Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete samt en i ämnet väckt motion.

1919-10-09 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:18 (urtima riksdagen), Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om begränsning av tiden för bagerioch konditoriarbete samt en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 18.

1

Nr 18.

Godkänd av första kammaren den 9 oktober 1919.

Godkänd av andra kammaren den 9 oktober 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om begränsning

av tiden för bageri- och konditoriarbete samt en i ämnet

väckt motion.

(Andra särskilda utskottets utlåtande nr 3.)

Till Konungen.

Genom en den 2 augusti 1919 dagtecknad proposition, nr 5, har

Eders Kung], Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag

av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogat förslag till lag om begränsning av tiden för

bageri- och konditoriarbete.

I samband med ifrågavarande proposition har riksdagen förehaft

till behandling en i anledning av samma proposition väckt motion, nr 14,

i andra kammaren.

Det genom propositionen framlagda förslaget har icke kunnat av

riksdagen i oförändrat skick godkännas, utan har riksdagen i anledning

av nämnda proposition samt den i ärendet väckta motionen för sin del

antagit lag i ämnet av den lydelse, här nedan angives. Beträffande

skälen till den i lagförslaget vidtagna ändringen får riksdagen hänvisa

till motionen, varav ett tryckt exemplar härvid fogas, ävensom till en

till andra särskilda utskottets bifogade utlåtande nr 3 avgiven reservation

av herr Modig m. fl.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 14 samt. Nr 18—19. 30r''719

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 18.

Den av riksdagen alltså i anledning av propositionen nr 5 för dess

del antagna lag införes här som följer:

Lag
-

om begränsning av tiden för bageri- och lionditoriarbete.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Arbete för tillverkning1 till avsalu av bageri- eller konditorivaror

må icke bedrivas å sön- eller helgdag eller å tid mellan klockan 8 eftermiddagen

och klockan 6 förmiddagen å söckendag. Vad sålunda stadgats

äger dock icke tillämpning ä rörelse, som bedrives utan biträde av annan

än make och hemmavarande barn.

Om arbete, varom här är sagt, i hotell-, restaurang- eller kaférörelse

eller eljest bedrives utan samband med bageri- eller konditorirörelse,

skall det icke vara underkastat denna lag i vidare mån, än det

avser tillverkning av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk.

2 §.

Utan hinder av vad i 1 § är stadgat må

a) i bageri- eller konditorirörelse arbete för tillverkning av konditorivaror

utföras å sön- eller helgdag under högst tre timmar mellan

klockan 6 förmiddagen och klockan 6 eftermiddagen;

b) i hotell-, restaurang- eller kaférörelse sådant arbete för tillverkning

av bröd, bakelser eller annat därmed jämförligt bakverk, vilket bedrives

utan samband med bageri- eller konditorirörelse, utföras å söneller

helgdag under tid, som under a) sägs;

c) s. k. anrörning utföras å sön- eller helgdag under högst två

timmar mellan klockan 8 förmiddagen och klockan 8 eftermiddagen;

d) uppeldning eller deggörning utföras å söckendag mellan klockan

4 och klockan 6 förmiddagen;

e) uppeldning utföras av annan än bageri- eller konditoriarbetare

å tid, då eljest arbete enligt denna lag ej må bedrivas;

f) under natten till söckendag, som närmast föregår två eller flera

på varandra följande sön- eller helgdagar, uppeldning eller deggörning

utföras jämväl mellan klockan 2 och klockan 4 förmiddagen och annat

arbete mellan klockan 3 och klockan 6 förmiddagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 18.

3

3 §•

Arbete för tillverkning av spis- eller knäckebröd må, där arbetet

är indelat i skift på sådant sätt, att arbetstiden, raster däri inbegripna,

ej för något arbetslag överstiger åtta timmar av dygnet, å söckendag

fortgå jämväl mellan klockan 8 och klockan 10 eftermiddagen ävensom,

i den mån så kräves för det tillverkade brödets torkning, mellan klockan

10 eftermiddagen och klockan 12 midnatt.

