Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1918-06-21 · 138 sidor, varav 104 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 104 av 138 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1918:9a, Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1

Nr 9 A.

Godkänd av första kammaren den 21 juni 1918.

Godkänd av andra kammaren den 21 juni 1918.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtanden och memorial nr 9, 26, 27, 33, 42, 57, 66,

69, 70, 71, 80, 81, 89, 91, 103, 107, 108, 109, 111, 117, 118, 120, 124 och

127 samt första särskilda utskottets utlåtande nr 23.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens nionde

huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Xjantbruksstyrelseii.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna

proposition angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.

Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att i

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A 9 B.) 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

afbidan på den proposition angående omorganisation av lantbruksstyrelsen,

som Rungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen i

oidmarie anslaget till nämnda styrelse beräkna en förhöjning'' från 70 000

kronor med 71,400 kronor till 151,300 kronor. '' 8 ’

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 12 april 1918 avlåten

proposition, nr 317, föreslagit riksdagen bland annat att

.... , dels godkänna_ det av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslaget till ordinarie stat och övergångsstat för lantbruksstyrelsen, att

til ampas från och med år 1919, ävensom de villkor och bestämmelser!

vilka av honom föreslagits för åtnjutande av de i förstnämnda stat för

oidmarie befattningshavare upptagna avlöningar;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder

ordinarie befattning i lantbruksstyrelsen, skall vara pliktig afl underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i lantbruksstyrelsen

vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de

vilja overga till den nya avlömngsstaten samt underkasta sig de för

avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke

r£ufen "unnj daTtl forblndas, skola varda bibehållna vid dem enligt

dittills gällande stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den

man ej annat foranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänst
kommlwem

nUt ^ penS10n’ Vld den rätt tdl pension, som dittills till
dels

ock höja det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie an
J

ant,->r 11 ksstyreisen från 79,900 kronor med 71,800 kronor till

lo00 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 371, anmält har riks
(lagen
dels

godkant i skrivelsen intagit förslag till ordinarie stat och

oveigangsstat for lantbruksstyrelsen, att tillämpas från och med år 1919

ävensom i samma skrivelse intagna villkor och bestämmelser för åtnjuavlöningam6

1 °rStnamnda stat iör ordinarie befattningshavare upptagna

dels förklarat,

om irring W eller fter ingånSen av är 1919 tillträder

oramane befattning i lantbruksstyrelsen, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanbeioida villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar i lantbruksstyrelsen,

vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de vilja

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. ''*

övergå till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens

åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt

dittills gällande stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den

mån oj annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående ern å

tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit dem;

dels ock höjt det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget

till lantbruksstyrelsen från 79,900 kronor med 72,800 kronor till

152,700 kronor.

lianthushålluingen.

2:o) Under punkt 2 har Eders Kungl. Maj:t.föreslagit riksdagen att

å ordinarie stat under anslagstiteln »befräm jande i allmänhet av joi dbruk

och lantmannanäringar» uppföra för anordnande vid statsunderstödda

lantbruks- och lantmannaskolor av fast försöksverksamhet enligt föreskrift

och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på joidbruksområdet

ett anslag av 8,000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

»Det sålunda framlagda förslaget till ordnande av fasta försöksstationer

finner jag vara särdeles välbetänkt och innebära beaktansvärda

fördelar gent emot tidigare förslag i samma ämne. Dels bliva härigenom

kostnaderna för statsverket jämförelsevis obetydliga. Dels -och denna

fördel bör skattas synnerligen högt — bliva försöken^ förlagda till platser,

där unga män, som söka utbilda sig till framstående och driftiga

praktiska jordbrukare, kunna, kurs efter kurs, taga kännedom och lärdom

av försöken för att sedan omsätta dessas resultat i praktiken.

Härigenom böra verkningarna av försöksverksamheten få en vidsträckt

Lantbruksstyrelsens hemställan avser anordnande av föi söksstationer

vid lantbruksskolorna, vilkas antal nu är tio, och gäller ett anslag

å 5,000 kronor, beräknat efter 500 kronor för varje skola, dill detta

lantbruksstyrelsens förslag vill jag emellertid gorå det tillägg att, pa

sätt centralanstaltens styrelse även framhållit, jämväl lantmannaskoioi,

som äro förenade med skolegendom och alltså kunna upplåta försöksfält,

böra kunna ifrågakomma för försöksstationerna. Detta synes mig

desto lämpligare, som dessa skolor ofta besökas av ganska stora skärm

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

elever. Isynnerhet ifall ett förslag om anordnande vid lantmannaskolor

:LT7nrie^TeX^ TiIket ja« smare "erkommer och som föruteatter

skol jordbruk, bifalles, bör en sådan anordning medföra stora fördelar

enär en sådan kurs skulle fortgå under större* eller mindre del tv

varttfden och forsöken alltså kunde därunder följas av eleverna

att driva visserligen icke stadgad sådan skyldighet

att driva försöksverksamhet, som åligger lantbruksskolorna och det S

Ibland kömméf attaV .**“*““? för » mark och arbetskraft

ning evnTXk ei S'' ,•N?*0t. 8ärskilt »“bidrag till sådan ersättmng

synes dock ej erforderligt, enär, såsom lantbruksstyrelsen framhållit

beträffande forsöksgårdar i orter, där lantbruksskola icke finnes uWfte™

harfor hora med hänsyn till fördelarna av försöksstationen b^s ridas ^

ST till eljest från orten. Däremot bör

500 kronor Ifall ose~..f?en aven. 1 detta fall utgå av statsmedel med

vilja anordna dvlikTV ’ "ifn J01'',an beräknar, att sex lantmannaskolor

_;,a an0ordna dyhka försök, skulle härtill behövas 3,000 kronor Tno
8,

000 kronor.Und ^ föreslaSna anslagets belopp böra höjas till

för ,ne,Lri!1 ?ireffna anordningen bör naturligtvis icke utgöra hinder

dp fatt . centralanstalten for jordbruksförsök i annan ordning- anordnar

d6n ““ "da -h vartill dess medel

dylik ^försöksverks1^TT {iamsta,hnmg att uppställa anordnandet av

assrÄ^T; & tÄ Xfrt

Skill Ämtfrah d8 P

avsevärda ^ tÄS

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Sr 9 A.

skolorna, på samma gång kostnaden för statsverket skulle bliva jämförelsevis

ringa. Riksdagen ansluter sig förty till detsamma. Det begärda

anslagsbeloppet, som beräknats med hänsyn till att till försökens

ledare vid sådana skolor, där ifrågavarande verksamhet komme att bedrivas,

skulle utgå ersättning med 500 kronor, ger icke anledning till

någon erinran.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

å ordinarie stat under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av

jordbruk och lantmannanäringar» uppfört för anordnande vid statsunderstödda

lantbruks- och lantmannaskolor av fast försöksverksamhet enligt

föreskrift och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet ett anslag av 8,000 kronor.

Härigenom föranledes motsvarande ökning i anslagstitelns slutsumma

från 417,450 kronor till 425,450 kronor.

3:o) Under punkt 3 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja den i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

upptagna anslagspost »till institutets övriga utgifter» från 39,200 kronor

med 3,000 kronor till 42,200 kronor, till följd varav statens slutsumma

kommer att höjas med samma belopp från 119,850 kronor till 122,850

kronor, samt att vid bifall härtill höja ordinarie anslaget till nämnda

institut från 112,800 kronor med 3,000 kronor till 115,800 kronor.

För vart och ett av åren 1908 — 1918 har riksdagen å extra stat

anvisat till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp ett anslag av 3,000 kronor, vilket i innevarande års riksstat

upptages såsom reservationsanslag.

Detta anslag var år 1917 redan beviljat av riksdagens bägge

kamrar, då Kungl. Maj:t den 16 april 1917 på grundval av förslag av

löneregleringskommittén i proposition nr 304 föreslog riksdagen bland

annat att antaga viss ny ordinarie stat för nämnda institut. Denna

proposition bifölls, såvitt angår institutet vid Alnarp, utan ändring av

riksdagen.

I den sålunda antagna staten upptages anslagsposten »till institutets

övriga utgifter» med ett från 37,150 kronor till 39,200 kronor

förhöjt belopp. Utredningen härom utvisar, att höjningen betingats av

ökade utgifter för byggnaders underhåll, löner åt tjänare, biblioteket

och studieresor men icke av kostnader för undervisningsmateriel.

Framställningen i fråga avser icke anvisande av något nytt anslag

utan allenast uppförande i institutets ordinarie stat av det för närvarande

å extra stat beviljade anslaget å 3,000 kronor till undervisnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

o Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

materiel. . Att icke ifrågavarande anslag, varav behov under en lång

följd av år visat sig konstant, redan förlidet år upptogs i den för inst?- tntet då fastställda staten, torde hava berott därpå, att riksdagen på

sätt ovan nämnts redan vid avlåtande av Kung!. Maj:ts proposition om

antagande av nämnda stat fattat sitt beslut rörande ''det extra anslao-et.

Då såsom departementschefen framhållit behovet av ifrågavarande

anslagsmedel torde komma att jämväl för framtiden kvarstå, synes riksdagen

riktigt, att beloppet i fråga uppföres i institutets ordinarie stat

pa det sätt departementschefen ifrågasatt.

Riksdagen får i överensstämmelse härmed anmäla, att riksdagen

höjt den i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp upptagna

anslagspost »till institutets Övriga utgifter» från 39,200 kronor med

3,000 kronor till 42,200 kronor, till följd varav statens slutsumma höjts

med samma belopp från 119,850 kronor till 122,850 kronor samt att

riksdagen på grund härav höjt ordinarie anslaget till nämnda institut

tran 112,800 kronor med 3,000 kronor till 115,800 kronor.

4:o) Under punkt 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

uppföra till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett ordinarie

anslag av 4,500 kronor.

. bifall till Kungl. Majrts förslag i ämnet anvisade riksdagen

pa extra stat för år 1914 till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett anslag

av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor skulle användas till täckande av

förskottsvis bestridda utgifter för samma skola under år 1913.

„ vartdera av åren 1915 och 1916 anvisade riksdagen, likaledes

a extra stat, till skolan ett anslag av 3,500 kronor.

För såväl år 1917 som år 1918 har på Kungl. Maj:ts förslag anvisats

ett till 4,500 kronor förhöjt anslag.

Ifrågavarande framställning avser endast uppförande å ordinarie

stat av ett belopp lika med det nu å extra stat för ifrågavarande ändamål

anvisade eller 4,500 kronor. Därjämte bär ett belopp av 1,400

kronor ansetts behövligt för reparation av taket å hovbeslagsskolans

ena flygel. Då erfarenheten enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört under många år ådagalagt, att hovbeslagsskolan vid

Alnarp fyller ett verkligt behov och då förstnämnda belopp torde motsvara

det normala anslagsbehovet, anser sig riksdagen böra biträda

förslaget om dess uppförande å ordinarie stat.

Beträffande sistberörda belopp, mot vilket riksdagen icke har något

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse AV 9 A.

att erinra, har riksdagen, enligt vad riksdagen i särskild skrivelse,

nr 9 B, meddelat, uppfört detsamma å 1918 års tilläggsstat.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar» uppfört till hovbeslagsskolan

vid Alnarp ett ordinarie anslag av 4,500 kronor.

5:o) Under punkt 5 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att av 1919 års ordinarie anslag till understöd åt nio lantbruksskolor i

södra och mellersta Sverige samt fyra lantbruksskolor i Dalarna och

Norrland må för läroåret den 1 november 1918—den 31 oktober 1919

av Kungl. Magt anvisas ökat statsbidrag med 2,200 kronor till sådan

skola i förstnämnda landsdelar och med 1,800 kronor till sådan skola i

Dalarna och Norrland, under villkor att fasta försök enligt föreskrift

och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

utföras å skolegendomen mot en särskild ersättning av 500

kronor av statsmedel till försökens ledare.

Vid 1911 års riksdag godkändes vissa av Kungl. Magt föreslagna

grunder för förändrad organisation av rikets med statsmedel understödda

lantbruksskolor. 1 enlighet härmed utfärdade Kungl. Magt den 19

oktober 1911 särskilda reglementen för dylika lantbruksskolor dels i

södra och mellersta Sverige och dels i Norrland och Dalarna. Alla skolor

skola förläggas till egendomar, med vilkas ägare eller innehavare låntbruksstyrelsen

därom upprättar kontrakt. Vid de förra skolorna meddelas

undervisning dels i en tvåårig kurs med plats för 20 elever och

dels i en ettårig kurs med plats för 8 elever. Av dessa 28 elevplatser

skola minst 20 vara friplatser. Vid de senare skolorna hållas dels en

teoretisk-praktisk helårskurs oeh dels en teoretisk vinterkurs med plats

för 10 elever i vardera kursen. Samtliga elever i helårskursen skola

vara frielever, och i vinterkursen skola antingen minst 4 åtnjuta fullständig

befrielse från undervisningsavgift eller minst 8 erlägga halv

sådan avgift. Frielever erhålla avgiftsfri undervisning, kost, bostad,

vedbrand, lyse och läkarvård. Alla kurser börja den 1 november.

Samtliga kostnader för skolan bestridas av skolegendomens ägare

eller innehavare mot åtnjutande av visst årligt statsbidrag, utgående

enligt riksdagens beslut med 7,500 kronor till varje skola i södra och

mellersta Sverige och med 6,000 kronor till varje skola i Dalarna och

Norrland.

Anslag beviljades år 1912 av riksdagen till nio skolor av förstnämnda

slag med 67,500 kronor och fyra skolor av det senare slaget

med 24,000 kronor, vilka anslag ingå i den under nionde huvudtiteln

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

upptagna ordinarie anslagstiteln: undervisningsanstalter för jordbruk och

] antmann anäringar.

I nämnda anslags titel ingå flera andra anslag, varjämte ett belopp

av 13,600 kronor står till Kungl. Maj:ts disposition för förekommande

behov.

Kontrakt har emellertid icke kunnat upprättas om hela det avsedda

antalet lantbruksskolor utan för närvarande endast om sju skolor i södra

och mellersta Sverige samt tre skolor i Dalarna och Nwrland. Beräknade

statsbidrag till två skolor av det förra och en av det senare slao-et

med tillhopa 21,000 kronor utgå alltså icke för närvarande för det avsedda

ändamålet.

_I proposition till 1917 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

medgiva, att av 1918 ars ordinarie anslag till understöd åt nio lantbruksskolor

i södra och mellersta Sverige samt fyra lantbruksskolor i

Dalarna och Norrland, i den mån detta anslag härtill lämnade tillgångoch

eljest av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel under anslagstiteln

undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar, finge

for laroaret den 1 november 1917 —den 31 oktober 1918 av Kunfo. Mai-t

anvisas ökat statsbidrag med 1,500 kronor till sådan skola i förstnämnda

landsdelar och med 1,200 kronor till sådan skola i Dalarna eller Norrland.

Detta förslag bifölls av riksdagen med det tillägg, att på grund

av motioner riksdagen medgav, att ökat statsbidrag med de angivna

beloppen finge utgå även för läroåret 1916—1917, särskilt enär ”riksdagen

holle före, att de vid skolorna anställda lärarna borde, i den mån

®.a ®J.r. an skett, jämväl för detta läroår komma i åtnjutande av löneförhöjning

i form av krigstidshjälp till skäligt belopp. ''

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom

riksdagen vackt motion, vari hemställts, att riksdagen måtte medo-iva

att av 1919 års ordinarie anslag till understöd åt nio lantbruksskolor i

södra och mellersta Sverige samt fyra lantbruksskolor i Dalarna och

in o mana, i den mån detta anslag härtill lämnade tillgång och eljest

av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel under anslagstiteln undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar, finge för läroåret

den 1 november 1918-den 31 oktober 1919 av Kungl. Maj:t anvisas

okat statsbidrag med 2,200 kronor till sådan skola i förstnämnda landsdelar

och med 1,800 kronor till sådan skola i Dalarna och Norrland

under i statsverkspropositionen upptagna villkor, att fasta försök enligt

föreskrift och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på

jordbruksområdet utföras å skolegendomen mot en särskild ersättning

av 500 kronor av statsmedel till försökens ledare.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Departementschefen har efter i statsrådsprotokollet verkställda beräkningar

funnit att anslagen till ifrågavarande skolor böra med hänsyn

till de med deras verksamhet förenade stegrade omkostnader ökas beträffande

en var av lantbruksskolorna i mellersta och södra Sverige

med 2,200 kronor och vad angår lantbruksskolorna i Dalarna och Norrland

med 1,800 kronor.

För sju skolor av den förra och tre av den senare typen blir

sammanlagda ökningsbeloppet 20,800 kronor. Departementschefen har

framhållit att den förefintliga odisponerade delen av det ordinarie anslaget

ger tillgång härtill, under förutsättning att någon ny skola icke

tillkommer. Och liar han också ansett det därmed böra anstå och alltså

under nästa läroår endast det nuvarande antalet skolor upprätthållas.

Motionären, som icke ifrågasatt någon ändring i de av Kungl.

Maj:t föreslagna ökade anslagsbeloppen, har gent emot departementschefens

sistberörda yttrande framhållit, att, då det ingalunda vore uteslutet

att en eller möjligen flera av de felande lantbruksskolorna kunde

komma att under läsåret 1918—1919 upprättas, möjlighet borde förefinnas

jämväl för sådan nytillkommen skola att erhålla statsunderstöd,

vilket emellertid icke läte sig göra, därest riksdagen bifölle Kungl.

Maj:ts förslag med ovan angivna formulering. Motionären har därför

föreslagit, att riksdagens beslut måtte så formuleras, att bidrag till

ifrågavarande ändamål måtte, därest det ordinarie anslaget till understöd

åt lantbruksskolorna icke därtill lämnade tillgång, få utgå av till

Kungl. Maj:ts förfogande ställda medel under anslagstiteln undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar.

Mot de förhöjda anslagsbeloppen, av vilka behov torde föreligga,

har riksdagen icke funnit skäl till erinran.

Vad angår den i ämnet väckta motionen finnes enligt riksdagens

förmenande fog för den däri hävdade uppfattning. Då härtill kommer,

att såsom motionären jämväl erinrat riksdagen förlidet år fattat sitt

beslut om höjt bidrag till ifrågavarande skolor för läsåren 1916—1917

och 1917—1918 i överensstämmelse med motionärens hemställan, biträder

riksdagen detta förslag.

Såsom villkor för erhållande av de förhöjda statsbidragen har

Kungl. Maj:t föreslagit bedrivande vid vederbörande skola av sådan fast

försöksverksamhet, vartill riksdagen under punkt 2 här ovan beviljat

särskilt anslag.

Riksdagen, som visserligen icke har något att erinra mot uppställande

av det sålunda föreslagna villkoret, har emellertid icke kunnat

undgå att finna, att, därest försök med den omfattning, som i statsrådsBihang

till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 9 käft. (Nr 9 A—9 B.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

protokollet antytts, komme att utläggas vid skolegendomen, detta skulle

kunna för innehavaren därav bliva i flera avseenden alltför betungande.

I anledning härav anser sig riksdagen böra framhålla angelägenheten

därav, att vid försöksverksamhetens ordnande enligt föreskrift och ledning

av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet förhållandet

mellan nämnda anstalt och skolans innehavare regleras på ett tillfredsställande

sätt.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Majrts förevarande framställning

och den i ämnet väckta motionen medgivit att av 1919 års ordinarie

anslag till understöd åt nio lantbruksskolor i södra och mellersta Sverige

samt fyra lantbruksskolor i Dalarna och Norrland i den mån detta anslag

härtill lämnar tillgång, och eljest av till Kungl. Maj:ts förfogande ställda

medel under anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

för läroåret den 1 november 1918—den 31 oktober 1919

må av Kungl. Maj:t anvisas ökat statsbidrag med 2,200 kronor till

sådan skola i förstnämnda landsdelar och med 1,800 kronor till sådan

skola i Dalarna och Norrland, under villkor att fasta försök enligt föreskrift

och under ledning av centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

utföras å skolegendomen mot en särskild ersättning av

500 kronor av statsmedel till försökens ledare.

6:o) Under punkt 6 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående lönereglering för statskonsulenter

in. in., som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål i ordinarie anslaget till statskonsulenter beräkna en

förhöjning från 12,000 kronor med 17,000 kronor till 29,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 12

april 1918 avlåten proposition nr 317 föreslagit riksdagen bland annat

att

dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till

stat för statskonsulenter, att tillämpas från och med år 1919, ävensom

de villkor och bestämmelser, som av honom föreslagits för åtnjutande

av de i samma stat upptagna avlöningar;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder

ordinarie befattning såsom statskonsulent, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att . de förutvarande innehavare av ordinarie statskonsulentbefattningar,

vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de vilja övergå

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens

åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen

kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den

mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit dem;

dels medgiva, att, därest statskonsulenten å extra stat i fröodling

Anders Elofson utnämnes till ordinarie statskonsulent å den nya staten

från och med ingången av år 1919, han må äga att för åtnjutande av

första ålderstillägget såsom sådan räkna sig till godo den tid, han dessförinnan

innehaft sin nuvarande befattning;

dels ock, med uteslutande av de under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lautmannanäringar» upptagna särskilda anslag

till statskonsulenter i boskapsskötsel, i mejerihushållning och i svinskötsel,

tillhopa 12,000 kronor, och med förklarande. att anslag för anställande

av undervisare i fårskötsel och ullkultur icke skall från och

med år 1919 vidare utgå, under nämnda anslagstitel uppföra ett nytt

anslag till statskonsulenter till belopp av 29,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 371 anmält har riksdagen

dels godkänt i skrivelsen intaget förslag till stat för statskonsulenter,

att tillämpas från och med år 1919, ävensom däri intagna villkor och

bestämmelser för åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningar,

dels förklarat,

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder

ordinarie befattning såsom statskonsulent, skall vara pliktig att underkasta

sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av ordinarie statskonsulentbefattningar,

vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de vilja övergå

till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens

åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen

kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt dittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den

mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit dem;

dels medgivit, att, därest statskonsulenten å extra stat i fröodling

Anders Elofson utnämnes till ordinarie statskonsulent å den nya staten

från och med ingången av år 1919, han må äga att för åtnjutande av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

forsta ålderstillågget såsom sådan räkna sig till godo den tid, lian dessförinnan

innehaft sin nuvarande befattning;

dels och, med uteslutande av de under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna särskilda

anslag till statskonsulenter i boskapsskötsel, i mejerihushållning och i

svmskotsel, tillhopa 12,000 kronor, och med förklarande att anslag för

anställande av undervisare i fårskötsel och ullkultur icke skall från och

med ar 1919 vidare utgå, under nämnda anslagstitel uppfört ett nytt

anslag till statskonsulenter till belopp av 29,000 kronor.

Med hänsyn till riksdagens nu sist om förmälda beslut och riksdagens

beslut under punkterna 3 och 4 här ovan har det uti ansW

titeln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» ingående

bestamda anslaget till lantbruksinstituten m. m. nu 395,700 kronor

okats med tillhopa 24,500 kronor eller till 420,200 kronor.

7:o) Med anledning av Eders Kungl. Majrts under punkt 7 gjorda

ramstallnmg far riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit, att vad vid

utgången av år 1918 må kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar» förut upptagna

anslag till reseunderstöd för lantbrukets studerande må under år

1919 anvandas för de ändamål, för vilka anslaget är avsett.

. i 8.o) Under punkt 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

e s godkänna i statsrådsprotokollet intagna, av departementschefen tillstyrkta

tillägg till gällande grunder för statsunderstöd för lantmannaskolor,

att til tamp as från och med läsåret 1918—1919; dels ock höja

det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lant
uP/ta^na

förslagsanslaget till lantmannaskolor från

-00,000 kronor med 40,000 kronor till 240,000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två

inom riksdagen vackta, likalydande motioner, vari hemställts, att riksdagen

för beredande av ökat understöd åt lantmannaskolorna under

iasaret 1918—1919 matte anvisa på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag

av 48,000 kronor.

..... Utl Kung1- Maj ds förevarande framställning föreslås förutom eu

ilning av det ordinarie anslaget till ifrågavarande skolor från 200 000

kronor med 40,000 kronor till 240,000 kronor visst tillägg till gällande

grunder för statsunderstöd till lantmannaskolor. Detta tillägg avser att

mojhggora inrättande jämsides med de enligt nuvarande grunder anordnade

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrifvelse Nr 9 A.

kurser av särskilda niomånaders kurser eller eventuellt för ort, där sådant

skulle befinnas lämpligare, av fyramånaders lortsättningskurser till den

ordinarie femmånaderskursen, detta i syfte att tillfredsställa en på många

håll länge närd önskan, att personer, särskilt innehavare av medelstora

lantbruk, måtte kunna vid lantmannaskola beredas tillfälle att förvärva

dels mera grundliga insikter i lantbrukets huvudämnen, dels ock kunskaper

i vissa för den nutida lanthushållningen viktiga ämnen såsom

maskin- och redskapslära samt lantbruksekonomi, vilka ämnen på grund

av bristande tid icke kunnat inrymmas i den nuvarande vinterkursen.

Tillägget ifråga bär i statsrådsprotokollet sammanfattats sålunda:

Därest vid lantmannaskola hålles fristående, sammanhängande kurs

om minst trettiosex veckor, må, under förutsättning att under de tre

närmast föregående läsåren elevantalet vid skolans ordinarie kurs uppgått

i medeltal till minst 30, samt att i kursen deltaga minst 15, högst

30 elever, statsunderstöd till dylik kurs utgå med ej mindre grundanslag

å 3,000 kronor än även tilläggsanslag å högst 2,000 kronor,

med rätt för Kungl. Maj:t att på grund av särskilda omständigheter

bevilja statsunderstöd, oaktat villkoren i fråga om elevantal icke

äro uppfyllda,

samt under villkor i övrigt:

att inom orten tillskjutes ett belopp, som med inräknande av

elevavgifterna uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet till

skolan överstiger grundanslaget;

att lantbruksstyrelsen efter hörande av vederbörande inspektör

över den lägre lantbruksundervisningen vitsordar skolans lämplighet för

hållande av dylik kurs;

att för varje 1,000 kronor av statsunderstödet minst två frielever

eller dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta

undervisning vid kursen, i den mån de obemedlade eller mindre bemedlade

inträdesberättigade sökande, vilka anmäla sig till erhållande av

sådan förmån, samt de obemedlade eller mindre bemedlade elever vid

kursen, vilka erhållit understöd av statsmedel till genomgående av kurs

vid lantmannaskola, uppgå till motsvarande antal;

att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t i varje

särskilt fall finner skäl föreskriva, samt

att skolan årligen avgiver berättelse om sin verksamhet.

Därest vid lantmannaskola hålles fortsättningskurs om minst sexton

veckor för elever, som genomgått ordinarie kurs vid dylik skola, må,

under ovan angivna förutsättningar beträffande elevantal, statsunderstöd

till dylik kurs utgå med 3,000 kronor, oberoende av bidrag från orten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

samt i övrigt under samma villkor och med enahanda rätt för Kungl.

Maj:t, som ovan nämnts.

1 Riksdagen, som i likhet med departementschefen håller före, att en

undervisningsform sådan som den nu föreslagna bör kunna hava en

betydelsefull uppgift att fylla, har i huvudsak icke något att erinra

mot det föreslagna tillägget till gällande grunder för statsunderstöd till

lantmannaskolor. Endast i ett avseende vill riksdagen ifrågasätta en

komplettering därav. Med hänsyn nämligen till angelägenheten att vid

de föreslagna nya kurserna jämväl personer från annat län än det, där

lantmannaskolan är anordnad, beredes tillfälle att draga nytta av dessa

kurser, auser riksdagen, att bland nämnda tilläggsbestämmelser även bör

införas stadgande, därom, att för varje 1,000 kronor av statsunderstödet

minst två elever ifrån annat län än det, där skolan är förlagd, må äga

åtnjuta undervisning vid kursen, i den mån inträdesberättigade sökande

från andra län uppgå till motsvarande antal.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna höjningen av det ordinarie förslagsanslaget

till lantmannaskolor föranleder ingen invändning från riksdagens

sida.

Vad därefter angår de i ämnet väckta motionerna, så avse de be\

iljande för år 1919 av ett extra anslag för beredande på grund av

dyrtiden av ökat understöd åt ifrågavarande skolor.

U nder erinran att innevarande års riksdag på framställning av

Maj:t för beredande av sådant understöd till de statsunderstödda

folkhögskolorna å extra stat för år 1919 beviljat ett anslag, motsvarande

20 procent av det av Kungl. Maj:t begärda ordinarie anslaget, och då

riksdagen är av den uppfattningen, att ett motsvarande förhöjt understöd

böi beiedas lantmannaskolorna, biträder riksdagen det av motionärerna

framställda förslaget i sådant avseende.

l naer åberopande av det anförda får riksdagen anmäla att riksdagen
1)

i anledning av Kungl. Maj:ts förevarande framställning

dels godkänt av departementschefen tillstyrkta tillägg till gällande

grunder föi statsunderstöd för lantmannaskolor med däri ovan angiven

förändring att tillämpas från och med läsåret 1918—1919;

■ ji ^s oc^ köjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jernbruk och lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till lantmannaskolor

från 200,000 kronor med 40,000 kronor till 240,000 kronor;

2) med bifall till de i ämnet väckta motioner för beredande av

ökat understöd åt lantmannaskolorna under läsåret 1918—1919 anvisat

på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av 48,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

har i betraktande av riksdagens beslut under punkterna 3,

4, 6 och 8 ökats från 755,700 kronor med 64,500 kronor til! 820,200

kronor.

9:o) 1 två inom riksdagen väckta, likalydande motioner har hemställts

att riksdagen, för beredande av höjda stipendier åt obemedlade

och mindre bemedlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter

under läsåret 1918—1919 måtte anvisa på extra stat för år 1919 ett

förslagsanslag av 60,000 kronor.

Såsom stöd för framställningen i fråga hava motionärerna åberopat

av samma motionärer inom riksdagen väckta motioner om höjning avstipendierna

till folkhögskolas elever, i vilka föreslagits, att dessa matte

beräknas efter ett belopp av 40 kronor i månaden till obemedlad elev

och 25 kronor i månaden till mindre bemedlad elev.

Enligt vad riksdagen i skrivelse nr 8 A anmält har riksdagen förberedande

av höjda stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid folkhögskolor under läsåret 1918—1919 anvisat på extra stat

för år 1919 ett förslagsanslag av 70,000 kronor, och har riksdagen därvid

anfört följande: »Vidkommande härefter motionärernas förslag vill

riksdagen till eu början framhålla, hurusom det måste anses vara ett

statsintresse av vikt, att folkhögskolorna bliva så talrikt besökta som

möjligt. De nuvarande ökade levnadskostnaderna och terminsavgifterna

torde emellertid kunna befaras verka minskning i tillströmningen av

elever till dessa skolor. Väl är sant, att en del av befolkningen fått

sina levnadsvillkor förbättrade under senaste tiden, men detta gäller

helt visst icke alla och kanske icke just den ungdom, som framför

andra dragés till folkhögskolorna. För den ungdom, som står i begynnelsen

av sin verksamhet, kan lockelsen till en hög förtjänst på annat

håll vara avgörande, då det gäller valet mellan att med dryg; ekonomisk

uppoffring bevista en folkhögskolekurs och att omedelbart söka sin utkomst

på annan väg. Det är således synnerligen önskvärt, att denna

uppoffring i någon mån kunde lindras genom tilldelande till de behövande

eleverna av stipendier till sådana belopp, att de kunna anses åtminstone

något så när motsvara värdet av stipendierna, innan den nuvarande

nedgången i penningvärdet inträtt. Om för övrigt staten avser att framdeles

lämna lika stöd som hittills för ifrågavarande utbildning, lärer det

bliva nödvändigt att höja stipendiebeloppen.

Riksdagen anser sig dock icke kunna gå fullt så långt som motionärerna,

då all nödig försiktighet härvidlag bör iakttagas. Lämpligast

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

finmsr riksdagen en förhöjning av stipendierna till de mindre bemedlade

från lo kronor till 20 kronor per månad och till de obemedlade från

25 kronor till 35 kronor per månad. Med en sådan förhöjning skulle

det tor ändamålet erforderliga beloppet kunna begränsas till 70 000

kronor.)) ’

För en höjning av understöden till obemedlade och mindre bemedlade

elever vid lägre lantbruksundervisningsaustalter kunna åberopas

1 • j J „ , enalaanda skal som ovan nämnts beträffande sådana elever

vid tolkhögskolorna.

Enligt kungörelsen den 24 juli 1917 angående understöd av statsmedel

åt vissa elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter utgår

understöd med högst följande belopp nämligen:

. lantbruksskola i södra och mellersta Sverige samt vid helårs
urs

vid lantbruksskola i Norrland och Dalarna med 100 kronor till

obemedlad och 60 kronor till mindre bemedlad elev för varje årskurs;

ovl<J lantmannaskola, lanthushållsskola, utbildningskurs för kvinnliga

ladugardsskötare i Norrland och Dalarna samt vid teoretisk vinterkurs

vid lantbruksskola i sistnämnda landsdelar med 25 kronor till obemedlad

och 15 kronor till mindre bemedlad elev för varje månad; ävensom

vid fast småbrukarkurs med särskilt antagiia elever med 1 krona

om dagen för en var därtill berättigad under den tid kursen pågår.

Efter en höjning av nämnda elevstipendier, motsvarande den av

riksdagen på sätt ovan nämnts beträffande folkhögskolas elever beslutade,

skulle dessa vad angår förstnämnda skolor och kurser sättas

till respektive 140 och 80 kronor, rörande lantmannaskola, lanthushalisskola,

utbildnmgskurs för kvinnliga ladugårdsskötare i Norrland och

Dalarna samt vid teoretisk vinterkurs vid lantbruksskola i sistnämnda

landsdelar till respektive 35 och 20 kronor samt beträffande fast småbrukarkurs

med särskilt antagna elever till 1 krona 40 öre om dagen

vilket sistnämnda belopp riksdagen likväl anser bör avjämnas till 1

krona 50 öre.

Enligt av riksdagens vederbörande utskott i anslutning till det

ovan anförda verkställda approximativa beräkningar skulle för ifråga
IfaQnennn?amål

förTläsäret 1918-1919 erfordras ett anslag av i runt

tal 30,000 kronor. I överensstämmelse med vad som skett beträffande

■I °™anamn(ja av riksdagen beviljade extra anslaget till elevstipendier

vid folkhögskolorna torde nu ifrågavarande anslag böra givas förslagsanslags

natur. ° &

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

for beredande av höjda stipendier åt obemedlade och mindre be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

medlade elever vid lägre lantbruksundervisningsanstulter under läsåret

1918—1919 anvisat å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av 30,000

kronor.

10:o) Under punkt 9 har Eders Kung-I. Maj:t föreslagit riksdagen

att för bestridande av vissa kostnader för bränsle in. m. vid lantbruksinstitutet

vid Ultima å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst 7,500 kronor.

Uå riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruksinstitutet

vid Ultima, anvisade riksdagen tillika å extra stat för innevarande år

ett förslagsanslag av högst 3,700 kronor för bestridande av vissa kostnader

för bränsle in. in. vid detta institut. Enligt utredningen beräknades

härav 3,500 kronor för ökning av utgifterna för bränsle och lyse

för institutets egna behov och 200 kronor för ökade utgifter för lyse

åt tjänare. Dessa ökningar ansågos huvudsakligen bero av dyrtiden.

Den nu ifrågasatta ökningen å 3,800 kronor i berörda anslag är

uteslutande föranledd av de än ytterligare stegrade prisen å bränsle och

lyse. Med hänsyn härtill synes icke någon invändning kunna göras

mot det föreliggande förslaget.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för bestridande av vissa

kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultima å extra

stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst 7,500 kronor.

ll:o) Under punkt 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid lantbruksoch

mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst 8,500 kronor.

Jämte det riksdagen år 1917 godkände ny stat för lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp, anvisade riksdagen å extra stat för innevarande

år för bestridande av vissa kostnader för bränsle m. m. vid

nämnda institut ett förslagsanslag, högst 7,550 kronor. Enligt utredningen

i ämnet beräknades härav 4,800 kronor till bränsle, 1,200 kronor

till renhållning, 850 kronor till dagsverken, körslor och maskinarbeten

samt 700 kronor till kost för frielever. Dessa belopp utgjordes av utgifter,

som ansågos betingade av dyrtidsprisen och icke kunde gäldas

av medel å den ordinarie staten.

Då den föreslagna ökningen å 950 kronor i nu ifrågavarande anslag

är motiverad av stegrade kostnader för bränsle och kost till eleverna,

biträder riksdagen framställningen ifråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 9 höft. (Nr 9 A 9 B.) 3

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen lår alltså anmäla, att riksdagen för bestridande av vissa

kostnader tor bränsle m. in. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp ä extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, hö^st 8 500

, iä^ Rnder punkt 11 bär Eders Kung! Maj:t.föreslagit riksdagen

att for uppförande vid Ultima av en logbyggnad för dåvarande

lantbruksinstituts och Sveriges utsädesförenings filials försöksverksamhet

anvisa a extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 19,000 kronor

Vid Ultima finnes en år 1884 uppförd mindre, synnerligen enkel

ion- ursprungligen avsedd allenast för egendomens behov. Sedan år

18.) i '' har dan inrymts det försöksmaterial, som tillhört Sveriges utsädesforenmgs

vid Ultima förlagda filial, och logen har därjämte tagits i

anspråk för den försöksverksamhet, som bedrives för lantbruksinstitutets

egen rakning. Denna loge befinner sig numera i särdeles skröpligt

bereder varken tillräckligt stort utrymme eller tillräckligt

skyddat förvar för de dyrbara försökssädena. Dess bristfälliga beskafoch

of’ullstandiga inredning gör det omöjligt att på vederbörligt

satt förvara de särskilda sorterna skilda från varandra samt ägna dem

den noggranna skötsel, som kräves. Därtill kommer, att logen är förlagd

alldeles invid den byggnad, som inrymmer lantbruksskolans lärosalar,

och darfor ligger till hinder för realiserande av en sedan länge

förberedd, men till följd av kristidsförhållandena tillsvidare undanskjuten

plan att i skolans omedelbara närhet uppföra en nv bostadsbyggnad

för lantbruksskolans elever i stället för den nuvarande, på rätt långt

avstand darifran begagna och i flera avseenden otillfredsställande logera

entsbyggnaden. Logens nedrivande och ersättande med en ny bygonad

a annan plats vid egendomen har därför ansetts såsom en förutsättning

för genomförandet av sagda plan.

