen
anmäla, att riksdagen höjt förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader
från 300,000 kronor med 100,000 kronor till 400,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
117
Diverse.
117:o) Under punkt 112 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen
att, med uteslutande ur riksstaten av dels det ordinarie förslagsanslaget
å 4,500 kronor till odlingshjälp åt krononybyggare och dels det
ordinarie förslagsanslaget å 20,000 kronor till odlingshjälp till innehavare
av skogstorp och odlingslägenheter å kronomark i de sex nordligaste
länen, å riksstaten uppföra till odlingshjälp åt innehavare av
odlingslägenheter in. fl. ett ordinarie förslagsanslag å 25,000 kronor.
Sedan länge finnes å riksstaten uppfört ett ordinarie anslag å
4,500 kronor till odlingshjälp åt krononybyggare. Allteftersom det egentliga
ny bygges väsendet upphört såsom form för fastighetsbildning, har
detta anslag blivit i mycket ringa grad anlitat. Utgifterna från anslaget
hava utgjort: år 19li 66 kronor 8 öre, år 1912 7 kronor 67 öre, år
1913 757 kronor 53 öre och år 1914 1,000 kronor. Under åren 1910,
1915 och 1916 samt under år 1917 till och med oktober månad hava
inga utgifter från detta anslag förekommit.
I stället för nybyggesväsendet har numera enligt vad departementschefen
erinrat skapandet å kronomark i de sex nordligaste länen a\
brukningsdelar, som först benämndes skogstorp och därefter odlingslägenheter,
framträtt och vunnit betydelse. Sedan den odlingshjälp av
statsmedel, som utgått till innehavarna av dessa torp och lägenheter,
under en följd av år plägat förskotteras och sedan hos riksdagen anmälas
till ersättande, uppfördes enligt beslut vid 1914 års senare riksdag för
detta ändamål i riksstaten ett ordinarie förslagsanslag av 20,000 kronor.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden har det synts departementschefen
lämpligt, att förenämnda bägge anslag sammanslås till ett,
och att beloppet avjämnas till 25,000 kronor. Anslagets titel bör samtidigt
förkortas.
Den sålunda ifrågasatta åtgärden synes riksdagen lämplig och välbetänkt.
Riksdagen far därför anmäla, att riksdagen med uteslutande
ur riksstaten av dels det ordinarie förslagsanslaget å 4,500 kronor till
odlingshjälp åt krononybyggare och dels det ordinarie förslagsanslaget
å 20,000 kronor till odlingshjälp till innehavare av skogstorp och odlingslägenheter
å kronomark i de sex nordligaste länen, å riksstaten uppfört
till odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter in. fl. ett ordinarie
förslagsanslag å 25,000 kronor.
118
Riksdagens skrivelse AV 9 A.
118:o) Under punkt 113 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen å extra stat för år
1919 anvisa ett reservationsanslag av 21,000 kronor.
Till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen har riksdagen anvisat
å extra stat för vart och ett av åren 1912 — 1915 ett anslag av
20.000 kronor. På grund av uppkomna besparingar behövdes icke nåfjot
anslag för år 1916. För åren 1917 och 1918 kunde av samma anledning
anslagen begränsas till resp. 8,000 och 12,000 kronor.
Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 24 oktober 1917 anmält
behovet av anslag för ändamålet för år 1919 och därvid meddelat att
enligt uppgift från statskontoret hade den 24 oktober 1917 å anslaget
återstått odisponerat ett belopp av omkring 11,200 kronor. Då ansfag
å 12,000 kronor anvisats för ändamålet för år 1918, skulle alltså för
sistnämnda år finnas tillgängligt ett belopp av något över 23,000 kronor
Då det normala anslagsbeloppet vore 20,000 kronor, syntes ett överskott
av omkring 3,000 kronor kunna påräknas till år 1919, vadan nytt anslag
behövdes å 17,000 kronor. °
Enligt kungörelsen den 22 november 1912 kan för inrättande av
jordformedlmgsbyrå för egnahemsrörelsen understöd av statsmedel utgå
till hushållningssällskap, landsting eller andra institutioner, vilka för
andamålet åtnjuta bidrag av hushållningssällskap eller landsting eller
eljest på grund av. särskilda omständigheter av Kungl. Maj:t prövas
därför lämpliga. Vid byrån skall finnas anställd en sakkunnig person
for att bistå jordspekulanter. Statsbidrag utgår dels med högst hälften
av den sakkunniges avlöning, dock högst med 500 kronor, och dels till
Övriga driftkostnader med högst 200 kronor.
På sätt framgår av ovanstående, skulle, om statsbidrag beräknades
efter nu gällande grunder, för år 1919 erfordras anslag till belopp av
17.000 kronor. I den föreliggande framställningen ifrågasättes emellertid
en förhöjning av maximibeloppen av statsbidragen från 500 till 700 för
den sakkunniges avlöning och från 200 till 400 kronor för Övriga omkostnader.
Departementschefen har med hänsyn härtill kommit till ett
erforderligt belopp av 21,000 kronor för år 1919.
Då det för ifrågavarande verksamhets fortsatta bedrivande och utveckling
torde vara en angelägenhet av stor vikt, att statsbidragens belopp
hållas någorlunda i överensstämmelse med de med verksamheten förenade
omkostnader, finner riksdagen de nu föreslagna höjningarna i maximibeloppen
befogade.
