Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tilllämpning av lagen den 26 april 1918 om förfogande över viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, dels ock fyra i ämnet väckta motioner.

1919-04-15 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1919:116, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tilllämpning av lagen den 26 april 1918 om förfogande över viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, dels ock fyra i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 116.

1

Nr 116.

Godkänd av första kammaren den 15 april 1919.

Godkänd av andra kammaren den 15 april 1919.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt tilllämpning

av lagen den 26 april 1918 om förfogande

över viss egendom under utomordentliga, av krig föranledda

förhållanden, dels ock fyra i ämnet väckta motioner.

(Andra lagutskottets utlåtande nr 19.)

Till Konungen.

Genom en den 14 mars 1919 dagteeknad proposition, nr 285, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda utdrag

av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogat förslag till lag om fortsatt tillämpning av

lagen den 26 april 1918 om förfogande över viss egendom under utomordentliga,

av krig föranledda förhållanden.

I samband med denna proposition har riksdagen till behandling

förehaft fyra inom riksdagen i anledning av densamma väckta motioner.

Meningsskiljaktighet torde icke råda därom, att den s.. k. kristidslagstiftningen

bör upphöra att gälla, så snart förhållandena det medgiva.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 14 saml. Nr 116—121. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 116.

I samma män som en efter annan av de statliga regleringsåtgärder, vilka

vidtagits med stöd av förfoganderättslagen, funnits kunna förfalla, har

den förväntan stärkts, att ett förlängande av denna lag ej skulle krävas.

Emellertid torde det med hänsyn till de förpliktelser, som staten iklätt

sig gentemot produktionen av vissa förnödenhetsvaror — brödsäd och

socker — för instundande produktionsår, vara oundgängligt, att staten

tillförsäkras den kontroll över dylika varor, som förfoganderättslagen möjliggör.

Redan av detta skäl har riksdagen funnit motionsvis framställda

yrkanden om avslag å propositionen eller om nu gällande forfoganderättslags

ersättande för tiden till den 31 december 1919 med 1915 års

lag i ämnet ej kunna bifallas.

I en inom andra kammaren av herr Lindman väckt motion har

yrkats, att riksdagen i anledning av förevarande proposition måtte antaga

den däri föreslagna lagen att gälla till och med den 31 augusti

1919, samt att samma lag därefter och till och med den 31 januari

1920 fortfarande måtte tillämpas allenast beträffande brödsäd och

socker. Vad beträffar detta förslag, har detsamma inom riksdagen

vunnit understöd, enär den successiva avveckling av tvångslagstiftningen

på förevarande område, som med detta förslag avses, förmenats

tillräckligt tillgodose statens, såvitt nu kunde bedömas, oeftergivliga

uppsikt över tillgång och fördelning av de för folkförsörjningen nödvändigaste

varor.

Emellertid har riksdagen med hänsyn till såväl de politiska förhållandena

som det handelspolitiska läge, vilket vid ett emotsett fredsslut

kan uppkomma, funnit sig böra godkänna ifrågavarande lags förlängning

till viss tidpunkt efter det att nästa års lagtima riksdag sammanträtt.

Riksdagen har alltså för sin del beslutit förlängd giltighet av lagen

till utgången av februari månad 1920.

Emellertid vill riksdagen med anslutning till det i propositionen

gjorda uttalandet, att en alltmera begränsad tillämpning av lagen torde

för framtiden kunna förväntas, giva uttryck åt den förvissningen, att

lagens tillämpning må ifrågakomma endast för sådant fall, som betingas

av synnerligt statsintresse, ävensom att kommissionernas fortsatta verksamhet

inskränkes till fall av lika trängande art, och att densamma må

så skyndsamt som möjligt bringas till slutlig avveckling.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,

att det i propositionen innefattade lagförslaget icke kunnat i oförändrat

skick av riksdagen godkännas, men att riksdagen i anledning av samma

proposition och de i ämnet väckta motionerna för sin del antagit

följande

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 116.

3

Lag

om fortsatt tillämpning av lagen don 26 april 1918 om förfogande över viss

egendom under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden.

Härigenom förordnas, att lagen den 26 april 1918 om förfogande över viss

egendom under utomordentliga, av krig föranledda förhållanden, vilken lag gäller

till och med den 30 april 1919, skall äga fortsatt tillämpning till och med den

29 fehruari 1920. Yad i 15 § samma lag stadgas om strafflindring vid synnerligen

förmildrande omständigheter, skall, utan hinder av övergångsbestämmelse

till äldre lag, äga tillämpning, där efter den 30 april 1919 ansvar ådömes för

förseelse mot den äldre lagen.

Där beslag å vara eller annat förfogande över egendom, varom förordnats

på grund av äldre lag eller 4 eller 5 § i lagen den 26 april 1918, gäller till och

med den 30 april 1919, äger Konungen före den 1 maj 1919 förordna, att nämnda

förfogande skall fortfarande gälla; och vare delgivning av det nya förordnandet

ej erforderlig. Har sådant förordnande givits angående beslag, varde

den i 4 § 2 mom. sistnämnda lag bestämda tiden av trettio dagar efter beslag

räknad från det beslaget först blev gällande, och skall vad i 11 § samma

lag stadgas om ersättnings bestämmande till värdet vid den tid, då förordnandet

om beslag gavs, äga tillämpning i fråga om det förordnande, som först

meddelats. Ej må förfogande, varom nu sagts, eller sådant, varom på grund

av 4 eller 5 § i lagen den 26 april 1918 förordnas efter den 30 april 1919, gälla

längre än till och med den 29 februari 1920; dock skall, där fastighet, vars

jord befunnits uppenbarligen vanhävdad, på grund av förordnande enligt 1 mom.

första stycket i sistnämnda § upplåtits för drivande av jordbruk, upplåtelsen

gälla under den i förordnandet eller med stöd därav bestämda tid, högst fem år.

Har den 29 februari 1920 förordnande om varas avstående till kronan ännu ej

blivit mot innehavaren gällande, vare förordnandet utan verkan. I fråga om

ersättning, vartill någon enligt lagen den 26 april 1918 är berättigad den 29

februari 1920 eller för upplåtelse, som därefter gäller, så ock beträffande ansvar

för förseelse, som i 15 § avses, där den begåtts före den 1 mars 1920, skall

vad i samma lag stadgas fortfarande äga tillämpning.

Stockholm den 15 april 1919.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.