Frågan om uppförande av ny loge tiar nu väckts på tal närmast

genom en framställning från Sveriges utsädesförening, vilken därvid

aven ifragasatt anslag till eu särskild självständig institutionsbyggnad

för sm Ultunafihal, inrymmande arbetsrum och bostäder för tjänstemannen.

Anslag till uppförande av sistnämnda byggnad, som''enligt

kostnadsförslag skulle draga en kostnad av 86,000 kronor, bär icke nu

kunnat av departementschefen tillstyrkas. Däremot har behovet av logens

uppförande synts honom vara ådagalagt.

Riksdagen delar i viss mån de av lantbruksstyrelsen i ärendet

u alade betänkligheter mot att staten i förevarande fall beviljar medel

till uppförande såsom ifrågasatts av en logbyggnad för Sveriges utsädes
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr it A.

förenings vid Ultima filial, låt vara att såsom departementschefen framhållit

halva utrymmet i logen är avsett för lantbruksinstitutets eget

försöksbehov. l)å emellertid riksdagen inser, att behov av ökade och

bättre lokalutrymmen i nu ifrågavarande avseende förefinnas saväl vad

angår utsädesföreningens filial som lantbruksinstitutet, vill riksdagen icke

motsätta sig beviljande av medel för uppförande av den ifrågasatta logbyggnaden.

Riksdagen anser likväl, att densamma bör uppföras för

lantbruksinstitutets räkning med rätt för utsädesföreningen att tillsvidare

disponera halva utrymmet därav.

Den för byggnaden i fråga beräknade kostnaden ger icke anledning

till någon erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla,, att riksdagen

för uppförande vid Ultima av eu logbyggnad för dit föilagd

försöksverksamhet anvisat å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag

av 19,000 kronor.

13:o) Å sid. 46—48 i statsrådsprotokollet har departementschefen

redogjort för de åtgärder, som från Eders Kungl. Maj:ts sida vidtagits

för bringande till utförande å Alnarps egendom tillhörig mark av den

institutionsbyggnad med nödig utrustning för professor Nils Herman

Nilsson-Ehles ärftlighetsforskning, vartill enligt medgivande av 1917

års riksdag finge av uppkommande vinst å rörelsen vid nämnda egendom

användas ett belopp av högst 73,000 kronor. Denna redogörelse utvisar,

att oaktat skedda väsentliga inskränkningar i arbetsplanen det sedermera

icke befunnits möjligt att utföra anläggningen för mindre än 88,500

kronor eller 15,500 kronor utöver det belopp, som riksdagen på grund

av under tiden närmast före propositionens i ämnet avlåtande förlidet

år uppgjorda och av vederbörlig myndighet godkända kostnadsberäkningar

medgivit finge för ändamalet användas.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen låtit vid den sålunda lämnade

redogörelsen bero.

14:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 12 föreslagit

har riksdagen till anordnande av utbildningskurser föi kontrollassistenter

å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av

14,800 kronor.

15:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän och svin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse 1Sr (J A.

Sonor. 4 eXtra Stat 1Ö1'' Är 1919 anvi8a ett reservationsanslag av 20,000

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen på extra

stat för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 anslag avP18 800

årenTgie oT^fö f 7 n,thilåf^v,ev för ladugårdsförmän. uid«

?®V916 lch 19.17 bestredos, efter särskilda medgivanden av riksdagen

utgifterna för namnda kurser med vad som vid utgången avH915

kvarstod oanvant å förenämnda anslag. 1917 års riksdag medgav seder

“fön/ht Vld ,1918 T iQgång kvaratående Ytterlfgare behållning

under å^ lgifanvT d8’’ be/äknfdes uPPgå till 3,700 kronor, ting?

för lig 1918 anvandas till anordnande av utbildningsknrser icke blott

för ladugårdsförmän utan även för svinskötare, och anvisade däriämte

le^Orkronor 8m 4 ^ ** ** * 1918 reservationsansTrav

de ^ai;t bär den 28 september 1917 utfärdat reglemente för

och Tvlkötfr” otbildningskurser för ladugårdsförmän

Det nu för ifrågavarande ändamål begärda anslaget nonn-år till

samma belopp, soni beräknats för år 1918. 8 PPg

kurse/^fö^S, att f ksda8’en för anordnande av utbildnings
anvisnt

f iadugardsformari och svinskötare å extra stat för år 1919

anvisat ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

att t;il6:0) lJlder,Punkt ld bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

i Norrland°ochaDdd aV Utblldnm8skurfr för kvinnliga ladugårdssköfare

ånslag1^ f^OOO kroTor. “ ■“ f” “ 1919 “™ •“

Med anledning av Kungl. Maj:ts förslag har 1917 års riksdag till

tand o“ch Dakraf( I f” kvmnl«“ Mngirdsskötare i förr

koUet dl 19 h“™?!atl« överensstämmelse med i statsrådsproto
kollet

den 13 Januan 1917 t.llstyrkt plan ä extra stat för är 1918 anvisat

ett förslagsanslag, högst, 7,000 kronor.

dvlika kurser8 1917 ^ KungL Ma>:t "^rdat reglemente för

allen ast °er|Iaför” ^ ,någ0n ^böjning av anslagsbeloppet utan

rese™/ /01aDd?.°8 av ^lagets natur från förslagsanslag, högst till

“1^? bär riksdagen intet att erfnra och få/diför

mala att liksdagen till anordnande av utbildningskurser för kvinnliga

ladugardsskotare . Norrland och Dalarna ä extra sfat för l 1919 IS

ett reservationsanslag av 7,000 kronor. anvisat

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr !> A.

L7:oy Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 15 därom

gjorda framställning har riksdagen såsom reservationsanslag, å extra stat

för år 1919 anvisat, att av Eders Kungl. Maj tf i mån av behov användas,

såsom bidrag till anställande av

dels tretton jordbrukskonsulenter i Dalarna oeh Norrland under

villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av

landsting, hushållningssällskap eller eljest, 32,500 kronor,

dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av Kalmar läns nona

och Gottlands läns hushållningssällskaps områden under enahanda villkor

och under förutsättning därjämte, att vederbörande hushållningssällskap

bidrager till konsulentens avlöning med minst 1,250 kronor, 2,500

kronor,

dels ock aderton jordbrukskonsulenter i övriga delar av södra och

mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning

bekostas av landsting, hushållningssällskap eller eljest

samt att vederbörande hushållningssällskap under samma år på egen

bekostnad och utan anlitande till någon del av statsbidraget anställer

en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter, 45,000 kronor, eller tillsammans

80,000 kronor,

ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må för bidrag från

detta anslag stadga de villkor i övrigt Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

18:o) Under punkt 16 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1919 anvisa, att av Eders Kungl. Maj:t i mån

av behov användas, såsom bidrag till anställande av vandringsrättare

ett reservationsanslag av 48,000 kronor, under villkor att övriga kostnader

för vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap

eller eljest, samt på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

För år 1912 anvisade riksdagen å extra stat ett anslag av 18,000

kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov användas såsom bidrag till

avlönande av vandringsrättare i Dalarna och Norrland under villkor,

att övriga kostnader för desamma bestredes av landsting, hushållningssällskap

eller eljest, samt på de villkor i övrigt, som Kungl. Maj:t kunde

finna gott föreskriva. Samma belopp beviljades därefter av riksdagen

för enahanda ändamål och på oförändrade villkor jämväl för vartdera

av åren 1913 och 1914.

För åren 1913 och 1914 anvisade riksdagen jämväl såsom bidrag

till avlöning åt vandringsrättare i södra och mellersta Sverige å extra

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

stat ett belopp av 9,000 kronor under samma villkor som för det förra

anslaget.

För år 1915 höjde riksdagen förstnämnda anslag till 21,000

kronor och det sistnämnda till 15,000 kronor, med bibehållande av

förenämnda villkor beträffande båda anslagen. Samma belopp anvisades

därefter av riksdagen för år 1916.

För år 1917 bär riksdagen ytterligare höjt dessa anslag, nämligen

det förstnämnda till 24,000 kronor, och det sistnämnda till 18,000

kronor, vilka belopp anslagits jämväl för år 1918. Förut omförmälda

''illkor beträffande båda anslagen hava bibehållits oförändrade.

Kungörelse angående statsbidrag till avlönande av vandringsrättare

är utfärdad den 1 november 1912. Bestämmelserna i denna kungörelse

gälla lika för statsbidrag från vartdera anslaget.

Det föreliggande förslaget innebär först, att den hittillsvarande

fördelningen av ifrågavarande anslagsmedel mellan å ena sidan Dalarna

och Norrlaud samt å andra sidan mellersta och södra Sverige upphör,

eu anordning soin riksdagen på de av departementschefen anförda skäl

anser lämplig. Vidare föreslås en höjning av anslaget i fråga med

6,000 kronor för att möjliggöra anställande av ytterligare 10 vandringsrättare.

Dessas antal är för närvarande 70, därav 40 i Dalarna och

Norrland samt 30 i det övriga landet. Därjämte har med hänsyn till

angelägenheten att under nu rådande förhållanden söka så kraftigt som

möjligt befordra jordbrukets produktion ifrågasatts uppförande för år

1918 av ett belopp av 3,000 kronor för anställande redan samma år av

sex nya vandringsrättare.

Då erfarenheten torde hava givit vid handen, att vandringsrättarlnstitutionen

är ägnad att i väsentlig mån främja jordbrukets utveckling

finner riksdagen densamma värd att kraftigt ''understödjas från statens

sida. Varken det för år 1918 eller det för år 1919 begärda anslagsbeloppet

ger riksdagen anledning till erinran.

Beträffande anslaget för år 1918 kommer riksdagen att göra särskild

anmälan om dess uppförande å tilläggsstat för samma år. Riksdagen

får nu anmäla, att riksdagen å extra stat för år 1919 anvisat,

att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag till

anställande av vandringsrättare ett reservationsanslag av 48,000 kronor,

under villkor att övriga kostnader för vandringsrättarna bestridas av

landsting, hushållningssällskap, eller eljest, samt på de villkor i övrigt

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. ->>

19:o) Under punkt 17 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att :i extra stat för år 1919 såsom särskilda reservationsanslag

anvisa dels för anordnande av utbildningskurser för ängsmästare 2,000

kronor; dels ock såsom bidrag till anställande av ängsmästare med

högst 800 kronor till varje, under villkor att övriga kostnader för ängsmästarna

bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt

på de villkor i övrigt, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, 8,000

kronor; eller tillsammans 10,000 ki-onor.

Ifrågavarande framställning avser dels anvisande av ett anslag av

2,000 kronor för anordnande av utbildningskurser för s. k. ängsmästare,

dels beviljande av ett belopp av 8,000 kronor såsom bidrag till anställande

av sådana befattningshavare.

Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

enligt riksdagens förmenande anfört så vägande skäl, lör att kraftiga

åtgärder vidtagas för främjande av beteskulturen i vårt land, att riksdagen

icke anser behövligt att här framdraga några ytterligare. Riksdagen

är också ense med departementschefen, att bedrivande av upplysningsverksamhet

bör ingå såsom ett av de viktigaste leden i dessa

åtgärder. Likaledes är riksdagen övertygad om behovet därav, att denna

verksamhet utövas av personer med för ändamålet erforderlig utbildning,

och håller riksdagen före, att staten bör bidraga till utbildande av sådana

personer. Däremot har riksdagen av vad i ärendet anförts icke

blivit övertygad om behövligheten av att uti ifrågavarande syfte såsom

ifrågasatts ''anställa en helt ny grupp av befattningshavare, s. k. ängsmästare,

med uteslutande uppgift att sprida kunskap på beteskulturens

område och överhuvud verka för betes- och ängsskötselns höjande och

utveckling. Riksdagen är nämligen av den uppfattningen, att det åsyftade

målet skulle kunna på ett fullt tillfredsställande sätt ernås, därest

exempelvis ett erforderligt antal av de nuvarande vandringsrättarna, vilka

visat sig väl ägnade att fylla liknande uppgifter å andra lantbrukets

områden, sattes i tillfälle att förvärva den såsom nödig ansedda speciella

utbildningen i beteskultur. Riksdagen anser med andra ord intet vara

att invända däremot, att medel ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för

att på lämpligaste sätt användas till anordnande av utbildningskurser i

beteskultur och ängsskötsel. Anslagets belopp torde lämpligen kunna

sättas till det för ändamålet av Kungl. Maj:t föreslagna eller 2,000 kronor.

Däremot kan riksdagen av ovan angivna skäl icke biträda förslaget att

såsom bidrag till anställande av s. k. ängsmästare anvisa särskilt anslag.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

att riksdagen till anordnande av utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel

å extra stat för år 1919 anvisat ett reservation san släp; av 2 000

kronor. 6 ’

x. ^ enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 18 gjorda

framställning har riksdagen till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel

och mejerihushållning m. in. å extra stat för år 1919 anvisat

ett förslagsanslag, högst 1,500 kronor.

21:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 19 gjorda

framställning har riksdagen såsom statsbidrag åt Fredrika Bremers-förbundets

lanthushållningsskola vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor

å extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 8,000

kronor.

22:o) 1 överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

20 gjorda framställning har riksdagen såsom statsbidrag åt Uppsala

enskilda läioveiks. fackskola för huslig* ekonomi för utbildning av lärarinnor

i lanthushållning å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1919

beviljat ett förslagsanslag, högst, 5,500 kronor.

23:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 21 gjorda

framställning har riksdagen till extra personal vid Flyinge hingstdepå

å extra stat för år 1919 beviljat ett förslagsanslag, högst, 4,630 kronor.

24.o) Under punkt 22 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 20,000

kronor, att under de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå för5tillvaratagande

och utveckling av sådana''i Sverige förekommande s. k.

lanthästar, som kunna innefattas under benämningen »inhemska häststammar».

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Kunoi.

Maj:ts förevarande framställning, får anmäla, att riksdagen å extra stat

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 20,000 kronor, att under

de villkor, Kungl. Maj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande och utveckling

av sådana i Sverige förekommande s. k. lanthästar, som kunna

innefattas under benämningen »inhemska häststammar».

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

25:o) Under punkt 23 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understödjande av stamboksföring rörande hästar under de villkor,

Eders Kungl. Maj:t må bestämma, å extra stat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av b,000 kronor.

Riksdagen anvisade på Kung!. Maj:ts förslag å extra stat för

vartdera av åren 1914 och 1915 ett anslag av 10,000 kronor att under

de villkor, Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, utgå för understödjande

av stamboksföring rörande hästar.

Bidragsbehovet för ifrågavarande ändamål under år 1916 tillgodosågs

med behållningen å de båda föregående årens anslag. För år 1917

funnos ställda till förfogande dels behållningen vid 1916 års utgång,

uppgående till 6,000 kronor, dels ock ett nyanvisat anslag å samma

belopp eller tillhopa 12,000 kronor. Av sistnämnda summa har enligt

beslut den 23 februari 1917 ett belopp av 6,000 kronor disponerats på

följande sätt, nämligen

till styrelsen för hingstuppfödningsanstalten å Vången

för upprättande och förande av rasstambok för

nordsvenska hästar .................................................. kronor 2,500: —

» Skånes stuteribokstyrelse

dels för upprättande och förande av rasstambok

för ädla hästar inom Malmöhus län och Kristianstads

län .................................................................. » 2,000: —

dels ock för upprättande och förande av rasstambok

för ardennerhästar inom dessa två län » 1,500: —

eller tillhopa kronor 6,000: —

Vid 1917 års utgång fanns sålunda en behållning å anslaget av

6,000 kronor. Tillika med det av riksdagen å extra stat för år 1918

anvisade reservationsansanlag å 8,000 kronor finnes alltså för innevarande

år tillgängligt ett belopp av 14,000 kronor.

Kungörelse angående statsbidrag för ifrågavarande ändamål är

utfärdad den 24 oktober 1913.

Ifrågavarande anslag har enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet

anfört städse beräknats så, att ett belopp av 10,000 kronor

för år skulle finnas tillgängligt. Då enligt vad nämnda protokoll ger

vid handen 4,000 kronor torde komma att återstå oanvänt till år 1919

har i det nu föreliggande förslaget upptagits ett belopp av allenast

6,000 kronor.

Riksdagen biträder detta förslag och får anmäla, att riksdagen

till understödjande av stamboksföring rörande hästar under de villkor,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 9 höft. (Nr 9 A—9 B.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Edeis Kungl. Maj:t ma bestämma, å extra stat för år 1919 anvisat ett

reservationsanslag av 6,000 kronor.

26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 24 gjorda

framställning har riksdagen till karantänsanstalten i Haparanda för husdjur

å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,000

kronor.

27:o) Under punkt 25 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till avelscentra för

nötboskap, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

lör detta ändamål å extra stat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag

av 27,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu den 19 februari 1918 avlåten

proposition nr 101 föreslagit riksdagen att å extra stat för år

1919 såsom reservationsanslag anvisa

dels för upprätthållande av de år 1916 utsedda avelscentra för

nötboskap 12,000 kronor,

dels och för bestridande av kostnaderna för förnyad tävlan för utseende

av avelscentra för nötboskap 25,000 kronor, eller tillhopa 37,000

kronor.

År 1902 begärde Kungl. Maj:t törsta gången hos riksdagen anslagtill

bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, och anvisade

riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för detta

ändamål. Efter tävlan utsågos dylika avelscentra år 1906.

År 1908 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om anordnande

efter ny plan av förnyad tävlan för utseende av avelscentra.

Riksdagen anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid

dem utsedda avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren

^en 21 april 1911 utsågos avelscentra vid denna tävling.

Åi 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om anordnande

av ytterligare tävling för utseende av avelscentra enligt plan,

som innefattade åtskilliga förändringar i förut gällande bestämmelser!

Kostnaderna lör denna tävling jämte upprätthållande av de vid densamma

utsedda avelscentra beräknades till 122,000 kronor, varav 27,000

kronor skulle tagas från avkastningen av fonden för svenska hornboskaps-

och fåravelns förädling samt återstående 95,000 kronor beräknades

skola av riksdagen anvisas med 16,000 kronor för år 1914

14,000 kronor för år 1915, 17,000 kronor för år 1916 samt 12,000

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

kronor för vart och ett av åren 1917—1920. Riksdagen har för varje

av åren 1914—1918 anvisat de sålunda beräknade beloppen.

Avel scentra vid denna tävling hava utsetts den 12 maj 1916 i

fråga om besättningar av ayrshireras och den 22 september 1916 i fråga

om besättningar av fjällras.

Nu gällande bestämmelser i fråga om bildande och upprätthållande

av avelscentra för nötboskap finnas meddelade i kungörelsen den 22

augusti 1913.

Ifrågavarande framställning avser dels anvisande av ett anslag av

12,000 kronor till bestridande av kostnaderna för uppehållande under

år 1919 av de på sätt ovan nämnts senast utsedda avelscentra, dels ock

beviljande av medel för anordnande av nya avelscentertävlingar beträffande

fjällras och ayrshireras. För sistnämnda ändamål har beräknats

ett totalbelopp av 176,882 kronor 4 öre. Detta belopp har ansetts böra

täckas dels liksom vid de närmast föregående tävlingar av medel från

avkastningen av fonden för hornboskaps- och fåravelns förädling, i vilket

avseende beräknats för åren 1921—1925 tillhopa 40,000 kronor, dels ock

genom anslag av riksdagen å 137,000 kronor i av jämnat tal enligt nedan

angivna fördelning å de särskilda åren.

År

1919 för fjällras........................ kronor 19,404:2 0

» ayrshireras ................ » 15,336: 3 2

diverse kostnader............ » 6,250: —

härifrån avgå för:

behållning ........................ kronor 8,000: —

förut beräknade resor .... » 4,483: 12

förut beräknad kontroll » 3,355: 70

1920 för fjällras........................ kronor 14,402: 04

» ayrshireras................ » 12,953: 72

härifrån avgå för:

förut beräknade resor ... kronor 4,483:12

förut beräknad kontroll » 3,355: 70

1921 för fjällras........................ kronor 7,238: 16

» ayrshireras................ » 7,364: 52

pris för fjällras............... » 10,000: —

uppmuntringspris ............ _» _4,2_00: — 28,802:6 8

härifrån avgå för:

medel ur fonden................................ kronor 8,000: — 20,802: 6 8 20,000: —*

1922 kostnader ....................... kronor 14,602: 6 8

pris................................... _ » 10,000: — 24,602: 6 8

Behövligt

anslag

40,990: 52

15,838: 82 25,151: 70 25,000: - 27.355: 7 6

7,838:82 19.516:94 20,000:-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

härifrån avgå för:

medel från fonden ..

1923 kostnader och pris .,

härifrån avgå för:

medel från fonden ..

1924 kostnader och pris ..

härifrån avgå för:

medel från fonden ...

1925 kostnader och pris .

berättelse .................

härifrån avgå för:

medel från fonden ...

.................. kronor 8i000: 16)602; 68

kronor 24,602: 6 8

.................. * 8,000: — 16,602:68

.................. kronor 24,602: 6 8

............. !. 8,000:— 16,602:6 8

kronor 24,602: 6 8

» 5,000: — 29,602: 6 8

kronor 8,000: — 21,602: 6 8

Summa kronor 136,882: o4

Behövligt

anslag

18,000:

18,000: —

18,000: —

18,000: —

137,000: —.

För år 1919 skulle sålunda erfordras ett anslag av 25,000 kronor.

, „ Enligt den nya planen skulle antalet avelscentra ökas för fjällrasen

Iran 15 till 25 och för ayrshirerasen från 9 till 14.

Riksdagen, som delar departementschefens uppfattning rörande betydelsen

för ett fortsatt framgångsrikt avelsarbete att förnyade avelscentertavlmgar

anordnas, har icke något att erinra mot det härför

beraknade beloppet liksom ej heller mot det för år 1919 till upprätthållande

av de 1916 utsedda avelscentra för nötboskap begärda anslaget

Enligt ovannämnda bestämmelser i fråga om bildande och upprätthållande

av avelscentra skall kreatursbesättning beträffande ayrshireras

för att kunna utmärkas såsom avelscentrum bland annat omfatta minst

f > kor- Enllgt vad riksdagen har sig bekant har framför allt i de södra

delarna av landet åtskilliga fall inträffat, då för avelscentra i övrigt

synnerligen väl lämpade besättningar uteslutande på grund av otillräckligt

koantal måst ställas utom tävlan. I betraktande av den nu föreslagna

ökningen i antalet avelscentra, vilken riksdagen liksom departementschefen

anser välbetänkt, vill riksdagen ifrågasätta, huruvida icke

nämnda bestämmelse borde ändras därhän, att det erforderliga koantalet

nedsättes till 15. Vidare anser sig riksdagen med hänsyn till den synnerliga

angelägenheten att från avelscentra endast utsläppas förstklassiga

a |..jur höra dels framhålla vikten att för avel godkända tjurar före

utsläppande till försäljning från avelscentrum noggrant besiktigas och av

avelscenternämnden äsättas avelscentermärke dels ock uttala önskvärdheten

darav att bland ovannämnda bestämmelser föreskrift meddelas därom att

hand]ur, som icke blivit för avelsändamål godkänt, skall före försäljning

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

från avelscentrum antingen kastreras eller nedslaktas. Beträffande de

olägenheter, som härav kunna vållas avelsbesättningens ägare torde dessa

enligt riksdagens förmenande till fullo uppvägas av de fördelar, som äro

förenade med innehavande av eu såsom avelscentrum godkänd kreatursbesättning.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

å extra stat för år 1919 såsom reservationsanslag anvisat

dels för upprätthållande av de år 1916 utsedda avelscentra för

nötboskap 12,000 kronor,

dels och för bestridande av kostnaderna för förnyad tävlan för utseende

av avelscentra för nötboskap 25,000 kronor, eller tillhopa 37,000

kronor.

28:o) 1 anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 26 gjorda framställning

har riksdagen till främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens

län anvisat å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst,

5.000 kronor.

29:o) Under punkt 27 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen

å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

115.000 kronor.

Riksdagen har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag

å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behovet för

året och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1918 års

stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett reservationsanslag

av 90,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att vad vid utgången

av år 1917 möjligen icke blivit använt av tidigare för ändamålet

beviljade anslag finge under år 1918 användas för enahanda

ändamål.

Den föreslagna anslagsökningen, vilken belöper sig till 25,000

kronor, är närmast erforderlig på grund av viss utav Kungl. Maj:t beslutad

taxeförhöjning för tuberkulinundersökningar. Framställningen i

fråga föranleder icke någon riksdagens erinran, varför riksdagen får anmäla,

att riksdagen till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 115,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

r 3.?{°) Me,c blfa 1 *dl Lde™ Kung], Maj:ts under punkt 28 gjorda

framställning har riksdagen till åtgärder för höjande av landets svin -

kronor ^ f°r ** 1919 anvisat ett reservationsanslag av 65,000

, 31;''j)+-nUrder 29 har Eders KimSL MaJ:t föreslagit riks
dagen

att till faravelns befrämjande å extra stat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 35,000 kronor.

f Riksdagen som icke funnit skäl till erinran mot ifrågavarande

’-att riksdagen tiU fåravelQ« befrämjande å

tra stat for ar 1919 anvisat ett reservationsanslag av 35,000 kronor.

32:°) Under punkt 30 har Eders Kung! Maj:t föreslagit riks
1

Q?T rf* tlU f-]aderfäavelns befrämjande. anvisa å extra stat” för år

1J19 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

r-, , Med +bÅfalJ- *iU Ederf Kljngb Ma.i:ts förevarande framställning har

riksdagen till fjaderfäavelns befrämjande anvisat å extra stat för år

1.119 ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

33:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 31 därom

^J !rda ramiQta ning- har nksdaSeQ biskötselns befrämjande å extra

stat t oi ar 1919 anvisat ett reservationsanslag av 6,000 kronor.

34:o) Under punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att a extra stat för ar 1919 anvisa såsom särskilda förslagsanslag, helst,

nnn i maskm'' °ch redskapsprovningsanstalterna vid Ultima och Alnarp

-b 0W kronor, deis ock såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren

för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor Adelsköld, därest han

eneralfutopam26,5»TL..rrd ^ 800 kr0"OT

Riksdagen har för vart och ett av åren 1908—1918 anvisat medel

till maskin- och redskapsprovningsanstalter vid Ultuna och Alnarp. För

ar 1918 utgår detta anslag med 23,000 kronor. Därjämte har riksdagen

för samma ar såsom personligt ålderstillägg till föreståndaren för ifråga^

arande anstalter, Karl hr ed rik Theodor Adelsköld, under viss förutsättning

anvisat 500 kronor.

Departementschefen har i berörda statsrådsprotokoll erinrat, att

anslaget till provnmgsanstalterna i fjol höjdes med 2,000 kronor för att

åt assistenten vid provningarna bereda överassistents ställning och

möjliggöra en uppdelning av föreståndarens arbete på dessa bägge

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagen* skrivelse Nr HA.

tjänstemän. Genom denna åtgärd måste alltså föreståndaren anses hava

fått lindring i sitt arbete. Innan erfarenhet vunnits om verkningarna

av denna förändring, har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka

någon anslagshöjning för att bereda honom ytterligare lindring

genom anställande av ett skrivbiträde åt föreståndaren. Även behovet

av kontorslokal syntes ej tillräckligt styrkt.

Att under nuvarande förhållanden ökade kostnader måste uppstå

såväl för meddelandenas tryckning som för provningsnämnderna, ävensom

för arbete, transporter och instrument in. in., har departementschefen

däremot ansett vara oundvikligt. Anslaget torde därför, enligt

hans mening böra något ökas. Då departementschefen emellertid icke

funnit sig övertygad om, att icke besparingar kunde göras, särskilt i

fråga om kostnaderna för meddelandena, har han ansett en höjning med

inalles 3,000 kronor böra vara tillräcklig.

Riksdagen, som instämmer med departementschefen, får anmäla,

att riksdagen å extra stat för år 1919 anvisat såsom särskilda förslagsanslag,

högst, dels till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid

Ultima och Alnarp 26,000 kronor, dels ock såsom personligt ålderstilllägg

till föreståndaren för ifrågavarande anstalter Karl Fredrik Theodor

Adelsköld, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna

egenskap, 500 kronor; eller tillhopa 26,500 kronor.

35:o) Med bifall till Eders Kung! Mapts under punkt 33 därom

gjorda framställning har riksdagen såsom bidrag till underhåll av åtta

kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov — inom de

orter, där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i förening,

förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre

lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

än även avlöning till dessa och laboratoriet] än aren ävensom de årliga

utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av böcker och inventarier

för stationens behov — å extra stat för år 1919 anvisat högst

6.000 kronor för varje station eller tillhopa ett förslagsanslag, högst

48.000 kronor.

36:o) Under punkt 34 har Eders Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska anstalten inom

Norrbottens län — under villkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens underhåll med

sammanlagt minst 10,950 kronor — å extra stat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst 18,200 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr it A.

. Under åberopande av jordbruksutskottets utlåtande nr 107 punkt 1

ar riksdagen anmäla, att riksdagen såsom bidrag till underhåll av

k,e,mi„„ växt biologiska anstalten inom Norrbottens län — under villkor

att tran länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag

amnas till anstaltens underhåll med sammanlagt minst 10,950 kronor

a extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst 18 900

Hf;lFnd.er P™kt 36,har Ed<™ Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

‘.V, underatod åt svenska mosskulturföreningen »extra stat föi är

191.) anvisa ett förslagsanslag, högst 70,000 kronor.

Luder åberopande av jordbruksutskottets utlåtande nr 107 punkt 2

bil riksdagen anmäla, att riksdagen till understöd åt svenska mosskultur
S;e000TonaoreXtra

** * 1919 * ^rslagsanslag, högst

38:o) Under punkt 36 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anordnande vid Alträsk i Norrbottens län av en försöksgård ä

mvrjoid under ledning av kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå å

extra stat för ar 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 10,000 kronor.

skrivelse nr 1/0 den 6 juni 1916 har riksdagen med anledning

av enskild motion anhållit, att Kungl. Maj:t måtte taga under över
vidtaffas’

tirThlf1* '' / Vad mån^t^irder måtte från statens sida kunna

doffel fö £mJa fe av myrodlingen i Norrland och Dalarna, samt

dareftei f°i riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde

attaette(bätti?ktil1agen; kiarade Sig dela, den 1 moUonen uttalade mening,

att ett bättre tillvaratagande av myrjorden, vilken förekomme i Norrland

stol utsträckning vore av avsevärd vikt för lösande av den för hela

landet betyde sefulla frågan om åstadkommande av eu planmässig och

omfattande kolonisation i nämnda del av landet. Ehuru detta spörsmål

redan i åtskillig» hänseenden varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet,

syntes ännu mycket kunna åtgöras för den betydelsefull? ane-e
utfä^ltTa

1framJa°de- Måhända skulle en av motionärerna förordad

utväg att anlägga forsoksgardar visa sig vara ett medel för myrodlingens

}>tssTelheet. Gllert,d b°rde en all8idig lltredaing ske -g^de frfga"

Pa grundvalen av den utredning, som sålunda verkställts har så

val det under näst föregående punkt framställda förslaget om anläggande

av en forsoksgard å myrjord i Jämtland som ock den i nu farande

punkt gjorda framställningen framkommit.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagen^ skrivelse Nr 9 A. ^

Departementschefen har tur egen del i ärendet anfört följande.

5)Då riksdagen i sin skrivelse behjärtat behovet av åtgärder för

främjande av myrodlingen i Norrland och detta behov blivit i de avgivna

yttrandena enstämmigt vitsordat och tydligt ådagalagt, torde jag

icke behöva särskilt yttra mig över denna del av frågan.

Beträffande sättet, huruledes sådant främjande bäst bör ske, bär

förslaget om inrättande av fasta försöksgårdar vunnit stor anslutning.

Med hänsyn härtill och särskilt de synpunkter, som framhållits av centralanstaltens

styrelse och anstaltens avdelningsföreståndare,^ anser jag

det vara lämpligt, att de omedelbara åtgärderna nu inriktas på att skapa

några dylika försöksgårdar.

Lantbruksstyrelsens förslag innefattar två dylika försöksgårdar, en

å Frsenckels normalkolonat vid Alträsk och en i Jämtland, anordnad av

mosskulturföreningen. Huruvida jämtlandsförslaget avser en verklig försöksgård,

synes emellertid i någon mån ovisst. Det är dock önskligt,

att det utvecklas därhän. Jag anser anläggandet av dessa två gårdar

böra vara tillsvidare tillfyllest. I avseende å försöksgårdarnas anordning

anser jag den av centralanstaltens styrelse framställda erinringen om

önskvärdheten av att de äro försedda med en fast, för orten lämplig

kreatursbesättning, helst av den beskaffenhet, som bör fordras vid en

mönstergård, vara värd all uppmärksamhet. Åven om detta skulle draga

ytterligare kostnader, finner jag en sådan utvidgning av planen önsklig.

Någon beräkning över kostnaderna därför föreligger dock ej nu.

Beträffande förslaget i övrigt instämmer jag med lantbruksstyrelsen,

dock med tillägg att kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå och mosskulturföreningen

böra vara skyldiga att, var för sin försöksgård, lämna

centralanstalten för jordbruksförsök tillfälle att, i den män utrymmet

medgiver, få försök utförda å försöksgårdarna.»

Vikten och betydelsen för vårt land av Norrlands snara kolonisation

har så ofta framhållits och är så allmänt känd, att riksdagen icke

anser erforderligt att ytterligare orda härom. Utredningen i ärendet har

givit vid handen, att ett kraftigt medel till ernåendet härav torde vara

anläggandet å myrjord i nämnda landsdel av fasta försöksgårdar. Mot

det "förslag, som i nämnda avseende nu föreligger, har riksdagen intet

att invända, varför riksdagen, under erinran att riksdagen redan under

nästföregående punkt anvisat anslag till mosskulturföreningen för inrättande

av fasta försök i Jämtland, får anmäla, att riksdagen för anordnande

vid Alträsk i Norrbottens län av en försöksgård å myr jord

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A—9 B.) 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

!"ld®r !®d1nmg aV kemi«k"växtbiologiska anstalten i Luleå å extra stat

tor ar 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst 10,000 kronor.

39:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 37

gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1919 till Eders Kung!

Mapts förfogande anvisat ett förslagsanslag, högst 10,000 kronor för att

- med högst 1,000 kronor för varje anstalt — användas till understöd

åt sadana frokontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap

vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp

som statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och

föreskrifter i avseende på analysmetoder och Övriga förhållanden, som

faststallas av Eders Kungl. Magt.

• a ^ed„ Eders Kungl. Maj:ts under punkt 38 därom

gjorda framställning har riksdagen såsom bidrag till åtgärder för beordrande

av den inhemska odlingen av frö av vallväxter, foderrotfrukter

av^ 15*0 0(T kronor ^ ^ ål'' 1919 anvisat ett reservationsanslag

^ 4Lo) Under punkt 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

S,tat, foy ar 1919.såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

till uppehållande av Sveriges utsadesföremngs praktiskt vetenskapliga

Srnnn“r lernmU av och samarbete med föreningens filiafer

50,000 kronor dels ock till uppehållande av verksamheten vid en var

8JU ?ha!er uVld Ultuna’ 1 Östergötland, Västergötland,

tiHhml ÖP Västernorrland och Jämtland samt i Luleå 8,000 kronor eller

tillhopa Öb,000 kronor eller sålunda inalles 106,000 kronor.

Härjämte har i en inom riksdagen väckt motion hemställts, att

- ------ V (U- tv L IIIUIIUII 11(

riksdagen matte, utöver nu utgående statsanslag och det

som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, för år 1919 på extra stat bevilja

Sveriges utsadesforemng ett anslag av 10,000 kronor för upptagande

växter Verksamhet av en nJ arbetsgren med spånads- ock olje
ftna1a

Rik8daf11 ^r å extra stat för år 1918 såsom särskilda förslags
nraktfskt

vftl’ ^ UPPehålIande Sveriges utsädesförenings

piaktiskt vetenskapliga verksamhet 66,000 kronor, dels till uppehållande

av verksamheten vM föreningens filial i Västernorrlands län 8,000 kronor,

dels för inrättande av eu föreningens filial i Jämtlands län 1,500 kronor

eller ^1150^^00^ ^ verkfmhfte? vid denna filial 8,000 kronor

tillhopa 9,500 kronor, dels ock för inrättande av en föreningens

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 0 A.

35

filial i Värmlands län 1,500 kronor och för uppehållande av verksamheten

vid denna filial 8,000 kronor eller tillhopa 9,500 kronor eller sålunda

inalles 93,000 kronor.

Till föreningen utgår sålunda för innevarande ar sammanlagt

93,000 kronor, varav ett engångsanslag av tillhopa 3,000 kronor till

inrättande av filialer till föreningen i Jämtlands och å armlands lan.

Xu föreslås av Kungl. Magt beviljandet av ett till 106,000 kronoi foiliöit

anslag. Bortses från ovannämnda 3,000 kronor, uppgår ökningen

till 16 000 kronor. Härav äro 14,000 kronor beräknade för utvidgning

av verksamheten vid föreningens äldre filialer i Öster- och Västergötland

samt vid Ultima och Luleå. Återstående 2,000 kronor äro avsedda till

bestridande av ökade kostnader för ledningen av de senast inrattade

filialerna och samarbetet mellan dessa och huvudanstalten.

Då enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen utsadesloreningens

äldre filialer icke kunna med nu till buds stående medel pa

ett fullt tillfredsställande sätt uppehållas, anser jämväl riksdagen, att

desamma böra genom det nu begärda beloppet för andamalet i fråga i

ekonomiskt avseende bringas i likställighet med de nya filialerna. Mot

det av Kungl. Magt för ovanberörda samarbete mellan huyudstationen

och filialerna beräknade beloppet har riksdagen intet att erinra.