I anslutning härtill har riksdagen till jordförmedlingsbyråer för
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens i krivdse Nr 9 A. 113
egnahemsrörelsen å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag
av 21,000 kronor.
119:o) Under punkt 114 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar
å extra stat lör år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
30,000 kronor.
1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra stat
för vart och ett av åren 1913—1918 anvisat ett anslag av 25,000 kronor
till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar.
Förslaget innebär eu förhöjning med 5,000 kronor av innevarande
års anslag.
Enligt vad framgår av statsrådsprotokollet torde erfarenheten under
år 1917 visat behövligheten av nämnda förhöjning. 1 betraktande härav
finner riksdagen icke anledning till erinran mot Kungl. Majds förevarande
framställning och får därför anmäla, att riksdagen till insamlande
av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar å extra
stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 30,000 kronor.
120:o) I anslutning till Eders Kungl. Majds under punkt 115
gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1919 anvisat ett
förslagsanslag, högst, 29,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas
till befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svenska
lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.
121:o) Under punkt 116 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels medgiva, att vad vid utgången av år 1918 må kvarstå
oanvänt å anslag, som för år 1917 eller tidigare år anvisats till bestridande
av kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella lantbruksinstitutet
i Rom, må under år 1919 användas lör enahanda ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1919 anvisa ett
reservationsanslag av 4,000 kronor.
Riksdagen anvisade på Kungl. Maj:ts förslag för vart och ett av
åren 1907—1913 å extra stat ett belopp av 5,000 kronor för bestridande
av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet
i Rom. För år 1914 voro befintliga besparingar tillräckliga att bestrida
kostnaderna. För år 1915 anvisades å extra stat 7,000 kronor, men
för år 1916 behövdes på grund av uppkommen behållning icke något
120
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
anslag. Av samma anledning hava anslagen för åren 1917 och 1918
kunnat inskränkas till 2,000 kronor.
Departementschefen har nu med beaktande jämväl av beräknade
besparingar å tidigare beviljade anslag för ifrågavarande ändamål ansett
ett anslag av 4,000 kronor böra anvisas för år 1919.
Häremot har riksdagen intet att erinra och får därför anmäla, att
riksdagen dels medgivit, att vad vid utgången av år 1918 må kvarstå
oanvänt å anslag, som för år 1917 eller tidigare år anvisats till bestridande
av kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella lantbruksinstitutet
i Rom, må under år 1919 användas för enahanda ändamål;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1919 anvisat ett
reservationsanslag av 4,000 kronor.
122:o) Under punkt 117 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat
för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.
Under erinran om departementschefens uttalande, att, även om
vissa ändringar i nu gällande bestämmelser för ifrågavarande kreditrörelse
av innevarande års riksdag skulle beslutas, medförande ökade
statsutgifter till jordbrukskreditföreningar, det torde, om anslaget ifråga
fortfarande gives förslagsanslags natur, vara tillräckligt att för år 1919
bestämma dess belopp på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, får riksdagen anmäla,
att riksdagen till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å
extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag av 35,000 kronor.
123:o) Under punkt 118 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att för inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland och
Dalarna å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av
90,000 kronor.
''Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1915 tillkallade
dåvarande chefen för jordbruksdepartementet särskilda sakkunniga att
inom departementet biträda med uppgörande av förslag till plan för en
allmän undersökning rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga
och därtill tjänliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen
med undantag av trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker. Dessa sakkunniga avgåvo den 20 april
1916 betänkande med förslag till plan för anordnande under sommaren
samma år av en undersökning av odlingsjord inom vissa angivna kronoparker
i nämnda län. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 maj 1916-
121
Riksdagens skrivelse AV 9 A.
godkändes det sålunda avgivna förslaget. 1 anledning härav verkställdes
under uppsikt av de sakkunniga och närmaste ledning av eu bland dem
sådan inventering, som planen avsag, å största delen av de i planen
upptagna kronoparkerna. Över dessa arbeten avgåvo de sakkunniga
den 20 december 1916 till departementschefen en summarisk rapport,
innefattande jämväl förslag till grunder för bearbetning av det under
året insamlade undersökningsmaterialet, vilket förslag den 30 december
1916 blev av Kungl. Maj:t godkänt. I skrivelse till departementschefen
den 21 maj 1917 avgåvo därefter nämnda sakkunniga förslag till plan
för inventeringsarbetenas fortsatta bedrivande under sommaren samma
år. Detta förslag blev den 25 i samma månad av Kungl. Magt godkänt,
därvid, jämväl på de sakkunnigas hemställan, åt den av Kungl.
Maj:t den 30'' juni 1916 tillsatta kolonisationskommittén uppdrogs att
handhava uppsikten över den fortsatta inventeringen. I samband med
förordnandet om inventeringen under sommaren 1917 föreskrev Kungl.
Maj:t, att bearbetningen av denna inventerings resultat skulle äga rum
i enlighet med de bestämmelser, som i ovannämnda brev den 30 december
1916 ^meddelats i avseende å samma års inventering. Samtidigt med
anvisande av medel till bearbetningen av sistlidna sommars inventeringsarbete
meddelade Kungl. Maj:t den 12 oktober 1917 ytterligare bestämmelser
angående bearbetningen.
Enligt utredningen i ärendet hava kostnaderna för ifrågavarande
inventering under åren 1916 och 1917 uppgått till i runt tal lespektive
48,000 och 66,000 kronor, vilka medel förskotterats av Kungl. Maj:t.