4 §•

Därest särskilt förhållande påkallar avvikelse från det i 1 § stadgade

förbud, utöver vad enligt 2 och 3 §§ är medgivet, äge vederbörande

yrkesinspektör att meddela tillstånd därtill. Sådant tillstånd, hvilket

skall sökas för varje särskilt tillfälle, må ej avse mer än två dygn i

sänder eller för samma arbetsställe meddelas mer än tio gånger under

ett och samma kalenderår. År ytterligare eftergift av särskilt förhållande

tillfälligtvis påkallad, må sådan eftergift meddelas av yrkesinspektionens

chefsmyndighet.

Erfordras för ändamålsenlig drift av tillverkning, som i 3 § avses,

oundgängligen ytterligare nattarbete, äge arbetsrådet att lämna medgivande

därtill.

År på grund av olyckshändelse eller annan oförutsedd omständighet

avvikelse, varom i första stycket sägs, oundgängligen nödvändig,

och är ej tid att inhämta tillstånd därtill, må avvikelsen vidtagas utan

tillstånd, dock ej för mer än ett dygn i sänder. Om sådan åtgärd och

anledningen därtill åligger det företagets innehavare att ofördröjligen

göra anmälan till vederbörande yrkesinspektör.

5 §•

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av yrkesinspektionens

befattningshavare; och skall därvid i tillämpliga delar lända till efterrättelse

vad som finnes stadgat rörande tillsyn å efterlevnaden av lagen

om arbetarskydd den 29 juni 1912.

Å arbetsställe, där sådant arbete, som avses i 15 § lagen om arbetarskydd,

bedrives på stadigvarande sätt, skall förevarande lag finnas

anslagen på lämplig plats.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 18.

6 §•

Bedriver innehavare av företag, som i denna lag avses, arbete i

strid mot vad i lagen är stadgat, straffes med böter från och med tio

till och med ettusen kronor. Har på sådant sätt till arbete med fäders

eller målsmans vetskap och vilja använts person under aderton år, vare

fadern eller målsmannen förfallen till böter från och med fem till och

med femtio kronor.

Den, som under tid, då han är ställd under åtal för förseelse, varom

i denna paragraf förmäles, fortsätter samma förseelse, skall, när han

varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats

och delgivits, fällas till det ansvar, som är bestämt för sådan

förseelse.

i §■

Därest innehavare av företag, som i denna lag avses, försummar att

fullgöra anmälningsskyldighet, varom stadgas i 4 § tredje stycket, eller

skyldighet, som är föreskriven i 5 § andra stycket, straffes med böter

från och med fem till och med femhundra kronor.

8 §•

Förseelse, som omförmäles i 6 eller 7 §, åtalas vid polisdomstol,

där särskild sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare eller, där

sådan ej finnes, vid allmän domstol.

Böter, som ådömas enligt denna lag, tillfalla kronan. Saknas tillgång

till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt allmän

strafflag.

9 §.

I fråga om ärende, som enligt denna lag ankommer å arbetsrådet,

skall vad i 9 § lagen om arbetstidens begränsning stadgas äga tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920, dock att vad i lagen

stadgas om arbetsrådets befogenhet och verksamhet skall lända till

efterrättelse från och med den 1 november 1919. Lagen äger giltighet

till och med den 31 december 1923; skolande beträffande sådan under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 18. 5

tiden för lagens giltighet begången förseelse, som avses i 6 eller 7 §,

vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda dag.

Om det beträffande visst företag visas vara erforderligt att vidtaga

förändringar i driftsätt eller anordningar i övrigt för att icke tillämpningen

av denna lag skall i väsentlig mån förminska företagets produktionsförmåga,

och nämnda förändringar icke utan synnerlig svårighet

kunna genomföras, till dess lagen skall träda i kraft i avseende å företaget,

må arbetsrådet medgiva nödigt anstånd med tillämpningen.

Stockholm den 9 oktober 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.