Vad därefter angår den i motionen gjorda framställning om ytterligare

anslag till ifrågavarande förening för att sätta densamma i ti

fälle att i motsats till vad nu är fallet jämväl bedriva försöksverksamhet

särskilt på lin- och rapsodlingens område synes denna särskilt i

betraktande av den i vårt land för närvarande och med sannolikhet för

en längre tid framåt rådande bristen på såväl fettämnen som spanadsmaterial

vara förtjänt av synnerligt beaktande Nämnda svårigheter

torde nämligen enligt riksdagens förmenande med nödvändighet krava,

att kraftiga åtgärder vidtagas för ökning av den inhemska produktionen

av berörda för såväl människor som djur oundgängligen erforderliga

förnödenheter. Då vidare för en framgångsrik och lönande odling av

de i motionen omförmälda kulturväxter säkerligen i lika hog grad som

fallet är med våra sädesslag erfordras tillgång på för det särskilda

klimatet och den särskilda jordmånen lämpliga sorter och da någon försöksverksamhet

för framalstrande härav, så vitt riksdagen har sig bekant,

icke bedrives i vört land, inses till fullo betydelsen av att en sådan

verksamhet på sätt i motionen antytts utan dröjsmål igångsattes. Jamvai

riksdagen är av den uppfattningen, att Sveriges utsädesförenmg torde

äga stora förutsättningar för ett framgångsrikt bedrivande av ayen nu

ifrågavarande verksamhet. Mot storleken av det i motionen beraknade

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

beloppet, vilket sålunda bör ställas till utsädesfÖreningens förfogande,

har riksdagen intet att erinra och torde detsamma böra sammanföras

med anslaget till själva föreningen.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

med bifall såväl till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

som den i ämnet väckta motionen å extra stat för år 1919 såsom

särskilda förslagsanslag, högst, anvisat

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings praktiskt vetenskapliga

verksamhet samt för ledning av och samarbete med förening-ens

filialer 60,000 kronor,

dels ock '' till uppehållande av verksamheten vid en var av föreningens

sju filialer vid Ultima, i Östergötland, Västergötland, Värmland

\ ästernorrland och Jämtland samt i Luleå 8,000 kronor eller tillhopa

56,000 kronor; eller sålunda inalles 116,000 kronor.

,^n(^or Punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket å extra stat för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Alltsedan år 1901 har riksdagen anvisat medel å extra stat till

åtgärder för höjande av det mindre jordbruket. För vartdera av åren

1914 och 1915 anvisade riksdagen för detta ändamål ett anslag av

-70,000 kronor och medgav därjämte, att Kungl. Maj:t finge för dvlika

åtgärder under vartdera året disponera jämväl vad som vid utgången

av föregående år möjligen icke blivit använt av tidigare för enahanda

ändamål anvisade anslag. Därefter hava anvisats för år 1916 120 000

kronor, för år 1917 240,000 kronor och för år 1918 210,000 kronor. ’ Då

liksdagen därjämte för vart och ett av sistnämnda tre år medgivit, att

föregående års behållning å anslaget finge disponeras, har enligt beräkning

ett årligt belopp av 270,000 kronor alltjämt ställts till förfogande.

Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 15 oktober 1917 anfört,

att medel till ifrågavarande ändamål torde böra finnas tillgängliga

aven för år 1919 till samma belopp som det för år 1918 beräknade

eller omkring 270,000 kronor, samt hemställt, att av riksdagen måtte

egäras så stort anslag, som behövdes för att tillsammans med vid

1918 års utgång eventuellt påräknelig behållning uppgå till sagda belopp.

, .Den 1 juli 1917 företog Kungl. Maj:t till avgörande frågan om

i oi del tung- för samma år av statsbidrag från detta anslag och anvisade

därvid ett sammanlagt belopp av 261,495 kronor 33 öre. Enligt vad

lantbruksstyrelsen anmält, hade då å föregående års anslag till ifråga
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

varande ändamål återstått odisponerat ett belopp av 115,603 kronor 75

öre. Tillsammans med 1917 års anslag, 240,000 kronor, fanns alltså

disponibelt ett belopp av ungefär 355,000 kronor. Efter anvisandet av

nyssberörda 261,495 kronor 33 öre återslå härav i runt tal 94,000

kronor. Tillsammans med det för år 1918 av riksdagen anvisade anslaget

å 210,000 kronor skulle alltså medelstillgången för sistnämnda

år utgöra omkring 304,000 kronor.

Därest härav icke mer än 270,000 kronor i år av Kungl. Maj:t

anvisas såsom statsbidrag, skulle en behållning å omkring 34,000 kronor

kunna påräknas vid slutet av år 1918.

Departementschefen har i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

anfört följande:

»För min del finner jag goda skäl föreligga för ökning av de statsmedel,

som må tagas i anspråk för åtgärder till höjande av det mindre

jordbruket. Då dessa åtgärder äro av flera olika slag, böra de behandlas

var för sig.

Till en början vill jag meddela, att enligt lantbruksstyrelsens

berättelse för år 1914, det sista då under åtminstone större delen

av året normala förhållanden inom jordbruket förelågo, de verkliga utgifterna

för åtgärder till höjande av det mindre jordbruket fördelade sig

sålunda:

Av stats- medel.

Av hushåll- ningssällska- pens medel

Summa

-- i

Småbrukspremiering

4,590

46,690

till pris..................................................................

42,100

—

—

—

» premielån .........................................................

53,344

—

2,977

30,185

—

56,321

—

» resekostnader ...................................................

—

—

93

30,185

93

» övriga kostnader................................................

—

5,380

12

5,380

12

Kontrollföreningar

12,000

till organisationsanslag.............................................

10,200

—

1,800

—

—

» årsanslag .........................................................

24,830

36

79,993

33

104,823

69

Studieresor ..............................................................

31,573

10

38,647

35,539

66

70,220

76

Undervisningskurser ...................................................

33,338

47

33

68,877

58,837

80

Premiering av mindre odlingsföretag..............................

50,000

8,837

—

—

Särskild undervisning ................................................

13,925

—

13,925

—

Undervisningsmateriel ................................................

415

65

—

415

6 5

Beskrivning över premierade jordbruk m. m...................

742

—

—

742

Summa

260,468

58

207,950

37

468,418

95

Att icke hela det tillgängliga statsanslaget, 270,000 kronor, åtgick,

beror på sättet för medlens anvisande. Detta sker med vissa

maximibelopp till de särskilda hushållningssällskapen för varje ändamål.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Oaktat jämkningar därefter vidtagas, kan det icke undvikas, att på ett

eller annat ställe ett överskott uppstår, som icke kommer till användning.

Jag vill vidare erinra, att statens åtgärder för höjande av det

mindre jordbruket ske enligt reglementet den 19 oktober 1911 med

detaljändringar den 1 november 1912 och den 24 oktober 1913. Angående

statsanslagets användning för dvlika åtgärder gäller kungörelsen

den 19 oktober 1911.

\ ad därefter de särskilda ändamålen angår, synes någon anslagsökning

för beredande av flera eller större penningpris vid småbrukspremieringen

icke vara oundgängligen erforderlig. Jag vill visserligen

icke bestrida, att prisbeloppen numera på grund av penningvärdets fall

icke hava samma värde för mottagaren som förut, men själva prisbelöningen

torde i detta fall spela större roll än prisets belopp.

Annorlunda är förhållandet med premielånen. Dessa utdelas för

verkställande av visst förbättringsarbete, vanligen gödselanordningar

samt cementeringar i byggnader och gödselstäder men även, ehuru i

mindre omfattning, nybyggnader, dikningsarbeten och andra förbättringar.

.Om det avsedda förbättringsarbetet blivit inom föreskriven tid

utfört på tillfredsställande sätt, skall premielånet anses vara därigenom

guldet. Eljest skall det aterbetalas. Premielån må av statsmedel utgå

med belopp intill hälften av den beräknade kostnaden för företaget,

dock ej över 75 kronor. Något bidrag Irån hushållningssällskap till

dj lika piemielan kräves icke. Såsom av tabellen synes, hava också

nästan alla premielån utgått av statsmedel.

Jag vill erinra, att sagda maximibelopp bibehållits oförändrat sedan

år 1903. Prisen på material av alla slag hava sedan dess stigit i hög

glad. Om än denna prisstegring vant svnnerligen häftig under de

senaste, krisåren, bör icke förbises, att detta åtminstone delvis lärer

bero på omständigheter, som komma att kvarstå även sedan nuvarande

kristidsförhållanden upphört, vadan en återgång ända till de förra prisen

ej torde vara att räkna med. På grund härav anser jag det vara lämpligt

att höja maximibeloppet och biträder gärna förslaget, att höjningen sker

till 150 kronor. Då därjämte dessa premielån synas mig vara ett synnerligen

lämpligt sätt _ för framkallandet vid det mindre jordbruket av

förbättringar, vilka höja dess avkastning eller leda till bättre tillvaratagande

av dess produkter, anser jag, att det skulle vara till betydande

gagn,_ om de kunde utdelas i större antal än hittills. Av båda dessa

skäl finner jag de medel, som kunna avses till premielån, vara i behov

av föistärkning och vill, med hänsyn därjämte till att premielånens belopp

under år 1916 betydligt överstigit 1914 års summa och uppgått

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 39

till nära 60,000 kronor av statsmedel, tillstyrka, att anslaget liöjes med

70,000 kronor.

Då denna angelägenhet synes inig synnerligen viktig, och jag

finner den avsedda höjningen i maximibeloppet böra träda i tillämpning

så snart som möjligt, vill jag tillstyrka, att denna höjning må gälla redan

vid innevarande års premieringar. Härtill bör dock ej krävas nytt

anslag, utan torde det fä anses för detta år tillräckligt, om förenämnda

beräknade överskottsbelopp av omkring 34,000 kronor tages i anspråk

för året. Någon behållning till år 1919 kommer då icke att kunna

påräknas.

Då kontrollföreningarna under kristiden kämpat med stora svårigheter

och många dylika föreningar nedlagt sin verksamhet, torde, även

om kontrollföreningsrörelsen under år 1919 tager ny fart, några ökade

medel härtill icke behövas för sagda år.

Studieresorna, som äro av så stor betydelse för att öppna lantmännens

blick för yrkets möjligheter genom att bereda dem tillfälle att

se vad som uträttats på framstående jordbruksgårdar, hava till följd av

stegringen i biljettpris å järnvägar och ångbåtar blivit kostsammare än

förr. Då dessa biljettkostnader gäldas uteslutande av statsmedel, torde

sagda prisstegring medföra att, om anslaget ej liöjes, studieresorna måste

inskränkas till antal eller längd eller starkare begränsning ske i antalet

deltagare. Jag anser, att anslaget bör för att i någon mån motverka

dessa ogynnsamma påföljder höjas med 10,000 kronor.

Åven undervisningskurserna torde till följd av befogade anspråk

från lärarnas sida å högre arvoden till följd av dyrtiden samt på grund

av ökade omkostnader i övrigt draga större utgifter än förut. Då emellertid

av statsmedel härtill utgår bidrag med allenast hälften av kostnaden

för undervisningen, synes den härav föranledda utgiftsstegringen

icke bliva så stor, att den behöver medföra anslagshöjning.

Det belopp, som av statsmedel må utgå till premiering av mindre

odlingsföretag, är bestämt till högst 50,000 kronor. Därutöver hava av

sällskapens medel för ändamålet använts under år 1914 nära 9,000

kronor. Odlingspremie utgår med högst 150 kronor, dock ej över hälften

av odlingskostnaden, samt endast till den, som före odlingen hade högst

6 hektar åker eller odlad äng.

Vad Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott i fråga

om premieringen av mindre odlingsföretag anfört i sitt förut omförmälda

utlåtande synes mig särdeles behj ärtan svart. De senaste årens erfarenhet

har ytterligare bekräftat vikten av att så stora arealer till odling lämplig

jord som möjligt bliva lagda under plog och bidraga att framalstra

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

näringsmedel för människor och djur. Det torde vara eu riktig iakttagelse,

att hågen till odling livas genom utsikten att genom belöning

efteråt få en stor del av kostnaderna ersatta. Sistnämnda sätt att uppmuntra

odlingsfliten synes vara i hög grad lämpligt särskilt för de

minsta jordbrukarna, vilka icke torde komma sig för att anlita statens

avdikningsanslag och lånefonder i annat fall, än då de, såsom delägare

ingå i ett större företag, och vilkas odlingsarbete för övrigt ofta icke

torde kräva något mera vidlyftigt torrläggningsarbete. Jag vill därför

förorda en utvidgning av detta system och vill i sådant avseende föreslå,

dels att odlingspremiens maximibelopp höjes till 250 kronor och

dels att kretsen av de jordbrukare, som må kunna erhålla dylik premie,

utsträckes till dem, som förut haft högst 10 hektar åker eller odlad äng.

För att bereda medel till denna utvidgade prisbelöningsverksamhet

bör det härför avsedda beloppet höjas. Då anslaget redan med nuvarande

begränsningar visat sig vara väl knappt tilltaget, vilket framgår

bland annat därav, att ansökningarna för år 1917 med omkring 18,000

kronor överstego maximibeloppet, anser jag denna höjning icke höra

göras med mindre belopp än med 50,000 kronor eller till ''100,000 kronor,

som alltså skulle bliva det högsta belopp, som finge av statsmedel tagas

i anspråk härtill.

Övriga i tabellen upptagna utgiftsändamål torde icke kräva höjda

anslag.

De av mig nu tillstyrkta höjningarna utgöra sammanlagt 130,000

kronor, varigenom det erforderliga årsbeloppet höjes till 400,000 kronor.»

I . detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en

inom riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att bevilja dels ett anslag av 36,000 kronor till småbrukspremiering,

att utgå under 1918, dels ett anslag av 10,000 kronor till studieresor,

att likaledes utgå under år 1918.

Den i statsrådsprotokollet förebragta utredningen i ärendet ger

vid handen, att en förhöjning av maximibeloppet för såväl premielån

som premie för mindre odiingsföretag är av behovet påkallad, om nämligen

de med dessa statens bidrag avsedda ändamål skola kunna trots

penningvärdets fall ernås. Den av departementschefen ifrågasatta utsträckningen

av rätten att erhålla odlingspremie anser riksdagen jämväl

välbetänkt.

Att anslaget till höjande av det mindre jordbruket, varav under

år 1916 tagits i anspi’åk 60,000 kronor för utlämnande av premielån,

med anledning av det höjda maximibeloppet ökas med 70,000 kronor

anser riksdagen erforderligt.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

I sitt ovannämnda yttrande har departementschefen funnit den

avsedda höjningen i premielånens maximibelopp böra träda i tillämpning

så snart som möjligt och har han därför tillstyrkt, att donna förhöjning

måtte få gälla redan vid innevarande års premieringar. Härtill borde

dock enligt hans mening ej krävas nytt anslag, utan torde det få auses

för detta år tillräckligt, om förenäinnda beräknade överskottsbelopp av

omkring 34,000 kronor toges i anspråk för året. Vad angår det för

studieresor avsedda beloppet har detta av departementschefen föreslagits

att höjas med 10,000 kronor för år 1919, varemot något förhöjning

häri icke av honom ifrågasatts för innevarande år.

I motionen har nu gjorts gällande, att, då det gällde att så många

som möjligt av vårt lands småbrukare måtte få komma i åtnjutande av

premielån, anslag härtill borde för år 1918 utgå med samma belopp,

som av departementschefen beräknats för år 1919 eller med ett med

70,000 kronor förhöjt belopp. Härför erfordrades, om ovannämnda besparing

å 34,000 kronor toges i beräkning, ett belopp av 36,000 kronor.

Vidare har i motionen rörande anslaget till småbrukares studieresor

framhållits vikten därav att företagande av sådana resor icke behövde

inskränkas på grund av stegrade biljettpriser, något som måste inträffa

om ej ökade medel ställdes till förfogande redan under år 1918, samt

därför hemställt, att ett med 10,000 kronor förhöjt anslag för ifrågavarande

ändamål måtte få utgå jämväl för sistnämnda år.

Då riksdagen i likhet med motionären håller före, att de skäl, som

tala för de förhöjda anslagsbeloppens beviljande för år 1919 i minst

lika hög grad äga giltighet beträffande innevarande år, biträder riksdagen

det i motionen framställda förslaget. För år 1918 skulle sålunda

erfordras ett sammanlagt belopp av 46,000 kronor, vilket riksdagen

uppfört å tilläggsstat för samma år.

Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen nu anmäla,

att riksdagen till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket å extra

stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

43:o) Under punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till en statskonsulent

för det mindre jordbruket, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att

avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1919 beräkna

ett förslagsanslag, högst 9,100 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 12 april

1918 avlåten proposition nr 317 föreslagit riksdagen att å extra stat

för år 1919 anvisa såsom förslagsanslag, högst

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 9 käft. (Nr 9 A 9 B.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dels för anställande av en statskonstent för det mindre jordbruket

9,600 kronor, med förklarande att härav må utgå såsom avlöning till

statskonsulenten 5,600 kronor, därest hans bostadsort är Stockholm, och

eljest 5,200 kronor, samt högst 4,000 kronor till hans resekostnader;

dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten för det

mindre jordbruket August Östergren, därest lian fortfarande med gott

vitsord tjänstgör i denna egenskap 500 kronor eller tillhopa 10,100 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 371, anmält har riksdagen

å extra stat för år 1919 anvisat såsom förslagsanslag, högst

dels för anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket

9,600 kronor, med förklarande att härav må utgå såsom avlöning''

till statskonsulenten 5,600 kronor, därest hans bostadsort är Stockholm^

och eljest 5,200 kronor, samt högst 4,000 kronor till hans reskostnader;

dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten för det

mindi e jordbruket August Östergren, därest han fortfarande med gott

vitsord tjänstgör i denna egenskap 500 kronor eller tillhopa 10,100 kronor.

44:oj Med bifall till Eders Kungl. Majtts under punkt 42 därom

gjorda framställning har riksdagen, såsom bidrag till åtgärder för främjande

av ordnad bokföring vid mindre jordbruk å extra stat för år 1919

anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor, ävensom medgivit, att Eders

Kungl. Maj:t må härav använda högst 5,000 kronor till åtgärder för

åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.

45:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

43 därom gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1919

såsom särskilda reservationsanslag anvisat dels till statsbidrag till fortgående

smörprovningar 10,000 kronor; dels ock till bestridande av kostnaderna

för kontrollen över vattenhalten i svenskt exportsmör 6 000

kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.

46:o) Under punkt 44 har Eders Kungl. l\Iaj:t föreslagit riksdagen

att till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalangsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna

vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller

äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande

bygd eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1919

anvisa under benämning »norrländska avdibningsanslaget» ett reservationsanslag

av 1,900,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot ifrågavarande

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr (d A.

framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och

vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med

arbets företaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller

minskning av frostländighet för närliggande bygd eller utdikning av

redan odlad jord, å extra stat för år 1919 anvisat under benämning »norrländska

avdikningsanslaget» ett reservationsanslag av 1,900,000 kronor.

47:o) Under punkt 45 bär Eders Kungi. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understödjande medelst statsbidrag utan återbotalniugsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar av riket

än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är

uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet

för närliggande bygd eller utdikning av redan odlad jord, a

extra stat för år 1919 anvisa under benämning »allmänna avdikningsanslaget»,

ett reservationsanslag av 800,000 kronor, med iakttagande att

av samtliga för år 1919 tillgängliga medel högst 150,000 kronor må

utgå till avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast

minskning av frostländighet för närliggande bygd.

Ifrågavarande framställning avser eu höjning av allmänna avdikningsanslaget

för år 1919 från 400,000 kronor till 800,000 kronor.

Därjämte har departementschefen ansett ett tillskottsanslag av 200,000

kronor för år 1918 av behovet påkallat. Varken det för år 1919 eller

det för år 1918 beräknade beloppet ger anledning till någon riksdagens

erinran. Beträffande sistnämnda belopp har riksdagen enligt vad riksdagen

i skrivelse nr 9 B meddelat uppfört detsamma å tilläggsstat för år 1918.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till understödjande medelst

statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vaie

sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng

lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd

eller utdikning av redan odlad jord, å extra stat för år 1919 anvisat

under benämning »allmänna avdikningsanslaget» ett reservationsanslag

av 800,000 kronor med iakttagande att av samtliga för år 1919 tillgängliga

medel högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan

mark, vars torrläggning avser endast minskning av frostländighet för

närliggande bygd.

48:o) Under punkt 46 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att till åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande å extra stat för år

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1919, att i mån av behov användas, anvisa ett reservationsanslag av

150,000 kronor. ö

Till Kungl. Maj:ts förfogande för vidtagande av sådana åtgärder,

som kunna finnas vara ägnade att främja lösningen av frågan angående

lämpligaste^ sättet att tillgodogöra den i landets torvmossar befintliga

bränsletillgång, har riksdagen på extra stat anvisat för år 1902 100 000

kronor, för år 1905 25,000 kronor och för år 1907 20,000 kronor

För år 1912 anvisades 10,000 kronor med den ändring i beteckningen

av anslagets ändamål, att tillgodogörandet skulle avse den i landets

torvmossar befintliga tillgången av bränntorv, torvströ m. m. Sedermera

hava för sistnämnda ändamål eller med den kortare beteckningen »bränsletillgång

m. m.» anvisats för år 1913 10,000 kronor, för år 1914 5 000

kronor, för år 1916 100,000 kronor och för år 1917 40,000 kronor

varjämte riksdagen åren 1915 och 1916 medgav, att Kungl. Maj:t finge

redan under samma år låta utanordna det å påföljande års stat anvisade

beloppet. A dessa anslag fanns vid 1917 års ingång en odisponerad

åtel stod av runt tal 35,300 kronor. Härtill hava kommit uppbördsmedel

med något över 3,000 kronor, så att de för året disponibla medlen

uPP8’ått till omkring 38,300 kronor.

o grand av enskilda motioner anvisade därjämte 1916 års riksdagför

åtgärder för åstadkommande av en omedelbar utökning av tillverkning

a\ bränntorv å extra stat för år 1917, att i mån av behov användas,

ett anslag av 100,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år

1916 låta av tillgängliga medel förskottera beloppet. ''Härav återstod

vid 1917 års ingång ett odisponerat belopp av 28,300 kronor.

För år 1918 har riksdagen dels medgivit, att behållningarna å

namnda bägge anslag finge användas till åtgärder för torvtillgångarnas

tillgodogörande, dels ock för samma ändamål anvisat ett nytt anslag å

50,000 kronor med förskottsrätt under år 1917 till hela detta belopp.

Inalles hava sålunda under år 1917 stått till förfogande omkring

116,600 kronor. Hela detta belopp så när som på några hundra kronor

har anvisats under år 1917.

Departementschefen har i ärendet anfört följande:

»Då som förut nämnts så gott som hela det belopp, som beräknats

bliva tillgängligt för åren 1917 och 1918, disponerats redan under år

1917, finner jag det nödvändigt, att ytterligare medel ställas till Kungl.

Alapts förfogande redan för innevarande år till åtgärder för torvtillgångarnas

tillgodogörande. Vikten av att dessa tillgångar i så stor utsträckning

sPrP löjligt komma till användning, är uppenbar och har

för öviigt blivit på tyoligaste sätt ådagalagd under den gångna kristiden.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

])et skulle vara särdeles beklagligt, om goda uppslag i tor v frågan icke

skulle kunna ekonomiskt främjas från statens sida eller åtgärder i nämnda

syfte eljest understödjas.))

Med hänsyn till de utgiftsbelopp under år 1917, för vilka nyss

redogjorts, bär departementschefen ansett anslaget icke böra sättas lägre

än till 150,000 kronor för vartdera av åren 1918 och 1919.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att medel för

ifrågavarande ändamål böra finnas tillgängliga även för åren 1918 och

1919. Det för vartdera av dessa år föreslagna beloppet ger ej anledning

till någon riksdagens erinran.

Beträffande anslagsbeloppet för år 1918 kommer riksdagen att i

särskild skrivelse göra anmälan om dess uppförande å tilläggsstat för

år 1918.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till åtgärder för torvtillgångarnas

tillgodogörande å extra stat för år 1919, att i man av behov

användas, anvisat ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

49:o) Under punkt 47 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för år 1919 å extra stat anvisa såsom särskilda förslagsanslag, högst,

dels för anställande av en förste torvingenjör, fyra förvägen]örer och

en torvassistent 41,700 kronor, dels ock till personligt ålderstillägg å

500 kronor åt en var av förste torvingenjören Ernst Jakob Wallgren

och torvingenjören Thure Gustaf Thorgny Björkman, därest han fortfarande

med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, 1,000 kronor eller

tillhopa 42,700 kronor.

För anställande av torvtjänstemän m. m. har riksdagen på extra

stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 40,550 kronor. Härav

utgå i överensstämmelse med den för riksdagen framlagda beräkning

samt Kungl. Maj:ts beslut den 8 juni 1917 för år 1918 dels arvoden

till en förste torvingenjör med 6,000 kronor, till en var av fyra torvingenjörer

med 3,500 kronor och till en torvassistent med 2,500 kronor

och dels reseanslag till var och en av dessa befattningshavare med

2,200 kronor, eller tillhopa 35,700 kronor. Härtill kommer ett belopp

av 1,000 kronor, avsett att utbetalas såsom personliga ålderstillägg å

500 kronor till förste torvingenjören Ernst Jacob M allgren och torvingenjören

Thure Gustaf Thorgny Björkman. Återstående 3,850 kronor

hava anvisats för ersättande av vad som under år 1917 i förskott utanordnats

dels för att möjliggöra anställandet av ytterligare en fjärde torvingenjör

redan från och med den 1 juli 1917, dels ock i ökad reseersättning

till samtliga övriga torvingenjörer samt torvassistenten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*6 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

-Departementschefen har ansett, att medel för ifrågavarande ändamål

erfordras även för år 1919. I fråga om antalet tjänstemän och deras

avlöningar samt de personliga ålderstilläggen har hanicke föreslagit någon

ändring. Beträffande reseanslagen vore emellertid att märka, att dessa

säkerligen bleve alltför låga, sedan biljettprisen å järnvägarna avsevärt

hojta samt Kungl. Maj:t förmält sig hava för avsikt att höja traktamentsbeloppen

enligt resereglemente!. En ökning i reseanslagen med 1 000

kronor för varje tjänsteman syntes departementschefen därför böra ske

medförande en anslagsökning av 6,000 kronor.

Riksdagen delar den av departementschefen uttalade uppfattning

om anslagets storlek för år 1919. Då samma behov av ökade reseanslag

torde föreligga redan innevarande år, har riksdagen för ändamålet uppfört

ett anslag å 6,000 kronor å tilläggsstat för år 1918.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen för år 1919 å extra stat

anvisat såsom särskilda förslagsanslag, högst, dels för anställande av en

förste torvingenjor, fyra tor vingenjörer och en torvassistent 41,700 kronordels

ock till personligt ålderstillägg å 500 kronor åt en var av förste

torv ingenjören Ernst Jacob W allgren och torvingen jören Thure Gustaf

ioigny Björkman, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i

denna egenskap 1,000 kronor eller tillhopa 42,700 kronor.

50:o) Under punkt 48 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att “7,7,®* av 1917 års riksdaS'' beviljade anslag å 40,000 kronor till

upprätthållande av en folkskola under åren 1918 — 1922 å extra stat för

år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor.

Till upprätthållande av en torvskola under åren 1918—1922 har

1917 års riksdag beviljat ett anslag av 40,000 kronor och därav å extra

stat for år 1918 såsom förslagsanslag, högst, anvisat 8,000 kronor, varjämte

riksdagen till anskaffande av undervisningsmateriel vid nämnda

skola å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag, högst, 1,500 kronor,

... ifrågavarande framställning har riksdagen intet att erinra och

ai därför anmäla, att riksdagen av det av 1917 års riksdag beviljade

anslag å 40,000 kronor till upprätthållande av en torvskola under åren

o ^ H extra 8tat b>r år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst,

8,000 kronor.

51:°) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 49 därom

gjorda framställning har riksdagen för undersökning av staten tillhöriga

mossar i huvudsaklig överensstämmelse med den för 1916 års riksdag

framlagda plan å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 9,o00 kronor. °

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

52:o) Under punkt 50 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för fortsättande av dels en förrådsstatietisk undersökning medelst

linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,

deis i samband därmed och inom samma område en rekognoscering av

mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med det av torvkommittén framlagda förslag, på extra stat för ar 1919

anvisa ett reservationsanslag av 85,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har 1917 års

riksdao- anvisat å extra stat för''år 1918 ett reservationsanslag å 60,000

kronor för påbörjande av dels en forrådsstatistisk undersökning medelst

linjeinventering av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom Dalarna,

dels, i samband därmed och inom samma område en rekognoscering av

mossmarkerna närmast trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med det av torvkommittén framlagda förslag. Tillika medgav riksdagen,

att av det sålunda anvisade anslaget ett belopp av 30,000 kronor finge

förskottsvis utanordnas under år 1917.

Ur torvkommitténs förberörda förslag med tillhörande kostnadsberäkning

må erinras, att bägge undersökningarna avsågos skola utföras

genom Sveriges geologiska undersöknings försorg; att kostnaden beräknats

för linjeinventeringen till 142,550 kronor och för rekognosceringen

utmed trafiklederna till 200,000 kronor, tillhopa 342,550 kronor, som

avjämnats till 350,000 kronor; att kommittén framhållit, att denna kostnadsberäkning,

särskilt beträffande rekognosceringen,_ vore ganska osäker; samt

att rekognosceringen skulle omfatta områdena intill 5 kilometers avstand

från järnvägslinjer och större vattenvägar samt upptaga mossmarkei

med en areal av 5 hektar och däröver.

Vid ärendets föredragning framhöll dåvarande departementschefen

kostnadsberäkningens osäkerhet samt yttrade, att man borde, sedan arbetet

någon tid pågått, kunna med ledning av därunder vunna erfarenheter

säkrare bedöma kostnadsfrågan, varefter ny beräkning borde företagas.

Tillsvidare borde anslag anvisas blott för de arbeten, som skulle utföras

intill 1918 års utgång.

Sveriges geologiska undersökning har i skrivelse den 16 november

1917 redogjort för arbetena vid nämnda torvundersökningar under år

1917, vari undersökningarnas utförande enligt 1917 års riksdags beslut

och med de år 1916 använda beräkningsgrunderna för traktamenten och

arvoden beräknats kräva en kostnad av 490,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Såvitt av erfarenheten från 1917 års arbeten kan bedömas, synes

den arbetsplan, som framlades för fjolårets riksdag, i allt väsentligt

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

visat sig lämplig. Att kostnaderna komma att stegras utöver de beräknade,

synes oundvikligt och var på grund av beräkningarnas osäkerhet

ej oväntat, även om kristidens fortsatta tryck göra dessa kostnader

åtminstone för den närmaste tiden högre, än de eljest behövt bliva. I

vilket fall som helst kan jag icke tillråda, att för närvarande någon

inskränkning i arbetets grundlighet, exempelvis genom att vid rekognosceringen

utesluta mossar av vissa mindre storlekskategorier, vidtages i syfte

att vinna kostnadsbesparing. Då arbetet igångsatts, bör det enligt min

mening göras så, att resultatet blir av verkligt och beståndande värde.

Geologiska undersökningen har nu begärt ett med 20,000 kronor

okat anslag för 1918 års arbeten, vartill 1917 års riksdag redan anvisat

30,000 kronor. Motivet är till en del den konstaterade kostnadsökningen.

Mot en årskostnad för år 1918 av 30,000 kronor vid eu

totalkostnad av 350,000 kronor för bägge slagen av undersökningar

svarar, när totalkostnaden höjes till 490,000 kronor, eu årskostnad för

nämna år av 42,000 kronor, vilket innebär eu höjning av 40 procent.

Det vill alltså synas, som om endast sistnämnda belopp och icke hela

det av geologiska undersökningen nu ifrågasatta beloppet av 50,000

kronor för år 1918 skulle vara behövligt för att arbetena må under år

1918 kunna bedrivas i förut avsedd omfattning. Skillnadsbeloppet,

8,000 kronor, torde finna sin förklaring i geologiska undersökningens

avsikt att »i görligaste mån påskynda inventeringens utförande». Ett

sådant påskyndande utöver den ursprungliga planen synes mig dock

icke böra förordas, vad innevarande år angår. Då anslag av riksdagen

ledan anvisats för detta års arbeten, torde det få anses lämpligast, att

den anslagsökning, som må ifrågakomma för detta år, endast avser att

utgöra ersättning för de ökade kostnader, som visat sig erforderliga för

ernående av den arbetskvantitet, som avsetts med det redan anvisade

anslaget.

Emellertid kräves eu ytterligare ökning på grund av den höjning»- i resereglementets traktamentsbelopp, varom Kungl. Maj:t numera förmält

sig ämna meddela föreskrift och som innefattar för fjärde klassen

en höjning med 4 kronor. Av de 3,800 rese- och traktamentsdagar,

som Sveriges geologiska undersökning beräknat för åren 1918 och

1919, synas vid jämförelse med de av undersökningen beräknade anslagsbeloppen

för dessa bägge år omkring 1,500 belöpa på år 1918. Då

denna beräkning grundar sig på en årskostnad av 50,000 kronor, men

denna nu föreslagits nedsatt till 42,000 kronor eller med 16 procent,

torde även antalet fältarbetsdagar kunna nedsättas i ungefär samma

pi oportion eller till 1,250. Efter 4 kronors ökning per dag skulle

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

härtill åtgå 5,000 kronor. Lägges denna ökning till nyssnämnda summa

av 42,000 kronor, erhålles ett belopp av 47,000 kronor. Då även

andx*a resekostnader ökats, vill jag förorda, att beloppet höjes till 48,000

kronor och att alltså 18,000 kronor anvisas å tilläggsstat för år 1918

för detta års arbeten. Jag kommer att senare göra särskild hemställan

härom.

Vad det för år 1919 erforderliga anslaget beträffar, har det nu

av geologiska undersökningen beräknats till 75,000 kronor, därav högst

6,000 kronor till tryck. Då någon bestämd arbetskvantitet icke förut

bestämts för år 1919, finner jag mig oförhindrad att tillstyrka detta

belopp. Därtill bör emellertid för 2,300 traktamenten å 4 kronor läggas

ett belopp av 9,200 kronor, vilken summa torde med hänsyn till i övrigt

fördyrade resekostnader böra höjas till 10,000 kronor. Inalles skulle

alltså för år 1919 erfordras 85,000 kronor.

Riksdagen instämmer till alla delar med departementschefen i hans

ovanstående yttrande till statsrådsprotokollet.

Beträffande ovannämnda för år 1918 beräknade belopp å 18,000

kronor har riksdagen i sin skrivelse nr 9 B anmält sitt beslut härutinnan.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen för fortsättande av dels en

förrådsstatistisk undersökning medelst linjeinventering av torvtillgångarna

i Götaland och Svealand utom Dalarna, dels i samband därmed och

inom samma område, en rekognoscering av mossmarkerna närmast

trafiklederna, allt i huvudsaklig överensstämmelse med det av torvkommittén

framlagda förslag, på extra stat för år 1919 anvisat ett

reservationsanslag av 85,000 kronor.

53:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 51 gjorda

framställning har riksdagen för år 1919 å extra stat anvisat såsom särskilda

förslagsanslag, högst, dels för anställande av en andre instruktör

i husslöjd 2,000 kronor; dels ock för beredande av personligt ålderstillägg

med 1,500 kronor för år till andre instruktören Jonas Wallander,

därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap,

1,500 kronor, eller tillhopa 3,500 kronor.

54:o) Under punkt 52 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av

kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra stat för

år 1919 anvisa såsom förslagsanslag 2,000,000 kronor.

På framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen å extra stat för

varje av åren 1908—1918 anvisat förslagsanslag för lindring av fraktBihang

till riksdage?is protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A—9 B.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

kostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel

för jordbrukets behov. Anslagsbeloppet, som i början var 200,000

kronor, har stegrats till 450,000 kronor för åren 1916 och 1917 samt

till 600,000 kronor för år 1918. Oaktat villkoren för fraktlindringens

åtnjutande småningom skärpts, senast vid 1917 års riksdag, hava icke

blott sagda anslagshöjningar visat sig nödvändiga utan även anslaget

fortfarande årligen överskridits.

Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 17 december 1917 hem
0m

förslag till riksdagen om anvisande på 1919 års stat av anslå"- lör ändamålet till det belopp, som Kung]. Maj:t kunde finna lämpligt.

Lantbruksstyrelsen har därvid meddelat, att enligt uppgift från järnvägsstyrelsen

hade under månaderna oktober 1916—september 1917

statsbidrag för ändamålet utgått med 918,077 kronor 48 öre. Härav

hade för tiden intill den 1 juli 1917 bidragen utgått enligt förut gällande

villkor men efter sistnämnda dag enligt de av 1917 års riksdag

beslutade, skärpta villkoren. Den genom nämnda skärpning avsedda

begränsningen i statsutgifterna för detta ändamål motverkades emellertid

av de förhöjningar i tariffen IT, som successivt vidtagits. Sedan gällande

provisoriska tilläggsavgift till en början utgått med 4 öre per

100 kilogram, hade den nämligen höjts den 1 februari 1917 till 20

procent å den ordinarie fraktsatsen och den 1 augusti 1917 till 50 procent.

Den 1 januari 1918 komme den att ökas till 150 procent.

I utlåtande den 29 december 1917 har järnvägsstyrelsen meddelat

att man syntes, under förutsättning att inga ändringar gjordes vare

sig i bestämmelserna för statsbidragets utbetalande eller beträffande de

provisoriska tilläggsavgifterna, kunna beräkna statsbidraget för år 1919

till i runt tal 2,000,000 kronor.

Departementschefen har anfört, att, ehuruväl den utgiftsöknino- å

detta anslag, som sålunda ställts i utsikt, vore särdeles betydande, han

likväl icke kunde tillstyrka, att nu någon ytterligare skärpning utöver

vad som beslutats år 1917 företoges i anslagsvillkoren. Under den

brist på konstgödsel, som för närvarande vore rådande, vore det nämigen

föi bibehållande av jordbrukets produktionskraft av största vikt,

att åtminstone kalken måtte finnas tillgänglig för någorlunda rimligt

pris.. Statsbidraget till kalktrakter finge därför nu anses ingå som ett

led i statens åtgärder i prisregleringssyfte på grund av kristiden.

Kungl. Maj.ts framställning innebär en ökning av innevarande års

anslag med icke mindre än 1,400,000 kronor. Då de i statsrådsprotokollet

framhållna omständigheter ådagalägga nödvändigheten av en sådan

höjning, biträder riksdagen detta förslag. Till riksdagens vederbörande

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 51

utskotts kännedom tiar kommit, att genom av kalkbruken i vissa fall

vidtagna åtgärder, fraktlindringen genom anslaget i Iråga lör jordbrukets

vidkommande blivit mer eller mindre illusorisk, under det att industrien

samtidigt dragit fördel därav. I anledning härav vill riksdagen framhålla

angelägenheten därav att så vitt möjligt sådana åtgärder vidtagas,

varigenom större säkerhet erhållas för att fraktlindiingen verkligen sa

som avsett är kommer jordbruket till godo.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för lindring av fraktkostnaderna

vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för

jordbrukets behov å extra stat för år 1919 anvisat såsom förslagsanslag

2,000,000 kronor.

55:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 374 anmält har

riksdagen bland annat i anledning av inom riksdagen väckta motioner

för främjande i vad på länsstyrelserna lämpligen kan ankomma, av en

planmässig organisation och utveckling av landsbygdens elektrifiering

till Kungl. Maj:ts förfogande anvisat å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag

av högst 100,000 kronor.