Samma kostnader hava ‘för vartdera av åren 1918—1920, vilken tid
beräknats åtgå för inventeringens fullbordande, av kolonisationskommittén
beräknats till 78,400 kronor för själva inventeringen och 11,000 kronor
för materialets bearbetning eller tillhopa 89,400 kronor, varvid emellertid
kommittén betonat, att förhållanden, sona ej nu kunde överblickas,
kunde nödvändiggöra någon ytterligare höjning. Till detta belopp
begäres nu anslag för såväl ar 1918 som år 1919. I likhet med de
partementschefen håller riksdagen före, att ifrågavarande inventeringsarbete
är en nödvändig förutsättning för ett kraftigt och målmedvetet
främjande av ifrågavarande kolonisation. Med hänsyn härtill är det
därför av vikt, att inventeringen får oavbrutet fortgå. Mot .de verkställda
beräkningarna rörande det erforderliga årsanslaget har riksdagen
icke funnit skäl till erinran.
Beträffande anslaget för år 1918 har riksdagen i särskild skrivelse
meddelat sitt beslut därutinnan.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 käft. (AV 9 A 9 B.) 16
122
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
■ j RlksdaSen får.nu anmäla, att riksdagen för inventering av odlino-sjord.
å kronoparker i Norrland och Dalarna å extra stat för år llfl9
anvisat ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
• Underpunkt har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående åtgärder för kolonisation
a vissa kronoparker, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riks
22?000
kronor* ^ ^ ^ 1919 beräkna ett reservationsanslag av
imo Sed°rmera bar Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 19 mars
1918 avlaten proposition nr 198 föreslagit riksdagen bland annat
, n/r 6 S me(*£lvai upplåtelse!- av kolonat å Rönnlidens, Luspbergets
och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsiö kronopark
i Norrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse med norrlandska
kolonisationskommitténs förslag med av departementschefen i
statsrådsprotokollet tillstyrkta jämkningar;
. de!s ock för anordnande av dessa kolonat såsom förslagsanslag
anvisa a extra stat för år 1919 225,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 173 anmält har riksdagen
dels medgivit, att upplåtelser av kolonat å Rönnlidens, Luspbergets
och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsiö kronopark
i orrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska
kolonisationskommitténs förslag med av departementschefen i
statsrådsprotokollet tillstyrkta jämkningar;
. delf ock for ^ordnande av dessa kolonat såsom förslagsanslag
anvisat a extra stat för år 1919 225,000 kronor. ö
125:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 367 anmält har
riksdagen, som för sm del antagit i skrivelsen intagen lag om utrotande
av berberisbuskar å viss mark, till bestridande av kostnaderna för berberisbuslrens
. utrotande i de trakter av landet, där den förekommer i större
mängd, a extra stat for år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst 15,000
kronor att utgå i den män motsvarande belopp av enskilda, kommuner,
landsting eller hushållningssällskap för ändamålet tillskjutes och i övrigt
pa de villkor och bestämmelser Kungl. Maj:t kan komma att föreskriva.
!26:o) Under punkt 120 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdc?!geo^
,atf 1 fvbldan pa den proposition angående anslag för år 1919
till åtgärder i pnsreglerande syfte, som Kungl. Maj:t kunde komma att
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 12o
avlåta till riksdagen, för detta ändamål a extra stat för sagda år beräkna
ett förslagsanslag av 10,000,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu till riksdagen den 30 apnl
1918 avlåten proposition, nr 438 föreslagit riksdagen bland annat att
till åtgärder i prisreglerande syfte såsom förslagsanslag under nionde
huvudtiteln anvisa å extra stat ‘för år 1919 10,000,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 352 anmält har riksdagen
till åtgärder i prisreglerande syfte såsom förslagsanslag under nionde
huvudtiteln anvisat a extra stat för ar 1919 10,000,000 kronoi.
127:o) Under punkt 121 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1919
för^ beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, som
Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål
å extra stat för sagda år beräkna ett förslagsanslag av 5,000,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23 aprd
1918 avlåten proposition, nr 348 föreslagit riksdagen bl. a. att för beredande
av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor i huvudsaklig
överensstämmelse med de av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta grunder å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag
av 8,000,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 333 anmält liar riksdagen
för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor i huvudsaklig
överensstämmelse med de av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta grunder å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag
av 8,000,000 kronor.
128:o) I en till riksdagen den 19 februari 1918 avlåten proposition,
nr 93, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen bland annat att för beredande av bidrag i huvudsaklig överensstämmelse
med de av chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkta
grunder till odlings företag å fastmarksjord, myr- och torvjord samt sidlänta
ängsmarker ävensom till förbättrande av betes- och ängsmarker
anvisa under nionde huvudtiteln å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag
av 7,350,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 79 anmält har riksdagen
för beredande av bidrag i huvudsaklig överensstämmelse med de av
chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkta grunder med vissa av rike
-
124
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
dagen däri angivna ändringar till odlingsföretag å fastmarksjord, myroeh
torvjord samt sidlänta ängsmarker ävensom till förbättrande av
betes- och ängsmarker anvisat å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag
av 7,350,000 kronor.