56:o) Under punkt 53 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anställande av en statskonsulent för landsbygdens elektrifiering

ävensom till rit- och skrivbiträden åt densamme samt expenser å extra

stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning, varför riksdagen iår anmäla, att riksdagen för anställande

av en statskonsulent för landsbygdens elektrifiering ävensom till ritoch

skrivbiträden åt densamme samt expenser å extra stat för år 1919

anvisat ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.

57:o) Under punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till främjande av upplysningsverksamhet rörande föreningar

för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter å extra stat för

år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

I det utlåtande, som lantbruksstyrelsen den 23 oktober 1917 avgav

med anledning av riksdagens skrivelse den 6 juni 1916, nr 169, angående

utredning beträffande de åtgärder, som från det allmännas sida

syntes kunna ytterligare vidtagas för jordbrukets främjande, och som

departementschefen omförmält vid behandlingen av frågan om statsbidrag

för anställande av ängsmästare, har styrelsen även gjort framställning

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

om anslag till åstadkommande av ekonomiska sammanslutningar för

ordnandet av handeln med lantmannaprodukter.

Efter att hava redogjort för en av Sveriges allmänna lantbruks

sällskap gjord framställning om utverkande av bidrag av statsmedel till

anordnande av en från en central byrå ledd upplysningsverksamhet

rörande lantmännens föreningsrörelse ävensom för dels lantbruksstyrelsens

ovanberörda utlåtande, dels ock ett av kommerskollegium i förevarande

ämne avgivet utlåtande, har departementschefen för eg;en del

anfört följande:

»Det må med tillfredsställelse erkännas, att föreningsrörelsen bland

lantmännen under senare tid gjort beaktansvärda framsteg. Beträffande

ordnandet av försäljningen av lantmannaprodukter har dock föreningsvasendet

vunnit mindre utbredning, där icke syftet varit export, som

förmatt lantmännen att sluta sig tillsammans för att kunna salubi lida å

den utländska marknaden större, mera ensartade partier av kända märken.

e inrikes försäljningsförhållandena hava i allmänhet åsidosatts vid förenmgsbildandet,

om än även här enstaka företag kunna antecknas. Likväl

torde på detta område ganska mycket vara att göra i avseende å

organisation, ledande till varornas jämnare distribution över landet med

behörig hänsyn tagen till, varest de bäst behövas, samt till ekonomisk

fördel för både konsumenter och producenter. Det måste anses ligga i

statens intresse, att, där så lämpligen kan ske, främja sammanslutning

and lantmännen för tillgodoseende av här berörda ändamål, även om

et ligger i sakens natur, att det allmännas ingripande huvudsakligen

maste begränsas till upplysningsverksamhet.

Jag vill därför för min del tillstyrka, att ett anslag å det av lantbruksstyrelsen

nu begärda beloppet, 10,000 kronor, begäres av riksdagen

för nu ifrågavarande ändamål.

. Huruvida det anslag, som må bliva beviljat, bör överlämnas till

bveriges allmänna lantbrukssällskap för att användas till avsett ändamål

eder den asyftade upplysningsverksamheten finnes kunna lämpligare anoidnas

på annat sätt, torde framdeles bliva föremål för närmare övervägande,

liksom ock frågan om de närmare föreskrifter och den kontroll

som ma finnas nödiga beträffande medlens användande.»

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två

mom riksdagen väckta, likalydande motioner, vari hemställts bl. a., att

n 8dagen måtte till främjande av jordbrukarnas kooperation, i främsta

rummet för bedrivande av upplysningsverksamhet rörande jordbrukskasserorelsens

syften och praktiska åtgärder, som måste vidtagas för

bildandet av nya jordbrukskassor med tillhörande centralkassa samt

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

rörande föreningar för ordnande av avsättning av lantmannaprodukter,

för vartdera av åren 1918—1919 anvisa ett förslagsanslag av 20,000

kronor.

Under erinran hurusom med det av Kung!. Magt under denna

punkt föreslagna anslaget å 10,000 kronor avses främjande av upplysningsverksamhet

uteslutande rörande föreningar för ordnande av avsättning

av lantmannaprodukter framhålla motionärerna, att erfarenheten

givit vid handen, att jämväl jordbrukskasserörelsen vore i behov

av en väl planlagd och kraftigt bedriven dylik verksamhet, och syntes

det motionärerna vid sådant förhållande ligga nära till hands, att ovanberörda

anslagsbelopp, ökades till dubbla beloppet för att därigenom

även möjliggöra igångsättande av upplysningsverksamhet av sist antytt

slag.

Riksdagen inser fullt ut vikten och behovet av eu systematiskt

ordnad upplysningsverksamhet å båda nu omhandlade verksamhetsområden.

Därför har riksdagen heller icke något att erinra mot att, såsom

i de föreliggande motionerna ifrågasattes, ändamålet med det av Kungl.

Maj:t under denna punkt föreslagna anslaget så tillvida utvidgas, att

därav kan få utlämnas bidrag jämväl till främjande av upplysningsverksamhet

å jordbrukskasserörelsens område. Beträffande däremot anslagets

belopp synes detta riksdagen åtminstone för närvarande kunna

begränsas till det av Kungl. Maj:t ifrågasatta.

Rörande sättet för den av Kungl. Maj:t föreslagna upplysningsverksamhetens

anordnande har departementschefen i sitt ovan berörda

yttrande anfört, att frågan huruvida det anslag, som kunde bliva beviljat,

borde överlämnas till Sveriges allmänna lantbrukssällskap för att

användas till avsett ändamål eller den åsyftade upplysningsverksamheten

funnes kunna lämpligare anordnas på annat sätt, torde framdeles bliva

föremål för närmare övervägande, liksom ock frågan om de närmare

föreskrifter och den kontroll, som kunde finnas nödiga beträffande medlens

användande.

Riksdagen vill här såsom sin mening uttala, att ifrågavarande

verksamhet bör ordnas genom förmedling av hushållningssällskapen, till

vilkas förfogande medlen följaktligen torde böra ställas.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

och de i ämnet väckta motioner till främjande av upplysningsverksamhet

rörande föreningar för ordnande av avsättningen av lantmannaprodukter

ävensom beträffande jordbrukskasserörelsen å extra stat för

år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 10,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Fiskeriväsendet.

• ^nc^r Pimkt 55 bär Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående lönereglering för statens

fiskeritjänstemän, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till

riksdagen, i ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd beräkna

en förhöjning från 121,000 kronor med 10,300 kronor till 131 300

kronor. ’

Sedermera har Kungl. Magt i en till riksdagen den 12 april 1918

avlåten proposition nr 317 föreslagit riksdagen bland annat

dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till

stat för statens fiskeriadminstration, att tillämpas från och med år 1919

ävensom de villkor och bestämmelser, som av honom föreslagits för

åtnjutande av de i samma stat upptagna avlöningardels

förklara, ö ’

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder

ordinarie befattning å staten för statens fiskeriadministration, skall vara

pliktig underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av fiskeriintendent- eller fiskeriassistentbefattnmg,

vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de

vilja _ övergå ^ till den nja avlöningsstaten samt underkasta sig de för

avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt

dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner, ävensom

i den män ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående

civfia tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som

dittills tillkommit dem;

dels medgiva, att från ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd

må utgå kostnader för tillsyningsman vid regula laxfisket i Torne

älv samt för vägskatt för samma laxfiske;

dels och höja anslaget till fiskerinäringens understöd från 121 000

kronor med 19,000 kronor till 140,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 371 anmält, har riksdagen

dels godkänt i skrivelsen intaget förslag till stat för statens fiskeriadministration,

att tillämpas från och med år 1919, ävensom däri intagna

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma stat upptagna

avlöningar;

dels förklarat,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr ''J A. ''r,,)

att eu var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder

ordinarie befattning å staten för statens fiskeriadministration, skall vara

pliktig underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande innehavare av fiskeriintendent- ellei fiskeriassistentbefattning,

vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de

vilja övergå till den nva avlöningsstaten samt underkasta sig de iöi

avlöningens åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser och som icke

lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt

dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom,

i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit dem; . .

dels medgivit, att från ordinarie anslaget till fiskerinäringens understöd

må utgå kostnader för tillsvningsmän vid regala laxfisket i Törne

älv samt för vägskatt för samma laxfiske; o

dels ock höjt anslaget till fiskerinäringens understöd tran 121,01)0

kronor med 19,000 kronor till 140,000 kronor.

59:o) Under punkt 56 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser och hållande

av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under förutsättnine*

att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller^ landsting

eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150 kronor, å extra

stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 1,550 kronor.

För ett vart av åren 1903—1912 anvisade riksdagen pa extra

stat ett anslag av 2,250 kronor såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser

i navigation för bohuslänska fiskare, under förutsättning

att Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller landsting för

ändamålet bidroge med tillsammans 2,000 kronor.

Sedermera anvisade riksdagen såsom bidrag till anordnande a,v

undervisningskurser och hållande av föredrag i navigation m. m. föl

bohuslänska fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus

läns hushållningssällskap eller landsting eller eljest för ändamålet tillskötes

minst 1,150 kronor, på extra stat för vart och ett av åren

1913—1917 ett anslag av 1,400 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

låta utav detta belopp förskottsvis under ett vart av nästföregående år

av tillgängliga medel utanordna 700 kronor. Det förutsattes, att av

statsanslaget för varje år skulle bestridas hela arvodet till en inspektör,

250 kronor, och högst hälften av övriga kostnader med 1,150 kronor.

För år 1918 har för ändamålet anvisats å extra stat ett förslags
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Bilcsdagens skrivelse Nr 9 A.

anslag å högst 1,550 kronor med förskottsrätt under år 1917 beträffande

775 kronor Höjningen föranleddes av att inspektörens arvode ansåo-s

böra ökas till 400 kronor. °

Beträffande detta anslag har ingen annan förändring ifrågasatts

an att den del därav, som bör utgå för löpande året, uppföres å tilllaggsstat

för år 1918. I detta avseende kommer riksdagen att sura

särskild anmälan. °

Riksdagen har nu såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser

och hållande av föredrag i navigation m. in. för bohuslänska

fiskare, under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållmngssaUskap

eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst

1,150 kronor, å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av

1,550 kronor. °

60.°) (jnder punkt 57 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att *l11 understöd åt Södra Sveriges fiskeri förening å extra stat för år

1919 såsom särskilda förslagsanslag, högst anvisa dels såsom bidrag till

föreningens upplysningsverksamhet 8,500 kronor; dels ock såsom bidrag

till föreningens försöksbiologiska undersöknings- och fiskodlingsverksamhet

13,500 kronor, eller tillhopa 22,000 kronor.

Såsom understöd åt Södra Sveriges fiskeriförening för dess fortlöpande

verksamhet har riksdagen för varje år från och med år 1908

på extra stat anvisat anslag, som bestämts att utgå dels för varie av

åren 1908 1918 med 8,500 kronor till upprätthållande av föreningens

5 nnnr a °ch dels för de två första åren raed 5,000, därefter med

7,000, for^ år 1913 med 9.000, för åren 1914—1917 med 10,000 kronor

samt för år 1918 med 13,500 kronor såsom bidrag till föreningens försöks-

och fiskodlingsverksamhet.

Någon förändring i anslagets belopp ifrågasättes icke. Däremot

gei statsrådsprotokollet vid handen, att en omläggning föreslao*its av

verksamheten vid föreningens fiskeriskola, vid vilken undervisningen för

närvarande meddelas under en 10 månaders mera mångsidig teoretisk

och praktisk kurs, därhän, att undervisningen uppdelas på flere särskilda

till tiden mera begränsade teoretiska och praktiska kurser, var och en

huvudsakligen omfattande endast något eller några av de i fiskeriundervisnmgen

ingående ämnen, detta i syfte att bereda ett större antal personer

tillfälle att inhämta kunskaper i de ämnen, som speciellt intressera

dem. 1 samband härmed .har föreslagits förändrad benämning av anslaget

i fråga.

I likhet med departementschefen finner riksdagen goda skäl före
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 57

ligga för eu omläggning i sålunda antydd riktning av verksamheten

vid föreningens fiskeriskola.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till understöd åt Södra Sveriges

fiskeriförening å extra stat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag,

högst, anvisat dels såsom bidrag till föreningens upplysningsverksamhet

8,500 kronor; dels ock såsom bidrag till föreningens försöksbiologiska

undersöknings- och fiskodlingsverksamhet 13,500 kronor, eller

tillhopa 22,000 kronor.

61 :o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 58 gjorda

framställning har riksdagen till utförande av hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven å extra stat för år

1919 såsom särskilda reservationsanslag anvisat dels till omkostnader

för de av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen bedrivna undersökningarna

29,000 kronor; dels ock till täckande av Sveriges andel i

kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium 5,100 kronor, eller tillsammans 34,100 kronor, att

enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas för de avsedda ändamålen.

62:o) Under punkt 59 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för

hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande haven,

å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 46,000 kronor.

För hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige omgivande

haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken

har fartyget Skagerak sedan år 1905 varit i verksamhet. Riksdagen

har för varje år å extra stat beviljat anslag till underhålls- och driftkostnad

för nämnda fartyg, vilket anslag för vart och ett av åren 1909

—1913 uppgått till 34,000 kronor, för år 1914 till 41,800 kronor, därav

5,800 kronor till reparation av fartyget, för vart och ett av åren 1915,

1916 och 1917 till 36,000 kronor samt för år 1918 till 56,000 kronor,

varav dock 10,000 kronor voro avsedda att utgå förskottsvis under år

1917. Sedan Kungl. Maj:ts befallningshavande i Göteborgs och Bohus

län, som har överinseendet över fartyget, den 3 juli 1917 anbefallts att

göra den framställning, som kunde finnas påkallad, om erhållande av

ytterligare medel till kostnader för Skagerak under år 1917, har någon

dylik framställning ej inkommit före årets utgång. Berörda belopp av

10,000 kronor finnes därför tillgängligt för år 1918.

I likhet med myndigheterna har departementschefen ansett det

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 9 häft. (Nr 9 A—9 B.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

önskligt, att fartyget Skagerak måtte kunna under år 1919 hållas i verksamhet

under åtminstone fem månader. Denna tid borde infalla under

vintern, då de viktigaste fiskena påginge. De med det internationella

havsforskningsarbetet sammanhängande terminsfärderna skulle alltså

fortfarande tillsvidare inställas. Det vetenskapliga arbete, som under

de fem månaderna kunna utföras från fartyget, borde dock naturligtvis

äga rum.

V idare har det synts ytterst vanskligt att nu bedöma kostnaderna

för fartygets drift år 1919, enär så många ovissa faktorer spelade in,

främst prisen å kol och oljor, samt utbetalandet av krigsriskersättning.

Då för vartdera av åren 1917 och 1918 beräknats ett anslagsbelopp

° av 46,000 kronor, samt i allt fall möjlighet förelåge att''av

1919 års riksdag begära tilläggsanslag, i fall ökade medel då skulle

visa sig oundgängligen behövliga, har departementschefen icke ansett

sig nu kunna tillstyrka större anslag än för de senaste åren eller 46,000

kronor.

I anslutning härtill har riksdagen till underhålls- och driftkostnad

för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska undersökningar

av de Sverige omgivande haven, å extra stat för år 1919 anvisat ett

reservationsanslag av 46,000 kronor.

63:o) Under punkt 60 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget Skagerak å

extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 14,400 kronor.

Försäkring mot sjöfara av det för hydrografisk-biologiska undersökningar

av de Sverige omgivande haven samt för tillsyn och bevakning

av Sveriges havsfisken avsedda fartyget Skagerak har årligen skett

från och med år 1906, och hava medel till försäkringspremien anvisats

av riksdagen med 5,200 kronor för år.

Fartyget har försäkrats för ett värde av 130,000 kronor, motsvarande

ursprungliga anskaffningskostnaden. Försäkringen har äo-t

rum hos försäkringsaktiebolaget Gauthiod. Premien ute;ör fortfarande

5,200 kronor. 6

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Under nu rådande förhållanden kan, såsom Kungl. Maj:ts befallningshavande

framhållit, ett fartyg lika med Skagerak uppenbarligen

icke byggas för den nuvarande försäkringssumman. Jag anser därför

försiktigheten bjuda, att möjlighet beredes att höja försäkringsvärdet

såväl för år 1918 som för år 1919. För beräkning av det erforderliga

anslaget torde ett försäkringsvärde av 480,000 kronor böra läggas till

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

grund, ehuru givetvis försäkring ej bör tagas till högre belopp, än som

vid försäkringens tagande anses motsvara nybyggnadskostnaden.

Då för år 1918 redan anvisats 5,200 kronor och premien för det

höjda värdet blir 14,400 kronor, kräves för år 1918 tilläggsanslag å

9,200 kronor. Jag ämnar särskilt hemställa om anvisande av anslag

härtill å tilläggsstat för innevarande år.»

Jämväl riksdagen anser lämpligt, att fartygets försäkringsvärde

från och med 1918 höjes på sätt departementschefen föreslagit. Den

därav föranledda ökningen uti nu ifrågavarande anslag ger riksdagen

icke anledning till någon erinran.

Beträffande det för innevarande år såsom erforderligt avsedda beloppet,

mot vilket riksdagen icke bär något att erinra, kommer riksdagen

att i detta avseende göra särskild anmälan.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnader

för försäkring av fartyget Skagerak å extra stat för år 1919 anvisat

ett förslagsanslag, högst 14,400 kronor.

64:o) Under punkt 61 har Eders Ivungl. Maj :t föreslagit riksdagen

att till underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystrasalt å extra stat

för år 1919 bevilja ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Med bifall '' till Kungl. Maj:ts förslag anvisade riksdagen för år

1908 ett belopp av 29,000 kronor för anskaffande av ett fartyg för

fiskeriadministrationens behov. Till bestridande av underhålls- och driftkostnad

för samma fartyg, som först under år 1909 blev taget i bruk

för avsett ändamål och därvid erhöll namnet Eystrasalt, beviljade riksdagen

på extra stat för år 1909 ett anslag av 5,000 kronor, för vartdera

av åren 1910 och 1911 ett anslag av 7,500 kronor och för varje

av åren 1912—1915 ett anslag av 8,500 kronor. För åren 1916 och

1917 beviljades anslag å respektive 6,000 och 8,500 kronor, varjämte

riksdagen för vartdera året medgav, att behållning å anslaget vid föregående

års slut finge under året användas för avsett ändamål. För år

1918 har riksdagen anvisat å extra stat ett anslag av 16,150 kronor,

samt medgivit, att härav 6,750 kronor finge under år 1917 förskottsvis

utanordna^. Detta belopp var avsett för insättande av ny maskin i

fartyget.

Fartygets driftkostnader för år 1919 hava beräknats till samma

belopp som för år 1918 eller till 10,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till underhålls- och driftkostnad

för fartyget Eystrasalt å extra stat för år 1919 beviljat ett reservationsanslag

av 10,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

. j 65i°) .bifa11 Eders Kungl. Maj:ts under punkt 62 därom

gjorda framställning har riksdagen medgivit, att Eders Kungl Makt

må för stationerande under vintern 1918—1919 av ett armerat ångfartyg

vid rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid

fiskets bedrivande använda erforderligt belopp av den behållning, som

uppstått eller kan komma att uppstå å redan anvisade anslag- för motsvarande

ändamål.

66.°) Under punkt 63 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa av fiskehamnskommissionen

föreslagna hamnar å extra stat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 610,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter

Eders Kungl- Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande

ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva

området för hamnarna än även av det område i land, som med hänsyn

till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras

tör det gemensamma behovet.

Fiskehamnskommissionen föreslog i sitt betänkande år 1909 att

staten skulle själv bygga och för framtiden underhålla hamnanläggning-ar

uvudsakligen för fiskets behov, vid 44 närmare angivna platser utmed

rikets kuster, ävensom att staten därjämte skulle lämna anslag eu

gång för alla till hamnarbeten å 35 andra platser, varest hamnarna

skulle under väg- och vattenbyggnadsstyrelsens kontroll byggas och för

framtiden underhållas av intressenterna själva. Av omförmälda 79 hamnar

voro emellertid, enligt kommissionens åsikt, 31 av beskaffenhet att böra

1 forsta hand komma till utförande. Arbetet på återstående 48 hamnar

skulle däremot kunna anstå och utföras först i andra hand. Av nämnda

31 hamnar skulle 24 anläggas och underhållas av staten men de 7 övriga

av intressenterna själva med statsbidrag till anläggningskostnaden.

Riksdagen beslöt år 1911 byggande av samtliga till utförande i

forsta hand föreslagna 24 hamnar, vilka skulle byggas uteslutande av

staten, och beviljade därtill ett anslag å 2,788,000 kronor. Från detta

anslag anvisades därefter av riksdagen särskilda belopp under de följande

åren.

,... . 4r j1912 beviljade riksdagen ett särskilt anslag å 30,000 kronor

för istandsattande av hamnen vid Barsebäck, vilken icke var upptag-en

bland de 24 hamnarna. &

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlade i skrivelse den 9

september 1915 plan och kostnadsberäkning för de då återstående 19

hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck. Därvid framhöll styrelsen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

att för beräkningen lagts till grund sädana arbets- och materialpris,

som motsvarade förhållandena före det pågående kriget. Sammanlagda

kostnaden för de beslutade 24 hamnarna jämte hamnen vid Barsebäck

upptogs nu till 7,202,800 kronor. För anvisandet av dessa medel framlade

styrelsen följande plan:

För år

Anvisade medel

Summa

anvisade medel

För år

Anvisade medel

Summa

anvisade medel

1912—1913

464,000

464,000

1920

610,000

4,608,000

1914

464,000

928,000

1921

610,000

5.218,000

1915

620,000

1,548,000

1922

610,000

5,828,000

1916

620,000

2,168,000

1923

610,000

6,438,000

1917

610,000

2,778,000

1924

609,200

7,047,200

1918

610,000

3,388,000

1925

155,600

7,202,800

1919

610,000

3,998,000

1916 års riksdag beslöt, att Barsebäcks hamn skulle upptagas bland

dem, vilkas byggande skulle äga rum uteslutande på statens bekostnad,

och att det till denna hamn beviljade anslaget skulle sammanslås med

det år 1911 beviljade anslaget till ett anslag å 2,818,000 kronor, samt

anvisade återstående beloppet av det sålunda sammanslagna anslaget.

Tillika anvisades för samma ändamål ytterligare 150,000 kronor. Därjämte

uttalade riksdagen, att densamma funne ifrågavarande fiskehamnsbyggnader

böra, därest det icke på grund av alldeles särskilda omständigheter

kunde finnas lämpligt att tillgripa entreprenadsystemet, utföras

direkt av staten genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

I skrivelse den 3 maj 1916 beräknade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

att den för fiskehamnsbyggnadernas direkta utförande av

staten erforderliga arbetsmaterielen skulle draga en kostnad av ungefär

523,500 kronor, som i likhet med själva byggnadskostnaderna beräknats

efter de pris, som rådde före världskriget. Denna kostnad överstege

icke det belopp, som i form av entreprenadvinst beräknats ingå i kostnaden

för de då ännu icke påbörjade fiskehamnarna. Den skulle alltså

icke höja totalkostnaden. Av nämnda 523,500 kronor ansågos 323,500

kronor kunna utgå av de för åren 1916 och 1917 anvisade medlen.

För år 1918 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att anvisa 810,000

kronor, varav 610,000 kronor voro i enlighet med 1915 ars plan och

200,000 kronor skulle utgöra återstoden av det behövliga materialanskaffningsbeloppet.

Detta bifölls av riksdagen.

Genom de av riksdagen åren 1916 och 1917 gjorda anvisningarna

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

har, på sätt närmare utvecklas i statsrådsprotokollet vid fjolårets statsverksproposition,

inalles 390,000 kronor anvisats tidigare än planen utvisar.

Av statsrådsprotokollet framgår att för fortsättande under år 1918

av redan under arbete varande fiskehamnsbyggnader på grund av stegrade

arbets- och materialpris för samma år beräknats ett ytterligare

belopp av 400,000 kronor under det att anslagsbeloppet för år 1919

upptagits till det ursprungligen i berörda plan upptagna, eller till

610,000 kronor.

Beträffande anslagsbeloppet för år 1918 anmäler riksdagen i särskild

skrivelse sitt beslut härutinnan.

Under åberopande av det anförda får riksdagen nu anmäla, att riksdagen

med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning till

bestridande av kostnaderna för utförande av Anssa av fiskehamnskommissionen

föreslagna hamnar å extra stat för år 191.9 anvisat ett reservationsanslag

av 610,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter, Eders

Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande ändamål

under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området

för hamnarna än även av det område i land, som med hänsyn

till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras

för det gemensamma behovet.

Skogsväsendet.

, 67:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen,

att från och med år 1919 höja ej mindre den i staten för skogshögskolan

upptagna anslagspost till biblioteksgöromålens bestridande från

500 kronor med 700 kronor till 1,200 kronor än även de i samma stat

upptagna anslag till praktiska övningar vid högre kursen från 24,200

kronor med 4,800 kronor till 29,000 kronor samt till praktiska övningar

vid lägre kursen från 4,900 kronor med 1,750 kronor till 6,650 kronor,

i följd varav statens slutsumma kommer att höjas från 125,600 kronor

med 7,250 kronor till 132,850 kronor, samt vid bifall härtill höja ordinarie

anslaget till skogshögskolan från 124,350 kronor med 7,250 kronor

till 131,600 kronor.

Den av 1914 års senare riksdag godkända staten för skogshögskolan

med däri vid 1917 års riksdag vidtagna ändringar slutar°å

125,600 kronor. På grund av bostadsavdrag för vissa befattningshavare

med tillhopa 1,250 kronor upptages anslaget till endast 124,350 kronor.

Staten upptager bland annat en post å 500 kronor såsom särskilt arvode

till biblioteksgöromålens bestridande samt två anslagsposter till praktiska

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 0 A.

övningar, nämligen å 24,200 kronor till dylika övningar vid den högre

kursen (jägmästarkursen) och å 4,500 kronor till enahanda ändamål vid

den lägre kursen. „

1 detta sammanhang liar riksdagen till behandling förehalt två

inom riksdagen väckta likalydande motioner, vari hemställts, att riksdagen

ville besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag rörande staten

för skogshögskolan för år 1919, att från och med ar 1919 höja den i

staten för skogshögskolan upptagna anslagspost till biblioteksgöromålens

bestridande från 1,200 kronor med 800 kronor till 2,000 kronor samt

vid bifall härtill höja det av Kungl. Maj:t föreslagna ordinarie anslaget

från 131,600 kronor till 132,400 kronor.

Kungl. Maj:ts framställning avser viss förhöjning av nämnda anslagsposter.

.

Statsrådsprotokollet ger vid handen, att biblioteksgöromalen vid

skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt bestridas av en vid högskolan

anställd lärare mot ett arvode, uppgående till ovannämnda belopp

av 500 kronor, att från sakkunnigt håll samstämmigt vitsordats, att den

tid av 1 timme tre dagar i veckan, som bibliotekarien med nuvarande

arvode kunde tillförbindas hålla biblioteket Öppet, icke tillfredsställde

varken de studerandes behov eller lärarnas och övriga forskares skaliga

anspråk, att härför ansetts erforderligt, att biblioteket hölles öppet minst

tre timmar dagligen under lästerminerna och en å två dagar i veckan under

ferierna samt att till undanröjande av nämnda olägenhet framkommit

huvudsakligen två förslag. Det ena ginge ut på att mot ett årligt

arvode av 1,600 kronor anställa eu kvinnlig biblioteksamanuens med

sex timmars daglig tjänstgöring, vilken skulle hava sig anförtrodd den

dagliga låneexpeditionen och katalogiseringsarbetet, i samband varmed

arvodet till bibliotekarien, vars uppgift skulle begränsas till att ansvara

för och övervaka bibliotekets skötsel, föreslå nya bokinköp m. m., skulle

nedsättas till 400 kronor. Det andra avsåge att mot ett högre arvode

av 2,000 kronor anställa en i biblioteksgörömål förfaren person att på

eget ansvar sköta biblioteket och hålla detsamma tillgängligt under den

tid, som enligt vad ovan sagts befunnits erforderlig.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Ehuruväl jag ingalunda vill underskatta betydelsen av att skogshögskolans

bibliotek hålles lättare tillgängligt för de studerande samt

forskare än nu är fallet, kan jag i likhet med statskontoret icke Unna

det nödvändigt att härvid gå så långt, som lärarrådet och styrelsen

föreslagit. Att anställa en särskild biblioteksamanuens på eget ansvar—

mot vilket förslag lärarrådet med hänsyn till det i varje fall rätt låga

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

arvode, som skulle kunna tillerkännas en sådan befattningshavare, riktat

enligt min mening ganska vägande invändningar — finner jag mig icke

kunna förorda, utan torde den närmaste skötseln av biblioteket böra

liksom hittills uppdragas åt någon av lärarna. Att till biträde åt denne

anställa särskilt avlönad person, vilket avsågs med styrelsens förslå^ i

december år 1916 och som nu i första hand tillstyrkes av lärarrådet

synes mig icke nödvändigt. Ifall det nuvarande arvodet för biblioteksgöromålens

skötsel erhåller viss förhöjning, torde sådan ökning i skyldigheten

att hålla biblioteket öppet kunna föreskrivas, att därigenom nöjaktigt

resultat vinnes. J

Då biblioteket för arvodet av 500 kronor nu hålles öppet tre dao-ar

l veckan under lästerminerna, och det befunnits önskvärt, att det blir

Öppet dagligen under terminerna samt därjämte vissa gånger under

ferierna, synes för detta ändamål anslaget böra höjas till 1,200 kronor.»

I motionerna göres gällande, att den ökning i skyldigheten att

hålla biblioteket öppet, som enligt departemeutschefens förmenande

skulle kunna åläggas en bland högskolans extra lärare utsedd bibliotekarie,

_ (om de ordinarie lärarna kunde det på grund av bristande tid

icke bliva tal) därest arvodet höjdes till 1,200 kronor, icke torde kunna

utsträckas till att omfatta mer än 1 timme dagligen under lästermin

och ett par gånger i veckan under annan tid av året. För såväl elever

som lärare, vilka dagligen måste anlita biblioteket icke blott för uttagning

av en eller annan enstaka bok utan jämväl för att idka jämförande

och andra studier, vilka fordrade successiv tillgång på det i

biblioteket befintliga bokmaterialet, vore denna tid för detsammas öppenhållande

icke tillräcklig. Fn tillfredsställande lösning av förevarande

fråga syntes däremot motionärerna kunna vinnas genom anställande på

sätt ovan antytts av en kvinnlig biblioteksamanuens med arvode av

1,600 kronor och med ovan angivna arbetsuppgifter.

Behovet av att skogshögskolans bibliotek, för att kunna vara dem

till verklig nytta, vilka för sina studier äro hänvisade att begagna detsamma,

häri inbegripna jämväl professorerna vid skogsförsöksanstalten,

göres lättare tillgängligt, torde vara ostridigt. Departementschefen har,

på sätt ovan nämnts, i sådant syfte utan att beräkna någon bestämd tid

dagligen för bibliotekets öppenhållande ansett, att, om arvodet till biblioteksgöromålens

skötande höjdes till 1,200 kronor, skulle sådan ökninoi

skyldigheten att hålla biblioteket öppet kunna föreskrivas, att däi>

igenom nöjaktigt resultat vunnes. Motionärerna åter hålla före, att

biblioteket bör hållas öppet 3 timmar dagligen under lästermin och

en eller två gånger i veckan under den övriga delen av året, Riksdagen

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

delar donna deras uppfattning. Det vill emellertid förefalla riksdagen,

som om detta icke skulle låta sig göra genom höjande allenast på sätt

departementschefen ifrågasatt av nämnda arvode till biblioteksgöromalens

bestridande från 500 kronor till 1,200 kronor. Riksdagen anser nämligen,

att den vidsträcktare skyldighet att hålla biblioteket öppet, som med eu

sådan arvodesförhöjning skäligen kan ifrågasättas, knappast toide böla beräknas

till mer än eu timme varje dag under lästerminerna och någon gång

i veckan under ferierna. Härtill kommer, att det, såsom i motionerna

även framhållits, synes vara tvivel underkastat, om man ens under sådan

förutsättning kan påräkna att bland högskolans extra lärare, vilka toide

hava sin huvudsakliga verksamhet å annat håll, erhålla en person, som

vore villig åtaga sig ifrågavarande uppdrag. Genom anställande av en

kvinnlig biblioteksamanuens, på sätt motionärerna ifrågasätta skulle enligt

riksdagens uppfattning ovanberörda svårigheter på ett lyckligt sätt övervinnas.

Visserligen skulle eu sådan anordning medföra ökade kostnader

till ett belopp av 800 kronor, men å andra sidan skulle den störa

fördelen vinnas, att frågan om bibliotekets skötsel bleve på ett fullt nöjaktigt

sätt ordnad.

Riksdagen biträder det i motionerna framställda förslaget. Anslagsposten

till biblioteksgöromålens bestridande vid högskolan bör i anslutning

härtill höjas från 500 kronor med 1,500 kronor till 2,000 kronor.

Vad angår slutligen ovannämnda två i skogshögskolans stat upptagna

anslag till praktiska övningar föreslår Kung!. Maj:t nu dels en

höjning av anslaget till sådana övningar vid högre kursen (jägmästarkursen)

med 4,800 kronor och dels en ökning av anslaget till .dylika

övningar vid lägre kursen (forstmästarkursen) med 1,750 kronor. Ökningarna

föranledas i första hand därav, att högskolans lärare, vilka under

de praktiska övningarna hittills icke uppburit dagtraktamenten annat

än för resdagar, ansetts böra från och med år 1919 vid tjänstgöring

utom hemorten under sådana övningar med elever i de särskilda kurserna

jämväl för andra dagar än resdagar uppbära dagtraktamenten

enligt gällande resereglemente, dock vid tjänstgöring å högskolans fasta

övningsskogar allenast med tre fjärdedelar av fastställt tiaktaments

belopp samt i varje fall utan den förhöjning i traktamentsbeloppen, som

kunde varda medgiven, varjämte i utsikt ställda höjningar i dagtraktamentsbeloppen,

vilka höjningar skola oavkortade tillgodokomma lärarna

under resdagar, och redan höjda biljettpris gjorde en ytterligare ökning

erforderlig.

Den sålunda ifrågasatta ersättningen till skogshögskolans lärare

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 käft. (Nr 9 A 9 B.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

synes liksdagen skälig. De föreslagna anslagsbeloppen giva ej anledning

till någon riksdagens erinran.

Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen anmäla, att

riksdagen med anledning av Eders Kung]. Maj:ts förevarande framställning

och de i ämnet väckta motioner från och med år 1919 höjt ej

mindi e den i staten för skogshögskolan upptagna anslagspost till biblioteksgöromålens

bestridande från 500 kronor med 1,500 kronor till 2,000

kronor än även de i samma stat upptagna anslag till praktiska övningar

vid högre kursen från 24,200 kronor med 4,800 kronor till 29,000

kronor samt till praktiska övningar vid lägre kursen från 4,900 kronor

med UJ50 kronor till 6,650 kronor, i följd varav statens slutsumma

höjts från 125,600 kronor med 8,050 kronor till 133,650 kronor samt i

anledning härav höjt ordinarie anslaget till skogshögskolan från 124,350

kronor med 8,050 kronor till 132,400 kronor.

Någon ändring i den del av anslagstiteln: »skogshögskolan och

statens skogs försöksanstalt» å 193,700 kronor, som är avsedd för statens

skogsförsöksanstalt, nämligen 69,350 kronor, är icke ifrågasatt. Denna

del synes därför böra beräknas till oförändrat belopp. I anslutning till

den här ovan beslutade höjning i anslaget till skogshögskolan0 har

emellertid anslagstiteln höjts till 201,750 kronor.

68:o) T enlighet med Eders Kung!. Maj:ts under punkt 65 därom

gjoida fi anställning har riksdagen till ett docentstipendium vid skogshögskolan

samt till studieunderstöd åt sådana studerande, som vid

nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig forskning, å extra stat

för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst 3,700 kronor.

69:o) Under punkt 66 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till personligt ålderstillägg åt extra läraren vid skogshögskolan,

docenten filosofie doktorn Gösta Grönberg, därest han fortfarande med

gott vitsord tjänstgör såsom sådan lärare, å extra stat för 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst 500 kronor.

Undervisningen vid skogshögskolan i de till ämnesgruppen zoologi

m. m. hörande ämnen är anordnad sålunda, att den vid skogsförsöksanstalten

anställde laboratorn i skogsentomologi undervisar i detta ämne

vid högskolans jägnrästarkurs, under det att den övriga undervisningen

i zoologi, inbegripet entomologi vid forstmästarkursen, samt i jakt- och

fiskevård uppehälles av en extra lärare, vilken därjämte har närmaste

mseendet över de till ämnesgruppen hörande samlingar. Arvodet till

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

denne extra lärare, vilken nu är docenten filosofie doktorn Gösta Grönberg;

beräknades av departementschefen i förslaget vid 1914 års senare

riksdag till ordinarie stat för skogshögskolan till 3,500 kronor. Detta

belopp ingår i anslagsposten till extra lärare. Riksdagen, som uttalade

sitt gillande av departementschefens förslag beträffande ordnandet av

undervisningen i zoologi in. in., godkände det föreslagna beloppet av

anslagsposten till extra lärare.

Med anledning av ett framkommet förslag, att arvodet till denne

extra lärare skulle bestämmas till 4,500 kronor, framhöll dåvarande

departementschefen, att om man utgingo från de i forslaget ar mz

om högskolans inrättande använda beräkningsgrunderna av 20 kronor

för föreläsningstimme, 10-kronor för övningstimme och 20 kronor för

exkursionsdag, skulle hans arvode uppgå till endast 2,930 kronor. Därest

o-ottgörelsen för föreläsningstimme sattes så högt som till 2o kronor,

skulle arvodet likväl ej överstiga 3,615 kronor. I betraktande härav

ansåg departementschefen, att, även med hänsyn tagen till barns åliggande

beträffande högskolans samlingar, högre arvode än 3,500 kronor

ej behövde beräknas.

Skogshögskolans styrelse har nu i skrivelse den 29 september

1917 ano-ående högskolans anslagsbehov för år 1919 hemställt, dels att

normala “arvodet till denne extra lärare måtte höjas till 4,000 kronor

och på grund härav anslagsposten till extra lärare ökas med 500 kronor,

dels att Grönberg måtte tillerkännas ett personligt lönetillägg å 500

kronor å extra stat för år 1919.

I yttrande till statsrådsprotokollet har departementschefen for egen

del anfört följande:

»I likhet med statskontoret kan jag med hänsyn till den unclcrvisningsskyldighet

m. m., som åligger ifrågavarande extra lärare, icke

tillstyrka, att det normala arvodet till denne lärare nu bestämmes högre

än som skedde år 1914.

Då docenten Grönberg alltsedan år 1901 förtjänstfullt uppehållit

undervisningen i zoologi in. m. först vid skogsinstitutet och sedan vid

skogshögskolan samt vid skogsinstitutet uppbar arvode å extra stat med

under sista åren 4,000 kronor, vill jag däremot biträda förslaget, att ett

personligt ålderstillägg å 500 kronor tilldelas honom. Härigenom kommer

ersättningen till honom för ifrågavarande extraläraibefattning att

uppgå till sammanlagt 4,000 kronor.»

Riksdagen instämmer med departementschefen och får anmäla, att

riksdagen till personligt ålderstillägg åt extra läraren vid skogshögskolan,

docenten filosofie doktorn Gösta Grönberg, därest han fortfarande med

opaginerad Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

gott vitsord tjänstgör såsom sådan lärare,

anvisat ett förslagsanslag, högst 500 kronor.

extra stat för år 1919

70.°) Under punkt 67 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdao-en

att för vissa i statsrådsprotokollet för år 1919 närmare angivna behov

vi skogshogskolan å extra stat för samma år anvisa ett reservationsanslag

av 65,900 kronor.

1 skrivelse den 29 september 1917 bär styrelsen för skogshögskolan

och statens skogsförsöksanstalt gjort åtskilliga framställningar

om anslag till högskolan, avsedda att anvisas å extra stat. Enär de

bestå av dessa framställningar hänföra sig till en ifrågasatt ökning

av högskolans elevantal, torde först böra lämnas en redogörelse för

detta ärende.

Då skogshogskolan inrättades enligt beslut vid 1914 års senare

riksdag, utgick man från att det antal elever, som årligen skulle få mottagas

till den förberedande jägmästarkursen (nu förlagd vid Garpenberg)

skulle Hiva 40, och att härav högst 25 skulle kunna antagas till fortsatt

utbildning under kursens vårtermin med rätt att, därest de under

sistnämnda termin förvärvade godkända vitsord, vinna inträde vid själva

skogshogskolan. Den i stadgarna för skogshogskolan den 5 december

1414 laststallda laroplan for jägmästarkursen var även grundad på detta

elevantal, ^vilket därefter fastställdes genom Kung]. Maj:ts brev den 30

mars 191o. Enär en synnerligen betänklig brist å skogstjänstemän

syntes vara att befara, bestämde Kungl. Maj:t den 28 april 1916, efter

ramställning av domänstyrelsen och sedan såväl skogshögskolans styrelse

som jagmastarkursens lärarråd häröver avgivit utlåtande, aft antalet

elever, som år igen under åren 1916-1919 finge antagas till fortsatt

utbildning, skulle vara 30. Härigenom komme även jägmästarkursen

vid högskolan att få ökat elevantal. Av elevökningen föranleddes vissa

okade kostnader, till vilka Kungl. Maj:t i 1917 års statsverksproposition

begärae anslag a extra stat, vilka av riksdagen beviljades. Emellertid

gjordes av domänstyrelsen den 16 december 1916 framställning om att

samtliga de vid 1916 års hösttermin vid förberedande kursen godkända

. eJeverna skulle få antagas till fortsatt utbildning under år 1917

vilken framställning också, efter verkställd utredning angående möjligheterna

härför vann Kungl. Maj:ts bifall. Till härav föranledda ytterligare

kostnader under åren 1917 och 1918 anvisade 1917 års riksdag

med anledning av Kungl. Maj:ts framställning i proposition nr 150

anslag a extra stat.

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Sedan domänstvrelsen erhållit i uppdrag att verkställa utredning

angående behovet under ett antal år framåt av högskolebildade skogstjänstemän

för såväl staten som euskdda ävensom avgiva förslag till

de åtgärder, vartill utredningens resultat kunde föranleda, har namnda

stvrelse den 5 juli 1917 till Kungl. Maj:t inkommit med utredning i

ärendet, utvisande, att vid slutet av höstterminerna vart och ett av aren

1918_1921 borde till fortsatt utbildning i den förberedande kursen

antagas omkring 37 elever, för att behovet under perioden 1922—1927

eller närmare bestämt år 1925 skulle kunna bliva tillgodosett. Av

anförda skäl har emellertid styrelsen föreslagit åtgärders vidtagande för

ökning till allenast 35 av det antal elever, som borde antagas till fortsatt

utbildning efter första terminen av den förberedande kursen för

åren 1918—1921. _ , ,

Departementschefen har anslutit sig till detta domanstyielsens

förslag samt därjämte framhållit, att härav följde, att i den förberedande

kursen borde kunna redan höstterminen 1918 antagas 45 elever.

De av Kungl. Maj:t uti förevarande framställning begärda anslagsmedel,

av vilka de flesta såsom ovan nämnts hänföra sig till den ifrågasatta

ökningen i skogshögskolans elevantal, äro enligt berörda statsrådsprotokoll

avsedda att tillgodose följande behov:

Extra lärare: ,

Extra lektor i botanik ................................ ................

ökat arvode till extra lärare i tjänsteexpedition m. in.

» » b b )) i agronomi................

Assistent i skogsindelning m. m...................................

b i skogsteknologi in. m....................................

Jägmästarkursens praktiska övningar:

Assistent ...............................................................................

» vid den förberedande kursen ........................

Ökning i assistenters arvoden m. m..............................

Reskostnad för 5 nya elever.............................................

Ökade resekostnader för elever .......................................

llantlangning..........................................................................

Ökade kostnader för de praktiska övningarna............

Dagtraktamenten till på grund av elevantalets ökning

tillkomna lärare.................................................................

Höjning av dagtraktamenten samt ökade resekostnader

för lärare.............................................................................

ir 1918

År 1919

_

3,900

—

360

—

160

—

1,050

—

700

3,000

1,550

3,100

4,800

3,900

—

1,125

3,200

3,200

—

800

—

6,020

600

1,400

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

År 1918 År 1919

Forstmästarkursens praktiska övningar:

Ökade reskostnader för elever ................................... 600 600

ökning i assistentarvoden m. m................................. 200 200

Hantlangning......................................................................... 700

Höjning av dagtraktamenten samt ökade reskostnader

för lärare........................................................................... 600 _

Hushållsuppsättning å övningsskogar ............................... — 10.000

Avvägningsinstrument m. m................................................. 700

Expenser vid högskolan ....................................................... 14 600 17 900

» . » Garpenberg ..................................................... l’f»50 4^850

Reparationer vid Garpenberg ................................................ 600

» » Bjurfors....................................................... — 2,350

Summa kronor 28,500 65,815

eller för år 1919 i avrundat tal 65,900 kronor.

Mot vad sålunda föreslagits har riksdagen ej funnit någon erinran

böra göras.

Beträffande det för år 1918 såsom erforderligt ansedda beloppet,

anmäler riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut härutinnan.

Riksdagen får nu- anmäla, att riksdagen för de här ovan för år

1919 angivna behov vid skogshögskolan å extra stat för samma år

anvisat ett reservationsanslag av 65,900 kronor.

71 ro) Under punkt 68 har Eders Kungi. Maj:t föreslagit riksdagen

att för vissa i statsrådsprotokollet angivna behov för år 1919 vid statens

skogsförsöksanstalt å extra stat för samma år anvisa ett reservationsanslag

av 19,450 kronor.

För vartdera av åren 1917 och 1918 bar riksdagen å extra stat

anvisat 1,200 kronor för avlönande av extra räknebiträde vid statens

skogsförsöksanstalt. Detta biträde har ansetts erforderligt för att avarbeta

uppkommen balans beträffande kontrollräkning av insamlat provytematerial

vid anstaltens skogsavdelning.

Vidare har riksdagen å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag

å högst 6,200 kronor för vissa behov för statens skogsförsöksanstalt.

Nämnda behov och för desammas tillgodoseende avsedda belopp

voro följande:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

71

Täckande av brist å bränslekostnaden år 1916..

..... kronor

782

Ökad bränslekostnad åren 1917 och 1918...........

»

2.018

Ökade expenser för de entomologiska arbetena

800

Anskaffning av instrument .......................................

»

1,400

Biträde vid analyser vid naturvetenskapliga avdelningen »

1,200

Summa kronor

6,200.

För täckande av bristen från år 1916 och för ökad bränslekostnad

under år 1917 medgav riksdagen, att härav

1,982

kronor finge för-

skotteras under år 1917.

Enligt berörda statsrådsprotokoll äro de behov

r, som skulle till-

godoses genom det nu föreslagna anslaget, följande:

L918

1919

Extra räknebiträde vid skogsförsöksanstalten...

kronor

—

1,200

Biträde vid analyser vid naturvetenskapliga

avdelningen ............................................................

v

—

1,200

Bränslekostnader........................................................

»

6,000

3,000

Ökade expenser för skogsavdelningen ..............

»

4,100

4,100

y> y> naturvetenskapliga avdel-

ningen ....................................................................

2,150

2,150

ökade expenser för de entomologiska under-

sökningarna........................................................

500

1,300

Publikationer.............................................................

»

6,000

6,000

Anslagstavlor vid försöksfält.................................

»

—

500

Summa

kronor

18,750

19,450.

Då medel för extra räknebiträde vid skogsförsöksanstalten och

biträde vid analyser vid dess naturvetenskapliga avdelning fortfarande

synas behövliga och enahanda belopp som för innevarande år torde böra

utgå för dessa ändamål, biträder riksdagen förslaget i denna del.

Det till bränslekostnader för år 1918 begärda beloppet är avsett

att täcka på grund av stegrade koks- och vedpriser uppkommen brist

under år 1917 och beräknad brist för år 1918. Det för år 1919 föreslagna

beloppet har i förhoppning om blivande lägre priser beräknats

något lägre än för år 1918. Framställningen ger icke anledning till

någon riksdagens erinran.

Det föreliggande förslaget i vad det rör ökade expensmedel för

anstaltens olika avdelningar motiveras dels med stegrade priser å erforderliga

materialier och höjda hantlangningskostnader dels ock med

väsentligt ökade resekostnader. Riksdagen biträder förslaget.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Behovet av det för publikationer ifrågasatta extra anslaget finner

riksdagen motiverat med hänsyn till de ständigt ökade tryckningskostnaderna

och pappersprisen, varför riksdagen jämväl i denna del ansluter

sig till den föreliggande framställningen.

Den i ovan intagna tabell sist upptagna posten å 500 kronor är

avsedd till bekostande av anslag med upplysande text vid vissa försöksfält.

Då såsom departementschefen framhållit genom en sådan anordning

dessa försök skulle kunna för besökande bliva till större praktisk

gagn, finner sig riksdagen böra biträda förslaget härom.

Beträffande de för år 1918 avsedda beloppen anmäler riksdagen i

särskild skrivelse sitt beslut härutinnan.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen för här ovan angivna

behov för år 1919 vid statens skogsförsöksanstalt å extra stat för samma

år anvisat ett reservationsanslag av 19,450 kronor.

72:o) Under punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring

i huvudsaklig överensstämmelse med den år 1916 för riksdagen

framlagda plan å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 23,600 kronor.

För specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring

i huvudsaklig överensstämmelse med en i statsrådsprotokollet

den 14 januari 1916 angiven plan anvisade riksdagen å extra stat för

år 1917 ett anslag av 38,900 kronor och medgav tillika, att Kungl.

Maj:t finge härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna 19,900 kronor. För år 1918 har för detta ändamål anvisats

19,000 kronor.

Enligt den beräkning över årsutgifterna, som fanns bifogad förenämnda

plan, skulle dessa under den första femårsperioden årligen utgöra

19,000 kronor enligt följande ungefärliga fördelning:

Arvode till försöksledare.......................................................... kronor 6,400

» )> skogsbiträde ............................................................ » 2,000

Resekostnader.............................................................................. » 4,400

Hantlangning................................................................................ » 3,500

Hägnadskostnader ....................................................................... » 2,000

Diverse expenser, blanketter, fotografier m. m................ »_700

Summa kronor 19,000.

Vid ärendets föredragning framhöll dåvarande departementschefen,

att den framlagda beräkningen icke vore avsedd att fastslås såsom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. «J

gällande för framtiden. Erforderliga anslag borde efter utredning och

förslag varje gång anvisas år etter år. .

Den föreslagna höjningen ä 4,600 kronor av no ifrågavarande

anslag är enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen föranledd av

ökade kostnader för resor, hantlangning och diverse expenser. Samma

belopp har ansetts erforderligt för år 1918. Riksdagen har ingen

erinran att göra mot de begärda anslagen. Beträffande anslaget för

sistnämnda år anmäler riksdagen i särskild skrivelse sitt beslut härutinnan.

.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen för specialundersökningar

rörande de norrländska skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse

med den år 1916 för riksdagen framlagda plan a extra stat

för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 23,600 kronor.

73:o) Under punkt 70 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna sådan ändring i gällande stat för statens skogsskolor, att

tillämpas från och med år 1919, att i slutet av sagda sta,t införes en

ny post »respenningar åt skogsrättare att fördelas efter Eders Kungl.

Maj:ts beprövande: 600 kronor», varigenom statens slutsumma höjes till

79,600 kronor; dels ock höja ordinarie anslaget till den lägre skogsundervisningen

och skogshushållning i allmänhet från 110,000 kronor

med 10,000 kronor till 120,000 kronor.

Enligt beslut av 1917 års riksdag är i riksstaten uppfört ett ordinarie

anslag till den lägre skogsundervisningen och skogshushållning i

allmänhet till belopp av 110,000 kronor. Detta anslag har beräknats

sålunda:

Statens skogsskolor ..................................................

Den enskilda skogsundervisningen......................

Kolarskolan vid Hällnäs .......................................

» » Bispgården .................................

Diverse ändamål till Kungl. Maj:ts disposition

kronor

»

t

»

»

Summa kronor

72,833: 34

1,000: —

1,000 —

1,000: —

34,166: 6 6

110,000: —.

Den av riksdagen år 1917 antagna staten för statens skogsskolor

slutar på 79,000 kronor. Enär en ny åttonde skogsskola — vid Haddebo —,

vilkens utgifter upptagas i staten, ej skulle träda i verksamhet förrän

under loppet av år 1918, kunde emellertid anslaget begränsas för samma

år till 72,833 kronor 34 öre.

Ifrågavarande framställning avser först uppförande i överensstämmelse

med de av 1917 års riksdag ifråga om resekostnads- och traktaBihang

till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A 9 B.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

mentsersättnings utgående till ordinarie och extra befattningshavare

vid skogsstaten tillhörande den bevakande personalen ävensom skogsrättare

angivna grunder i staten för statens skogsskolor av ett särskilt

respenningeanslag, vilket beräknats till 600 kronor. Det må erinras att

riksdagen förlidet år i den då fastställda avlöningsstat för skogsstatens

ordinarie personal under driftkostnader för statens domäner uppfört

sådana anslag till kronojägare och tillsyningsmän.

Riksdagen biträder framställningen i denna del.

Det till diverse ändamål till Kungl. Majrts disposition beräknade

beloppet av 1918 års ordinarie anslag har avsetts skola användas ungefärligen

sålunda:

till underhåll av skogsskolornas byggnader............... kronor 22,000: —

» skogsvårdsföreningen för utgivande av dess tidskrift » 4,000:_

® » » » » tidskriften

„ Skogen ........................................................................ » 1,500: —

» Norrlands skogsvårdsförbund för stödjande av

dess verksamhet .................................................... » 3 000:_

» oförutsedda och diverse ändamål............................. » 3,666: 6 6

Summa kronor 34,166: 6 6.

Alldenstund skogsskolornas antal ökats med såväl skogsskolan vid

Haddebo som fortsättningsskolan vid Kloten, till vilken senare skola

anslag hittills anvisats å extra stat har vidare föreslagits, att de ovannämnda

till underhåll av skogsskolornas byggnader avsedda medlen höjas

med 3,000 kronor till 25,000 kronor. ''Ehuru riksdagen i likhet med

departementschefen anser att anslag till själva skolan vid Kloten i avvaktan

på erfarenhet om dess under hösten år 191 / började verksamhet

fortfarande bör utgå a extra stat, har riksdagen intet att invända mot

Kungl. Maj:ts förslag i denna del. Slutligen har för slutsummans avjämnande

föreslagits en höjning av ovannämnda belopp till oförutsedda

och diverse ändamål med 233 kronor 34 öre, varför posten till diverse

ändamål upptagits till 37,400 kronor, varemot någon erinran icke torde

kunna göras.

Ifrågavarande anslag i dess helhet skulle alltså sammanställas sålunda:

Statens skogsskolor ................................................................... kronor 79,600

Den enskilda skogsundervisningen....................................... » 1 QOO

Kolarskolan vid Hällnäs ......................................................... j, 1 qqq

» » Bispgården................................................... * 1,000

Diverse ändamål till Kungl. Maj:ts disposition .............. j> 37,400

Summa kronor 120,000,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. ^5

vilket innebär en ökning av 10,000 kronor i jämförelse med anslagets

belopp för år 1918. ,

Under erinran om ett av domänstyrelsen framställt förslag att det

tillfälliga lönetillägg å 400 kronor, som 1917 års riksdag för år 1918

beviljat en var av de åtta skogsrättarna, måtte såsom för framtiden

oundgängligen behövligt uppföras i staten för statens skogsskolor, fördelat

med 200 kronor såsom lön och 200 kronor såsom tjänstgörmgspenningar,

bär departementschefen, som visserligen ansett skogsrättarna

även för år 1919 böra komma i åtnjutande av ifrågavarande löneförbättring,

såsom sin mening uttalat, att då frågan om förbättring av

skogsrättarnas avlöning sammanhängde med motsvarande fråga beträffande

kronojägare och att denna fråga ännu vore under utredning av 1. 15

års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser för kommumkationsverken

m. fl. verk, tillfälligt lönetillägg till skogsrättarna borde

med oförändrat belopp även för år 1919 anvisas å extra stat.

Jämväl riksdagen är av samma uppfattning.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

,

dels godkänt sådan ändring i gällande stat för statens skogs
skolor,

att tillämpas från och med år 1919, att i slutet av sagda stat

införes en ny post »respenningar åt skogsrättare att fördelas efter Eders

Kungl. Maj:ts beprövande, 600 kronor», varigenom statens slutsumma

höjes till 79,600 kronor; .

dels och höjt ordinarie anslaget till den lägre skogsundervisningen

och skogshushållning i allmänhet från 110,000 kronor med 10,000

kronor till 120,000 kronor.

74:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 71 gjorda

framställning och under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående

punkt anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande

av tillfälligt lönetillägg för år 1919 åt åtta skogsrättare med 400 kronor

till var och en å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst

3,200 kronor.

75:o) Under punkt 72 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till fortsättningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst 15,700 kronor.

För 1916 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag till inrättande

av en fortsättningsskola vid Kloten för från statens skogsskoloi utgångna

lärjungar. Enligt förslaget beräknades skolans stat sålunda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Föreståndare, arvode x).....

Assistent, »

liepetitör, »

Stipendier.............................

Expenser och underhåll ..

»

»

»

»

kronor 4,000

3.000

2.000

2,500

1,000

Summa kronor 13,TÖ0.

, , - skolan skulIe träda i verksamhet först under hösten år 1917

trnnlr 6 i°l TX-TS*** av skolan allenast 3,400

kronor. Riksdagen biföll detta förslag. Anslaget anvisades å extra stat.

ila för ar 1918 hela det avsedda årsbeloppet borde anvisas samt

det ansats onskhgt, att de tio stipendiernas belopp höjdes, liksom vid

skogsskohuma föreslagits, från 250 till 300 kronor, att tillämpas redan

från kursens början den 1 november 1917, begärdes i fjol på extra stat

ett anslag till skolan a 13,700 kronor med rätt för Kung!. Maj4 att

dX bS°“er“,Xeenär 1917 100 kr°“°r tm 8tipe“die"M ^

juli !9Sifgar fÖr denna 8kola hava av Kun8''L Maj:t utfärdats den 13

, If]’ag^frand® framställning avser en ökning av den till expenser

och underhall upptagna posten med 2,100 kronor. Härav erfordras 350

kronor pa grund av rådande dyrtid, 900 kronor för arvode till den

gardskar!, vilken jämlikt § 22 i stadgarna skulle finnas anställd vid

skolan_ samt 850 kronor till resekostnader för lärare och lärjungar vid

exkursioner och resor, som föreskrivas i stadgarnas § 6.

, ,/ kade. me?el„för. ifrågavarande ändamål torde till enahanda belopp

skrivelse. JamVal ^ * 1918'' Härti11 återkomm<* riksdagen i särskild

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kung]. Ma lits ifrågavarande

framställning i vad den avser år 1919 och har riksdagen där
°

f1 fort8attningsskolan vid Kloten å extra stat för år 1919 anvisat

ett förslagsanslag, högst 15,700 kronor.

att f^h ?Quder/Unkt 7? lUlr Eders Klm8k MaJ:t föreslagit riksdagen

Väster! nii dai?deMaVi0kade Ut§''lftei'' för tillsyn å enskildas skogar i

Västerbottens och Norrbottens läns kustland å extra stat för år 1919

anvisa ett förslagsanslag av 80,000 kronor.

För bestridande av ökade kostnader för extra personal för tillsyn

over dimensionslagens tillämpning å enskildas skogar i Västerbottens

) Jämte fri bostad och vedbrand.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

77

och Norrbottens

å extra stat för

ävensom medgivit,

år

läns kustland bär riksdagen på Kungl. Maj:ts lörslag

år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 140,000 kronor

tf, Kungl. Maj:t Unge bärav låta av tillgängliga

medel under år 1917 utanordna erforderligt belopp. Enligt utredningen

i ärendet var av anslaget ett belopp av 80,000 kronor avsett för år 1918.

1 likhet med departementschefen synes riksdagen anslag å sistnämnda

belopp bliva erforderligt även för år 1919.

1 anslutning härtill bar riksdagen för bestridande av ökade utgifter

för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens

läns kustland å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag av

80,000 kronor.

77:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 74 därom

gjorda framställning har riksdagen för främjande av skogsvård å enskildas

skogar i Västerbottens och Norrbottens län samt Sårna socken

med Idre kapellag å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 98,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t i män av tillgång

tilldelas vederbörande hushållningssällskap under förutsättning, att landsting

och hushållningssällskap tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet

bidragit med belopp, motsvarande minst en tredjedel av statsbidraget,

samt under villkor dels att anslag från sålunda av statsmedel

och från orten anvisade medel icke må utgå till bolag, dels ock att

vederbörande hushållningssällskap skall vara skyldigt att etter årets

utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande avgiva

redogörelse över användningen av samtliga för ändamålet erhållna bidrag.

78:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 75 därom

gjorda framställning har riksdagen för skogsodlingens befrämjande

inom andra delar av riket än Västerbottens och Norrbottens län samt

Sårna socken med Idre kapellag å extra stat för år 1919 anvisat ett

reservationsanslag av 90,000 kronor, att ställas till Eders Kungl. Maj:ts

förfogande för att i mån av tillgång tilldelas skogsvårdsstyrelser, till

vilka landsting eller hushållningssällskap för ändamålet lämnat bidrag,

under iakttagande att statsbidrag icke må till någon skogsvårdsstyrelse

utgå med högre belopp än det, varmed landstinget och hushållningssällskapet

tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit.

79:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 76 gjorda

framställning har riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet å extra stat för

år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 67,500 kronor.

80:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att dels för bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom

riket å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 300,000

kronor; dels ock medgiva, att under år 1919 inflytande flottningsavgifter

ma användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder

inom riket.

Ifrågavarande anslag begäres för år 1919 till oförändrat belopp

och har riksdagen intet att invända mot bifall till nämnda framställning.

I detta sammanhang kan riksdagen emellertid icke underlåta att

erinra om ett ärende, som berör hithörande förhållanden.

Med anledning av de anmärkningar, som av riksdagens år 1911

församlade revisorer efter granskning av statsverkets jämte därtill hörande

londers tillstånd, styrelse och förvaltning under år 1910 framställts

i fråga om räkenskaperna över till inrättande av flottleder anvisade

medel samt till statsverket inflytande amorteringsavgifter för

flottleder in. m., anhöll riksdagen i skrivelse den 26 april 1912 på

anförda skäl, dels att Kungl. Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder

i syfte att uppbörd och redovisning av inflytande avgifter för flottning

i vattendrag, som blivit på statens bekostnad flottbargjorda, måtte, där

vattendraget blivit inrättat till allmän flottled, underkastas sådan kontroll,

som i flottningsstadgan föreskreves, och i övriga fall kontrolleras,

på sätt eljest kunde finnas ändamålsenligt, ävensom att den hos domän - styrelsen torda räkenskap över nu ifrågavarande medel måtte varda så

uppställd, att av densamma omedelbart framginge ej endast beloppet av

utbetalade rensningskostnader och inflytande amorteringsavgifter för

varje flottled och distrikt, än även kvarstående, icke amorterade sådana

kostnader, dels ock att förslag angående avskrivning av kostnader för

verkställda rensningsarbeten i vissa vattendrag och befrielse för flottande

från skyldighet att erlägga amorteringsavgifter för virke, avverkat på

kronans skogar, skulle i förekommande fall underställas Kungl. Maj:ts

prövning.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat, haren av vederbörande

departementschef i statsverkspropositionen till 1914 års förra riksdag

omförmäld, från domänstyrelsen i anledning av riksdagens berörda skrivelse

infordrad utredning i ärendet numera inkommit till Kungl. Maj:t.

Härefter har ärendet överlämnats till de inom jordbruksdepartementet till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

7''J

erkställaude av utredning och avgivande av

rändrad bokföring rörande statens domäner,

r svar emellertid ännu ej avgivits. Da itrågariksdagen

synnerligen angelägen jämväl med

ande förslag till ny flottningslagstiftuing, vill

riksdagen uttala önskvärdheten därav att resultatet av den begärda utredningen

snarast möjligt måtte föreläggas riksdagen.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen dels för bestridande av kostnader

för reglering av flottleder inom riket a extia stat föi ar 191.1

anvisat ett reservationsanslag av 300,000 kronor; dels ock medgivit, att

under år 1919 inflytande flottningsavgifter må användas till bestridande

av kostnader för reglering av flottleder inom riket.

81:o) Under punkt 78 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att till kostnader för släckning av skogseld uppföra under nionde

huvudtiteln från och med år 1919 ett ordinarie förslagsanslag av 50,000

kronor.

Då statskontoret den 25 oktober 1917 avgav utlåtande över kassaförlagskommitténs

betänkande den 20 mars 1917, framhöll ämbetsverket

bland annat, att för bestridande av statsverkets kostnader för släckning

av skogsbrand, inberäknat trupptransporter m. m. för dylikt ändamål,

borde i riksstaten uppföras ett särskilt anslag, så att det hittillsvarande

svstemet att förskottera medel till dessa utgifter och sedan anmäla förskotten

till ersättande av riksdagen måtte kunna upphöra. Kostnaderna

för ifrågavarande ändamål både nedannämnda år utgjort:

eller i medeltal ungefär 46,194 kronor.

Departementschefen har till statsrådsprotokollet anfört följande:

»Enligt lagen den 14 oktober 1914 är skyldighet att deltaga i

släckning av skogseld ett allmänt medborgerligt åliggande för envar i

trakten bosatt arbetsför man, som fyllt aderton men icke sextio år.

Har elden tagit sådan omfattning, att släckningsmanskap i större antal

erfordras, äger befälhavaren vid brandstället att hos länsstyrelsen begära

militärhandräckning.

I fråga om kostnader av statsmedel för skogselds släckning stadgas

i lagen endast, att den, som deltagit i eller pa annat sätt varit verksam

1914

1915

1916

kronor 25,822: 5 3

» 48,349:7 9

» 64,408: 6 5

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

för släckning av skogseld, må kunna, efter ty skäligt prövas, av statsmedel

bekomma ersättning eller särskild belöning därför ävensom ersättning

tor skada till följd av arbetet. Beloppen bestämmas av Kungl.

iVlapts befallnmgshavande. Någon ovillkorlig rätt till ersättning finnes

sålunda icke. Detta framhölls också av dåvarande departementschefen

uti motiveringen till förslaget. Han anförde även, att för militärs deltagande

i släckningsarbetet borde dylik ersättning eller särskild hedning

icke förekomma, varemot gottgörelse för transportkostnader samt

tor skadade eller förkomna effekter borde liksom förut utgå av allmänna

medel.

Beträffande nyssnämnda ersättningar och belöningar fann samme

departementschef dem böra utgå av allmänna, medel på grund av det

störa statsintresse, som vore förenat med ifrågavarande lagstiftning.

ko8tnaderna bland ägarna av den för eldfaran utsatta men

raddade skogen vore måhända det riktigaste, men en rättvis dylik fördelning

skulle oftast vara nära nog omöjlig att åstadkomma. En av

norrländska skogsvårdskommittén framkastad tanke att använda en del

av skogsvårdsavgift^^ till bestridande av dessa kostnader kunde visserligen

vara värd beaktande, men departementschefen ansåg sig dock ej

böra dä framlägga förslag till ändring i sådant syfte av förordnino-en

om skogsvårdsavgifter. Enligt Kungl. Majrts förslag till lag i ämnet

famnades möjlighet att härtill använda skogsvårdsavgifter så till vida

öppen, som det föreslogs, att kostnaden skulle bestridas av statsmedel

)>i clen mån ej andra medel anslås för ändamålet». Sistnämnda bestämmelse

uteslöts emellertid av riksdagen.

Med hänsyn till denna riksdagens åtgärd och då släckning av

skogseld for övrigt är förenad med ett betydande statsintresse, håller

jag före, att tanken på att använda skogsvårdsavgifter för bekostande

av sagda ersättningar och belöningar icke bör föranleda någon särskild

åtgärd, utan statsmedel fortfarande användas för ändamålet liksom hittills

alltid skett i fråga om gäldande av kostnaderna för biträde av militär

val skogselds släckning. Hittills hava dylika ersättningar och kostnader

gu dits av medel dels under sjätte och dels under nionde huvudtiteln.

1 betraktande av att utgifterna ske i skogsvårdens intresse, synes lämpligast,

att de utgå av medel under sistnämnda huvudtitel. "Att härtill

uppföra ett särskilt ordinarie anslag, såsom statskontoret föreslagit, finner

jag lämpligt, och torde detsamma, som givetvis bör hava förslagsanslao^s

natur, böra bestämmas till ett belopp av 50,000 kronor.»

Samma belopp har begärts för år 1918, och anmäler riksdagen i

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 81

särskild skrivelse sitt beslut om uppförande liärav å 1918 års tillläggsstat.

Riksdagen delar till fullo den av departementschefen i lians ovanstående

yttrande uttalade uppfattning i föreliggande ämne. I överensstämmelse

härmed har riksdagen till kostnader för släckning av skogseld

uppfört under nionde huvudtiteln från och med år 1919 ett ordinarie

förslagsanslag av 50,000 kronor.

liantmäteriväsendet.

82:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 79 därom

gjorda framställning har riksdagen för bestridande av utgifter vid lantmäteristyrelsens

reproduktionsanstalt, att av Eders Kungl. Maj:t i mån

av behov användas, å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 6,000 kronor.

83:o) 1 anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 80 därom

gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag,

högst, anvisat dels för anställande under samma år hos lantmäteristyrelsen

av en tjänsteman, benämnd byrådirektör, 6,600 kronor,

varav 2,000 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar; dels

ock till extra tjänstemän och biträden samt vikariatsersättning hos nämnda

styrelse, utöver härtill i styrelsens stat upptaget anslag, 11,700 kronor,

eller tillhopa 18,300 kronor.

84:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till arvode under år 1919 åt vissa lantmäteriauskultanter å extra stat

för samma år anvisa ett förslagsanslag, högst 105,000 kronor.

I gällande stat för lantmäteristaten i orterna finnas upptagna

arvoden å 600 kronor till 30 lantmäteriauskultanter med tillhopa 18,000

kronor.

I proposition nr 275 den 16 april 1917 föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen bland annat att medgiva, att för såväl tiden från den 1 juli

1917 till årets slut som år 1918 arvoden å 600 kronor finge av stats-,

medel utbetalas till 40 lantmäteriauskultanter, vilka icke åtnjöte arvoden

från nämnda medel, samt att för detta och andra ändamål anvisa ett

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 9 höft. (Nr 9 A—9 B.) 11

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse iSV 9 A.

förslagsanslag å högst 100,000 kronor med förskott srätt under år 1917

beträffande 76,000 kronor.

Riksdagen, som med anledning av väckt motion ansåg arvoden

böra tilldelas ökat antal auskultanter, medgav att för nyssnämnda tid

arvoden å 600 kronor finge utbetalas av statsmedel till 96 auskultanter,

som icke åtnjöte arvoden från medel å den ordinarie staten, samt anvisade

härtill och till andra ändamål ett förslagsanslag å högst 150,400

kronor med förskottsrätt beträffande 92,800 kronor. Skillnaden mellan

sistnämnda bägge belopp utgör 57,600 kronor, motsvarande arvoden till

96 auskultanter.

Med ifrågavarande framställning avses att för år 1919 bereda arvoden

åt det antal auskultanter inom lantmäteristaten, som under nämnda

år beräknas komma att sysselsättas med praktisk lantmäteriverksamhet

eller 140. Av dessa skulle beroende på antalet tjäusteår 30 komma i

åtnjutande av ett arvode å 1,200 kronor, 70 ett ''arvode å 900 kronor

samt 40 ett arvode av 600 kronor. I betraktande att ovannämnda 30

auskultanter redan enligt gällande avlöningsstat äga uppbära arvoden

till belopp av 600 kronor skulle det erforderliga anslaget uppgå till

105,000 kronor.

Då frågan om omorganisation av personalen vid lantmäteristaten

1 orterna, enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen, icke kan hinna

föreläggas 1918 års riksdag, anser riksdagen i likhet med departementschefen

det angeläget, att förbättrad avlöning för år 1919 provisoriskt

beredes lantmätenauskultanterna. I fråga om sättet härför ansluter sig''

jämväl riksdagen till alla delar till vad lantmäterikommissionen anfört

och föreslagit.

I överensstämmelse härmed har riksdagen till arvode under år

1919 åt vissa lantmäteriauskultanter å extra stat för samma år anvisat

ett förslagsanslag, högst 105,000 kronor.

85:o) Under punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till lantmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra stat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 39,800 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 258 anmält har riksdagen

till landtmäteriundervisningens ordnande och bedrivande å extra stat för

år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 39,800 kronor.

86:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 83 gjorda

framställning har riksdagen till bestridande av kostnader för vissa av

lantmätare företagna tjänsteresor å extra stat för år 1919 anvisat ett

förslagsanslag av 20,000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

87’o) I anledning av Eders Kungl. Majds under punkt 84 därom

gjorda framställning har riksdagen till reparation och renovation av

kartor i lantmäterikontoren i länen å extra stat lor år 191.) anvisat ett

reservationsanslag av 15,000 kronor.

88:o) 1 anslutning till vad Eders Kungl. Majd under punkt 85

föreslagit har riksdagen till nya registratur och arkivens ordnande i

lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 8,000 kronor.

89:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj ds under punkt 86 därom

gjorda framställning har riksdagen till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren

i länen å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 3,500 kronor.

90:o) Med anledning av Eders Kungl. Majds under punkt 87

därom gjorda framställning har riksdagen för anskaffande för lantmaterikontoret

i Karlstad av kopior av vissa kartor med tillhörande handlingar

å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 10,000

kronor.

91:o) Under punkt 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen å extra stat tor

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

För skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen har riksdagen pa

Kungl Maj ds förslag anvisat anslag å extra stat med 12,000 kronor

för år 1915, 18,000 kronor för år 1916, 25,000 kronor för år 1917 och

30.000 kronor för år 1918. Med begagnande av Kungl. Maj:t förbe
hållen

rätt att för tillfälliga behov anvisa ytterligare medel till detta

ändamål från expensanslaget har Kungl. Majd under åren 1915 19

anvisat ytterligare tillhopa 13,300 kronor. Lantmätenstyrelsen har meddelat,

att för år 1918 torde utöver det av riksdagen anvisade anslaget

minst 7,000 kronor bliva erforderliga.

Det föreliggande förslaget innebär en ökning av anslaget draga

av 10,000 kronor.

Då riksdagen med hänsyn till vad i statsrådsprotokollet antorts

om behovet härav icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majds

förevarande framställning har riksdagen för skrivhjälp å lantmatenkontoren

i länen å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av

40.000 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84 Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

92:o) Under punkt 89 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior

oek kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat

ior ar 1919 anvisa ett reservationsanslag av 8,500 kronor.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar

har riksdagen på extra stat för vartdera av åren 1917 och 1918 anvisat

7,000 kronor för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av

kopmr av kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden.

i huvudsaklig grund för dessa beslut har legat en av lantmäteristyrelsen

den 5 november 1913 gjord framställning. Vad angick kostnaderna

for arbetet framhöll styrelsen däri, att de givetvis vore svåra

att beräkna, De berodde i mångt och mycket på omfattningen av de

brister, vilka kunde vidlåda de kartor och handlingar, som funnos rörande

ifrågavarande områden. För arbetets utförande ansåge styrelsen emellertid

hora anställas en yngre lantmätare med erfarenhet rörande fastighetsmål

ållanden. Ersättningen till honom beräknade styrelsen till 4 000

kronor för år. Desslikes erfordrades rit- och skrivbiträden till en kost“lav,

3-000 kronor årligen. Utgifterna komme alltså att uppgå till

7,000 kronor för år, och hölle styrelsen före, att arbetet borde med^em

^r'' kostnaden syntes alltså kunna beräknas till

do,000 kronor. I allt fall ansåge styrelsen, att högre än till 40,000

kionor borde kostnaderna icke kunna antagas uppgå.

Kungl. Maj.ts ifrågavarande framställning avser en höjning i årsauslaget

med 1,500 kronor eller från 7,000 kronor till 8,500 kronor.

Oknmgen vore erforderlig med hänsyn till arbetets mest ändamålsenliga

bedrivande. ö

Då enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen nämnda förhöjning

icke torde komma att medföra ökning i totalkostnaden för ifrågavarande

arbete, biträder riksdagen förslaget ifråga och får följaktligen

anmäla, att riksdagen för anskaffande för lantmäterikontorens i länen

läkning av kopior och kartor m. in. angående statens järnvägars jordområden

å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 8 500

kronor.