129:o) I en till riksdagen den 19 februari 1918 avlåten proposition,
nr 92, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådspiotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen bland annat att till bestridande av kostnaderna för en odlingsorganisation
i huvudsaklig överensstämmelse med det av chefen för
jordbruksdepartementet tillstyrkta förslag anvisa under nionde huvudtiteln
å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av 800,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 116 anmält har riksdagen
till bestridande av kostnaderna för eu odlingsorganisation i huvudsaklig
överensstämmelse med det av chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkta
förslag med däri av jordbruksutskottet i dess utlåtande nr 27 föreslagna
förändringar anvisat under nionde huvudtiteln å extra stat för år 1919
ett förslagsanslag av 800,000 kronor.
130:o) Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 370. anmält
har riksdagen för bestridande vid företag, vartill lån ur dräneringsfonden
utgå, av kostnader för dagtraktamenten och resekostnadsersättningar
till vissa förrättningsmän och hos dem anställda tekniska biträden
samt till arvoden åt täckdikningsförmän, allt i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen tillstyrkta grunder, med däri av
riksdagen angivna ändringar, anvisat under nionde huvudtiteln å extra
stat för år 1919 ett förslagsanslag av 260,000 kronor.
131:o) Under punkt 122 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i afbidan på den proposition angående anslag för anordnande
av kylinrättningar, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,
för detta ändamål å extra stat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag
av 500,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 7 maj
1918 avlåten skrivelse, nr 105, givit tillkänna, att Eders Kungl. Maj:t
funnit frågan om framställning till riksdagen i förevarande ämne hava
förfallit, i följd varav medel för berörda ändamål ej vidare behövde
beräknas å 1919 års stat, varom riksdagen härigenom velat erinra.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
132:o) Under punkt 123 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
dels höja ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
från'' 150,000 kronor med 500,000 kronor till 650,000 kronor;
dels ock medgiva, att från ifrågavarande anslag må utgå arvoden m. fl.
kostnader för uppskattning av arrendeavgift till kronan för jordägarandel
i gruva. . ... . ,
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 90 anmält har riksdagen
dels höjt ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar
från 150,000 kronor med 500,000 kronor till 650,000 kionor,
dels ock medgivit, att från ifrågavarande anslag må utgå arvoden
m. fl. kostnader för uppskattning av arrendeavgift till kronan för jordägarandel
i gruva.
133:o) Under punkt 124 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att till kostnader för kommittéer, kommissioner och utredningar
genom sakkunniga uppföra under nionde huvudtiteln från och med åi
1919 ett ordinarie förslagsanslag å 150,000 kronor.
Departementschefen har i ärendet anfört följande.
»Kassaförlagskommittén har i sitt den 20 mars 1917 avgivna betänkande
framlagt åtskilliga förslag till avveckling av det hittills använda
förskottsväsendet. Ett av dessa förslag avser uppförande i nksstaten
av särskilda förslagsanslag till bestridande av kostnaden för kommittér
och utredningar genom sakkunniga. Kommittén föreslår beträffande
nionde huvudtiteln, att härtill uppföres ett förslagsanslag å 125,000
kronor. ■ .. ,
Statskontoret har i utlåtande den 25 oktober 1917 över förenamnda
kommittébetänkande förklarat sig gilla principen att onödiggöra förskott
för kommittékostnader medelst beviljande pa förhand av förslagsanslag
för dylikt ändamål. Ämbetsverket har emellertid efter undersökning
om ifrågavarande belopp för år 1916 ifrågasatt, att det föieslagna anslaget
under nionde huvudtiteln måtte höjas till 150,000 kronor..
Kungl. Maj:t har förut denna dag på föredragning av övriga departementschefer
beslutat framlägga för riksdagen förslag om beviljande
av anslag under de särskilda huvudtitlarna för ifrågavarande ändamål.
Detta bör även ske ifråga om nionde huvudtiteln..
Enligt kommitténs och statskontorets utredningar hava dessa kostnader
vad jordbruksärendena vidkommer under åren 1911—1916 uppgått
till följande belopp i runda tal:
opaginerad Kontrollera mot PDF
126
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1911 .........
1912 ........
1913 .........
1914 ......
1915 ........
1916 .........
kronor 102,000
» 136,000
» 92,000
» 166,000
» 141,000
» 251,000.
Medeltalet av dessa belopp är 148,000 kronor. I betraktande av
„e s*ora växlingarna å anslaget och de ökade utgifterna under de sista
aren samt den omständigheten, att man torde böra räkna med höida
arvodesbelopp för ledamöter i kommittéer och liknande utredningar
lärer lägre belopp än det av statskontoret föreslagna icke höra nu
ifragasättas.
Enahanda belopp bör även för innevarande år begäras av riksdagen
och jag har för avsikt att göra hemställan härom vid behandlingen
av de anslag, som böra äskas å tilläggsstat för år 1918.»
Pe ifrågavarande ändamål begärda beloppen ge ei anledning1
till erinran från riksdagens sida.
Beträffande det för år 1918 erforderliga beloppet har riksdagen i
särskild skrivelse meddelat sitt beslut därutinnan.
Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till kostnader för kommittér
kommissioner och utredningar genom sakkunniga uppfört under nionde
huvudtiteln från och med år 1919 ett ordinarie förslagsanslag å 150,000
kronor.
134.0) . Under punkt 125 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att höja ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter från 10 000
kronor med 10,000 kronor till 20,000 kronor.
Det under nionde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter är bestämt till ett belopp av 10,000 kronor.
Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet
anfört angående ökning av de särskilda huvudtitlarnas anslag
for detta ändamål och med förmälan, att riksdagen i särskild skrivelse
meddelat beslut angående anslag härtill å tilläggsstat för år 1918, får
riksdagen anmäla,
att riksdagen höjt ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter
från 10,000 kronor med 10,000 kronor till 20,000 kronor.
135.0) . Under punkt 126 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående anslag till tillfällig
127
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
löneförbättring åt vissa lärare vid statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter,
som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen
för detta ändamål å extra stat för år 1919 beräkna ett förslagsanslagav
80,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 12
april 1918 avlåten proposition nr 371 föreslagit riksdagen, bland
annat, att
A) medgiva, att för beredande under läsåret 1918 1919 av tillfällig
löneförbättring .åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor
statsbidrag må, efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall,
utgå efter följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de
närmare föreskrifter, som lör tillämpning av dessa grunder må finnas
erforderliga:
1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår:
a) med högst 700 kronor för ordinarie kurs och högst 300
kronor för en andra årskurs till varje ordinarie lärare samt
b) med högst 450 kronor för ordinarie kurs och högst 250
kronor för en andra årskurs till varje icke ordinarie lärare,
som har en tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i
veckan.
2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå
av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,
två tredjedelar av statsmedel under villkor, att den
återstående tredjedelen tillskjutes genom bidrag från orten,
elevavgifter inräknade;
B) medgiva, att för beredande under år 1919 av tillfällig löneförbättring
åt lärarinnor vid statsunderstödda lanthushållsskolor statsbidrag
må, efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall, utgå
efter följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må finnas erforderliga:
1)
Den tillfälliga löneförbättringen utgår med högst 400 kronor
för första kursen vid skolan under året och högst 175 kronor
för senare kurs under året till varje lärarinna, som under
kursen har en tjänstgöringsskyldighet av minst 30 timmar i
veckan.
2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå
av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,
två tredjedelar av statsmedel under villkor, att den
128
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
återstående tredjedelen tillskjutes genom bidrag från orten,
elevavgifter inräknade;
G) för bestridande av kostnaderna för de under A) och B) härovan
angivna tillfälliga löneförbättringar å extra stat för år 1919 anvisa ett
förslagsanslag av 65,000 kronor.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 476 anmält har riksdagen
A) medgivit, att för beredande under läsart 1918—1919 av tillfällig
löneförbättring åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor
statsbidrag må, efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall, utgå
efter följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må finnas erforderliga:
1)
Den tillfälliga löneförbättringen utgår:
a) med högst 700 kronor för ordinarie kurs och högst 300
kronor för en andra årskurs till varje ordinarie lärare samt
b) ''med högst 450 kronor för ordinarie kurs och högst 250
kronor för en andra årskurs till varje icke ordinarie lärare,
som har en tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i
veckan.
2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå
av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,
två tredjedelar av statsmedel under villkor, att den
återstående tredjedelen tillskjutes genom bidrag från orten,
elevavgifter inräknade;
B) medgivit, att för beredande under år 1919 av tillfällig löneförbättring
åt lärarinnor vid statsunderstödda lanthushållsskolor statsbidrag
må, efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall, utgå
efter följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må finnas
erforderliga:
1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med högst 400 kronor
för första kursen vid skolan under året och högst 175 kronor
för senare kurs under året till varje lärarinna, som under
kursen har en tjänstgöringsskyldighet av minst 30 timmar i
veckan.
2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå
av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,
två tredjedelar av statsmedel under villkor, att den
återstående tredjedelen tillskjutes genom bidrag från orten,
elevavgifter inräknade;
129
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
C) För bestridande av kostnaderna för de under A) och B) härovan
angivna tillfälliga löneförbättringar å extra stat lör år 1919 anvisat
ett förslagsanslag av 65,000 kronor.
136:o) Under punkt 127 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående löneförbättring åt
vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, som Kungl.
Maj:t'' kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å ordinarie
stat beräkna ett förslagsanslag, högst 18,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 3 maj
1918 avlåten proposition nr 435 framställt förslag i ämnet.
På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 415 anmält har riksdagen
till avlöningsförbättring för vissa vaktmästare m. fl- vid verk och institutioner
under nionde huvudtiteln å ordinarie stat för år 1919 anvisat
18,450 kronor.
137:o) Under punkt 128 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över
linansärenden för den 14 januari 1918 angivna grunder av extra lönetillägg
för år 1919 åt en del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet
lydande stater å extra stat för år 1919 anvisa såsom förslagsanslag
ett belopp av 1,000 kronor.
Om anslag för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1918
har riksdagen i särskild skrivelse meddelat sitt beslut därutinnan. I anledning
av Kungl. Majtts under ltragavarande punkt gjorda framställning
och i överensstämmelse med vad riksdagen beslutat beträffande andra
departement har riksdagen till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden för den 14 januari 1918 angivna grunder
av extra lönetillägg för år 1919 åt en del tjänstemän vid under jor<f"
bruksdepartementet lydande stater å extra stat för år 1919 anvisat såsom
förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.
138:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.
Maj:t icke föreslagit annan förändring, än att för jämnande av huvudtitelns
slutsumma föreslagits eu höjning å det ordinarie förslagsanslaget
till tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 32,259 kronor med
12 kronor till 32,271 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 9 käft. (hr 9 A 9 B.) 17
130
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
Riksdagen får härigenom för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att
samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som här ovan icke
blivit särskilt omförmälda, för år 1919 fastställts till samma belopp, som
uti innevarande års riksstat, dock att i förslagsanslaget till tryckningskostnader
gjorts den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma
är erforderlig.