• j till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 90 därom

gjorda framställning har riksdagen för tilläggsavvittring i vissa delar av

Västerbottens läns lappmark å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag

av 30,000 kronor.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

85

Rikets allmänna kartverk.

94:o) Under punkt 91 har Eders Kungd. Maj :t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ökat anslag till rikets allmänna

kartverk, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till

riksdagen, i ordinarie anslaget till detta kartverk beräkna en förhöjning

från 340,800 kronor med 89,200 kronor till 430,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 26

februari 1918 avlåten proposition, nr 373, föreslagit riksdagen bland

annat att

dels godkänna de av chefen lör jordbruksdepartementet framlagda

förslagen till- avlöningsstat och övergångsstat för den civila personalen

vid rikets allmänna kartverk, att gälla från och med år 1919;

dels förklara, att för åtnjutande av de i samma stater upptagna

avlöningsförmåner skola gälla de lör dylika förmåner å den nuvarande

staten stadgade villkor och bestämmelser med de av departementschefen

tillstyrka ändringar och tillägg;

dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1919

tillträder ordinarie befattning å kartverkets avlöningsstat, skall vara

pliktig underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande stadgade

villkor och bestämmelser samt att den innehavare av ordinarie befattning

vid kartverket, vilken icke före den 1 december 1918 anmäler,

att han vill övergå till ny stat och underkasta sig de för avlöningsförmåner

enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser, och vilken

ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall varda bibehållen vid de

enligt dittills gällande stat honom tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit honom;

dels ock höja de under anslagstiteln »rikets allmänna kartverk» å

ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppförda särskilda anslag,

nämligen: 1

bestämda anslaget från 167,920 kronor med 38,525 kronor till

206,445 kronor, förslagsanslaget från 28,580 kronor med 875 kronor

till 29,455 kronor, samt reservationsanslaget från 144,300 kronor med

57,500 kronor till 201,800 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 372 anmält har riksdagen
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dels godkänt i skrivelsen intaget förslag till avlöningsstat och

övergångsstat för den civila personalen vid rikets allmänna kartverk att

gälla från och med år 1919;

dels förklarat, att för åtnjutande av de i samma stater upptagna

avlöningsförmåner skola gälla de för dylika förmåner å den nuvarande

staten fstadgade villkor och bestämmelser med de i berörda skrivelse

intagna ändringar och tillägg;

dels förklarat, att den, som med eller efter ingången av år

1919 tillträder ordinarie befattning å kartverkets avlöningsstat, skall

vara pliktig att underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser samt att den innehavare av ordinarie

befattning vid kartverket, vilken icke före den 1 december 1918 anmäler,

att han vill övergå till ny stat och underkasta sig de för avlöningsförmåner

enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser,

och vilken ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall varda bibehållen

vid de enligt dittills gällande stat honom tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt

till pension, som dittills tillkommit honom;

dels ock höjt de under anslagstiteln »rikets allmänna kartverk» å

ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppförda särskilda anslag, nämligen:

bestämda anslaget från 167,920 kronor med 38,525 kronor till

206,445 kronor; förslagsanslaget från 28,580 kronor med 875 kronor

till 29,455 kronor samt reservationsanslaget från 144,300 kronor med

57,500 kronor till 201,800 kronor.

Med hänsyn härtill har anslagstitelns slutsumma höjts från 340,800

kronor med 96,900 kronor till 437,700 kronor.

95:o) Under punkt 92 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för diverse

behov vid rikets allmänna kartverk, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1919

beräkna ett reservationsanslag av 10,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 26

februari 1918 avlåten proposition, nr 373, föreslagit riksdagen, bland

annat, att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 16,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 372 anmält har riksdagen

för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å extra stat för

år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 16,000 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Riksdagens skrivet se Nr 9 A.

96:o) I enlighet med Eders Kung!. Maj ds under punkt 93 därom

gjorda framställning har riksdagen till bestridande av kostnader lör

namngranskning för rikets allmänna kartverks behov å extra stat lör

år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

97:o) Under punkt 94 har Eders Kungl. Majd föreslagit riksdagen

att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å

extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 72,700 kronor.

Anslaget till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten och

publikationer höjdes av 1914 års senare riksdag lör år 1915 från 36,000

kronor till 43,500 kronor. Höjningen berodde dels på att arbetet på

det geologiska kartverket ansågs böra fullföljas med större kraft, än de

tillgängliga anslagsmedlen eljest kunde tillåta, och att för detta ändamål

sex extra geologer skulle anställas sommartiden, vartill beräknades

åtgå 6,000 kronor, dels ock på att andra gradens tjänstemän vid undersökningen

borde erhålla tilläggsarvode med 1 krona och 50 öre för

förrättningsdag, vilket påkallade ökad utgift med beräknat belopp av

1.500 kronor.

På grund av rådande förhållanden beslöt emellertid Kungl. Maj:t

vid fastställande den 5 december 1914 av stat för geologiska undersökningen

för år 1915 att av berörda anslagsökning icke disponera de

6,000 kronor, som avsetts för anställande av ytterligare antal extra

geologer, och beloppet besparades alltså till år 1916. Då även för år

1916 det genom anställandet av dylika extra geologer avsedda påskyndandet

av de geologiska kartarbetena ansågs böra av samma anledning

som för år 1915 uppskjutas, kunde utgifterna för undersökningens fältarbeten

och publikationer jämväl för detta år beräknas till allenast

37.500 kronor. Men då härtill fanns att tillgå nyssnämnda behållning

å 6,000 kronor, erfordrades nytt anslag å allenast 31,500 kronor, vilket

belopp också på Kungl. Maj:ts förslag anvisades å extra stat för går 1916.

För år 1917 anvisades för ändamålet 40,500 kronor. Åven lör

detta år ansågs anställandet av ytterligare antal extra geologer böra

uppskjutas, men däremot befanns det nödvändigt att beräkna årsutgifterna

till ett 3,000 kronor högre belopp än förut på grund av inträdd

ökning i kostnader för skjutslega. Någon behållning från 1916 kunde

ej påräknas. »

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

För år 1918 har likaledes anvisats 40,500 kronor enligt följande

beräkningsgrund.

Fältarbeten:

Rese- och traktamentsersättning till ordinarie och extra

ordinarie befattningshavare.................................................. kronor 25,000

Inköp av instrument och verktyg in. m.......................... » 500

Kart- och boktrycket:

Tryckning av geologiska kartor, beskrivningar och uppsatser

......................................................................................... » 15,000

Summa kronor 40,500

Ifrågavarande framställning avser höjning i berörda anslag med

tillhopa 32,200 kronor, varav 18,000 kronor i posten till rese- och traktamentsersättning,

2,000 kronor i posten till inköp av material och 5,000

i posten till tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser. 7,200

kronor beräknas för anställande av två nya extra tjänstemän.

Beträffande förslaget om anställande av två extra tjänstemän för

geologiska undersökningens kartarbeteu har riksdagen av den i ärendet

forebragta utredningen blivit övertygat om behovet härav.

Ökningen i förstnämnda anslagspost, vilken är. föranledd, dels av

förslaget om de ovanberörda nya tjänstemännens anställande, dels av

framställt förslag om de nuvarande extra geologernas uppflyttande

från femte till fjärde klassen i gällande resereglemente, dels ock av

väsentligt stegrade resekostnader (höjda järnvägs- och ångbåtsbiljetter

samt höjningar i resereglementets traktamentsbelopp) föranleder ingen

riksdagens erinran.

Ej heller har riksdagen någon invändning att göra mot de föreslagna

förhöjningarna i anslagsposterna till inköp av instrument och

verktyg m. m. och till tryckning, alldenstund dessa i huvudsak påkallas

av inträdda prisförhöjningar.

Inalles skulle anslagsbehovet till geologiska undersökningens fältarbeten

m. m. under år 1919 bliva:

Rese- och traktamentsersättning........................................... kronor 43,000

Inköp av materiel ...................................................................... » 2,500

Arvode till extra tjänstemän för kartarbeten ..................... » 7,200

Tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser ......... » 20,000

Summa kronor 72,700.

Av departementschefen antydda ytterligare höjningar i biljettprisen

hava inträtt redan med ingången av år 1918 och höjningen av trakta
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

montena är avsedd att inträda så snart som möjligt under detta år. Då

härtill kommer att do extra geologernas uppflyttning i fjärde klass torde

böra ske till 1918 års fältarbeten, har ett belopp av 12,700 kronor för

ändamålet ansetts erforderligt redan under år 1918. Beträffande sistnämnda

belopp har riksdagen, som icke funnit skäl till erinran häremot,

på sätt riksdagen i skrivelse nr 9 B anmält uppfört anslaget i fråga å

tilläggsstat för år 1918.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till Sveriges geologiska

undersöknings fältarbeten in. in. å extra stat för år 1919 anvisat ett

reservationsanslag av 72,700 kronor.

98:o) Under punkt 95 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra stat för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 17,000 kronor.

För beredande av medel till mötande av de ökade expensutgifter,

som förorsakas av Sveriges geologiska undersöknings inflyttning i de

nya lokalerna vid Frescati, har riksdagen å extra stat för varje av åren

1914—1917 anvisat anslag, som för vart och ett av de tre sista av de

nämnda åren uppgått till 8,800 kronor.

För år 1916 uppkom emellertid å anslaget till följd av höga pris

å bränsle in. m. en brist på 4,903 kronor 7 öre. Till täckande av denna

brist medgav 1917 års riksdag på Kungl. Maj:ts förslag, att viss vid

1916 års ingång befintlig besparing finge användas. Åven för åren 1917

och 1918 ansågos utgifterna för de med anslaget avsedda ändamål skola

komma att med omkring 5,000 kronor överskrida det förra anslagsbeloppet.

På grund härav föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag att

till detta ändamål anvisa å extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 18,800 kronor, samt medgiva, att till bestridande av dylika utgifter

under år 1917 finge härav förskottsvis användas 5,000 kronor.

Detta bifölls av riksdagen.

Ifrågavarande anslag har föranletts av att kostnaderna för värme,

•elektrisk belysning, gasförbrukning, underhåll av vägar, planteringar,

inhägnader, städning och rengöring m. m. efter undersökningens inflyttande

i de nya lokalerna icke kunde bestridas enbart av undersökningens

ordinarie anslag. Att särskilt anslag härtill uppfördes å extra stat i

stället för att det ordinarie anslaget ökades, berodde på att man ville

invänta erfarenhet angående storleken av den erforderliga ökningen.

De inträdda kristidsförhållandena hava medfört, att någon för normala

tider gällande erfarenhet icke ännu kunna vinnas.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A 9 B.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdag ena skrivelse Nr 9 A.

Såsom framgår av ovanstående beräknades utgifterna från ifrågavarande

anslag för vartdera av åren 1917 och 1918 till 13,800 kronor.

På grund av ytterligare stegringar i bränslekostnaderna och överhuvud

i de kostnader, soin bestridas av expensanslaget har av departementschefen

nu beräknats en förhöjning häri med 3,200 kronor eller till

17,000 kronor. Häremot bar riksdagen intet att erinra och får riksdagen

följaktligen anmäla, att riksdagen till expenser lör Sveriges geologiska

undersökning å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 17,000 kronor.

99:o) l nder punkt 96 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anordnande genom Sveriges geologiska undersöknings försorgav

en praktiskt-geologisk undersökning av fjälltrakterna i nordligaste

aelen av- Järnhands län och i Västerbottens län, förnämligast för utredning

av dervarande malmförekomster, å extra stat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 6,500 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse, nr 315, anmält har riksdagen

för anordnande genom Sveriges geologiska undersöknings försorg även

praktiskt-geologisk undersökning av fjälltrakterna i nordligaste delen

av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast för utredning av

därvarande malmförekomster, å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 6,500 kronor.

100:o) Under punkt 97 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels godkänna i statsrådsprotokollet intaget förslag till stat för statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt, att tillämpas från och med år 1919,

ävensom de villkor och bestämmelser, som av departementschefen föreslagits

föi åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningshavare

upptagna avlöningsförmåner; dels förklara, att en var, som med eller

efter ingången av år 1919 tillträder ordinarie befattning vid ifrågavarande

anstalt, skall vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och

bestämmelser; dels medgiva att, därest byråingenjörerna vid hydrografiska

byrån Magnus Albrecht Richard Smedberg och Erik Olof Engström

befordras till tjänstemän av andra graden vid den nya anstalten från

och med lkiafhrädandet av staten för densamma, dem må för ålderstillägg

tillgodoföras, Smedberg tiden från och med år 1914 och Engström

tiden från och med år 1915; dels ock i riksstaten uppföra ett

nytt ordinarie anslag till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

under följande uppställning:

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

bestämt anslag:

till avlöningar ......................................... kronor 94,700

reservationsanslag:

till arvoden åt observatörer.................... kronor 35,000

» expenser ....................................... »___8,000

Summa kronor 137,700.

I detta sammanhang bär riksdagen till behandling förehaft två

inom riksdagen väckta likalydande motioner, vari förslag framställts

bl. a. om utbrytande från meteorologiska centralanstalten av den klimatiska

delen av centralanstaltens verksamhet och sammanförande av

denna med hydrografiska byrån samt förläggande till Göteborg av en

självständig anstalt för väderlekstjänst och stormvarningar.

lvungl. Maj:ts förevarande framställning avser sammanförande till

en under jordbruksdepartementet förlagd institution under benämning

statens meteorologisk-hydrografiska anstalt av nuvarande meteorologiska

centralanstalten och hydrografiska byrån, varjämte till den nya anstalten

skulle från nautisk-meteorologiska byråns verksamhetsområde överflyttas

vissa till hydrografiska undersökningar hörande arbeten.

Förstnämnda motioner gå ut på att från meteorologiska centralanstaltens

nuvarande verksamhetsområde utbryta vad som rör väderlekstjänsten

och stormvarningsväsendet och nämnda grenars förläggande till

ett självständigt institut i Göteborg, under det att den klimatiska avdelningen

av sistnämnda anstalt skulle sammanslås med hydrografiska

byrån till en hydrografisk-klimatisk anstalt.

Innan riksdagen ingår på de föreliggande förslagen, torde en redogörelse

böra lämnas för ifrågavarande institutioners uppkomst, organisation

och nuvarande stat m. m.

Hydrografiska byrån inrättades på grund av beslut av 1907 års

riksdag. Efter vidlyftiga utredningar framlade Kungl. Maj:t för nämnda

riksdag grunder för verkställande av en hydrografisk undersökning av

Sveriges färskvatten under ledning av nämnda byrå, varjämte särskilda

liydrogeologiska specialundersökningar skulle verkställas av Sveriges

geologiska undersökning samt vissa för ändamålet erforderliga meteorologiska

undersökningar utföras under meteorologiska centralanstaltens

ledning och kontroll.

Riksdagen beviljade de på extra stat begärda anslagen.

Anslag å extra stat hava därefter årligen anvisats för ifrågavarande

ändamål. För år 1918 uppgå de under nionde huvudtiteln till 62,900

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

kronor för hydrografiska byrån med observationsstationer och 3,000

kronor för hydrografiska specialundersökningar, tillhopa 65,900 kronor,

samt under åttonde huvudtiteln till 12,100 kronor för meteorologiska

observationer.

Det bör här erinras, att hydrografiska byrån sedan år 1911 åtnjutit

bidrag jämväl från ett under sjätte huvudtiteln anvisat anslag för

åstadkommande av en schematisk ''förteckning och beskrivning över

Sveriges vattenfall. Dessa arbeten verkställas av vattenfallsstyrelsen,

hydrografiska byrån och meteorologiska centralanstalten. För år 1918

har härtill av riksdagen anvisats å extra stat ett anslag av 40,500

kronor, vilket fördelats med 33,500 kronor på hydrografiska byrån samt

7,000 kronor å meteorologiska centralanstalten, varemot av särskilda

orsaker några mede-! för vattenfallsstyrelsens ifrågavarande arbeten ej

ansetts erforderliga för detta år.

Instruktion för den hydrografiska undersökningen av Sveriges

färskvatten utfärdades den 18 januari 1908 och har beträffande § 3

undergått jämkning den 23 april 1909. Överinseendet över undersökningen

utövas av styrelsen för hydrografiska byrån, bestående av chefen

för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen såsom ordförande samt vattenfallsdirektören,

chefen för Sveriges geologiska undersökning, byråchefen för

agrikulturtekniska ärenden i lantbruksstyrelsen, föreståndaren för statens

meteorologiska centralanstalt och föreståndaren för hydrografiska byrån

såsom ledamöter.

Beträffande byråns personal och till densamma utgående avlöningar

. samt övriga utgifter för den hydrografiska undersökningen av

Sveriges färskvatten hänvisas till nedanstående av Kungl. Magt fastställda

stat för samma undersökningar för år 1918.

A. Den hydrografiska byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer.

Inkomster:

Statsanslag lör hydrografiska byråns verksamhet, förslagsanslag,

högst ................................................................. kronor 62,900

Statsanslag för åstadkommande av en vattenfallsförteck
ning,

reservationsanslag........................................................ » 33.500

Inkomster av försålda publikationer under år 1917, för
slaKsvi«

..................................................................................... » 100

Inkomster av flygelprövningar, förslagsvis ........................ » 200

Bidrag av intressenter för undersökningar i Fyrisåns område » 500

Summa kronor 97,200.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Utgifter:

93

Arvode åt föreståndaren ..........................................................

» » en byråingenjör ...............................................

» » » » ................................................

» » » vaktmästare.......................................................

Extra biträden samt gratifikation åt vaktmästaren (högst

500 kronor), förslagsvis.........................................................

Publikationer, förslagsvis..........................................................

Expenser, förslagsvis .............................................;..............

Resekostnader och hantlangning vid mätningar, förslagsvis

.................................................................................

Observatörers arvoden, förslagsvis ........................................

Komplettering och underhåll av peglar och utrustning,

förslagsvis ............................................................................

Lokalhyra ....................................................................................

kronor

»

»

»

»

»

»

»

y>

»

»

7,500

5,000

5.000

1,100

23.000

9,100

4.000

21.000

14,000

4,800

2,700

Summa kronor 97,200.

Amu. Jämlikt kungl. brevet den 31 december 1914 skall vaktmästaren, så länge han

sådan egenskap åtnjuter fri bostad, vidkännas avdrag å sin lön med 150 kronor för år räknat.

B. De meteorologiska observationerna.

Inkomster:

Statsanslag till meteorologiska iakttagelser för den hydrografiska undersökningen

av Sveriges färskvatten, reservationsanslag kronor 12,100

Statsanslag för åstadkommande av en vattenfallsförteck
ning,

reservationsanslag................................................... *_

Summa kronor 19,100.

Utgifter:

Arvoden åt observatörerna, förslagsvis ...........

Instrumenter och apparater, förslagsvis ........

Inspektion sresor, förslagsvis..............................

Prövning av instrumenter och apparater,

beräkning och tabellering av iakttagelserna

börd och snötäcke, diverse skrivgöromål m.

vis ..................................................................

kronor 16,200

»800

...................... » 700

granskning,

över nederm.

, förslags
.

................ » 1,400

Summa kronor 19,100.

C. De kydrogeologiska specialundersökningarna.

Inkomster:

Statsanslag, förslagsanslag, högst ....................................

kronor 3,000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Fältarbeten, förslagsvis ...

Publikationer, förslagsvis

Utgifter:

.............. kronor 2,500

......... » 500

Summa kronor 3,000.

Beträffande tillkomsten av statens meteorologiska centralanstalt

torde böra erinras, att sedan anslag för meteorologiska observationers

anställande å särskilda orter inom riket anvisats vid riksdagen 1856—

1858 samt vid riksdagen 1859—1860 sammanförts med ordinarie anslaget

till vetenskapsakademien och vid 1872 års riksdag förhöjts för

inrättande av en meteorologisk centralanstalt under vetenskapsakademiens

vård och inseende, riksdagen år 1876 godkände av Kungl. Maj^

framlagt förslag till stat för nämnda centralanstalt. Vid 1892 års riksdag

upptogs anslaget i riksstaten under särskild rubrik.

Den nu gällande, av riksdagen år 1913 fastställda ordinarie staten

för anstalten är av följande lydelse:

Föreståndare

1 meteorolog

1

1 kvinnligt biträde av högre lönegrad

1 vaktmästare........................

Till arvode åt vetenskapligt bildat

extra biträde samt vikariatsersättningar

..............................

Summa

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

till-

Summa

pennin-

gar

lägg

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

5,000

2,500

7,500

/Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 600 kronor.

3,600

1,800

400

5,800

j Efter 5 år kan lönen höjas

3,600

[ med 500 kronor och

1,800

400

5,800

efter tio år med ytter- > ligare 500 kronor.

.Efter fem år kan lönen

900

550

150

1,600

höjas med 200 kronor

| och efter tio år med

( ytterligare 200 kronor.

900

450

150

1,500

/Efter fem år kan lönen

\ höjas med 100 kronor.

—

—

—

5,000

—

-

—

27,200

. ,Daresj; vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall,

denna förmån kvarstår, ortstillågg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 krono]

så länge

årligen.

Dessutom utgå till särskilda ändamål vid anstalten anslag å extra

stat under åttonde huvudtiteln, vilka i riksstaten för år 1918 upptagas

sålunda: &

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Riksdagens skrivelse AV 9 A.

I''ill arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer samt

för räknebiträdeu, anskaffande och underhåll av instrument, underhåll

av meteorologiska centralanstaltens telegraf och materiel

in. in., reservationsanslag ............................................ kronor 16,400

» utvidgad väderlekstjänst vid meteorologiska centralanstalten,

reservationsanslag .....................................

» upprätthållande av två meteorologiska stationer (i

Gällivare och Särna), reservationsanslag ...............

» utförande av meteorologiska observationer för den

hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten,

reservationsanslag ..........................................

» bidrag från Sverige till den internationella kommissionens

för vetenskaplig luftsegling publikation

av undersökningar rörande de högre luftlagren,

förslagsanslag, högst....................................................

» utgivande av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige»

jämte bihang, reservationsanslag

meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, reservationsanslag

....................................................................

25,000

700-

12,100

720

5,500

6,000-

Det bör tillika erinras, att riksdagen år 1900 för meteorologiska

centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram under

tjugu års tid från Färöarna och Island beviljat ett anslag av 144,000

kronor. Härav hava hittills anvisats 39,938 kronor. För åren 1917 och

1918 har någon anvisning icke funnits behövlig, enär befintliga besparingar

å förut anvisade medel ansågos lämna tillräcklig tillgång till

bestridande av förekommande utgifter för ändamålet.

Därjämte har, såsom förut nämnts, en del av det å extra stat.

imder sjätte huvudtiteln anvisade anslaget till vattenfallsförteckningen

tillförts meteorologiska centralanstalten för utförande av vissa undersökningar.

Gällande bestämmelser angående meteorologiska central anstaltens

verksamhet återfinnas dels i vetenskapsakademiens av Kungl. Maj:t den

15 april 1904 fastställda grundstadgar, dels i av akademien antagna

ordningsregler för akademien och instruktion för centralanstalten, dels

ock i Kungl. Maj:ts brev den 14 november 1913 angående tillsättandet

av vissa befattningar vid anstalten m. m. och den 12 december 1913

angående fortsatt tillämpning tillsvidare av nu nämnda stadganden

med viss jämkning. Av dessa stadganden må här endast omförmälas,

att anstalten är ställd under vetenskapsakademiens inseende och vård,

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr .9 A.

att akademien väljer föreståndare för anstalten, men att valet skall

underställas Kungl. Maj:ts prövning och stadfästelse, samt att övriga

tjänstemän utses av akademien.

I fråga om nautisk-meteorologiska byrån torde först böra nämnas,

att densamma inrättats enligt beslut vid 1877 års riksdag, som härtill

anvisade ett anslag å femte huvudtiteln under rubriken »handeln», sam

att nu gällande stat för anstalten antogs av 1915 års riksdag och slutar

på 26,100 kronor.

Därjämte har på extra stat anvisats ett förslagsanslag å högst

3,500 kronor för arvode åt ytterligare en assistent vid byrån.

Instruktion för nautisk-meteorologiska byrån är utfärdad den 29

november 1907. Enligt denna angives byråns allmänna ändamål

sålunda:

a) att mot den ersättning, som av Kungl. Magt fastställes, undersöka

fartygslanternor, kompasser och övriga nautiska instrument, såväl

i Stockholm som vid byråns kontrollstationer, samt att över de undersökta

lanternorna och instrumenten föra journaler och utfärda certifikat,

utvisande deras egenskaper;

b) att anställa och bearbeta regelbundet återkommande magnetiska

rekognosceringar utefter landets kuster;

c) att utöva uppsikten över och handhava vården av vid rikets

kuster anordnade vattenhöjdmätningsstationer samt tillsynen över sex

vattenhöjdmätningspeglar och vid desamma anställda observationer;

d) att samla och i den utsträckning, som kan finnas lämplig, bearbeta

meteorologiska iakttagelser, anställda ombord å svenska fartyg;

e) att utöva inseendet över och bearbeta meteorologiska och hydrografiska

iakttagelser, anställda å de under byrån lydande stationerna; samt

f) att söka gagna sjöfarten genom att i mån av tillgång dels anskaffa

och för sjöfarande förevisa även andra instrument än rent meteorologiska,

dels anskaffa och hålla tillgängliga böcker och kartor, som

äro av vikt i nautiskt och meteorologiskt hänseende, dels ock söka

väcka och underhålla fartygsbefälhavares och redares intresse för samlandet

av meteorologiska och hydrografiska iakttagelser och av sådana

upplysningar, som kunna vara av vikt för navigationen å såväl världshaven

som Sverige närmast omgivande farvatten, och i sådant syfte

bland sjöfarande sprida meteorologiska och hydrografiska underrättelser

och kännedom om de resultat, som vunnits av de hithörande frågor behandlande

vetenskaperna.

Kungl. Maj:ts förevarande framställning, Arilken framkommit på

grundvalen av ett av löneregleringskommittén den 1 juni 1917 avgivet

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

betänkande i ämnet, har närmast till syfte att bringa de meteorologiska

och hydrografiska undersökningarna, vilka ostridigt hava med varandra

många viktiga beröringspunkter men vilka pa sätt ovan nämnts föi

närvarande utföras inom olika institutioner, under en enhetlig organisation

och ledning. För sådant ändamål föreslås såsom redan tidigare

framhållits den nuvarande meteorologiska central anstaltens sammanförande

med hydrografiska byrån till en gemensam institution, till vilken

skulle jämväl ‘ förläggas de för närvarande till nautisk meteorologiska

byrån hörande hydrografiska undersökningar rörande Mälaren.

1 motionerna göres däremot gällande, att vissa i motionerna framhållna

omständigheter, särskilt olikheten mellan den dynamiska och klimatiska

meteorologien, och de väsentligt olika förutsättningar, undei

vilka undersökningar och iakttagelser av det ena eller andia slaget kunde

med största fördel bedrivas inom landet, med styrka talade för att den

klimatiska delen av meteorologiska centralanstaltens verksamhet utbrötes

och sammanfördes med hydrografiska byrån i Stockholm, där den stode

i samarbete med vattenfallsstyrelsen m. fl. institutioner, under det att

den del av den nuvarande centralanstaltens uppgifter, som avsåge väderleksförutsägelser

och stormvarningar eller den dynamiska meteorologien

däremot borde överflyttas till en självständig institution med förläggning

i Göteborg. Liksom'' till följd av denna samverkan hydrografiska byråns

naturliga plats vore Stockholm, syntes enligt motionärernas mening fördelaktigaste

platsen för en meteorologisk centralanstalt för väderlekstjänst

och stormvarningar vara Sveriges västkust, varest den kunde vara

sjöfarten och havsfisket till största nytta.

Det i motionerna framställda spörsmålet har redan berörts i det vid

propositionen ifråga fogade statsrådsprotokollet i anledning av under utredningens

gång framställda förslag i enahanda riktning. Departementschefen

har härom anfört följande:

»Förslaget att till Göteborg förlägga en självständig centralanstalt

för väderlekstjänst och marin meteorologi samt till denna avskilja

vissa av den föreslagna sammanslagna anstaltens arbetsuppgifter

har rönt understöd från vissa håll, och har under denna förutsättning

från personer i Göteborg inkommit ett frikostigt erbjudande i fråga om

lokal, instrument m. m. Från andra håll har tillstyrkts, att i Göteborg

skulle inrättas allenast en meteorologisk institution jämte observatorium

till gagn för sjöfarten, fisket och de internationella havsundersökningarna.

Denna fråga befinner sig ännu i ganska outrett läge. Att nu

avskilja vissa arbetsuppgifter till eu självständig institution i Göteborg

finner jag mig icke kunna tillstyrka. En sådan åtgärd synes mig icke

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A 9 B.) 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

stå i god överensstämmelse med den bärande tanken i sammanslagningsförslaget.

Den splittring å två anstalter, som nu råder, skulle i sådant

tall fortfara, allenast att skiljelinjen mellan anstalternas verksamhetsområden

skulle dragas på annat — och ingalunda med säkerhet fördelaktigare

— sätt än nu. Vissa betydande organisatoriska svårigheter

skulle också uppstå beträffande ledningen av de meteorologiska observationsstationerna,

från vilka uppgifter skulle behöva ingå till båda

anstalterna.»

För egen del gillar riksdagen i princip den i Kungl. Maj:ts förevarande

förslag framställda sammanslagningstanken. Med hänsyn härtill

och då inrättande efter i nu ifrågavarande motioner angivna linjer

av eu självständig anstalt för viss del av den meteorologiska verksamheten

torde utgöra hinder för realiserandet av nämnda tanke, kan riksdagen,

som ingalunda vill förneka, att i motionerna framförts beaktansvärda

synpunkter i det föreliggande ämnet, icke i allo biträda motionärernas

förslag, sådant det nu föreligger.

Såsom jämväl i motionerna erinrats, har departementschefen, som

ansett ostridigt att Göteborg i vissa avseenden kunde erbjuda fördelar

såsom förläggningsort för någon särskild del av den gemensamma

anstaltens verksamhet, icke ställt sig avvisande beträffande frågan om

inrättande i Göteborg av eu särskild under den gemensamma anstalten

lydande avdelning, varigenom enligt hans uppfattning de fördelar, som

man velat vinna genom inrättande i Göteborg av en självständig anstalt

skulle uppnås. Departementschefen har härom anfört följande:

»Huruvida emellertid fördelarna av eu förläggning till Göteborg

av eu avdelning av den gemensamma anstalten vid jämförelse med

eventuella olägenheter äro så stora, att de böra föranleda en sådan

åtgärd, kan i ärendets nuvarande skick ej med säkerhet bedömas. Då

väsentligen samma telegrammaterial användes för bearbetning till såväl

stormvarningar som de dagliga väderleksrapporterna och därmed förenade

väderleksförutsägelser, vilka huvudsakligen tillkommit för jordbrukets

behov, låter det tänka sig att, även om en förläggning till

Göteborg skulle vara fördelaktig för västkusten och sjöfarten å dit angränsande

vatten, densamma skulle medföra olägenheter för vissa av

landets övriga delar och särskilt för jordbruket därstädes. Jag vill härvid

erinra om ett av hushållningssällskapens ombud väckt, nu hos Kungl.

Maj:t vilande förslag om utvidgat system för väderleksrapporter för

jordbrukets behov, vilket förslag i allmänhet rönt tillstyrkan av hörda

myndigheter och hushållningssällskapens förvaltningsutskott. Det bör

även beaktas, att, i fall olika delar av väderlekstjänsten skulle skötas

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

sinntidigt i Stockholm och Göteborg eller om hela donna tjänst förlädes

till sistnämnda plats, ökade telegramkostnader säkerligen skulle löranledas.

Kragan visar sig alltså vara, även om densamma erhåller eu

tillfredsställande lösning beträffande lokal och utrustning, i åtskilliga

viktiga hänseenden så pass invecklad, att deri icke nu kan definitivt

avgöras utan bör lämnas beroende på ytterligare utredning. Därest det

förslag, jag nu ämnar framlägga, vinner Kungl. Maj:ts och riksdagens

bifall, torde en utredning om förläggning till Göteborg av viss avdelning

av den sammanslagna anstalten böra utan dröjsmål igångsättas. Detta

bör emellertid icke få verka till hinder för realiserande av sammanslagningstanken

och för hydrografiska byråns uppgående i en institution å

ordinarie stat.»

Riksdagen, som anser vägande skäl tala för förläggande till Göteborg

på sätt av departementschefen antytts av en avdelning av den

föreslagna gemensamma anstalten, kan icke underlåta uttala, att det

varit önskvärt, att den i statsrådsprotokollet bebådade utredningen i detta

avseende förelegat till behandling i direkt samband med den nu föreliggande

frågan. Då det emellertid torde vara en angelägenhet av

synnerlig vikt, att särskilt frågan om den hydrografiska byråns uppförande

på ordinarie stat och reglering av där anställda tjänstemäns

löner, vilken redan länge väntat på sin lösning, nu bringas till ett slutligt

avgörande, anser sig riksdagen av ovan angiven anledning icke böra

ifrågasätta ytterligare uppskov. Vid den utredning, som riksdagen emellertid

anser böra komma till stånd, torde, i den mån så kan ske, de i

ovannämnda motioner angivna synpunkter jämväl böra vinna beaktande.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle den nya anstalten stå under

överinseende av eu styrelse, bestående av nio personer, nämligen cheferna

för väg- och vattenbvggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, lantbruksstyrelsen

och Sveriges geologiska undersökning, en ledamot utsedd av

vetenskapsakademien och en av svenska hydrografisk-biologiska kommissionen,

två av Kungl. Maj:t utsedda representanter för de enskilda

praktiska intressena samt slutligen anstaltens chef. De bägge representanterna

borde utses av Kungl. Maj:t efter förslag av korporationer,

som på detta område kunde anses representativa. Kungl. Maj:t borde

förordna någon av styrelsens ledamöter till ordförande. Anstalten skulle

i övrigt organiseras med en överdirektör (avlöning 9,000 kronor) såsom

chef och närmast honom två avdelningsföreståndare med benämning byrådirektörer

(avlöning 6,800—7,400). Vidare skulle hos anstalten vara

anställda fyra tjänstemän i andra lönegraden (avlöning 5,800—6,800,

förste statsmeteorolog respektive förste statshydrograf) samt fyra tjänste
-

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

män i törsta lönegraden (4,000 — 5,500 kronor statsmeteorolog respektive

statshydrograf). Därjämte skulle i anstaltens personal ingå tio kvinnliga

biträden, varav ett i tredje, fem i andra och fyra i första normalgraden.

Vaktmästarna skulle vara två till antalet.

Kungl. Majrts förevarande framställning föranleder icke heller i

övrigt någon riksdagens erinran.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslag till stat för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt att tillämpas från och med år 1919 är av

följande lydelse:

Tjänst-

|

Lön

i gönngs-

1 till-

Summa

pennin-

gar

i lägg

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1 överdirektör och chef.................

i 5,700

2,500

800

9,000

1 byrådirektör ..............................

4,200

2,000

600

6,800

(Efter 5 år kan lönen höjas

t dito ................................

4,200

2,000

600

6,800

j med 600 kronor.

1 tjänsteman av andra lönegraden

(förste statsmeteorolog, förste stats-

1 med 500 kronor och efter

hydrografi ................................

3,600

1,800

400

5,800

| 10 år med ytterligare 500

3 dito (dito) .................................

10,800

5,400

1,200

17,400

I kronor.

1 tjänsteman av första lönegraden

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter 10

(statsmeteorolog, statshydrograf)...

2,200

1,500

300

4,000

år med ytterligare 500

3 dito (dito) .................................

6,600

4,500

900

12,000

kronor och efter 15 år med

än ytterligare 500 kronor.

1 kvinnligt biträde av tredje graden

1,100

750

150

2,000|

1 kvinnligt biträde av andra graden

900

550

150

1,600

Efter 5 år kan lönen höjas

4 dito ..................................

3,600

2,200

600

6,400

med 200 kronor och offer

10 år med ytterligare 200

1 kvinnligt biträde av första graden

700

350

150

1,200

kronor.

3 dito ..........................................

2,100

1,050

450

3,600

Efter 5 år kan lönen höjas

1 vaktmästare ..............................

1 dito .........................................

800

800

550

150

1,500

med 100 kronor, efter 10

år med ytterligare 100

550

150 ’

1,500 |

kronor och efter 15 år med!

än ytterligare 100 kronor.

Till ersättning åt extra biträden.

gratifikationer och vikariatsersätt-

ningar.......................................

—

—

— i

15,100 :

Summa

— ''

—

—

94,700

Anm. Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt vaktmästare, skall han av

sin lön avstå för bostad med bränsle 250 kronor samt för bostad med bränsle och lyse 275 kronor, allt

för år räknat. Atnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur och lampor.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Kör åtnjutande av de i denna stat för ordinarie.befattningshavare

upptagna avlöningsförmåner har föreslagits följande villkor och bestämmelser,

nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening

av tjänster in. in.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation av anstalten

eller eljest kan varda stadgad, ävensom därest anstaltens ställning inom

statsförvaltningen så förändras, att densamma ej längre kan anses såsom självständig

institution, eller därest vissa ifrågavarande anstalt tillhörande göromål överflyttas

till annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den

avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de göromål, som

honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra mom den institution,

till vilken göromålen överlämnas: . .

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning uti

innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets oavbrutna gång, behnnes

vara lämplig och behövlig; ,-K„ ,

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den tjänste
grad

och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så av Kungl. Maj.

prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning mom förvaltningen på

ifrågavarande område, i sådant hänseende även till annan ort, dock i sistnämnda

fall mot ersättning för flyttningskostnad; ,, .

att med ordinarie befattning vid anstalten icke må förenas annan tjänst å

rikets, riksdagens eller kommuns stat:

att med ordinarie befattning vid anstalten ej heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som ar forsett

med Kungl. Ma.j:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller, befattning

såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad

slag det vara må. såframt ej, vad angår chefen eller byrådirektor, Kungl Maj:t

och vad angår innehavare av annan befattning, styrelsen för anstalten uppå därom

gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget

eller befattningen kunna få mottagas och tillsvidare bibehållas;

att innehavare av ordinarie befattning vid anstalten allenast genom anstaltens

förmedling och under villkor i övrigt, som varda angivna i dess instruktion må

åtaga sig praktiskt hydrografiska eller meteorologiska undersökningar och utredningar

åt kommuner och enskilda:

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande, in. in.:

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavaie

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest vant trän

tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen,

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbara

hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för

svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

lUIcsdayens skrivelse Nr !J A.

S^nJätfÄinf iSler !T ari*ian anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå

p«vT"käjfgt ^ ^ befattnin*m8 mMIM, erfordras

• frSi^tJ..avlfning e.l utgå till befattningshavare för tid, varunder han avhållit

h- 433 förfall?^ V“ '' ™delb5rli8 «**» «*»» tjänstledighet eller

v,»,... dfr1est befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller tagen i

“ 7,,, , del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till befattningens

ÄÄ8Sv"nd6r " mnehällaS’ 8ävida e-i Prövas skäligt låta honom

eller nifr\lä^JUad0mSfal:l,’ G-llei'' ?är det erfordras för beredande av semester

i nar förordnande av vikarie under tjänsteresa anses böra äga rum. befattnin°s
havare

av lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning

ett an,®ta ten’ b<ft[lda densamma dock ej längre än sammanlagt tre månader under

ett och samma kalenderår; agande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta vid sjukdomsfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspennmgar,

men eljest däremot svarande belopp: '' ° 8

Q a att emellertid, därest chefen till följd av tjänsteresa eller för handläggning

u naSt n,åfa få’ högst sex dagar, hindrad att sköt!

r Jäfcw+l ,?yrädll’ekt°r skall vara pliktig att utan särskild ersättning sköta de

till chefsbefattningen hörande löpande göromålen:

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta sig

efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i extra inkomste?,’

som kunna affölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt

a-a f ii-i av&ån& iran tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande eller

dödsfall skafva lonen ävensom ortstillägget utgå till månadens sluti

fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av befattnmg

i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

törsta förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att

vinna namnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av

förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må foras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet

for fullgörande av värnplikt, och s

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem år nå

samma villkor, samt ® H

Swmi /fr *redje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare fem år,

ävenledes på samma villkor, ’

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår

att den högre avlöningen ej far tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst

etter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

.... , att darVd meteorolog vid meteorologiska centralanstalten, som övergår till

tjanstemannabefattnmg av andra lönegraden vid den nya anstalten, bör tillgodoräknas

den tid som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till

meteorologbefattnmgen;

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ililsiltujnis skrivelse AV It A. lö.J>

att likaledes ordinarie kvinnligt biträde och vaktmästaren vid meteorologiska

centralanstalten böra vid övergång till den nya anstalten bibehålla sin dittillsvarande

rätt till tidsberäkning för ålderstillägg;

att kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande är anställt vid

meteorologiska centralanstalten eller hydrografiska byrån och antages till ordinarie

biträde i den nya anstalten från nämnda tidpunkt, må för åtnjutande av löneförhöjning

räknas till godo den tid, hon omedelbart därförinnan mot fast arvode utfört

arbete av motsvarande eller jämförlig'' beskaffenhet vid någon av nyssnämnda

institutioner; . .

att byrådirektör må för åtnjutande av löneförhöjning tillgodoräknas tjänstetid

befattning av andra lönegraden vid anstalten, i den män denna tid öveistiger tio åi,

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning,

redan uppnått den levnadsålder, vid vilken lian enligt bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är skyldig att avgå från

tjänsten, icke må tillträda samma förhöjning:

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjutas av chefen, byrådirektörer och tjänstemän av andra lönegraden under

en och en halv månad, av tjänstemän av första lönegraden och kvinnliga biträden

under eu månad samt av vaktmästarna under femton dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pliktig att å tid av året, som av chefen bestämmes, begagna sig av semester;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt

till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är vid tiden för den nya statens ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare avbefattning.

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare.

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare de föreskrifter

i övrigt skola lända till efterrättelse, som äro eller kunna varda utfärdade angående

allmänna villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars, ämbetsverks

och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.

Under åberopande av det ovan anförda får riksdagen

1) anmäla, att riksdagen

dels godkänt ovan intagna förslag till stat för statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, att tillämpas från och med år 1919, ävensom

ovan angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma

stat för ordinarie befattningshavare upptagna avlöningsförmåner;

dels förklarat, att en var, som med eller efter ingången av år 1919

tillträder ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt, skall vara pliktig

att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser;

dels medgivit att, därest byråingenjörerna vid hydrografiska byrån

Magnus Albrecht Richard Smedberg och Erik Olof Engström befordras

till tjänstemän av andra graden vid den nya anstalten från och med

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ikraftträdandet av staten för densamma, dem må för åiderstillägg tillgodoföra,

Smedberg tiden från och med år 1914 och Engström tiden

från och med år 1915;

dels ock i riksstaten uppfört ett nytt ordinarie anslag till statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt under följande uppställning:

bestämt anslag:

till avlöningar....................................................................

.......... kronor 94,700

reservationsanslag:

till arvoden åt observatörer .........................................

........... » 35,000

» expenser ......................................................................

........... » 8,000

Summa kronor 137,700;

2) anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes snarast möjligt låta

utreda frågan om förläggande till Göteborg av en för väderlekstjänst

och stormvarningar avsedd avdelning av statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt samt därefter till riksdagen inkomma med det förslag,

vartill utredningen kan föranleda.

101 :o) Under punkt 98 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag 63,200

kronor.

Av ovannämnda belopp å 63,200 kronor äro 20,200 kronor avsedda

för utvidgad väderlekstjänst vid den nva institutionen för meteorologi

och hydrografi, 18,000 kronor till resekostnader och hantlangning

vid mätningar, 16,000 kronor till utgivande av publikationer samt

9,000 kronor till underhåll av stationer och utrustning för ifrågavarande

anstalt samt anskaffande av utrustning åt nya nederbördsstationer.

Då behovet av det begärda an slagsbeloppet synes ådagalagt genom utredningen

i ärendet har riksdagen för diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 63,200 kronor.

102:o) Under punkt 99 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att av det utav 1900 års riksdag för meteorologiska centralanstaltens förseende

med dagliga meteorologiska telegram från Färöarna och Island

beviljade anslag av 144,000 kronor å extra stat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 2,500 kronor, ävensom medgiva, att såväl detta

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

105

under tjuga års tid från Färöarna

144,000 kronor, varav 39,938 kronor

belopp som behntliga besparingar å förut anvisade anslag lör ändamålet

må disponeras av statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

År 1900 bär riksdagen under åttonde huvudtiteln för meteorologiska

central anstaltens förseende med dagliga meteorologiska telegram

och Island beviljat ett anslag av

_______ ___ _________ hittills anvisats. För åren 1917

och 1918 har någon anvisning icke skett, enär befintliga besparingar å

förut anvisade medel ansetts lämna tillräcklig tillgång till bestridande

av förekommande utgifter för ändamålet. Anslaget bär använts till

abonnemang å dylika telegram för 6,000 francs för år hos det store

nordiske telegrafselskab i Köpenhamn. Under krigsåren har telegrafering

ej kunnat ske, utan meddelandena försänts postledes.

Nu begäres för ändamålet 2,500 kronor för år 1919.

Såsom departementschefen erinrat, bör ifrågavarande av riksdagen

beviljade anslag överflyttas från åttonde till nionde huvudtiteln samt

anvisade medel disponeras av den nya anstalten för meteorologi och

hydrografi. „ ., ,

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1900 ars riksdag

för meteorologiska centralanstaltens förseende med dagliga meteorologiska

telegram från Färöarna och Island beviljade anslag av 144,000 kionor

å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 2,o00 kronor,

ävensom medgivit, att såväl detta belopp

ringar å förut w

meteorologisk-hydrografiska anstalt.

som befintliga bespa
-

lovin ,v “1 il. —

förut anvisade anslag* lör ändamålet må disponeras av statens

103:o) Under punkt 100 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom bidrag från Sverige för år 1919 till bekostande av

den internationella kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation

av undersökningar rörande de högre luftlagren å extra stat för

år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 720 kronor.

Såsom bidrag från Sverige till bekostande av den internationella

kommissionens för vetenskaplig luftsegling publikation av undersökningar

rörande de högre luftlagren har 1913 års riksdag för åren 1914—1916

beviljat ett anslag av 2,160 kronor, därav på extra stat for vart och

ett av sistnämnda tre år anvisats ett belopp av 720 kronor, varjämte för

ändamålet beviljats på extra stat för vartdera av åren 1917 och 1918

ett anslag av 720 kronor.

Samma belopp begäres nu för år 1919. Anslaget torde med

anledning av meteorologiska centralanstaltens uppgående i statens

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A—9 B.) 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Riksdagens skrivelse Kr 9 A.

meteorologisk-hydrografiska anstalt nu böra anvisas under nionde

huvudtiteln.

I enlighet härmed har riksdagen såsom bidrag från Sverige för

år 1919 till bekostande av den internationella kommissionens för vetenskaplig

luftsegling publikation av undersökningar rörande de högre luftlagren

å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 720

kronor.

104:o) Under punkt 101 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

^ att för fortsättande av de meteorologiska observationerna å

Pårtetjåkko å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag- av

7,000 kronor. ö

, . . Sedan under åtskilliga år anslag under åttonde huvudtiteln be
viljats,

av riksdagen för fullföljande av professor Axel Hambergs vetenskapliga

undersökningar av en del av Lule lappmarks fjällområde, beviljade

1916 års riksdag till fortsättande under två år från och med

juli 1916 av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko ett anslagav

12,000 kronor. Härav anvisades för år 1917 6,000 kronor. Av

1917 års riksdag har såsom reservationsanslag å 1918 års stat anvisats

återstoden. \id vardera anvisningen medgavs, att 3,000 kronor, som

voro avsedda för senare delen av det löpande året, finge utgå förskottsvis.

Det av Eders Kungl. Maj:t sålunda begärda beloppet föranleder icke

någon riksdagens erinran, varför riksdagen, under framhållande att anslagen

nu böra uppföras under nionde huvudtiteln, får anmäla, att riksdagen^

för utförande av meteorologiska observationer å Pårtetjåkko anvisat

å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

105.o) Under punkt 102 har Eders Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen

att till fortsättande av de meteorologiska iakttagelserna i Abisko anvisa

å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 3,150 kronor.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande:

»Då den enskilda naturvetenskapliga kommitté, som igångsatt och

vindel en lång följd av år bekostat fullföljandet av de meteorologiska

iakttagelserna vid ifrågavarande inom fjällområdet i vårt lands nordligaste

trakter belägna station, förklarat sig av ekonomiska skäl ur stånd

att fortsätta därmed, samt det säkerligen skulle vara till skada för utforskandet

av vårt lands klimatiska förhållanden, om detta förtjänstfulla

arbete måste upphöra av brist på medel, vill jag tillsty^rka, att staten

träder emellan medelst beviljande av statsbidrag. Mot det föreslagna

beloppet har jag icke något att erinra. Anslaget bör utgå till den nya

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Riksdagens skrivelse Nr !) A.

förbemält] ;i

statsanstalten för meteorologi och hydrografi for att genom

kommitté användas för ändamålet.» f

Med instämmande i vad departementschefen sålunda anfört f

riksdagen anmäla, att riksdagen till fortsättande av de meteorologiska

iakttagelserna i Abisko anvisat & extra stat för år 1919 ett reservationsanslag

av 3,150 kronor.

106:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 103 i nionde

huvudtiteln därom gjorda framställning har riksdagen till utförande av

hydrogeologiska specialundersökningar för den hydrografiska xinderso - ningen av Sveriges färskvatten anvisat å extra stat for ar 1919 ett foislagsanslag,

högst, 3,000 kronor.

T eterinär väsendet.

107:o) Under punkt 104 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

dels godkänna i statsrådsprotokollet intaget förslag till stat för

veterinärhögskolan att tillämpas från och med ar 1919 ävensom förklara

att de villkor och bestämmelser, som nu galla för åtnjutande

de i avlöningsstaten för högskolan för ordinarie befattningar upptagna

avlöningar, skola vara gällande även i fråga om avlöningarna a den

nya stafen;’ dels ock, vid bifall härtill höja ordinarie

hö "•skolan från 174,600 .kronor med 12,550 kronor till 187,loO kiono .

° Under anslagstiteln »veterinärundervisningen» finnes upptaget ett

ordinarie anslag till veterinärhögskolan till belopp av 1,V4’6°° kl0^01.

Den vid 1914 års förra riksdag godkända staten for hogskolan. med

däri genom beslut av 1917 års riksdag vidtagna ändringar slutar visserligen

på 204,050 kronor, men på grund av dels att en åsksten tjänst,

för vilken i staten upptogs en avlöning av 2,500 kronor, tillsvidaie i

skulle tillsättas, dels att för fria bostäder avdrogos tillhopa 6,950 kionoi

dels ock att av högskolans stallar och smedja m. m. ansetts kunna

beräknas en årlig nettoinkomst, som år 1917 upptogs till 20,000 kronor,

har anslaget satts 29,450 kronor lägre an staten.

Staten innehåller dels en avlömngsstat, vars summa efter 1917 a

riksdagsbeslut uppgår till 120,200 kronor och som upptager bland unna

en befattning som professor i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatnk)

och obstetrik, tillika föreståndare för ambulatorisk» kliniken, ^ed aflöning

av 7,500 kronor samt en assistent vid nämnda klinik med arvode

av 2 500 kronor, dels en övergångsstat upptagande en lektor i obstetrik,

opaginerad Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1 ni? i °,r deu ambulatoriska kliniken, med avlöning- av

1017 okl°nor, dels ock en omkostnadsstat som efter skedd höjning vid

1917 ars riksdag slutar på 79,850 kronor, därav 19,850 kronor för de

särskilda avdelningarna och 60,000 kronor för bränsle, belysning renhållning

in. in. Enligt anmärkning vid staten skulle lektorn i obstetrik

a övergångsstat, sa länge han på förordnande uppehör undervisningen

'' 9^°“ nötkreaturens sjukdomar m. in., åtnjuta ett tilläggsarvode

av 2,500 kronor, som skulle utgå av den i staten uppförda avlöningen

IT - sor i samma ämnen. Tillika bestämdes i anmärkning vid

S ’ rnmfen T0n\ fslstent vid den ambulatoriska kliniken

skulle tillsattas först, sedan lektoratet i obstetrik å övergångsstat indrägt

vid dåvarande innehavarens avgång.

Sedan nämnde lektor i obstetrik Måns Harry Stålfors den 16 mars

;''jl< ..ette^ att llava stJykt Sln kompetens blivit utnämnd till innehavare

av namnda professur, kan forenämnda övergångsstat uteslutas ur högkolans

stat, varigenom hela statens slutsumma minskas med 4,000 kronor.

ifrågavarande framställning avser först den förändringen i den för

. Jteenlerarat°tgdär ^ if8taten’ T?re8t nu dmies upptaga två assistenter

att dai skulle uppforas ytterligare tre sådana befattningshavare

med arhga arvoden om 3,000 kronor, varjämte nuvarande assistenttjänsten

a den ambulatoriska kliniken skulle förändras till laboratorsbefattning T

rrd“edide?e TY» assmtentbefattningarmis inrättande skulle arvodet

till J ano1?11Staende av de, “»varande assistenterna ökas från 2,500 kronor

till 3,000 kronor. Förändringen till laboratorsbefattning av ena assistent
béSires

e°mrlei attmed.fora fn kostnadsökning av 1,500 kronor. Vidare

öegares eu förhöjning i anslagsposten till biblioteket med 300 kronor

xiarjamte har for ordnande på ett mera tillfredsställande sätt av högskolans

kamrerargoromal, vilka för närvarande i alltför hög grad toge

rektorns tnl i anspråk, föreslagits uppförande i staten i stället för där

pptågna anslag a 2,000 kronor till nämnda göromål av en till 3,000

kronor forhojd post för uppehållande av sysslomannagöromål. Slutligen

ifrågasattes uppförande i staten för veterinärhögskolan av ett kvinnligt

biradei andra graden (1,600 kronor) såsom hjälp vid sistnämnda göromals

utförande, ävensom 150 kronor till vikariatsersättning.

■Nu namnda förändringar föranleda sålunda eu ökning i staten av

sammanlagt 14,050 kronor. Med iakttagande att på sätt ovan nämnts den

“T'' i upptagna övergångsstaten å 4,000 kronor numera kan

.slutas kommer den verkliga oknmgeu att uppgå till 10,050 kronor,

uen i ärendet förebragta utredningen synes riksdagen på ett över
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

tygande sätt hava ådagalagt behovet av de ifrågasatta ökningarna, varför

riksdagen biträder förslaget härom.

Vidare har i statsrådsprotokollet framhållits, hurusom eu under år

1917 uppkommen brist i anslagsposten till bränsle in. m., för vars

täckande Kung!. Maj:t förskottsvis anvisat 30,000 kronor, ävensom en

för år 1918 beräknad förhöjning å 35,000 kronor i samma anslagspost

påfordrade ett tilläggsanslag för sistnämnda år av tillhopa 65,000 kronor.

För samma ändamål har för år 1919 beräknats 35,000 kronor, varjämte

förslag framställts om ett anslag av 36,000 kronor för år 1919 till inredande

på sätt i statsrådsprotokollet angivits av vissa bostadslägenheter

i veterinärhögskolan för extra betjäning. Jämväl för anvisande av medel

för sistnämnda två ändamål har i statsrådsprotokollet anförts bärande

skäl. Mot storleken av de för år 1919 erforderliga beloppen, vilka torde

böra uppföras å extra stat, har riksdagen intet att erinra, och kommer

riksdagen att anmäla sitt beslut härom under nästföljande punkt.

Beträffande de erforderliga tilläggsanslagen för år 1918, mot vilka

riksdagen icke har någon invändning att göra, återkommer riksdagen

härtill i särskild skrivelse.

Det i statsrådsprotokollet framlagda förslag till stat för veterinärhögskolan

att tillämpas från och med den 1 januari 1919 är av följande

lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

Arvode.

Summa.

Kronor.

ningar.

Kronor.

tillägg.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Avlöningsstat.

1 rektor ...........................................

1,000

1,000

[ 1 professor i anatomi och histologi....................

5,000

2,500

—

—

7,500

1 » i fysiologi och kemi ...................

j 5,000

2,500

—

—

7,500

1 » i patologisk anatomi (och baktcriologi)

5,000

2,500

—

—

7,500

1 » i medicin, tillika föreståndare för medi-

cinska kliniken och kliniken för

smärre husdjur..........................

5,000

2,500

7,500

1 » i kirurgi, tillika föreståndare för kirur- giska kliniken ...........................

5,000

2,500

_

7,500

1 » i husdjurslära .................................

5,000

2,500

—

7,500

t » i läran om nötkreaturens sjukdomar

(bujatrik) och obstetrik, tillika före- ståndare för ambulatoriska kliniken

5,000

2,500

7,500

j 1 lärare i hovbeslag och läran om hovens sjuk- domar, tillika föreståndare för hovbeslagssmed- jan och hovslagarskolan..............................

3,600

2,000

5,600

1 prosektor vid anatomiska och histologiska av- delningen ..................................................

4,000

4,000

1 laborator i kemi ..........................................

—

—

4,000

4,000

i 1 klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet

vid medicinska kliniken och

kliniken för smärre husdjur ...

4,000

4,000

j 1 » » vid kirurgiska kliniken .........

—

—

—

4,000

4,000

1 » » vid ambulatoriska kliniken......

—

_

4,000

4,000

j 1 assistent vid patologisk-anatomiska och bakterio- logiska avdelningarna .....................j

3,000

3,000

j 1 > vid kirurgiska kliniken.....................

—

—

—

3,000

3,000

1 » » medicinska » .....................

—

—

—

3,000

3,000

1 » » hovbeslagssmedjan .....................

—

—

—

3,000

3,000

! 1 lärare i kött- och mjölkkontroll .....................

— |

—

—

1,500

1,500

För undervisning i ridkonst och körning ...........

_ 1

—

. -

—

1,200

För uppehållande av den del av rektors undervis- ningsskyldighet, från vilken han med hänsyn

till rektorsgöromålen befrias ........................

I

1,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kiksdagms skrivelse Nr 9 A.

in

—----------.-----

Tjänst- i

görings- ]

Orts-

Arvode.

Summa.

pen-

tillägg.

ningar. j

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

t 1

| För uppehållande av sysslomannagöromål............

—

—

—

—

3,000

, > bibliotekariegöromål............

—

—

—

—

500

» » sekreterargöromål..............

—

—

—

—

1,000

i kvinnligt biträde .........................................

900

550

150

—

1,600

1 vaktmästare och preparator ...........................

900

600

150

—

1,650

! 1 verkmästare vid hovbeslagssmedjan ...............

900

600

150

—

1,650

1 vaktmästare vid ekonomiska avdelningen .........

900

450

150

—

1,500

1 fodermarsk vid kirurgiska avdelningen ............

900

450

150

—

1,500

1 » » medicinska avdelningen tillika

hundskötare ..............................................

900

450

150

—

1,500

j 1 sjukvårdare vid kirurgiska avdelningen............

900

450

150

—

1,500

1 ladugårdsförman ........................................

900

450

150

—

1,500

1 maskinist....................................................

900

450

150

—

1,500

j 1 vaktmästare vid kemiska avdelningen...............

700

350

150

—

1,200

it » » patologisk-anatomiska avdelningen

700

350

150

—

1,200

1 port- och telefonvakt ...................................

700

350

150

—

1,200

Till biträde vid port- och telefonvaktsgöromålen...

—

—

—

—

200

Drängar och extra betjäning..............................

—

—

—

—

12,800 .

Stipendier åt studerande....................................

| -

—

—

—

4,000 i

Yikariatsersättning ..........................................

—

—

—

1d0 |

Tillhopa

-

_

—

—

133,950

Omkostnadsstat.

Anslag för de särskilda avdelningarna.

| Biblioteket ...........*........................................

kr. 3,500

Anatomiska och histologiska avdelningen ..........

» 2,800

Till inköp av djur för dissektioner och operationsövningar

» 2,500

j Fysiologisk-kemiska avdelningen ...............

» 2,000

| Undervisningen i bakteriologi............................

» 1,000

Patologisk-anatomiska avdelningen .............

» 1,700

| Kirurgiska avdelningen....................................

» 1,000

Medicinska avdelningen och kliniken för smärre husdjur ..

» 1,000

Avdelningen för husdjursskötsel ......................

» 1,000

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Summa, j

Kronor.

Exkursioner.......................................................................................... kr. jqo

Avdelningen för nötkreaturssjukdomar (bujatrik), obstetrik och ambulatorisk

klinik ............................................................................................. ,

Avdehiingen för hovbeslag och hovsjukdomar ......................................... »

Avdelningen för kött- och mjölkkontroll.............................................. »

An spann slöra .................................................................................. s

Allmänt anslag för bränsle, belysning, renhållning m. in....................................

Summa kronor 214.100

20,150 j

60,000 i

Anmärkningar.

1. För professor kan lönen höjas efter 5 år med 600 kronor.

2. För läraren i hovbeslag och läran om hovens sjukdomar kan lönen höjas efter 5 år

med 500 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 500 kronor.

3. För det kvinnliga biträdet kan lönen höjas efter 5 år med 200 kronor och efter ytterligare

5 år likaledes med 200 kronor.

4. För vaktmästaren och preparatorn samt verkmästaren vid hovbeslagssmedjan kan lönen

höjas efter 5 år med 100 kronor och efter ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

5. För vaktmästaren vid ekonomiska avdelningen, fodermarskama, sjukvårdaren vid kirurgiska

avdelningen, ladugårdsförmannen samt maskinisten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor.

6. För vaktmästaren vid kemiska avdelningen, vaktmästaren vid patologisk-anatomiska

avdelningen samt port- och telefonvakten kan lönen höjas efter 5 år med 100 kronor och efter

ytterligare 5 år likaledes med 100 kronor.

7. Den av professorerna, som tillika är rektor vid institutet, skall vara skyldig att bebo

den för rektor avsedda bostadslägenheten därstädes och skall för densamma ävensom för dess

uppvärmning vidkännas avdrag å professorslönen med. 1,500 kronor årligen.

8. Professorn i läran om nötkreaturens sjukdomar (bujatrik) m. m., läraren i hovbeslag

och läran om hovens sjukdomar samt den av professorerna eller laboratorerna i medicin eller i

kirurgi, beträffande vilken sådant varder av institutets styrelse bestämt, skola var för sig vara

skyldiga att bebo den av de för lärare vid institutet avsedda familjebostäderna, som av styrelsen

anvisas. För bostaden ävensom för dess uppvärmning skall avdrag göras, för professor och läraren

i hovbeslag m. m. å lönen samt för laborator å arvodet, med belopp, motsvarande det beräknade

årliga hyresvärdet och utgörande för sexrumslägehhet 1,200 kronor, för femrumslägenhet 900

kronor och för fyrarumslägenhet 600 kronor.

9. Vaktmästare, verkmästare, fodermarsk, sjukvårdare, ladugårdsförman, maskinist samt

port- och telefonvakt skola var för sig efter styrelsens bestämmande vara skyldiga att begagna

bostad vid institutet; skolande, därest dylik befattningshavare sålunda får sig anvisad bostad jämte

bränsle, ortstillägg ej utgå till honom ävensom A lönen avdragas 100 kronor årligen.

De nuvarande av] dni Husvill koren hava föreslagits att gräfla oförändrade.

För bestridande av utgifter enligt denna stat behöves anslag,

motsvarande slutsumman efter avdrag av dels 6,950 kronor för fria bostäder

och dels 20,000 kronor för beräknad inkomst av stallar och

smedja m. m. eller alltså till belopp av 187,150 kronor. Anslagets

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

ökning uppgår alltså till 12,550 kronor. Att anslagsökningen är större

än ökningen i högskolans stat beror på, att anslag hittills ej anvisats till

den i nuvarande staten med arvode av 2,500 kronor upptagna assistentbefattningen

vid ambulatoriska kliniken, vilken nu föreslås förändrad till

laboratorsbefattning. ...

Under åberopande av det anförda lår riksdagen nu anmäla, att

riksdagen dels godkänt ovan intagna förslag till stat för veterinärhögskolan

att tillämpas från och med år 1919 ävensom förklarat, att de

villkor och bestämmelser, som nu gälla för åtnjutande av de i avlonmgsstaten

för högskolan för ordinarie befattningar upptagna avlöningar,

skola vara gällande även i fråga om avlöningarna å den nya staten;

dels ock höjt ordinarie anslaget till veterinärhögskolan från 174,500

kronor med '' 12,550 kronor till 18-7,150 kronor.

Anslagstiteln »veterinärundervisningen» har med hänsyn härtill

undergått motsvarande höjning från 179,000 kronor till 191,550 kronor.

108:o) Under punkt 105 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för diverse behov vid veterinärhögskolan å extra stat for ar

1919 anvisa ett reservationsanslag av 71,000 kronor.

Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt

anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen för diverse behov vid veterinärhögskolan

å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 71,000 kronor.

109:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 106

föreslagit har riksdagen, för beredande åt vardera av de nuvarande vaktmästarna

vid den patologisk-anatomiska institutionen och vid den kemiska

institutionen vid veterinärhögskolan av en personlig lönefyllnad

av 300 kronor om året, intill dess ny lönereglering för vaktmastarna

och deras vederlikar vid veterinärhögskolan beslutats samt trätt i tillämpning,

å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst, 600

kronor.

110:o) I anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

sid. 382 och 383 anfört rörande ordinarie anslaget till statens veterinärbakteriologiska

anstalt får riksdagen förklara, att riksdagen icke har

något att erinra mot att nämnda anslag med oförändrat belopp, 42,700

kronor, upptages på sätt departementschefen angivit.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 sand. 9 höft. (Nr 9 A 9 B) 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

111.o) Under punkt 10i har Eders Kungl. Maj:t föresla°it riksdagen

att för diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska° anstalt

å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 28,900 kronor.

Enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen är för närvarande

ett. ärende rörande vissa _ av föreståndaren för statens veterinärbakteriologiska

anstalt och medicinalstyrelsen framställda förslag till öknino- i

den för, anstalten gällande ordinarie stat på remiss till lönereglerin°-skommittén,

varifrån detsamma ej torde vara att förvänta inom sådan

tid, att förslag uti ifrågavarande avseende kan föreläggas årets riksdag

. Kdere Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag avser att i avvaktan härpå

provisoriskt tillgodose det oundgängligaste behovet av ökade medel för

uppehållande av anstaltens verksamhet.

De begärda anslagsbeloppen äro beräknade för följande ändamål.

tti ■ , 1918 1919

Extra personal.. ..................................................... kronor 7,000 10,000

belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m. » 5 000 5 000

Beredning av tuberkulin och sera samt nyanskaffning

och ombyte av djur ävensom till

instrument, förbrukningsartiklar m. in. » 19 000 12 000

Loka%ra.................................................................... » ETIK) 1,900

kronor 25,700 28,900.

Ifrågavarande anslagskrav äro föranledda dels av till följd av

dyrtiden stegrade omkostnader av olika slag och dels därav att anstalten

i fråga är stadd i eu kraftig utveckling. Med hänsyn härtill

bär riksdagen icke ansett någon invändning med fog kunna göras mot

de begärda anslagsbeloppen.

Beträffande det för 1918 erforderliga beloppet har riksdagen, på

satt riksdagen i skrivelse nr 8 B anmält, uppfört detsamma å tilläo-£?sstat

för ar 1918. oö

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen för diverse behov vid

statens vetennärbakteriologiska anstalt å extra stat för år 1919 anvisat

ett reservationsanslag av 28,900 kronor.

Vägunderhållet och skjntsväsendet.

, ^ jnom riksdagen väckta, likalydande motioner har

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att det å nionde huvudtiteln

under rubrik »vägunderhållet» upptagna »Bidrag till vägunderhållet på

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

landet kronor 1,350,000» måtte höjas med ytterligare 1,350,000 kronor

till 2,700,000 kronor. , , fll .

Enligt § 00 i lagen den 23 oktober 1891 angående vaghållnmgsbesvärets

utgörande på landet lämnas av uppskattade kostnaden för

underhållet av allmän väg, bro och färja tre tjugondelar av statsmedel.

Såsom bidrag till vägunderhållet på landet linnes under ifrågavarande

huvudtitel för närvarande uppfört ett ordinarie förslagsanslag

av 1,350,000 kronor.

I de föreliggande motionerna föreslås nu nämnda anslags höjande

till 2,700,000 kronor. ''

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 92 anmält, bär riksdagen

för sin del antagit lag om sådan ändrad lydelse av 60 § i nämnda

lag, att från och med år 1919 av berörda kostnad tre tiondelar komma

att utgå av statsmedel. _ .

Då, såsom riksdagen jämväl i sin ovanberörda skrivelse tramhaliit,

ett sådant beslut förutsätter en fördubbling av nämnda anslag, har riksdagen

i överensstämmelse härmed med bifall till de i ämnet väckta

motionerna höjt ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet från 1,350,000 kronor med 1,350,000 kronor till 2,700,000 kronor.

113:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

108 därom gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1919

anvisat för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar

såsom förslagsanslag 25,000 kronor.

H4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 109 gjorda

framställning, har riksdagen till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt

å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 150,000 kronor.

H5:o) Under punkt 110 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år

1919 anvisa ett förslagsanslag, högst 8,000 kronor.

För vartdera av åren 1917 och 1918 har riksdagen till understöd

åt nämnda förening anvisat anslag till belopp av 5,000 kronor.

Nu förevarande framställning avser beviljande till samma förening

av ett till 8,000 kronor förhöjt anslag.

I likhet med departementschefen anser riksdagen, att svenska vägföreningen

bör komma i åtnjutande av statsunderstöd jämväl för år 1919.

Beträffande anslagets storlek torde detta enligt riksdagens förmenande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

icke böra sättas till högre belopp än som motsvarar föreningens utgifter

för kurser och föredrag. Då dessa utgifter, vilka för år 1918 upptagits

till 5,000 kronor, enligt vad statsrådsprotokollet ger vid handen för år

1919 beräknats till 7,000 kronor, anser riksdagen, att detta belopp nu

bör beviljas föreningen. v

Riksdagen för alltså anmäla, att riksdagen på det sätt bifallit

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, att riksdagen till understöd

åt svenska vägföreningen å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag,

högst, 7,000 kronor.

116:o) Under punkt 111 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

att höja förslagsanslaget till bidrag till skjutséntreprenader från

300,000 kronor med 100,000 kronor till 400,000 kronor.

Det ordinarie anslaget till bidrag till skjutsentreprenader höjdes

från och med år 1916 från 250,000 kronor till 300,000 kronor. Utgifterna

från anslaget hava under nedan nämnda år utgjort i hela krontal

år 1913 ....................

» 1914 .................

» 1915 ..................

» 1916 ...........................................

» 1917 till och med oktober ...

kronor 279,856

)> 321,549

» 321,491

» 327,660

» 307,007.

Utgifterna hava alltså under senare år städse överskridit anslagets

nuvarande belopp. Att de under åren 1914—1916 hållit sig någorlunda

konstanta, beror på att under löpande entreprenadperiod ändringarna

måste bliva obetydliga. Enligt skjutsstadgan den 22 juni 1911 som

trädde i kraft den 1 januari 1914, skall entreprenadtiden i allmänhet

omfatta fem kalenderår, dock att Kungl. Maj:ts befallningshavande äger

om så anses lämpligare, inskränka perioden till tre år, med iakttagande

i värjo fall att perioden utlöper samtidigt för alla skjutsanstalter inom

samma län. Den första treårsperioden utlöpte med år 1916. Femårspenoden

utlöper med innevarande år. Enligt vad departementschefen

fiamhållit är det med säkerhet att antaga, att, ehuru ökningar skett i

maximiskjutslegan för alla delar av landet, nya entreprenader icke

skola kunna åstadkommas utan väsentligt ökade entreprenadbidrag.

Departementschefen har därför funnit det förestavat av nödig försiktighet

att en höjning med 100,000 kronor sker i förevarande anslag.

Riksdagen instämmer med departementschefen och får följaktligen

anmäla, att riksdagen höjt förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader

från 300,000 kronor med 100,000 kronor till 400,000 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

117

Diverse.

117:o) Under punkt 112 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen

att, med uteslutande ur riksstaten av dels det ordinarie förslagsanslaget

å 4,500 kronor till odlingshjälp åt krononybyggare och dels det

ordinarie förslagsanslaget å 20,000 kronor till odlingshjälp till innehavare

av skogstorp och odlingslägenheter å kronomark i de sex nordligaste

länen, å riksstaten uppföra till odlingshjälp åt innehavare av

odlingslägenheter in. fl. ett ordinarie förslagsanslag å 25,000 kronor.

Sedan länge finnes å riksstaten uppfört ett ordinarie anslag å

4,500 kronor till odlingshjälp åt krononybyggare. Allteftersom det egentliga

ny bygges väsendet upphört såsom form för fastighetsbildning, har

detta anslag blivit i mycket ringa grad anlitat. Utgifterna från anslaget

hava utgjort: år 19li 66 kronor 8 öre, år 1912 7 kronor 67 öre, år

1913 757 kronor 53 öre och år 1914 1,000 kronor. Under åren 1910,

1915 och 1916 samt under år 1917 till och med oktober månad hava

inga utgifter från detta anslag förekommit.

I stället för nybyggesväsendet har numera enligt vad departementschefen

erinrat skapandet å kronomark i de sex nordligaste länen a\

brukningsdelar, som först benämndes skogstorp och därefter odlingslägenheter,

framträtt och vunnit betydelse. Sedan den odlingshjälp av

statsmedel, som utgått till innehavarna av dessa torp och lägenheter,

under en följd av år plägat förskotteras och sedan hos riksdagen anmälas

till ersättande, uppfördes enligt beslut vid 1914 års senare riksdag för

detta ändamål i riksstaten ett ordinarie förslagsanslag av 20,000 kronor.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden har det synts departementschefen

lämpligt, att förenämnda bägge anslag sammanslås till ett,

och att beloppet avjämnas till 25,000 kronor. Anslagets titel bör samtidigt

förkortas.

Den sålunda ifrågasatta åtgärden synes riksdagen lämplig och välbetänkt.

Riksdagen far därför anmäla, att riksdagen med uteslutande

ur riksstaten av dels det ordinarie förslagsanslaget å 4,500 kronor till

odlingshjälp åt krononybyggare och dels det ordinarie förslagsanslaget

å 20,000 kronor till odlingshjälp till innehavare av skogstorp och odlingslägenheter

å kronomark i de sex nordligaste länen, å riksstaten uppfört

till odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter in. fl. ett ordinarie

förslagsanslag å 25,000 kronor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens skrivelse AV 9 A.

118:o) Under punkt 113 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen å extra stat för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 21,000 kronor.

Till jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen har riksdagen anvisat

å extra stat för vart och ett av åren 1912 — 1915 ett anslag av

20.000 kronor. På grund av uppkomna besparingar behövdes icke nåfjot

anslag för år 1916. För åren 1917 och 1918 kunde av samma anledning

anslagen begränsas till resp. 8,000 och 12,000 kronor.

Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 24 oktober 1917 anmält

behovet av anslag för ändamålet för år 1919 och därvid meddelat att

enligt uppgift från statskontoret hade den 24 oktober 1917 å anslaget

återstått odisponerat ett belopp av omkring 11,200 kronor. Då ansfag

å 12,000 kronor anvisats för ändamålet för år 1918, skulle alltså för

sistnämnda år finnas tillgängligt ett belopp av något över 23,000 kronor

Då det normala anslagsbeloppet vore 20,000 kronor, syntes ett överskott

av omkring 3,000 kronor kunna påräknas till år 1919, vadan nytt anslag

behövdes å 17,000 kronor. °

Enligt kungörelsen den 22 november 1912 kan för inrättande av

jordformedlmgsbyrå för egnahemsrörelsen understöd av statsmedel utgå

till hushållningssällskap, landsting eller andra institutioner, vilka för

andamålet åtnjuta bidrag av hushållningssällskap eller landsting eller

eljest på grund av. särskilda omständigheter av Kungl. Maj:t prövas

därför lämpliga. Vid byrån skall finnas anställd en sakkunnig person

for att bistå jordspekulanter. Statsbidrag utgår dels med högst hälften

av den sakkunniges avlöning, dock högst med 500 kronor, och dels till

Övriga driftkostnader med högst 200 kronor.

På sätt framgår av ovanstående, skulle, om statsbidrag beräknades

efter nu gällande grunder, för år 1919 erfordras anslag till belopp av

17.000 kronor. I den föreliggande framställningen ifrågasättes emellertid

en förhöjning av maximibeloppen av statsbidragen från 500 till 700 för

den sakkunniges avlöning och från 200 till 400 kronor för Övriga omkostnader.

Departementschefen har med hänsyn härtill kommit till ett

erforderligt belopp av 21,000 kronor för år 1919.

Då det för ifrågavarande verksamhets fortsatta bedrivande och utveckling

torde vara en angelägenhet av stor vikt, att statsbidragens belopp

hållas någorlunda i överensstämmelse med de med verksamheten förenade

omkostnader, finner riksdagen de nu föreslagna höjningarna i maximibeloppen

befogade.