Stockholm den 21 juni 1918.
Med undersåtlig vördnad.
På Riksdagens vägnar:
för Första kammaren
för Andra kammaren
Talman.
Talman.
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
131
Tabell över anslagen under riksstatens för år 1919 nionde
huvudtitel. Jordbruksdepartementet.
3a
3b
3 c
3d
A. Departementet.
Departementschefen .........................■•••
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli
Säger för departementet;
B. Lantbruksstyrelsen.
Lantbruksstyrelsen ............................
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag |
Kronor
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
17,000
115,500
,132,500
152,700
C. Lanthushållningen.
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar
.............................................|
Lantbruksingenjörer och deras biträden ............
Undervisningsanstalter:
Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
:
Bestämt anslag:
Lantbruksinstituten in. m.......... 420,200
Förslagsanslag :
Understöd åt lantmannaskolor.
.................. 240,000
Understöd åt lanthushållsskolor
........................ 60,000
Understöd åt elever vid
lägre lantbruksundervisningsanstalter
............ 100,000 400,000
Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag
...................................................
Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,
förslagsanslag.........
425,450
101,900
820,200
48.000
30.0001
132
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
j
! Ordinarie; Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
j anslag
anslag
1 Kronor
| Kronor
Kronor
Kronor
6
Bränsle in. in. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna
1
:
förslagsanslag, högst ..............................
7,500
7
Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutel
vid Alnarp, förslagsanslaq, högs”t...............
8,500
8
Försöksloge vid Ultuna, reservationsanslag ...
19,000
9
Utbildningskurser för kontrollassistenter, re-
j
servationsanslag.................................
14,800
10
Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl.,
i K
reservationsanslag................................
20,000
1 11
Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare
i Norrland och Dalarna, reservationsanslag
7,000
12
Jordbrukskonsulenter, reservationsanslag ......
80,000
13
Vandringsrättare, reservationsanslag ............
48,000
14
Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel,
reservationsanslag....................................
2,000
15
Utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning m. m., förslagsanslag,
högst .....................................................
1.500
16
Statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Rim-
forsa, förslagsanslag, högst........................
8,000
17
Statsbidrag för utbildning av lärarinnor i lånt-
hushållning å Brogård, förslagsanslag, högst
5,500
820,200
299,800
Hästaveln:
Hästavelns förbättrande:
18 a
Reservationsanslag ..................... 369,400
1
Förslagsanslag:
1
18 b
Friheter.................................... 1,070
370,470
19
Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslags-
anslag, högst ..........................................
4,630
20
Åtgärder för inhemska häststammar, reserva-
tionsanslag .................................
20,000
21
Stamboksföring rörande hästar, reservations-
anslag ...................................................
6,000
370,470
30,630
Boskapsskötsel m. m.:
22
Förekommande och hämmande av smittsamma
sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag
50,000
23
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur,
förslagsanslag, högst ..............................
1.000
24
Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag
37,000
25 :
Främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens
lön, förslagsanslag, högst ........................
5,000
|
26 !
Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk-
domar hos nötkreaturen, reservationsanslag
115,000
27 j
Höjande av landets svinavel, reservationsanslag
65,000
28
Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ...
35,000
29 i
Fjädert&avelns befrämjande, reservationsanslag
20,000
30 |
Biskötselns befrämjande, reservationsanslag...
6,000
50,000
284,000
31
Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid
Ultuna och Alnarp m. m., förslagsanslag, högst
26,500
Kemiska stationer m. m.:
32 :
Kemiska stationer för jordbrukets och närin-
garnas behov, förslagsanslag, högst............|
48,0001
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
133
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
Kemisk-växtbiologisk a anstalten inom Norr
bottens län, förslagsanslag, högst...............
Befrämjande av mossodlingar:
Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag,
högst ....................................................:
Försöksgård vid Alträsk, förslagsanslag, högst
Befrämjande av fröodlingen:
Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsan
-
Ordinarie
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
1
Ordinarie
'' anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
18,2001
66,200
1
70,000
10,000
80,000
slag, högst
nde
53
54
65
Befordrande av inhemsk fröodling, reservations
anslag ..................................................
Sveriges utsftdesförening, förslagsanslag, högst
Mindre jordbruket:
Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslag
.................. ........
Statskonsulent för det mindre jordbruket m. m
förslagsanslag, högst .......................;• •••••!
Främjande av ordnad bokföring vid mindre
jordbruk, förslagsanslag ...........................
Fortgående smörprovningar m. m., reservationsanslag
• .................................................
Vattenavtappningar m. in.:
Norrländska avdikningsanslaget, reserv ations-l
anslag ................................................
Allmänna avdikningsanslaget, reservationsan-\
slag.........................................................
Torvtillgångarnas tillgodogörande:
Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande,
reservationsanslag.......................••.;•••■.....
Torvingenjörer och torvassistent m. m., förslagsanslag,
'' högst .............;..........''"!
Upprätthållande av en torvskola, for slagsanslag, \
högst .......................................... .........
Undersökning av staten tillhöriga mossar, reserv
vationsanslag..........................................
Undersökningar av torvmarker i Södra Sverige,
reservationsanslag .................................
Husslöjden:
Befrämjande av husslöjden ...............•••••••.....