I anslutning härtill har riksdagen till jordförmedlingsbyråer för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens i krivdse Nr 9 A. 113

egnahemsrörelsen å extra stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag

av 21,000 kronor.

119:o) Under punkt 114 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

att till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar

å extra stat lör år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

30,000 kronor.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra stat

för vart och ett av åren 1913—1918 anvisat ett anslag av 25,000 kronor

till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar.

Förslaget innebär eu förhöjning med 5,000 kronor av innevarande

års anslag.

Enligt vad framgår av statsrådsprotokollet torde erfarenheten under

år 1917 visat behövligheten av nämnda förhöjning. 1 betraktande härav

finner riksdagen icke anledning till erinran mot Kungl. Majds förevarande

framställning och får därför anmäla, att riksdagen till insamlande

av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar å extra

stat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

120:o) I anslutning till Eders Kungl. Majds under punkt 115

gjorda framställning har riksdagen å extra stat för år 1919 anvisat ett

förslagsanslag, högst, 29,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas

till befrämjande av avsättningen i främmande länder av alster av svenska

lantbruket och dess binäringar samt fiskerinäringen.

121:o) Under punkt 116 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att vad vid utgången av år 1918 må kvarstå

oanvänt å anslag, som för år 1917 eller tidigare år anvisats till bestridande

av kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella lantbruksinstitutet

i Rom, må under år 1919 användas lör enahanda ändamål;

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 4,000 kronor.

Riksdagen anvisade på Kungl. Maj:ts förslag för vart och ett av

åren 1907—1913 å extra stat ett belopp av 5,000 kronor för bestridande

av kostnaden för Sveriges deltagande i internationella lantbruksinstitutet

i Rom. För år 1914 voro befintliga besparingar tillräckliga att bestrida

kostnaderna. För år 1915 anvisades å extra stat 7,000 kronor, men

för år 1916 behövdes på grund av uppkommen behållning icke något

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

anslag. Av samma anledning hava anslagen för åren 1917 och 1918

kunnat inskränkas till 2,000 kronor.

Departementschefen har nu med beaktande jämväl av beräknade

besparingar å tidigare beviljade anslag för ifrågavarande ändamål ansett

ett anslag av 4,000 kronor böra anvisas för år 1919.

Häremot har riksdagen intet att erinra och får därför anmäla, att

riksdagen dels medgivit, att vad vid utgången av år 1918 må kvarstå

oanvänt å anslag, som för år 1917 eller tidigare år anvisats till bestridande

av kostnaden för Sveriges deltagande uti internationella lantbruksinstitutet

i Rom, må under år 1919 användas för enahanda ändamål;

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1919 anvisat ett

reservationsanslag av 4,000 kronor.

122:o) Under punkt 117 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

Under erinran om departementschefens uttalande, att, även om

vissa ändringar i nu gällande bestämmelser för ifrågavarande kreditrörelse

av innevarande års riksdag skulle beslutas, medförande ökade

statsutgifter till jordbrukskreditföreningar, det torde, om anslaget ifråga

fortfarande gives förslagsanslags natur, vara tillräckligt att för år 1919

bestämma dess belopp på sätt Kungl. Maj:t föreslagit, får riksdagen anmäla,

att riksdagen till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å

extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

123:o) Under punkt 118 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för inventering av odlingsjord å kronomarker i Norrland och

Dalarna å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

90,000 kronor.

''Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 juni 1915 tillkallade

dåvarande chefen för jordbruksdepartementet särskilda sakkunniga att

inom departementet biträda med uppgörande av förslag till plan för en

allmän undersökning rörande statens för kolonisationsändamål tillgängliga

och därtill tjänliga marktillgångar inom de sex nordligaste länen

med undantag av trakterna ovan odlingsgränsen i Västerbottens och

Norrbottens läns lappmarker. Dessa sakkunniga avgåvo den 20 april

1916 betänkande med förslag till plan för anordnande under sommaren

samma år av en undersökning av odlingsjord inom vissa angivna kronoparker

i nämnda län. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 2 maj 1916-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Riksdagens skrivelse AV 9 A.

godkändes det sålunda avgivna förslaget. 1 anledning härav verkställdes

under uppsikt av de sakkunniga och närmaste ledning av eu bland dem

sådan inventering, som planen avsag, å största delen av de i planen

upptagna kronoparkerna. Över dessa arbeten avgåvo de sakkunniga

den 20 december 1916 till departementschefen en summarisk rapport,

innefattande jämväl förslag till grunder för bearbetning av det under

året insamlade undersökningsmaterialet, vilket förslag den 30 december

1916 blev av Kungl. Maj:t godkänt. I skrivelse till departementschefen

den 21 maj 1917 avgåvo därefter nämnda sakkunniga förslag till plan

för inventeringsarbetenas fortsatta bedrivande under sommaren samma

år. Detta förslag blev den 25 i samma månad av Kungl. Magt godkänt,

därvid, jämväl på de sakkunnigas hemställan, åt den av Kungl.

Maj:t den 30'' juni 1916 tillsatta kolonisationskommittén uppdrogs att

handhava uppsikten över den fortsatta inventeringen. I samband med

förordnandet om inventeringen under sommaren 1917 föreskrev Kungl.

Maj:t, att bearbetningen av denna inventerings resultat skulle äga rum

i enlighet med de bestämmelser, som i ovannämnda brev den 30 december

1916 ^meddelats i avseende å samma års inventering. Samtidigt med

anvisande av medel till bearbetningen av sistlidna sommars inventeringsarbete

meddelade Kungl. Maj:t den 12 oktober 1917 ytterligare bestämmelser

angående bearbetningen.

Enligt utredningen i ärendet hava kostnaderna för ifrågavarande

inventering under åren 1916 och 1917 uppgått till i runt tal lespektive

48,000 och 66,000 kronor, vilka medel förskotterats av Kungl. Maj:t.

Samma kostnader hava ‘för vartdera av åren 1918—1920, vilken tid

beräknats åtgå för inventeringens fullbordande, av kolonisationskommittén

beräknats till 78,400 kronor för själva inventeringen och 11,000 kronor

för materialets bearbetning eller tillhopa 89,400 kronor, varvid emellertid

kommittén betonat, att förhållanden, sona ej nu kunde överblickas,

kunde nödvändiggöra någon ytterligare höjning. Till detta belopp

begäres nu anslag för såväl ar 1918 som år 1919. I likhet med de

partementschefen håller riksdagen före, att ifrågavarande inventeringsarbete

är en nödvändig förutsättning för ett kraftigt och målmedvetet

främjande av ifrågavarande kolonisation. Med hänsyn härtill är det

därför av vikt, att inventeringen får oavbrutet fortgå. Mot .de verkställda

beräkningarna rörande det erforderliga årsanslaget har riksdagen

icke funnit skäl till erinran.

Beträffande anslaget för år 1918 har riksdagen i särskild skrivelse

meddelat sitt beslut därutinnan.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 samt. 9 käft. (AV 9 A 9 B.) 16

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

■ j RlksdaSen får.nu anmäla, att riksdagen för inventering av odlino-sjord.

å kronoparker i Norrland och Dalarna å extra stat för år llfl9

anvisat ett reservationsanslag av 90,000 kronor.

• Underpunkt har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående åtgärder för kolonisation

a vissa kronoparker, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riks
22?000

kronor* ^ ^ ^ 1919 beräkna ett reservationsanslag av

imo Sed°rmera bar Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 19 mars

1918 avlaten proposition nr 198 föreslagit riksdagen bland annat

, n/r 6 S me(*£lvai upplåtelse!- av kolonat å Rönnlidens, Luspbergets

och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsiö kronopark

i Norrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse med norrlandska

kolonisationskommitténs förslag med av departementschefen i

statsrådsprotokollet tillstyrkta jämkningar;

. de!s ock för anordnande av dessa kolonat såsom förslagsanslag

anvisa a extra stat för år 1919 225,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 173 anmält har riksdagen

dels medgivit, att upplåtelser av kolonat å Rönnlidens, Luspbergets

och Metsekens kronoparker i Västerbottens län samt Djupsiö kronopark

i orrbottens län må ske i huvudsaklig överensstämmelse med norrländska

kolonisationskommitténs förslag med av departementschefen i

statsrådsprotokollet tillstyrkta jämkningar;

. delf ock for ^ordnande av dessa kolonat såsom förslagsanslag

anvisat a extra stat för år 1919 225,000 kronor. ö

125:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 367 anmält har

riksdagen, som för sm del antagit i skrivelsen intagen lag om utrotande

av berberisbuskar å viss mark, till bestridande av kostnaderna för berberisbuslrens

. utrotande i de trakter av landet, där den förekommer i större

mängd, a extra stat for år 1919 anvisat ett förslagsanslag, högst 15,000

kronor att utgå i den män motsvarande belopp av enskilda, kommuner,

landsting eller hushållningssällskap för ändamålet tillskjutes och i övrigt

pa de villkor och bestämmelser Kungl. Maj:t kan komma att föreskriva.

!26:o) Under punkt 120 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdc?!geo^

,atf 1 fvbldan pa den proposition angående anslag för år 1919

till åtgärder i pnsreglerande syfte, som Kungl. Maj:t kunde komma att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A. 12o

avlåta till riksdagen, för detta ändamål a extra stat för sagda år beräkna

ett förslagsanslag av 10,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i eu till riksdagen den 30 apnl

1918 avlåten proposition, nr 438 föreslagit riksdagen bland annat att

till åtgärder i prisreglerande syfte såsom förslagsanslag under nionde

huvudtiteln anvisa å extra stat ‘för år 1919 10,000,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 352 anmält har riksdagen

till åtgärder i prisreglerande syfte såsom förslagsanslag under nionde

huvudtiteln anvisat a extra stat för ar 1919 10,000,000 kronoi.

127:o) Under punkt 121 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag för år 1919

för^ beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor, som

Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål

å extra stat för sagda år beräkna ett förslagsanslag av 5,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 23 aprd

1918 avlåten proposition, nr 348 föreslagit riksdagen bl. a. att för beredande

av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor i huvudsaklig

överensstämmelse med de av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkta grunder å extra stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag

av 8,000,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 333 anmält liar riksdagen

för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor i huvudsaklig

överensstämmelse med de av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkta grunder å extra stat för år 1919 anvisat ett förslagsanslag

av 8,000,000 kronor.

128:o) I en till riksdagen den 19 februari 1918 avlåten proposition,

nr 93, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen bland annat att för beredande av bidrag i huvudsaklig överensstämmelse

med de av chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkta

grunder till odlings företag å fastmarksjord, myr- och torvjord samt sidlänta

ängsmarker ävensom till förbättrande av betes- och ängsmarker

anvisa under nionde huvudtiteln å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag

av 7,350,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 79 anmält har riksdagen

för beredande av bidrag i huvudsaklig överensstämmelse med de av

chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkta grunder med vissa av rike
-

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

dagen däri angivna ändringar till odlingsföretag å fastmarksjord, myroeh

torvjord samt sidlänta ängsmarker ävensom till förbättrande av

betes- och ängsmarker anvisat å extra stat för år 1919 ett reservationsanslag

av 7,350,000 kronor.

129:o) I en till riksdagen den 19 februari 1918 avlåten proposition,

nr 92, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådspiotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen bland annat att till bestridande av kostnaderna för en odlingsorganisation

i huvudsaklig överensstämmelse med det av chefen för

jordbruksdepartementet tillstyrkta förslag anvisa under nionde huvudtiteln

å extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av 800,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 116 anmält har riksdagen

till bestridande av kostnaderna för eu odlingsorganisation i huvudsaklig

överensstämmelse med det av chefen för jordbruksdepartementet tillstyrkta

förslag med däri av jordbruksutskottet i dess utlåtande nr 27 föreslagna

förändringar anvisat under nionde huvudtiteln å extra stat för år 1919

ett förslagsanslag av 800,000 kronor.

130:o) Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse, nr 370. anmält

har riksdagen för bestridande vid företag, vartill lån ur dräneringsfonden

utgå, av kostnader för dagtraktamenten och resekostnadsersättningar

till vissa förrättningsmän och hos dem anställda tekniska biträden

samt till arvoden åt täckdikningsförmän, allt i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen tillstyrkta grunder, med däri av

riksdagen angivna ändringar, anvisat under nionde huvudtiteln å extra

stat för år 1919 ett förslagsanslag av 260,000 kronor.

131:o) Under punkt 122 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i afbidan på den proposition angående anslag för anordnande

av kylinrättningar, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen,

för detta ändamål å extra stat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag

av 500,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 7 maj

1918 avlåten skrivelse, nr 105, givit tillkänna, att Eders Kungl. Maj:t

funnit frågan om framställning till riksdagen i förevarande ämne hava

förfallit, i följd varav medel för berörda ändamål ej vidare behövde

beräknas å 1919 års stat, varom riksdagen härigenom velat erinra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

132:o) Under punkt 123 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels höja ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

från'' 150,000 kronor med 500,000 kronor till 650,000 kronor;

dels ock medgiva, att från ifrågavarande anslag må utgå arvoden m. fl.

kostnader för uppskattning av arrendeavgift till kronan för jordägarandel

i gruva. . ... . ,

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 90 anmält har riksdagen

dels höjt ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar

från 150,000 kronor med 500,000 kronor till 650,000 kionor,

dels ock medgivit, att från ifrågavarande anslag må utgå arvoden

m. fl. kostnader för uppskattning av arrendeavgift till kronan för jordägarandel

i gruva.

133:o) Under punkt 124 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

att till kostnader för kommittéer, kommissioner och utredningar

genom sakkunniga uppföra under nionde huvudtiteln från och med åi

1919 ett ordinarie förslagsanslag å 150,000 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

»Kassaförlagskommittén har i sitt den 20 mars 1917 avgivna betänkande

framlagt åtskilliga förslag till avveckling av det hittills använda

förskottsväsendet. Ett av dessa förslag avser uppförande i nksstaten

av särskilda förslagsanslag till bestridande av kostnaden för kommittér

och utredningar genom sakkunniga. Kommittén föreslår beträffande

nionde huvudtiteln, att härtill uppföres ett förslagsanslag å 125,000

kronor. ■ .. ,

Statskontoret har i utlåtande den 25 oktober 1917 över förenamnda

kommittébetänkande förklarat sig gilla principen att onödiggöra förskott

för kommittékostnader medelst beviljande pa förhand av förslagsanslag

för dylikt ändamål. Ämbetsverket har emellertid efter undersökning

om ifrågavarande belopp för år 1916 ifrågasatt, att det föieslagna anslaget

under nionde huvudtiteln måtte höjas till 150,000 kronor..

Kungl. Maj:t har förut denna dag på föredragning av övriga departementschefer

beslutat framlägga för riksdagen förslag om beviljande

av anslag under de särskilda huvudtitlarna för ifrågavarande ändamål.

Detta bör även ske ifråga om nionde huvudtiteln..

Enligt kommitténs och statskontorets utredningar hava dessa kostnader

vad jordbruksärendena vidkommer under åren 1911—1916 uppgått

till följande belopp i runda tal:

opaginerad Kontrollera mot PDF

126

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1911 .........

1912 ........

1913 .........

1914 ......

1915 ........

1916 .........

kronor 102,000

» 136,000

» 92,000

» 166,000

» 141,000

» 251,000.

Medeltalet av dessa belopp är 148,000 kronor. I betraktande av

„e s*ora växlingarna å anslaget och de ökade utgifterna under de sista

aren samt den omständigheten, att man torde böra räkna med höida

arvodesbelopp för ledamöter i kommittéer och liknande utredningar

lärer lägre belopp än det av statskontoret föreslagna icke höra nu

ifragasättas.

Enahanda belopp bör även för innevarande år begäras av riksdagen

och jag har för avsikt att göra hemställan härom vid behandlingen

av de anslag, som böra äskas å tilläggsstat för år 1918.»

Pe ifrågavarande ändamål begärda beloppen ge ei anledning1

till erinran från riksdagens sida.

Beträffande det för år 1918 erforderliga beloppet har riksdagen i

särskild skrivelse meddelat sitt beslut därutinnan.

Riksdagen får nu anmäla, att riksdagen till kostnader för kommittér

kommissioner och utredningar genom sakkunniga uppfört under nionde

huvudtiteln från och med år 1919 ett ordinarie förslagsanslag å 150,000

kronor.

134.0) . Under punkt 125 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter från 10 000

kronor med 10,000 kronor till 20,000 kronor.

Det under nionde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget

till extra utgifter är bestämt till ett belopp av 10,000 kronor.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

anfört angående ökning av de särskilda huvudtitlarnas anslag

for detta ändamål och med förmälan, att riksdagen i särskild skrivelse

meddelat beslut angående anslag härtill å tilläggsstat för år 1918, får

riksdagen anmäla,

att riksdagen höjt ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter

från 10,000 kronor med 10,000 kronor till 20,000 kronor.

135.0) . Under punkt 126 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag till tillfällig

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

löneförbättring åt vissa lärare vid statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter,

som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen

för detta ändamål å extra stat för år 1919 beräkna ett förslagsanslagav

80,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 12

april 1918 avlåten proposition nr 371 föreslagit riksdagen, bland

annat, att

A) medgiva, att för beredande under läsåret 1918 1919 av tillfällig

löneförbättring .åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor

statsbidrag må, efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall,

utgå efter följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de

närmare föreskrifter, som lör tillämpning av dessa grunder må finnas

erforderliga:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår:

a) med högst 700 kronor för ordinarie kurs och högst 300

kronor för en andra årskurs till varje ordinarie lärare samt

b) med högst 450 kronor för ordinarie kurs och högst 250

kronor för en andra årskurs till varje icke ordinarie lärare,

som har en tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i

veckan.

2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå

av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,

två tredjedelar av statsmedel under villkor, att den

återstående tredjedelen tillskjutes genom bidrag från orten,

elevavgifter inräknade;

B) medgiva, att för beredande under år 1919 av tillfällig löneförbättring

åt lärarinnor vid statsunderstödda lanthushållsskolor statsbidrag

må, efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall, utgå

efter följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må finnas erforderliga:
1)

Den tillfälliga löneförbättringen utgår med högst 400 kronor

för första kursen vid skolan under året och högst 175 kronor

för senare kurs under året till varje lärarinna, som under

kursen har en tjänstgöringsskyldighet av minst 30 timmar i

veckan.

2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå

av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,

två tredjedelar av statsmedel under villkor, att den

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

återstående tredjedelen tillskjutes genom bidrag från orten,

elevavgifter inräknade;

G) för bestridande av kostnaderna för de under A) och B) härovan

angivna tillfälliga löneförbättringar å extra stat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag av 65,000 kronor.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 476 anmält har riksdagen

A) medgivit, att för beredande under läsart 1918—1919 av tillfällig

löneförbättring åt lärare vid statsunderstödda lantmannaskolor

statsbidrag må, efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall, utgå

efter följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må finnas erforderliga:
1)

Den tillfälliga löneförbättringen utgår:

a) med högst 700 kronor för ordinarie kurs och högst 300

kronor för en andra årskurs till varje ordinarie lärare samt

b) ''med högst 450 kronor för ordinarie kurs och högst 250

kronor för en andra årskurs till varje icke ordinarie lärare,

som har en tjänstgöringsskyldighet av minst 15 timmar i

veckan.

2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå

av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,

två tredjedelar av statsmedel under villkor, att den

återstående tredjedelen tillskjutes genom bidrag från orten,

elevavgifter inräknade;

B) medgivit, att för beredande under år 1919 av tillfällig löneförbättring

åt lärarinnor vid statsunderstödda lanthushållsskolor statsbidrag

må, efter Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall, utgå

efter följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må finnas

erforderliga:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med högst 400 kronor

för första kursen vid skolan under året och högst 175 kronor

för senare kurs under året till varje lärarinna, som under

kursen har en tjänstgöringsskyldighet av minst 30 timmar i

veckan.

2) Såsom bidrag till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring utgå

av det belopp, som för varje särskilt fall må komma att bestämmas,

två tredjedelar av statsmedel under villkor, att den

återstående tredjedelen tillskjutes genom bidrag från orten,

elevavgifter inräknade;

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

C) För bestridande av kostnaderna för de under A) och B) härovan

angivna tillfälliga löneförbättringar å extra stat lör år 1919 anvisat

ett förslagsanslag av 65,000 kronor.

136:o) Under punkt 127 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående löneförbättring åt

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, som Kungl.

Maj:t'' kunde komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å ordinarie

stat beräkna ett förslagsanslag, högst 18,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 3 maj

1918 avlåten proposition nr 435 framställt förslag i ämnet.

På sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 415 anmält har riksdagen

till avlöningsförbättring för vissa vaktmästare m. fl- vid verk och institutioner

under nionde huvudtiteln å ordinarie stat för år 1919 anvisat

18,450 kronor.

137:o) Under punkt 128 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet över

linansärenden för den 14 januari 1918 angivna grunder av extra lönetillägg

för år 1919 åt en del tjänstemän vid under jordbruksdepartementet

lydande stater å extra stat för år 1919 anvisa såsom förslagsanslag

ett belopp av 1,000 kronor.

Om anslag för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1918

har riksdagen i särskild skrivelse meddelat sitt beslut därutinnan. I anledning

av Kungl. Majtts under ltragavarande punkt gjorda framställning

och i överensstämmelse med vad riksdagen beslutat beträffande andra

departement har riksdagen till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 14 januari 1918 angivna grunder

av extra lönetillägg för år 1919 åt en del tjänstemän vid under jor<f"

bruksdepartementet lydande stater å extra stat för år 1919 anvisat såsom

förslagsanslag ett belopp av 1,000 kronor.

138:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit annan förändring, än att för jämnande av huvudtitelns

slutsumma föreslagits eu höjning å det ordinarie förslagsanslaget

till tryckningskostnader från dess nuvarande belopp 32,259 kronor med

12 kronor till 32,271 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 14 saml. 9 käft. (hr 9 A 9 B.) 17

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

Riksdagen får härigenom för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att

samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som här ovan icke

blivit särskilt omförmälda, för år 1919 fastställts till samma belopp, som

uti innevarande års riksstat, dock att i förslagsanslaget till tryckningskostnader

gjorts den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns slutsumma

är erforderlig.

Stockholm den 21 juni 1918.

Med undersåtlig vördnad.

På Riksdagens vägnar:

för Första kammaren

för Andra kammaren

Talman.

Talman.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

131

Tabell över anslagen under riksstatens för år 1919 nionde

huvudtitel. Jordbruksdepartementet.

3a

3b

3 c

3d

A. Departementet.

Departementschefen .........................■•••

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

Säger för departementet;

B. Lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen ............................

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag |

Kronor

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

17,000

115,500

,132,500

152,700

C. Lanthushållningen.

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar

.............................................|

Lantbruksingenjörer och deras biträden ............

Undervisningsanstalter:

Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

:

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten in. m.......... 420,200

Förslagsanslag :

Understöd åt lantmannaskolor.

.................. 240,000

Understöd åt lanthushållsskolor

........................ 60,000

Understöd åt elever vid

lägre lantbruksundervisningsanstalter

............ 100,000 400,000

Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag

...................................................

Höjda stipendier åt elever vid lägre lantbruksundervisningsanstalter,

förslagsanslag.........

425,450

101,900

820,200

48.000

30.0001

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

j

! Ordinarie; Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

j anslag

anslag

1 Kronor

| Kronor

Kronor

Kronor

6

Bränsle in. in. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna

1

:

förslagsanslag, högst ..............................

7,500

7

Bränsle m. m. vid lantbruks- och mejeriinstitutel

vid Alnarp, förslagsanslaq, högs”t...............

8,500

8

Försöksloge vid Ultuna, reservationsanslag ...

19,000

9

Utbildningskurser för kontrollassistenter, re-

j

servationsanslag.................................

14,800

10

Utbildningskurser för ladugårdsförmän m. fl.,

i K

reservationsanslag................................

20,000

1 11

Utbildningskurser för kvinnliga ladugårdsskötare

i Norrland och Dalarna, reservationsanslag

7,000

12

Jordbrukskonsulenter, reservationsanslag ......

80,000

13

Vandringsrättare, reservationsanslag ............

48,000

14

Utbildningskurser i beteskultur och ängsskötsel,

reservationsanslag....................................

2,000

15

Utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel

och mejerihushållning m. m., förslagsanslag,

högst .....................................................

1.500

16

Statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Rim-

forsa, förslagsanslag, högst........................

8,000

17

Statsbidrag för utbildning av lärarinnor i lånt-

hushållning å Brogård, förslagsanslag, högst

5,500

820,200

299,800

Hästaveln:

Hästavelns förbättrande:

18 a

Reservationsanslag ..................... 369,400

1

Förslagsanslag:

1

18 b

Friheter.................................... 1,070

370,470

19

Extra personal vid Flyinge hingstdepå, förslags-

anslag, högst ..........................................

4,630

20

Åtgärder för inhemska häststammar, reserva-

tionsanslag .................................

20,000

21

Stamboksföring rörande hästar, reservations-

anslag ...................................................

6,000

370,470

30,630

Boskapsskötsel m. m.:

22

Förekommande och hämmande av smittsamma

sjukdomar bland husdjuren, förslagsanslag

50,000

23

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur,

förslagsanslag, högst ..............................

1.000

24

Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag

37,000

25 :

Främjande av nötboskapsaveln inom Norrbottens

lön, förslagsanslag, högst ........................

5,000

|

26 !

Förekommande och hämmande av tuberkelsjuk-

domar hos nötkreaturen, reservationsanslag

115,000

27 j

Höjande av landets svinavel, reservationsanslag

65,000

28

Fåravelns befrämjande, reservationsanslag ...

35,000

29 i

Fjädert&avelns befrämjande, reservationsanslag

20,000

30 |

Biskötselns befrämjande, reservationsanslag...

6,000

50,000

284,000

31

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid

Ultuna och Alnarp m. m., förslagsanslag, högst

26,500

Kemiska stationer m. m.:

32 :

Kemiska stationer för jordbrukets och närin-

garnas behov, förslagsanslag, högst............|

48,0001

s. 133 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

133

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

Kemisk-växtbiologisk a anstalten inom Norr

bottens län, förslagsanslag, högst...............

Befrämjande av mossodlingar:

Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag,

högst ....................................................:

Försöksgård vid Alträsk, förslagsanslag, högst

Befrämjande av fröodlingen:

Understöd åt frökontrollanstalter, förslagsan
-

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

1

Ordinarie

'' anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

18,2001

66,200

1

70,000

10,000

80,000

slag, högst

nde

53

54

65

Befordrande av inhemsk fröodling, reservations

anslag ..................................................

Sveriges utsftdesförening, förslagsanslag, högst

Mindre jordbruket:

Höjande av det mindre jordbruket, reservationsanslag

.................. ........

Statskonsulent för det mindre jordbruket m. m

förslagsanslag, högst .......................;• •••••!

Främjande av ordnad bokföring vid mindre

jordbruk, förslagsanslag ...........................

Fortgående smörprovningar m. m., reservationsanslag

• .................................................

Vattenavtappningar m. in.:

Norrländska avdikningsanslaget, reserv ations-l

anslag ................................................

Allmänna avdikningsanslaget, reservationsan-\

slag.........................................................

Torvtillgångarnas tillgodogörande:

Åtgärder för torvtillgångarnas tillgodogörande,

reservationsanslag.......................••.;•••■.....

Torvingenjörer och torvassistent m. m., förslagsanslag,

'' högst .............;..........''"!

Upprätthållande av en torvskola, for slagsanslag, \

högst .......................................... .........

Undersökning av staten tillhöriga mossar, reserv

vationsanslag..........................................

Undersökningar av torvmarker i Södra Sverige,

reservationsanslag .................................

Husslöjden:

Befrämjande av husslöjden ...............•••••••.....

En andre instruktör i husslöjd m. m., förslagsanslag,

högst .................................•••,

Lindring av fraktkostnader vid transport å järnväg

av kalk m. m. för jordbrukets behov, förslagisanslag

...............................................

Landsbygdens elektrifiering, förslagsanslag, högst

Statskonsulent för landsbygdens elektrifiering

m. m., förslagsanslag, högst

Uppi y sn i lifsverksamhet angående försäljningstör
eningar

m. m. förslagsanslag, högst ............

Säger för lanthushållningen

10,000j

15,0001

116,0001

• 400,000

10,100

15,000

1,900,000

800,000

150,000

42,700

8,000

9,500

85,000

141,000

425,100

16,000

2,700,000

25,000

295,200

3,500

2,000,000

100,000

15.000

10.000

1,793,020| 6,492,930

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Riksdagens skrivelse Nr 9 A

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

D. Fiskeriväsendet.

Fiskerinäringens understöd ..............................

Undervisningskurser i navigation för bohuslänska

fiskare, reservationsanslag...........................

Södra Sveriges fiskeriförening, förslagsanslag,''

högst ....................................................

Hydrografisk-biclogiska havsundersökningar:

Hydrografisk-biologiska undersökningar av de1

Sverige omgivande haven, reservationsanslag

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Ska-{

gerak, reservationsanslag ........................

Försäkring av fartyget Skagerak, förslagsan-\

slag, högst .............................................

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Eystra-j

salt, reservationsanslag ..............................i

Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsan-''

slag.........................................................|

Säger för fiskeriväsendet .

E. Skogsväsendet.

Skogsundervisning m. m.:

Skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt

Docentstipendium vid skogshögskolan m. m.,

förslagsanslag, högst ...................

Personligt ålderstillägg åt extra läraren G.

Grönberg, förslagsanslag, högst.................

Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag

................................................

Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt,

reservationsanslag....................................

Specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring, reservationsanslag ...

Den lägre skogsundervisningen och skogshushållning

i allmänhet ..... ........

Tillfälligt lönetillägg åt skogsrättare, förslagsanslag,

högst ..................................

Fortsftttningsskolan vid Kloten, förslagsanslag ''

högst .......................................

Skogsvård m. in.:

Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna ochl

Sårna socken .....................................I

Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och

Norrbottens läns kustland.............

Ordinärt

anslag

Kronor

ä| Extra

anslag

i Kronor

j Ordinarie; Extra

j anslag anslag

i Kronor [ Kronor

140, m

o

»o

lO

t-H

j 22,000

34,100

i 46,000

I 14,400

94,500

10,000

610,000

140,000

738,050

..........

201,750

3,700

500

65,900

1

19,450

!

23,600

120,000

3,200

1

15,700

321,75oj

132,050

200,000

130,000

1

s. 135 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

135

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

■

Kronor

Kronor |

Kronor |

Kronor

12

Ökade utgifter för tillsyn & enskildas skogar i

Västerbottens och Norrbottens läns kustland,

-

förslaqsanslag .......................................

80,000

13

Skogsvård å enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens län samt Särna socken, re-

servationsanslag ...................................

98,000

14

Skogsodlingens befrämjande, reservationsan- slag.......................................................

90,000

15

Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet, reserva-

tionsanslag ...........................................

67,o00

330,000

335,500

16

Reglering av flottleder, reservationsanslag .....

300,000

17

Släckning av skogseld, förslagsanslag ..........

50,000

701,750

767,550

F. LantmäteriYäseiidet.

Lantmäteristaten:

1

Lantmäteristaten..........................................

536,400

2

Lantmäteristyrelsens reproduktionsanstalt, reser-

vationsanslag .........................................

b,000

3

Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen, för-

slagsanslag, högst...................................

18,300

4

Arvoden åt vissa lantmäteriauskultanter, för-

slagsanslag, högst...................................

10o,000

5

Lantmäteriundervisningen, reservationsanslag

39,800

6

Kostnader för vissa av lantmätare företagna

tjänsteresor, förslagsanslag.....................

20,000

7

Reparation och renovation av kartor i lånt-

mäterikontoren i länen, reservationsanslag

15,000

8

Nya registratur och arkivens ordnande i lånt-

mäterikontoren i länen, reservationsanslag

8,000

9

Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren

i länen, reservationsanslag ......................

3,500

10

Anskaffande för lantmäterikontoret i Karlstad

av kopior utav vissa kartor m. in., reserva-

tionsanslag ..........................................

10,000

11

Skriyhjälp å lantmäterikontoren i länen, reser- vationsanslag..........................................

40,000

•

12

Kopior av kartor in. m. angående statens järn-

vägars jordområden, reservationsanslag......

8,500

536,400

274,100

13

Skiften och avvittringar, förslagsanslag...........

100,000

14

Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark

30,000

15

förslagsanslag............................................

Iltflvttmineshiälp efter skiften, förslagsanslag

50,000

Säger för lantmäteriväsendetj..........................

686,400| 304,100

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1 a

lb

1 c

2

3

6. Rikets allmänna kartverk.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

Rikets allmänna kartverk:

Bestämt anslag ..........................................

Förslagsanslag ..........................................

Reservationsanslag ....................................

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservationsanslag

.............................................

Namngranskning för rikets allmänna kartverks

behov, förslagsanslag, högst ........................

Säger för rikets allmänna kartverk

206,4451

29,455j

201,800

437,700

16,00

437,7001

19,00

H. Geologiska samt meteorologiska

och hydrografiska undersökningar.

1

2

3

4

5 a

5b

5 c

Sveriges geologiska undersökning:

Sveriges geologiska undersökning..................

Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten

m. in., reservationsanslag ........................

Expenser för Sveriges geologiska undersökning,

reservationsanslag .................................

Praktisk geologisk undersökning i Jämtlands

och Västerbottens län, reservationsanslag...

Meteorologiska och hydrografiska undersökningar:

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt:

Bestämt anslag:

Avlöningar ................................. 94,700

Reservationsanslag:

Arvoden åt observatörer...... 35,000

Expenser........................... 8,000 43,000

101,530

72,700

17,000

6,500

137,700

101,530

96,20(

6

7

8

9

10

11

Diverse behov vid statens meteorologisk-hydro
fiska

anstalt, reservationsanslag ...............

Meteorologiska telegram från Färöarna och Island,

reservationsanslag..........................

Undersökningar av de högre luftlagren, förslagsanslag,

högst..................................

Meteorologiska observationer å Pårtetjåkko, reservationsanslag

.................................

Meteorologiska iakttagelser i Abisko, reservationsanslag

..........................................

Hydrogeologiska specialundersökningar, förslagsanslag

högst ....................................

Säger för geologiska samt meteorologiska och

hydrografiska undersökningar ...................

63,200

2,500

720

7.000

3,150

3.000

137,700

79,570

239,230

175,770

s. 137 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

137

Ordinarie

Extra

Ordinarie

1

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

1. Veterinärväsendet.

Veterinärundervisningsanstalter:

1

Veterinärundervisningen ..............................

191,550

■

2

Diverse behov vid veterinärhögskolan, reserva-

tionsanslag .............................................

71,000

3

Personlig löneiyllnad till två vaktmästare vid

veterinärhögskolan, förslagsanslag, högst

600

191,550

71,600

Statens v eter i n ä rb a k te r i o 1 o g i ska anstalt:

Statens veterinärbakteriologiska anstalt:

Bestämt anslag:

4 a

Avlöningar m. m. ....................... 26,700

Reservationsanslag •

4 b

Beredning av tuberkulin och sera m.m. 16,000

42,700

Diverse behov vid statens veterinärbakteriolo-

giska anstalt, reservationsanslag..............

28,900

42,700

28,900

Veterinärstaten:

Bestämt anslag:

6 a

Länsveterinärer och veterinärstipendiater......

Förslagsanslag;

86,500

146,000

(i b

Distriktsveterinärers avlönande ..................

232,500

Säger för veterinärväsendet

466,750

100,500

J. Vägunderhållet och skjutsväsendet.

I

Vägunderhållet:

1

Bidrag till vägunderhållet på landet, förslags-

2,700,000

O

—i

Statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar,

förslagsanslag..........................................

25,000

o

O

Understöd åt synnerligt betungade väghållnings-

distrikt, reservationsanslag ...................

150,000

4

Svenska vägföreningen, förslagsanslag, högst

7,000

2,700.000

182,000

Färjor och färjkarlar:

354

1

5 a

Bestämt anslag..........................................

Förslagsanslag:

25

5 b

Friheter..................................................

379

6

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag .

400,000

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet

3,100,379

182,000

Bihang till riksdagens ''protokoll 1918. 14 samt. 9 höft. (Nr 9 A—9 B.) 18

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Riksdagens skrivelse Nr 9 A.

1

j Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

j anslag

anslag

anslag

anslag

| Kronor

Kronor

Kronor

1 Kronor

K. Diverse.

1

Åiderstillägg, förslagsanslag.........................

140,000

2

Odlingshjälp åt innehavare av odlingslägenheter

m. A, förslagsanslag...................................

25,000

3

Belöningar lör rovdjurs dödande, förslagsanslag

38^000

4

Ersättning till hushållningssällskapen för till stats-

verket indragna brännvinsförsäljningsmedel......

2,100,000

5

Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen, re-

servationsanslag ....................................

21,000

Insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom

i

lokalundersökningar, reservationsanslag.........

30,000

7

Befrämjande av avsättningen i främmande länder

av alster av svenska lantbruket in. in., förslags-

anslag, högst .............................................

29,000

8

Internationella lantbruksinstitutet i Rom, reserva-

1

länsanslag ..............................................

4,000

9

Understöd åt föreningar för jordbrukskredit, för-

slagsanslag..............................................

35,000

i 10

Inventering av odlingsjord å kronomärke!- i Norr-

land och Dalarna, reservationsanslag............

90,000

11

Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag

225,000!

12

Berberisbuskens utrotande, förslagsanslag, högst

15,000

13

Åtgärder i prisreglerande syfte, förslagsanslag

10,000,000

14

Beredande av lindring i de mindre bemedlades

levnadsvillkor, förslagsanslag ....................

8,000,000

15

Bidrag till odlingsföretag m. m., reservationsanslag

7,350,000

16

Odlingsorganisation, förslagsanslag..................

800,000

17

Kostnader för dagtraktamenten och resekostnads-

ersättningar till vissa förrättningsmän vid drä-

neringsförrättningar m. m„ förslagsanslag......

260,000

18

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag

650,000

19

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslags-

anslag ......................................................

150,000

20

Kostnader för kommittéer och utredningar genom

sakkunniga, förslagsanslag...........................

150,000

21

Extra utgifter, reservationsanslag ..................

20,000

22

Tillfällig löneförbättring åt lärare vid statsunder-

stödda lantmannaskolor och lanthushållsskolor,

förslagsanslag.............................................

65,000

23

Avlöningsförbättring för vissa vaktmästare m. fl.

18,450

24

Extra lönetillägg, förslagsanslag .....................

1,000

25

Tryckningskostnader, förslagsanslag ...............

| 32,321

Säger för diverse!

..............| 3,323.771

26,925,000

Summa!

..............111,174,200

35,704,900

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.