En andre instruktör i husslöjd m. m., förslagsanslag,
högst .................................•••,
Lindring av fraktkostnader vid transport å järnväg
av kalk m. m. för jordbrukets behov, förslagisanslag
...............................................
Landsbygdens elektrifiering, förslagsanslag, högst
Statskonsulent för landsbygdens elektrifiering
m. m., förslagsanslag, högst
Uppi y sn i lifsverksamhet angående försäljningstör
eningar
m. m. förslagsanslag, högst ............
Säger för lanthushållningen
10,000j
15,0001
116,0001
• 400,000
10,100
15,000
1,900,000
800,000
150,000
42,700
8,000
9,500
85,000
141,000
425,100
16,000
2,700,000
25,000
295,200
3,500
2,000,000
100,000
15.000
10.000
1,793,020| 6,492,930
134
Riksdagens skrivelse Nr 9 A
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
D. Fiskeriväsendet.
Fiskerinäringens understöd ..............................
Undervisningskurser i navigation för bohuslänska
fiskare, reservationsanslag...........................
Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag,''
högst ....................................................
Hydrografisk-biclogiska havsundersökningar:
Hydrografisk-biologiska undersökningar av de1
Sverige omgivande haven, reservationsanslag
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Ska-{
gerak, reservationsanslag ........................
Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsan-\
slag, högst .............................................
Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra-j
salt, reservationsanslag ..............................i
Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsan-''
slag.........................................................|
Säger för fiskeriväsendet .
E. Skogsväsendet.
Skogsundervisning m. m.:
Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
Docentstipendium vid skogshögskolan m. m.,
förslagsanslag, högst ...................
Personligt ålderstillägg åt extra läraren G.
Grönberg, förslagsanslag, högst.................
Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag
................................................
Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt,
reservationsanslag....................................
Specialundersökningar rörande de norrländska
skogarnas föryngring, reservationsanslag ...
Den lägre skogsundervisningen och skogshushållning
i allmänhet ..... ........
Tillfälligt lönetillägg åt skogsrättare, förslagsanslag,
högst ..................................
Fortsftttningsskolan vid Kloten, förslagsanslag ''
högst .......................................
Skogsvård m. in.:
Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna ochl
Sårna socken .....................................I
Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och
Norrbottens läns kustland.............
Ordinärt
anslag
Kronor
ä| Extra
anslag
i Kronor
j Ordinarie; Extra
j anslag anslag
i Kronor [ Kronor
140, m
o
»o
lO
t-H
j 22,000
34,100
i 46,000
I 14,400
94,500
10,000
610,000
140,000
738,050
..........
201,750
3,700
500
65,900
1
19,450
!
23,600
120,000
3,200
1
15,700
321,75oj
132,050
200,000
130,000
1
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
135
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
■
Kronor
Kronor |
Kronor |
Kronor
12
Ökade utgifter för tillsyn & enskildas skogar i
Västerbottens och Norrbottens läns kustland,
-
förslaqsanslag .......................................
80,000
13
Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens län samt Särna socken, re-
servationsanslag ...................................
98,000
14
Skogsodlingens befrämjande, reservationsan- slag.......................................................
90,000
15
Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, reserva-
tionsanslag ...........................................
67,o00
330,000
335,500
16
Reglering av flottleder, reservationsanslag .....
300,000
17
Släckning av skogseld, förslagsanslag ..........
50,000
701,750
767,550
F. LantmäteriYäseiidet.
Lantmäteristaten:
1
Lantmäteristaten..........................................
536,400
2
Lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt, reser-
vationsanslag .........................................
b,000
3
Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen, för-
slagsanslag, högst...................................
18,300
4
Arvoden åt vissa lantmäteriauskultanter, för-
slagsanslag, högst...................................
10o,000
5
Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag
39,800
6
Kostnader för vissa av lantmätare företagna
tjänsteresor, förslagsanslag.....................
20,000
7
Reparation och renovation av kartor i lånt-
mäterikontoren i länen, reservationsanslag
15,000
8
Nya registratur och arkivens ordnande i lånt-
mäterikontoren i länen, reservationsanslag
8,000
9
Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i länen, reservationsanslag ......................
3,500
10
Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad
av kopior utav vissa kartor m. in., reserva-
tionsanslag ..........................................
10,000
11
Skriyhjälp å lantmäterikontoren i länen, reser- vationsanslag..........................................
40,000
•
12
Kopior av kartor in. m. angående statens järn-
vägars jordområden, reservationsanslag......
8,500
536,400
274,100
13
Skiften och avvittringar, förslagsanslag...........
100,000
14
Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark
30,000
15
förslagsanslag............................................
Iltflvttmineshiälp efter skiften, förslagsanslag
50,000
Säger för lantmäteriväsendetj..........................
686,400| 304,100
136
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1 a
lb
1 c
2
3
6. Rikets allmänna kartverk.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
Rikets allmänna kartverk:
Bestämt anslag ..........................................
Förslagsanslag ..........................................
Reservationsanslag ....................................
Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservationsanslag
.............................................
Namngranskning för rikets allmänna kartverks
behov, förslagsanslag, högst ........................
Säger för rikets allmänna kartverk
206,4451
29,455j
201,800
437,700
16,00
437,7001
19,00
H. Geologiska samt meteorologiska
och hydrografiska undersökningar.
1
2
3
4
5 a
5b
5 c
Sveriges geologiska undersökning:
Sveriges geologiska undersökning..................
Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten
m. in., reservationsanslag ........................
Expenser för Sveriges geologiska undersökning,
reservationsanslag .................................
Praktisk geologisk undersökning i Jämtlands
och Västerbottens län, reservationsanslag...
Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:
Bestämt anslag:
Avlöningar ................................. 94,700
Reservationsanslag:
Arvoden åt observatörer...... 35,000
Expenser........................... 8,000 43,000
101,530
72,700
17,000
6,500
137,700
101,530
96,20(
6
7
8
9
10
11
Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro
fiska
anstalt, reservationsanslag ...............
Meteorologiska telegram från Färöarna och Island,
reservationsanslag..........................
Undersökningar av de högre luftlagren, förslagsanslag,
högst..................................
Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, reservationsanslag
.................................
Meteorologiska iakttagelser i Abisko, reservationsanslag
..........................................
Hydrogeologiska specialundersökningar, förslagsanslag
högst ....................................
Säger för geologiska samt meteorologiska och
hydrografiska undersökningar ...................
63,200
2,500
720
7.000
3,150
3.000
137,700
79,570
239,230
175,770
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
137
Ordinarie
Extra
Ordinarie
1
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
Kronor
Kronor
Kronor
1. Veterinärväsendet.
Veterinärundervisningsanstalter:
1
Veterinärundervisningen ..............................
191,550
■
2
Diverse behov vid veterinärhögskolan, reserva-
tionsanslag .............................................
71,000
3
Personlig löneiyllnad till två vaktmästare vid
veterinärhögskolan, förslagsanslag, högst
600
191,550
71,600
Statens v eter i n ä rb a k te r i o 1 o g i ska anstalt:
Statens veterinärbakteriologiska anstalt:
Bestämt anslag:
4 a
Avlöningar m. m. ....................... 26,700
Reservationsanslag •
4 b
Beredning av tuberkulin och sera m.m. 16,000
42,700
Diverse behov vid statens veterinärbakteriolo-
giska anstalt, reservationsanslag..............
28,900
42,700
28,900
Veterinärstaten:
Bestämt anslag:
6 a
Länsveterinärer och veterinärstipendiater......
Förslagsanslag;
86,500
146,000
(i b
Distriktsveterinärers avlönande ..................
232,500
Säger för veterinärväsendet
466,750
100,500
J. Vägunderhållet och skjutsväsendet.
I
Vägunderhållet:
1
Bidrag till vägunderhållet på landet, förslags-
2,700,000
O
—i
Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,
förslagsanslag..........................................
25,000
o
O
Understöd åt synnerligt betungade väghållnings-
distrikt, reservationsanslag ...................
150,000
4
Svenska vägföreningen, förslagsanslag, högst
7,000
2,700.000
182,000
Färjor och färjkarlar:
354
1
5 a
Bestämt anslag..........................................
Förslagsanslag:
25
5 b
Friheter..................................................
379
6
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag .
400,000
Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet
3,100,379
182,000
Bihang till riksdagens ''protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A—9 B.) 18
138
Riksdagens skrivelse Nr 9 A.
1
j Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
j anslag
anslag
anslag
anslag
| Kronor
Kronor
Kronor
1 Kronor
K. Diverse.
1
Åiderstillägg, förslagsanslag.........................
140,000
2
Odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter
m. A, förslagsanslag...................................
25,000
3
Belöningar lör rovdjurs dödande, förslagsanslag
38^000
4
Ersättning till hushållningssällskapen för till stats-
verket indragna brännvinsförsäljningsmedel......
2,100,000
5
Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, re-
servationsanslag ....................................
21,000
Insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom
i
lokalundersökningar, reservationsanslag.........
30,000
7
Befrämjande av avsättningen i främmande länder
av alster av svenska lantbruket in. in., förslags-
anslag, högst .............................................
29,000
8
Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reserva-
1
länsanslag ..............................................
4,000
9
Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, för-
slagsanslag..............................................
35,000
i 10
Inventering av odlingsjord å kronomärke!- i Norr-
land och Dalarna, reservationsanslag............
90,000
11
Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag
225,000!
12
Berberisbuskens utrotande, förslagsanslag, högst
15,000
13
Åtgärder i prisreglerande syfte, förslagsanslag
10,000,000
14
Beredande av lindring i de mindre bemedlades
levnadsvillkor, förslagsanslag ....................
8,000,000
15
Bidrag till odlingsföretag m. m., reservationsanslag
7,350,000
16
Odlingsorganisation, förslagsanslag..................
800,000
17
Kostnader för dagtraktamenten och resekostnads-
ersättningar till vissa förrättningsmän vid drä-
neringsförrättningar m. m„ förslagsanslag......
260,000
18
Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag
650,000
19
Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-
anslag ......................................................
150,000
20
Kostnader för kommittéer och utredningar genom
sakkunniga, förslagsanslag...........................
150,000
21
Extra utgifter, reservationsanslag ..................
20,000
22
Tillfällig löneförbättring åt lärare vid statsunder-
stödda lantmannaskolor och lanthushållsskolor,
förslagsanslag.............................................
65,000
23
Avlöningsförbättring för vissa vaktmästare m. fl.
18,450
24
Extra lönetillägg, förslagsanslag .....................
1,000
25
Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............
| 32,321
Säger för diverse!
..............| 3,323.771
26,925,000
Summa!
..............111,174,200
35,704,900
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.